Väg 25 Växjö-Kalmar, delen Hovmantorp – Lessebo

(1)

SAMRÅDSUNDERLAG

Väg 25 Växjö-Kalmar, delen Hovmantorp – Lessebo

Lessebo kommun, Kronobergs län

Vägplan, 2021-11-02

(2)

Väg 25 Hovmantorp-Lessebo Sida 2 av 50

TMALL 0095Samrådsunderlag6.0

Trafikverket

Postadress: Kungsgatan 8, 352 33 Växjö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Väg 25 Växjö-Kalmar, delen Hovmantorp – Lessebo, Samrådsunderlag Författare: Åse Pettersson, WSP Sverige AB

Granskare: Elin Delvéus, WSP Sverige Dokumentdatum: 2021-11-02

Ärendenummer: TRV 2021/77107 Uppdragsnummer: 172771 Version: 1.0

Kontaktperson: Rebecca Seller

(3)

Innehåll

Sammanfattning. ...4

1. Inledning ...6

1.1. Bakgrund ...6

1.2. Tidigare utredningar ...7

1.3. Ändamål och projektmål ...8

1.4. Planeringsprocessen ...8

1.5. Beskrivning av befintlig väganläggning ...8

1.6. Planerad åtgärd ... 11

1.7. Angränsande planering ... 12

2. Avgränsningar ... 13

2.1. Utrednings- och influensområde... 13

2.2. Tid ... 13

3. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet ... 14

3.1. Markanvändning och planförhållanden... 14

3.2. Landskap ... 17

3.3. Kulturmiljö ... 19

3.4. Naturmiljö ... 22

3.5. Ytvatten... 26

3.6. Grundvatten ... 27

3.7. Rekreation och friluftsliv ... 28

3.8. Hushållning med naturresurser ... 28

3.9. Hälsa och säkerhet ... 29

3.10. Förorenade områden ... 29

3.11. Miljökvalitetsnormer ... 30

3.12. Byggnadstekniska förutsättningar ... 32

4. Projektets lokalisering, utformning, omfattning och utmärkande egenskaper ... 35

4.1. Val av lokalisering ... 35

4.2. Val av utformning ... 37

4.3. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper ... 41

5. Åtgärder ... 45

6. Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan ... 46

7. Fortsatt arbete ... 47

7.1. Planläggning ... 47

7.2. Viktiga frågeställningar ... 47

7.3. Dispenser och tillstånd ... 48

8. Källor ... 49

(4)

Sammanfattning.

Det finns ett stort behov av att öka trafiksäkerheten och framkomligheten på väg 25 mellan

Hovmantorp och Lessebo eftersom vägen saknar mitträcke och säkra omkörningssträckor. Det finns även ett flertal mindre trafiksäkra korsningar och vägen saknar faunastängsel.

Trafikverket har därför beslutat att ta fram en vägplan där det föreslås att ett mitträcke ska sättas upp på sträckan mellan den västra infarten till Hovmantorp och vägen mot Bergdala samt att ett nytt omkörningsfält byggs i östlig riktning på en delsträcka mellan Hovmantorp och vägen mot Bergdala.

Hastigheten föreslås därefter höjas till 100 km/h på denna sträcka. Bron över Bråtabäcken ska samtidigt bytas ut och bron över Fibbleån rustas upp. För att öka trafiksäkerheten ska det undersökas om antalet anslutande vägar kan minskas och en översyn kommer göras av området runt vägen så att sidoområdena är trafiksäkra.

Trafikverket kommer tillsammans med Lessebo kommun skapa en gång- och cykelförbindelse mellan Hovmantorp och Lessebo, varav Trafikverkets två delsträckor ingår i denna vägplan. Någonstans på sträckan ska gång- och cykelvägen korsa väg 25 planskilt och för närvarande undersöks lämplig korsningspunkt inom tre alternativa utredningsområden. Vidare planeras faunastängsel sättas upp mellan Hovmantorp och Lessebo, nya faunapassager föreslås för små och medelstora däggdjur utmed vattendrag, och det föreslås även en viltpassage för stora djur. Passagen för stora djur kan antingen samordnas med den planerade, planskilda gång- och cykelpassagen, eller utföras som en viltpassage i plan med ett viltvarningssystem som varnar biltrafikanten med skyltar när vilt försöker passera över vägen.

Planerade åtgärder inom vägplanen

(5)

De föreslagna åtgärderna medför att trafiksäkerheten och framkomligheten kommer att förbättras.

Eftersom hastigheten höjs till 100 km/h ökar bullernivåerna i området och det ska utredas om det finns behov av bullerskyddsåtgärder. Landskapet är inte så känsligt för förändringar, men på några platser kommer utformningen behöva studeras närmare, till exempel vid entréerna till samhällena Lessebo och Hovmantorp, vid rastplats Hyllsjön samt vid de olika vattendragen.

Det finns två kända fornlämningar (fornåkrar) samt en övrig kulturhistorisk lämning utmed den sträcka där utbyggnad av väg och gång- och cykelväg planeras. En arkeologisk utredning ska visa om det finns tidigare okända fornlämningar i området.

Projektet berör inga skyddade områden för naturmiljö, förutom ett antal strandskyddsområden. Det har även identifierats två stenmurar och ett dike som omfattas av det generella biotopskyddet, men det är i dagsläget oklart om dessa kommer att beröras. En pågående inventering ska visa om den fridlysta sandödlan, som tidigare observerats öster om Hovmantorp, finns i närheten av vägområdet. Sandödla är skyddad enligt 4 § artskyddsförordningen och möjligheten till dispens är mycket begränsad.

I det fortsatta arbetet ska utredas hur utformningen av projektet kan anpassas för att minimera påverkan på sandödlan så att artens bevarandestatus inte påverkas negativt. Dessutom måste artens platser för vila och reproduktion ha en fortsatt kontinuerlig ekologisk funktion både under och efter projektets genomförande. Faunastängslet kommer minska trafikolyckor med vilt, men fungerar samtidigt som en barriär för vilts rörelser. De föreslagna faunapassagerna kommer delvis att motverka barriäreffekten.

Arbete kan komma att ske inom vattenområde bland annat vid arbete med broarna och då

faunapassager byggs. En gång- och cykelväg kommer även föreslås utmed väg 25 vid Hyllsjön, vilket kan vara vattenverksamhet. Det ska därför undersökas hur dessa kan utformas så att inte

vattenmiljöerna påverkas negativt.

