gymnasieskolan för

14000 000238724

Läroplan för

» gymnasieskolan

SKOLÖVERSTYRELSEN

iber Utbildningsförlaget Stockholm Supplement 109

Fastställt 1984-06-01 Dnr 5040-84:1222

Tvåårig fordonsteknisk linje

Åk 2 Gren Bilmekaniker

162 89 STOCKHOLM FORORD

Separata exemplar kan beställas genom Liber

Kundtjänst Utbildning 162 89 STOCKHOLM

Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) består av en allmän del (del I), som är gemensam för samtliga linjer, samt av supp­

lement (del II) för skilda linjer och specialkurser.

Den allmänna delen (del I) innehåller av Kungl Maj:t fast­

ställda mål och riktlinjer för gymnasieskolan, tim- och kurspla­

ner (mål och huvudmoment i enskilda ämnen) för gymnasie­

skolans linjer samt av SÖ utfärdade allmänna anvisningar för gymnasieskolans verksamhet.

Supplementdelen (del II) återger tim- och kursplaner (mål och huvudmoment) fogar till dessa i förekommande fall delmo­

ment och årskursfördelningar samt ger allmänna riktlinjer för undervisningens bedrivande i de olika ämnena.

Föreliggande supplement ersätter sidorna 52—80 i supple­

mentet 2-årig Fordonsteknisk linje som utkom 1970.

Med tanke på den fortlöpande läroplansöversynen är det ange­

läget att erfarenheter av läroplanens tillämpning som görs på skolorna delges SÖ.

Stockholm i september 1984 Skolöverstyrelsen

© 1984 Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget

ISBN 91-40-71305-9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

L i b e r T r y c k S t o c k h o l m 1 9 8 4 3 3 9 1 5 0

INNEHÅLL

TIMPLAN 6

MÄL 8

HUVUDMOMENT 8 Svenska 8

Arbetslivsorientering 8 Idrott 9

KOMMENTARER TILL KURSPLAN 11 Delmoment 11

1. Service och underhåll 15 2. Motorer 17

3. Elektriska system och instrument 21 4. Kraftöverföring 24

5. Bromsar 27

6. Framvagn och styrinrättning 30 7. Ram, fjädringssystem och hjul 32 8. Karosseri 34

9. Tillbehör, specialanordningar och övrig utrustning 36 10. Bänkarbeten 38

11. Maskinarbeten 40

12. Svetsning 41

162 89 STOCKHOLM FORORD

Separata exemplar kan beställas genom Liber

Kundtjänst Utbildning 162 89 STOCKHOLM

Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) består av en allmän del (del I), som är gemensam för samtliga linjer, samt av supp­

lement (del II) för skilda linjer och specialkurser.

Den allmänna delen (del I) innehåller av Kungl Maj:t fast­

ställda mål och riktlinjer för gymnasieskolan, tim- och kurspla­

ner (mål och huvudmoment i enskilda ämnen) för gymnasie­

skolans linjer samt av SÖ utfärdade allmänna anvisningar för gymnasieskolans verksamhet.

Supplementdelen (del II) återger tim- och kursplaner (mål och huvudmoment) fogar till dessa i förekommande fall delmo­

ment och årskursfördelningar samt ger allmänna riktlinjer för undervisningens bedrivande i de olika ämnena.

Föreliggande supplement ersätter sidorna 52—80 i supple­

mentet 2-årig Fordonsteknisk linje som utkom 1970.

Med tanke på den fortlöpande läroplansöversynen är det ange­

läget att erfarenheter av läroplanens tillämpning som görs på skolorna delges SÖ.

Stockholm i september 1984

Skolöverstyrelsen

© 1984 Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget

ISBN 91-40-71305-9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0

L i b e r T r y c k S t o c k h o l m 1 9 8 4 3 3 9 1 5 0

INNEHÅLL

TIMPLAN 6

MÅL 8

HUVUDMOMENT 8 Svenska 8

Arbetslivsorientering 8 Idrott 9

KOMMENTARER TILL KURSPLAN 11 Delmoment 11

1. Service och underhåll 15 2. Motorer 17

3. Elektriska system och instrument 21 4. Kraftöverföring 24

5. Bromsar 27

6. Framvagn och styrinrättning 30 7. Ram, fjädringssystem och hjul 32 8. Karosseri 34

9. Tillbehör, specialanordningar och övrig utrustning 10. Bänkarbeten 38

11. Maskinarbeten 40

12. Svetsning 41

Tvåårig fordonsteknisk linje (Fo)

Antal veckotimmar

Ämne Årskurs 1 Årskurs 2

Gren Bm, Mm, Rs

Gren Fm Gren Ts

Svenska

Arbetslivsorientering Fordonsteknik^)

Idrott

Timme till förfogande Engelska

B- eller C-språk Religionskunskap Psykologi

Samhällskunskap Konsumentkunskap Matematik

Bild eller musik

4 1

30-27 2

1

3 1

32 2

3 1

32 2

3 1

32 2

Summa 38 38 38 38

1) Fordonsteknik innefattar arbetsteknik och fackteori enligt följande (tidsan­

givelsen för fackteori är riktpunkt i den mån fackteorin icke enligt SÖ:s anvis­

ningar helt eller delvis integreras med arbetsteknik).

Arbetsteknik 23-20 30-27 23-20

Fackteori 7 5 12

Undervisningen i arbetsteknik för reserv­

delspersonal i årskurs 2 bedrivs som in­

byggd utbildning.

Klass som är sammansatt av elever från två årskurser får delas i årskursgrupper under högst fem veckotimmar i fackteori.

Bm = bilmekaniker

Mm = maskinmekaniker (skogs-,

lantbruks-, anläggningsmaskiner etc) Rs = reservdelspersonal

Fm = flygmekaniker Ts = transporttekniker

2 ) I n o m r a m e n a v t r e v e c k o t i m m a r k a n e n e l e v v ä l j a e t t a v d e s s a ä m n e n e n ­ l i g t t i m p l a n e n o c h k u r s p l a n e n f ö r ä m n e t p å t v å å r i g e k o n o m i s k , s o c i a l e l l e r t e k n i s k l i n j e .

På gren för transporttekniker medges i ämnet fordonsteknik delning av klass i grupper under 32 veckotimmar. Under ter­

min 4 bedrivs undervisningen i fordons­

teknik som inbyggd utbildning under 12

veckotimmar.

7

Fordonsteknisk linje

Gren för bilmekaniker Gren för maskinmekaniker Gemensamt Gren för reservdelspersonal

Gren för flygmekaniker Gren för transportteknik

Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4

Fordonsteknik

FORDONSTEKNISK LINJE

MAL Eleven skall genom undervisningen i fordonsteknik

skaffa sig kunskaper om fordons och maskiners konstruk­

tion, funktion och verkningssätt,

skaffa sig grundläggande färdighet i att utföra servicear­

beten ,

utveckla förmågan att inhämta informationer genom anvis­

ningar, instruktioner, tabellmaterial o dyl,

förvärva insikt om vad som enligt lag och föreskrifter i övrigt krävs i fråga om funktionsdugligheten beträffande fordon, arbetsmaskiner, flygmateriel,

förvärva insikt om säkerhetsföreskrifter av olika slag och deras tillämpning,

utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala för­

hållanden på arbetsplatsen samt

förvärva insikt om yrkes- och arbetsförhållandens för­

änderlighet .

Material, maskinelement, verktyg och apparater, håll­

fasthets- och konstruktionsbegrepp, mekanik.

• Service- och reparationsteknik.

i—i Drivaggregat. Regler- och manöversystem. Belysnings ' och signalanordningar. Karosseri och motsvarande.

•

^Arbetsplatsens miljöfrågor

Besiktning, analys och diagnostisering.

•

Svenska

MAL Undervisningen i svenska skall ge eleverna vidgade kun­

skaper om språket och litteraturen och utveckla deras för­

måga att använda språket. Detta skall ske i sådana former och med sådant undervisningsstoff att elevernas personliga utveckling främjas och att de förbereds för såväl fort­

satta studier som kommande samhälls- och yrkesliv.

