Ekerövägen Arkeologisk utredning etapp 2, väg 261, Ekerövägen, Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland.

Ekerövägen

Arkeologisk utredning etapp 2, väg 261, Ekerövägen, Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland.

Kjell Andersson

A^RKEOL^{OGISTIK AB}Rapport 2014:10

© Arkeologistik AB Redaktionell bearbetning: Göran Wertwein

© Lantmäteriet Medgivande R50303228_140001 Stockholm 2014

A^RKEOL^{OGISTIK AB}

Ekerövägen

Arkeologisk utredning etapp 2, väg 261, Ekerövägen, Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland.

Omslagsbild: Ett schakt (S12) inom objekt 3 mäts in. Till vänster i bild anas rondellen norr om Tappströmsbron.

Foto: Kjell Andersson.

Innehåll

Sammanfattning 7

Bakgrund 7

Kulturmiljö 7

Syfte och metod 8 Resultat 9

Referenser 12

Administrativa uppgifter 12

Figurförteckning

Figur 1. Utredningsobjektens lägen markerade på terrängkartan, skala 1:40 000. 6 Figur 2. Objekt 3 och etableringsytorna E1a-E1c markerade på fastighetskartan,

skala 1:5 000. 7

Figur 3. Objekt 7 markerat på fastighetskartan, skala 1:5 000. 8 Figur 4. Etableringsytor E3c-E3f, skala 1:5 000. 8 Figur 5. Schaktplan, objekt 3, skala 1:2 000. 9 Figur 6. Schaktplan, objekt 7, skala 1:2 000 och 1:400. 10 Figur 7. Anläggningarna A2 (till höger) och A3. Foto: Göran Wertwein. 11 Figur 8. Anläggning A4. Foto: Göran Wertwein. 11

Bilagor

Bilaga 1. Schakttabell, objekt 3 13 Bilaga 2. Schakttabell, objekt 7 14 Bilaga 3. Anläggningstabell, objekt 7 15 Bilaga 4. Utredda etableringsytor 16

Fig 1. Utredningsobjektens lägen markerade på terrängkartan, skala 1:40 000.

Objekt 3

Objekt 7

Sammanfattning

Arkeologistik AB genomförde under sensommaren 2013 en utredning etapp 1 längs med väg 261, Ekerö- vägen inför en planerad breddning av vägen inom Ek- erö och Lovö socknar. Vid utredningen framkom några objekt med oklar fornlämningsstatus längs arbetsom- rådet (Andersson & Wertwein 2013). Länsstyrelsen i Stockholms län har efter hand beslutat att en arkeolo- gisk utredning etapp 2 ska genomföras av ett par av dessa objekt (objekt 3 och objekt 7). I samband med utredningen skulle även kompletterande utredningar genomföras av några tillkommande förslag på etable- ringsytor längs med vägen. Arkeologitik genomförde utredningarna under perioden 24 mars – 8 april 2014.

Uppdragsgivare var Trafikverket.

Vid utredningen kunde ett utpekat boplatsläge (objekt 3) avskrivas som fornlämning, medan ett annat objekt (objekt 7) visade sig rymma dels förhistoriska kultur- lager, dels bebyggelselämningar efter byn Rinkeby som avhystes i slutet av 1700-talet. Lämningarna bedöms som fornlämningar. Av de föreslagna nya etablerings- ytorna bedömdes två ytor (E3c och E3d) kunna rym- ma boplatslämningar från järnåldern. Ingen av ytorna kom dock att vidareutredas då Trafikverket efter hand beslutade att låta de två ytorna utgå från vidare planer- ing.

Bakgrund

Trafikverket planerar att bredda väg 261, Ekerövägen inom Ekerö kommun från befintliga tre körfält till fyra körfält. Arkeologistik AB genomförde en arkeologisk utredning etapp 1 av den berörda sträckan sensom- maren 2013 varvid bl.a. tre objekt med oklar fornläm- ningsstatus framkom (objekt 3, 7 och 8 Andersson &

Wertwein 2013). Under hösten 2013 kom ett av objek- ten – objekt 8 – att beröras av arbete för en ny spill- vattenledning längs med Ekerövägens norra sida och visades då rymma kulturlager och boplatsanläggningar från sannolikt järnåldern (Wertwein i manus).