Den planskilda korsningen för oskyddade trafikanter kan byggas antingen som en bro över vägen eller som en port under den. Den planskilda korsningen kan medföra att grundvatten behöver sänkas i drift- och /eller byggskede. Några av de föreslagna lägena för en ny planskild gång- och cykelpassage ligger inom ett vattenskyddsområde. Eventuell påverkan på allmänna eller enskilda intressen kommer att utredas vidare när utformning och placering av passagen är bestämd.

Det finns få områden för rekreation i närområdet, men tre leder korsar väg 25 norr om Hovmantorp.

Tillgängligheten till området norr om Hovmantorp beror på var den planskilda gång- och cykelvägen föreslås anläggas. Genom en ny gång- och cykelväg förbättras möjligheten att ta sig till

Strömbergshyttan och Hyllsjön, där det exempelvis finns vandringsmöjligheter och en badplats.

Trafikverket gör bedömningen att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eftersom det i detta skede finns en osäkerhet vad gäller påverkan på allmänna och enskilda intressen till följd av en eventuell grundvattenbortledning, samt en osäkerhet om den fridlysta sandödlan kan komma att påverkas. Vid tidigare utförda inventeringar har konstaterats att lokalen i Hovmantorp är en av två kända populationer av sandödla inom Kronobergs län. En påverkan på arten skulle därmed kunna få stora konsekvenser.

(6)

1. Inledning

1.1. Bakgrund

Väg 25 är en nationell stamväg som förmedlar trafik från Halmstad och E6 till E4 vid Ljungby och vidare mot Växjö och Kalmar. Vägen är viktig för såväl gods- och persontransporter som för kollektivtrafiken och har även stor betydelse för turism på sommaren. Arbete pågår med att

mötesseparera sträckan mellan länsgränsen mot Halland och Ljungby. När detta är genomfört finns ett relativt sammanhängande stråk med mötesseparerad väg från Hallands länsgräns till Hovmantorp.

Inom Kalmar län är väg 25 mötesseparerad mellan Eriksmåla och Kalmar.

De delar av väg 25 som saknar mötesseparering pekas i gällande infrastrukturplaner ut som en brist med låg trafiksäkerhet. Vägen saknar mötesseparering och säkra omkörningssträckor, samtidigt som det finns ett flertal mindre trafiksäkra korsningar. Det saknas faunastängsel, så djur som passerar på vägen riskerar att bli påkörda och kan orsaka trafiksäkerhetsproblem. Det finns således ett stort behov av att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på väg 25 mellan Hovmantorp och Lessebo.

Figur 1. Projektets sträckning längs väg 25 mellan Hovmantorp och Lessebo i Lessebo kommun, Kronobergs län, är markerad med en röd ring i den infällda bilden och med två svarta linjer i den större kartbilden.

Väg 25 E6

E4

E6

E4

E6 E4 Väg 25

(7)

1.2. Tidigare utredningar

Åtgärdsvalsstudie Väg 25 Hovmantorp-Lessebo

En Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för väg 25 Hovmantorp-Lessebo togs fram 2015. I en ÅVS görs en

förutsättningslös analys av transporterna, där olika åtgärdsförslag prövas enligt en fyrstegsprincip, för att därefter resultera i rekommendationer om hur trafiksystemet bör utvecklas.

Utifrån analysen framkom att det finns ett stort behov att förbättra trafiksäkerheten och

framkomligheten för alla trafikantkategorier för att gynna den lokala och regionala utvecklingen. Det prövades därför åtgärder som skulle leda till ökad säkerhet, framkomlighet, tillgänglighet och trygghet samt åtgärder för att öka möjligheten för vilt att passera vägen.

I rapporten rekommenderas att väg 25 mellan Hovmantorp-Lessebo byggs om till en mötesseparerad väg med några omkörningssträckor, en så kallad gles 2+1-väg, där hastigheten höjs till 100 km/h.

Därutöver föreslås ett antal trafiksäkerhetshöjande åtgärder såsom att sidoområden görs säkrare, korsningar justeras för att klara säkerhetskrav för den högre hastigheten, att antalet direktutfarter ses över samt att hållplatser anpassas så att oskyddade trafikanter kan nyttja dem på ett tryggt och säkert sätt.

Åtgärdsvalsstudie, Faunaåtgärder väg 25 delen Växjö-länsgränsen

Väg 25 mellan Växjö och länsgränsen mot Kalmar är en barriär för både älg och rådjur. En

sammanställning av viltolyckor (år 2010-2015) visar att det inom delsträckan Hovmantorp-Lessebo finns en koncentration av viltolyckor med älg mellan avfarten mot Bergdala och Strömbergshyttan samt förtätningar av viltolyckor med rådjur på ett vägparti strax norr om Lessebo.

I åtgärdsvalsstudien prövades olika åtgärdsförslag, där målet var att hitta åtgärder för att minska barriäreffekterna från ett viltstängsel och samtidigt öka möjligheten för viltet att säkert passera vägen.

I utredningen rekommenderades att faunastängsel sätts upp mellan Hovmantorp och länsgränsen, med säkra stängselavslut vid lokalvägar samt färister och stängseluthopp. Det föreslogs även en ny, planskild faunapassage mellan Hovmantorp och Lessebo.

Fördjupad utredning Åtgärdsvalsstudie för faunapassager väg 25 Växjö-Hovmantorp-Länsgränsen Trafikverket lät ta fram en fördjupad ÅVS för att utreda om viltpassager i plan tillsammans med ett viltvarningssystem skulle kunna vara ett alternativ till de planskilda korsningar som tidigare föreslagits. Anledningen till detta var att vägsträckorna saknade en tillräckligt hög vägbank för att anpassa en faunaport under vägen och sträckorna låg inte heller i tillräckligt djup vägskärning för att åstadkomma en bra faunabro. Kostnaden för en planskild faunapassage skulle därmed bli väsentligt högre än normalt, samtidigt som det skulle bli svårare att uppfylla kriteriet att djuren kontinuerligt ska kunna se området på andra sidan vägen när de passerar över faunapassagen.

