GÖTEBORGS UNIVERSITET
Institutionen för hushållsvetenskap
Probleminventering med hjälp av aktionsforskning kring skollunchen
Åsa Andersson Jeanette Nystedt
Examensarbete, 10 poäng
Kost och friskvårdsprogrammet, 120 poäng Handledare: Kerstin Bergström
Examinator: Christina Berg
Datum: Juni 2006
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Institutionen för hushållsvetenskap Box 300, SE 405 30 Göteborg
Titel: Probleminventering med hjälp av aktionsforskning kring skollunchen Författare: Åsa Andersson och Jeanette Nystedt
Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng Handledare: Kerstin Bergström
Examinator: Christina Berg
Program: Kost och friskvårdsprogrammet, 120 poäng Antal sidor: 33 inkl. bilagor
Datum: Juni 2006
Sammanfattning
Ett flertal studier visar på att en stor del elever väljer att inte äta av skollunchen.
Faktorer som smak, miljö, hälsa, sociala, kön och kroppsuppfattning påverkar elevernas val att äta eller inte äta skollunch. Flera projekt med förändringar, som rör skollunchen, har gjorts i olika skolor i Sverige för att få eleverna att njuta mer av skollunchen.
I en låg- och mellanstadieskola i västra Sverige har skollunchen blivit ifrågasatt av en förälder och därför har rektorn på skolan bett om hjälp att utreda om skolan har ett problem i frågan. Tillsammans med ett antal aktörer på skolan har vi bedrivit aktionsforskning för att på så sätt inventera eventuella problem kring skollunchen samt undersöka förslag till åtgärder som kan leda till förändring.
Aktionsforskning kan ses som en process med den nuvarande kunskapen som utgångspunkt och vi har medverkat till att starta denna process genom definition och inventering av problemen.
Resultatet blev att aktörerna inte upplevde maten eller den miljö som den serveras i som ett problem. Den negativa attityden som eleverna uttalar kring skollunchen grundar sig i deras okunskap kring mathanteringen och en aversion till hur maten serveras. Vi fann också att personalen upplevde den negativa attityden som allmänt vedertagen och att eleverna hade en medvetenhet om att den var något överdriven. Förslag till åtgärder blev bland annat att sprida kunskapen om mathanteringen till eleverna och att undersöka hur alternativa serveringsmöjligheter fungerar på de skolor som har dessa.
Nyckelord: skollunch, matvanor, skola, aktörer, aktionsforskning.
INNEHÅLL
FÖRORD _________________________________________________________________ 5 1. INLEDNING ____________________________________________________________ 6 2. BAKGRUND ____________________________________________________________ 7 2.1AKTIONSFORSKNING ____________________________________________________ 7 2.2SKOLAN SOM EN DEL I DET HÄLSOFRÄMJANDE ARBETET _________________________ 7 2.3SKOLLUNCHEN_________________________________________________________ 8 2.3.1 Riktlinjer för skollunchen _____________________________________________ 8 2.3.2 Varför skollunch? ___________________________________________________ 8 2.3.3 Barn och ungdomars matvanor ________________________________________ 9 2.3.4 Faktorer som påverkar elevernas intag av skollunchen ____________________ 10 2.4.TIDIGARE PROJEKT GÄLLANDE SKOLLUNCHEN _______________________________ 12 2.5NÄR ANSVAR BLIR HANDLING_____________________________________________ 13 3. SYFTE ________________________________________________________________ 14 3.1FRÅGESTÄLLNINGAR ___________________________________________________ 14 4. METOD _______________________________________________________________ 15 4.1TILLVÄGAGÅNGSSÄTT __________________________________________________ 15 4.2URVAL______________________________________________________________ 15 4.2.1 Genomförande ____________________________________________________ 16 4.3BEARBETNING AV RÅDATA_______________________________________________ 17 5. RESULTAT ____________________________________________________________ 18 5.1MÖTE MED AKTÖRER ___________________________________________________ 18 5.1.1 Möte 1 och 2 - Personal ____________________________________________ 18 5.1.2 Möte 3 – Elever ___________________________________________________ 20 5.1.3 Möte 4 – Personal _________________________________________________ 22 6. DISKUSSION __________________________________________________________ 24 6.1METODDISKUSSION ____________________________________________________ 24 6.1.1 Tillvägagångssätt __________________________________________________ 24 6.1.2 Genomförande ____________________________________________________ 24 6.1.3 Bearbetning av rådata ______________________________________________ 25 6.2RESULTATDISKUSSION__________________________________________________ 26 6.2.1 Möte med aktörer __________________________________________________ 26 7. REFERENSER _________________________________________________________ 29 BILAGOR _______________________________________________________________ 32
Förord
Vi vill tacka de pratglada eleverna, pedagogerna, kokerskan samt rektorn som har medverkat i vår undersökning. Det har varit mycket roligt att möta Er och tack för ett varmt välkomnande.
Vi vill också tacka vår handledare Kerstin Bergström för det stöd du gav oss under hela uppsatsskrivandet samt för att du öppnade våra ögon för aktionsforskning.
Åsa Andersson Jeanette Nystedt
1. Inledning
Av Sveriges drygt nio miljoner invånare är det närmare en miljon barn och ungdomar som går i grundskolan. Varje dag serveras dessa elever gratis lunch i skolan. Det är kommunen som har ansvaret för skollunchen och det är även kommunen som fastställer den kostnad som varje skolkök har för att täcka kostnader för livsmedel, personal, transporter och övriga förnödenheter. Summan för skollunchen varierar bland kommunerna och 2004 låg kostnaden per elev och år på mellan cirka 2000 kronor och upp till drygt 7000 kronor (Skolmatens Vänner, 2006a).
När riksdagen 1946 rekommenderade kommunerna att servera lunch i skolorna var huvudsyftet att fylla en del av elevernas näringsbehov då det fanns tecken på sjukdomar orsakade av näringsbrist i befolkningen (Virgin, 1970). Enligt folkhälsorapporten 2005 är det idag ovanligt att barn i Sverige lider av näringsbrist (Socialstyrelsen, 2006). Istället så har antalet överviktiga barn fördubblats de senaste femton åren. Goda matvanor kan minska risken för övervikt men också andra faktorer som kan bidra till ohälsa.
I vår kommande profession som Kost och friskvårdpedagoger kommer vi att arbeta med att främja hälsa bland annat genom att inspirera till goda matvanor. I denna undersökning har vi valt att göra en fallstudie och med hjälp av aktionsforskning inventera eventuella problem kring skollunchen samt undersöka förslag till åtgärder som kan leda till förändring gällande skollunchen. Möjliga förändringar på skolan skulle kunna beröra miljön, maten eller elevernas attityder. Ämnet är intressant då det idag finns många studier som visar att alla elever inte äter skollunch. Vi anser också att elever är en viktig grupp att arbeta med, eftersom många vanor grundläggs i skolåldern (Pellmer & Wramner, 2002). Det är därför viktigt att sätta in insatser i ett tidigt stadium och på så sätt vara en del i det hälsofrämjande arbetet.
2. Bakgrund
2.1 Aktionsforskning
Aktionsforskning går ut på att pröva något med syftet att omforma verksamheten genom att sätta igång en process som griper in i praktiken. De verktyg som används vid aktionsforskning kan vara dagböcker, observationer och handledning. Enligt Skolverket (2002) fokuserar forskaren på de genomförda aktionerna och processen dokumenteras gemensamt av forskaren och aktörerna.
Enligt McNiff (2006) används aktionsforskning inom många olika områden och skiljer sig från den vanliga proceduren då en expert inom ett specifikt område erbjuder sin hjälp till en professionell grupp. Det gruppen behöver är inte någon som talar om hur de ska gå till väga utan istället behövs en lämplig form av support som hjälper dem att värdera den egna
kunskapen och att utveckla ny. Ny kunskap kan effektivt genereras genom dialog med andra som är lika intresserade av att lära. Dialogen är alltid en jämställd dialog, det vill säga att ingen säger till en annan vad som är rätt eller fel utan gruppen delar och värderar varandras kunskaper. Vidare förklarar McNiff aktionsforskningen som en process med nio grundsteg och att dessa grundsteg också utgör en handlingsplan med den nuvarande kunskapen som utgångspunkt. Enligt Rönnerman (2004) kan en spiralliknande modell för aktionslärande (figur 1) delas in i; något problematiskt – problemdefinition – kartläggning I – slutsatser – åtgärder – kartläggning II – slutsatser och lärdomar – omformulering.