Länsstyrelsen har nu beslutat om en utredning etapp 2 för de återstående två objekten (Lst beslut, dnr 4311- 3726-2014, beslutsdatum 2014-03-06). Under hand har Trafikverket också justerat behoven av etableringsytor i anslutning till vägarbetet. I anslutning till etablerings- ytorna finns flera kända fornlämningar. Risken för att

ytterligare fornlämningar finns är stor och Länsstyrels- en har därför även tagit beslut om en arkeologisk utred- ning enligt 2 kap 11 § KML av etableringsytorna för att fastställa om det finns ej tidigare kända fornlämningar inom dessa.

Arkeologistik genomförde utredningarna under pe- rioden 24 mars – 8 april 2014. Uppdragsgivare var Trafikverket.

Kulturmiljö

För en övergripande beskrivning av kulturmiljön kring Ekerövägen hänvisas till rapporten för utredningens etapp 1 (Andersson & Wertwein 2013). Nedan kommer endast förutsättningarna för de berörda objekten och ett par av de nytillkomna etableringsytorna att tas upp.

Objekt 3 är belägen på Lindö strax nordöst om Tapp- ström (figur 2). Objektet bedömdes som ett lämpligt boplatsläge redan vid en förundersökning inför om- byggnaden av den nuvarande vägen 1994 då två härdar (RAÄ Lovö 124:1) inom arbetsområdet undersök- tes. Härdarna daterades till vendeltid (Edenmo &

Fig 2. Etableringsytorna E1a – E1c samt objekt 3 markerade på fastighetskartan, skala 1:5 000.

E1b E1a

Objekt 3

Lovö 124:1 borttagen E1c

Strucke 1994). Boplatsläget utgörs av en svag sandig sydsluttning i åkermark med nivåer strax över 10 meter över dagens havsnivå och begränsas av impediment i väster och öster/norr. Förutom härdarna är inga förhis- toriska lämningar kända på Lindös västra del.

Objekt 7 utgörs av läget för Rinkeby bytomt såsom den redovisas i kartmaterial från sent 1600-tal och 1700-talet. Byn, som är känd i skriftliga källor sedan 1299 (SOFI), avhystes under senare delen av 1700-talet då den införlivades i Drottningholms ladugårds ägor.

Bytomten sträckte sig ända fram till dagens väg, men tomtens norra del är idag uppodlad (figur 3). På berget inom bytomtens södra del finns ett gravfält av yngre järnålderskaraktär (RAÄ Lovö 51:1). På andra sidan Ekerövägen har boplatslämningar i form av kultur- lager och anläggningar framkommit i samband med ett nyligen utfört arbete för en ny spillvattenledning längs vägens norra sida (Wertwein i manus). Boplatsläget pekades ut vid utredningens etapp 1 (objekt 8, Anders- son & Wertwein 2013).

Inom tre av de totalt elva utredda etableringsytorna bedömdes det finnas risk att tidigare oregistrerade forn-

lämningar, främst i form av boplatslämningar, skulle kunna framkomma. Den ena av ytorna (E1c) berör det tidigare utpekade objekt 3. De andra etableringsytorna är belägna längs Rörbyvägen norr om Drottningholms slottspark och i svagt sydsluttande åkermark eller tidig- are åkermark med nivåer mellan 10 och 15 meter över havet (E3c och E3d, figur 4). I anslutning till ytorna finns två järnåldersgravfält, RAÄ Lovö 56:1 respektive Lovö 57:1. På gravfältet Lövö 57:1 undersöktes ett tju- gotal gravar, varav tre kammargravar, av Stockholms universitet under åren 1958-1966. Gravfältet daterades till folkvandringstid – vendeltid (Lamm 1973:9).

Syfte och metod

Syftet med utredningen var dels att fastställa fornläm- ningsstatusen på de tidigare utpekade objekten objekt 3 och objekt 7 (Anderson & Wertwein 2013), dels att fastställa om det fanns ytterligare ej kända fornlämning- ar inom de föreslagna etableringsytorna. Totalt rörde det sig om elva möjliga etableringsytor i åkermark eller

Objekt 7

E3c E3d

E3e

E3f RAÄ 57:1

före detta åkermark, med en sammanlagd yta om ca 8,5 hektar.

