Faktorer som påverkar
sjuksköterskans handlingsberedskap vid begynnande och pågående sepsis
- En litteraturstudie
Factors that affect the nurse’s ability to act before and during sepsis - A literature review
Caroline Bergman Ida Carlson Glavmo
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15 hp
Handledare: Ann-Catrin Blomberg & Maria Bystedt Examinerande lärare: Ann-Kristin Sandin Bojö 23 maj 2016
Sammanfattning
Titel: Faktorer som påverkar sjuksköterskans handlingsberedskap vid begynnande och pågående sepsis – en litteraturstudie
Factors that affect the nurse’s ability to act before and during sepsis - A literature review
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15hp, grundnivå Författare: Caroline Bergman och Ida Carlson Glavmo Handledare: Ann-Catrin Blomberg och Maria Bystedt
Sidor: 19
Nyckelord: Sepsis, handlingsberedskap, faktorer
Introduktion: Sepsis är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning i hela världen. Årligen är det mer än 1000 personer som dör i Sverige av sepsis. Att agera snabbt och korrekt är viktigt för att hindra förloppet. För att detta ska flyta på bra behöver sjuksköterskan ha en bra handlingsberedskap.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors handlingsberedskap i vården av patienter med sepsis.
Metod: Litteraturstudie. Sökning gjordes i Cinahl och PubMed samt med en manuell sökning. 10 artiklar framkom efter urvalsprocess med kvalitetsgranskning.
Resultat: Tre kategorier framkom i databearbetningen, dessa var Kompetensutveckling, Verktyg för övervakning samt Kommunikationen inom vårdteamet.
Slutsats: Flera stora faktorer påverkade sjuksköterskans förmåga att vara handlingsberedd där sjuksköterskans grundkompetens och fortbildning, verktyg som tillhandahålls av organisationen samt kommunikationen i arbetsgruppen alla är viktiga komponenter för att minska patientdödligheten vid sepsis.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 4
1.1. Sepsis ... 4
1.2 Handlingsberedskap ... 5
1.3 Vårdskada ... 5
1.4 Sjuksköterskeprofessionen ... 6
1.5 Problemformulering ... 6
1.6 Syfte ... 6
2. Metod ... 7
2.1 Litteratursökning ... 7
2.1.1 Inklusionskriterier: ... 8
2.1.2 Exklusionskriterier: ... 8
2.2 Urvalsprocess ... 8
2.3 Databearbetning ... 9
2.4 Forskningsetiska ställningstaganden ... 9
3. Resultat ... 10
3.1 Kompetensutveckling ... 10
3.2 Verktyg för övervakning ... 11
3.3 Kommunikationen inom vårdteamet ... 12
4. Diskussion ... 13
4.1 Resultatdiskussion ... 13
4.2 Metoddiskussion ... 14
4.3 Klinisk betydelse ... 15
4.4 Förslag till fortsatt forskning ... 15
4.5 Slutsats ... 15
5. Referenslista ... 16 Bilaga 1 – Artikelmatris
Bilaga 2 – Artikel från manuell sökning
4
1. Introduktion
Sepsis är ett tillstånd som förekommer hos patienter oberoende av om de är på akutmottagningar/vårdavdelningar eller i hemmet och drabbar framförallt äldre och sjuka människor (Bone et al. 1992). Enligt Odden et al. (2013) är svår sepsis den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning i hela världen. Årligen dör cirka 1000 personer i Sverige av sepsis (Svenska infektionsläkarföreningen 2012). En sepsis kan utvecklas både innan patienten kommer till avdelning men den kan tyvärr även komma på sjukhus, detta kan leda till skada och lidande för patienten och klassas då som en vårdskada. I Sverige drabbas över 100 000 patienter av vårdskador varje år (Socialstyrelsen, 2008), utav dessa finns det inte registrerat hur många infektioner som klassades som sepsis. Sepsis kallas i folkmun för blodförgiftning.
1.1. Sepsis
Socialstyrelsen (2013) skriver i deras publikation att det finns internationella definitioner som beskriver de olika graderna av sepsis. De olika graderna är sepsis, svår sepsis och septiskt chock. Sepsis motsvarar enligt denna definition den generella kroppsreaktionen vid allvarliga infektioner. Denna generella kroppsreaktion kallas SIRS (Systemic Inflammatory Response Syndrome) och är alltså vid sepsis kroppens svarsreaktion på pågående infektion (Bone et al.
1992). Enligt Bone et al. (1992) så behöver inte SIRS bero på en infektion utan det är helt enkelt ett sätt att beskriva kroppens reaktion på systemisk inflammation helt oberoende av den bakomliggande orsaken. Andra bakomliggande orsaker än infektion är till exempel stora trauman med yttre våld eller brännskador.
Enligt Bone et al (1992) ska patienten uppfylla minst 1 av följande kriterier för att det ska klassas som SIRS, se i figur 1.
1
Kroppstemperatur >38ᵒ eller <36ᵒ2
Hjärtfrekvens >90/min3
Takypné som visar sig genom en andningsfrekvens >20/min eller hyperventilation som indikeras genom att PaCO2 är mindre än 32 mmHg4
En förändring i antalet vita blodceller (Fler än 12 000/cu mm eller mindre än 4 000/cu mm.) eller mer än 10 % omogna neutrofilerFigur 1. SIRS-kriterier enligt Bone et al (1992).
Enligt Socialstyrelsen (2013) klassas en patient som septisk när hen har uppfyllda SIRS- kriterier samt en pågående infektion, vilket kan påvisas genom att blodprover och odlingar tas som ordineras av läkare. Olika exempel på blodprover och odlingar som tas är elstatus, kreatinin, hemoglobin (Hb), blodsocker och blod- och urinodling (Hagberg 2015). Negativa odlingar behöver nödvändigtvis inte betyda att patienten inte har en sepsis (Socialstyrelsen 2013). Enligt Fry et al (2013) kan vilken infektion som helst utvecklas till sepsis.
Vid svår sepsis ska även patienten vara hypoton, det vill säga ha ett systoliskt blodtryck under 90 och ett diastoliskt blodtryck under 60 (National Heart, Lung and Blood Institute, 2010), och ha en viss organpåverkan såsom exempelvis njursvikt och påverkan på lever (Svenska Infektionsläkarföreningen 2015). Den allvarligaste graden av sepsis är septisk chock
5
(Socialstyrelsen 2013). Septisk chock är ett tillstånd som är rent livshotande (Annane et al.
2005). Patienten har då samma symtom som vid svår sepsis fast med undantaget att patienten är fortsatt hypoton trots att stora mängder vätska tillförts (Bone et al. 1992). Patienten har även sämre cirkulation i vävnader och organ vilket får organen att svikta i större grad än tidigare.