8. Omformulering - vad gör vi nästa
7. Slutsatser och lärdomar 1. Något problematiskt
2. Problemdefinition
Figur 1. Modell för aktionslärande (Rönnerman, 2004).
2.2 Skolan som en del i det hälsofrämjande arbetet
Enligt 2005 års folkhälsorapport (Socialstyrelsen, 2006) så har antalet överviktiga barn fördubblats från mitten av 1980-talet fram till 2001. Många barn mår dåligt såväl fysiskt som psykiskt av övervikt, och det är inte ovanligt att de mobbas i skolan. Övervikt kan leda till att individen drabbas av det metabola syndromet och psykiskt lidande och viljan att gå ner i vikt kan bidra till att det utvecklas olika former av ätstörningar. Det finns enligt Danielsson (2003) kopplingar mellan mat och ätande och psykosociala aspekter. Detta visar sig bland annat i att ungdomar som utvecklar dåliga matvanor, grundade på hur de uppfattar sin kroppsvikt och sitt utseende, ofta känner sig mer ensamma och hjälplösa än andra ungdomar. Goda matvanor
3. Kartläggning I
4. Slutsatser 6. Kartläggning II
5. Åtgärder
kan förebygga övervikt och ytterligare hälsoproblem som till exempel vitamin- och mineralbrist och karies. Dessa hälsoproblem i befolkningen innebär stora ekonomiska belastningar för samhället.
Enligt Jansson (2004) fostras barn i 12-årsåldern främst i skolan och hemmet när det gäller den kunskap som rör maten och den påverkan maten har i kroppen. Inte bara kunskapen om vad goda matvanor är bidrar till att skapa detsamma. Det är också viktigt att uppmärksamma vilka budskap om kroppsideal och matvanor som de vuxna i skolan förmedlar. I undersökningen ”Ett liv av vikt- fem år senare” (Rasmussen, 2004) skriver man att de vuxna som är verksamma inom skolan fungerar som förebilder för barn och ungdomar. Det handlar om att nå ut med ett hälsofrämjande budskap, utan att samtidigt bidra till ett osunt smalhetsideal eller bantningsbeteende. En del i det hälsofrämjande arbetet innebär alltså också att verka för bra skolmåltider. Enligt Livsmedelsverkat (2006a) finns det mycket som skolan kan göra för att främja elevernas goda matvanor. På nationell nivå har regeringen bland annat fattat beslut om fria skolmåltider i grundskola och skrivit in fysisk aktivitet i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan för att markera skolans ansvar att bidra till det hälsofrämjande arbetet.
2.3 Skollunchen
Riksdagen beslutade 1946 att det skulle införas skollunch i Sveriges skolor i syfte att tillgodogöra en del av elevernas dagliga näringsintag (Virgin, 1970). Från 1973 serveras skollunch i landets samtliga kommuner och denna verksamhet ingår i kommunernas ansvar (Halling m.fl., 1990). Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan erbjudas kostnadsfria skolmåltider (Sveriges Riksdag, 1997).
2.3.1 Riktlinjer för skollunchen
Enligt Livsmedelsverket (2006a) har skolan ett ansvar för att elever får kunskap om matens betydelse. Främst måste skolan ge eleverna bra förutsättningar för att äta bra och då är skollunchen en viktig del. Alla skolor har enligt Livsmedelsverket (2006b) riktlinjer för vad en bra skollunch bör bestå av. Dessa riktlinjer har tagits fram för att göra det lättare för kommunerna och de enskilda skolorna att erbjuda en bra skollunch med näringsmässigt hög kvalitet till alla elever. Riktlinjerna baseras på Svenska Näringsrekommendationer (SNR) 1997 för barn och ungdomar i skolåldern och om dessa riktlinjer följs kan både skola och föräldrar känna sig säkra på att eleverna erbjuds en näringsrik och välbalanserad lunch. Enligt SNR ska lunchen ge 25 till 35 procent av dagens totala energiintag. En lämplig nivå för planering av skollunchen är därför 30 energiprocent, vilket för elever i årskurs 4-6 är cirka 625 kilokalorier (kcal). Energin i måltiden bör bestå av 55 procent kolhydrater, 30 procent fett och 15 procent protein.
2.3.2 Varför skollunch?
Skollunchens positiva effekter påverkar dessutom elevernas prestationer i skolämnena. Enligt Hillén (2005) kan det vara svårt för en elev som hoppat över skollunchen att orka med en hel skoldag och bra matvanor är enligt Livsmedelsverket (2006b) en förutsättning för att må bra, att växa och utvecklas, att orka arbeta och gå i skolan. Elever som äter tillräckligt med lunch klarar av att koncentrera sig på lektionerna och presterar bättre i skolan medan skolresultatet påverkas negativt av dåliga matvanor. Lunchen i skolan är därför en viktig tillgång i skolarbetet. Idealet är att maten ska vara så tilltalande att elever och skolpersonal inte ska
välja andra alternativ till lunch än den som serveras på skolan. Det finns studier enligt Livsmedelsverket (2006c) som visar att ett gott hälsotillstånd har betydelse för hur bra man gör ifrån sig i olika inlärningsuppgifter och det ökar den mentala prestationsförmågan. Fler har upptäckt fördelarna med skollunchen. I Norge där eleverna har med sig egen skollunch, så kallad ”matpakke”, vill politikerna enligt Lyngø (2006) införa varmlunch men ännu finns det ingen infrastruktur som lämpar sig för detta. I en pågående skolreform byts ämnet hemkunskap till ämnet kost- och hälsa som syftar till att göra barnen till kunnigare och mer medvetna konsumenter.
2.3.3 Barn och ungdomars matvanor
Det är klarlagt att regelbundna matvanor, det vill säga tre huvudmål och två till tre mellanmål, är betydelsefullt för en bra mathållning. Danielsson (2003) påpekar att det då är viktigt att äta något som består av mer än bara lite kex eller godis. Att missa en måltid någon gång ibland är ingen fara men att göra det till en vana är inte bra. Flera studier visar på att antalet elever som äter lunch i skolmatsalen varierar kraftigt i olika delar av landet (Livsmedelsverket, 2006d). I en studie som gjordes på drygt fyra tusen pojkar och flickor i årskurs 8 och 9, i Stockholm under 2000-02, visade det sig att 87 procent åt lunch i skolmatsalen (Swanberg, 2004). Enligt Bendsjö-Wiström m.fl. (1996) så hade en liknande undersökning gjorts på samma åldersgrupp i Göteborgs kommun och Älvsborgs län 1996 och den visade att bara 50 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna åt sin lunch i skolmatsalen. Då ställer vi oss frågan om skillnaden kan bero på att skollunchen har fått mycket uppmärksamhet och förbättrats under senare år eller är det så att det finns regionala skillnader alternativt felkällor i undersökningsmetoden?
I WHO:s projekt ”Skolans hälsovanor” (Danielsson, 2003) har 11-, 13- och 15-åringar fått besvara enkätfrågor angående hälsa, levnadsvanor, sociala relationer och skolan. Studien har bland annat visat att frukost är en av de viktigaste måltiderna för att eleverna ska orka prestera under dagen och det finns ett generellt samband när det gäller frukost och ålder, ju äldre eleverna blir desto färre äter frukost, och det är större andel flickor än pojkar som hoppar över frukosten. De äldre eleverna hoppar också oftare över måltider och äter oftare utan sällskap av någon vuxen. Även andelen flickor som äter lunch och middag minskar med åldern.
Enligt Becker (2002) visar en undersökning som Livsmedelsverket gjort tillsammans med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning att de flesta elever äter skollunch regelbundet men att det är färre som äter den varje dag. Liksom i tidigare undersökningar var det fler pojkar än flickor som åt lunch i skolan varje dag. Istället för att äta skollunch var det vanligaste alternativet att eleverna åt av tillbehören, det vill säga mjölk, smörgås och sallad, annars åt de ingenting alls eller gick till kiosken och köpte godis alternativt frukt eller så gick de hem och åt. Det var fler flickor än pojkar som åt av tillbehören eller ingenting alls än vad det var pojkar. Berggren och Johansson (2004) vill i sin uppsats bland annat ta reda på hur vanligt det är att barnen i deras undersökning (årskurs 1-9) äter lunch i skolan. Det visade sig att i de skolor där undersökningen gjordes var antalet ätande elever bra, från årskurs 5 äter barnen själva med viss tillsyn av lärare vilket kan leda till att lärarna inte har samma uppsikt och när eleverna börjar sjuan har det uppmärksammats att de äter lunch i skolmatsalen mer sällan. Enligt dessa författare är det främst flickor som hoppar över lunchen.