Eleverna skall alltmer självständigt och i meningsfulla sammanhang arbeta med olika språkliga uttrycksformer för att lära känna, bedöma och bruka spåket och litteraturen som medel för information, påverkan, kontakt och konstnär­

ligt skapande.

Detta innebar

att eleverna genom att själva pröva och använda skilda ut­

trycksformer i tal och skrift får sådana kunskaper och färdigheter att de med säkerhet och tilltro till egen för­

måga kan redovisa sakförhållanden och uttrycka tankar,

åsikter och känslor,

att eleverna genom att diskutera och studera språkets roll och funktioner, också i dess sociala, geografiska och historiska varianter, får kunskaper om språkets bruk och

byggnad och därmed förutsättningar att ta ställning i språkfrågor,

att eleverna genom att studera nyare och äldre litteratur, från vår egen och andra kulturkretsar, får insikt i att litteraturen ger kunskap om människor, miljöer och pro­

blem, blir medvetna om tradition och förnyelse i kulturen och därigenom också bättre förstår sig själva och sin om­

värld .

Inom ämnet svenska skall eleverna också utveckla sina kun­

skaper om de nordiska grannländernas språk och litteratur.

HUVUDMOMENT Muntlig och skriftlig framställning Q Språkets bruk och byggnad

D Litteraturstudium Arbetslivsorientering

MAL Eleven skall genom undervisningen i arbetslivsorientering stimuleras till ett personligt engagemang i arbetslivs­

frågor samt skaffa sig kunskap om

arbetets värde i sig och dess betydelse för individens ut­

veckling, social gemenskap, jämställdhet och ökad välfärd, olika sätt att medverka till utveckling av samhälle och arbetsliv i en demokrati,

utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska mål och medel, bl a sådana som gäller sysselsättning och insatser för grupper med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden, företagets/institutionens allmänna villkor och beroende av samverkan med myndigheter och organisationer,

arbetsgivar- och arbetstagarorganistionernas roll i ar­

betslivet samt deras syn på frågor som rör samhälle och arbetsliv samt stimuleras till att engagera sig i fackligt och politiskt arbete,

arbetsmiljöns betydelse för säkerhet och arbetstillfreds­

ställelse och särskilt om hur arbetet och arbetsmiljön kan och bör anpassas till individens behov och förutsättningar samt stimuleras till att genom egna insatser med stöd av gällande lagar och avtal medverka till en god arbetsmiljö, hur arbetet kan orgnaiseras för att uppfylla krav på sam­

ordning av olika mål, teknik, administration, medbestäm­

mande, arbetsmotivation, arbetstillfredsställelse och pro­

duktion,

företagets eller institutionens uppbyggnad för att förstå behovet av och innebörden i olika organisatoriska och ad­

ministrativa funktioner,

betydelsen av ekonomi på arbetsplatsen såväl företags som produktionstekniska frågor samt stimuleras att i sin

yrkesutövning engagera sig i ekonomiska frågor,

HUVUDMOMENT

Idrott

olika löneformer och deras effekter på arbetets utförande, riskerna i arbetet och medinflytande,

innebörden i och tillämpningen av lagar och avtal som reg­

lerar förhållandena i arbetslivet samt stimuleraä att en­

gagera sig i frågor som gäller arbetets villkor i övrigt, arbetsförmedlingens uppgifter och hur man söker anställ­

ning samt

olika anställningsformer.

Arbetet.

Arbetsmiljön

•

•

O Arbetsplatsens organisation O Ekonomi.

O Arbetsmarknaden.

•

•

•

Samhällsfrågor.

Samhällsaspekter på datoranvändningen Anställningen.

MÅL Eleven skall genom undervisningen i idrott

skaffa sig rekreation, god kondition och allsidig träning av rörelseapparaten,

inhämta kunskap om och färdighet i arbetsteknik,

förvärva förståelse och intresse för fysisk aktivitet samt uppöva samarbetsvilja och organisationsförmåga.

HUVUDMOMENT O Gymnastik.

O Dans.

D Bollspel.

f—^Fri idrott.

O Orientering.

• Skridskoåkning.

• •

• •

Simning.

Arbetsteknik.

Funktionär- och ledarskap, organistionskunskap

Teori

11

SKOLÖVERSTYRELSEN Lgy

Supplement Fastställt

1984-06-01 Dnr 5040-84:1222

KOMMENTARER TILL KURSPLAN

FORDONSTEKNIK, årskurs 2, gren för bilmekaniker

Delmoment Rikttider

1 Service och underhåll 100

2 Motorer 190

3 Elektriska system och

instrument 140

4 Kraftöverföring 120

5 Bromsar 130

) 6 Framvagn och styrinrättning 120

7 Ram, fjädringssystem och hjul 100

8 Karosseri 80

9 Tillbehör och specialan­

ordningar 100

10 Bänkarbeten 80

11 Maskinarbeten 80

12 Svetsning 40

För delmomenten anges rikttider för undervisningen, vilka mot­

svarar bruttolektionsantalet för ämnet enligt timplanen, be­

räknat enligt det lägre veckotimtalet. Vid planering måste tidsbortfall för helger, lovdagar o d beaktas. Viss omfördel­

ning av angiven rikttid kan erfordras vid det praktiska ge­

nomförandet, bl a beroende på elevernas varierande förkunska­

per och förutsättningar, olikheter i materiel vid kurser och andra lokala förhållanden.

Delmomenten har, liksom i läroplanen för årskurs 1, grupperats och numrerats enligt det klassificeringssystem som används inom branschen. Syftet härmed är bl a att numrering och rubricering för instruktioner, katalogmaterie1 o d skall överensstämma med kursplanen samt att eleverna skall få kännedom om branschens klassificeringssystem.

Da klassen är sammansatt av elever från två årskurser samt vid inbyggd utbildning och då det i övrigt krävs för att erhålla ett optimalt utnyttjande av resurserna och en tillfredsställande undervisningssituation, kan ämnet delas i arbetsteknik och fack­

teori i högst det antal veckotimmar som framgår av timplanen.

Undervisningen får i den utsträckning som det bedöms lämpligt förläggas till arbetsställe utanför gymnasieskolan. I vissa sammanhang kan även studiebesök ge en betydelsefull inblick och bakgrund för undervisningen i ämnet. Hur stor omfattning dessa inslag bör få, beror bl a på i vilken utsträckning lämp­

liga studietillfällen kan erhållas. Om undervisningen anordnas som inbyggd utbildning minskar eller bortfaller helt behovet av nämnda inslag.

Samverkan med företag ställer särskilda krav på planering och uppföljning. I de fall arbetsmarknadens parter träffat avtal som berör utbildningen måste detta givetvis uppmärksammas.

Undervisningen inom grenen skall följa samma grundsystem som i årskurs 1, det vill säga de övningsarbeten som eleverna ge­

nomför skall representera de olika delmomentens innehåll.

Fordonsplatserna, aggregatplats na och övriga arbetsplatser är där eleverna med hjälp av olika ningstillfällen.

rna, maskinbearbetningsplatser- tt betrakta som studieplatser, studieobjekt, erbjuds inlär-

Utbildningen inom grenen skall, jämfört med första året, in­

riktas mer på reparationsteknik med allt vad det innebär av planering, analysering och ställningstaganden. Studierna inne­

fattar härigenom realistiska och fullvärdiga övningar. Övning­

arna genomföres så långt möjligt på s k kundobjekt - person­

bilar och lastbilar. Detta medför att studiegången inte helt kan följa samma mönster som under första året, enär de arbeten som skall utföras ofta griper in i flera delmoment. Den arbets­

ordning som reparationstekniskt är den rätta skall givetvis följas. För planläggning och uppföljning bör genomförda arbets­

uppgifter och utnyttjad tid noteras i någon form av uppfölj­

ningsschema eller arbetskort.

Det kan givetvis vara svårt att få önskvärt urval av repara­

tionsobjektet. Det är ej heller möjligt att erbjuda alla elever de arbetsoperationer, som är upptagna inom delmomenten eller likadana uppgifter åt alla. De lågfrekventa intressanta upp­

gifterna måste därför som studieobjekt ofta utnyttjas för hela elevgruppen.