När en patient blir akut sjuk i sepsis så är sjukdomsförloppet ofta kaotiskt och snabbt framskridande (Berg 2013). Vid akut och kritiskt insjuknande av sepsis ska patienten ha vätskebehandling i form av kristalloider och kolloider. Detta ska ges relativt snabbt, 500 ml på cirka 15-30 minuter. I speciella fall där till exempel organen inte har tillräckligt god effekt så ges även kärlaktiva och inotropa läkemedel (Läkemedelsverket 2004). Inotropa läkemedel förstärker hjärtats sammandragningsförmåga, till exempel adrenalin (Nationalencyklopedin 2016a). Behandlingen av sepsis skall enligt Läkemedelsverket (2004) anpassas individuellt efter patienten och den bakomliggande infektionen. Det är viktigt att åtgärda eventuella bakomliggande orsaker som kan orsaka sepsis, exempelvis en infekterad kateter eller andra infekterade främmande kroppar såsom perifera venkatetrar. Det är läkarens uppgift att lokalisera vart infektionen haft sin början för att kunna sätt in ett så välanpassat antibiotika så tidigt som möjligt, även kallat smalt-spektrum antibiotika. Det är av vikt för att minska risken för antibiotikaresistans (Läkemedelsverket 2004).
Society of Critical Care Medicine och the European Society of Intensive Care Medicine skapade 2002 ett samarbete där de hade som mål att minska mortaliteten vid svår sepsis och septiskt chock i hela världen. Detta ville de göra genom skapandet av riktlinjer som all vårdpersonal kunde följa (Surviving Sepsis Campaign 2016). Dessa riktlinjer beskriver bland annat tillståndet sepsis, hur det ska diagnosticeras och behandlas samt även en stor del om sepsis för pediatriska patienter (Surviving Sepsis Campaign 2012).
1.2 Handlingsberedskap
Solli (2008) beskriver handlingsberedskap som ett sätt att kunna behärska de yrkesuppgifter sjuksköterskans profession kräver. Sjuksköterskan ska ha en förmåga att fatta beslut och ha legitimitet för att utföra specifika uppgifter inom sin profession. Det innebär att sjuksköterskan får en djupare förståelse för de uppgifter som måste göras i en given situation.
Handlingsberedskap beskriver också vilken typ av förväntning en arbetsgivare kan ha till en nyutexaminerad sjuksköterskas funktion i vårdarbetet (Solli 2008).
1.3 Vårdskada
Patientsäkerhet innebär att skydda en patient mot någon form av vårdskada. En vårdskada är något som är utlöst av omständigheter inom vård och omsorg. Läkemedelsmisstag, försenade eller felaktiga diagnoser eller behandlingar, vårdrelaterade infektioner, fallskador och bristande omvårdnad faller alla inom ramen för vårdskador. Vårdskador är något som hade kunnat undvikas under annorlunda omständigheter. För att patientsäkerheten skall fungera krävs det att arbetsplatsen arbetar aktivt med bland annat avvikelsehantering och riskanalyser (Öhrn 2014). Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste orsaken till vårdskada i Sverige (Socialstyrelsen 2016) och en vårdskada ger i snitt sex extra vårddygn (Socialstyrelsen 2008).
Det sjuksköterskan kan göra för att påverka och minska risken för nosokomial sepsis är att vara noggrann med den basala hygienen (SOSFS 2007:19). Nosokomial sepsis innebär att patienten förvärvat en infektion på sjukhuset under sin vårdtid (Nationalencyklopedin 2016b).
6
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) är en lag som trädde i kraft i januari 2011 och gäller för alla som jobbar inom hälso- och sjukvård. Lagen innefattar bestämmelser om skyldigheter som vårdorganisationen (statlig myndighet, landsting och kommun) har, men även de skyldigheter som vårdpersonal har. I lagen finns även de bestämmelser om anmälan vid vårdskada som vårdpersonalen ska fylla i. Lagen har som syfte att förebygga och skydda patienten mot vårdskada (SFS 2010:659).
1.4 Sjuksköterskeprofessionen
I sjuksköterskans profession står det att sjuksköterskans arbete bör vila på en vetenskaplig grund (Svensk sjuksköterskeförening 2009).
Sjuksköterskans vetenskapliga kunskapsområde utgår från en humanistisk människosyn och innefattar kunskap om människan, hennes utveckling, hälsa och välbefinnande i samband med födelse, ohälsa, lidande och död. (Svensk sjuksköterskeförening 2009) s. 2
I bemötandet av patienter är en viktig del att göra patienten delaktig i sin egen vård.
Bevarandet av patientens autonomi trots svår sjukdom kan vara en utmaning men byggs upp av ömsesidig respekt för varandra i relationen mellan sjuksköterska och patient (Engström &
Johansson 2010).
Enligt ICNs (2012) etiska kod för sjuksköterskor finns det fyra huvudområden som sammanfattar de riktlinjer som sjuksköterskor skall förhålla sig till. De fyra områdena är sjuksköterskan och; allmänheten, yrkesutövningen, professionen samt medarbetare.
Engström & Johansson (2010) trycker också på vikten av att se sjuksköterskan som ledare i hela omvårdnadsarbetet kring patienten samt vikten av att sjuksköterskan själv är medveten om sin roll som ledare och vad det innebär. Använder inte sjuksköterskan sin roll på ett givande sätt kan detta ge en negativ effekt på den enskilda individen, i detta fall patienten (Engström & Johansson 2010).
1.5 Problemformulering
Sepsis är ett kritiskt tillstånd som mer än 1000 personer dör av årligen i Sverige.
Sjukdomstillståndet förekommer överallt och det är då av största vikt att sjuksköterskan känner sig beredd och redo att handla. I denna studie har vi valt att fokusera på vilka olika faktorer som påverkar handlingsberedskapen för sjuksköterskan.
1.6 Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors handlingsberedskap i vården av patienter med sepsis.
7
2. Metod
Författarna har gjort en litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell (2012).
Figur 2. Fritt översatt och reviderad niostegsmodell (Polit & Beck 2012) 2.1 Litteratursökning
Litteraturstudien inleddes med steg 1 enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier, som innebar att formulera ett syfte utifrån olika frågeställningar samt ett problemområde. I steg 2 valdes sedan databaser och sökord ut som var relevanta för studien och dess syfte. De databaser som användes i denna studie var PubMed och Cinahl då dessa är relevanta inom omvårdnad (Polit & Beck 2012).
Sökorden som användes i Cinahl var sepsis, patient care och nursing interventions, alla Cinahl Headings. I PubMed användes samma sökord med tillägget av nurs*, sepsis och patient care fanns som Medical Subject Headings (MeSH), nursing intervention och nurs*
söktes i fritext, då fokuset i studien var att få fram artiklar med fokus på omvårdnaden och sjuksköterskan.
Nurs* behövdes inte i Cinahl då detta är en omvårdnadsfokuserad databas till skillnad från PubMed som även är en medicinsk databas (Polit & Beck 2012). Sökningarna gjordes först som enskilda sökningar, där varje sökord söktes på separat enligt steg 3 i Polit och Becks (2012) modell, detta på grund utav att få en uppfattning om forskningsområdets storlek för att sedan kombinera sökorden. När sökorden kombinerades användes den booelska operatören
”AND” för att få artiklar som hade alla de valda sökorden bland sina nyckelord (Forsberg &
Wengström 2013). Sökorden kombinerades för att få fram artiklar som stämde överrens med författarnas syfte. Sammanställningen av sökningarna som gjorts går att se i tabell 1.
8
Kombinationen nursing interventions och sepsis gav i Cinahl inga resultat och har därför inte redovisats i tabell 1.
Tabell 1. Sökning gjord i databaserna Cinahl och PubMed. Sökning gjord den 3/2 2016.
