Valbara kurser

(1)

Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete

Valbara kurser

En enkätstudie om valbara kurser för sjöingenjörsstudenter

vid Sjöfartshögskolan i Kalmar

Johan Wittgren och Karl Lindgren 2014-‐03-‐27

Program: Sjöingenjörsprogrammet Ämne: Självständigt arbete

(2)

(3)

Linnéuniversitetet

Sjöfartshögskolan i Kalmar

Utbildningsprogram: Sjöingenjörsprogrammet

Arbetets omfattning: Självständigt arbete om 15hp

Titel: Valbara kurser – En enkätstudie om valbara

kurser för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar

Författare: Johan Wittgren och Karl Lindgren

Handledare: Anders Nordborg

Abstrakt

På ingenjörsutbildningar får studenter fördjupa sina kunskaper i programmets senare del i form av specialinriktningar eller valbara kurser. Detta är något som inte är tillgängligt för studenter som läser till sjöingenjör vid Sjöfartshögskolan i Kalmar men något som infördes på sjöingenjörsutbildningen vid Chalmers Tekniska Högskola 2009. Studiens syfte är att undersöka intresset för valbara kurser på 7,5 högskolepoäng (hp) vardera för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. En enkätstudie svarade på frågorna om vilka ämnesområden som var av intresse, hur många kurser eleven ville läsa, när under utbildningen önskas kursen läsas, om intresset för valbara kurser saknas och i så fall varför. Resultatet av undersökningen visade att de ämnesområden som är av störst intresse för studenterna på grundnivå är offshore/oljerigg och landkurser. På fördjupningsnivå är el-‐ och reglerteknik samt maskinteknik önskvärda. Studien visade att studenterna vill läsa två valbara kurser under utbildningens sista termin. Det går inte att få ett svar på varför studenterna inte vill införa valbara kurser p.g.a. stor spridning av svaren.

Nyckelord:

(4)

(5)

Linnaeus University

Kalmar Maritime Academy

Degree course: Marine Engineering

Level: Diploma Thesis, 15 ETC

Title:

Valbara kurser -‐ En enkätstudie om valbara kurser för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar

Author: Johan Wittgren and Karl Lindgren

Supervisor: Anders Nordborg

Abstract

In engineering courses, students deepen their knowledge in the later part of the program in form of specializations or elective courses. This is something that is not available to students who study for marine engineer at Kalmar Maritime Academy, a situation that has been present at Chalmers University of Technology since 2009. The purpose of the study is to explore the interest in elective courses of 7.5 credits apiece for marine engineer students at Kalmar Maritime Academy. A questionnaire study was carried out to ascertain as to wheather which topics were of interest, how many courses the student wanted to read, the durability of the course, if interest in the elective course was missing, and if so why. The survey results showed that the subjects of most interest to students at the bachelor level were offshore/oil rig and ashore courses. At the advanced level, electric and control engineering together with mechanical engineering were desirable. The study showed that students want to read two elective courses during the last term. A result cannot be obtained as to why students do not wish to introduce elective courses, this can be attributed to the large spread of responses.

Keywords:

(6)

(7)

Förord

(8)

(9)

Innehållsförteckning

1 Inledning... 11 1.1 Bakgrund ... 11 1.2 Syfte ... 12 1.3 Frågeställningar... 12 1.4 Avgränsning... 12 1.5 Teori ... 12 2 Metod... 13

2.1 Val av metod ... 13

2.1.1 Intervjuer ... 13 2.1.2 Enkät ... 13 2.2 Etik ... 14 2.3 Tidigare arbeten... 14 3 Resultat ... 15 3.1 Enkät ... 15 3.2 Korsrefererad data... 21

4 Diskussion och slutsatser ... 27

4.1 Diskussion ... 27

4.2 Metoddiskussion... 28

4.3 Slutsatser... 29

4.4 Förslag på vidare forskning ... 29

(10)

(11)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

På vissa ingenjörsutbildningar får studenter fördjupa sina kunskaper i programmets senare del i form av specialinriktningar eller valbara kurser. Ett exempel är Kungliga Tekniska Högskolan (Kungliga tekniska högskolan, 2013) och utbildningen högskoleingenjör, maskinteknik, 180 hp, där studenterna börjar med att läsa grundläggande ämnen som behövs för ingenjörsutbildningen. Inför fjärde terminen väljer studenten sedan en specifik inriktning. Inriktningen kan vara industriell ekonomi och produktion, innovation och design eller robotik och mekatronik. Högskolan i Halmstad bedriver utbildningen elektroingenjör, 180 hp (Högskolan i Halmstad, 2013). De två första åren läser studenten även här grundläggande ingenjörskurser som sedan byggs på med valbara kurser under det tredje året. Inför termin fyra får studenterna välja sex av nitton kurser på 7,5 hp vardera, till en summa av 45 hp. Chalmers tekniska högskola driver utbildning så som Sjöfartshögskolan i Kalmar och programmet har sedan 2009 innehållit valbara kurser (Chalmers tekniska högskola, 2013). Programansvarige för sjöingenjörsprogrammet på Chalmers Tekniska Högskola motiverar valbara kurser på Chalmers via mejl på följande vis: “Anledning till detta är flera såsom att ge studenterna en valmöjlighet samt att Chalmers övriga ingenjörsutbildningar har valbara kurser, framförallt på master nivå.” Chalmers programansvarige förklarar vidare:

Detta gör att man kan sätta sin prägel på sin sista termin och exempelvis välja kurser inom ett område och även skriva sitt examensarbete inom samma ämne. Med andra ord en hel termin som går att styra

mot något man ser att man vill arbeta med i framtiden alternativt bredda sig inom något område.