Varje reparationsobjekt måste givetvis tjäna utbildningens syf­

te och om inte eleverna denna väg kan erbjudas det väsentligas­

te inom de olika delmomenten måste särskilda studieobjekt till­

gripas. Härvid skall även lastbil användas som kompletterande studieobjekt, då denna tillgodoser övningar i reparationsteknik som ger fördjupning av tidigare erhållna kunskaper i åk 1 om t ex t ryckluft bromsar, dieselmotorer, servosystem.

Lokaler och utrustning måste disponeras så, att man kan erhålla alternativa lösningar och trivsamma rationella arbetsförhållan­

den. Anordningar enligt nedan angivna riktlinjer bör efter­

strävas .

1 F o r d o a s p l a t s e r n a u t r u s t a s m o d p o r t a b l a v e r k t y g s v a g n a r P l a t s e r n a s k a l l v a r a t y d l i g t m ä r k e r a d e m e d n u n u n e r , f ä r g e l l e r a n n a t l ä m p l i g t s y s t e m . F o r d o n s p 1 a L s , v a g n o c h v e r k t y g s k a L l h a s a m m a m a r k e r i n g . V e r k t y g s v a g n e n u p p t a r d e v a n l i g a s t f ö r e k o m m a n ­ d e u n i v e r s e l l a v e r k t y g e n s a m t ö v r i g a l l m ä n u t r u s t n i n g f ö r e n m e k a n i k e r . P a l 1 b o c k a r , d o m k r a f t e r , a v l a s t n i n g s v a g n a r o c h l i g g - b r ä d e n p l a c e r a s s å , a t t d e ä r l ä t t t i l l g ä n g l i g a f ö r d e p l a t s e r d e s k a l l b e t j ä n a . T r y c k l u f t , e l f ö r b e l y s n i n g o c h u t s u g n i n g s ­ a n o r d n i n g f ö r a v g a s e r s k a l l v a r a t i l l g ä n g l i g t v i d v a r j e f o r d o n s p l a t s .

2 L å g f r e k v e n t a " g e m e n s a m m a " v e r k t y g o c h i n s t r u m e n t p l a ­ c e r a s p å c e n t r a l t b e l ä g e n p l a t s i l o k a l e n , l ä m p l i g e n p å v e r k ­ t y g s t a v l o r , s o m s a m t i d i g t f å r a v g r ä n s a a g g r e g a t r u m m e t , s e p u n k t 4 . V i s s a a v d e s s a v e r k t y g a r r a n g e r a s g r u p p v i s o c h s å , a t t e n k o m p l e t t g r u p p v e r k t y g k a n h ä m t a s f ö r e t t v i s s t a r b e t e . D e n n a e n h e t b ö r v a r a u t f o r m a d s å a t t d e n k a n p l a c e r a s p å v e r k t y g s - e l l e r a v l a s t n i n g s v a g n e l l e r p å a n n a t l ä m p l i g t s ä t t v i d a r b e t s ­ p l a t s e n . E n l i g t s a m m a p r i n c i p p l a c e r a s s p e c i a l v e r k t y g e n g r u p p - o c h m ä r k e s v i s .

3 A r b e t s p l a t s e r f ö r t i l l s y n o c h u n d e r h å l l u t r u s t a s m e d b i l l y f t o c h i ö v r i g t e n l i g t f o r d o n s p l a t s e r n a , p u n k t 1 ,

H j u l - o c h l j u s i n s t ä l l n i n g s a p p a r a t u r p l a c e r a s l ä m p l i g e n v i d t i 1 l s y n s p 1 a t s e r n a . L j u s i n s t ä l l n i n g e n k a n ä v e n s k e i t r a n s p o r t ­ g å n g e n s f ö r l ä n g n i n g - a v g ö r a n d e ä r n a t u r l i g t v i s g o l v e t s p l a n ­ h e t , l j u s f ö r h å l l a n d e n e t c .

4 F ö r a g g r e g a t a r b e t e n o c h a n d r a s p e c i e l l a a r b e t e n d i s p o n e r a s c e n t r a l t b e l ä g e n p l a t s i n o m l o k a l e n . D e t s å k a l l a d e a g g r e g a t r u m m e t u t r u s t a s m e d a g g r e g a t s t a t i v o c h f i x t u r e r , h a n d ­ v e r k t y g p å v e r k t y g s t a v l o r , a r r a n g e m a n g f ö r u p p h ä n g n i n g a v g r u p p v e r k t y g s s a t s e r ( s e p u n k t 2 ) , i n s t r u m e n t , a r b e t s b ä n k a r m e d s k r u v s t y c k e n o c h ö v r i g e r f o r d e r l i g u t r u s t n i n g .

5 V e r k s t a d s h a n d b ö c k e r o c h m o t s v a r a n d e h j ä l p m e d e l p l a ­ c e r a s l ä t t å t k o m l i g t p å c e n t r a l t b e l ä g e n p l a t s l ä m p l i g e n i a n ­ s l u t n i n g t i l l a g g r e g a t r u m m e t . P l a t s e n b ö r v a r a u t r u s t a d m e d b o r d f ö r s t u d i e r o c h a n t e c k n i n g s m a t e r i e l .

S y f t e t m e d d e n h ä r r e k o m m e n d e r a d e o r g a n i s a t i o n e n o c h l o k a l ­ d i s p o s i t i o n e n ä r a t t s k a p a e n t r i v s a m , f u n k t i o n e l l o c h l ä t t ­ a r b e t a d i n s t i t u t i o n m e d v e r k t y g o c h h j ä l p m e d e l i n o m b e k v ä m t r ä c k h å l l . D e m e s t a n v ä n d a v e r k t y g e n s k a l l g i v e t v i s v a r a l ä t t a s t a t t n å . G r u n d t a n k e n ä r a t t v a r j e s t u d i e p l a t s s k a l l k u n n a u t ­ r u s t a s m e d j u s t d e v e r k t y g o c h h j ä l p m e d e l s o m a r b e t e t k r ä v e r . P å d e t t a s ä t t k a n o n ö d i g v ä n t e t i d o c h s p i l l t i d e l i m i n e r a s o c h t i d e n f ö r s t u d i e r n a b ä t t r e t i l l v a r a t a s .

K o n t r o l l , v å r d o c h u n d e r h å l l a v m a s k i n e r , v e r k t y g o c h ö v r i g u t r u s t n i n g u n d e r l ä t t a s d å v a r j e s a k h a r s i n g i v n a p l a t s .

U n d e r v i s n i n g s m a t e r i e l e n m å s t e h å l l a s r e n o c h s n y g g o c h i g o t t

s k i c k , d e t t a b å d e m e d h ä n s y n t i l l k o s t n a d e r n a o c h u t b i l d n i n g s ­

r e s u l t a t e t .

Arbetsplatserna skall då en arbetsuppgift slutförts och efter varje arbetsdag vara rengjorda. Verktyg och övrig "lös" utrust­

ning skall efter erforderlig rengöring återföras till sina givna platser.

Ett arbetspass bör börja med att läraren förhör sig om de öv­

ningsarbeten eleverna är sysselsatta med samt tilldelar dem erforderliga nya uppgifter.

Varje dag avslutas med en kontroll av arbetsplatserna och en kort genomgång av dagens arbetsuppgifter.

Dessa samlingar bör också utnyttjas för diskussioner om t ex felorsak och åtgärdande av fel på särskilt intressanta objekt.

För att eleverna skall få uppleva de roller i lagarbetet som de senare kommer i kontakt med i arbetslivet bör de i tur och ordning tilldelas "skyddsombudsuppgifter", delansvar för verktyg, förråd, städning etc. Uppgifterna måste naturligtvis tilldelas med urskillning och övervakas. Frågan om solidaritet och jäm­

ställdhet måste särskilt beaktas.