( ) = interna dubbletter
2.1.1 Inklusionskriterier: Artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Alla artiklarna skulle vara peer reviewed. Artiklarna var från 2006-01-01 till 2016-01-01. Studier inkluderas oavsett var i världen de genomförts. Deltagarna var 18 år eller äldre.
2.1.2 Exklusionskriterier: Review-artiklar exkluderades. Vi valde även att exkludera Medline-records i Cinahl för att undvika externa dubbletter från PubMed. Artiklar som var för medicinskt inriktade exkluderades då de inte svarade mot syftet.
2.2 Urvalsprocess
Kombinationerna av sökorden resulterade i 140 träffar sammanlagt. Urvalsprocessen utfördes enligt steg 4 och 5 i Polit och Becks (2012) modell. Författarna påbörjade urval ett genom att de först läste igenom alla titlar och abstract utav de 140 träffarna, samt kontrollerade alla artiklarna mot inklusions- och exklusionskriterierna som nämnts ovan. Författarna kom fram till att 37 av dessa var av intresse för denna studie och utgjorde urval ett. De artiklarna som föll bort uppfyllde inte kraven eller var inte intressanta för studiens syfte, till exempel artiklar som diskuterade kostnadseffektiviteten i sepsisvården eller som inte höll sig till ämnet sepsis.
Bland träffarna i PubMed fanns det två interna dubbletter som exkluderades och då återstod 35 stycken artiklar. Inför urval två lästes sedan alla 35 artiklar i sin helhet med fokus på författarnas syfte samt att de kontrollerades ytterligare mot inklusions- och exklusionskriterierna för att säkerställa att ingen artikel hade kommit med som inte höll
Databas: Sökord: Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Cinahl
S1 Sepsis (Cinahl Heading) 85 S2 Patient Care+ (Cinahl Heading – explode) 14697 S3 Nursing intervention (Cinahl Heading) 52S4 S1 + S2 34 8 1 1
PubMed
S1 Sepsis (MeSH-term) 13057S2 Patient Care (MeSH-term) 110139
S3 Nurs* (fritext) 68835
S4 Nursing intervention (fritext) 6941
S5 S1 + S2 + S3 79 25 7 7
S6 S1 + S4 27 4 (2) 1 1
Summa:
35 9 99
kraven. Författarna fann att sammanlagt 9 artiklar passade syftet. Resterande 25 stycken valdes bort på grund utav att de antingen inte passade syftet, inte gick att få tag på eller för att de var för medicinskt inriktade. Då författarna inte fick tag på alla artiklar gjordes beslutet att göra en manuell sökning. Detta gjordes genom att söka igenom de andra artiklarnas referenslistor, vilket resulterade i en artikel, denna artikel kan hittas i bilaga 2. Även denna artikel genomgick samma urvalsprocess som de i den elektroniska sökningen.
I urval tre kvalitetsgranskades artiklarna enligt ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” för att säkerställa att de höll en vetenskaplig kvalité (Polit &
Beck 2012). Utav de 10 artiklarna som granskades var alla aktuella då alla höll en vetenskaplig kvalité.
2.3 Databearbetning
I följande steg, steg 6 granskades artiklarna och användbar data identifierades genom att författarna läste igenom artiklarnas resultat ytterligare en gång. I steg 7 utvärderades sedan materialet som framkommit i steg 6 för att finna likheter och skillnader mellan artiklarna och för att underlätta övergången till nästa steg. Författarna valde att skriva ut de 10 artiklarna för att kunna markera likheter och olikheter och att få en bättre översikt av arbetet. Likheterna och skillnaderna markerades i artiklarna individuellt av författarna och sammanfattades sedan efter en diskussion sinsemellan. I steg 8 identifierades olika teman och kategorier med hjälp av likheterna och olikheterna som markerats i artiklarna.
Ett stort genomgående tema som upptäcktes under databearbetningen var tidig diagnosticering och behandling, men då detta var någonting som kunde återspeglas i alla andra teman valdes detta bort och bearbetades istället in i varje enskilt tema. Författarna kom även fram till att utbildning var en viktig del i handlingsberedskapen och hade ursprungligen tänkt att detta skulle vara en egen kategori men efter diskussioner upplevdes detta kunna falla under sjuksköterskans kompetens istället.
De kategorier som författarna slutligen valt att arbeta utefter är Kompetensutveckling, Verktyg för övervakning samt Kommunikationen inom vårdteamet. Enligt Polit och Becks (2012) modell sammanställdes sedan det slutgiltiga resultatet enligt steg 9.
2.4 Forskningsetiska ställningstaganden
Enligt Forsberg och Wengström (2013) är det viktigt att i en litteraturstudie vara noggrann med att artiklarna eller studierna som valts har genomgått ett etiskt granskande. Det är också viktigt att presentera alla resultat oavsett om de stödjer respektive inte stödjer den hypotes författarna har. Det är oetiskt om författarna skulle välja att enbart presentera artiklar som stöder deras egna åsikter. Det var även viktigt att originalkällan söktes upp i den mån det gick för att undvika egna tolkningar från författarna till artiklarna eller annan litteratur som används (Forsberg & Wengström 2013). Enligt Vetenskapsrådet (2007) får inte fusk eller ohederlighet förekomma i form av till exempel plagiering eller fabricering av data.
Artiklarna i denna studie kontrollerades av författarna genom att utröna om de granskats av en etisk kommitté eller fått godkännande från deltagare samt att deltagarnas anonymitet vidhållits. Författarna har redovisat alla artiklar som ingår i litteraturstudien för att inte förvanska resultat.
10
3. Resultat
Till resultatet har 10 artiklar använts, alla av kvantitativ metod. De 10 artiklarna redovisas i en artikelmatris, se bilaga 1. Resultatet har kategoriserats in i tre olika teman, Kompetensutveckling, Verktyg för övervakning samt Kommunikationen inom vårdteamet, dessa kan ses i figur 3.
Figur 3. Översikt av resultatets teman.
3.1 Kompetensutveckling
Sjuksköterskans kompetens är en viktig del i handlingsberedskapen (Delaney et al. 2015;
Ferrer et al. 2008; Tromp et al. 2010).
En stor del i sjuksköterskans kompetens är att ha en bra helhetsbild av patienten. Studien av Tromp et al. (2010) visade på att sjuksköterskan agerade bättre i en oväntad situation till exempel sepsis, om hen hade ett större övergripande ansvar för patientens vård. Det innefattade både en tidig upptäckt av sepsis samt behandling, vilket ledde till att vårdens kvalitet förbättrades och gav en mångvetenskaplig karaktär (Tromp et al. 2010). En annan viktig del i sjuksköterskans yrke är att hålla sig uppdaterad inom området. I studien av Delaney et al. (2015) och Ferrer et al. (2008) erbjöd organisationen vårdpersonalen olika former av fortbildning. Ansvaret för fortbildning ligger dels på organisationen men också på den enskilda sjuksköterskan, då detta ingår i hennes kompetensbeskrivning.
Enligt Delaney et al. (2015) och Ferrer et al. (2008) är utbildningen en viktig del i utvecklingen av sjuksköterskans kompetens och påverkar även deras handlingsberedskap. I studien gjord av Delaney et al (2015) har sjuksköterskorna genomgått ett utbildningsprogram i omhändertagande av patienten med sepsis, det var även frivilligt att delta i en två dagars simulation där deltagarna blev videofilmade under tiden som de fick gestalta ett patientfall.
