Automationsresan

(1)

Examensarbete i Industriell Ekonomi

- Små och medelstora företags utmaningar och

beslutsparametrar för automatisering

The Automation Journey

- Small and medium-sized companies' challenges and decision-making parameters for automation

Författare: Anton Warsäter, Jesper Johansson Handledare LNU: Gunnar Bolmsjö

Handledare företag: Johanna Jonsson, Yaskawa Nordic AB

Examinator LNU: Mirka Kans Datum:2020-05-25

(2)

(3)

Sammanfattning

I dagens tillverkningsindustri stiger ständigt global konkurrens i form av kostnad och kvalitet, vilket innebär att en avgörande faktor för företag är hög

tillverkningsförmåga. Det kan uppnås med hjälp av automatiserade

tillverkningsprocesser som ofta leder till ökad effektivitet och konkurrenskraft. Generellt ser automationsgraden bra ut för tillverkande företag i Sverige, men vid en djupare granskning syns det att utvecklingen i små och medelstora företag (SMF), går långsamt framåt. För att Sverige ska behålla sin framträdande roll som

industrination krävs ökad automation och robotisering i SMF. Därför syftar studien till att skapa ökad förståelse kring SMF:s utmaningar och påverkansfaktorer för automationsbeslut. Undersökningen är begränsad till Småland och angränsande landskap på grund av SMF:s höga bidrag till välstånd i regionen.

Forskningen grundar sig i ett ramverk som skapats genom insamlat teoretiskt material. Ramverket utgår från tre identifierade huvudområden kopplade till automation; Produktionstekniska utmaningar, Interna utmaningar och Extern påverkan. Den här strukturen följer studiens delar för att skapa enkelhet i läsningen och bättre förståelse.

Studiens resultat som samlats in genom intervjuer med fem små och medelstora företag, analyseras utifrån följande frågeställningar:

 Vilka utmaningar ställs små och medelstora företag inför, med avseende på

automationsbeslut ur ett produktionstekniskt, internt och externt perspektiv?

 Vilka samband finns kring små och medelstora företags syn på utmaningar

vid implementering av automation?

(4)

Abstrakt

Generellt ser automationsgraden bra ut för tillverkande företag i Sverige, men vid en djupare granskning syns det att utvecklingen i små och medelstora företag (SMF), går långsamt framåt. För att Sverige ska behålla sina framträdande roll som

industrination krävs ökad automation och robotisering i SMF. Därför syftar studien till att skapa ökad förståelse kring SMF:s utmaningar och påverkansfaktorer för automationsbeslut. I studien utförs kvalitativa intervjuer med fem små och medelstora företag. Forskningen grundar sig i ett ramverk som består av insamlat teoretiskt material och utgår från tre identifierade huvudområden; Produktiontekniska utmaningar, Interna utmaningar och Extern påverkan. Undersökningen visar på att SMF tenderar att stå inför en rad olika utmaningar som automation kan vara en lösning på, men också att viss problematik kan uppstå vid automatisering. Studien visar också på att samband existerar mellan företags utmaningar och att det även kan skilja sig beroende på om företag verkar som underleverantörer eller levererar produkter direkt till slutkund.

Nyckelord: Automation, automatisering, robotisering, SMF, utmaningar,

(5)

Abstract

In general, the degree of automation for manufacturing companies in Sweden seems to be fine, but upon a deeper examination it appears that the development in small and medium-sized enterprises (SMEs) is slowly progressing. In order for Sweden to retain its prominent role as an industrial nation, increased automation and

robotization in SMEs are required. Therefore, the study aims to create an increased understanding of SME challenges and influencing factors for automation decisions. In the study, qualitative interviews are conducted with five small and medium-sized companies. The study is based on a framework consisting of collected theoretical material and is based on three identified main areas; Production engineering

challenges, internal challenges, and external impact. The study shows that SMEs tend to face a variety of challenges that automation can be a solution to, but also that some problems can exist within the implementation of automation. It also indicates that relationships exist between companies' challenges, but that they may also differ depending on whether companies act as subcontractors or deliver products directly to end customers.

Keywords: Automation, Robotization, SME, Challenges, Decision-making

(6)

Förord

Studien är ett examensarbete som har utförts som en sista del i

högskoleingenjörsprogrammet Industriell Ekonomi, Linnéuniversitet under våren 2020. Arbetet genomfördes inom fakulteten för Teknik och i samarbete med Yaskawa Nordic AB. Den här studien har författats av Anton Warsäter och Jesper Johansson med stöd från handledare på universitetet och Yaskawa. Vi vill rikta ett stort tack till:

Gunnar Bolmsjö, vår handledare som under studiens gång bidragit med kunskap

och handledning som varit värdefull för arbetet.

Mirka Kans, examinator för studien som bidragit med feedback vid

seminarietillfällen, hjälp med skrivprocessen, samt upplägg av struktur under studiens gång.

Johanna Jonsson och Niklas Richardsson på Yaskawa som tagit sig tid genom att

bidra med kunskap och synpunkter för att leda oss i rätt riktning.

Vår opponentgrupp, som givit oss användbar feedback under projektets gång.

(7)

Förkortningar

SMF – Små och medelstora företag ROI – Return on investment

(8)

Definitioner

E-faktor värde: Faktor som används för att avgöra vilka produktionsgrupper som går bra, alternativt dåligt.

Fixtur: Den del som håller detaljer på plats under bearbetning av robot.

Flaskhals: En del i en produktionsprocess, med begränsad kapacitet som sänker kapaciteten i en hel produktionskedja.

Flexibilitet: Produktionens förmåga att ställa om och möta produktförändringar Human-Machine interface (HMI): Kommunikation med maskiner och visualiering av driftsdata från utrustningen.

Hög mix/låg volym: Hög produktvariation och låg produktmängd

Medelstora företag: Företag med färre än 250 anställda och en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro (EUR-Lex, 2016).

Muda: Slöseri

Små företag: Företag med färre än 50 anställda och en årsomsättning som inte överstiger 10 miljoner euro (EUR-Lex, 2016).

(9)

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ... 1

1.1BAKGRUND OCH PROBLEMATISERING ... 1

1.2FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1

1.3SYFTE OCH MÅL ... 2

1.5AVGRÄNSNINGAR ... 2

1.6RELEVANS... 2

1.7STUDIENS FÖRVÄNTADE BIDRAG ... 3

2. METOD ... 4

2.1VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 4

2.2FORSKNINGSMETOD ... 4

2.3VETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT ... 5

2.4DATAINSAMLINGSMETOD ... 5

2.5FORSKNINGSKVALITET OCH URVAL ... 5

(10)

4.6FÖRETAG (5) ... 23 4.6.1 Företagsbeskrivning ... 23 4.6.2 Intervjudata ... 23 5. ANALYS ... 26 5.1PRODUKTIONSTEKNISKA UTMANINGAR ... 26 5.2INTERNA UTMANINGAR ... 26 5.3EXTERN PÅVERKAN ... 27 5.4ANALYSRESULTAT ... 28 6. DISKUSSION ... 31 6.1METODDISKUSSION ... 31 6.2RESULTATDISKUSSION ... 31

6.3DISKUSSION KRING FRÅGESTÄLLNINGAR... 32

7. SLUTSATS ... 34

REFERENSER ... 36

(11)

1. Introduktion

I introduktionskapitlet beskrivs bakgrunden till studien och vilka frågeställningar som används. Därefter förklaras forskningens syfte, mål, avgränsningar och relevans.

1.1 Bakgrund och problematisering

I den moderna tillverkningsindustrin ökar ständigt global konkurrens i form av kostnad och kvalitet, vilket innebär att en avgörande faktor för företag är hög tillverkningsförmåga. Det kan uppnås genom automatiserade produktionsprocesser som ofta leder till ökad effektivitet och konkurrenskraft (Säfsten, Winroth & Stahre, 2007). I dagens läge krävs även högre flexibilitet för att kunna möta den ständigt stigande globala konkurrensen (Mohamed, 2018). Det här sker främst i form av hög mix och låg volym inom produktion. De stora valmöjligheterna för kunder bidrar även till att företag med tillverkning i höga volymer måste ta hänsyn till de här trenderna.

Enligt Swedish Industrial Robot Association (SWIRA, 2019) förstår majoriteten av större företag idag betydelsen av att ha automatiserade tillverkningsprocesser, men små och medelstora företag (SMF) följer inte den positiva utvecklingen. Swedish Industrial Robot Association beskriver att det i Sverige år 2017 fanns 240 robotar per 10.000 industriarbetare. Men om fordonsindustrin exkluderas sjunker antalet robotar samma år, till 185 stycken (SWIRA, 2018).