Vidare i WHO:s projekt (Danielsson, 2003) visar det att matvanorna blir sämre med åldern och att frukt och grönsaker inte konsumeras dagligen av vare sig flickor eller pojkar. Ju äldre de blir desto vanligare blir det att dricka läsk och äta godis varje dag, flickor äter inte snacks dagligen i samma utsträckning som pojkar gör.
2.3.4 Faktorer som påverkar elevernas intag av skollunchen
Det finns ett flertal faktorer – smak – miljö –sociala – hälsa – kön - och kroppsuppfattning – som påverkar att eleverna väljer att inte äta den mat som serveras i skolmatsalen.
Smaken
Flera studier visar att elever har en mycket negativ attityd till skollunchen, det vill säga att de inte tycker om all mat som serveras till lunch i skolan och att de ofta tycker att skolmaten är dålig (Boija, 1999; Prell, 2004; Sjögren & Wesslén, 1994). Det är de sensoriska egenskaperna, såsom att maten ska se aptitlig ut och att smaken på den ska vara god som har störst betydelse för eleverna (Boija, 1999; Gummeson m.fl., 1996; Prell, 2004 och Wesslén, 1994). Att utseendet på maten man äter är aptitligt är viktigt då barn inte vill äta något som ser oaptitligt ut, de ”äter med ögonen” (Asplind m.fl., 2000). Smaken tycks enligt Prell (2004) vara den största faktor som påverkar elevernas attityd till skolmat som serverades ur kantiner.
Mat i skolmatsalen är ”äcklig” och ”smakar inte bra” har Prell fått som kommentarer i sin undersökning om attityder till skollunchen. Undersökningen handlade främst om attityden till fisk i skolmatsalen men hon upptäckte att maten som serverades i skolan i allmänhet inte ansågs vara god av eleverna. Maten i skolan beskrivs av eleverna som ”äcklig” eller ”att hata”. Det var inte bara fisken i sig som var viktig utan även vad som serverades till, som till exempel potatis och sås var något som var av stor betydelse. Eleverna i undersökningen var inte nöjda med potatisen då den ofta upplevdes som rå i mitten och mjuk utanpå och var potatisen inte god åt de inte heller av det som serverades till. Enligt Roos (2006) är det tydligt hos svenska barn att man diskuterar vad som är gott och ordet ”äckligt” är vanligt förekommande.
Enligt Prell (2004) önskar eleverna mer variation av rätterna då de tycker att de smakar likadant. Ibland ändras bara namnet på maträtten men inte innehållet, enligt eleverna, vilket gjorde dem misstänksamma mot den mat som serverades. Eleverna jämförde också hur maten var hemma i förhållande till skolan och de var inte nöjda med hur maten var i skolan. De trodde till exempel att maten i skolan var slarvigt tillagad. Genom att erbjuda större valmöjlighet i skolmatsalen har det visat sig att eleverna är mer nöjda med maten, vilket också har visat sig i åtskilliga projekt på skolor runt om i landet (Asplind m.fl., 2000). Även enligt Prell (2004) beskrev eleverna en annan skola där det alltid fanns två rätter att välja mellan på lunchen och att de själva bara hade en rätt varje dag vilket var negativt. I riktlinjer för skolluncher (Livsmedelsverket, 2006b) framhålls detta ytterligare och rekommendationer ges att servera eleverna minst två olika lagade lunchrätter för att öka sannolikheten att eleverna äter skollunch. Enligt en dansk undersökning om mat och fysisk aktivitet i danska skolor (Lissau m.fl., 2006) önskar 40 procent av eleverna en förändring av utbudet av mat medan drygt 30 procent av både föräldrar och skolpersonal önskade detsamma.
Miljön
En annan viktig faktor vid måltiden är den miljö den äts i. Skolmiljön är viktig ur många synvinklar då den har stor betydelse för hur eleverna trivs och mår (Statens folkhälsoinstitut, 1999). Elevers erfarenheter från skolan påverkar deras självförtroende, utveckling och hälsovanor. Enligt folkhälsorapporten 2005 (Socialstyrelsen, 2006) utsätts barn i daghem och skolor för ljudnivåer som i vissa fall kan uppgå till hörselskadande buller. Gällande skolluncher säger Livsmedelsverket (2006a) att omständigheter i miljön, såsom hög ljudnivå, stress och långa matköer, kan bidra till att minska elevernas ätande. Skollunchen är en viktig faktor och bra skolluncher i en miljö som gör det trevligt att äta är inte alltid en självklarhet.
Enligt Hillén (2005) kan det vara svårt för en elev som hoppat över skollunchen att orka med
en hel skoldag men en trevlig miljö där de äter god och nyttig mat kan minska risken för att det blir så. I det nätverk som uppstår kring skolmatsalen ses eleven som en aktör. De andra som finns med är måltidspersonalen, pedagogerna men också de icke-mänskliga aktörerna såsom mjölkmaskinen, bestick, och disken varifrån eleverna tar sin mat. Sammantaget bidrar dessa aktörer till hur eleven agerar under och upplever sin lunchrast. Det finns skolor som inrättat ett elevbaserat matråd i syfte att eleverna ska kunna påverka skollunchen men enligt Prell (2004) kan deltagarna ändå uppleva att de inte kan påverka något.
Sociala faktorer
Enligt Haudrup (2006), professor i antropologi, finns det tre former av socialisation, den primära (t.ex. familjen), den sekundära (skola, vänner), den tertiära (media etc.). I 11-12 årsåldern inträder en identifikation med kön, familj, förhållandet till gruppen och individuell identifikation. En del av livsmålen för 11-12-åringar blir då att se fram emot att bli tonåring och att få vara utanför skolan på lunchrasterna för att kunna göra andra saker som till exempel att köpa godis. Det blir viktigt att tycka och handla som de personer som ingår i den grupp man vill tillhöra och vänskapen symboliserar att ”tycka” likadant. Detta kan också involvera beteendet kring skollunchen då eleverna enligt Prell (2004) påverkades av vad deras vänner gjorde eller sa. Det kunde yttra sig i att man inte gick till skolmatsalen ensam eller utan sina vänner, och eleverna influerades av sina vänner när det uppstod negativa diskussioner om maten. Enligt Rasmussen m.fl. (2004) spelar den sociala bakgrunden roll om eleven äter lunch i skolmatsalen då studien visade på att elever med högutbildade mödrar oftare gjorde detta än eleverna till mödrar med lägre utbildning. Enligt Berg (2000) går det inte att urskilja vilka uppfattningar kring mat som barnen själva formar och vilka de tillägnar sig från sina föräldrar och hon utesluter inte att barn till föräldrar som håller diet kan anamma dessa värderingar.
Hälsan
När barn och ungdomar väljer hälsosam mat så är det för att den är både hälsosam och god (Gummeson m.fl. 1996). Prell (2004) påvisar i sin studie att hälsa kan vara en viktig del i attityden till mat. I projektet ”Hållbara måltider” uttalar Hillén (2005) detsamma. De elever, som gick på de skolor som var involverade i projektet, kunde se kopplingen mellan mat och hälsa. De visste att man måste äta för att må bra och orka och att maten påverkar hur man mår, inte bara under dagen utan också i ett längre perspektiv. Enligt Roos (2006) är det tydligt att barn associerar frukt och grönsaker som hälsosam mat och att ohälsosam mat är detsamma som fast-food, läsk och chips. Favoritmaten för alla de barn som ingick i hennes studie var pizza men tacos och godis låg också i toppen. Nordin (1992) påvisar att elever ser mat och näring som två skilda begrepp.
Kön - och kroppsuppfattning
Enligt Haudrup (2006) inträder det en identifikation med kön, familj, förhållandet till gruppen och individuell identifikation i 11-12 årsåldern. Gällande kroppsbilden föds då en uppmärksamhet om att kunna ändra den passande kroppen. Enligt Danielsson (2003) börjar pojkars och flickors kroppsuppfattning skilja sig åt i 11- årsåldern och andelen pojkar som tycker att de är för smala och andelen flickor som tycker att de är för tjocka ökar då. 15 procent av 13- och 15-åriga flickor uppger att de bantar eller gör någonting annat för att gå ned i vikt. Bantning kan, enligt Danielsson (2003), för en liten andel individer, vara början till ett sjukligt ätbeteende, som kan leda till självsvält vilket ofta bryter ut vid 13-16-årsåldern.