Den fördjupade utredningen kom fram till att viltpassager i plan tillsammans med ett

viltvarningssystem skulle kunna vara en möjlig åtgärd och det identifierades ett antal möjliga platser mellan Hovmantorp och Lessebo. Passager för medelstora däggdjur rekommenderades vid

vattendragen Bråtabäcken, Fibbleån, Fagerekeån och Hässlebäcken.

(8)

1.3. Ändamål och projektmål

Projektets ändamål är att förbättra trafiksäkerheten och framkomlighet på sträckan så att anläggningarna ger en effektiv och fullgod funktion avseende trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet och trygghet.

Projektmålen är:

• En tillgänglig och gen gång- och cykelförbindelse mellan Hovmantorp och Lessebo, i huvudsak separerad från biltrafik

• En väl gestaltad väganläggning där omgivningens kvaliteter tas tillvara

• En hållbar vägkonstruktion som fungerar väl tillsammans med befintlig vägkropp

• Möjligheten ökar för viltet att säkert passera vägen utan att barriäreffekterna ökar

• Antalet dödat och skadat vilt på sträckan minskar

1.4. Planeringsprocessen

Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.

I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön.

Underlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Innan länsstyrelsen prövar om projektet kan antas medföra en betydande

miljöpåverkan ska enskilda som kan antas bli särskilt berörda få möjlighet att yttra sig.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket utbyter information med och inhämtar synpunkter från bland annat andra myndigheter, organisationer, enskilda och allmänhet som berörs. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

1.5. Beskrivning av befintlig väganläggning

1.5.1. Vägstandard

Väg 25 är en riksväg som utgör en viktig förbindelse mellan södra Halland och sydöstra Småland.

Vägen är viktig för arbetspendling, den regionala utvecklingen och ingår även i ett prioriterat kollektivtrafikstråk.

Sträckan mellan Hovmantorp och Lessebo är ca 10,5 kilometer lång och har en vägbredd på cirka 8 meter. Vägen har mittseparering i projektets västra del, fram till och med cirka 400 meter öster om korsningen med Storgatan i väster (väg 847, västra infarten till Hovmantorp). I den västra delen finns också viltstängsel utmed vägens båda sidor fram till Fibbleån i Hovmantorp. Resterande sträcka mellan Hovmantorp och Lessebo saknar mittseparering och viltstängsel. Högsta tillåtna hastighet är 90 km/h, förutom förbi Strömbergshyttan där den är sänkt till 70 km/h samt i den norra delen av Lessebo där den är 60 km/h. Det finns fyra platser med hastighetskameror (Automatisk

trafiksäkerhetskontroll, ATK) mellan Hovmantorp och Lessebo.

Utmed sträckan finns tre broar:

• Bro över Bråtabäcken N Hovmantorp (brobeteckning 7-629-1). Nybyggnadsår: 1944

• Bro över Fibbleån N Hovmantorp (brobeteckning 7-129-1). Nybyggnadsår: 1944

• Bro över Fagerekeån vid Strömbergshyttan (brobeteckning 7-632-1). Nybyggnadsår: 1930

(9)

De lite större vägar som ansluter till väg 25 är de statliga vägarna Storgatan och Centralgatan i Hovmantorp (väg 847), Bergdalavägen, väg 840, samt väg 839 mot Fagereke. Därutöver ansluter ett stort antal enskilda vägar och utfarter till väg 25.

Vid Hyllsjön finns en rastplats som har två anslutningar till väg 25 – en infart och en utfart.

Figur 2. Skyltade hastigheter samt placering av befintligt viltstängsel, hastighetskameror (ATK), rastplats och broar med brobeteckningar.

1.5.2. Farligt gods

Väg 25 ingår i det rekommenderade vägnätet för farligt gods.

1.5.3. Trafik

Det har tidigare gjorts trafikmätningar utmed berörda vägar som visar hur många fordon som passerar per årsmedelsdygn, samt hur stor andel av dessa som utgörs av tung trafik. Utifrån dessa mätningar har uppräkningar gjorts som visar trafikflödena år 2021 och hur trafiken förväntas utvecklas till år 2045. Väg 25 trafikeras utmed den aktuella sträckan idag av ca 5 000-6 500 fordon/dygn. År 2045 bedöms trafikflödena ha ökat till cirka 6 900-8 800 fordon/dygn på samma sträcka, se Figur 3.

(10)

Figur 3. Beräknad total trafik år 2021 och år 2045 på väg 25 och kringliggande vägar. Trafikflödet anges som ÅDT, årsdygnstrafik, i enheten antal fordon/dygn. Andelen tung trafik anges inom parentes.

1.5.4. Kollektivtrafik

Den aktuella sträckan trafikeras av regionbuss 218/219 Växjö-Kosta/Kråksjö med 20-24 turer i vardera riktningen på vardagar. Det finns fem busshållplatser utmed sträckan: Stora Bökås, Kvarnsjörås, Strömbergshyttan, Linneskruv och Industrigatan Lessebo.

Figur 4. Busshållplatser utmed sträckan

Inga förändringar i kollektivtrafiken planeras för närvarande utmed sträckan.

(11)

1.5.5. Gång- och cykeltrafik

Det finns ingen gång- och cykelväg parallellt med väg 25 mellan Hovmantorp och Lessebo. På vissa delsträckor kan sannolikt enskilda vägar nyttjas och det finns viss korsande trafik norr om

Hovmantorp och i anslutning till busshållplatserna. Lessebo kommun har nyligen stängt korsningen mellan Skolgatan och väg 25 och byggt en ny gång- och cykelväg från Skolgatan och österut, vilken går parallellt med väg 25 utmed en cirka 100 meter lång sträcka, se Figur 5.

Figur 5. Skolgatans korsning med väg 25 har nyligen stängts och en gång- och cykelväg har byggts mellan Skolgatan och Allhallen (illustrerad med en röd linje i bild).

Trafikflödena av oskyddade trafikanter har inte mätts eller studerats, men bedöms vara små eftersom cykling får ske i den smala vägrenen utmed en väg med höga hastigheter, vilket sannolikt inte upplevs som attraktivt eller trafiksäkert.

För att bedöma hur stort det framtida cykelflödet mellan Hovmantorp och Lessebo kan förväntas bli har beräkningar gjorts, vilka bygger på hur många som bor i respektive ort samt hur långt det är mellan orterna. Med hänsyn även taget till att Strömbergshyttan är ett turistmål på sträckan sommartid, bedöms årsdygnstrafiken till cirka 5 cyklister/dag under prognosåret 2045.