Eleverna bör genom skolans försorg i olika sammanhang stimuleras att utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala förhållan­

den på arbetsplatsen samt att komma till insikt om yrkes- och arbetsförhållandens föränderlighet på arbetsmarknaden.

Skydds- och miljöfrågor samt frågan om energihushållning behand­

las särskilt inom flera delmoment. Utbildningens karaktär och innehåll kräver dock att frågorna beaktas i alla sammanhang där de har aktualitet och anknytning.

Eleverna skall informeras om datorernas användning. Informa­

tionen bör begränsas till de områden som eleverna kommer i kon­

takt med under utbildningstiden.

15

DELMOMENT RIKTTIDER

l Service och underhåll

1.1 Underhållsinspektion 10

1.2 Smörj ning 10

1.3 Tvättning och polering 10

1.4 Ros tskyddsmede1 och rostskydds­

behandling 5

1.5 Trimning och justering 30

1.6 Registrering och försäkring 5

1.7 Trafiksäkerhetsinspektion och

kontrollbesiktning 15

1.8 Hj älpmede1 5

1 .9 Säkerheten 10

Syfte och innehåll Kommentarer

Service och underhåll

Eleven skall ^enom sina studier

skaffa sig kunskap och färdighet att självständigt genomföra van­

ligast förekommande reparationer,

skaffa sig erforderlig kunskap om aktuella hjälpmedel och om säker­

hetskrav samt

inhämta kännedom om sådana system och apparater som bedöms vara av betydelse för utvecklingen inom yrke t.

1 . 1 U n d e r h å l l s i n s p e k t i o n

1 . 2 Smörjning

Smörjning och oljebyte Oljor och fett

1.3 Tvättning och polering

Karosseri-, motor- och chassitvättning Po lering

Tvätt- och poleringsmedel

Underhåll och service skall utföras enligt förekommande anvisningar och be­

skrivningar.

Gör eleverna uppmärksamma på att man inte kan göra ett fullgott arbete, om man inte iakttager rekommendationer och anvisningar för oljor och aktuella preparat.

Visa eleverna hur man som mekaniker kan bi­

dra till trafiksäkerheten genom att vid

service- och underhållsarbeten ha uppmärk-

Syfte och innehåll Kommentarer

1.4 Rostskyddsmedel och rostskydds- behand1 ing

1.5 Trimning och justering

1.6 Registrering och försäkring

1.7 Trafiksäkerhetsinspektion och kont rollbes iktning

1.8 Hj älpmede1

Verktyg, instrument, smörj-, tvättan­

ordningar o d samt informationsmateriel

1.9 Säkerheten

Säkerheten i arbetet, brand- och explosionsrisken, frätande vätskor, halkrisk med oljor o d

Miljöföroreningar, spilloljor, tvätt­

medel, avgaser etc

samheten riktad på t ex bromsledningar, bärande konstruktioner, signal- och be­

lysning sanordningar .

Redogör för eleverna att en rätt utförd trimning och justering direkt påverkar motorns prestanda, bränsleekonomi och förorening av miljön.

Diskutera i samband härmed aktuella be­

stämmelser inklusive normerna för besikt­

ning/bilprovning .

Påtala för eleverna att både den anställde och företaget tjänar på ett gott förhål­

lande till kunderna och att man därför skall iaktta största aktsamhet med fordon­

en. Oljefläckar på klädsel, repor i lack o d gör dåligt intiyck. Även små oanmälda skador skapar irritation. Lär eleven där­

för att man alltid påtalar skador som eventuellt uppkommit.

De hjälpmedel som upptagits i materiel- förteckningen för tillsyn, verktygsvagn, tvätt och rengöring skall behandlas inom detta delmoment.

Många av de arbetsuppgifter som är upp­

tagna inom detta delmoment är ingrepp och åtgärder som följer av arbeten inom andra delmoment.

Gör klart för eleverna föreskriver om förande detta gäller både inom

vad bestämmelserna

av fordon och att

skolor och företag.

17

DELMOMENT 2 Motorer

RIKTTIDER

? Motorkonstruktioner, principer och tekniska begrepp

2.2 Smörj system

2.3 Bränslesystem, förgasarmotorer 2.4 Bränslesystem, insprutningsmotorer 2.5 Inlopps- och avgassystem

2.6 Kylsystem 2.7 Motorreglage 2.8 Hjälpmedel 2.9 Säkerheten

55 1 0

35 40 2 0

1 0

5 5 1 0

Syfte och innehåll Kommentarer

2 Motorer

Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap och färdighet att självständigt genomföra de vanligast förekommande motorreparationerna samt skaffa sig erforderlig kunskap om aktuella hjälpmedel vid utförandet av sådana arbeten och om säkerhetskrav.

2.1 Motorkonstruktioner, principer, och tekniska begrepp

Ottomotorer och dieselmotorer Fyrtakts- och tvåtaktsmotorer Wankelmotorn

Stirlingmotorn och andra nya motor­

konstruktioner

Cy1inderlock: material, kylning, tät- ning, förbränningsrummets form, för- och virvelkammare etc

Cylinderfoder: material, tätning, kyl­

ning etc

Undervisningen bör inledas med en allmän genomgång av arbeten med fordon - hur skärm- och sittskydd kommer till använd­

ning vid motorarbeten, att batterikabel lossas för att undvika kortslutning o d.

Det bör framhållas att man inte kan få tillfälle studera allt vad som upptas i vidstående innehåll med hjälp av s k beställningsarbeten, men att man bör ut­

nyttja dessa för att göra jämförelser vid genomgångar av mindre ofta förekom­

mande konstruktioner. Gå även i andra sammanhang från det bekanta till det obekanta. Försök denna väg styra elever­

nas intresse mot de mål, som uppställs

för lektionerna.

Syfte och innehåll

Kolv: konstruktion, temperatur, smörj- ning, belastning, hastighet

Kolvringar

Ventilmekanism, ventiler, säten och styrning, fjädrar och lyftare etc Transmission

Jämförelse mellan olika konstruktioner, topp- och sidventil, överliggande kam­

axel etc

Ventiltider och ventilspel

Vevmekanism, vevaxel, svängningsdämpare och svänghjul, statisk och dynamisk balans

Ram- och vevlager: konstruktion, belast­

ning och smörjning

Vevstaken: material, lagerläge och över­

fall, kolvlagring etc

Bottenkåpa (oljesump), tätning, kylning, etc

2.2 Smörj system

Oljepump med ledningar, oljekylare Tryckreduceringsvent il

01j erenare

Vevhusventilation

2.2 Bränslesystem, förgasarmotorer

Förgasare Luftrenare

Bränslepump och filter

Kommentarer

Eleverna bör få i uppgift att skissa och beskriva vissa förlopp med exempelvis scheman och diagram.

Räkneexempel bör också utnyttjas för att befästa kunskaperna och ge de färdigheter som krävs för exempelvis uppmätning och förvandling.

Tillämpningsarbeten för studierna och tr ä n i n g i r e p a r a t i o n s t e k n i k k a n u t f ö r a s p å i bruk varande fordon. Utnyttja även öv­

ningsobjekt där eleverna har möjlighet att studera väsentliga system och kon­

struktioner .

Eleverna bör som regel tilldelas och vara ansvariga för helt reparationsobjekt och i varje fall för hel reparationsuppgift på objektet. Arbetena utförs med ledning av tillgängliga verkstadshandböcker.

Framhåll betydelsen av en riktig arbets- planering, vikten av att man t ex innan arbetet påbörjas gör klart för sig arbets­

gång, verktygsbehov och om möjligt även rekvirerar reservdelar.

Var uppmärksam på hur eleverna organiserar sin arbetsplats och sitt arbete, på att verktyg och hjälpmedel används på rätt sätt, på arbetsställningar o d.

Låt eleverna redogöra för den tänkta repa­

rationsgången, för vilka detaljer som behövs bytas osv. Detta kan gärna ske i diskussion med flera elever.

Lär eleverna att renlighet, god hygien och ett gott uppträdande skapar trivsel och är ett villkor för all verksamhet inom servicenäringen.