Enligt Wesslén (2000) är pojkar mer nöjda med sig själva och har inte en lika invecklad inställning till mat som flickor har. Pojkar rangordnar vikten av smak och att prova nya maträtter i högre grad än vad flickor gör. I Wessléns undersökning framkom det att pojkar helst äter ”manlig mat”, vilket enligt dem själva är kött och potatis, och de undviker
lågkalorimat som de anser vara ”kvinnlig mat”. De äter mat som tillfredställer deras hunger och tänker inte så mycket på kaloriintaget. Vidare skriver Wesslén att flickors matvanor och attityder är mer påverkade av social press så som medias bild av att ha en smal kropp som symboliserar ungdom, skönhet, livsglädje och hälsa. För dem är det light och lättprodukter som är viktigast vid matval då de anser det vara viktigare att ha ett lågt energiintag. Flickor ser enligt Roos (2006) måltiden mer som en social upplevelse än vad pojkarna gör.
2.4. Tidigare projekt gällande skollunchen
I tidskriften ”Smaka mera – god mat i skolan” skriver Asplind m.fl. (2000) om konsten att njuta av mat. I flera skolor runt om i landet arbetar skolmåltidspersonalen tillsammans med lärare och rektorer för att få eleverna att njuta av skollunchen, att de ska prova nya rätter och öppna sinnena för nya smakupplevelser samt att få in skollunchen i undervisningen. En metod som bland annat har använts är Sapere-metoden. Det är en fransk metod, för årskurs 4-6, där det handlar om ”smak för alla sinnen” att träna elevernas smak och doftsinnen och de känslor som mat kan ge men också om mod och att våga. Eleverna får träna på att uttala sin egen uppfattning om maten och att kunna stå för sin egen åsikt även om de inte tycker som de andra eleverna vilket är en nyttig erfarenhet och stärker deras självförtroende. Sapere- metoden har använts framgångsrikt i många skolor i Sverige.
Vidare skriver Asplind m.fl. om andra tillvägagångssätt som har resulterat i att skolmaten blivit mer populär. I en skola har man provat med att anställa kockar från restaurangbranschen för att föra in nya influenser i skolköket. Detta medför att den skolan har fått en helt ny matkultur där den traditionella skolmaten tagits bort. De har också satsat på en stor salladsbuffé där grönsakerna ligger i skålar, varje sort för sig, så att eleverna kan blanda sin egen sallad. Rektorn på denna skola uttalar att om eleverna tycker om maten som serveras så äter de mer. Detta medför mer kostnad för skolan, men om eleverna är trötta och hungriga på eftermiddagarna så lär de sig ingenting på de lektioner som är förlagda då. I ett större perspektiv så handlar det om att eleverna ska hålla sig friska och då är skollunchen en billig insats. I en del skolor serveras skollunchen i klassrummen och en lärare från en sådan skola upplever det som mycket bra. ”Alla kan sitta och äta i lugn och ro. Vi har väldigt trevligt i våra klassrum” är en kommentar som getts. Eleverna får också en annan kunskap och lär sig mer om mat, de får själva ta ansvar för dukning, att disken sätts in i diskmaskinen och att borden torkas av. Det är en lugn miljö utan det buller som kan uppstå i en matsal.
Hillén (2005) framhåller att en stor del av arbetet i projektet ”Hållbara måltider” har varit att när eleverna kommer för att äta ska de bemötas trivsamt. De förändringar som gjordes var bland andra en uppfräschning av miljön, att eleverna själva fick ta sin mat och att soppa serverades som alternativ till den ordinarie maträtten. Från början var det tänkt att pedagogerna skulle förmedla de idéer, som ”Hållbara måltider” innebar, till eleverna. Men flertalet av pedagogerna ansåg att de inte hade tid och kunskap att lyckas med det. Istället blev det måltidspersonalen som kom att fungera som både användare och spridare av idéerna, vilket gick att se i en del handlingar som riktade sig till eleverna. Det var också måltidspersonalen som hade störst möjlighet att påverka vad som serverades i skolmatsalen.
Detta gjorde att idéerna i ”Hållbara måltider” i och för sig gick från skolpersonalen till eleverna men att pedagogerna ej tog den roll som var tänkt från början.
Enligt Kringstad (Livsmedelsverket, 2006e) på Skolmatens Vänner vill skolor med bra måltidsverksamhet gärna visa att de har en sådan. Utifrån önskemål från dessa skolor har Livsmedelsverket och Skolmatens Vänner tagit fram ett verktyg som kan användas för att
sätta betyg på skolmaten (Skolmatens Vänner, 2006b). Syftet är att få föräldrarna att besöka skolan och ge sin bedömning av skolmaten. Verktyget består av två delar där den första delen är ett protokoll som består av en checklista med påståenden om måltidsverksamheten som lätt kan kryssas i. Den andra delen är ett betygsystem med förklarande text, som Livsmedelsverket och Centrum för Tillämpad Näringslära utarbetat.
2.5 När ansvar blir handling
Som tidigare har nämnts så är det alltså av vikt att eleverna äter skollunch, dels för att tillgodose sitt näringsbehov och skapa goda matvanor, och dels för att få den energi som krävs för att kunna prestera bra under dagen (Livsmedelsverket, 2006b). Det har också framkommit att skolan enligt Livsmedelsverket (2006a) har ett ansvar gällande den kunskap om matens betydelse som eleverna får och de förutsättningar som gör att de får ett bra näringsintag under skoltiden. Enligt Jansson (2004) så är skolan den plats där socialisering av matvanor direkt når alla barn. I områden med god socioekonomi lägger rektorerna stor vikt vid skolans ansvar gällande barns matvanor och fysiska aktivitet. De uttalar att i ett långsiktigt tänkande är det viktigt att avsätta resurser för att förbättra eller hålla kvar standarden på matsituationen då bra matvanor förbättrar resultaten hos eleverna. Vidare skriver Jansson att i dessa områden är det troligt att föräldrarna på ett mer aktivt sätt än i andra områden visar att de bryr sig om vilket ansvar skolan ska ta.
I en låg- och mellanstadieskola i ett område med god ekonomi i Västra Götaland har en förälder ifrågasatt kvalitén på skolans mat då dennes barn sällan sa sig äta i matsalen på grund av att maten inte smakade bra. Detta och fler liknande indicier från eleverna ledde till att skolans rektor ville undersöka saken närmare då det inte stämde överens med dennes upplevelse av maten som serverades i skolans matsal. En undersökning med hjälp av aktionsforskning genomfördes för att inventera eventuella problem. Oberoende vilket problemet skulle visa sig vara, vilka åtgärder skulle i så fall kunna leda till förändring?
3. Syfte
Syftet med undersökningen är att tillsammans med aktörer inventera eventuella problem kring skollunchen i en låg- och mellanstadieskola samt undersöka förslag till åtgärder som kan leda till förändring gällande skollunchen.
3.1 Frågeställningar
Hur upplever personalen skollunchen?
Hur upplever eleverna skollunchen?
Upplever aktörerna att det finns problem kring skollunchen och i så fall vilket/vilka?
Vilka slutsatser framkommer av inventeringen av eventuella problem?
Vilka åtgärder kan bidra till förändring?
4. Metod
4.1 Tillvägagångssätt
Vi har under våren 2006 gjort en fallstudie och den metod som vi har använt oss av för att uppnå vårt syfte är aktionsforskning, vilket är ett kvalitativt tillvägagångssätt. Att arbeta kvalitativt innebär att under arbetets gång analysera och tolka samtidigt som data samlas in (Widerberg, 2002). Genom att rikta in undersökningen mot ett visst exempel såsom en grupp personer så skapas en fallstudie (Backman, 1998). Enligt Patel och Davidson (2003) passar också fallstudier att användas vid processer och förändringar. En fallstudie ska också kunna representera verkligheten utanför det avgränsande systemet. Det ingår inte i vårt syfte att uppnå eller se något resultat av förändring.
I vår undersökning var det de första stegen i processen som utfördes och vi hamnade mellan stegen slutsatser och åtgärder i modellen (figur 2).
8. Omformulering - vad gör vi nästa
7. Slutsatser och lärdomar 1. Något problematiskt
2. Problemdefinition
Figur 2. Modell för aktionslärande (Rönnerman, 2004).