1.6. Planerad åtgärd

Utmed väg 25 planeras ett antal åtgärder för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet utmed den ca 10,5 kilometer långa sträckan mellan Hovmantorp och Lessebo. Dessa redovisas i Figur 6 och beskrivs utförligare i kapitel 4.

(12)

Figur 6. Översiktskarta Hovmantorp-Lessebo med planerade åtgärder

1.7. Angränsande planering

Väg 25, Faunaåtgärder delen Växjö-Hovmantorp

För att öka trafiksäkerheten och förbättra viltets möjligheter att korsa väg 25 mellan Växjö och Hovmantorp planeras för en faunabro, vilthyllor vid Kårestadsån, upprustning av fyra befintliga koportar, stängselåtgärder vid korsningen i Risinge samt viltuthopp längs sträckan. Planerad byggstart är år 2023.

Väg 25 Faunaåtgärder delen Lessebo-Eriksmåla

För att öka trafiksäkerheten och förbättra viltets möjligheter att korsa väg 25 mellan Lessebo och Eriksmåla planeras för en utbyggnad med faunastängsel, en faunapassage i plan med

viltvarningssystem samt tre torrtrummor där små och medelstora däggdjur kan passera vägen.

Planerad byggstart är år 2023.

Åtgärdsvalsstudie Förbifart Lessebo

En åtgärdsvalsstudie tas för närvarande fram för en förbifart förbi Lessebo. Åtgärden finns med i planerna för perioden år 2023-2033.

(13)

2. Avgränsningar

2.1. Utrednings- och influensområde

Utredningsområdet för vägplanen ska täcka in projektets tänkbara lokaliseringar och utformningar. I detta projekt innefattar utredningsområdet väg 25 mellan korsningen med Storgatan i Hovmantorp i väster (den västra infarten) och korsningen med Industrigatan i Lessebo i öst, samt ett område på ca 200-250 meter på var sida om vägen. Inom detta område utreds också om det finns behov av att justera anslutande vägar, samt var en planskild gång- och cykelpassage kan ansluta till befintligt vägnät.

Beskrivningen av projektets effekter begränsas geografiskt till ett influensområde, vilket är den yta inom vilken störningar kan väntas uppstå när projektet byggs och är i drift. Influensområdets storlek varierar beroende på vilken miljöaspekt som studeras. För de aspekter som är fysiskt knutna till vägens närmaste miljö så sammanfaller influensområdet med utredningsområdet. För andra aspekter är influensområdet större, till exempel kan buller från trafiken färdas längre ut i landskapet.

Figur 7. Utredningsområde för vägplan Hovmantorp-Lessebo. Inom detta område utreds också om det finns behov av att justera anslutande vägar, samt var en planskild gång- och cykelpassage kan ansluta till befintligt vägnät.

2.2. Tid

De beskrivningar som görs av befintliga förutsättningar motsvarar huvudsakligen år 2021, det vill säga det år utredningar och inventeringar gjorts. Byggstart för projektet planeras till år 2025. Redovisning av byggskedets konsekvenser baseras på denna period. Bedömningar som görs för driftskedet har en tidshorisont fram till år 2045 då effekter och konsekvenser av projektet förväntas ha slagit igenom.

(14)

3. Förutsättningarna i utrednings- och influensområdet

I detta kapitel redovisas förutsättningar för de aspekter som finns i anslutning till sträckan. I kapitel 4.3 redovisas påverkan och effekter på de aspekter som tas upp i detta kapitel.

3.1. Markanvändning och planförhållanden

3.1.1. Befolkning och bebyggelse

Lessebo är en skogrik kommun som ligger i glasriket, ett område med en historia i glastillverkning, och som även är välkänt för sitt pappersbruk i Lessebo. Med sina cirka 8700 invånare (SCB, 2020) är Lessebo kommun den minsta kommunen i Kronobergs län. Medborgarna jobbar i första hand i grannkommunerna där den största pendlingen sker till Växjö. Kommunen har bra möjlighet till pendling via riksväg 25 (Halmstad-Kalmar), riksväg 28 (Karlskrona-Vetlanda) och via Kust till kustbanan mellan Göteborg och Kalmar.

De fyra största samhällena i Lessebo kommun är Hovmantorp (3199 invånare år 2020), Lessebo (3051 invånare), Kosta (915) och Skruv (524), se Figur 8.

Figur 8.De fyra största samhällena i Lessebo kommun är Hovmantorp, Lessebo, Kosta och Skruv. Vägsträcka inom aktuell vägplan är markerad med en röd linje.

Strömbergshyttan, som ligger utmed väg 25, är en gammal glasbruksort vars glasbruk lades ner i slutet av 1970-talet. Därefter har det funnits försäljning av glas, keramik och hantverk i området. I övrigt finns endast enstaka byggnader utmed vägen.

3.1.2. Kommunala planer

Översiktsplan för Lessebo kommun (Laga kraft 2018-10-31)

I översiktsplanen anges att framkomligheten mellan Hovmantorp och Lessebo väntas förbättras då riksväg 25 görs om till en mötesfri landsväg, samtidigt som närheten bibehålls. För riksvägen anges

VÄXJÖ

Hovmantorp

Lessebo

Skruv Kosta

(15)

frågor som säkerhet, exempelvis viltstängsel, att vara viktiga att lyfta i samband med utvecklingen. Det anges även att vägen i samband med upprustningen kan få en ny sträckning väster om Lessebo för att minska riskerna inom Lessebo samhälle.

I översiktsplanen föreslås en utvidgning av det befintliga östra industriområdet i Hovmantorp österut, men även ett nytt verksamhetsområde norr om väg 25, se Figur 9 .

Figur 9. Illustration baserad på utdrag ur Lessebo översiktsplan som visar planerade verksamheter i Hovmantorp.

Vid en avstämning med Lessebo kommun har de meddelat att det är aktuellt med en utvidgning av befintligt verksamhetsområde österut, men däremot inte norr om väg 25.

Detaljplaner

Vägplanen berörs av flera gällande detaljplaner i Hovmantorp och Lessebo. De detaljplaner som ligger närmast vägen illustreras i Figur 10 och Figur 11 och beskrivs vidare i Tabell 1 och Tabell 2.