Bränsletank med armatur och bränsle­

ledningar

Överladdningssystem (Turbo)

19

Syfte och innehåll Kommentar

2.4 Bränslesystem, insprutnings- motorer

Insprutningspump, regulator, pumpkopp­

ling och tryckrör Insprutare

Ma tarpump Bränslefilter

Bränsletank med armatur och bränsleled­

ningar

Spjällhus och luftrenare Överladdningssystem (Turbo) 2.5 Inlopps- och avgassystem

Ir.loppsrör och avgassamlarrör (grenrör) Ljuddämpare och 1juddämparrör

Avgasbroms Avgasrenare 2.6 Kylsystem

Kylare med förbindningar

Vätskepump, fläkt och termostat Termofläktsystem

Luf tkylning

2.7 Motorreglage Fotreglage

Handreglage Köldstartreglage 2.8 Hjälpmedel

Bränslen och oljor fordrar stor aktsamhet ur såväl brandskydds- som hälso- och miljövårdssynpunkt. Gör därför eleverna uppmärksamma på att gällande bestämmelser noggrant måste följas vid handhavandet av dessa ämnen.

I avgaserna från förbränningsmotorer ingår ett flertal ämnen med skadlig inverkan på hälsa och miljö. För att begränsa dessa ämnens skadliga verkningar har bestäm­

melser om gränsvärden utarbetats.

Orientera eleverna om funktionen av olika tekniska anordningar för att dessa värden ej skall överskridas.

Var särskilt uppmärksam på koloxider. På­

tala för eleverna att koloxid finns i alla avgaser och att den även i små mängder kan vara farlig.

Verktyg, instrument, lyft- och upp­

sättningsanordningar o d samt

informat ionsmateriel

2.9 Säkerheten

Brand-, sprängnings- och explosions­

risker, den kemiska miljön i arbets­

lokalen - oxider, damm, rök, vätskor o d

Riskerna vid tunga lyft

Säkring, uppallning och skyddsutrust­

ning etc

Lyft- och transportanordningar skall an­

vändas. Framhåll för eleverna att kombi­

nationen felaktiga och tunga lyft ofta förorsakar bestående skador.

Kontrollera skyddsanordningarna. Eleverna skall övas till reflexmässig visuell ins­

pektion av domkraft och pallbockar.

Milj öföro reningar

21

DELMOMENT

'3 Elektriska system och instrument

3.1 Batteri

3.2 Generatorer

3. 3 Startmotor

3. A Tändsystem

3.5 Belysningssystem

3.6 Övrig elektrisk standardutrustning

3.7 Ledningar, säkringar och kopplings­

organ

3.8 Hjälpmedel

3.9 Säkerheten

Syfte och innehåll

3 Elektriska system och instrument

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig kunskap och färdighet att självständigt genomföra de vanligast förekommande reparationerna på elekt­

riska system och instrument samt

förvärva erforderlig kunskap om aktuella hjälpmedel för utförande av sådana ar­

betsuppgifter och om säkerhetskrav.

3. 1 Batteri

RIKTTIDER

1 0

40

15

2 0 1 0

25

5

5

1 0

Kommentarer

De alltmer komplicerade komponenterna och systemen i förening med den snabba tek­

niska utvecklingen ställer ökade krav på elkunnande för framtida bilmekaniker. Ut­

vecklingen kräver också mer instrument och provutrustning för att bilmekanikern skall kunna göra fullgoda arbeten.

Detta delmoment har därför fått en för­

hållandevis stor del av den totala tiden i ämnet och det är väsentligt att elever­

na får utnyttja all tillgänglig tid för studier och laborationer.

Batteriets konstruktion. De kemiska reaktionerna i batteriet. Batteri­

syran. Självurladdning och sulfate­

ring. Kapacitet, syranivå. Laddnings­

tillstånd. Fryspunkt och temperatur­

känslighet. Prövning, laddning och skötsel

3.2 Generatorer

Likstromsgeneratorer: konstruktion,

funktion och provning, drivning och

kylning

Syfte och innehåll Kommentarer

Växelströmsgeneratorer: princip, konstruktion och funktion, rotor, stator, likriktare

Provning av växelströmgeneratorn Laddningsregulator

Spänningsregulator, strömregulator och bakströmsrelä

Reläernas uppbyggnad, in- och urkopp- lingsmekanism, temperaturkompensering etc

Provning och justering

Laddningsreglering för växelströms­

generatorn

Kontaktregulator, kontakt- och tran­

sistorregulator Ledningar

3.3 Startmotor

Principer, konstruktion och funktion Drivmekanism, förskjutbara drev och rotorer, bendixsystemet etc

Kuggkrans

Startspärrsrelä

Provning av startmotorer 3.4 Tändsystem

Batteritändning Tändspole

Kondensator Fördelare

Tändreglering, centrifugal- och vakuumreglering

Magnettändning

Tändstift, temperatur och värmetal Värmeavledning

E l m ä t t e k n i k e n b ö r i n t e g r e r a s m e d d e t ö v r i g a l ä r o s t o f f e t , e f t e r s o m m ä t n i n g a r ­ n a k o n k r e t i s e r a r t i l l s t å n d , f ö r l o p p o c h s a m b a n d .

Försök föra fram väsentliga hållpunkter som stöd för minnet. Eleverna måste lära sig att skilja på huvudsak och bisak samt att förstå orsak, förlopp och verkan.

Räkneexempel bör utnyttjas för att befästa kunskaperna och ge de färdigheter som krävs för elmätningar och dimensionering av ledare.

Använd alltid elteknikens egna uttrycks­

medel såsom benämningar, beteckningar, grafiska symboler, principscheman och kopplingsscheman. Detta underlättas om studiet av komponenter och symboler sker parallellt.

Vid elarbeten bör eleverna tilldelas för­

hållandevis god tid. Låt eleverna till en början skissa olika kopplingsscheman och på dem visa mätpunkterna samt först där­

efter utföra mätningar, detta för att upp­

öva förmågan att tänka i elkretsar samt för att skona instrumenten och systemen från felkopplingar.

Efter hand som eleverna vunnit säkerhet skall de självständigt genomföra mätning­

arna .

Påtala att slumpvisa mätningar sällan leder till något resultat. Felsökning skall ske efter ett givet mönster med konstaterade mätvärden som vägledning.

Betona därför vikten av att utföra felsök­

ning även genom mätning innan komponenten demonteras ur fordonet.

Eleverna skall lära sig utnyttja anvisning­

arna för instrument och övrig materiel.

Detta är också avgörande för att följa ut­

vecklingen inom yrket.

Tillräckliga övningstillfällen kan knappast

skapas enbart genom beställningsarbeten.

23

Syfte och innehåll Kommentarer

Glödstift Tandledningar

Avs törningsanordningar 3.5 Belysningssystem

Huvudstrålkastare, hjälpstrålkastare, halogenlampor

Inställning och kontroll, ljusstyrka, ljusflöde, belysningsstyrka, räckvidd Strålkastartorkare och spolningssystem 3.6 övrig elektrisk standardutrust­

ning

Färdriktningsvisare

Blinkanläggning, glödlampor etc Signal

Vindrutetorkare och spolare

Elektriska manöverdon, reläer och kontakter, elektroniska komponenter, dioder etc

Instrument, hastighets-, oljetrycks- och bränslemätare, kylvätsketermometer, färdskrivare etc

3.7 Ledningar, säkringar och kopp- 1ingsorgan

3.8 Hjälpmedel

Verktyg, instrument och informations- materiel

3.9 Säkerheten

Syran, gaserna och oxiderna Brand- och explosionsriskerna Riskerna för brännskador etc

Elstudierna bör därför byggas upp kring särskilda övningsobjekt till vilka kopp­

lingsscheman och andra lämpliga anvis­

ningar utarbetas. Generator- och start- motorprovbänk får här ses som en studie­

plats och övriga apparater och instrument som en, där eleverna i klassen enligt samma system som i årskurs 1 praktiskt taget under hela läsåret turas om att studera och uppöva färdigheter.

När lämpliga beställningsarbeten erhålles, kan dessa ersätta övningsobjekten.