För att Sverige ska behålla sin framträdande roll som industrination krävs ökad automation och robotisering i små och medelstora bolag. Enligt Tillväxtverket (2020) står små företag för 40%, och medelstora för 20% av omsättning och förädlingsvärde i Sverige. Därav står SMF för närmre 60% av den totala omsättningen i landet. Således är automation en överlevnadsfråga i en global konkurrenskraftig situation. Vid en första anblick på dagens svenska tillverkningsindustri ser automationsgraden bra ut, men vid en djupare granskning syns det att utvecklingen, speciellt i SMF, går långsamt framåt (SWIRA, 2019). Det kan bero på en rad identifierade faktorer som förekommer inom tre huvudområden; Produktionstekniska utmaningar, Interna utmaningar och Extern påverkan. Enligt Wilson (2015) existerar element som ekonomiskt beslutsfattande, konkurrens, kompetens och avsaknad av

automationsstrategi, vilket kan vara exempel på faktorer. Varje verksamhet har sina anledningar till hur man väljer att ställa sig till automation och därför krävs bättre förståelse kring beslutsfattandet. Bristen på relevant forskning gällande avgörande områden bidrar till avsaknad av kunskap om vilka utmaningar och beslutsparametrar som leder till automatisering i SMF. Därför behövs större förståelse kring

problemområden och utmaningar som tillverkande industrier står inför, men även parametrar och beslut som leder till en uppstart av automationsresan.

1.2 Frågeställningar

(12)

• Vilka samband finns kring små och medelstora företags syn på utmaningar vid implementering av automation?

1.3 Syfte och mål

Studien syftar till att skapa ökad förståelse kring små och medelstora bolags automationsbeslut.

Målet med studien är att förstå vilka utmaningar, påverkansfaktorer och

beslutsparametrar som leder till att små och medelstora bolag väljer att automatisera tillverkningsprocesser.

1.5 Avgränsningar

• Rapporten kommer endast ha fokus på små och medelstora företag:

Majoriteten av stora svenska bolag förstår betydelsen av att effektivisera sin tillverkning genom automation, men inom SMF går utvecklingen långsamt framåt och skapar ett samhällsproblem.

• Undersökningen sker enbart i Småland samt angränsande landskap:

Studien fokuserar på svenska tillverkande företag. Undersökning begränsas geografiskt på grund av tidsbrist, men också för små och medelstora bolags höga bidrag till välstånd i regionen (The Organisation For Economic Co-Operation and Development [OECD], 2012)

• Intervjuer sker högst med fem tillverkande företag:

Information samlas högst in från fem företag eftersom tiden för projektet inte räcker till fler. Det kan leda till ett smalare perspektiv gällande

beslutsparameterar.

• Intervjuer sker eventuellt över webben med hjälp av kommunikationsprogram:

Det sker på grund av rådande pandemi.

1.6 Relevans

Swira (2019) beskriver att automationsnivån för SMF inte följer rätt

utvecklingskurva. Det bidrar till att Sveriges framträdande roll som industrination minskar och företags konkurrenskraft sänks. Därför innehåller studien hög

(13)

1.7 Studiens förväntade bidrag

(14)

2. Metod

I det här avsnittet beskrivs metoder som tillämpas för att nå upp till studiens syfte. Delarna beskrivs först med en teoretisk del och därefter hur den används i

forskningen.

2.1 Vetenskapligt förhållningssätt

Det existerar förhållningssätt som positivismen, hermeneutiken och empirinära ansatser i dagens läge. Patel och Davidsson (2019) påvisar att forskare ofta är medvetna om det förhållningssätt som är aktuellt i dess vetenskap. För att forskningen ska anses vara framgångsrik krävs en god helhetssyn över de olika aktuella förhållningssätten. Hermeneutik kan översättas till tolkningslära där vetenskap studeras och tolkas. Det här förhållningssättet har väckt intresse för kvalitativt inriktad forskning.

Det vetenskapliga synsättet som studien förhåller sig till är hermeneutik eftersom intervjuerna ledde till författarnas tolkning och förståelse för olika utmaningar och processer inom området.

2.2 Forskningsmetod

Forskningsmetoden är ett redskap som används för att lösa problem och uppnå målsättningar med forskning. Det här leder till att redskapet är viktigt för att skapa förståelse och kunskap kring metoder som gör att målen uppnås. Inom

samhällsvetenskapen skiljer man på två olika angreppssätt som behövs för att uppnå målet med forskningen, nämligen kvalitativ och kvantitativ metod. Vilken metod som tillämpas beror på problemställningen och den information som undersökningen kräver (Holme & Solvang, 2017).

Holme och Solvang (2017) beskriver att kvantitativ metod förenklat är forskning där mätningar vid datainsamling och statistiska analysmetoder lyfts fram. Kvantitativ metod är därför utformad för att samla in strukturerad och statistisk data genom exempelvis enkätundersökningar.

Enligt Ahrne (2011) kan en del forskningsfrågor endast besvaras genom kvalitativa metoder. I de här fallen finns intresset av att beskriva, förklara och tolka. Holme och Solvang (1997) beskriver att kvalitativa studier innefattar observationer eller

intervjuer i ostrukturerad, semi-strukturerad eller strukturerad form.

(15)

2.3 Vetenskapligt angreppssätt

När en vetenskaplig studie genomförs kan teori användas på olika sätt. Blomkvist och Hallin (2015) förklarar att ett av dessa angreppssätt är abduktion. Det används när skiften sker mellan idéer uppkomna från teori och empiriska material. Samtidigt som en bättre förståelse växer fram, ges också styrka för det empiriskt materialet. Den här forskningen grundar sig till viss del på teori som uppkom genom litteratur. Med tanke på att tidigare forskning är begränsad, skapades egna idéer och ramverk. Insamlat empiriskt material styrktes av ny insamlad teori och en jämförelse med ramverket, som styr forskningen mot dess syfte. Det här leder till att abduktion är studiens angreppssätt.

2.4 Datainsamlingsmetod

Enligt Patel och Davidsson (2019) är vetenskapliga tidskrifter, böcker, artiklar och rapporter allmänna tillvägagångssätt för att samla in information och kunskap. Både behov och forskningsmetod avgör vilka källor som krävs för arbetet, men behövs den senaste kunskapen inom området eller teorin är rapporter och artiklar att föredra. Blomkvist och Hallin (2019) beskriver att insamlad information till största del baseras på syfte och frågeställning.

En av de vanligaste metoderna för kvalitativ samhällsvetenskaplig forskning är att empiri samlas in genom intervjuer. Anledningen till det är att skapa sig en förståelse för hur enskilda individer eller företag tänker kring olika frågeställningar. Den vanligaste sortens intervjumetodik är den semistrukturerade intervjun.

Blomkvist och Hallin (2019) beskriver att empiriskt material som framtas av

forskaren kallas för primärkällor, oavsett om källmaterialet är muntligt eller skriftligt. Det kan till exempel vara dokument från företag, organisationer och intervjuer med experter inom bransch eller område.

Det krävdes en omfattande teoretisk datainsamling i form av rapporter, kurslitteratur, artiklar och tidskrifter för att förbereda studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod. Den riktade sig mot semistrukturerade intervjuer med primärkällor eftersom det bidrog till kvalitativa diskussioner. Intervjuer av det här slaget ansågs nödvändiga för att uppnå studiens syfte. Vidare tillämpades en enklare enkätundersökning där viktiga svar på intervjufrågor omvandlades till statistisk data.

2.5 Forskningskvalitet och urval

Ett kriterium som utgör vetenskapliga arbeten är forskningskvalitet. För att studien ska uppnå hög forskningskvalitet och etiskt ansvar krävs hög validitet och reliabilitet. Enligt Blomkvist och Hallin (2019) innebär validitet att rätt sak studeras, och

reliabilitet, att saken studeras på rätt sätt. Validitet kan åstadkommas genom att teorier och idéer uppkomna från litteraturgenomgången, är relevanta gentemot

(16)

Studiens validitet, reliabilitet och tillförlitlighet stärks genom att teorin är baserad på att insamlad information har granskats av fler än upphovsmannen. Det här bidrog till att frågor och enkäter, som hämtats från teori, har hög tillförlitlighet.