På Chalmers kan alltså studenten själv styra över sin avslutande del av studierna och på så sätt påverka sin egen examen. Är detta någonting som är önskvärt även för studenterna vid

(12)

1.2 Syfte

Att utforska intresset för valbara kurser på 7,5 hp vardera för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar.

1.3 Frågeställningar

·∙ Vilka ämnesområden är av intresse för studenterna?

·∙ Hur många kurser önskar studenterna läsa?

·∙ När under utbildningen önskas kurserna läsas?

·∙ Om intresse för valbara kurser saknas, varför?

1.4 Avgränsning

Studien omfattade studenter som läste sista året på sjöingenjörsutbildningen vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Författarna valde sistaårselever p.g.a. att de läst större delen av utbildningen och därför hade en större kunskap om innehållet i programmets kurser.

1.5 Teori

Ett läsår på sjöingenjörsprogrammet i Kalmar är uppdelat på fyra läsperioder, varje läsperiod är på 15 hp och åtta veckor lång. Programmet är indelat i fem block, fartygsteknik, säkerhets-‐ och miljöteknik, el-‐ och reglerteknik, självständigt arbete samt metod och projekt

(13)

2 Metod

2.1 Val av metod

I studien har både intervjuer och enkäter använts. Intervjuernas resultat låg till grund för vissa av svarsalternativen på enkäten. På detta sätt konstruerades enkäten med en empirisk grund (Holme & Solvang, 1997). Intervjudelen av studien bestod av intervjuer med fem studenter. Då variationen på populationen var liten anses antalet intervjuer rimligt (Jacobsen, 2012). Författarna valde aktivt ut tre respondenter med tidigare erfarenheter av arbete till sjöss och två respondenter utan tidigare erfarenhet. Det aktiva valet gjordes för att, som Jacobsen (2012) skriver, säkerställa att enheter från båda grupperna medverkar. Svaren som erhölls i intervjudelen av studien fungerade som en grund vid utformandet av enkäten. Svaren som erhölls via enkätundersökningen låg till grund för slutresultatet. Intervjuerna var öppna men till viss del strukturerade då en intervjuguide (Bilaga 3) användes för att säkerställa att relevanta teman inom studiens syfte togs upp (Jacobsen, 2012). Enkäten delades ut till samtliga avgångsstudenter på sjöingenjörsprogrammet.

2.1.1 Intervjuer

Fem studenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar intervjuades. Respondenterna fick ett följebrev där syftet med intervjun samt övrig information fanns beskriven (Bilaga 1). Brevet innehöll även frågor som studenten ombads fundera över som en förberedelse inför intervjun. Intervjuerna genomfördes enskilt med varje student och spelades in för att intervjuaren skulle undgå föra anteckningar. Intervjuaren kunde på så sätt fokusera helt på själva intervjun och ha en bra kontakt med respondenten under hela samtalet (Jacobsen, 2012). Efter avslutad intervju genomfördes en transkription av bandupptagningen (Bilaga 2).

2.1.2 Enkät

(14)

enkäten. Brevet var kortfattat, innehöll information om studiens syfte, vilken målgrupp studien riktade sig till samt avslutades med ett tack för respondenternas deltagande (Trost, 2012). När enkäten utformades användes författarnas egna idéer tillsammans med intervjusvaren samt studiens frågeställningar.

Enkäten lämnades ut till respondenterna i pappersformat. Författarna var närvarande vid utlämnandet och kunde därmed vara behjälpliga vid eventuella frågor från respondenterna. Svarsfrekvensen var hög, 52 av 52 möjliga. Svarsbortfallet på enstaka frågor där svaren var ogiltiga var som högst 18%.

2.2 Etik

Hänsyn har tagits till etiska aspekter under hela studien. Alla respondenter har deltagit frivilligt och är anonyma. Respondenterna har informerats om studiens syfte och kunde när som helst kunnat avbryta sin medverkan. Enbart de som intervjuats är kända men detta enbart för författarna. Information har lagrats på sådant sätt att personer som medverkat ej kunnat identifieras (Vetenskapsrådet, u.d.).

2.3 Tidigare arbeten

(15)

3 Resultat

3.1 Enkät

I följande avsnitt redovisas resultatet av enkätundersökningen. Eventuella bortfall av svar på vissa frågor beror på felaktigt ifyllda enkätsvar. Rätt antal svarsalternativ fylldes ej i.

Fråga 1:

Har du tidigare erfarenhet av arbete till sjöss som däcks-‐ eller maskinpersonal utöver eventuell praktik (innan du började studera till sjöingenjör)?

Fyll i ett alternativ.

Figur 1: Diagram över respondenternas svar på fråga 1.

(16)

Fråga 2:

Vill du att ditt första jobb efter avslutad examen ska vara till sjöss eller på land? Fyll i ett alternativ.

Resultatet i figur 2 visade att av 52 respondenter ville 43 att första jobbet skulle vara till sjöss, Tre st. ville att första jobbet skulle vara på land och sex st. svarade vet ej. Svarsfrekvensen var 52/52 dvs. 100%.