Figur 10. Illustration över innehåll i gällande detaljplaner (underlag från Lessebo kommun). Numret avser den numrering som respektive detaljplan fått i Tabell 1.

HOVMANTORP

Östra industriområdet

(16)

Tabell 1 Berörda detaljplaner i Hovmantorp. Namn på planen samt beskrivning av yta vänd mot väg 25 Nr Namn på detaljplanen Planläggning av yta vänd mot väg 25

1 Område i nordvästra delen Laga kraft 1983-05-09

Allmän plats Park eller plantering närmast väg 25

1 Område i nordvästra delen, Förslag till ändring av detaljplan

Laga kraft 1989-01-11

Allmän plats Natur närmast väg 25

2 Törnrosa 1-4 m.fl Laga kraft 2009-10-01

Planen ligger en bit bort från väg 25. Allmän plats Natur närmast vägen.

3 Del av Hovmantorp 6:1 Skolgatan Laga kraft 2018-07-18

Allmän plats Park närmast väg 25. Skolgatan är allmän plats Gata.

4 Område väster Kvarndammen Laga kraft 1988-04-07

Allmän plats Park eller plantering samt specialområden Vattenområde närmast väg 25 (öster om Skolgatan)

5 Område öster om kvarndammen Fastställd 1955-11-15

Kvarndammen östra del: specialområde Vattenområde som icke får utfyllas eller överbyggas.

Väg 25 är planlagd som Allmän plats Gata eller torg

Mark norr om väg 25: Allmän plats Park

6 Hovmantorp 10:1 Laga kraft 1999-07-20

Marken är planlagd som kvartersmark med centrum. Mark mot väg ska vara tillgänglig för rekreation, strövområde, grillplatser

7 Kv Balder och Gladan Laga kraft 1963-08-26

Yta närmast vägen: Allmän plats Park eller plantering.

8 Vega och Torn m fl Laga kraft 2019-11-25

Planen ligger en bit bort från väg 25. Ytor närmast vägen är planlagda som kvartersmark Bostäder

9 Östra delen av Hovmantorps köping Beslut 1956-06-07

Väg 25 är planlagd som Gata eller torg. Norr om väg 25 samt närmast söder om vägen: Allmän plats Park eller plantering. Söder om vägen även transformatorstation och område för

bostadsändamål.

10 Del av Kv Kilen Laga kraft 1991-05-02

Kvartersmark: Bensinförsäljning / bilverkstad och Kiosk, hotell, restaurang mot väg 25. I östra delen Allmän plats Park

11 Kv Kärret

Allmän plats Gata och Infart samt, Kvartersmark Bilservice.

12 Stadsäga 23:7 m.fl.

Allmän platsmark Parkmark närmast väg 25.

13 Stadsäga 23:7 m.fl.

Mark närmast väg 25 ej planlagd. Kvartersmark Industri med skyddsplantering samt Allmän plats Park eller plantering i planens norra del.

(17)

Figur 11. Illustration över innehåll i gällande detaljplaner (underlag från Lessebo kommun). Numret avser den numrering som respektive detaljplan fått i Tabell 2.

Tabell 2 Berörda detaljplaner i Lessebo. Namn på planen samt beskrivning av yta vänd mot väg 25 Nr Namn på detaljplanen Planläggning av yta vänd mot väg 25 14 Område i nordvästra delen

Laga kraft 1979-03-02.

Allmän plats Gata eller torg samt Park eller plantering som ansluter till väg 25.

15 Norra delen av Lessebo köping Laga kraft 1962-04-17

Allmän plats Park eller plantering närmast väg 25. Väg 25 är planlagd som allmän plats Gata.

3.1.3. Riksintressen

Planen berör riksintressen för kommunikationer och för Försvarsmakten.

Riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. 8 § miljöbalken

Väg 25 Halmstad-Kalmar ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Väg 25 är en viktig tvärförbindelse mellan vägarna E6, E4 och E22 i södra Sverige samt förbinder Halmstad med Växjö och Kalmar.

Riksintresse för Försvarsmakten enligt 3 kap. 9 § miljöbalken

Hela sträckan ligger inom ett riksintresseområde för lågflygningsområde med påverkansområde.

3.2. Landskap

Det landskap som aktuell vägsträcka ligger i präglas främst av barrskog som domineras av tall och gran med inslag av lövträd som björk, sälg och asp. Terrängen utgörs av kuperad moränmark med inslag av blockrika partier och berg i dagen. De varierande markförhållandena åskådliggörs i vägslänterna, som på vissa platser är sandrika medan berg och större block avgränsar i andra.

Parallellt med väg 25 slingrar sig grusvägar som sannolikt är resterna av en äldre landsväg som ledde mellan Hovmantorp och Lessebo.

Utblickarna är få eftersom vägen kantas av träd i olika årsgrupper, men på några platser bryts landskapsbilden av vattendrag och mindre insjöar som Bråtabäcken, Fibbleån och Hyllsjön. En luftledning skär genom området och öppnar också upp terrängen i ledningsgatan.

Vägen går norr om Hovmantorp, men bostadshusen kan knappast anas. Sidoområdena till väg 25 präglas av omgivande barrskog som döljer bebyggelsen fram till den punkt där Fibbleån möter vägen.

(18)

Här har siktröjningar utförts så att vattnet framträder liksom de omfattande murarna som utgör spår från en äldre damm kopplad till ortens sågverk som fanns här under 1800-talet.

Figur 12. Till vänster: Skogsmark utmed väg 25. Till höger: Äldre damm vid Fibbleån.

Figur 13. Landskapet präglas av skogsmark med ett fåtal möjligheter till utblickar, exempelvis vid Bråtabäcken, Fibbleån och Hyllsjön.

Närmare centrum framträder Allhallen intill vägen. Österifrån präglas entrén till samhället av barrskog som i mötet med samhället övergår i öppnare ytor med olika verksamheter.

Bebyggelse finns även runt Strömbergshyttan, som är ett mindre handels- och friluftsområde, halvvägs mellan orterna Lessebo och Hovmantorp, samt runt väg 839.