Gör eleverna uppmärksamma på olycksfalls­

riskerna i samband med elarbeten, exempel­

vis kortslutningsriskerna och brandfaran,

riskerna för brännskador, gaserna vid

laddning av batterier, de giftiga bly-

salterna od.

DELMOMENT RIKTTIDER 4 Kraftöverföring

4.1 Koppling, mekanisk 10

4.2 Koppling, hydraulisk 15

4.3 Växellåda utan automatik 20 4.4 Växellåda med automatik 10

4.5 Kardanaxlar 20

4.6 Bakaxel (alt framaxel vid fram-

resp fyrhjulsdrift) 20

4.7 Växellåda och bakväxel (alt fram-

växel), kombinerat system 10

4.8 Hjälpmedel 5

4.9 Säkerheten 10

Syfte och innehåll Kommentarer

4 Kraftöverföring

Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap och färdighet att självständigt genomföra de vanligast förekommande raparationerna på anord­

ningar för kraftöverföring samt

förvärva erforderlig kunskap om aktuella hjälpmedel för utförande av sådana ar­

betsuppgifter och om säkerhetskrav.

4.1 Koppling, mekanisk

Koppling, kopplingsmanövrering, sväng­

hjul

Automatisk mekanisk koppling Vakuumservokoppling

Elektromagnetisk koppling 4.2 Koppling, hydraulisk

Koppling, konstruktion och verknings­

sätt

Undervisningen bör inledas med en allmän genomgång hur man planerar och organiserar här aktuella arbetsuppgifter.

Påpeka att denna typ av arbeten praktiskt taget alltid kräver att fordonet lyfts upp Visa hur domkraften används och hur pall- ningen sker. Demonstrera också fordons­

lyften. Utnyttja samtidigt detta tillfälle för att visa hur man avgör var man har de

"bärande punkterna" för domkraft och pall-

ning.

25

Syfte och innehåll Kommentarer

4.3 Växellåda utan automatik Konstruktion och funktion för olika utföranden

Växellåda

Växelmanövrering Tillsatsväxellåda Fördelningsväxellåda

4.4 Växellåda med automatik Växellåda

Kontrollsystem Växelmanövrering Tillsatsväxellåda Fördelningsväxellåda 4.5 Kardanaxlar

Axel- och kardanrörsdrivning Knutar, mekaniska och elastiska Stödlager

4.6 Bakaxel (alt framaxel vid fram- resp fyrhjulsdrift) Konstruktion och funktion för olika utföranden

Bakaxelkåpa

Framaxelkåpa (fram- resp fyrhjuls- drift)

Bakaxelkåpa (delad) Pendelaxlar och kåpa Bakväxlar (alt framväxel)

Drivaxlar, drivknutar och drivaxel­

växel (navreduktion)

Tvåväxlad bakväxel (Norrlandsväxel) Differentialspärr

Övningsarbetena bör i första hand ske på

"kundobjekt". Det torde dock ej vara möj­

ligt att erhålla uppgifter som svarar helt mot vidstående innehåll, och ännu mindre erforderligt antal representativa arbets­

uppgifter.

Avsikten är ej heller att allt som upp­

tagits i innehållet skall kunna studeras i direkt anslutning till ett objekt.

Det är dock väsentligt att eleverna får tillfälle att närmare studera de allmänt förekommande konstruktionerna. Om detta inte kan ske med hjälp av beställnings­

arbeten bör särskilda övningsobjekt an­

skaffas .

Arbetena skall följa tillgängliga repara­

tionsanvisningar. Låt eleverna själva ställa diagnos och komma med förslag till åtgärder.

Låt eleverna också vänja sig vid att efter hand överta alltmer av ansvaret för ar­

betet, vilket givetvis inte innebär att de får lämnas utan erforderlig tillsyn.

Försök skapa omväxling i undervisningen.

Utnyttja därför olika metoder och hjälp­

medel. Ge exempelvis ett par elever i upp­

gift att redovisa för någon viss konstruk­

tion i anslutning till ett övningsobjekt.

Diskutera utifrån en sådan redovisning alternativa konstruktioner.

Kontrollera på olika sätt utbildnings­

resultatet .

Låt eleverna efter genomförda arbetsupp­

gifter jämföra utnyttjad tid med den vane

mekanikerns tid.

Syfte och innehåll Kommentarer

4.7 Växellåda och bakväxel (alt fram- växel), kombinerat system

Konstruktion och funktion för olika ut­

föranden

Växellåda (mekanisk) Växellåda (hydromekanisk) Bakväxel (alt framväxel) Drivaxel, drivaxelväxel Drivaxelknutar

Variomatic - transmissionen

Bakaxel (ej drivande) vid framhjuls­

drift

4.8 Hjälpmedel

Verktyg, instrument, lyft- och uppsättningsanordningar o d samt informationsmateriel

4.9 Säkerheten Fordonets säkerhet

Säkerheten i arbetet, uppallning, tunga lyft, skyddsutrustning etc

Kontrollera skyddsanordningarna. Framhåll att domkraft och pallbockar regelbundet måste kontrolleras med tanke på säker­

heten. Påtala riskerna med de kalla golven vilket bl a motiverar att liggbräden an­

vänds .

Uppmärksamma även eleverna på riskerna mec asbestdamm från kopplingsbelägg samt bränn­

skador vid avtappning av olja från automa­

tiska växellådor.

Lyft- och transportanordningar skall an­

vändas. Framhåll att kombinationen fel­

aktiga och tunga lyft ofta förorsakar be­

stående skador.

27

DELMOMENT 5 Bromsar

5.1 Bromsbackar, med trummor, skivor och belägg

5.2 Hydrauliskt fotbromssystem (färdbroms)

5.3 Mekaniskt fotbromssystem 5.4 Hjälpbromssystem

5.5 Handbroms (parkeringsbroms) 5.6 Tryckluftsbromssystem

5.7 Släpvagnsbromssystem 5.8 Hjälpmedel

5.9 Säkerheten

RIKTTIDER

2 0

35 5 15 15 20

5 5 1 0

Syfte och innehåll Kommentarer

5 Bromsar

Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap och färdighet att självständigt genomföra de vanligast förekommande reparationerna av broms­

system samt

förvärva erforderlig kunskap om aktuella hjälpmedel för utförande av sådana arbetsuppgifter och om säker­

hetskrav.

5.1 Bromsbackar, med trummor, skivor och belägg

Trumbromsbackar Trumbromsbelägg

Justeringsanordningar Bromssköld

Bromstrumma Bromsskiva

Skivbromsklotsar

Undervisningen bör inledas med en allmän genomgång av de åtgärder som måste vid­

tas vid arbeten med bromsar.

Gör eleverna införstådda med det trafik­

säkerhet sansvar man påtar sig vid alla arbeten med bromsar.

Bromsbelägg

Syfte och innehåll Kommentarer

5.2 Hydrauliskt fotbromssystem (färdbroms)

En- och tvåkretssystem

Huvudcy1inder

Broms ledningar

Hjulcylinder och bromshus

Bromsmanövrering

5.3 Mekaniskt fotbromssystem

Bromsmanövrering

5.A Hjälpbromssystem

Vakuumbromsar och vakuumhydrauliska bromsar

Vakuumtank, ledningar och ventiler

Trycklufthydrauliska bromsar

Elektromagnetiska bromsar

Bromsmanövrering

Avgasbroms

5.5 Handbroms (parkeringsbroms)

Bromsmanövrering

Kardanbroms och övriga separata system

5.6 Tryckluftbromssystem

Kompres sor

Tryckregulator, ledningar och tryckluftbehållare

Bromsmanövrering och broms- cylindrar

Vent i ler

Alla arbeten måste noggrant följa givna föreskrifter. Felsökning och olika

kontrollåtgärder utgör viktiga led i alla arbeten med fordonsbromsar. Eleverna måste därför i lika stor utsträckning öva systematisk felsökning och diagnosti- sering som rena reparationsingrepp. Sam­

ma förhållande gäller säkerhetskontroll efter reparation.