Fråga 3:

Skulle du vilja se att valbara kurser införs i programmet? Fyll i ett alternativ.

(17)

Resultatet i figur 3 visade att 45 av 52 respondenter önskade införa valbara kurser medans tre stycken inte önskade införa valbara kurser i programmet. Fyra stycken visste ej. Svarsfrekvensen var 52/52 dvs. 100%.

Fråga 4:

Inom vilka två ämnesområden skulle du vara mest intresserad av att läsa grundkurser? Fyll i två alternativ.

Resultatet i figur 4 visade att off-‐shore/oljerigg samt landkurser var de mest önskvärda ämnesområdena. Av 78 möjliga svar fick dessa två 73%. Två studenter kryssade för Annat och fyllde i egna förslag, “Specialfartyg, seismisk, gastank” och “Off-‐shore säkerhetskurs ex. IMO 80”. Av 90 möjliga svar så var 12 bortfall alltså sex enkäter. Svarsfrekvensen var 87%.

(18)

Fråga 5:

Inom vilka ämnesområden skulle du vara mest intresserad av att läsa fördjupningskurser? Fyll i två alternativ.

Resultatet i figur 5 visar att maskinteknik samt el-‐ och reglerteknik var de mest önskvärda. Av 76 möjliga svar fick dessa 75%. Av 90 möjliga svar så var 14 bortfall alltså sju enkäter. Svarsfrekvensen var 82%.

Fråga 6:

Hur många valbara kurser skulle du vilja läsa om varje kurs är 7,5hp? Fyll i ett alternativ.

(19)

Resultatet i figur 6 visade att 51% önskade läsa två valbara kurser. 22% önskade fyra, 15,5% tre och 8,5% önskade att läsa en kurs. Studenten som kryssade i Annat skrev “fler på distans”. Svarsfrekvensen var 45/45 dvs. 100%.

Fråga 7:

När under utbildningen önskar du läsa de valbara kurserna? Fyll i ett alternativ.

Resultatet i figur 7 visade att cirka 63% önskade läsa de valbara kurserna sista året under läsperiod 3-‐4 och att cirka 88% önskade läsa valbara kurser under utbildningens sista år. Av 45 möjliga svar så var fem bortfall. Svarsfrekvensen var 89%.

(20)

Fråga 8:

Varför anser du att valbara kurser skulle vara intressant att införa? Fyll i ett alternativ.

Resultatet i figur 8 visade att 44% av respondenterna tror att valbara kurser skulle gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. 26% av respondenterna ville kunna påverka sin egen examination samt 23% ville utveckla sina kunskaper inom ett nytt område. 8% av studenterna ville läsa ett nytt ämne som ej redan ingick i kursplanen. Av 45 möjliga svar så var sex bortfall. Svarsfrekvensen var 87%

Fråga 9:

Vad är anledningen till att du inte är intresserad av valbara kurser? Fyll i ett alternativ.

(21)

Resultatet i figur 9 visade att av de respondenter som inte ville införa valbara kurser i programmet trodde 40% att redaren bryr sig om “spetskompetens” och 40% gillade upplägget som det var. Av sju möjliga svar var ett bortfall. Svarsfrekvensen var 86%

3.2 Korsrefererad data

Diagrammet i figur 10 visar hur respondenter med, respektive utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss svarat på frågan om de önskade införa valbara kurser i utbildningen.

Figur 10. Diagram över korsrefererad data mellan fråga 1 och 3 från enkäten.

Diagrammet visar att oberoende av tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss önskade majoriteten av respondenterna ett införande av valbara kurser. Av de som varit till sjöss svarade 17/17 dvs. 100%. Av de som ej varit till sjöss svarade 34/34 dvs. 100%. Svarsfrekvensen var totalt 100%.

(22)

Diagrammet i figur 11 visar hur respondenter med, respektive utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss svarat på frågan om inom vilka ämnesområden de var mest intresserade av att läsa grundkurser.

Diagrammet visar att oberoende av tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss var ämnesområdena off-‐shore/oljerigg och landkurser högst önskade. Av de som arbetat till sjöss svarade 11/14 dvs. 79%. Av de som ej arbetat till sjöss svarade 28/31 dvs. 90%. Resterande del är bortfall. Svarsfrekvensen var totalt 87%.

(23)

Diagrammet i figur 12 visar hur respondenter med, respektive utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss svarat på frågan om inom vilka ämnesområden de var mest intresserade av att läsa fördjupningskurser.

Diagrammet visar att oberoende av tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss var kurser inom el-‐ och reglerteknik samt maskinteknik högst önskade. Av de som varit till sjöss svarade 10/14 dvs. 71%, resterande del är bortfall. Av de som ej varit till sjöss svarade 28/31 dvs. 90%. Svarsfrekvensen var totalt 84%.

(24)

Diagrammet i figur 13 korsrefererar frågorna om vart respondenternas första jobb önskas vara samt inom vilka ämnesområden de var mest intresserade av att läsa grundkurser.

Diagrammet visar att oberoende av var studenten önskade arbeta var ämnesområdena off-‐ shore/oljerigg och landkurser högst önskade. Av de som ville jobba på land svarade 2/2 dvs. 100%. Av de som ville jobba till sjöss svarade 26/32 dvs. 81%, resterande del är bortfall. Av de som ej vet vart de vill jobba svarade 6/6 dvs. 100%. Svarsfrekvensen var totalt 85%.