De hade även tid efteråt för att diskutera fallet och deras eget samt gruppens agerande. En annan form av utbildning visas på i Ferrer et al.:s (2008) studie där sjuksköterskorna tillsammans med läkare fick delta i en föreläsningsbaserad utbildning. Efter utförd utbildning uppgav sjuksköterskorna att de kände sig mer kompetenta att; tidigt identifiera symtom på sepsis, omhänderta patienter med sepsis eller SIRS på ett bra sätt samt att leda hela vårdteamet runt patienten för att så snabbt som möjligt kunna få in tidig behandling (Delaney
11
et al. 2015). Sjuksköterskorna i Delaney et al.:s (2015) studie fick även möjligheten att skatta sin egen förmåga både före och efter att de utfört utbildningsprogrammet. De upplevde en stor förändring i sin egen förmåga att handskas med sepsis (Delaney et al. 2015). Sjuksköterskorna i Ferrer et al.:s (2008) studie visade på en förbättring efter utbildningen genom att de följde de rutiner som satts upp angående sepsis på ett bättre sätt och följsamheten var därmed bättre samt att de gjorde arbetet snabbare än tidigare. I båda studierna gav utbildningen en god effekt (Delaney et al. 2015; Ferrer et al. 2008). I studien av Ferrer et al. (2008) påverkades mortaliteten på så vis att denna sjönk från 44 % till 39 %. Sjuksköterskorna i Delaney et al.:s (2015) studie fick en bättre självinsikt, de blev bättre på att inse sina egna förmågor och svagheter samt att handla efter dessa.
3.2 Verktyg för övervakning
I studierna framkom olika typer av övervakning som användes i vården av patienter med sepsis. Studierna som författarna har fokuserat på har använts sig av olika protokoll och checklistor (Focht et al. 2009; Fry et al. 2012; Ko et al. 2014; McRee et al. 2014; Parish et al.
2013; Tromp et al. 2010; Winterbottom et al. 2011).
Protokoll användes som övervakningsmetod och visade goda effekter inom verksamheter som deltog i studierna (Focht et al. 2009; Ko et al. 2014; Parish et al. 2013; Tromp et al. 2010).
Mortaliteten minskade med allt ifrån 0,8 % - 8 % beroende på studie, på grund utav att diagnosticeringen och första behandling kunde påbörjas tidigare (Focht et al. 2009; Ko et al.
2014; Parish et al. 2013; Tromp et al. 2010).
I Focht et al.:s (2009) studie var risk för mortalitet högre för de patienter som ej behandlats efter protokollet (27 %) jämfört med de som hade behandlats efter protokollet (19 %). Andra effekter var att patienter som tidigare fick försenad och otillräcklig behandling nu istället fick bättre specifik behandling med antibiotika mycket snabbare (Focht et al. 2009). Studien visade även att sjukligheten bland patienterna sjönk. Det gav även en stor effekt bland vårdpersonalen då de fick en större kunskapsbas samt att all vårdpersonal runt patienten kände sig delaktiga och viktiga i teamet (Focht et al. 2009).
Antalet vårddagar steg i Focht et al.:s (2009) studie om patienten deltog i protokollgruppen till skillnad från studien av Ko et al. (2014) där patienterna i den protokollgruppen stannade i snitt fyra dagar mindre än de utan protokoll. Även i Parish et al.:s (2013) studie minskade antalet dagar patienten behövde stanna på sjukhus. Likt Focht et al.:s (2009) studie var tiden till behandling snabbare vid användning av protokoll, där tiden till första behandling i 86 % av fallen var mindre än en timme (Ko et al. 2014). I studien av Parish et al. (2013) förbättrades på liknande sätt tiden det tog till första behandling, efter att protokollet infördes ökade antalet behandlade patienter inom en timme med över 40 %. Följsamheten ökade i verksamheten när sjuksköterskan hade ansvar över protokollet (Parish et al. 2013; Tromp et al. 2010). I studien av Tromp et al. (2010) missades patienter med sepsis om protokollet inte användes och verksamheten istället använde sig av vanlig triagering, dock upptäcktes patienterna i ett senare skede av läkare och fick då korrekt behandling. Följsamheten med protokollet sjönk och de flesta delmoment förutom att inleda antibiotikabehandling inom tre timmar försämrades väsentligt under det första året efter att studien avslutats (Tromp et al.
2010).
Ett annat verktyg som används vid övervakning av sepsispatienter är checklistor (Fry et al.
2012; McRee et al. 2014; Winterbottom et al. 2011).
I en utav studierna använde vårdpersonalen sig av en elektronisk checklista, med hjälp av denna så kunde antalet vårddagar minska (McRee et al. 2014). Den elektroniska checklistan innehöll olika frågor som vårdpersonalen skulle svara på baserat på kriterierna för SIRS,
12
systemet gav då ifrån sig ett larm om patienten uppfyllde två eller fler av dessa kriterier (McRee et al. 2014). I studien av Winterbottom et al. (2011) har de utformat en checklista baserat på Surviving Sepsis Campaign:s (SSC) riktlinjer. Enligt Winterbottom et al.:s (2011) studie skulle vissa utvalda kriterier uppfyllas inom sex timmar för att patienten skulle få en så korrekt behandling som möjligt. I Winterbottom et al.:s (2011) studie uppfylldes kriterierna i större grad om patienten hölls kvar på akutmottagning till skillnad från om de överflyttats mellan olika avdelningar då sjuksköterskorna kunde följa hela förloppet på ett bättre sätt.
Akutmottagningen i Fry et al.:s (2012) studie använde sig av triagering för att bedöma patienterna när de ankom. Bedömningen gjordes snabbt av sjuksköterskorna men trots detta hade det ingen större inflytande på hur snabbt patienten sedan fick behandling (Fry et al.
2012). Studien av McRee et al. (2014) visade på att med hjälp av den elektroniska checklistan identifierades septiska patienter tidigare vilket också ledde till att färre utvecklade septisk chock, eftersom patienterna fick tidigare insatt behandling. Enhetligheten i bedömningarna upplevdes som positiv bland sjuksköterskorna på de undersökta enheterna, de drog då slutsatsen att det berodde på att all vårdpersonal använde sig av samma övervakningsverktyg (McRee et al. 2014; Winterbottom et al. 2011).
3.3 Kommunikationen inom vårdteamet
Kommunikationen är en del i handlingsberedskapen vid sepsis (Tromp et al. 2010; van der Vegt et al. 2012; Winterbottom et al. 2011).
I studien av van der Vegt et al. (2012) framkom en tydlig bild av hur viktig kommunikationen i ett vårdteam kan vara. Bedömningen av patienten med misstänkt sepsis skiljde sig mycket åt beroende på vilken yrkesgrupp som utförde bedömningen. Sjuksköterskan skattade i snitt patienterna som mer allvarligt sjuka än vad ST-läkarna och läkarna gjorde. Van der Vegt et al.
(2012) tror detta beror på att ST-läkarna och läkarna har en liknande utbildning och därav använder liknande metoder för underlag till bedömning till skillnad från sjuksköterskan som väger in andra faktorer.
Efter diskussion i teamet kunde de ofta enas om en bedömning och sedan sätta in lämplig behandling (van der Vegt et al. 2012). Skattningen som gjordes låg sedan till grund för hur snabbt patienten fick behandling och hur aggressiv denna behandling skulle vara, det var därför viktigt att skattningen blev så korrekt som möjligt (van der Vegt et al. 2012).