Inledningsvis genomfördes en kompletterande arkiv- studie samt specialinventering av etableringsytorna.

Arkivstudien begränsades till FMIS och Lantmäteriets digitala kartarkiv. Efter den inledande studien återstod tre områden som bedömdes behöva vidareutredas i etapp 2 – yta E1c, E3c och E3d. Efter hand beslutade dock Trafikverket att inte gå vidare med planeringen av de två senare ytorna varför någon utredningsgrävning inte har genomförts inom någon av dessa. De utpekade boplatslägenas fornlämningsstatus har därmed inte fastställts inom ramen för utredningen. Etableringsytan E1c berörde det tidigare utpekade objekt 3.

Utredningen av objekt 3 och objekt 7 genomfördes med grävmaskin. På båda platserna grävdes sökschakt i ännu brukad åkermark. Schakten och påträffade anläggnin- gar och lager mättes in med en GPS av märket Trimble Geo XH 6000 med RTK-anslutning med en normal noggrannhet på 0,02 meter i öppen terräng. Schakten

och anläggningarna beskrevs i text och fotograferades med digitalkamera. Inga anläggningar undersöktes. En provruta grävdes i ett kulturlager inom objekt 7. Schakt med anläggningar och/eller lager täcktes med markduk innan schakten återfylldes efter avslutad undersökning.

Inga fynd tillvaratogs.

Resultat

Inom objekt 3 grävdes tolv sökschakt med en sam- manlagd längd av ca 105 meter (figur 5 samt bilaga 1).

Schaktytan uppgick till ca 136 m². I ploglagret påträf- fades sparsamt med sentida fynd i form av tegelfrag- ment, flintgods och buteljglas. Inga förhistoriska fynd, lager eller anläggningar påträffades. Objektet utgör inte en kulturhistorisk lämning.

Inom objekt 7 grävdes nio sökschakt med en sam- manlagd längd av ca 70 meter (figur 6 samt bilaga 2).

Schaktytan uppgick till ca 95 m². I ett schakt strax öster

Lovö 124:1

S3 S1 S6 S4

S7

S8S9 S10 S12

S11 S5

S2 Objekt 3

0 20 40

Fig 5. Schaktplan objekt 3, skala 1:2 000.

om gränsen för Rinkeby bytomt enligt 1700-talets lant- mäteriakter påträffades ett förhistoriskt kulturlager under plogdjup (S4, L1). Kulturlagret utgjordes av ett grå-brunt lerlager med inslag av obrända djurben och kolstänk. En provruta (R1) som grävdes i kulturlagret visade att detta var ca 0,2 meter tjock och förutom obrända djurben och kolstänk även innehöll små frag- ment av förhistorisk keramik, brända ben, bränd lera och slaggat material. Kulturlagret och dess innehåll var

dets nivåer över havet talar för att det rör sig om en järnåldersboplats.

Inom bytomtens begränsning enligt lantmäteriakterna framkom sammanlagt fyra anläggningar i två schakt (A1-A3 i S5 och A4 i S6) samt ett raseringslager i ett tredje schakt (L2, S9). Anläggningarna utgjordes av stenskodda stolphål (A2 och A4) och/eller gropar (A1 och A3). I ytan till tre av anläggningarna förekom tegel-

Obj 8

0 5 10

S4 R1

S3

S5

S6

S7

A1 A3A2

A4

0 20 40

Objekt 7 S1

S3S2

S4 S5 S6 S7 S8 S9

Fig 6. Schaktplan objekt 7, skala 1:2 000 och 1:400.

Figur 7. Anläggningarna A2 (till höger) och A3 schakt S5. Foto: Göran Wertwein.

Fig 8. Anläggning A4 i schakt S6. Foto: Göran Wertwein.

Referenser

Andersson, K. & Wertwein, G. 2013. Ekerövägen. Särskild arkeologisk utredning etapp 1, länsväg 261, Ekerövä- gen, Ekerö och Lovö socknar, Ekerö kommun, Uppland. Arkeologistik, Rapport 2013:3.

Edenmo, R. & Strucke, U. 1994. Arkeologisk förundersökning och särskild undersökning. Malmvik – Lindö. Väg 261.