1 ₀ ₀ 2 1 ₀ 18 3 6 16 7 2 5 1 1 5 0 0

Inom vilka två ämnesområden skulle du vara

mest intresserad av aG läsa grundkurser?

(25)

Diagrammet i figur 14 korsrefererar frågorna om vart respondenternas första jobb önskas vara samt inom vilka ämnesområden de var mest intresserade av att läsa fördjupningskurser.

Diagrammet visar att oberoende vart studenten önskade arbeta var kurser inom el-‐ och regler samt maskinteknik högst önskade. Av de som ville jobba på land svarade 2/2 dvs. 100%. Av de som ville jobba till sjöss svarade 30/37 dvs. 81%, resterande del är bortfall. Av de som ej vet vart de vill jobba svarade 6/6 dvs. 100%. Svarsfrekvensen var totalt 87%.

(26)

Diagrammet i figur 15 visar hur respondenter med, respektive utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss svarat på frågan vad anledningen var att studenten inte var intresserad av valbara kurser.

Diagrammet visar stor spriding av svaren. Av de som ej har varit till sjöss tidigare svarade 3/4 dvs. 75%, resterande del är bortfall. Av de som tidigare varit till sjöss svarade 3/3 dvs. 100%. Svarsfrekvensen var totalt 86%.

(27)

4 Diskussion och slutsatser

4.1 Diskussion

Antalet studenter som vill arbeta på land efter examen är tre stycken och därför alldeles för få för att kunna använda i studien. Validiteten är för låg.

Studien visar att studenterna vill se att valbara kurser införs i programmet. Detta med en stor majoritet. Noterbart är att ingen av studenterna utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss säger nej till valbara kurser.

Grundkurser som är av högst intresse är inom ämnesområdena offshore/oljerigg samt landkurser. Offshore/oljerigg är det klart dominerande svaret. 85% av studenterna är intresserade av kurser inom detta ämnesområde. Noterbart är att landkurser är mer önskvärt än offshore/oljerigg för studenter med tidigare sjötid, medan studenter utan sjötid väljer offshore/oljerigg framför landkurser. Av studenter som vill att deras första jobb är till sjöss har en stor del svarat att de är intresserade av landkurser. Anledningarna till detta kan vara flera. Det kan bero på att studenten ser en framtida karriär på land. Det kan också bero på att studenten önskar jobba till sjöss men tror att en anställning ombord på fartyg kan vara svår att få.

De ämnesområden som är mest intressanta att läsa fördjupningskurser inom visar sig vara maskinteknik samt el-‐ och reglerteknik. 84% av respondenterna är intresserade av Maskinteknik vilket gör ämnesområdet till det mest önskvärda. Det finns ett litet intresse av fördjupning inom säkerhet-‐ och miljöteknik. Bland studenterna med och utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss är maskinteknik samt el-‐ och reglerteknik mest intressanta. Här skiljer sig alltså inte de båda grupperna åt.

(28)

eller att de tycker upplägget på utbildningen har ett bra upplägg, kanske är studenten inte beredd att förlora allt för många kurser för att just de valbara kurserna ska införas.

Studien visar att 88% av studenterna önskar läsa valbara kurser under utbildningens sista år. 63% önskar lägga valbara kurser i sista året LP 3-‐4. Om en jämförelse görs med de ingenjörsutbildningar som nämnts i inledningen stämmer det bra överrens med vad studien visar. En annan anledning kan vara studenterna känner att kunskapen för valbara kurser och då speciellt fördjupningskurser är svår att ha. Ska en kurs i tex. el-‐ och reglerteknik läsas som fördjupning måste grunderna lästs redan innan den valbara fördjupningskursen påbörjas.

Intresse för införande av valbara kurser beror till största delen på att studenten tror sig bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Studenterna vill även påverka sin examination samt utveckla sina kunskaper inom ett ämne de redan läst. Studenterna vill dock i liten grad läsa nya kurser som inte ingår i programmet idag.

Svaren nej eller vet ej på frågan ifall studenterna vill införa valbara kurser i programmet är spridda. Det gör analysen svår och det går ej att se någon tydlig trend.

4.2 Metoddiskussion

(29)

svar på vissa frågor. Detta bidrog till att svarsfrekvensen på frågorna sjönk till 82 % som lägst. Hade enkäten varit tydligare så hade svarsfrekvensen kanske ökat.

4.3 Slutsatser

Denna studie inriktar sig mot sjöingenjörsstudenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar och undersöker om det finns något intresse för valbara kurser. En problematik med enkäten var att endast tre av 52 studenter i undersökningen vill jobba i land efter utbildningen vilket var en för liten del för att kunna dra en bra slutsats av vad den gruppen av studenter önskar. En stor del vill dock införa valbara kurser och därför har studien en god validitet på vilka kurser studenterna önskar läsa och att de önskar valbara kurser. Slutsatserna kan sammanfattas enligt följande:

• De ämnesområden som är av störst intresse för studenterna på grundnivå är offshore/oljerigg och landkurser. På fördjupningsnivå är el-‐ och reglerteknik samt maskinteknik önskvärda.

• Studenterna vill läsa två valbara kurser.

• Studenterna vill läsa kurserna under utbildningens sista termin.