I mötet med Lessebo från norr övergår landskapsbilden från tät barrskog abrupt i mer villakaraktär på den östra sidan av vägen, där en klippt gräsyta med spridda tallar med pelarsalskaraktär framträder framför bebyggelsen. På den västra sidan döljs bebyggelsen av en tät barrskogsridå.

(19)

Figur 14. Till vänster: Verksamhetsområde i västra delen av Hovmantorp. Till höger: Infart till Strömbergshyttan

Figur 15. Till vänster: Hyllsjön. Till höger: Norra delen av Lessebo. Villaområde till höger om det parklika området.

3.3. Kulturmiljö

Kulturmiljöutredningen har avgränsats till den sträcka där utbyggnad av väg och gång- och cykelväg planeras, det vill säga från Hovmantorps västra infart till cirka 450 meter öster om väg 840,

Bergdalavägen. De östra delarna av planområdet är därmed inte utredda.

3.3.1. Kulturlandskapet

År 1850 hade Hovmantorp ännu inte byggts ut till ett industrisamhälle. Kartan i Figur 16 visar tydligt hur skogsdominerat området varit även under historisk tid.

Figur 16. Karta från år 1850 över området runt nuvarande Hovmantorp

(20)

Landskapet vid Hovmantorp präglas norr om väg 25 av täta skog och våtmarker. Mindre bebyggelse finns vid Tallbo/Torsholm, Flybo och vid Brantingabråten, se Figur 17. Vid dessa tre platser har det tidigare funnits mindre men öppna jordbruksmarker, vilka idag vuxit igen och präglas av skogsbruk.

Vid Tallbo finns äldre bebyggelse som har vissa kulturhistoriska värden. Vid Brantingabråten finns endast ekonomibyggnaderna kvar, huvudbyggnaden är riven.

Figur 17. Från vänster är Tallbo, Flybo och Brantingabråten markerade med röda ringar.

Söder om vägen ligger Hovmantorps samhälle vilket tydligt avskiljs från vägen av tät vegetation.

Samhället präglas av villabebyggelse främst från tiden kring förra seklets mitt. Hovmantorp har präglats av industri och tillverkning. Industrialiseringen av Hovmantorp grundas i det glasbruk som Hovmantorps säteri, söder om Hovmantorp, anlade 1859. Under det sena 1800-talet och tidiga 1900- talet etablerades två glasbruk, det ena var i drift fram till 1978 och det andra tillverkade glas fram till 2005. Områdets industriella arv gör sig tydligt påmint just norr om vägen vid Fibbleån, där flertalet lämningar från industrier återfinns (L1954:6792, övrig kulturhistorisk lämning). 1849 etablerades en benstamp som med vattenkraften producerade benmjöl till gödningsmedel. Från 1870-talet har det på platsen funnits flertalet olika typer av tillverkning, bland annat har stickor till tändstickor tillverkats men även garn och vadd har tillverkats på platsen. Vattnet användes även till att driva en såg på platsen men på grund av låg lönsamhet stängdes denna och därmed lämnade industrin platsen. Vid de stora översvämningarna 1945 raserades stora delar av den gamla dammen.

Figur 18. Vall och lämningar från tidigare industrier

Centrala Hovmantorp och området kring väg 25 är i dagsläget inte utpekat som någon viktig

kulturhistorisk miljö. Det innebär dock inte att det inte finns kulturhistoriska värden. Hovmantorp är som helhet ett samhälle som är typisk för och tydligt visar på glasrikets industriella utveckling. Det är därför särskilt viktigt att dess industriella karaktär inte förvanskas. Även om den bebyggelse som

(21)

kantar vägen inte pekats ut så är dess industriella karaktär och bebyggelsestruktur nödvändig för att förstå samhällets och regionens utveckling.

3.3.2. Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar

Det finns endast tre lämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets databas Fornsök längs väg 25 mellan Storgatan (den västra infarten till Hovmantorp) och väg 840, Bergdalavägen. Denna bild kan dock komma att ändras i och med att en arkeologisk utredning kommer att utföras. I närområdet förekommer till exempel ett flertal skogsbrukslämningar och det är troligt att denna lämningstyp även förekommer invid den planerade vägen. De lämningar som är kända idag utgörs av två områden med fossil åker (L1954:4779 och L1954:4780, fornlämningar) och en dammvall (L1954:6792, övrig

kulturhistorisk lämning). De två områdena med fossil åker har troligen utgjort ett område från början, men idag löper vägen mellan dessa två. Dammvallen hör samman med de industrierna som legat här vid Fibbleån, Högaström/Ekedalsfallet. Det finns murar och lämningar efter husgrunder på platsen och då industrin är etablerad före 1850 är det möjligt att lämningarna helt eller delvis ska klassas som fornlämning. Se text ovan.

Fossil åkermark är i allmänhet en vanlig lämningstyp i området och dessa kan ha dateringar alltifrån järnålder till modern tid. Lämningen som finns inom sträckan utgör fornlämning och hör troligen till förhistorisk tid eller medeltid. I övrigt finns få förhistoriska lämningar i närområdet. Vid Hovmantorps säteri finns ett gravfält från järnåldern, men i övrigt domineras lämningsbilden av fossila åkrar och senare lämningar såsom skogsbrukslämningar/kolningsanläggningar och tjärdalar.

Kolningsanläggningar finns exempelvis både norr och söder om väg 25 strax öster om Bergdalavägen (L1952:7282, L1952:7283, L1952:7100).

Figur 19. Kultur- och fornlämningar runt väg 25 mellan Hovmantorp och Lessebo, utdrag från Riksantikvarieämbetets register.

(22)

3.4. Naturmiljö

I och med att området domineras av skogsbrukspåverkad barrskog är naturvärdena generellt undanträngda inom området. Naturvärdena hittas främst invid fuktigare områden som fukt- och sumpskogar, vid diken och vid tre mindre ytor med jordbrukslandskap inom området (Stora Bökås, Kvarnsjörås samt Fetebo/Björkelund).

3.4.1. Skyddad natur

Inga Natura 2000-områden, riksintressen för naturvård, naturreservat, biotopskyddsområden, naturminnen eller djur- och växtskyddsområden finns inom utredningsområdet. Det finns däremot strandskyddobjekt samt biotoper skyddade enligt det generella biotopskyddet.

3.4.2. Dokumenterade bevarandevärda områden

Inom utredningsområdet finns registrerade naturvärden från tidigare genomförda inventeringar.