Intervjupersonerna har noggrant valts ut för att säkerställa kompetens då personerna har haft en övergripande delaktighet inom det aktuella området. Det tillför att insamlad data kom direkt från primärkällor som i efterhand fått möjligheten att kontrollera utskriften av intervjun.

Empiriska material som inhämtats kommer från SMF. De personer som intervjuats har relevant kompetens inom automationsområdet och har haft stor delaktighet i implementeringen av robotar. Därmed ökar studiens tillförlitlighet.

2.6 Etiskt förhållningssätt

Forskningen förhåller sig till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket betyder att:

1. Personer som studeras ska informeras om studiens syfte. 2. Alla som intervjuas har gått med på att intervjuas.

3. Det material som samlats in behandlas konfidentiellt och publiceras därför inte utan fallföretagets godkännande.

4. Det material som samlas in kommer endast användas till forskningen och det den handlar om (Blomkvist & Hallin, 2019)

2.7 Forskningsdesign

Forskningsdesignen är uppbyggd i tre steg och i följande ordning;

Problemformulering och kunskapsinhämtning, metod och forskningsdesign, analys och redogörelse (se figur 1). Studiens problemformulering och kunskapsinhämtning inleds med en diskussion kring möjliga påverkansfaktorer gällande

automationsbeslut. För att skapa en bättre förståelse för området genomfördes en övergripande teorisökning. Både enkät och intervjumall skapades därefter genom insamlad data, vilket är det första steget i metod och forskningsdesign, varpå

kvalitativa datainsamlingar genomfördes med hjälp av enkätundersökning och semi-strukturerade intervjuer.

Den sista delen innebär en djupanalys, kartläggning och förståelse av insamlat empiriskt material. Steg ett innebär att strukturering genomfördes för att skapa en bättre överblick över insamlat intervju- och enkätmaterial. Därefter kartlades och analyserades empiriskt material för att förstå utmaningar inom automation. Det analyserade materialet undersöktes sedan för att eventuellt finna korrelationer mellan utmaningar och beslutsparametrar, men också samband mellan företag som

(17)

(18)

3. Teori

I det här kapitlet beskrivs de teoretiska utgångspunkter som är relevanta och ligger till grund för studiens intervjufrågor. Teorin är nödvändig för att besvara studiens frågeställningar. Strukturen är uppbyggd efter tre huvudområden;

produktionstekniska utmaningar, interna utmaningar och extern påverkan. Det här upplägget stödjer och följer strukturen för intervjufrågorna (se bilaga I).

3.1 Litteraturgenomgång

För att studiens syfte ska uppnås krävs rätt information. Därför har en sökning efter relevanta artiklar, böcker och rapporter genomförts. På grund av att branschen ständigt förändras krävs uppdaterad forskning för att informationen ska vara av hög kvalitet. Information avseende studiens grundproblem har främst uppkommit via webbartiklar från organisationer och myndigheter.

3.2 Automation

Automation kan vara svårdefinierat eftersom det finns många sammanhangsspecifika definitioner. Wilson (2015) definierar automation som:

“automatiskt kontrollerad drift av anordningar, processer och system genom mekaniska eller elektroniska enheter som ersätter mänsklig arbetskraft”.

Som definierat är automation i grund och botten en ersättning av människan i form av maskiner och robotar som kan utföra vissa uppgifter, såsom datainsamling, beslutsfattande och ge rörelse. Automation kan därför täcka ett väldigt brett utbud av enheter, maskiner och enkla operationer som att plocka upp och placera, till komplex övervakning.

Då automatiserade tillverkningsprocesser ska vara effektiva, anses automatisering vara ett verktyg som leder till större konkurrenskraft. Automation är en bred term som inbegriper flera olika tekniker som stödjer tillverkning, till exempel robotar (Salim & Johansson, 2018).

Industri 4.0 handlar om trender inom förutsägbara tillverkningssystem som hanterar osynliga problem och osäkerhet inom tillverkning, genom att skapa självmedvetenhet i maskiner (Walker, Childe & Wang, 2019). MacDougall (2014) beskriver industri 4.0 enligt följande:

“Industry 4.0 or Smart industry refers to the technological evolution from embedded systems to cyber-physical systems. It connects embedded system production

technologies and smart production processes to pave the way to a new technological age which will radically transform industry and production value chains and

(19)

Figur 2: Ekonomiska skäl för automation (Groover, 2001)

Figur 3: Ergonomiska skäl för automation (Wickens et al., 2004)

3.3 Produktionstekniskt

3.3.1 Fördelar

Med hjälp av robotar kan output för maskiner maximeras. Enligt Wilson (2015) beror det på att robotar alltid är redo att genomföra sina funktioner när det behövs.

Maskinverktyg kan bytas ut utan hjälp av operatörer, som av många anledningar inte finns tillgängliga när nödvändiga byten behöver ske. Då manuell hantering inte krävs i samma utsträckning kan produktion även ske på kvällar och helger. Den här typen av automatiserad produktion kan framförallt vara nödvändig för tillverkare med hög produktvariation.

3.3.2 Slöseri (Muda)

Betydelsen av att förstå vilken sorts värde som skapas i processer är viktig, men lika viktigt är det också att förstå hur slöserier identifieras och elimineras för att höja flödeseffektiviteten. En typ av slöseri är defekta produkter som skapas i produktionen (Bergman & Klefsjö, 2017).

Eliminering av slöseri har under lång tid varit viktig i ett företags utveckling, men det tankesättet har mer och mer förändrats till att variation är det stora problemet.

(20)

reduceras efter omställningar. Andra fördelar med konsekventa robotar kan vara att rätt mängd material används vid robotsvetsning, eller rätt mängd färg vid

robotfärgning (Wilson, 2015).

3.3.3 Identifiering av automationsmöjligheter

Grunden för att uppskatta vilka automationsmöjligheter som finns är att själv beskåda tillverkningsprocessen med egna ögon. Det tillvägagångssättet är en linewalk, som handlar om att granska och gå igenom produktionen från början till slut. Syftet med det här är att identifiera delar där automation kan ge fördelar inom effektivitet och ergonomi. När det här genomförs får man också förståelse kring vilka produkter eller produktfamiljer som är anpassade för automation (Almström, Frisk, Jarebrant, Löfving, Wadman & Widfeldt, 2019).

3.3.4 Kvalitet

Wilson (2015) visar på att robotar konsekvent producerar output av hög kvalitet om de är installerade och programmerade på rätt sätt. Det beror på att de saknar den inkonsekventa delen av mänsklig arbetskraft, såsom trötthet, tristess eller annan distraktion som ofta uppkommer vid repetitivt arbete. Det resulterar ofta i hög variation av kvalitet. Med hjälp av robotar kan en bestämd mängd output med rätt kvalitet regelbundet produceras.

3.3.5 Flexibilitet

En robot kan befinna sig i drift inom ett par sekunder efter att en operation programmerats. Tiden för driftstopp kan därför minimeras då omställningar i produktionen blir mer tidseffektiva med hjälp av robotar. Robotsystemet hanterar olika varianter av samma eller olika produkter. Med andra ord ökar produktionens flexibilitet och tillverkning i låg volym blir mer effektiv. Det finns viss utrustning som fixturer och gripverktyg, som kan försvåra situationen runt roboten (Wilson, 2015).

Flexibiliteten som robotar utgör kan bidra till att tillverkning i låg volym möjliggörs, samt minskade lager och kostnader för pågående arbete. Det här leder till att

kapitalkostnader kan sänkas. Implementeringen av robotar kan även innebära en ökad tillgänglighet då maskiner som annars sköts manuellt av operatörer kan fortgå under längre tidsförhållanden. Tack vare sin flexibilitet kan robotar snabbt ställas om för att möta produkt och design-variationer (Wilson, 2015).

3.4 Internt

3.4.1 Fördelar

(21)

Sänkningen av manuell arbetskraft kan också ha en påverkan på andra aspekter som träning, hälsa, säkerhet och administration för anställda. Minskad kostnad och hantering för arbetskraft innebär att besparingar i omkostnader kan realiseras. Att frigöra arbetsutrymme för produktion anses vara värdefullt då robotsystem ofta kräver mindre arbetsyta än operatörer och kan monteras på väggar och tak (Wilson, 2015).