Försök öka elevernas "inre aktivitet"

genom att ge i uppgift att förklara fel och orsak samt att föreslå lämpliga åt­

gärder.

Sök samtidigt att få en diskussion om den trafikfara som fordonet utgjort eller kunnat utgöra.

För aktuella studier på de vanligast före­

kommande bromssystemen torde det vara för­

hållandevis lätt att erhålla övningsobjekt

Det ökade behovet av mekaniker för tyngre fordon gör det angeläget att eleverna får tillfälle studera tryck­

luf t sbromssystem

Det är lämpligt att

de första studierna görs på särskilda

övningsobjekt innan eleverna får börja

arbeta med rullande materiel. Efter

gemensamma genomgångar bör eleverna ges

29

SyfLe och innehåll Kommentarer

5.7 Släpvagnsbromssystem

SIäpvagnsbromsar

5.8 Hjälpmedel

Verktyg, instrument, lyft- och uppsättningsanordningar o d samt i nformat ionsmaterial

5.9 Säkerheten

Kraven på bromsarna enligt gällande bestämmelser

Säkerheten i arbetet, uppallning, tunga lyft, asbestdamm, skyddsut­

rustning etc

möilighet att praktiskt arbeta med tryck- luftbromsar. Därvid bör även litteratur, planscher och modeller användas för att studera konstruktion och verkningssätt.

Demonstrera aktuella hjälpmedel för bromsarbetena. Kontrollera att eleverna förstår hur materielen skall utnyttjas och hur arbetet skall genomföras innan de tilldelas uppgifter på "rullande materiel".

Lyft- och transportanordningar skall an­

vändas. Framhåll för eleven att kombina­

tionen felaktiga och tunga lyft ofta förorsakar bestående skador.

Kontrollera skyddsanordningarna. Eleverna skall övas till reflexmässig visuell inspektion av domkraft och pallbockar.

Påtala även vikten av att iaktta största

försiktighet och följa arbetsanvisning

vid arbeten med fjäderbromscylindrar.

DELMOMENT RIKTTIDER 6 Framvagn och styrinrättning

6.1 Framvagn, stel framaxel 10 6.2 Framvagn, individuell fjädring 15 6.3 Framvagn (fram- och fyrhjulsdrift) 30

6.4 Styrinrättning 20

6.5 Framvagnens geometri och in­

ställning 20

6.6 Släpvagnars styrning 10

6.7 Hj älpmedel 5

6.8 Säkerheten 10

Syfte och innehåll Kommentarer

6 Framvagn och styrinrättning Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap och färdighet att självständigt genomföra de vanligast förekommande reparationerna på

framvagn och styrinrättning samt förvärva erforderlig kunskap om aktuella hjälpmedel för utförande av sådana arbetsuppgifter och om säker­

hetskrav.

6.1 Framvagn, stel framaxel Framaxel och styrspindel 6.2 Framvagn, individuell

fjädring

Styrspindel och spindelhållare Länkarmar och framaxelbalk 6.3 Framvagn (fram- och

fyrhj ulsdrift)

Styrspindel och spindelhållare Länkarmar (svängarmar, fjäder­

armar)

Kraven på säkerhet och komfort samt de ökade hastigheterna har lett fram till komplicerade och noggrant avvägda fram- vagnskonstruktioner . Service och under­

håll kräver i de flesta fall också komplicerade instrument och verktyg.

Arbetena har oftast karaktären av före­

byggande kontroll och underhåll. Eleverna måste därför ges tillfälle att systema­

tiskt träna kontroll och inställning av

framvagn. Varje elev måste också kunna

klargöra orsak och verkan samt lära sig

att dra slutsatser för åtgärder. Detta

kräver gedigna kunskaper om olika fram-

vagnars konstruktion och verkningssätt

31

Syfte och innehåll

6.4 Styrinrättning

Ratt, rattrör med stöd och rattaxel

Säkerhetsra11axel

Styrväxel, mekanisk

Styrarmar, styr- och parallell­

stag

Styrväxel, servo

Servopump med behållare

6.5 Framvagnens geometri och inställning

6.6 Släpvagnar

Konstruktion och manövrering

6.7 Hj älpmedel

Verktyg, instrument, lyft- och uppsättningsanordningar o d samt informationsmaterie 1

6.8 Säkerheten

Fordonets trafiksäkerhetskrav

Säkerheten i arbetet, uppallning, tunga lyft, skyddsutrustning etc

Kommentarer

men givetvis också om hur bakvagnens hjulställning, fjädring o d påverkar förhållandena.

Förhållandevis stor del av undervisningen bör inom detta delmoment ägnas åt demon­

strationer och diskussioner, konkreti­

serade genom förenklade skisser och diagram. Utnyttja filmer och andra hjälp­

medel. Studera Svensk Bilprovnings sta­

tistik och diskutera de svaga punkterna på olika konstruktioner. Varje elev måste ges tillfälle att studera olika framvagnskonstruktioner parallellt med utnyttjandet av apparaturer för inställ­

ning och kontroll.

Arbetena skall följa märkes fabrikanternas särskilda anvisningar. Kontrollutrust­

ningen måste också handhas enligt givna föreskrifter. Gör klart för eleverna att de inställningsvärden som fabrikanten rekommenderar är resultat av nogranna beräkningar och undersökningar och att avsteg från dessa påverkar köregenskaper- na och kan äventyra säkerheten.

Kontrollera och befäst elevernas kunska­

per genom att kräva enkla principskisser, då eleven skall redovisa exempelvis in­

ställningsvärden som konstateras och då eleven skall föreslå åtgärder.

Gör klart för eleverna att man inte kan betrakta ett arbete med framvagn som färdigt förrän man gjort en noggrann efterkontroll av säkringar och förvissat sig om att inget verktyg glömts kvar, som kan hindra styrinrättningens rörelser.

Lyft- och transportanordningar skall an­

vändas. Framhåll för eleven att kombina­

tionen felaktiga och tunga lyft ofta för­

orsakar bestående skador.

Kontrollera skyddsanordningarna.

DELMOMENT RIKTTIDER

7 Ram, fjädringssystem och hjul

7.1 Ram 10

7.2 Fjädringssystem, bladfjädring 10

7.3 Fjädringssystem, skruvfjädring

(spiralfjädring) 10

7.4 Fjädringssystem, torsionsfjädring

(vridfjäder) 5

7.5 Fjädringssystem, gas- och vätske-

fjädring 10

7.6 Stabiliserings- och upphängnings-

anordningar 30

7.7 Hjul och nav 10

7.8 Hjälpmedel 5

7.9 Säkerheten 10

Syfte och innehåll Kommentarer

7 Ram, fjädringssystem och hjul

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig kunskap och färdighet att självständigt genomföra de vanligast förekommande reparationerna på ram, fjädringssystem och hjul samt

förvärva erforderlig kunskap om aktuella hjälpmedel för sådana arbeten och om säkerhetskrav.

7.1 Ram

Ramkonstruktioner

Riktning och förstärkning av ram

7.2 Fjädringssystem, bladfj ädring

Bladfjädring, fram och bak

Delmoment 6 och 7 griper både arbetstek- niskt, konstruktions- och funktionsmässigt in i varandra. Det krävs därför en direkt samordning mellan dessa delmoment i fack­

teorin. Av främst tidsmässiga skäl har

inte eleverna under det första året haft

tillfälle att närmare studera olika ram-

och fjädringssystem. Eleverna har därför

33

Syfte och innehåll

7.3 Fjädringssystem, skruvfjädring (spiralfjädring)

Spiralfjädring, fram och bak 7.4 Fjädringssystem, torsions-

fjädring (vridfjäder) Torsionsfjädring, fram och bak

7.5 Fjädringssystem, gas- och vätskefj ädring

Konstruktioner för fram- och bak- fjädringssystem

Pump, tank, ledningar och manöverdon Gummifj ädrar

7.6 Stabiliserings- och upphäng- ningsanordningar

Stötdämpare (svängningshämmare) Krängningshämmare

Upphängningsanordningar för bakaxel 7.7 Hj ul och nav

Hjul, nav, däck och slang 7.8 Hjälpmedel

Verktyg, instrument, lyft- och uppsättningsanordningar o d samt informat ionsmateriel

7.9 Säkerheten

Kraven på fordonet enligt gällande bestämmelser

Säkerheten i arbetet, uppallning, tunga lyft, skyddsrutrustning etc

Kommentarer

inför undervisningen inom detta delmoment inte samma referensram som inom övriga delmoment. Det är därför viktigt att eleverna här får tillfälle studera olika konstruktioner. För sådana studier bör intressanta reparationsobjekt utnyttjas och viss tid måste ägnas åt sådana stu­

dier. Ambitionen att ge eleverna träning i ren reparationsteknik -får alltså inte hindra möjligheterna att studera funk­

tioner och konstruktioner, som ligger utanför själva reparationsuppgiften.