• Det går inte att få ett svar på varför studenter inte vill införa valbara kurser.

4.4 Förslag på vidare forskning

(30)

(31)

Referenser

Elektroniska referenser

Chalmers tekniska högskola. (den 18 november 2013). Studieportalen -‐ Kurser. Hämtat från Chalmers tekniska högskola:

https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/programinformation/sjoingenjor/kurs er/Sidor/default.aspx den 25 november 2013

Högskolan i Halmstad. (den 13 november 2013). Elektroingenjör, 180 h. Hämtat från Högskolan i Halmstad:

http://www.hh.se/utbildning/ingenjorochteknik/programgrund/elektroingenjor180hp.65438 384.html?ptKod=TGELT13H den 25 november 2013

Kungliga tekniska högskolan. (den 19 november 2013). Högskoleingenjör Maskinteknik 180 hp. Hämtat från Kungliga tekniska högskolan:

http://www.kth.se/utbildning/program/hogskoleingenjor/maskinteknik/utbildningsbeskrivni ng-‐1.272216 den 25 november 2013

Linneuniversitetet. Utbildningsplan. Hämtat från:

http://prod.kursinfo.lnu.se/utbildning/GenerateDocument.ashx?templatetype=programmesy llabus&revision=3.000&code=YGSIF&documenttype=pdf&lang=sv den 18 maj 2014

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-‐samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtat från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf den 25 mars 2014

Litteratur

Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsen, D. I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring. Lund: Studentlitteratur.

(32)

(33)

Bilagor

Bilaga 1

Hej,

Vi heter Johan Wittgren och Karl Lindgren och arbetar med en studie där vi tittar på hur intresset ser ut att införa valbara kurser på sjöingenjörsprogrammet i Kalmar.

Du ska ha ett stort tack för att du vill medverka i vår studie. Detta brev skickas till dig för att du ska få en möjlighet att komma förberedd till intervjun. Detta brev innehåller en kort sammanfattning om vad studien handlar om, studiens syfte, din roll i studien samt annan övrig information. Vi kommer även att skicka med ett antal frågor och påståenden som du kan fundera lite över innan mötet.

Sammanfattning och syfte:

På flertalet ingenjörsutbildningar får idag studenter fördjupa sina kunskaper i

programmets senare del i form av speciella inriktningar eller valbara kurser. Kungliga Tekniska Högskolan bedriver utbildningen högskoleingenjör, maskinteknik, 180 hp, där studenterna börjar med att läsa de grundläggande ämnen som behövs för

ingenjörsutbildningen. Inför fjärde terminen väljer studenten sedan en specifik inriktning. Detta kan vara industriell ekonomi och produktion, innovation och design eller robotik och mekatronik. Detta är inte möjligt för sjöingenjörsutbildningen p.g.a. STCW, som fastställer vad som är en acceptabel miniminivå för sjöbefälsutbildning i EU. Chalmers driver samma utbildning som sjöfartshögskolan i Kalmar och här är det obligatoriskt att läsa fyra valbara kurser. Här kan alltså studenten själv styra över sin avslutande del av studierna och på så sätt påverka sin egen examen. Är detta någonting som även är önskvärt för

Kalmarstudenterna? Om valbara kurser skulle bli aktuellt på sjöingenjörsprogrammet i Kalmar, hur skulle då studenterna vilja att strukturen för valbara kurser ser ut?

Varför vill vi intervjua dig?

Dina svar kommer att användas för att konstruera en enkät som sedan kommer att

skickas till samtliga studenter som läser sista året på sjöingenjörsprogrammet i Kalmar. Vi hoppas att med hjälp av dina tankar och idéer kunna skapa en bättre och mer genomtänkt enkät. Intervjun kommer att ta cirka 15 min och samtalet kommer att spelas in. Ditt namn kommer aldrig att nämnas i studien och identitet kommer enbart vara känd för författarna. Du kan avbryta intervjun när helst du känner.

Lite frågor du bör fundera över:

· Bör valbara kurser införas? Varför/varför inte?

· Vilka typer av kurser skulle kunna vara av intresse?

· Bör flera kurser läsas parallellt (både valbara och ”fasta” kurser) eller ska en eller

(34)

Bilaga 2

Intervju 1

Tycker du att det bör införas valbara kurser?

Ja det kan jag tänka mig fast är inget jag önskar mig eller funderat över särskilt mycket, men visst det skulle man kunna göra.

Varför skulle du vilja ha valbara kurser?

Om man känner man har brister i kunskaper i vissa ämnen till exempel eller om man vill utveckla sin kunskap i något annat ämne så skulle det vara bra.

Har du något exempel på någon/några kurser som du skulle vilja läsa?

Ja till exempel något som skulle heta “cultural management”, kanske på engelska en sådan kurs, sen engelska överhuvudtaget för dem som tycker att dom vill läsa lite mer där, grammatik osv. Sen vet jag inte riktigt, vi kommer ju läsa en kurs i ekonomi, men lite mer den här rederi delen för dom som kanske kan tänka sig att jobba på kontor istället, där finns ju lite saker också, ekonomi, “ship management” osv.

Kanske lite mer praktiskt också för dem som inte har någon tidigare erfarenhet, typ “plock dieseln”.

Hur många valbara kurser tycker du skulle vara rimligt att läsa under utbildningen?