Under de senaste 30 åren har robotproduktionen ökat och robotpriser i genomsnitt minskat med 50 procent. Samtidigt har arbetskraftskostnaden i jämförelse med robotpriser ökat markant (McKinsey & Company, 2017). När kostnaden för automation sänks blir robotar lättare att implementera för mindre företag (Boston Consulting Group, 2015).

3.4.2 Kompetens

Enligt Wilson (2015) leder förbättrad arbetsmiljö och reducerat antal repetitiva uppgifter troligtvis till nöjda anställda och lägre personalomsättning. Arbetsglädje och moral kan även höjas med hjälp av fler utmanande uppgifter som kräver högre nivåer av kompetens, framförallt om det bidrar till högre lön. Höjd nöjdhet bland personal innebär en kostnadsreducering då nya medarbetare inte behöver anställas lika ofta. Dessa kostnader existerar både i anställnings- och utbildningsprocessen.

3.4.3 Automationsstrategi

För att automation ska medföra så mycket lönsamhet som möjligt är utveckling och implementering av automationsstrategi fördelaktigt. Den kan utgöra en del i en övergripande strategi eller verka som en fristående plan för att förbättra

tillverkningen. Wilson (2015) beskriver att automationsstrategin bör innehålla en långsiktig plan som sträcker sig upp till 10 år, med ett mål som definierar hur verksamheten kan se ut i slutet av perioden. Däremot anses det här vara svårt men Wilson (2015) framför:

“Om du inte vet vart du ska, hur kommer du dit?”

3.4.4 Ekonomisk analys

För att utvärdera det ekonomiska värdet av framtida investeringar används ekonomisk analys där investeringskalkyler ofta nyttjas som beslutsunderlag.

Återbetalningsmetoden kan användas för att bedöma och erhålla en indikation kring olika investeringars lönsamhet. Metoden används för att beräkna tiden det tar innan årliga överskott har återbetalat utgiften för investeringen. En investering anses vara lönsam om återbetalningstiden är kortare än den önskade tid som investeringen ska vara återbetald på (Isaksson, Lantz, & Löfsten, 2015).

3.4.5 Arbetsmiljö

(22)

det gör att robotar är ett kostnadseffektivt alternativ. Genom att låta robotar genomföra de farliga och icke ergonomiska uppgifterna minskar risken för att operatörer skadar sig (Wilson, 2015).

Robotar kan hjälpa till att förbättra arbetsmiljön för anställda. De kan överta

smutsiga, farliga och krävande uppgifter. Det är ofta svårt att upprätthålla en output med hög kvalitet, som är konsekvent, utan robotar. Drift och underhåll av robotar kräver högre kompetens av de anställda, vilket kan ses som en motivationshöjare då lön blir högre och arbetsuppgifter mer utmanande (Wilson, 2015).

3.4.6 Miljö

Energibesparingar kan uppnås genom en rad av källor. Energin per utgångsenhet optimeras av att roboten är konsekvent och det resulterar i minskning av slöseri. Dessutom kräver inte robotar samma värme eller belysning som behövs vid manuellt arbete. Om en del av produktionen kan bli helt automatiserad öppnas möjligheter för minskad energiförbrukning och upprätthållning av arbetsmiljö (Wilson, 2015).

3.4.7 Nyckeltal (KPI)

Ett värde eller tal som kan jämföras mot ett externt eller internt mål för att ge tecken på prestanda kallas för nyckeltal. Det värdet kan förknippas med insamlad data eller beräknas från någon process eller rörelse. Valen av prestandaåtgärder som är

lämpliga för ett företag bör ställas mot strategiska avsikter som skapats för att passa verksamhetens karaktär, och den konkurrensutsatta miljö som de verkar i.

Nyckeltalen som anses användas mest inom tillverkningsstrategi är kostnad, kvalitet, flexibilitet, leveransförmåga och lager (Munir Ahmad & Nasreddin, 2002).

3.4.8 Robotlyftet

Möjligheter skapas genom snabb utveckling kring ökad automation, robotisering och digitalisering. Däremot har SMF ofta brist på kompetens avseende automationens bidrag till utveckling, men även implementeringsarbete. Utbildningar ges gällande möjligheter med robotisering, identifiering av automationsmöjligheter med hjälp av experter och beställarkompetens för att fylla behov med rätt utrustning. Företag har även möjlighet att söka ekonomiskt stöd för att planera hur automation kan

implementeras i tillverkningen (Tillväxtverket, 2020).

3.5 Externt

3.5.1 Efterfrågan

(23)

önskas köpas in då avsikten ska vara att tillhandahålla information som är nödvändig för att utveckla förslag som uppfyller kundens krav (Wilson, 2015).

3.5.2 Ergonomiska standarder

Området ergonomi innehåller ett antal standarder som kan delas upp i harmoniserade och icke-harmoniserade standarder. Exempel på harmoniserade standarder finns inom måttkrav på arbetsstationer, åtkomster, människa-systeminteraktion och generella ergonomiska desinprinciper (Arbetsmiljöverket, 2018).

3.5.3 Konkurrens

Cabral och Luíz (2017) nämner att funktionerna i en konkurrensutsatt marknad kan vara atomistiska företag och homogena produkter. Det förstnämnda innebär att det finns många konkurrenter och alla är små i relation till marknaden. Den

(24)

4. Resultat

I följande del presenteras det insamlade empiriska materialet som resultat. Avsnittet inleds med en förklaring över hur intervju- och enkätfrågor har skapats. Vidare beskrivs fem företag med tillhörande insamlat intervjumaterial.

4.1 Genomförande

Data har samlats in via två fysiska och tre webbaserade intervjuer, samt en digital enkätundersökning för samtliga fem företag. Intervju- och enkätfrågor har skapats genom teori inom aktuellt område, med avsikt att besvara projektets syfte och frågeställningar. Företagen anges med nummer (1) till (5).

4.2 Företag (1)

4.2.1 Företagsbeskrivning

Företag 1 tillhör kategorin små företag, enligt EUR-Lex (2016), och är i början av sin automationsresa. Verksamheten producerar produkter inom vattenrening och

värmeåtervinning i kommunala och industriella reningsprocesser. Produkter tillverkas direkt till slutkund. Personen som har ställt upp på intervju och tillhandahållit information är företagets produktionschef. Tid från idé till

investeringsbeslut gällande automation tog tio månader. Företaget är verksamma inom branschen maskin/tillverkning.

Nyckeltal (KPI)

Omsättning 100 MSEK (2018)

Totalt antal anställda 46 medarbetare

Antal produktionsarbetare 30 medarbetare

Antal robotar 2 st svetsrobotar

Årsvolym 800-900/år

Seriestorlek 1-20 st

Tillverkningens cykeltid 100 h/produkt

KPI (för automation) Används ej

Tabell 1: Nyckeltal företag (1)

4.2.2 Intervjudata

(25)

uppfattades inte vara svår då orderingången gällande projektet krävde

automatisering. Det anses finnas mycket automationsmöjligheter som kan utföras i framtiden, men nu innehar företaget begränsad kompetens avseende området. Det gör att automationsprocessen tillämpas i steg för att skapa egna erfarenheter. Däremot finns även komplexa små serier som anses svåra och tidskrävande för att tillverka med hjälp av robotar. Företaget riktar sin automation mot stora tillverkningsvolymer. Det nämns att slöserier uppkommit i form av operatörers pauser på grund av dålig ergonomi. Med andra ord påverkas tillgängligheten negativt då den verkliga arbetstiden är låg. Produktionen kräver mycket, samt snabba omställningar. För att möta det här har ett samarbete tillsammans med robotleverantören tillämpats där Human Machine Interface (HMI) tagits fram. Tillgängligheten har varit ett problem för tillverkningen, framförallt för att en flaskhals skapas avseende det manuella arbetet i projektet. Implementeringen av robotar ansågs vara en lösning på problemet gällande tillgängligheten, vilket också arbetsutrymmet tillät.

Företaget ser kvaliteten som den viktigaste faktorn. Däremot finns oro över att kvalitetsproblem ska uppstå vid införandet av robotar, då manuell svetsning tar hänsyn till avvikelser som en robot inte riktigt kan på grund av fixturer. För att kvalitetssäkra sker provtryckning av produkter, men framöver planeras ett införande av laserfogsföljning där laser läser av vart svetsningen ska ske.