Feedback var en viktig del i kommunikationen i vårdteamet (Tromp et al. 2010; Winterbottom et al. 2011). Feedbacken skulle vara opartisk och baserad på sjuksköterskans agerande i olika situationer i vården av patienten med sepsis (Tromp et al. 2010; Winterbottom et al. 2011).
Genom användandet av feedback byggdes en sorts stämning upp i verksamheten där vårdpersonalen tillsammans kunde överkomma motvilligheten till förändringar (Winterbottom et al. 2011). Feedback-samtalen skulle följa Six-Source Influencer Model. Det framkom att personalen var noggranna med att prata med varandra utanför feedback samtalen om någon inte hade deltagit för att även göra dem delaktiga i situationer som uppstått på avdelningen (Winterbottom et al. 2011).
13
4. Diskussion
Det framkommer flera delar i resultatet som påverkar sjuksköterskans förmåga och möjlighet till handlingsberedskap i vården av patienten med sepsis. I studiens resultat framkom att sjuksköterskans kompetensutveckling var viktig i vården av patienter med sepsis, men även att tillgång till checklistor eller protokoll för övervakning för ett snabbt omhändertagande samt behandling av sepsis var betydelsefull. Det framkom även att kommunikationen i vårdteamet var viktig för att bedömningen av patienten skulle bli så enhetlig och korrekt som möjligt.
4.1 Resultatdiskussion
Handlingsberedskapen påverkades av många olika faktorer, där bland annat övervakningen var en viktig del för att tidigt sätta in behandling. En av de viktigaste faktorerna var observation och övervakning då det visade sig att vissa patienter missades om personalen inte använde sig av det protokoll som avdelningen hade som rutin. Gunnarsdotter (2013) visade på en liknande problematik där patienten utvecklade sepsis men eftersom ingen triagering skedde missades detta och de avfärdade såret i fråga som just det, ett sår. Handlingen ledde tillslut till att patienten fick en svår sepsis med multipel organsvikt som hon senare avled av. I Surviving Sepsis Campaign’s riktlinjer lägger de stor tyngd på att avdelningarna ska ha rutinkontroller vid ankomst till sjukhus av patienter med misstänkt infektion, detta för att man har sett att utfallet för patienterna har förbättrats i och med detta (Dellinger et al. 2012).
Fördelarna för patienterna var att de flesta som behandlades utefter ett protokoll hade kortare vårdtid på sjukhuset (Ko et al. 2014; Parish et al. 2013), raka motsatsen blev det dock i Focht et al.:s (2009) studie där patienterna i protokoll-gruppen fick stanna längre än de som inte behandlades utefter protokollet.
Det kan vara många olika faktorer som påverkar vårdtiden men en stor del kan bero på att de med hjälp av protokollet kunde identifiera de mer svårt sjuka patienterna och att de då valde att behålla patienterna för några extra nätters observation på grund av ökade risker för komplikationer. Detta behöver inte betyda att Ko et al. (2014) och Parish et al. (2013) hade bättre hand om sina patienter och fick dem friska snabbare utan att patienterna kan ha varit mer sjuka i studien av Focht et al. (2009).
Skulle patienten få fel antibiotika-typ medför detta att vårdtiden kan utökas med ett par dagar, i studien av Shorr et al. (2011) var det en ökning med cirka två dagar.
Att övervakningsmetoderna kan användas olika beroende på vilken yrkeskategori som använder sig av verktyget visar sig tydligt i van der Vegt et al.:s (2012) studie där de trots samma kriterier för sepsis klassade patienterna helt olika beroende på vilken typ av vårdpersonal som genomförde skattningen. En anledning kan vara att personalen beroende på antal år av utbildning och erfarenhet väger in olika saker i sin bedömning. Enligt Arvidsson et al. (2007) kan det också bero på att läkaren och sjuksköterskan utgår från helt olika perspektiv då läkaren ofta utgår från ett medicinskt perspektiv medan sjuksköterskan utgår från både ett medicinskt- och patientupplevt perspektiv och därav har en mer holistisk syn på patienten.
Sjuksköterskan klassade ofta patienterna som mer allvarligt sjuka än vad läkarna gjorde (van der Vegt et al. 2012), vilket kan bero på att sjuksköterskan och läkaren har olika mycket tid med patienten samt att läkaren inte ser helheten. Den följande behandlingen berodde på skattningen som gjordes, men problematiken låg i att vårdpersonalen inte var enig i sin bedömning och frågan blev då vems skattning som skulle följas.
Aggressiviteten i behandling berodde på allvarlighetsgraden i tillståndet, sjuksköterskan skattade patienterna som mer sjuka och det borde då innebära att de ska ha en mer aggressiv
14
behandling, som till exempel vätsketerapi och extra syrgasbehandlingar (Hagberg 2015). Det är under förutsättning att läkaren inte är den som gjort den korrekta skattningen och att ett mindre aggressivt behandlingsval är att föredra. Vårdpersonalen står inför ett dilemma där felaktiga bedömningar kan få katastrofala följder för den enskilde och dess anhöriga likt sjukvården gjort i tidigare nämnd situation (Gunnarsdotter 2013).
Följsamheten av protokollet sjönk kontinuerligt under det följande året efter studien avslutats (Tromp et al. 2010). I artikeln av Kissoon (2014) beskrivs olika anledningar till varför följsamheten i en verksamhet kan sjunka. Enligt Kissoon (2014) kan det bero på; att personalen inte känner igen symtomen på en sepsis och då inte använder verktyget, att de inte känner igen verktyget, att de inte håller med riktlinjerna som ska följas enligt protokollet eller att de saknar motivation för att genomföra bedömningen med hjälp av protokollet. Andra saker som påverkar kan vara miljön i verksamheten, tidsbrist och brist på resurser. Författarna till denna litteraturstudie tror att detta berodde på att personalen kanske struntade i protokollet och följsamheten när enheten inte längre undersöktes, men samtidigt ökade ett av delmomenten, nämligen att tidigare administrera antibiotika. Att snabbt sätta in antibiotika utan att detta föregåtts av att vårdpersonalen tagit två olika blododlingar borde inte vara ändamålsenligt eftersom målet är att få en så korrekt behandling som möjligt direkt från start.
Ett mer otroligt alternativ skulle vara att arbetsbelastningen skulle ha ökat markant under efterföljande år jämfört med den perioden som undersöktes, men detta finner vi ganska osannolikt.
4.2 Metoddiskussion
Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell, på grund utav att denna var tydlig och gjorde arbetet mer strukturerat. Studien inleddes med att databaser valdes ut. I denna studie användes Cinahl och PubMed eftersom dessa var relevanta för omvårdnad. Det som kan ses som en svaghet i valet av databas var att andra artiklar som kunde ha varit relevanta för studien exkluderades på grund utav att enbart två databaser användes där inte alla fanns tillgängliga.