Uppland, Lovö socken, RAÄ 7:2, RAÄ 124. UV Stockholm, Rapport 1994:38.

Lamm, J. P. 1973. Fornfynd och fornlämningar på Lovö. Arkeologiska studier kring en uppländsk järnåldersbygd. Theses and Papers in North-European Archaeology 3. Stockholms Universitet. Diss.

Wertwein, G. I manus. Spillvattenledning på Lovö. Schaktkontroll längs Ekerövägen, Rörbyvägen och Stångholmsvä- gen, Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland. Arkeologistik, Rapport 2014:xx.

Arkiv

Fornminnesregistret (FMIS)

Institutet för språk och folkminnen (SOFI)

Administrativa uppgifter

Länsstyrelsens beslut, dnr 4311-3726-2014

Beslutsdatum 2014-03-06

Arkeologistik AB, dnr AL 2014.2

Landskap Uppland

Kommun Ekerö

Socken Lovö

Fastighet Malmvik 1:1, Rinkeby 1:1

Fornlämning objekt 3, objekt 7 (Andersson & Wertwein 2013) Uppdragsgivare Trafikverket

Typ av undersökning Arkeologisk utredning, etapp 2 Fältarbete 24 mars respektive 7 – 8 april 2014 Personal Kjell Andersson, Göran Wertwein

Arkivmaterial Inget arkivmaterial föreligger utöver denna rapport

Fynd Inga fynd tillvaratogs

Bilaga 1. Schakttabell, objekt 3

Schakt Storlek (m) Djup (m) Beskrivning

S1 9,5 x 1,3 0,3 - 0,35 Fyllning av brun, något myllig lera, ca 0,25 m tjockt (odlingslager), botten av ljusbrun lera. Inga fynd.

S2 7 x 1,3 0,3 - 0,4 Som S1. Odlingslagret innehöll enstaka tegelfragment.

S3 8 x 1,3 0,3 - 0,4 Fyllning av brun myllig mo, ca 0,3 m tjockt (odlingslager), botten av grå lera i östra delen och av brungrå mo i väster. I odlingslagret framkom sentida buteljglas.

S4 11 x 1,3 0,3 - 0,5 Fyllning av brun myllig mo, ca 0,3 - 0,35 m tjock (odlingslager), botten av ljusbrun mo. Inga fynd.

S5 11 x 1,3 0,3 Som S4. I odlingslagret förekom enstaka tegelfragment.

S6 10 x 1,3 0,25 - 0,3 Fyllning av brun myllig lera, ca 0,25 - 0,3 m tjockt (odlingslager), botten av ljusbrun mo i östra delen och av gråbrun lera i väster. Inga fynd.

S7 7 x 1,3 0,3 Fyllning av brun myllig lera, ca 0,25 m tjockt (odlingslager), botten av ljubrun lera. I odlingslagret påräffades tegel- och flintgodsfragment.

S8 6 x 1,3 0,3 Fyllning av brun något myllig lera, ca 0,25 m tjockt (odlingslager), botten av brun-röd lera. Inga fynd.

S9 6 x 1,3 0,3 Fyllning av brun något myllig lera, ca 0,25 m tjockt (odlingslager), botten av ljusbrun lera med inslag av mo. I odlingslagret förekom enstaka tegelf- ragment.

S10 10 x 1,3 0,3 Fyllning av brun något myllig lera, ca 0,25 m tjockt (odlingslager), botten av rödflammig mo. Inga fynd.

S11 9 x 1,3 0,3 - 0,35 Fyllning av brun myllig lera , ca 0,25 m tjockt (odlingslager), botten av beige lera. Inga fynd.

S12 11 x 1,3 0,2 - 0,3 Fyllning av myllig mo, ca 0,2 - 0,25 m tjockt (odlingslager), botten av beige mo i öster och av gråbrun flammig lera i väster. Inga fynd.

Bilaga 2. Schakttabell, objekt 7

Schakt Storlek (m) Djup (m) Beskrivning

S1 7 x 1,3 0,25 - 0,3 Fyllning av brun myllig lera, ca 0,25 - 0,3 m tjockt (odlingslager), botten av ljusbrun - gråflammig lera. I odlingslagret påträffades enstaka tegelfrag- ment och en skärva oglaserat yngre rödgods.