Interna utmaningar

Verksamheten ser lönsamhet avseende automation på två sätt. Dels operatörers hälsa på grund av arbetsmiljö, och dels ökad output. Kunskap gällande långtgående

fallande priser på robotar har inte funnits. Däremot är företaget väl medvetna om löneutvecklingens uppåtgående kurva. Beslutet för robotinvesteringen blev enklare med hjälp av robotlyftet. Automationen har inneburit att personalen behövt

kompetensutvecklas, vilket företaget även såg som motivationshöjare anställda då arbetsuppgifterna blev mer utmanande. Idag finns en policy som säger att befintlig personal ska kunna utvecklas i sitt yrke och som individer. Det är för tidigt att avgöra om kompetensutvecklingen är tillräcklig men företaget är redo att rekrytera

kompetent personal om så krävs.

Företaget har inte någon speciell målsättning för automation i produktionen. Däremot ingår investeringen i den övergripande strategin. Det förklaras att kalkyler över tids- och arbetsmiljöbesparing har utförts. Den sistnämnda var svår att beräkna, men uppskattningar har också tillämpats. Företaget har inte haft några smutsiga, farliga eller krävande arbetsuppgifter som kan leda till olyckor, utan det är långsiktig belastningsergonomi som delvis ligger till grund för automationsbeslutet. Med hjälp av investeringen har det största problemet eliminerats, vilket var dålig arbetsmiljö. Framtida investeringar fokuserar istället på tidsbesparingar och ekonomiska värden. En utmaning som företaget har är tidspress på grund av hög arbetsbelastning. Det är svårt att prognostisera när större ordrar inkommer eftersom 85% av det som

tillverkas exporteras utomlands. Miljötänk angående energibesparingar i form av minskning av felaktiga produkter har inte funnits i åtanke vid automationsbeslutet.

(26)

Företagets automationsbeslut har inte påverkats av direktiv eller standarder från arbetsmiljöverket.

Konkurrensen är stor inom branschen och fokus ligger på pris. Det beskrivs att utveckling i företagen går snabbt och strategin utgår därför från att varje dag bli bättre och hålla ett högre tempo än konkurrenterna. Det är något som funnits i åtanke vid automationsbeslutet. En del företag är inriktade på volymtillverkning vilket gör att automationsgraden är hög. Andra är inriktade på mindre volym vilket innebär lägre automationsgrad. Med hjälp av robotar kan ledtider minska och nå upp till kunders förväntan. Det finns inga direkta krav som ställs av kunder gällande automation utan fokus ligger på kvalitet.

4.3 Företag (2)

Företag 2 tillhör kategorin medelstort företag, enligt EUR-Lex (2016). Verksamheten arbetar med legotillverkning genom laserskärning, bockning, svetsning och

maskinbearbetning. Personen som har ställt upp på intervju och tillhandahållit information är koncernens svetsansvarige. Tid från idé till investeringsbeslut gällande automation tog två månader. Företaget är verksamma inom branschen metallindustri.

Nyckeltal (KPI)

Årsvolym 200 000/år

Seriestorlek 200-600/vecka

Tillverkningens cykeltid 5 min/produkt

KPI (för automation) Antal artiklar som behövs tillverkas per månad

Tabell 2: Nyckeltal företag ()

Produktionstekniska utmaningar

(27)

Verksamheten anser att kvaliteten måste vara så bra som möjligt och därför minskade slöseri i form av defekta delar genom automatisering. Om förarbetet av operatören utförs på rätt sätt, kommer roboten repetitivt utföra arbetet utan slöseri.

Omställningsarbetet i produktionen måste gå snabbt eftersom små serier tillverkas. Svetsroboten kan utföra omställningarna, men det förklaras att övriga robotar i verksamheten kräver högre tillverkningsvolymer. Robotarna har inte löst utmaningen gällande tillgänglighet i produktionen då omställningar, materialförflyttningar, kvalitetssäkringar och laddning av fixturer fortfarande existerar. Företaget har idag brist på utrymme i lokalerna, men genom automation har situationen blivit bättre och en investering i större lokaler kunde undvikas. Företaget har undersökt alternativa lösningmöjligheter innan investering av robotar. Operatörer skulle kunna utföra arbetet men det anses vara svårt att hitta kompetent personal och därför är robotinvesteringen säkrare.

Företaget anser att kvalitetsvariationer kan uppstå där arbetet utförs manuellt då människan kan ha en dålig dag. Roboten eliminerar problemet och har repetitiv prestanda beroende på underhållet. Kundernas krav på hög kvalitet bidrog till automationsbeslutet. Kvalitet mäts dels visuellt med ögat och dels med mätmaskin för avancerade mått.

Företagets syn på hur automation skapar lönsamhet ses ur fyra olika perspektiv; snabb tillverkningen, hög produktkvalitet, förbättrad ergonomi för operatörer och möjligheter för kompetensutveckling. Den nedåtgående prisbilden för robotar och ökad arbetskraftskostnad har inte påverkat automationsbeslutet. Robotlyftet har inte legat till grund vid beslutet för robotisering eftersom företaget anser att

prognostisering av marknaden är svår, och därför behövdes inte expertisen. Införandet av automation har medfört att befintlig personal behövt

kompetensutveckling i form av utbildningar. Det här har upplevts som motivationshöjare för operatörer och varit ett av de viktigaste skälen för

automatisering. Personalen har efterfrågat att ha fler än ett arbetsmoment och det har uppnåtts då automationen bidragit till underhåll och programmeringsarbete. Lönerna blir också högre beroende på ansvarsnivån som operatörer innehar. Företaget anser att det är otroligt svårt att ersätta den kompetens som personalen har, vilket innebär att företaget behåller kompetens genom att rekrytera internt. Det tar cirka 18 månader att utbilda en medarbetare för att nå önskad kompetens. Det beror delvis på att yngre personer har förutfattade meningar om tillverkningsindustrin, framförallt att den är smutsig.

Målsättningen är att ligga i linje med de krav som kunder ställer gällande

automatisering och kvalitet. Beslut för de investeringar för robotar som företaget gjort ligger i linje med kortsiktig och långsiktig övergripande strategi. Företagets investering måste följa marknadens efterfrågan eftersom roboten ska kunna tillverka rätt produkter i dagsläget och i framtiden. Kalkylprogram har använts för att beräkna payoff. Det har även analyserats om tid för rörelse i olika lägen, kostnad för

(28)

Verksamheten har haft smutsiga och krävande uppgifter såsom tunga lyft, gnistor och damm. De icke ergonomiska problemen har eliminerats med hjälp av robotar. Det anses vara svårt att få personal att utföra monotona uppgifter och därför har företaget implementerat automation för att undvika repetitiva arbetsuppgifter. Verksamheten har även gjort icke ekonomiska investeringar då de automatiserat svetsmoment på grund av tunga lyft. Miljötänk angående energibesparingar har funnits i

automationsbeslutet då kassationer och omarbeten minskar, vilket leder till att produktionen endast går under planerad tid.

Företaget anser att det är viktigt att ha kompetens gällande ritningar och toleranser innan uppstarten av automationsresan. Det är en betydande förberedelse för att automatiseringen ska fungera. För att verksamheten skulle haft kunskap kring det här, så hade tydliga offerter och ritningar behövts, samt samarbete med kund för att avgöra om produkterna var lämpade för automation.

Extern påverkan

I branschen konkurrerar företag inte med pris, utan kvalitet är viktigast. Företaget försöker också vara kunden till lags genom att bistå med hjälp under

produktutvecklingen. Konkurrensen ses som ett hot och har lett till

automationsbeslut. Däremot tas beslutet inte på egen hand utan i samråd med kunder. Det anses att mindre företag i branschen med problem avseende

kompetensförsörjning i större utsträckning väljer automation.

4.4 Företag (3)

Företag 3 tillhör kategorin små företag, enligt EUR-Lex (2016). Verksamheten arbetar med legotillverkning och komplexa plåtdetaljer genom kantpressning, svetsning och laserskärning. Personen som har ställt upp på intervju och tillhandahållit information är företagets VD. Tid från idé till investeringsbeslut gällande automation tog nio månader. Företaget är verksamma inom branschen metallindustri.

Nyckeltal (KPI)

Omsättning 33,3 MSEK (2019)

Seriestorlek 1-2000 st

(29)

Företaget har relativt lätt att identifiera automationsmöjligheter eftersom de har en inblick i hur andra företag i branschen gör. Det fanns en idé om vad som behövde automatiseras men med robotleverantörens vägledning identifierades rätt process. Varför företaget ser identifieringen som utmaning beror på kompetensbrist inom området då det saknas tekniker med rätt kunskap. Företaget har identifierat fler automationsmöjligheter men förklarar att det ligger en bit fram i tiden. Ett dilemma i verksamheten är att de tillverkar detaljer åt andra, vilket innebär att företaget har svårt att prognostisera vad som ska tillverkas ett kvartal framåt i tiden. Därav blir robotinvesteringar svåra och flexibilitet en utmaning.