Sökord som valdes var Sepsis, Patient Care, nurs* och nursing interventions. Syftet med studien var till en början mer inriktat på patientens upplevelse av vården vid sepsis men då inga relevanta artiklar inom området fanns att tillgå ändrades syftet istället till sjuksköterskans vård av patienten med sepsis. Även det syftet hade ett begränsat forskningsområde och arbetet med att bearbeta fram ett syfte fortgick. Artiklar som belyste sjuksköterskans handlingsberedskap vid sepsis söktes fram genom användandet av valda sökord där studier innehållandes bland annat övervakning och utbildning vid sepsis resulterades och därav framkom ett slutgiltigt syfte. Eftersom syftet har ändrats flera gånger så kan det finnas en svaghet i valen av sökord då exempelvis inte ordet handlingsberedskap som enskilt sökord finns med, men artiklarna upplevdes som relevanta mot det nya syftet ändå och sökorden fick därför kvarstå. Till en början var tidsspannet för artikelsökningen 15 år men efter diskussion i handledningsgruppen kom författarna fram till att tio år borde räcka, detta på grund utav att fem år resulterade i för få antal användbara artiklar. Väsentliga artiklar kan ha fallit bort med begränsningen på tio år, men aktualiteten av artiklarna sågs som en viktig komponent för studiens resultat.
Studierna som använts har sitt ursprung i USA, Spanien, Australien, Hong Kong, Storbritannien och Nederländerna. Inga geografiska inklusionskriterier användes då författarna ansåg att det är viktigt med en bredare bild av hur sepsisvården ser ut på olika platser i världen. Det syntes ingen väsentlig skillnad i sjuksköterskans handlingsberedskap internationellt.
15
Urvalsprocessen inleddes enligt Polit och Beck (2012) med att titel och abstract lästes igenom. Detta kan ju ha medfört att en hel del relevanta artiklar missats då man begränsat sig till att artiklarna har med det som möter vårt syfte redan i abstractet. Ytterligare artiklar fick sållas bort då de trots beställning inte levererades, vilket innebär en svaghet i litteraturstudiens urvalsprocess. Urvalsprocessen drog ut en del på tiden då ett antal artiklar fick beställas och att de trots beställning fick uteslutas på grund av oanvändbar data. En manuell sökning fick därför genomföras.
Alla artiklar som användes i denna studie var kvantitativa, vilket kan ses som en svaghet på grund utav att studien inte får samma djup. Författarna ansåg dock att eftersom vi inte efterfrågat upplevelser eller liknande så är det rimligt att artiklarna som använts enbart är kvantitativa. I de flesta fall togs inte det etiska godkännandes upp i artiklarna, men alla studier har godkänt av de sjukhus som de genomförts på. I ett par av studierna har de även fått godkännande utav en utomstående etisk kommitté. Det kan vara en svaghet men vi upplevde att studierna vi använt oss av oftast inte varit i kontakt med patienterna utan enbart hämtat informationen från journaler samt observationer av sjuksköterskans arbete. Författarna anser på grund utav detta att anonymiteten av deltagarna kunde bevaras.
4.3 Klinisk betydelse
Sepsis är en vanlig åkomma som förekommer både på sjukhus och i hemmet. Genom att vårdpersonal kan få kunskap om vilka delar i handlingsberedskapen som är viktig kan hen tidigare uppmärksamma tecken och symtom på sepsis. Att sjuksköterskan får de rätta verktygen för att kunna göra en snabb och korrekt bedömning är viktig för att påverka sjukdomsförloppets utgång. Sjuksköterskan ska även vara delaktig och drivande i din egen fortbildning för att få en så aktuell kunskapsbas som möjligt. Kommunikationen i vårdteamet är viktig då vårdpersonalen har ansvar för olika delar av vårdprocessen vid sepsis men samtidigt ska samverka för en snabbt insatt och korrekt behandling.
4.4 Förslag till fortsatt forskning
Under arbetets gång har författarna insett att det inte finns så många studier gjorda på sjuksköterskans upplevelse av handlingsberedskap vid sepsis utan mer konkreta verktyg och utvärdering på dessa. Ett förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att just studera sjuksköterskans upplevelse kring detta och även patientens.
4.5 Slutsats
Det finns många faktorer som påverkar sjuksköterskans förmåga att vara handlingsberedd vid sepsis. Denna studie har visat på tre stora faktorer som alla förbättrar sjuksköterskans handlingsberedskap. Dessa var; sjuksköterskans kompetens att handla i en akut situation och vikten av vidare utbildning för att utöka sin kunskapsbas, vårdavdelningen eller akutmottagningens verktyg för övervakning och kunskap om hur dessa ska användas på ett korrekt sätt samt kommunikationen inom vårdteamet och stöttande samtal med varandra genom feedback.
Genom att sjuksköterskan får alla de verktyg hon behöver kan hon bygga upp en bra handlingsberedskap där hon är beredd att agera snabbt och korrekt vid en begynnande sepsis och därmed säkerställa den patientsäkerhet som vi alla i vården strävar efter.
16
5. Referenslista
* = Referenser som förekommer i resultatet
Annane, D., Bellissant, E. & Cavillion, J-M. (2005). Septic Shock. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140673604176678 [2015-12-16]
Arvidsson, E., André, M., Borgquist, L., Carlsson, P. & Lindström, K. (2007). Så resonerar läkare och sjuksköterskor vid prioriteringar av patienter i primärvård. Diss. Linköping:
Institutionen för medicin och hälsa, Linköping universitet
Berg, S. (2013). Akut handläggning av svår sepsis och septisk chock. I Hanberger, H. (red.).
Sepsis på akuten och IVA – Diagnostik och Antibiotikaterapi. (2 rev. uppl.). Linköping:
Linköpings universitet.
Bone, R. C., Balk, R.A., Cerra, F. B., Dellinger, R. P., Fein, A. M., Knaus, W. A., Schein, R.
M. H & Sibbald, W. J. (1992). Definitions for sepsis and organ failure and guidelines for the use of innovativetherapies in sepsis. The ACCP/SCCM Consensus Conference Committee.
American College of Chest Physicians/Society of Critical Care Medicine. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://journal.publications.chestnet.org/data/Journals/CHEST/21647/1644.pdf [2015-12-17]
*Delaney, M, M., Friedman, M, I., Dolansky, M, A. & Fitzpatrick, J, J. (2015). Impact of a Sepsis Educational Program on Nurse Competence. The Journal of Continuing Education in Nursing, 46 (4), 179-186.
Dellinger, P., Levy, M., Rhodes, A., Annane, D., Gerlach, H., Opal, S., Sevransky, J., Sprung, C., Douglas, I., Jaeschke, R., Osborn, T., Nunnally, M., Townsend, S., Reinhart, K., Kleinpell, R., Angus, D., Deutschman, C., Machado, F., Rubenfeld, G., Webb, S., Beale, R., Vincent, J-L., Moreno. & the Surviving Sepsis Campaign Guidelines Committee including the Pediatric Subgroup. (2012). Surviving Sepsis Campaign: International Guidelines for Management of Severe Sepsis and Septic Shock: 2012. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.sccm.org/Documents/SSC-Guidelines.pdf [2016-03-14]
Engström, B. & Johansson, G. (2010). Kihlgren, M. (red.) Sjuksköterska med uppdrag att leda. Lund: Studentlitteratur.
*Ferrer, R., Artigas, A., Levy, M M., Blanco, J., Gonzales-Diaz, G., Garnacho-Montero, J., Ibanez, J., Palencia, E., Quintana, M. & de la Torre-Prados, M V. (2008). Improvement in Process of Care and Outcome After a Multicenter Severe Sepsis Educational Program in Spain. Jama, 299 (19), 2294-2303.