Dessa omfattar områden som pekats ut genom våtmarksinventeringen, ängs- och

betesmarksinventeringen samt Skogsstyrelsens inventeringar av nyckelbiotoper, sumpskog och övriga naturvärden. Områdena visas i Figur 20.

Ett område med sumpskog följer Bråtabäcken utmed väg 25, och norr därom finns ett område som är utpekat som nyckelbiotop i Skogsstyrelsens inventering (N1575-1995, Bråtarna). Det finns sumpskog mellan Bråtabäcken och Fibbleån och detta område har även pekats ut som ett område med skogliga naturvärden (N674-2019, Sumpskogen V om dammvallen).

Figur 20. Dokumenterade naturvärden utmed den aktuella vägsträckan.

N1575-1995

N674-2019

4C1-HFZ Nr 16

G04F9C01

G04F8C02 44550 44912

(23)

Sveaskog har anmält två nyckelbiotoper norr om väg 25, öster om Hovmantorp. Det ena av dem (objekt 44550) uppges innehålla 105-årig granskog, men vid platsbesök konstaterades att denna var fälld. Det andra området innehåller 47-årig tallskog (objekt 44912)

Mellan Hovmantorp och Strömbergshyttan finns flera områden med sumpskog. Två av dessa områden är utpekade i våtmarksinventeringen, Dyraksflyet (Go4F9C01) och Kärr V Kvarnsjön (G04F8C02), som båda bedöms ha visst naturvärde (klass 3 i den fyrgradiga skalan där klass 1 motsvarar mycket högt naturvärde). Norr om vägen, vid Stora Bökås, finns en betesmark utpekad i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering (objekt 4C1-HFZ).

Kronoberg har ett omfattande naturvårdsprogram från 1989, varav ett utpekat område berörs av projektet öster om Strömbergshyttan. Detta område avser Hyllsjön med omgivningar (id-nummer 16 i naturvårdsprogrammet) och har tilldelats naturvärdesklass 3, stora naturvärden (i den tregradiga skalan där klass 1 motsvarar särskilt stora naturvärden). För samtliga områden gäller att värdena bedöms bestå och öka om områdena lämnas orörda.

3.4.3. Naturvärdesinventering

En naturvärdesinventering har utförts utmed hela den aktuella vägsträckan och håller för närvarande på att sammanställas. Cirka 37 områden med naturvärden identifierades, varav merparten bedömdes inneha visst naturvärde, i den fyrgradiga skalan som består av nivåerna högsta, högt, påtagligt, respektive visst naturvärde. De objekt som bedöms ha högt naturvärde finns vid Hyllsjön samt vid den betesmark vid Stora Bökås som Jordbruksverket pekat ut i ängs- och betesmarksinventeringen. Utöver objekten noterades även fyra värdefulla träd och fyra invasiva arter.

3.4.4. Artförekomster

Naturvårdsart är ett samlingsbegrepp för skyddade arter, fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter. Dessa indikerar att ett område har högt naturvärde eller i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald.

Ett antal naturvårdsarter noterades under naturvärdesinventeringen, bland annat kopparödla och skogsödla som båda är fridlysta. Eftersom det finns en känd förekomst av sandödla nära väg 25 i den östra delen av Hovmantorp görs för närvarande en separat inventering av sandödla. Resultatet av inventeringen kommer redovisas och beaktas i det kommande arbetet.

3.4.5. Biotopskyddade objekt

Småbiotoper är skyddade i hela landet enligt det generella biotopskyddet som beskrivs i 7 kap. 11 § miljöbalken. Skyddsbestämmelserna innebär att man inom ett biotopskyddat område inte får bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl kan dispens från förbudet fås från länsstyrelsen. I enlighet med 7 kap. 11 a § miljöbalken behövs ingen separat dispens vid byggande av allmän väg i samband med en fastställd vägplan. Biotopskyddets syfte ska tillgodoses inom ramen för planläggningsprocessen.

Utmed vägsträckan noterades tre biotopskyddade objekt, varav två utgörs av stenmurar som ligger intill åkermark, och ett objekt utgörs av ett dike.

(24)

3.4.6. Strandskydd

Enligt 7 kap. 13-18 § miljöbalken gäller strandskydd vid havet, insjöar och vattendrag, där syftet är att tillgodose en allemansrättslig tillgång till strandområdet samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. I Lessebo kommun gäller för alla sjöar och vattendrag generellt 100 meter strandskydd både upp på land och ut i vattnet. Det enda undantaget är sjön Rottnen, där det är utökat strandskydd till 200 meter upp på land. Strandskyddade områden runt den aktuella vägsträckan visas i Figur 21.

Figur 21. Strandskyddsområden mellan Hovmantorp och Lessebo.

Inom ett strandskyddat område får inte vissa åtgärder utföras enligt 7 kap. 15 § miljöbalken. I enlighet med 7 kap 16 § miljöbalken behövs ingen separat dispens för intrång i strandskyddet vid byggande av allmän väg i samband med en fastställd vägplan. Strandskyddets syfte ska tillgodoses inom ramen för planläggningsprocessen.

3.4.7. Vilt

Viltet följer ofta linjära element som vattendrag kraftledningar, åsar och dalar. Djurens rörelser beror på tillgång på resurser som vatten, bete, föda, partners och revirens utsträckning. Olika typer av barriärer (uppsättning av viltstängsel, nya bostäder eller industrier) och störningar (ökad eller minskad mänsklig aktivitet) kan dock påverka viltets rörelsemönster.

En analys av rapporterade viltolyckor visar att olyckor med älg framförallt sker öster om sjöarna vid Strömbergshyttan, se Figur 22. Övriga platser med ökad täthet av olyckor ger för svaga indikationer och kan inte uteslutas bero på slumpen utom möjligen olyckorna vid Lessebo.

(25)

Figur 22. Olyckor med älg redovisat som antal olyckor/km och år mellan 2015-2019.

Olyckor med rådjur sker längs med hela vägsträckan, med en ökad täthet av olyckor i närheten av vatten, passerade vattendrag och öppna marker. En förtätning av olyckor ses framförallt vid Strömbergshyttan och nära Lessebo, se Figur 23.