Innan tillverkningen robotiserades uppkom slöserier i form av kvalitetsvariationer. Det har eliminerats med hjälp av införandet av automation eftersom den manuella svetsaren inte kan hålla lika jämn kvalitetssäkerhet som en robot. Företaget tillverkar tre produkter som passar i samma fixtur vilket gör att omställningsarbete inte är ett större problem i verksamheten. Tillgängligheten för produktionen har inte varit, och är inte ett bekymmer för företaget. Det anses att tillgängligheten för en svetsrobot är svår att förbättra då fixturen laddas manuellt till skillnad från laserskärare som producerar obemannat i upp till tio timmar. Arbetsutrymmet i produktion har inte varit ett bekymmer tack vare en expandering av ytan. Däremot förklaras det att roboten inte skulle löst problemet med platsbrist utan snarare försvårat situationen. Innan företaget automatiserade fanns inga tankar om att kvaliteten på produkterna och kvalitetsflödet skulle förbättras. Idag är svetsprocessen billigare och kvaliteten högre. Det ansågs vara en positiv överraskning eftersom kvalitetsaspekten inte var den primära anledningen till robotiseringen. Den verkliga anledningen var nämligen kapacitetsökning på grund av svårigheter gällande kompetensförsörjning. Kvaliteten mäts på två sätt, dels interna kassationer och dels reklamationer. Företaget ser att kostnader avseende felaktiga produkter har minskat utan användande av mätdata.

(30)

förändrats men de kan komma att bli högre i framtiden då de ser en brist på duktiga operatörer.

Företaget arbetar med femårsplaner och lägger stort fokus på att identifiera och eliminera flaskhalsar. För att beräkna när robotinvesteringen betalat av sig används en payoff metod och en vanligare investeringskalkyl. Kalkylen är så pass enkel att “vem som helst” kan utföra den. Det anses att payoff-tiden för en robot kan ligga på fem år.

Ett moment i produktion som påverkar arbetsmiljön negativt är svetsningen då svetsgasen är farlig vid långvarig exponering. Tack vare robotcellens

utsugningsförmåga har det här problemet försvunnit. Eliminering av repetitiva och icke ergonomiska arbetsmoment fanns inte med i automationsbeslutet, men företaget påpekar att det finns icke ergonomiska moment som kan automatiseras. Det nämns också att det värnas om personal och finns öppenhet kring automatisering av delar där det endast sker ergonomisk vinst. Företaget såg hög arbetsbelastning som en utmaning och ansåg att en av de främsta anledningarna till automation var att öka tillverkningskapaciteten. Miljötänk angående energibesparingar i form av minskning av felaktiga produkter har inte funnits i åtanke vid automationsbeslutet, däremot anses det att energiåtgången ökar när robotcellen är i drift.

Utsatta standarder från arbetsmiljöverket har inte varit en faktor vid införandet av robotar, men det nämns att det finns en öppenhet för framtida krav. Företaget verkar i en bransch där konkurrensen är hård avseende pris, leveranssäkerhet och kvalitet. Men det ses inte som ett hot eftersom fokus ligger på att vara i framkant utan att rädsla för konkurrens tar över.

Kundefterfrågan har inte påverkat automationsbesluten men det finns marknader där speciella krav på certifiering av svetsning ställs, och där ligger fokus nu. Företaget tillämpar inte prognoser över framtida efterfrågan, däremot adderas extra funktioner till robotinvesteringen för att säkra framtidens krav från kunder. Företagets VD vill också lyfta fram vikten av att små företag behöver konsultation och kunskap gällande automation för att inse att investeringen är fullt möjlig.

4.5 Företag (4)

(31)

Nyckeltal (KPI)

Antal robotar 1 st svetsrobotar, 1 trådbockningsrobot

Årsvolym 3500/år

Seriestorlek 250 st

Tillverkningens cykeltid 10-12 min/produkt

KPI (för automation) Används ej

Tillsammans med konstruktören av robotcellen identifierandes produkter som skulle fungera med automationen. Någon begränsning gällande identifieringen fanns inte, men på grund av höga kvalitetskrav ville företaget säkerställa att automatiseringen var genomförbar. Det finns fler automationsmöjligheter i verksamheten som ska stämma rätt i tid innan de blir verklighet, men en del är komplexa då det handlar om låga tillverkningsvolymer. I produktionen förekommer inget slöseri då personal är medvetna om kostnader som uppkommer genom kassationer, och därför har inte automation haft någon större positiv påverkan gällande slöseri.

Företaget arbetar i stort sett bara med små eller medelstora serier och anser att det krävs mycket planering gällande omställningsarbeten. Om förarbetet tillämpas noga så uppstår inte problem kring omställningsarbete. Tillgängligheten för produktion blir lättare att mäta då roboten har tydliga cykeltider som underlättar

produktionsplaneringen. Företaget anser att arbetsytan är ett ständigt problem vilket robotleverantören tog hänsyn till med tanke på att robotcellen är anpassad för produktionen. Fler lösningsmöjligheter än robotlösningar har inte undersökts. En viktig parameter för automation var en höjning och ett jämnare flöde av kvalitet. Risk för att effektivitet skapades utan kvalitetsökning fick inte ske. Kvalitet mäts genom ett affärssystem där avvikelser och data gällande leveransprecision och kvalitet mot kunder samlas.

Företagets syn på hur automation skapar lönsamhet kan ses ur tre olika perspektiv; Förbättrad produktkvalitet, högre kapacitet, och bättre arbetsmiljö då monotona moment elimineras. Manuellt tillverkade produkter kräver mycket mänsklig arbetskraft och företaget har därför svårt att möta högvolymstillverkning. Därför anser verksamheten att vikt bör läggas på att automatisera moment som kan utföras av robotar. Robotlyftet är något företaget endast har hört talas om då dess

(32)

Automationen har inneburit att företagets befintliga personal behövt

kompetensutveckling vilket innebär att rekrytering till tjänsterna som skapats sker internt. Implementering av robotar dels ses som motivationshöjare och dels en känsla av rädsla bland medarbetarna. Rädsla uppstår då personal reflekterar kring hur

roboten kan ersätta människan, men företaget är tydliga och berättar varför satsningar och investeringar är viktiga för att komma framåt. Robotar är en utav flera

bidragande faktorer till operatörernas lönehöjningar, men det påpekas att roboten nödvändigtvis inte betyder högre löner. Företaget anser att det viktigaste är att bibehålla kompetens och personal då kompetensförsörjning är ett problem.

Robotar anses vara en del av företagets övergripande strategi då kunder förväntar sig att företaget ska ha optimala arbetssätt för att ligga i framkant. Företaget har beräknat robotens ekonomiska payoff. Men om investeringarna ligger till grund för satsningar på nya produkter längre fram, är sammanhanget större än direkt payoff. Det anses snarare vara ett värde för att bli attraktivare som arbetsgivare och leverantör.

Produktionen innehar inte smutsiga, farliga eller krävande uppgifter men automation medför att tyngre produkter skulle kunna tillverkas som annars hade varit ett

problem. Däremot har företaget automatiserat repetitiva arbetsuppgifter.

Investeringar som företaget gör har fokus på att eliminera icke ergonomiska moment och ser att den ekonomiska lönsamheten medföljer ur ett långsiktigt perspektiv. Tidspress på grund av hög arbetsbelastning har inte varit en utmaning som lett till automation.

Miljötänk angående energibesparingar vid minskning av kassationer har inte varit en beslutsparameter för automation. Företaget ser snarare att felaktiga produkter kan öka efter införandet av robotar på grund av inställningar. Däremot kan ett jämnt gasflöde ses som en energibesparing

Direktiv, restriktioner och standarder gällande arbetsmiljö har inte legat till grund för robotinvesteringen.

Företaget konkurrerar med kvalitet och leveransförmåga som variabel snarare än pris. Priskänsliga produkter har aldrig lockat verksamheten utan höga kvalitetskrav och leveransprecision har varit i fokus. Det förklaras att allt fler konkurrenter blir bättre avseende kvalitet och leveransförmåga vilket kan leda till reducerade priser.