4.2 Urval
Genom bekvämlighetsurval tog vi kontakt via e-post med en rektor på en låg- och mellanstadieskola i Västra Götaland. Rektorn hade på Nationella Exjobbpoolen1 gjort en förfrågan om hjälp gällande belysning av skolbespisningen då denna var en fråga som ofta kom upp i diskussion med elevernas föräldrar. Frågan hade senast, enligt rektorn, rört flickor i år 6 som inte äter i skolmatsalen. Vi träffade rektorn på skolan och tillsammans gjorde vi ett lämplighetsurval av de personer från personalen som skulle komma att medverka som aktörer i undersökningen. Det blev en idrottslärare, två klassföreståndare för år 6, kokerskan från skolmatsalen samt rektorn själv som skulle medverka. De åtta elever (fyra pojkar och fyra flickor) från år 6 som också kom att medverka som aktörer lottades fram av de två klassföreståndarna. Elever och klassföreståndare från år 6 valdes då rektorn uppfattade att det var när eleverna befann sig i den åldern som de till viss del slutade att äta av skolmaten.
1 Exjobbpoolen är en webbbaserad tjänst där högskolor, studenter och företag har möjlighet att lägga upp eller söka efter ämnen till examensarbeten eller uppsatser.
3. Kartläggning I
4. Slutsatser 6. Kartläggning II
5. Åtgärder Här hamnade vi i processen
4.2.1 Genomförande
Vi träffade aktörerna under fyra tillfällen som vi kom att kalla möte 1, 2, 3 och 4 (figur 3).
syftet med dessa var att med hjälp av Rönnermans modell för aktionsforskning genomföra en probleminventering och finna förslag till åtgärder som kan leda till förändring. Vid möte 1, 2 och 4 närvarade personalen och vi. Vid möte 3 var det eleverna och vi som deltog. Vår ursprungliga tanke var att samtliga aktörer skulle medverka samtidigt på mötena men anledningen till att det inte blev så var att det inverkade för mycket på den dagliga verksamheten. Ett visst bortfall skedde då rektorn ej deltog vid möte 1 på grund av förhinder och vid möte 2 kunde inte kokerskan närvara. Varje möte varade mellan 45-90 minuter och var förlagda på den aktuella skolan. Under alla mötena använde vi oss av diktafon för att samla in data vilket aktörerna gav sin tillåtelse till. Vi antecknade, var och en, våra intryck och upplevelser direkt efter varje möte. Mellan mötena bearbetades och analyserades den inhämtade rådatan av oss.
Möte 1 Möte 2 Möte 3 Möte 4
Sammanfattning Presentation
Presentation Analys och slutsats
Nyckelord
Figur 3. Flödesschema för genomförande
Vid möte 1 presenterade vi oss och berättade om syftet med undersökningen och vad aktionsforskning innebär. Aktörerna erhöll ett informationsblad (bilaga A) om aktionsforskning samt källor där de hade möjlighet att inhämta mer kunskap om detta sätt att arbeta. Det redskap som användes förutom diktafonen var blädderblock där vi skapade en mind-map2 under tiden som aktörerna brainstormade3 i syfte att få fram ett eventuellt problem eller problemställning. Ordet som användes som en central punkt på mind-mapen var
”måltid”, vilket syftade på lunchen som serverades i skolans matsal. Större delen av mötet gick åt till detta utförande. Samtliga aktörer fick tala fritt kring ämnet och framföra sina åsikter. Påföljande möte som inträffade två veckor senare började med en sammanfattning av möte 1. Denna sammanfattning hade resulterat i nyckelord och med hjälp av dessa fortsatte den påbörjade probleminventeringen.
Möte 3 som var med eleverna började med att vi berättade för aktörerna vilka vi är och varför vi var där. Därefter fick de i uppgift att under 15 minuter rita varsin teckning (bilaga B) som skulle föreställa det de tänkte på när det gäller skolmåltiden. De skulle undvika att prata med varandra under tiden. Efter uppgiften fick var och en berätta vad de hade ritat och hur de hade tänkt. Diskussionen som följde gick till väga på liknande sätt som de under tidigare möten
2Mind-map, eller tankekarta kan användas för att notera den ”tankestruktur” som följer ett givet problem, ämne, ord med mera.
3Brainstorm = En kreativ och ibland gränsöverskridande företeelse då en grupp under ett möte lägger fram idéer och åsikter kring ett ämne/problem.
Probleminventering
Uppgift Brainstorm
Bearbetning och analys av rådata
Bearbetning och analys av rådata
Förslag på åtgärder Reflektion
Mindmap Avslut
Probleminventering Probleminventering
Förslag på åtgärder Reflektion
Bearbetning och analys av rådata
eftersom eleverna fick ventilera, reflektera kring ämnet och ge förslag på åtgärder under vår handledning.
Vi redovisade i början av möte 4 en analys av det som eleverna sagt på möte 3. Denna analys resulterade i att vi tillsammans med aktörerna drog slutsatser om vad som skulle kunna vara anledningen till elevernas negativa attityd till skollunchen. Personalen fick en ny insikt i hur eleverna tänkte kring skolmåltiden och nu kunde de ge förslag på konkreta åtgärder för förändring. Detta möte var det sista tillsammans med aktörerna därmed avslutades insamlingen av rådatan.
4.3 Bearbetning av rådata
De ord som fyllde mind-mapen under första mötet sammanställdes och delades in i två underkategorier (bilaga C). Den ena kom då att bestå av fyra grupper av enskilda ord och påståenden som relaterades till måltiden. Den andra innehöll förslag på förändring. Den rådata som spelades in på diktafon bearbetades genom att allt skrevs ner i ordbehandlingsprogram på datorn, så ordagrant som möjligt efter varje möte. Huvudsyftet med de teckningar som eleverna fick i uppgift att rita var att eleverna skulle använda dem för att lyfta fram sina personliga tankar gällande skolmåltiden. I analysen spelade teckningarna bara rollen som stöd då vi skrev ner det inspelade materialet från möte 3. Under hela arbetet har vi analyserat det som sagts med hjälp av vår tidigare kunskap, förförståelse, nya erfarenheter på vägen och litteraturen vilket är ett vanligt tillvägagångssätt vid kvalitativ forskning (Widerberg, 2002).
5. Resultat
Det är kontentan av det som blivit sagt på varje möte med aktörerna som redovisas nedan.
Mötena skapade tillsammans en process som är uppdelad i två delar. Möte 1,2 och 3 är den första delen i processen vilket kom att innebära en probleminventering och kartläggning ur samtliga aktörers perspektiv. I processens andra del, möte 4, inventera och sammanfattade vi tillsammans med personalen föregående möten och slutsatsen därav gav upphov till förslag till åtgärder som kan leda till förändring. Resultatet redovisar inte en utvärdering av genomförda aktioner. Alltså är det endast de första stegen i aktionsforskningen som uppnåtts, vilket var vårt syfte.
5.1 Möte med aktörer
Alla de från skolan som medverkade ses som aktörer. För att underlätta för läsaren skiljer vi mötet med personalen respektive mötet med eleverna åt genom att göra rubrikerna personal och elever. Där finns en analys av respektive grupp. Vi var medvetna om att vi mötte människor i deras verksamhet och vi valde från början att delta i samtalen som handledare och stöd. På så sätt skulle samtalet flöda fritt mellan aktörerna och det var deras kunskaper, erfarenheter, tankar och åsikter som huvudsakligen skulle komma att styra undersökningen.
5.1.1 Möte 1 och 2 - Personal
Under första mötet som startade med probleminventering, det vill säga att hitta något problematiskt och definiera problemet, framkom det från aktörerna två tydliga uppfattningar gällande attityden till skolmåltiden. Den ena var att det är en allmänt vedertagen negativ attityd till skolmaten och att det är något man aldrig kommer att komma tillrätta med. Den andra uppfattningen var att man upplevde den negativa attityden till maten på skolan som obefintlig. Båda uppfattningarna har gemensamt att aktörerna upplevde att själva skolmaten inte var ett problem. Utifrån dessa båda uppfattningar riktades fokus istället från skolmaten som problem, men den verkade fortfarande som en centralpunkt i det att det var utifrån den samtalen kom att utgå ifrån. Tillsammans med aktörerna bestämde vi att det centrala ordet på mind-mapen skulle vara ”måltid” som syftade på lunchen som serverades i skolans matsal.
Utifrån ”måltid” drog vi streck och skrev där ett ord varje gång det kom upp ett eller flera nyckelord som stod för vad måltiden kunde innebära eller beröra (figur 4). Dessa nyckelord kom sedan i analysen att bilda rubriker till fem underkategorier; matråd – allmänna frågor om bamba4 – mat och smak – attityd – förslag på förändring.
Figur 4. Delar från Mind-map möte 1
4Bamba = Term för skolmatsal som används i Västsverige.