Figur 23. Olyckor med rådjur redovisat som antal olyckor/km och år mellan 2015-2019.

(26)

Olyckor med vildsvin sker framförallt vid St. Bökås men även vid Lessebo, se Figur 24. Det verkar som om vildsvinen passerar vägen där det finns öppna marker i närheten även om det är skog vid vägen just där de passerar. Olyckorna verkar också ske i närheten av vattendrag.

Figur 24. Olyckor med vildsvin redovisat som antal olyckor/km och år mellan 2015-2019.

Utter förekommer framförallt i anslutning till vattendrag. Vid platsbesöket hittades utterspillning vid två plaster, vid Fibbleån och dels vid den västra mer naturliga bäckfåran vid Strömbergshyttan, Fagerekeån.

Figur 25. Platser där utterspillning återfanns vid platsbesöket – Fibbleån till vänster och Fagerekeån till höger.

3.5. Ytvatten

Havs- och Vattenmyndigheten har gjort en sammanställning av Sveriges mest värdefulla

sötvattensmiljöer för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Inga sådana områden berörs av projektet.

Under naturvärdesinventeringen påträffades tolv vattendrag. Av dessa bedömdes ett ha visst

naturvärde, sex påtagligt naturvärde och fem högt naturvärde. Värt att notera är att bedömningar av

(27)

naturvärden endast görs baserat på de delar av vattendraget som förekommer inom utredningsområdet.

Vid Hovmantorp passerar vägen intill en uppdämd del av Fibbleån, som har karaktären av en mindre sjö. Denna mindre sjö samt den södra delen av Hyllsjön omfattas av den naturvärdesinventering som nu utförts, där de preliminärt bedömts ha högt naturvärde. Hyllsjön är med i Kronobergs

naturvårdsprogram från 1989 där den bedömts ha stora naturvärden. Väg 25 passerar även intill Kvarnsjön (söder om Strömbergshyttan) och på längre avstånd de större sjöarna Rottnen (söder om Hovmantorp) och Storsjön/Öjen (väster om Lessebo).

Den aktuella sträckan av väg 25 passerar genom ett vattenskyddsområde i höjd med Hovmantorp, se Figur 28. Vattenskyddsområdet omfattar både Lessebo kommuns ytvattentäkt och grundvattentäkt för Hovmantorps samhälle.

3.6. Grundvatten

Vägen passerar inte igenom några grundvattenförekomster. Vid Hacksjön, ca 600 m söder om befintlig väg 25 vid Hovmantorp, ligger grundvattenförekomsten Dädesjöåsen (WA67673864;

SE629468-146123). Grundvattenförekomsten anges även som ett grundvattenmagasin i jordlager, 231000107, med en bedömd uttagskapacitet på 1 – 5 l/s. Grundvattenförekomsten fungerar som grundvattentäkt för Hovmantorps samhälle, se Figur 26.

Figur 26. Grundvattenförekomst, grundvattenmagasin och brunnar utmed väg 25 (SGU)

Vägen passerar grundvattenmagasinet 231000102 i höjd med Fibbleån. Grundvattenmagasinet är ett grundvattenmagasin i jordlager med en bedömd uttagskapacitet på 1 – 5 l/s.

Vattenskyddsområdet Hovmantorp (ID 2004839, Hovmantorp, beslutsdatum 1997) omfattar både grundvattenförekomsten Dädesjöåsen och grundvattenmagasinet 231000102.

(28)

Grundvattenkapaciteten i berg är generellt tämligen god med en mediankapacitet på 600 – 2000 l/h. I jordlagren är den liten till måttlig, <1 – 5 l/s.

Enligt uppgifter i SGU:s brunnsarkiv finns ett antal brunnar längs väg 25 på aktuell sträcka, ingen av dem ligger dock i direkt anslutning till vägen. Brunnarna utgörs huvudsakligen av energibrunnar.

Grundvattenförekomst, grundvattenmagasin och brunnar ur SGU:s brunnsarkiv presenteras i Figur 26.

3.7. Rekreation och friluftsliv

Det finns generellt få rekreativa värden i området. Enlig Lessebo kommuns fritidskarta finns det tre olika leder på vardera 5-6 km som korsar väg 25 norr om Hovmantorp, se Figur 27.

I Strömbergshyttan finns möjlighet till exempelvis vandring och stigcykling en bit norr om väg 25.

Strax öster därom finns Hyllsjöns friluftsbad, som man kan nå från rastplats Hyllsjön.

Figur 27. Vandringsleder, badplats och friluftsområde i närheten av väg 25

3.8. Hushållning med naturresurser

Jord- och skogsbruk är naturresurser som är av nationell betydelse enligt 3 kap. 4 § miljöbalken.

Sådana marker får tas i anspråk för anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses genom att ta annan mark i anspråk.

Inom projektets utredningsområde finns huvudsakligen skogsmark. I projektets västra del finns ett vattenskyddsområde för Lessebo kommuns ytvattentäkt och grundvattentäkt för Hovmantorps

(29)

samhälle i sjön Rottnen och vid sjön Hacksjön. Därutöver finns mindre ytor med jordbruksmark i form av åker- och hagmark.

Figur 28. Skogs- och jordbruksmark samt vattenskyddsområde mellan Hovmantorp och Lessebo.

3.9. Hälsa och säkerhet

Väg 25 har identifierats som en väg med låg trafiksäkerhet eftersom vägen saknar mötesseparering och säkra omkörningssträckor, samtidigt som det finns ett flertal mindre korsningar. Vägens sidoområden behöver göras trafiksäkra och det har även identifierats behov av faunastängsel för att minska risken för viltolyckor.

Utmed väg 25 finns bullerskyddsskärmar uppsatta på två platser norr om Hovmantorp som skyddar bostäder från trafikbuller. Det förekommer inga kända problem med luftkvalitet inom

utredningsområdet.

3.10. Förorenade områden

Förorenade områden kan vara orsakade av tidigare eller nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt. Länsstyrelsen har tillsammans med kommunerna kartlagt vilka

områden som är misstänkt eller konstaterat förorenade i länet och gjort en riskklassning av dessa i klass 1-4, där klass 1 innebär mycket stor risk och klass 4 liten risk.

Ett uttag har gjorts ur länsstyrelsens databas över platser med potentiellt förorenad mark, vilket redovisas i Figur 29.