Konkurrenterna har hög automationsnivå, dock har det inte påverkat företagets automationsbeslut.

(33)

4.6 Företag (5)

Företag 5 tillhör kategorin medelstort företag, enligt EUR-Lex (2016). Verksamheten producerar värmesystem för fordon. Personen som har ställt upp på intervju och tillhandahållit information är företagets produktionschef. Tid från idé till

investeringsbeslut gällande automation tog två år. Företaget är verksamma inom branschen metallindustri.

Nyckeltal (KPI)

Seriestorlek Orderstyrd produktion, ingen speciell seriestorlek

Tillverkningens cykeltid 2 min/produkt

KPI (för automation) E-faktor värde

Företaget identifierade automationsmöjligheter genom att bygga upp olika case som bland annat handlade om montering, press och svets. Behovet var störst på

svetsavdelning och därför automatiserades processen. Det var inte speciellt svårt att identifiera vart fokus skulle läggas då ROI och lönsamhet beräknades. Företaget har även hittat andra möjligheter som kan automatiseras i framtiden. Det anses att vissa monteringsmoment är för komplexa för automation då det krävs fingerfärdighet som robotar inte uppnår i dagsläget.

(34)

på reservdelshållningen som krävs för sistnämnda alternativet, valde företaget robotleverantörens lösning.

Förutsättningen för automatisering var en kvalitetsökning och ett jämnare kvalitetsflöde för verksamhetens produkter. Det anses att robotens fixturer är avgörande för ett jämnt kvalitetsflöde. Företaget kvalitetskontrollerar fysiskt och mäter antal detaljer som inte har nått upp till standard.

Företagets syn på hur automation skapar lönsamhet ses ur tre olika perspektiv; kompetensutveckling, ekonomisk lönsamhet och förbättrad arbetsmiljö.

Automationens påverkan på kompetensutveckling har haft stor inverkan på företagets syn avseende kompetensens lönsamhet. Automatisering intresserar en yngre

personalgrupp som avancerar inom automation och digitalisering. Tack vare att priset för robotar har sänkts valde företaget robotisering istället för andra alternativ såsom att bygga egna lösningar. Företaget saknade vetskap om robotlyftet innan robotar implementerades i delar av tillverkningen då kännedom om det tillkom vid ett senare tillfälle.

Automatiseringen har inneburit en motivationshöjare för personal då arbetet förändras och kräver kompetensutveckling. Dock har inte en löneförhöjning för utbildade medarbetare ägt rum, men det är under bearbetning. Företaget har inga större problem med att ersätta den kompetens som finns i verksamheten eftersom tjänsterna fylls upp relativt snabbt och möjligheten till att outsourca vissa delar finns. Innan beslut sattes målsättningen att ändra e-faktorvärde och höja kvalitetskrav för produktionen eftersom högre kvalitet uppnås med hjälp av automation. Robotar ingår indirekt i företagets övergripande strategi, men direkta mål avseende automation finns inte. Företagets syn på robotisering är att den medföjer när annan målsättning ska uppnås. Det ekonomiska beslutsfattandet har utgått från metoder gällande beräkning av ROI.

Det anses att företaget generellt haft bra arbetsmiljö men att automation förbättrat den. Repetitiva arbetsuppgifter har varit ett problem som robotar har eliminerat. Företaget ser att automation kan ske utan ekonomisk vinst och är öppna för att endast lösa ergonomiska problem. Verksamheten har haft tidspress på grund av hög

arbetsbelastning då de hade för få operatörer med rätt kompetens. Företaget har inte reflekterat över energibesparingar genom reducerat slöseri.

(35)

(36)

5. Analys

I det här kapitlet analyseras resultatet från intervjuerna och utgår från utmaningar, automationsbeslut och samband. Analysen är uppdelad efter de tre huvudområdena; Produktionstekniska utmaningar, interna utmaningar och extern påverkan. I det här kapitlet anges företag med nummer (1) till (5).

5.1 Produktionstekniska utmaningar

Identifieringen av automationsmöjligheter skiljer sig mellan de olika företagen, men för två av dem har robotleverantören haft stor inverkan på vart i processen

automation bör implementeras. Endast två företag ansåg att identifieringen av automationsmöjligheter var en utmaning på grund av kompetensbrist. Företagen har upptäckt fler processdelar som kan automatiseras men utmaningar som

fingerkrävande uppgifter, svårprognostiserad produktefterfrågan och uppgifter som hanteras enklare manuellt än med robotar utgör hinder. Däremot är alla eniga om att låg tillverkningsvolym också innebär stora utmaningar.

Större delen av intervjupersonerna medger att automation blev en lösning på

slöseriproblem i form av kvalitetsbrister. Däremot nämner (1) att det istället har varit en lösning på deras tillgänglighetsproblem. (2) och (4) tillverkar små serier och anser att omställningsarbete utgör stora utmaningar, medan (3) som har få produkter och (5) som kontinuerligt tillverkar samma typ av produkter, inte ser omställningar som en utmaning. Majoriteten av företagen anser att tillgänglighet var en utmaning som robotar har varit en lösning på. Däremot påpekar minoriteten att problem gällande tillgänglighet kvarstår då laddningsmomentet av fixturer fortfarande existerar. De flesta företag är överens om att brist på arbetsyta är en utmaning som roboten varit en lösning på. I vissa fall bidrar det även till att utbyggnadsinvesteringar undviks.

Endast (3) anser att roboten snarare försvårar situationen kring arbetsutrymme. Innan robotinvestering har (2) och (5) undersökt alternativa lösningsmöjligheter som att låta operatörer manuellt utföra arbetet eller tillverka egen maskin.

Robotleverantörens lösning ansågs ändå vara säkrare då företagens kompetensförsörjning är problematisk och reservdelshållning undviks för

egentillverkad maskin. Större delen av företagen anser att en viktig parameter som automationen ska medföra är hög produktkvalitet och jämnare kvalitetsflöde.

Däremot hade inte (2) kvalitetsaspekten i åtanke men blev positivt överraskad av det goda resultatet. (1) beskriver dock en oro kring kvalitetsproblem och anser att det kan uppstå efter införandet av robotar. Kvaliteten mäts på olika sätt, främst visuell

bedömning men även genom provtryckning.

5.2 Interna utmaningar

(37)

Merparten av företagen anser att vetskapen kring högre arbetskraftskostnader och lägre robotpriser inte påverkat automationsbeslutet. Däremot tycker (3) och (5) att fallande robotpriser haft inverkan på automatiseringen.

Att befintlig personal har behövt kompetensutveckling är något som företagen enas om. De flesta ser det här som en motivationshöjare, men (3) ställer sig tveksam till att det innebär en förhöjd motivation då de har målsättningen att vara i framkant inom automation och digitalisering. (4) påpekar också att rädsla kan uppstå kring huruvida roboten ersätter personal eller inte. Två utav företagen har höjt personalens löner till följd av kompetensökning. Resterande företag har löneförhandlingar under

bearbetning och andra ser olika på lönefrågor kopplade till automation. (3) ser snarare att framtida löneförhöjningar sker på grund av besvär gällande

kompetensförsörjning. Majoriteten av företagen anser att kompetensförsörjningen är en utmaning då det till exempel framförs att det finns förutfattade meningar om att tillverkningsindustrin är smutsig. Tvärtom har (5) inga större problem att ersätta den kompetens som finns i verksamheten eftersom möjligheten till att outsourca tjänster finns.

Endast (2) arbetar med en målsättning som direkt ligger i linje med automation då det handlar om kunders krav på automatisering. Däremot har en del av företagen mål som indirekt inbegriper automation samt övergripande strategier där robotar räknas in. Företagens ekonomiska beslutsfattande för automation utgår främst från ROI beräkningar, investeringskalkyler och enklare pay-off metoder. (2) nämner att

payoff-tiden kan ligga runt tre till fem år medan (3) anser att tiden kan uppgå till fem år utan problem.

Endast (2) har haft smutsiga eller farliga arbetsmoment som automation har övertagit. Resterande företag har inte haft liknande problem utan det har varit långsiktig belastningsergonomi i form av monotona och repetitiva arbetsuppgifter, vilket också har eliminerats genom automation. Merparten av företagen har automatiserat delar med ekonomisk vinst som förutsättning. De ser däremot att ergonomiska investeringar utan ekonomisk lönsamhet kan tillämpas i framtiden. (1) automatiserar till största del av arbetsmiljöskäl och ser istället att ekonomisk vinst ligger till grund för framtida investeringar. En utmaning som de flesta företag har stått inför är tidspress på grund av hög arbetsbelastning som skapats genom

kompetensbrist och svårprognistiserade ordrar. Miljötänk avseende energibesparingar har endast funnits med i (2):s automationsbeslut då omarbeten och kassationer

minskar, vilket har lett till att produktionen bara går under planerad tid.