*Focht, A., Jones, A E. & Lowe, T J. (2009). Early Goal-Directed Therapy: Improving Mortality and Morbidity of Sepsis in the Emergency Department. The Joint Commission Journal on Quality and Patient Safety, 35 (4), 186-191.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. utg. Stockholm: Natur & Kultur.
17
*Fry, M., Horvat, L., Roche, M., Fong, J. & Plowes, J.(2012). A four month prospective descriptive exploratory study of patients receiving antibiotics in one Emergency Department.
International Emergency Nursing, 21, 163-167.
Gunnarsdotter, S. (2013). Allvarliga tillstånd kan missas om triageringsrutinen frångås.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=19138 [2016-03-11]
Hagberg, L. (2015). Svår sepsis och septisk chock. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=109 [2016-02-03]
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. (2012). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs- Etiska-kod-for-sjukskoterskor/ [2015-12-17].
Kissoon, N. (2014). Sepsis guideline implementation: benefits, pitfalls and possible solutions.
Crit Care, 18 (2), 207.
*Ko, HF., Tsui, SS., Tse, Johnson JW., Kwong, WY., Chan, OY. & Wong, Gordon CK.
(2015). Improving the emergency department management of post-chemotherapy sepsis in haematological malignancy patients. Hong Kong Med J, 21 (1), 10-15.
Läkemedelsverket. (2004). Behandlingsrekommendation: Behandling av svår sepsis och septisk chock. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och- sjukvard/behandlingsrekommendationer/sepsis.pdf [2015-12-17]
*McRee, L., Thanavaro, J, L., Moore, K. & Pasvogel, A. (2014). The impact of an electronic medical record surveillance program on outcomes for patients with sepsis. Heart & Lung, 43, 546-549.
Nationalencyklopedin. (2016a). Inotrop effekt. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/inotrop-effekt [2016-03-21]
Nationalencyklopedin. (2016b). Nosokomial infektion. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nosokomial-infektion [2016-05-02]
National Heart, Lung and Blood Institute. (2010). What Is Hypotension?. [Elektronisk].
Tillgänglig: https://www.nhlbi.nih.gov/health/health-topics/topics/hyp [2016-03-07]
Odden, AJ., Rohde, JM., Bonham, C., Kuhn, L., Malani, PN., Chen, LM., Flanders, SA. &
Iwashyna, TJ. (2013). Functional outcomes of general medical patients with severe sepsis.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://bmcinfectdis.biomedcentral.com/articles/10.1186/1471- 2334-13-588 [2016-02-03]
*Parish, B., Cooksley, T. & Haji-Michael, P. (2013). Effectiveness of early antibiotic administration in septic patients with cancer. Acute Medicine, 12 (4), 196-200.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9 uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins
18
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Shorr, A., Micek, S., Welch, E., Doherty, J., Reichley R. & Kollef, M. (2011). Inappropriate Antibiotic Therapy in Gram-negative Sepsis Increases Hospital Length of Stay. Crit Care Med., 39 (1), 46-51.
SOSFS 2007:19. Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen. (2008). Vårdskador inom somatisk slutenvård. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-109-16 [2016-03-07]
Socialstyrelsen. (2013). Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-8-9 [2015-12-15]
Socialstyrelsen. (2016). Vårdrelaterade infektioner. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskomraden/vardrelateradeinfektioner [2016- 03-07]
Solli, H. (2008). Nyutdannede sykepleieres utvikling fra handlingsberedskap til
handlingskompetanse. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.idunn.no/klinisk_sygepleje/2008/03/nyutdannede_sykepleieres_utvikling_fra_ha ndlingsberedskap_t [2016-03-08]
Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans profession. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/SSF-om/Sjukskoterskans-profession/
[2015-12-16]
Svenska infektionsläkarföreningen. (2012). Vårdprogram: Svår sepsis och septisk chock ‐ tidig identifiering och initial handläggning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.infektion.net/kunder/infektion/kunder/infektion/sites/default/files/6/Vardprogram _svarsepsis__2012.pdf [2015-12-16]
Svenska infektionsläkarföreningen. (2015). Vårdprogram: Svår sepsis och septisk chock ‐ tidig identifiering och initial handläggning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://infektion.net/sites/default/files/pdf/final_svar%20sepsis%20och%20septisk%20chock%
20151103.pdf [2016-03-07]
Surviving Sepsis Campaign. (2012). Surviving Sepsis Campaign: International Guidelines for Management of Severe Sepsis and Septic Shock. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.sccm.org/Documents/SSC-Guidelines.pdf [2016-03-09]
Surviving Sepsis Campaign. (2016). About the Surviving Sepsis Campaign. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://survivingsepsis.org/About-SSC/Pages/default.aspx [2016-03-09]
*Tromp, M., Hulscher, M., Bleeker-Rovers, C P., Peters, L., van den Berg, D., Borm, G F., Kullberg, B-J., van Achterberg, T. & Pickkers, P. (2010). The role of nurses in the recognition and treatment of patients with sepsis in the emergency department: A prospective before-and- after intervention study. International Journal of Nursing Studies, 47, 1464-1473.
19
*Van der Vegt, A E., Holman, M. & ter Maaten, J C. (2011). The value of the clinical impression in recognizing and treating sepsis patients in the emergency department. European journal of emergency medicine, 19 (6), 373-378.
Vetenskapsrådet. (2007). Begrepp om Forskningsfusk. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://publikationer.vr.se/produkt/begrepp-om-forskningsfusk/ [2016-03-24]
*Winterbottom, F., Seoane, L., Sundell, E., Niazi, J. & Nash, T. (2011). Improving Sepsis Outcomes for Acutely Ill Adults Using Interdisciplinary Order Sets. Clinical Nurse Specialist, 25 (4), 180-185.
Öhrn, A. (2014) Patientsäkerhet. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red). Omvårdnadens grunder:
Ansvar och utveckling. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. s. 382-406
Bilaga 1 – Artikelmatris
Författare och land:
Titel: År: Syfte: Metod: Huvudresultat:
Delaney, M, M., Friedman, M, I., Dolansky, M, A. &
Fitzpatrick, J, J.
USA
Impact of a Sepsis Educational
Program on Nurse Competence
2015 Syftet var att utvärdera effekten eller inverkan för ett utbildningsprogram mot sepsis med inriktning på kunskapsinhämtning och självskattningskompetens hos sjuksköterskor
Kvantitativ studie. Design:
Kvasi-experimentell design.
Urval/bortfall: Strategiskt urval. 87 legitimerade sjuksköterskor deltog men 5 bortföll ur studien.
Datainsamling: Enkät
Deltagarna kände sig mer kompetenta att känna igen tidiga symtom på sepsis och kände sig trygga i att vårda patienter som diagnosticerats med SIRS eller sepsis. De kände sig även tryggare i att leda vårdteamet runt patienten.
Ferrer, R., Artigas, A., Levy, M M.,
Blanco, J.,
Gonzales-Diaz, G., Garnacho-
Montero, J.,
Ibanez, J.,
Palencia, E., Quintana, M. & de la Torre-Prados, M V.