Dessa nyckelord presenterade vi för aktörerna i början av det andra mötet. Vi fortsatte därefter med probleminventeringen men utgick denna gång från nyckelorden.
Skolan har ett matråd där eleverna erbjuds delaktighet gällande skolmaten och miljön som den serveras i. I matråden diskuterar man utöver vad som serveras även andra faktorer som berör maten såsom näring, ekologiskt, närodlat, transporter med mera. I matrådet får eleverna också tillfälle att komponera sin egen matsedel och att ge kritik om maten. Där tar de upp att det är viktigt att eleverna inte använder sig av ordet ”äckligt” när de kritiserar maten utan att de uttrycker det på ett annat sätt till exempel ”det här passar inte min smak”.
Gällande mat och smak så ansåg aktörerna att det är viktigt att alla eleverna varje dag smakar på maten som serveras. De trodde att smaken kan skilja sig beroende på vilken referens eleverna har hemifrån det vill säga att de är mer vana vid den mat de äter hemma. De klagomål på maten som aktörerna hade hört från eleverna var att de ville ha tillgång till vissa kryddor, att fil skulle serveras som alternativ till ordinarie mat och att salladen ibland ansågs
”vuxen” då det till exempel var lök i den. Detta uppfattade aktörerna som små saker och inte som ett problem. Gällande filen uttryckte de att anledningen till att det inte serveras är för att undvika att sänka den kvalitet som det innebär att servera lagad mat. Aktörerna är medvetna om att det finns en slags upplysning i detta, det vill säga att visa eleverna vad som är en näringsriktigt sammansatt måltid. Den kokta potatisen var också ett föremål för klagomål men aktörerna ansåg att eleverna hade möjlighet att äta sig mätta på potatis och övriga tillbehör såsom sås och sallad. De upplevde att eleverna var nöjda i allmänhet med skolmaten och miljön runt den. När aktörerna talade om den allmänna bilden om ungdomars matvanor, som de upplevde har försämrats, tar de upp sin roll som ansvariga för att ge eleverna kunskap gällande bra matvanor och då i synnerhet bra mellanmål. Aktörerna trodde att mellanmålet är den måltid som eleverna själva lagar när de kommer hem från skolan och att de behöver kunskap om vad som är ett bra mellanmål och kanske kan de bidra med den kunskapen.
Aktörerna visste om att maten i skolan hade blivit ifrågasatt av en förälder. Deltagande föräldrar ur brukarrådet5 hade tidigare fått inbjudan till skolan för att få ta del av skollunchen, vilket hade som syfte att de på så sätt skulle kunna skapa sin egen bild av den. Aktörerna trodde inte att någon av dessa hade gjort så men man visste att andra föräldrar till eleverna hade besökt matsalen och gett en positiv respons på skolmaten. Aktörerna diskuterade också vad som anses vara ”vanlig mat” för eleverna. En antydan gjordes om att högutbildade människor som jobbar mycket är hemma sent på eftermiddagarna vilket bidrar till elevernas referens till vad som är ”vanlig mat” respektive konstig mat.
Hur många barn får grytor hemma? Alltså, föräldrarna orkar inte koka köttet i två, tre timmar.
Många gör inte det. Många vet ju knappt vad grytor är för någonting.
Ekonomin upplevdes som en begränsande faktor till valet av ingredienser och tillbehör i skolans utbud. Ett exempel var att eleverna ville ta mer än en skopa av köttfärsen de dagar som det serverades tacos vilket skulle medföra ytterligare kostnader. Den begränsade ekonomin försvårade bemötandet av den konkurrens till skolmaten som finns utanför skolan och att kunna tillgodose elevernas önskemål om mer ”exklusiva maträtter”.
När aktörerna utgick från att eleverna faktiskt hade en negativ attityd till skolmaten så talade de om att denna kan byggas på fördomar från omvärlden, en inställning till hur det ska se ut.
En av aktörerna uttryckte följande:
5Brukarrådet = Ett möte mellan föräldrar, lärare och rektor på skolan där man tar upp frågor gällande skolan.
Men så är det väl alltid när man jobbar i skolan, för varenda kotte i hela Sverige har gått i skolan och då har man på nått sätt rätt till att uttrycka sin kritik oavsett vad det är i skolan, för man har ju varit där själv. Det är ju en väldigt offentlig arbetsplats, absolut.
Aktörerna trodde också att attityden till skolmaten kan relateras till åldern, det vill säga att när man går i år 5 och 6 får man inte tycka att skolmaten är god ”för att det ska vara så” och att man blir mobbad för en positiv inställning till den. Aktörerna upplevde att den negativa attityden till skolmaten hade krupit ner i åldrarna och att den var tydligare hos elever i år 5.
Aktörerna uppfattade också att flickorna i någon mån mer än pojkarna är negativa och gnälliga när det gäller skolmaten och att detta relateras till att flickorna vill gå ned i vikt och vara smala. Aktörerna undrade om det fanns ett sätt att närma sig det.
Elevernas attityd till skolmaten knyts också an till vuxenvärlden i form av kommunikation, kontroll och vägran. Vilket bland annat uttrycktes på följande sätt av en aktör:
Jag tror inte att det handlar så mycket egentligen om att maten smakar illa --- utan det är nog mer attityder utifrån. --- Sen är det kanske så då också att barn och ungdomar som är styrda av en vuxenvärld och inte har så där himla mycket att säga till om, eftersom man är beroende av sina föräldrar, att man bor hemma hos mamma och pappa. Man är beroende av att de köper kläder till en för man kan inte göra det själv, man har ingen inkomst, man är beroende av sina lärare som säger vad man ska göra i skolan. Det som du kan styra, det är maten. Du kan vägra att äta för än så länge så är det ingen som kommer att tvångsmata dig. Så att i vissa fall av vissa elever kan det vara en kontroll ’nehe minsann, jag tänker inte äta, du kan säga vad du vill men du kan inte tvinga mig’.
Aktörerna uttryckte att de tror att elevernas attityd till skolmaten, som bland annat visar sig under matråden och i utvecklingssamtalen kan skilja sig från den de visar inför till exempel sina föräldrar och kompisar.
Aktörerna upplevde att eleverna var mycket nöjda med miljön i skolmatsalen och även de själva fann den trivsam. Det kom förslag på att sätta upp skärmar för att ”skärma av” runt borden och göra det än mer trivsamt. Diskinlämningen var lagd så att skramlet därifrån störde i matsalen men en åtgärd till detta var redan bestämd. Aktörerna ifrågasatte om skolan är rätt arena för att påverka förändringar i skolmatsalen och upplevde att skolan inte kan vara fullt ansvarig då de till exempel inte styr över måltidspriset och den mattekniska biten. Aktörerna ansåg att deras ansvar ligger på att upprätthålla en bra matsituation, det vill säga att eleverna uppträder trevligt mot varandra och mot dem som serverar maten och att ordningen i matsalen upprätthålls. Genom att belysa skollunchen på rektorns initiativ, såsom aktörerna gjorde tillsammans med oss, hade de gripit tag i det ifrågasättande som skolans mat utsatts för.
Genom alla de förslag och tankar som kom upp, som främst rörde attityder, och tillsammans med den positiva bilden som personalen själva hade av matens kvalitet och matsituationen beslutade vi att fokus i den här undersökningen inte enbart skulle ligga på maten i måltiden.
Dessutom skulle de faktorer som ligger runt omkring måltiden inventeras. Men innan dess ville vi höra elevernas åsikter om skolmaten.
5.1.2 Möte 3 – Elever
Möte 3 kom att bli elevernas probleminventering. De fick tala var och en utifrån sin egen teckning och därefter flödade samtalet fritt kring skollunchen.
Den allmänna åsikten var i början av samtalet att skolmaten inte eller sällan var god.
Aktörerna sade att maten ofta smakade likadant och att den ibland var ”äcklig”. Aktörerna klagade i synnerhet på potatisen, som de tyckte var okokt respektive överkokt, torr, svampig, ofräsch, fläckig. Aktörerna tillade att det kan vara hanteringen av potatisen innan den når skolköket som bidrar till potatisens dåliga kvalitet. Den kokta potatisen, som de ansåg att de fick alldeles för ofta, och ärtsoppan var de rätter som de tyckte minst om. Aktörerna sade att de alltid måste smaka på maten och att de var införstådda med varför de måste göra det.
Och sen så när dom säger att… eller om det blir någon äcklig mat och man har smakat den innan och vet att den inte är god så säger dom alltid att ’du måste smaka’.