Jag tycker att, om man skulle införa det, så ska det vara obligatoriskt med åtminstone en, om man vill läsa fler så ska möjligheten ges i alla fall, men att man har då kanske tre till fyra kurser att välja mellan. Det ju lite svårt att få ihop det på ett schema men att det är obligatoriskt i alla fall att läsa en kurs.

Hur många poäng ska den enskilda kursen omfatta?

Om man läser den över två läsperioder så kanske mellan sex till åtta.

(35)

Bör de valbara kurserna läsas parallellt med andra kurser eller ska en läsperiod ägnas helt åt valbara kurser?

Jag skulle nog säga parallellt annars blir det väldigt stressigt innan. om man då tar det dem två sista läsperioderna här då vi har lite mindre teoretiska ämnen, mindre föreläsningar också så finns det ju lite tid.

Är det något du känner saknas på utbildningen? Nej det tycker jag inte.

Något annat du känner att du vill ta upp inom ämnet? Nej.

Intervju 2

Tycker du att det bör införas valbara kurser i programmet?

Det var en ganska svår fråga. Rent intuitivt så säger jag nej på den frågan för jag har svårt att se… eftersom det är så STCW styrt programmet så tror jag inte redaren bryr sig om vad du har läst innan. Där emot på det personliga planet så tror jag att det kan vara kul för dig själv att liksom utveckla andra färdigheter än det man läser på programmet men jag tror inte det ger dig någon “edge” gentemot andra sjömän i andra länder. Där emot på land sidan så kan det nog vara bra om du har tänk att söka dig till land och har läst något annat, typ kärnkraft som sjöingenjör.

Så du känner ändå att du är nöjd med det vi läser, men du ändå kunna tänka dig kanske då att välja en kurs för din egen skull men tror inte att det behövs för utbildningens skull? Nej precis, utan jag anser nog att så som utbildningen är upplagd så lär man sig det man ska. I sådana fall är det ju att ändra innehållet på de befintliga kurserna som exempel så Lars Fors frågade oss vi har läst om separatorn, “Nja det har vi ju egentligen inte”, eller om varvtals regulatorn i någon kurs påpekade Lars Fors att vi har gjort men det har vi ju inte. Men teorin är ju också mycket räkna tyvärr än mer praktiska erfarenheter.

(36)

Om vi nu säger att du skulle vilja läsa valbara kurser, vilka typer av kurser skulle du tycka vara intressanta eller givande att läsa?

Det skulle nog beröra mycket om bränsle alltså LNG, sådant som är på frammarsch, kanske lite också från nautiskt håll lite hur sjöfart funkar, alltså befraktning och så vidare skulle ju kunna vara intressant för en sjöingenjör att veta. Nu händer det väl kanske att vi kommer att läsa det i sista läsperioden, jag vet inte riktigt vad den kursen innebär.

Kärnkraft, vindkraft om man tittar på land sidan då. Mer specifikt till sjöss… förnyelsebar energi, solceller och så vidare som skulle vara intressant kanske.

Är det för framdrift eller är det elbruket ombord?

Det är nog för elbruk ombord. Vi ligger alldeles för långt efter och det är svårt att kunna konkurrera bort en dieselmotor med dem energialternativen som finns idag.

Hur många valbara kurser skulle vara rimliga att läsa under utbildningen och hur många poäng ska den enskilda kursen omfatta? En läsperiod är 15 poäng.

Säg 15 och sen 3 gånger 5 poäng. En läsperiod, en halv termin.

Bör valbara kurser läsas parallellt med andra kurser eller ska en läsperiod ägnas helt åt valbara kurser?

Då ser jag bäst att man bara läser sina valbara kurser under en period, så tid avsatt till det, ej parallellt.

Är det något du känner saknas på utbildningen?

Svår fråga igen. Det vet man ju inte riktigt innan man har… visst vi har varit ute på praktik men innan man har jobbat med det så att säga… men nej det blir nog bra. Den är bra. Jag gillar utbildningen.

Något annat du känner att du vill ta upp angående ämnet? Nej.

(37)

Intervju 3

Tycker du att det bör införas valbara kurser i programmet? Ja det vore väl bra kanske.

Varför?

Det är väl ett sett för oss att nischa oss inom… även fast om sjöingenjörsprogrammet är ganska nischat från början så kanske det är ett sätt att skaffa sig spetskunskaper och på så sätt kunna upprätthålla sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden, för nu verkar det ju inte längre räcka med att man pluggat i Sverige.

Så du ser det mest som att du vill förstärka din konkurrenskraft?

Ja och sen att man just har… alltså vi kan ju mycket om allt men man vill kanske kunna lite mer om något annat så att säga.

Vilka typer av kurser skulle du tycka vara intressanta eller givande att läsa?

Det vet jag inte men fördjupande kurser inom el kanske, det kommer ju mer och mer elektronik ombord.

Hur många valbara kurser skulle vara rimliga att läsa under utbildningen?

Säg att man kanske vill fördjupa sig inom ett specifikt ämne, då har du grundkursen som ingår för alla i utbildningen och då kanske du vill läsa en påbyggnadskurs på den och sen vill du läsa en fördjupning, så en läsperiod minst.

Ja helst mer än två. Annars blir det ju ingen substans i den. Det beror helt på vad det är för ämne.

Bör valbara kurser läsas parallellt med andra kurser eller ska en läsperiod ägnas helt åt valbara kurser?