(2) och (5) anser att förberedelse kring kompetenssäkring av personal, samt ritningar och toleranser är viktigt innan uppstarten av automationsresan. Det nämns att

grundarbetet är en betydande del för att lyckas med automationsresan, vilket företagen insåg efter införandet av automation.

5.3 Extern påverkan

Myndigheters direktiv och restriktioner har inte påverkat företagens

(38)

och (4). Branschen som (5) verkar i innehar låg konkurrens men verksamheten är ändå vaksamma på att konkurrensen kan stiga. Företaget säkrar framtiden genom att ligga i framkant avseende automation och energibesparingar. De olika branschernas automationsnivå påverkas av olika faktorer. För (1) är det hög tillverkningsvolym som leder till ökad automationsgrad, medan (2) anser att bristfällig

kompetensförsörjning bidrar till högre nivåer av automatisering. Generellt anser företagen att konkurrenters automationsnivå inte påverkar beslut gällande

automatisering. I vissa fall har kunder påverkat företagens automationsbeslut. (2) anser att krav på kvalitet har lett till robotinvesteringar, medan (4) påpekar att långa kundrelationer skapas genom att företaget ligger i framkant avseende automation.

5.4 Analysresultat

Företagens betydande

Utmaningar;

Identifieringen av automationsmöjligheter

Komplexa identifierade möjligheter som kräver fingerfärdighet, svårprognostiserad efterfrågan och uppgifter som hanteras enklare manuellt.

Låg tillverkningsvolym Omställningsarbete

Tillgänglighet, vilket har lett till automationsbeslut

Oro kring kvalitetsproblem efter implementering av robotar Medarbetares rädsla över att ersättas av robotar

Svårigheter kring kompetensförsörjning, vilket även kan leda till automation Monotona och repetitiva arbetsuppgifter, vilket har lett till automationsbeslut Tidspress på grund av hög arbetsbelastning

Konkurrens, vilket har lett till automationsbeslut Samband;

Låg tillverkningsvolym utgör utmaning

Automation har varit en lösning på utmaningar i form av kvalitetsbrister Automation har varit en lösning på utmaningar gällande tillgänglighetsproblem Automation har varit en lösning på utmaningar kring brist på arbetsyta

Robotisering ska medföra hög kvalitet och jämnare kvalitetsflöde Synen på hur automation skapar lönsamhet genom förbättrad arbetsmiljö Automation har inneburit kompetensutveckling

Automation har skapat motivation hos medarbetare Kompetensförsörjning är en utmaning

(39)

Figur 4: Företagens syn på områden där utmaningar finns som leder till automationsbeslut. Företagen har maximalt fått göra två val (enkätundersökning).

(40)

Figur 6: Företagens syn på lönsamhet avseende automation. Företagen har maximalt fått göra två val (enkätundersökning).

(41)

6. Diskussion

I det här kapitlet utgår diskussionen från resultatet av analysen. Den är uppdelad i tre delar; Metoddiskussion med resonemang kring metodvalen, Resultatdiskussion kring analysresultat, Diskussion över frågeställningar.

6.1 Metoddiskussion

Studien förhåller sig till ett hermeneutiskt synsätt vilket författarna anser vara bra då tolkning av information varit centrum för forskningen. Till en början användes ett deduktivt angreppssätt men under studiens gång övergick det till att vara abduktivt. Författarna anser att det här angreppssättet var bättre då ett eget ramverk skapades och de semi-strukturerade intervjuerna krävde ny teoretisk datainsamling. Det ansågs även bidra till att uppnå forskningens syfte.

För att öka förståelsen för det samhälleliga problemet valdes en kvalitativ metod då författarna anser att ökad förståelse ges genom att svara på “varför”, till skillnad från den kvantitativa metoden som hade givit övergripande svar på “vad”. Valet av den huvudsakliga datainsamlingsmetoden, semi-strukturerade intervjuer, anses vara optimalt då diskussionerna skapade nytt material som författarna tidigare inte reflekterat över. Det är möjligt att enkätundersökningen borde utökats utan att ta fokus från den kvalitativa datainsamlingen. Det för att fler företag i undersökningen kanske hade bidragit till en mer rättvis bild av verkligheten. Författarna anser att valen som gjorts för att stärka studiens validitet, reliabilitet och tillförlitlighet tenderar att vara de bästa valen för forskningen.

De frågor som ställts under intervjuerna är baserade på teori men utvecklade av författarna för att besvara studiens syfte. Befintlig teori användes även för att öka författarnas grundförståelse kring området. Något som hade kunnat göras annorlunda för att skapa en större förståelse än vad studien ger, är att djupdyka inom ett fåtal områden. Det hade även lett till en mer ingående teoridel som möjligtvis hade stärkt studiens slutsatser inom färre enskilda områden. Däremot anser författarna att val av befintlig teori och dess djup är anpassat för att uppnå studiens mål.

Forskningens resultat har påverkats av rådande pandemi (Covid-19), då majoriteten av de planerade besöken hos intervjuföretagen istället har skett digitalt. Författarna anser att det har påverkat kvaliteten på intervjuerna och tolkningen av företagens situation har till viss del uteblivit. Projektplaneringen innefattade inte situationen som Covid-19 medfört, därav blir det också svårt att se hur studien skulle genomförts på andra sätt.

6.2 Resultatdiskussion

(42)

En intressant faktor som framkommit under intervjuerna är att de flesta företagen saknat direkta KPI och målsättningar avseende automation. Däremot nämner alla att investeringen ligger i linje med övergripande strategier och att automatiseringen givit positiva resultat. Författarna anser att målsättning och KPI för automatisering

tenderar att utebli för mindre företag, vilket utgör en utmaning som inte nämns under intervjuerna. KPI och målsättningar bör prioriteras för att enklare identifiera och förstå resultatet av automationen och dess påverkan i ett förbättringsarbete.

Företagen som tillverkar produkter i låga volymer ser flexibiliteten som en utmaning och att lösningen på det här är automation. Författarna anser att teorin

överensstämmer med företagens bild av att robotsystem ökar produktionens flexibilitet och effektiviserar tillverkningen. Däremot tenderar

tillgänglighetsproblemet att kvarstå då laddning av fixturer fortfarande utförs manuellt.

Synen på olika utmaningar och beslut tenderar att skilja mellan de olika företagen även om vissa samband påvisas. Författarna anser att det kan bero på att de

intervjuade företagen har varierande kundkretsar, då kundens krav antingen påverkar företags beslutsfattande gällande automation eller ej. Beroende på om företag verkar som underleverantör eller levererar produkter direkt till slutkund, kan utmaningar och beslutsparametrar se olika ut.

En del av företagen nämner att payoff-tiden för robotinvesteringar ligger runt tre till fem år. Författarna ser payoff-tiden som en utmaning för företagen då

prognostiseringen av produktefterfrågan tenderar att vara svår. Det här kan leda till att robotens användningsområden ej är nödvändiga då framtiden är oviss. Förslagsvis borde payoff-tiden därför vara kortare än tre till fem år. Värt att nämna är att företag som är i starten av sin automation även kan se automatiseringen som en

inlärningsresa. Författarna anser även att vikten av ett väl genomfört grundarbete innan investering av robotar borde belysas. Det handlar främst om att

kompetenssäkra personal för att kunskap som erhålls kan ge trygghet för att ta klivet in i automationsresan.

Författarna anser att djupare forskning kring studiens områden kan vara intressant då den här undersökningen har haft övergripande fokus på utmaningar och samband kring automationsbeslut. Det hade även varit bra att intervjua företag med andra typer av automation, till exempel robotar som hanterar materialförflyttning. Det skulle kunna bidra till att bättre uppnå studiens syfte.

6.3 Diskussion kring frågeställningar

(43)

Studien visar tendenser på samband kring synen på utmaningar och automation som lösning på de flesta. Samband uppkommer bland annat inom företagens syn på lönsamhet, områden där utmaningar finns och automationens påverkan på

produktionskapaciteten. Författarna anser att utmaningar främst leder till uppstarten av automationsresan och att vidare forskning inom området krävs.