Aktörerna ansåg att gryträtterna som gick under olika namn var en och samma för den smakade alltid likadant vad den än kallades och de föreslog att olika och tydligare kryddning skulle lösa problemet. Kryddningen skulle då bidra till att det inte längre var samma typ av gryträtt. Vissa maträtter ville de kunna få ta mer av till exempel mjukt bröd, pannkakor och frukt. Aktörerna kritiserade att skopan som de tog köttfärsen till tacosen med var en spaghettislev med hål i mitten och att de därför inte fick en full skopa med köttfärs.
Aktörerna tyckte att salladen är god och att de alltid kunde äta av den om maten inte var god med de tyckte inte om när det var ananas eller ärtor i den. Utöver salladen så var det hårt bröd som aktörerna åt de dagar de inte åt av den tillagade maten och de tillade att hårt bröd inte mättade så bra och att de tröttnade på smaken. De dagar då aktörerna inte kunde äta sig mätta för att de inte tyckte om maten upplevde de som ett problem då de var hungriga på eftermiddagarna och att det då blev svårt med skolarbetet. Aktörerna föreslog att fil alltid skulle vara ett alternativ till ordinarie mat och förstod inte varför det inte var så.
Aktörerna uttryckte en misstänksamhet i det att de trodde att maten som serverades var gammal. De trodde att det som blir över blandades med ny mat och att det kunde innebära att maten alltid innehöll lite gammal mat. Aktörerna sade att de trodde att råvarorna levererades en gång i månaden och att detta också tydde på att det var gammal mat som serverades.
Aktörerna visste inte hur maten förvarades mellan leverans och servering men gissade på att det kanske fanns en frys i köket. De sade också att de hade hittat hår i maten och de tyckte att det var otrevligt och bidrog till att de inte alltid ville äta av maten. Men om personalen använde hårnät så skulle detta problem lösas. Under samtalet sade aktörerna att det är cirka en gång i månaden som maten inte går att äta alls och att det är då de blir hungriga, i synnerhet på eftermiddagarna. Aktörerna tyckte emellertid att en gång i månaden inte var särskilt ofta.
Favoritmaten i skolan var tacos, pannkakor och köttbullar. Aktörerna uttalade också att hemma får de ”vanlig mat” eller ”vanlig husmanskost”. De räknade upp exempel som köttbullar, köttfärssås och spagetti, potatismos, fiskpinnar och annan fisk. Den rätt aktörerna nämnde att de aldrig åt hemma var ärtsoppa.
Aktörerna sa att de hade mötts med likgiltighet i matrådet vilket resulterade i att de tyckte det var onödigt att vara med. Där fick aktörerna inget gehör på de förslag de gav och det hade inte heller getts några bra förklaringar på de frågor de hade.
Aktörerna sa att skollunchen är så mycket mer än bara mat. Man måste äta för att orka, för att få en paus i skolarbetet och att umgås med sina vänner. Aktörerna tyckte att det är viktigt med en bra matsituation, det vill säga att de får äta i en trevlig miljö med inte allt för mycket ljud runt omkring. Aktörerna satt gärna kvar i matsalen efter det att de har ätit färdigt och valde att gå dit för att umgås också de dagar de inte åt av maten.
Aktörerna pratade om att mat som de önskar få oftare eller mer av kostar mycket och att den mat de får är billig. Aktörerna jämförde sin skola med en annan skola och sade att deras skola
är ”fattig” i jämförelsen. Aktörerna tyckte också att deras skola hade köpt in ”onödiga” saker.
För om de inte fick köpa en massa onödiga saker så skulle vi kunna få lite riktigare mat.
Citatet på föregående sida syftade på bland annat en mjölkmaskin (som man tar mjölk ur) och ett ljudöra6 som finns i matsalen.
Aktörerna trodde att det kan bli mycket prat om hur illa maten smakade för att de kunde påverkas av vad andra tyckte och att det kan påverka vad de själva sa om maten.
Säger folk ’åh det är så äcklig mat’, jag tror ändå att man påverkas lite av det så då äter man inte lika mycket som man hade gjort annars liksom. Man vill inte verka udda och sticka ut liksom och tycka någonting annat
Aktörerna sa också att alla inte ska ha samma smak och om alla människor skulle vara lika så skulle de tycka att det var tråkigt. Att uttrycka och att stå för sin åsikt ansåg de var viktig men aktörerna uttalade också att det inte var alltid som de gjorde så.
Och så säger man ’jag tycker den (skolmaten) är ganska god’ så säger dom ’va är du dum eller?’
Då blir det så mycket diskussion och så har man alla emot sig.
Aktörerna sa också att de trodde att om man skulle säga att maten var god så skulle det säkert finnas fler som sa att de tyckte detsamma.
5.1.3 Möte 4 – Personal
I början av sista mötet presenterade vi för aktörerna en analys av elevernas samtal. Denna redovisning resulterade i att aktörerna fick en insikt i hur eleverna tänkte kring skolmåltiden och kunde nu ge förslag på konkreta åtgärder som skulle kunna leda till förändring.
Det som vi hade tyckt var tydligast i samtalet med eleverna var deras misstänksamhet mot hanteringen av maten. Vi föreslog att denna misstänksamhet grundade sig i elevernas okunskap om hanteringen och att detta gav upphov till fantasier hos eleverna.
När aktörerna hörde att vi trodde, genom analysen, att eleverna saknade kunskap om hanteringen av maten, gav de förslag om hur man skulle kunna gå tillväga med detta genom att till exempel ha en rundvandring i köket och visa eleverna hur det går till med förvaring, beställning, tillagning och dylikt. Aktörerna upplevde att de inte tidigare hade tänkt på att det kunde vara elevernas okunskap om mathanteringen som gav upphov till den negativa attityden till skollunchen. Att den stängda dörren in till köket, som är till för att skydda maten av hygieniska skäl, också stängde ute eleverna från ett område där maten som de skulle äta hanterades. Aktörerna höll med om att detta kunde skapa misstänksamhet och bilda grogrund åt fantasin i negativ riktning. Förslaget blev då att med en rundvandring skulle eleverna få en inblick i köket och på så vis en bekräftelse på att maten hanterades på rätt sätt och att den tillagades där. Ytterligare ett förslag på åtgärd var att införa så kallad ”bambatjänstgöring”.
Det skulle innebära att eleverna, ett par per gång, under någon dag få vara med om att ”jobba”
det vill säga att utföra lättare sysslor i köket.
6 Ljudöra = En ljudnivåmätare som hängs på väggen. Den ser ut som ett stort öra och när gränsvärdet på ljudnivån överskrids visar örat rött. Avsikten är att man med ljudörat ska kunna se när ljudnivån är för hög.
Jag tycker det var en jätteintressant tankegång som de hade där. För oss är ju hela det här med miljöinspektion och allt som omgärdar det här en sådan självklarhet, men att barnen är ju inte medvetna om det förstås. Den stängda dörren är till för att de inte ska röra sig fritt där inne, men i deras fantasi eller deras värld så blir det snarare det motsatta ’här kan det försiggå ett och annat’.
Elevernas upplevelse om att skolan var ”fattig” och serverade billig mat och att de jämförde sin skola med en annan var ytterligare något som skulle kunna bindas till avsaknad av kunskap. Aktörerna sade att matkostnaderna var en fråga som tas upp i matrådet. Där hade man förklarat att i bland hade skolan ”billig” mat och i bland lite ”dyrare” för att på så sätt skapa en balans. De diskuterade att varje skola i kommunen hade samma matpeng att röra sig med och att det var en fråga om prioriteringar.
Vi hade också upplevt under samtalet med eleverna att deras sätt att tala om kökspersonalen var något respektlöst. Något som aktörerna inte tyckte sig ha märkt av men samtidigt trodde de att det kunde vara en bakomliggande attityd som vi hade hittat och att den inte var öppen för personalen.
Vi underströk att de klagomål som kommit från eleverna hade följts av förslag till förändring som till exempel skopan till köttfärsen och kryddningen på de olika gryträtterna. Aktörerna trodde att det kunde bero på att maten som eleverna var vana vid hade en tydligare och starkare kryddning jämfört med när aktörerna var barn och därför krävde elevernas preferens mer krydda. Det finns inga allmänna rekommendationer eller riktlinjer som köket behövde följa som hindrade att de följde elevernas önskemål.