(38)

din valbara kurs på ett helt annat sätt än vad du får om du måste hålla på och kompromissa med andra kurser hela tiden och plocka tid från allting annat.

Det är svårt att säga nu när man… det vet man ju först när man börjar jobba, när man står där och “shit det där kanske jag borde ha tagit till mig mer eller läst på mer om”, nu är det svårt att säga egentligen även fast man varit ute på praktik så är det ju inte samma sak som att verkligen jobba på riktigt.

Något annat du känner att du vill ta upp angående ämnet? Nej.

Intervju 4

Tycker du att det bör införas valbara kurser i programmet?

Ja det tycker jag absolut. Det är ju ett för oss att styra vår utbildning och samtidigt kunna specialisera oss. En maskin funkar ju likadant oavsett om den sitter på en yacht eller en ankarhanterare men det finns ju valbara kurser som skulle kunna vara bra och gör det lite mer intressant och då skulle man ju läsa dem. Så det tycker jag absolut är ett bra sätt att få studenten motiverad eller att få han att inrikta sig på någonting.

Då är frågan varför men det är ju för att få honom att inrikta sig då kanske?

Ja, han kanske har ett framtida drömjobb eller han kanske har kontakter inom ett område som gör att han är tvungen att läsa en sådan här kurs eller att han alltid har velat jobba på en gasbåt eller bli inspektör, då kan han ju i förtid inrikta sig och kunna isa upp för arbetsgivaren att jag kunnat… eller jag gjort den här kursen i skolan. Så han har ju ett grund… ja någonting att stå på om han söker sig till en specifik sektor eller… eller nått sådant där.

Vilka typer av kurser skulle du tycka vara intressanta eller givande att läsa?

(39)

Så det är ju absolut en kurs som jag tycker man skulle få möjlighet att läsa. Sen andra kurser jag tänkt på är ju liksom… jag har sätt att andra utbildningar har mer specifikt för off-‐shore att dem en kurs som är att man kan få inblick där om man aldrig vart där liksom eller en bra grund att stå på, och det är ju inte bara fartyg i off-‐shore utan det är ju även plattformar som man skulle kunna vara intresserad av i framtiden som kräver lika mycket kunskap och bemanning som fartyg så… någon sådan inriktning skulle man ju kunna ha… alltså plattform att man vill bli… det är väl inte riktigt rätt utbildning att gå om man vill lära sig borra på en plattform men man kan ju ändå sköta maskineriet på en plattform.

Så off-‐shore och LNG?

Ja det är ju sådana riktiga kurser jag kan komma att tänka på som jag vet finns men sen har jag tänk andra grejer att man skulle kunna… många av oss kommer ju bli inspektörer och kanske ansvariga för flottan på ett rederi med tekniska biten då skulle ju sådana där grejer vara bra att läsa. Nu läser vi ju ekonomi och ledarskap men man skulle ju kunna gå längre med det, att det finns grund kurser vi måste läsa men sen vill man inrikta sig ännu mer så finns det ett val till. Andra grejer jag kom på var att vår utbildning är ju jävligt bred men den går ju inte in i detalj på någon av kurser vi läser så det hade varit skoj om… det hade inte varit skoj och läsa hållfasthet 2 men det finns väl andra kurser som hade varit roligt att gå in lite mer på djupet på, om du vet att till exempel förbränningsmotorer, att man skulle kunna ha en kurs där som går in mer på… alltså bara snackar om dieslar och inte räknar på det så som vi gjorde med bränsleförbrukning utan man bara snackar om uppbyggnad av dieseln och varför och hur. Sådana kurser ju inget krav utan mer roligt för en själv. Att man känner att man har mer grund att stå på för det är ju som sagt man går ju in väldigt ytligt på alla grejer men det hade varit skoj att få några kurser som är mer inriktade på djupet om man säger.

(40)

Hur många valbara kurser skulle vara rimliga att läsa under utbildningen och hur många poäng ska den enskilda kursen omfatta?

Ja poäng och sådant vet jag inte vad man ska säga eller vad man ska tycka men om det blir så att programmet blir förlängt till fyra och ett halvt år istället så blir projektarbetet antagligen en egen… har man då intresse så… vi har ju märkt att det går ju skriva projektarbete trots att schemat är fullt, det är ju så vi är tvingade att göra, så det funkar ju bara man lägger manken till men det är ju inte optimalt. Men man skulle ju kunna ta in valbara kurser där, i den perioden man läser projektarbete. Då har man inget annat att ta hänsyn till och då är det upp till dig själv att anser du att du inte klarar av valbara kurser så får du inte… det är ju ändå valbart och då ska det ju inte vara något krav utan då ska det ju vara ett val, sen om det ska vara dagtid eller kvällstid det vet jag inte men jag tänkte det är ju en lucka att få in det utan det ska störa dem… om man bara vill följa programmet och få ett hål i schemat för projektarbetet och sen om man är extra intresserad av någonting så kan man väl lägga till en kurs då eller två eller vad man nu vill. Så skulle jag kunna tänka mig att… annars är det ju ganska fullt i schemat under dem här fyra åren så det är svårt att få in någonting extra om man inte vill lägga det på kvällar och sådant. Det är väl några perioder som är lugna men i ettan eller tvåan kan man ju inte börja inrikta sig på valbara kurser utan det måste ju vara i fyran när man har kunskapen om… du kan ju inte börja inrikta dig på off-‐shore när du går i ettan och inte vet vad en pump är, det ger ju någonting.