S2 7 x 1,3 0,25 - 0,3 Som S1. Inga fynd.

S3 7,5 x 1,3 0,3 - 0,4 Som S1. I odlinglagret påträffades enstaka tegelfragment, yngre rödgods, flintgods, stengods och obrända djurben.

S4 7 x 1,3 - 2,5 0,3 - 0,5 Fyllning av mörkbrun myllig lera, ca 0,3 m tjockt (odlingslager). Under detta framkom ett kulturlager (L1) av gråbrun lera med inslag av obrända djurben och kolstänk i schaktets hela längd. En provruta (se R1) som grävdes i kulturlagret visade att detta var upp till 0,2 m tjockt.

S5 7 x 1,3 0,3 - 0,45 Fyllning av mörkbrun myllig lera, ca 0,3 m tjockt (odlingslager). Under detta framkom ett kulturlager av gråbrun lera medspridda obrända djur- ben. Kulturlagret var ca 0,05 m tjockt. I detta framkom även tre anläggn- ingar /A1 - A3, se bilaga 3).

S6 7,5 x 1,3 0,3 - 0,4 Fyllning av mörkbrun myllig lera, ca 0,3 m tjock (odlingslager), botten av ljubrun flammig lera. I schaktet södra del framkom en anläggning (A4, se bilaga 3)

S7 7 x 1,3 0,3 - 0,4 Fyllning av mörkbrun myllig lera, ca 0,3 m tjock (odlingslager), botten av brun-beige lera. Inga fynd.

S8 11 x 1,3 0,3 Fyllning av mörkbrun myllig lera, ca 0,3 m tjockt (odlingslager), botten av grå-beige lera. I odlingslagret förekom enstaka tegel-fragment.

S9 9 x 1,3 0,3 Fyllning av mörkbrun myllig lera, ca 0,3 m tjockt (odlingslager). Under detta framkom ett ca 0,05 - 0,1 m tjockt lager (L2) av mylligt lera med förmultnat trä, enstaka järnfragment, spikar, obrända djurben, tegel, skör- bränd sten och kol. Lagret tolkas som ett raseringslager.

R1 1 x 1 0,2 Provruta grävd i kulturlager (L1) i schakt S4. Kulturlagret består av homogen gråbrun lera med inslag av brända och obrända djurben, små fragment av förhistorisk keramik, bränd lera och slaggat material (ej tillva- ratagna). Botten utgjordes av gråbeige lera.

Bilaga 3. Anläggningstabell, objekt 7

Anl. Typ Beskrivning

A1 Stolphål/grop Stolphål/grop, oval, ca 0,35 x 0,22 m (V-Ö). Anläggningen framträdde som en mörk- färgning mot bottenleran. I anläggningens yta fanns tegel och obrända ben.

A2 Stolphål Stolphål, ca 0,4 m i diameter, stenskott med 0,1 - 0,15 m stora skarpkantade stenar.

A3 Stolphål/grop Stolphål/grop, ca 0,5 m i diameter. I anläggningens SV kant var en ca 0,2 m stor sten.

Anläggningen framträdde i övrigt som en mörkfärgning med enstaka tegelfragment och obrända ben i ytan.

A4 Stolphål Stolphål, ca 0,5 m i diameter, stenskott med 0,08 - 0,15 m stora rundade och skarpkan- tade stenar. I ytan fanns enstaka tegelfragment, obrända ben samt äldre planglas med rundad kant och ojämn tjocklek.

L1 Kulturlager Kulturlagret framkom under plogdjup i schakt S4 och förekom i hela schaktets längd. En provruta (R1) grävdes i lagret. Lagret är ca 0,2 m tjockt och består av grå-brun lera med inslag av brända och obrända djurben, förhistorisk keramik, bränd lera, slaggat material och kol.

L2 Raeringslager Raseringslagret framkom under plogdjup i schakt S9 och förekom i hela schaktets längd.

Lagret är ca 0,1 m tjockt och består av myllig lera med förmultnade trärester, tegel, smidda spikar och andra järnfragment, skörbränd sten och kol.

Bilaga 4. Utredda etableringsytor, skala 1:16 000.

E3g E4 E3f

E3d E3e

E3c

E3b

E3a

E1a

E1b E1c