På reflektionen över att eleverna varit medvetna om att den gruppsykologi som fanns runt matbordet i matsalen, det vill säga att de upplevde att om man säger att vissa maträtter var goda så var man ”dum i huvudet”, och att eleverna var medvetna om rätten till sitt eget tyckande reagerade personalen eftertryckligt. En reaktion var att om de elever som tyckte om maten håller inne med det för att andra elever inte tyckte likadant då skulle det kunna betyda att de håller inne med det öppna samtalet. En annan reaktion var att aktörerna kunde ändra hur de uppmanade eleverna när de kritiserade maten öppet. Istället för att säga att ”du får inte säga att maten är äcklig” så skulle man kunna råda dem att tala om när de tyckte att något var gott.
Detta skulle då kunna bidra till att man fokuserade på det positiva hos maten.
Mellan detta möte och det som vi hade haft senast med personalen så hade det framkommit att ett par elever till sin klassföreståndare hade uttryckt att det var intrycket av den stora mängden mat i kantinerna som väckte aversion. Men att maten upplevdes annorlunda när den väl låg på tallriken. Ett förslag på åtgärd för att förändra detta var att istället servera maten i mindre mängd. Det skulle innebära att byta ut kantinerna till mer ”hemtrevliga” kärl och byttor som kunde ställas direkt på borden. Aktörerna diskuterade för- och nackdelar med en sådan servering, bland annat placering, hygien, svinn och varmhållning. Men för att kunna genomföra detta behövde personalen få mer kunskap om hur servering med mindre kärl fungerar på de skolor som har det.
Sammanfattningen av undersökningen var att personalen var överens om att de hade övertygelsen om att det serverades bra mat och att skolan hade en bra matsituation och de kände sig trygga i detta. De upplevde att de fått detta bekräftat genom den undersökning som vi tillsammans under denna tid hade genomfört. De hade också fått nya tankegångar om hur eleverna tänkte kring maten och då fått insikt i vad de själva skulle behöva tänka på för att försöka påverka elevernas attityder.
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
6.1.1 Tillvägagångssätt
Vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning med inspiration av aktionsforskning för att vi ansåg att det lämpade sig om aktörerna i undersökningen skulle kunna tala fritt och få lägga fram sina tankar. På så vis prövas aktörernas egna tankar mot de övriga aktörernas (Rönnerman, 2004). Metoden fungerade bra då vi var ute efter att inventera, definiera och kartlägga eventuella problem och utifrån detta få aktörerna att ge förslag på åtgärder som skulle kunna leda till förändring kring dessa problem. Vår ambition var inte att en aktion skulle genomföras utan att vi endast skulle starta processen, vilket vi också gjorde. I den spiralliknande modellen för aktionslärande (figur 2, s. 12) hamnade vi mellan stegen slutsatser och åtgärder då vi definierade problemen och utifrån det kom aktörerna med förslag på åtgärder. Det är nu upp till aktörerna själva att ta sig vidare i spiralen och genomföra och utvärdera eventuella aktioner.
6.1.2 Genomförande
Bekvämlighetsurvalet är begränsat och vi har inte undersökt problemet på andra låg- och mellanstadieskolor så därför är det inte tillräckligt för att kunna generalisera resultatet.
Lämplighetsurvalet kan ha medfört att vi i undersökningen missade viktig information, synvinklar och förslag från andra kategorier i skolans verksamhet.
När ett praktiskt utförande ska planeras och genomföras där det ska förekomma en kommunikation med andra människor är det viktigt att vara organiserad och tydlig (Dimbleby
& Burton, 1998). Mind-mapen vid första mötet använde vi för att få struktur på innehållet i det som sades runt det centrala ordet ”måltid” . Aktörerna, personalen, brainstormade för att vi på så sätt skulle få igång en kreativ diskussion kring ämnet. Det tillvägagångssätt vi använde oss av i mötet med eleverna var att låta dem rita. Detta för att de skulle ge sin egen bild av vad de tyckte om skolmåltiden och inte påverkas så mycket av vad deras kamrater tyckte. Om de ritade och sedan utifrån teckningen förklarade hur de upplevde skollunchen skulle det ge ett mer tillförlitligt svar. Vilket vi upplevde som en lyckad del av metoden då detta gav resultat.
Att tala inför en grupp människor kan kännas nervöst och för att förebygga sådana känslor är det bästa sättet att planera, vara välförberedd och öva (Dimbleby & Burton, 1998). Det är viktigt att lägga presentationen på en nivå som passar gruppen. Vi valde att i samtliga möten spela rollen som handledare då vi var medvetna om att vi gick in i en verksamhet där aktörerna var de professionella. Detta sätt att gå till väga styrks av McNiff (2006). Samtalen på mötena fungerade som diskussioner i vilka vi som genomförde undersökningen till en början var passiva för att i ett senare skede kunna fungera som stöd i den profession vi verkar i. Både i mötet med eleverna och personalen upplevde vi att vi som handledare mottogs väl och att stämningen var god. Vi var två handledare vid samtliga möten och kompletterade varandra så att vi kunde utveckla diskussionen och få ut mycket intressanta och givande samtal. Vi anser att vi fick ut betydande och tillräckligt material för vår undersökning från mötena med aktörerna. I aktionsforskning kommer man aktörerna nära och det är viktigt att man inte pekar ut en syndabock.
Att alla aktörer inte medverkade samtidigt kan ha varit både till för- och nackdel. Fördel för att eleverna kunde tala om sådant som de kanske inte skulle ha gjort i fall personalen hade varit med och även personalen hade förmodligen undvikit vissa samtalsämnen om eleverna varit med. Nackdelen är att samtliga aktörer inte direkt fick ta del av varandras tankar och åsikter, vilket gjorde att samtalen genomgick en ”filtrering” i den subjektiva tolkning som vi gjorde. Det är dock intressant att se likheter i de olika diskussionerna med personalen respektive eleverna och enligt Rönnerman (2004) stärker det resultatets tillförlitlighet när två eller fler kategorier av aktörer uttalar sig på liknande sätt om samma frågor.
Vi var tydliga med att det var aktörerna som spelade huvudrollen i aktionsforskningen och att vår roll var att agera handledare och bidra med kunskap då frågor kring kostvetenskap dök upp. I och med att vi själva har varit elever kan detta ha medfört att vi har tolkat det som aktörerna sagt utifrån den förförståelse som vår erfarenhet från grundskolan har givit oss.
Enligt Rönnerman (2004) är det viktigt i en situation som vi tror oss veta vad det innebär att befinna sig i att försöka se på situationen med ”fräscha ögon”.
Vi anser att genom att ha använt oss av aktionsforskning som är en öppen metod där alla aktörerna har fått komma till tals så har vi fått ut mer av samtalen än om vi skulle ha använt oss av en enkät eller haft enskilda intervjuer. Det anser vi eftersom svaren i en enkät kan bli otillräckliga och inte täcka den information vi behöver för att göra en kvalitativ bearbetning.
Enkäter hade lämpat sig bättre om undersökningen hade varit kvantitativ. En intervju kan enligt Patel och Davidson (2003) vara mer eller mindre genomtänkt eller styrd på förhand vilket gör att aktören inte får tala fritt på samma sätt och ge sina tankar fritt spelrum vilket kan göra att information utelämnas.
6.1.3 Bearbetning av rådata
För att kunna analysera ytterligare vad aktörerna diskuterade spelade vi in samtalen med diktafon. Att göra på detta sätt kan leda till att ny och oväntad information kan tillkomma som tidigare har förbisetts (Patel & Davidson, 2003). Nackdelen med att använda sig av diktafon upptäckte vi var att vid uppspelningen av det inspelade materialet var det ibland svårt att höra vad aktörerna sade eftersom de ibland pratade samtidigt samt att ljud runt omkring hördes väldigt tydligt och störde avlyssningen. Dock anser vi att essensen av samtalen framkom och att vi på grund av dålig ljudkvalitet inte missade någonting som var av vikt eftersom vi dessutom efter varje möte med aktörerna skrev ned våra egna uppfattningar och reflektioner om mötet som varit. Vid sammanställning av första mötets mind-map skrevs en sammanfattning ner som vid nästkommande möte delades ut till aktörerna. Nackdelen med det kan ha varit att om de inte hade fått en sammanfattning att titta på så hade kanske ytterligare förslag på åtgärder kommit upp och diskussionen vid detta möte hade kunnat utvecklas i en annan riktning. Nu koncentrerade aktörerna sig istället på det som redan framkommit och utgick ifrån det. Elevernas teckningar gav oss ytterligare stöd då vi bearbetade rådatan från möte 3 då vi betraktade dem för att få större förståelse över vad det var de pratade om på det inspelade materialet.