Spanien
Improvement in Process of Care and Outcome After a Multicenter Severe Sepsis Educational Program in Spain
2008 Syftet var att avgöra om ett nationellt
utbildningsprogram baserat på riktlinjer påverkade
vården och
sjukhusmortaliteten för svår sepsis
Kvantitativ studie.
Design: Kvasi-experimentell design
Urval/bortfall: 2319
patienter deltog. 151 patienter bortföll på grund av att verksamheten inte följde kriterierna för studien.
Datainsamling: Enkät och journaler
Studien visade på att effekten av
utbildningsprogrammet var av betydelse då den generella hanteringen av patienten med sepsis blev mer effektiv samt att mortaliteten sjönk med 5
%.
Focht, A., Jones, A E. & Lowe, T J.
USA
Early Goal-
Directed Therapy:
Improving
Mortality and Morbidity of Sepsis in the Emergency Department
2009 Syftet med studien var att se
hur effektiv
implementeringen av tidig målinriktad terapi protokoll var.
Kvantitativ studie.
Design:
Urval/bortfall: 381 patienter deltog. Bortfall saknas.
Datainsamling: Journaler och observationer.
Studien visade att mortaliteten sjönk med 8
% vid användandet av protokollet. Patienterna fick också behandling tidigare tack vare protokollet.
Fry, M., Horvat, L., Roche, M., Fong, J. & Plowes, J.
Australien
A four month prospective
descriptive
exploratory study
of patients
receiving
antibiotics in one Emergency
Department
2012 Syftet var att undersöka hur sjuksköterskorna triagerade patienterna när de kom till akutmottagningen och vad triageringen hade för påverkan på tiden till första behandlingen.
Kvantitativ studie.
Design: Prospektiv pilotstudie
Urval/bortfall: 3339 patienter deltog. Bortfall saknas.
Datainsamling: Enkät
Studien visar att triagerings-sjuksköterskan är snabb med att triagera patienterna när de
kommer till
akutmottagningen. Tiden till första behandling skiljde sig åt beroende på vad för typ av symtom som patienten hade och hur starka dessa var.
Ko, HF., Tsui, SS., Tse, Johnson JW.,
Kwong, WY.,
Chan, OY. &
Wong, Gordon CK.
Hong Kong
Improving the emergency
department
management of post-chemotherapy
sepsis in
haematological malignancy patients
2015 Syftet var att granska följsamheten,
implementeringen och påverkan av ett
behandlingsprotokoll
Kvantitativ studie. Design:
Kvasi-experimentell design Urval/bortfall:
69 patienter deltog
sammanlagt uppdelad på 2 grupper. 2 patienter föll bort i studien då de vägrade vidare utredning eller behandling.
Datainsamling: Journaler och register
I de fall där protokollet användes så kunde man
snabba på
behandlingsprocessen och även förkorta tiden som patienten behövde stanna på akutmottagningen och även på avdelningen. I snitt var det 4 dagar färre för de patienterna.
McRee, L., Thanavaro, J, L., Moore, K. &
Pasvogel, A.
USA
The impact of an electronic medical record surveillance
program on
outcomes for patients with sepsis
2014 Syftet var att utvärdera effekterna av ett elektroniskt
övervakningsregister med avseende på dödligheten, tiden på sjukhuset och utskrivning.
Kvantitativ studie.
Design: Kvasi-experimentell retroperspektiv design
Urval/bortfall: 171 patienter deltog sammanlagt. 14
personer föll bort från studien då de blev inlagda på
intensivvårdsavdelning.
Datainsamling: Journaler
Studien visar att fler patienter skickades hem och mortaliteten sjönk med 9 % efter att det elektroniska
övervakningsregistret använts.
Patienternas sepsis upptäcktes också tidigare vilket gjorde att tillståndet inte progredierade i samma mån.
Parish, B.,
Cooksley, T. &
Haji-Michael, P.
Storbritannien
Effectiveness of early antibiotic administration in septic patients with cancer
2013 Syftet var att undersöka effektiviteten och utgången för cancerpatienter som fått tidig antibiotikabehandling vid sepsis
Kvantitativ studie.
Design: Icke-experimentell retroperspektiv design.
Urval/bortfall: 225 patienter deltog 2008 och 301 patienter deltog 2012. Bortfall saknas.
Datainsamling: Journaler och register
Det sjuksköterskeledda protokollet ledde till att patienterna tidigare kunde diagnosticeras vilket ledde till att de snabbare kunde få behandling med antibiotika. Det ledde även till att mortaliteten sjönk med 0,8 %.
Tromp, M.,
Hulscher, M., Bleeker-Rovers, C P., Peters, L., van den Berg, D., Borm, G F., Kullberg, B-J., van Achterberg, T. &
Pickkers, P.
Nederländerna
The role of nurses in the recognition and treatment of patients with sepsis in the emergency department: A prospective before- and-after
intervention study
2010 Syftet var att se effekterna av implementering av ett sepsis-protokoll följt av utbildning samt feedback för sjuksköterskor.
Kvantitativ studie.
Design: Kvasi-experimentell design.
Urval/bortfall: 825 patienter deltog i studien. Bortfall saknas.
Datainsamling:
Observationer och journaler
Studien visade att protokollet ledde till många förbättringar i hanteringen av patienten med sepsis. Bland annat så sjönk mortaliteten med 1 % och vårdpersonalen upptäckte patienten med sepsis i ett tidigare skede.
Van der Vegt, A E., Holman, M. &
ter Maaten, J C.
Nederländerna
The value of the clinical impression in recognizing and treating sepsis patients in the emergency
department
2011 Syftet var att observera om vårdpersonalens kliniska blick kunde ge en bild av hur svårighetsgrad av sepsis, om de var överrens och om de påverkade behandlingen
Kvantitativ studie.
Design: Prospektiv observationsstudie
Urval/bortfall: 185 patienter deltog i studien. 51 patienter bortföll på grund utav att de ej hade en bakteriell
infektion. Vilket resulterade i att det slutligen var 134 patienter som deltog.
Datainsamling: Journaler och egna observationer
Studien visade att det var
viktigt med
kommunikation i
vårdteamet för att vården skulle bli så effektiv och korrekt som möjligt.
Winterbottom, F.,
Seoane, L.,
Sundell, E., Niazi, J. & Nash, T.
USA
Improving Sepsis Outcomes for Acutely Ill Adults Using
Interdisciplinary Order Sets
2011 Syftet var att mäta resultatet efter genomförandet av checklista i hanteringen av patienter med svår sepsis/septisk chock
Kvantitativ studie.
Design:
Urval/bortfall: 662 patienter deltog.
Datainsamling: Observation och journaler.
Mortaliteten minskade med 8 % för de patienter som vårdades utefter checklistan. Med hjälp av checklistan så klarade sjuksköterskorna av att hålla 6-timmars målet för bland annat första behandling. 444 patienter fick behandling enligt checklistan, utav dessa klarade vårdpersonalen att vårda 304 patienter inom mål-tiden.
Bilaga 2 – Artikel från manuell sökning
Tromp, M., Hulscher, M., Bleeker-Rovers, C P., Peters, L., van den Berg, D., Borm, G F., Kullberg, B-J., van Achterberg, T. & Pickkers, P. (2010). The role of nurses in the recognition and treatment of patients with sepsis in the emergency department: A prospective before-and- after intervention study. International Journal of Nursing Studies, 47, 1464-1473.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0020748910001483