Detta kan medföra att studieobjektet - kundvagnen - måste hållas kvar längre tid än vad själva reparationen kräver, vilke-t kunden måste göras införstådd med.

Studera också material och reparations­

förfaranden. Samordna dessa genomgångar med delmomenten 10, 11 och 12. Gör ele­

verna uppmärksamma på att konstruktions­

ändringar i allmänhet kräver ombesikt- ningar. Studera vad som föreskrivs om bl a draganordningar. Försök få eleverna förstå den omsorg och vaksamhet som tra­

fiksäkerheten kräver, diskutera de verk­

ningar som slarv och okunnighet kan leda till Eleverna måste lära sig att regel­

mässigt kontrollera låsningar och hjul­

muttrar innan fordonet lämnas för prov­

körning eller till kund.

Försök få eleverna att kontinuerligt hålla arbetsplatsen ren och fri från ovidkommande tillbehör och materiel.

Gör klart för eleven att detta minskar risken för olycksfall och bidrar till trivsel och bättre arbetsresultat.

Lyft- och transportanordningar skall an­

vändas. Framhåll för eleverna att kombi­

nationen felaktiga och tunga lyft ofta förorsakar bestående skador.

Kontrollera skyddsanordningarna. Eleverna

skall övas till reflexmässig visuell

inspektion av domkraft och pallbockar.

DELMOMENT RIKTTIDER 8 Karosseri

8.1 Karosseristomme 20

8.2 Motorhuv, kylarmaskering, skärmar, fotsteg och utfyll-

nadsplåtar 10

8.3 Dörrar och luckor, gångjärn och stöd, lås, säkring, handtag,

hiss och vev 10

8.4 Utvändiga prydnadsdetaljer, glas

och tätningslister 5

8.5 Klädsel och invändig utrustning 5

8.6 Stötfångare och bärjärn 5

8.7 Hytt 10

8.8 Hjälpmedel 5

8.9 Säkerheten 10

Syfte och innehåll Kommentarer

8 Karosseri

Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap och färdighet att självständigt genomföra de van­

ligast förekommande reparationerna på karosserier och till karosseriet hörande anordningar samt

förvärva erforderlig kunskap om aktuella hjälpmedel för sådana arbeten och om säkerhetskrav.

8.1 Karosseristomme

Olika konstruktioner och utföranden Den självbärande karossen, säker­

hetskarossen etc

8.2 Motorhuv, kylarmaskering, skärmar, fotsteg och utfyllnadsplåtar

Eleverna har inte tidigare under det första året haft tillfälle studera karosseriet som helhet. Det är därför viktiet att teoretiska eenomeånear samordnas med direkta iakttagelser

av hur olika karosseristommar är uppbygg­

da. Syftet är givetvis inte att skapa

vare sig konstruktörer eller skaderepara-

Syfte och innehåll Kommentarer

8.3 Dörrar och luckor, gångjärn och stöd, lås, säkring, handtag, hiss och vev

8.4 Utvändiga prydnadsdetaljer, glas och tätningslister 8.5 Klädsel och invändig ut­

rustning

Stolar, dynor, mattor etc 8.6 Stötfångare och bärjärn 8.7 Hytt

8.8 Hjälpmedel

Verktyg, instrument, lyft- och uppsättningsanordningar o d samt informat ionsmaterie1

8.9 Säkerheten

Kravet på fordonet enligt gällande bestämmelser

Säkerheten i arbetet, uppallning, skyddsutrustning etc

törer. Däremot måste eleverna få erfor­

derliga insikter om exempelvis karosseri- stommens byggnad för att kunna avgöra vad som är bärande delar och hur man skiljer exempelvis motorhuv och kylar­

maskering från karossen före ett motorlyft Eleverna skall göras medvetna om vad

som föreskrivs om exempelvis backspeglar och backspeglars placering samt andra föremål som kan vålla personskada vid kollision. Likaså att t ex dörrhandtag och reglage inne i fordonet inte monte­

ras så att de kan skada.

Arbetena inom detta delmoment måste ofta samordnas med övningarna inom delmomenten 10, 11 och 12, vilket vid det praktiska genomförandet kan kräva förhållandevis stora tidsförskjutningar mellan momenten.

Lyft- och transportanordningar skall an­

vändas. Framhåll för eleverna att kombi­

nationen felaktiga och tunga lyft ofta förorsakar bestående skador.

Kontrollera skyddsanordningarna. Eleverna skall övas till reflexmässig visuell inspektion av domkraft och pallbockar.

Påpeka riskerna för skador vid arbete med vibrerande verktyg, s k "vita fingrar"

Uppmärksamma även eleverna på att klimat­

anläggningar kan innehålla freongas och faran för köldskador i samband med av­

tappning av systemet. Riskerna vid arbeten

med tippbara hytter skall även behandlas.

DELMOMENT

9 Tillbehör, specialanordningar och övrig utrustning

9.1 Säkerheten

RIKTTIDER

90

10

Syfte och innehåll Kommentarer

9 Tillbehör, specialanordningar och övrig utrustning

Eleven skall genom sina studier

skaffa sig kunskap och färdighet att självständigt genomföra de vanligast förekommande reparationerna på vissa tillbehör för motorfordon samt

förvärva erforderlig kunskap om aktuella hjälpmedel för sådant arbete och om säkerhetskrav som kan ha avseende på sådana tillbehör.

Lyft- och lastanordningar

Tipp

Draganordningar för släp- och påhängsvagnar etc

Automatisk dörrmanövrering etc

Specialutrustningar för invalid­

fordon

Övriga i andra delmoment inte an­

givna aktuella anordningar och utrustningar, t ex kilometerräk­

nare, färdskrivare, plombering och tillhörande regler.

Speciella hjälpmedel för övningar­

na och studierna

9.1 Säkerheten

Kravet på fordonet enligt gällande bestämmelser

Säkerheten i arbetet, uppallning, skyddsutrustning etc

Detta delmoment ger utrymme för bl a en viss lokal anpassning av undervisningen Inom ramen för detta delmoment kan lä­

raren i samråd med eleverna även väl i a sådana studieobiekt som är aktuella oa en viss ort exempelvis motorsåear. mari­

na utrustninear o d.

Lyft- och transportanordningar skall an­

vändas. Framhåll för eleverna att kombi­

nationen felaktiga och tunga lyft ofta

förorsakar bestående skador.

37

S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r

A r b e t e n m e d t i p p , l y f t - o c h l a s t a n o r d ­ n i n g a r f o r d r a r s ä r s k i l d u p p m ä r k s a m h e t u r s ä k e r h e t s s y n p u n k t .

V i d a r b e t e n u n d e r u p p l y f t t i p p f l a k s k a l l d e t t a s ä k r a s g e n o m a t t s p ä r r v e n t i l e n i h y d r a u l s y s t e m e t s t ä n g s s a m t g e n o m a t t l ä m p l i g s t ö t t a ä r u p p s a t t .

K o n t r o l l e r a s k y d d s a n o r d n i n g a r n a . E l e v e r n a

s k a l l ö v a s t i l l r e f l e x m ä s s i g v i s u e l l

i n s p e k t i o n a v d o m k r a f t o c h o l i k a t y p e r

a v p a l l b o c k a r / s t ö t t o r .