Bör de valbara kurserna läsas parallellt med andra kurser eller ska en läsperiod ägnas helt åt valbara kurser?

Då är det bättre att en läsperiod blir avsatt åt det.

(41)

Något annat du känner att du vill ta upp inom ämnet?

Jag tycke helt klart att valbara kurser ska vara ett alternativ, jag hade ju själv räknat med att kunna läsa gas men… ja det ska vara ett alternativ att läsa om det tycker jag. Sen hur det läggs upp det vet jag inte, det får skolan sköta.

Intervju 5

Tycker du att det bör införas valbara kurser?

Det beror på, eftersom dem flesta som går sjöingenjörsprogrammet vill komma ut och jobba till sjöss så fort som möjligt och dem vill ju inte läsa några extra kurser som dem inte är tvingade att läsa. Men vad jag vet idag så kan det finnas sådana kurser i programmet redan idag som inte är nödvändiga att ha och då tycker jag hellre att dem ska bli valbara och att dem till exempel ska läggas i en läsperiod i slutet av utbildningen och då bland massa andra då till exempel i fall man vara på ett passagerarfartyg, nått sånt här krishantering kanske, eller tankfartyg, lite mer om tankoperativt, hur det funkar. Ifall det är något dieselelektriskt fartyg så kan man ha sådana kurser där, lite mer om dieselelektriskt system och poddar och även ifall man är på gas så kanske man ska ha den här gas kursen då och kunna ha möjligheten att ta den.

Så du tycker det är en rätt bra ide´?

Det är väl en bra ide´ som kan ligga mot slutet men då ska dom här valbara kurserna dom ska ju vara… alltså alla valbara kurser ska helst vara under samma period och så ska vi helst ta bort dom här kurserna som är idag ifall det nu finns några som inte är obligatoriska för att få en sjöingenjörsexamen.

Så du vill helst ta bort dem som vi inte behöver på grund av STCW idag då och lägga dem som valbara kurser, eller byta ut dem?

Ja i sådana fall, eller så vill jag kanske inte ha valbara kurser alls eftersom det kommer… man vill ut och jobba.

(42)

Så du är rätt nöjd i dagsläget?

Ja hellre hade jag velat ta bort dem där skräpkurserna som vi inte har… ja, som vi inte är tvingade att läsa. Men då uppfyller vi kanske inte ens poängen och då skulle jag gärna vilja ha möjligheten att kunna välja vilka kurser jag vill, som jag tycker är mer intressant. Som lämpar sig bäst för min arbetssituation i framtiden.

Hur många valbara kurser tycker du skulle vara rimligt att läsa under utbildningen?

Mängder vet jag inte men ifall det nu blir valbara kurser och… men en läsperiod eller någonting gärna mot slutet när man vet vad man vill och vad man tycker är intressant och vad man tycker är viktigt i framtiden.

Det beror på. Alla kurser kan ju inte vara lika stora heller, det beror ju liksom på omfattningen men man får vilja… eftersom en läsperiod är 15 poäng så har man bara den läsperioden för valbara kurser och så får man kryssa i då så man kommer upp i dem här poängen. Man kanske kan läsa mer poäng också än vad minimum är men att man minst kommer upp i det i alla fall.

Är det någon kurs du känner saknas på utbildningen?

Nej. Det väl möjligtvis lite om hur… om just hur det funkar på off-‐shore fartyg och sådana grejer och arbetet där. Vi har väldigt lite med det att göra. Generellt så pratar ganska många lärare om deras egna erfarenheter men det är inte så många som varit på off-‐shore fartyg och i och med det så är inte… ja inga liknelser med off-‐shore fartyg och så även då med gasfartyg, alltså gasdrivna, LNG tankers och sådant, det är ju inte alls mycket. Så kunskapen, kännedomen om det om man inte haft möjligheten att ha haft praktik på ett av dem fartygen är väldigt begränsad. Vi har till exempel lärt oss väldigt, väldigt mycket om tankfartyg, om hur det funkar. Man har ganska bra kännedom även om man inte gått ut på dem fartygen och haft praktik där. Så det är väl lite… ja lite där.

(43)

Något annat du känner att du vill ta upp inom ämnet valbara kurser?

(44)

Bilaga 3

Inledning

Detta tas upp av författarna innan intervjun börjar. Studiens syfte.

Varför intervjua?

Beräknad tid för intervjun. Anonymitet.

Några frågor?

Spela in intervjuerna

Börja inspelningen.

Frågor

Stödfrågor som ska hjälpa författarna.

·∙ Tycker du att det bör införas valbara kurser i programmet? ·∙ Varför/varför inte?

·∙ Vilka typer av kurser skulle du tycka vara intressanta och givande att läsa? ·∙ Hur många valbara kurser skulle vara rimligt att läsa under utbildningen?

·∙ Hur mänga poäng ska den enskilde kursen omfatta (en läsperiod omfattar 15 hp)? ·∙ Bör valbara kurser läsas parallellt med andra kurser som vi gör idag eller ska t.ex. en

läsperiod vara avsatt för just valbara kurser.

·∙ Är det någonting du känner saknas på din utbildning?

·∙ Någonting annat du känner att du vill ta upp angående ämnet?