Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder till patienter med akut smärta: En litteraturöversikt

(1)

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder till patienter med akut smärta

En litteraturöversikt

Författare

Anna Gustafsson Christina Ödegård

Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2019

Handledare Lena Gunningberg Examinator

Mariann Hedström

(2)

(3)

Tack

Vi vill tacka vår handledare Lena Gunningberg som givit oss värdefull vägledning, delat sina kunskaper med oss och hjälpt oss att bli klara med arbetet.

Examinator Mariann Hedström som genom hård men rättvis bedömning givit oss möjlighet att publicera en väl genomarbetad och sammanhängande uppsats.

Utan er hade det här arbetet inte varit möjligt att färdigställa, ni har varit våra stöttepelare under en tuff period. Tack för att ni stått ut med oss och hjälpt oss över målsnöret!

(4)

(5)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Akut smärta är en globalt förekommande orsak till lidande hos människor och den vanligaste behandlingen är olika former av analgetika som förskrivs av läkare. Syftet med denna studie är att undersöka effekterna av olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som sjuksköterskan kan erbjuda inneliggande patienter.

Metod: Studien utformas som en litteraturöversikt för att undersöka aktuell evidens för icke- farmakologiska smärtlindringsalternativ. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL, Cochrane och PubMed. Totalt inkluderades tio randomiserade kontrollerade studier och tre

kvasiexperimentella studier.

Resultat: Efter granskning av studierna framkommer signifikanta resultat för smärtlindrande effekter av icke-farmakologisk smärtlindring. De inkluderade studiernas resultat visar att alternativa smärtlindringsmetoder, som kyla och värme, analgetikaförstärkning, massage, smärtavledning och aktivitet är effektiva komplement som sjuksköterskan kan erbjuda sina patienter. De studier som inkluderats beskriver dessutom få negativa effekter och vissa kostnadsbesparingar. De flesta icke-farmakologiska metoderna är enkla och

kostnadseffektiva, medan andra är mer komplicerade, kräver utbildning och är kostsamma.

Slutsats: Studien finner att det finns flera effektiva icke-farmakologiska

smärtlindringsmetoder, som sjuksköterskan kan erbjuda inneliggande patienter med akut smärta. Kunskaperna om icke-farmakologiska smärtlindringsalternativ inom

sjuksköterskeutbildningarna bör uppdateras samt uppmuntras mer ute på avdelningarna.

Vidare forskning inom området är nödvändigt för att öka evidensen ytterligare.

Nyckelord: akut smärta, komplementär och alternativ medicin, smärtlindring, sjukhus och kryoterapi.

(6)

ABSTRACT

Background: Acute pain is a globally occurring reason for inpatient suffering and the most common treatment is different forms of analgesics prescribed by doctors. The aim of this study is to identify effects of various non-pharmacological pain relief methods the registered nurse can offer patients with acute pain.

Method: This study is performed as a literature review to examine up to date evidence for non pharmacological pain relief alternatives. The literature search was made in the databases CINAHL, Cochrane and PubMed. A total of ten randomized controlled trial and three quasi experimental studies were included.

Results: When the studies were reviewed significant results were seen for complementary therapies. The results of the included studies showed that complementary therapies, such as cryotherapy, analgesic enhancement, massage, pain dissipation and activity, are effective non- pharmacologic alternatives the registered nurse can offer their patients. Included studies show few negative side effects and could be cost effective. Most of the included methods are easy to use and cost effective, while others are more complicated, expensive and need education to perform.

Conclusion: The study finds that several alternative pain relief methods, available for the registered nurse to offer, give effective relief for inpatients with acute pain. The knowledge of non pharmacological pain relief methods need to be encouraged when training to be a nurse and in the workfield of registered nurses. More research in the area is required to increase the evidence of the methods.

Keywords: acute pain, complementary therapies, pain relief, hospital and cryotherapy

(7)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 5

ABSTRACT ... 6

BAKGRUND ... 9

SMÄRTA ... 9

Akut smärta ... 9

Patienters upplevelser av vårdmötet vid akut smärta ... 10

Smärtbehandling och biverkningar ... 10

Smärtskattningsskalor ... 11

Icke-farmakologisk smärtbehandling ... 12

TEORETISKT BEGREPP... 13

PROBLEMFORMULERING ... 13

SYFTE ... 14

METOD ... 14

DESIGN ... 14

SÖKSTRATEGI ... 14

Databaser ... 14

Sökord ... 14

Inklusionskriterier ... 14

Exklusionskriterier ... 15

BEARBETNING OCH ANALYS ... 15

TABELL 1ÖVERSIKT AV SÖKNINGAR ... 16

Kvalitetsanalys ... 16

Resultatanalys ... 17

Forskningsetiska överväganden ... 17

RESULTAT ... 17

Kyla och värme ... 17

Analgetikaförstärkning ... 19

Massage ... 20

Smärtavledning ... 22

Aktivitet ... 22

(8)

DISKUSSION ... 23

RESULTATDISKUSSION ... 23

METODDISKUSSION ... 25

SLUTSATS ... 26

REFERENSLISTA ... 28

BILAGA 1 ... 33

BILAGA 2 ... 36

BILAGA 3 ... 39

(9)

9

BAKGRUND

Smärta är en subjektiv känsla som upplevs varierande från person till person och kan förvärras eller reduceras beroende på yttre omständigheter (Almås, Valand, Bilicz &

Berntzen, 2002). Vid en skada på eller i kroppen uppstår smärta som ett symtom för att uppmärksamma detta. Smärta delas vanligen in i fyra kategorier, nociceptiv, neurogen, idiopatisk och psykogen, baserat på orsak och smärtans karaktär. Vid en vävnadsskada aktiveras nociceptorer som skickar smärtsignaler till receptorer i ryggmärgen. Denna smärtupplevelse delas ibland in i somatisk och visceral beroende på var skadan uppstår.

Somatisk nociceptiv smärta härrör från skador på huden, skelettet och inflammation. Visceral smärta uppkommer från kroppens organ och kan även upplevas som refererad smärta i

närliggande områden eller att den strålar mot annan lokalisation. Neurogen smärta uppstår vid skador eller dysfunktion i nervsystemet, t.ex. vid stroke, amputationer och bältros. Idiopatisk smärta har oftast ingen känd orsak. Psykogen smärta kan uppstå i samband med psykiska sjukdomar. Akut smärta talar om att något är fel, till exempel att en vävnadsskada uppstått eller till följd av en operation (Bergh, 2009).

Smärta

Smärta är en av de vanligaste kontaktorsakerna för patienter och svarar för 20 - 40% av läkarbesöken inom primärvården. Patienterna finns dock inom alla specialiteter, på till exempel akutmottagningar och inom psykiatrin (Wadensten, Fröjd, L. Swenne, Gordh &

Gunningberg, 2011). Kostnader för akut smärta har inte varit möjligt att finna, däremot har Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) gjort försök att skatta kostnaderna för kronisk smärta ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Exempelvis beräknas läkarbesök till 4,7 miljarder kronor per år, läkemedelskostnader uppemot 1,5 miljarder kronor samt indirekta kostnader, som sjukförsäkring och produktionsbortfall, på ca 80 miljarder (Fredenberg, Vinge

& Karling, 2015).

Akut smärta

Den akuta smärtan är kortvarig (mindre än tre månader). Den är oftast kombinerad med andra fysiologiska tecken, som ökad puls, ökad andningsfrekvens samt vidgade pupiller och blek eller kallsvettig hud (Bergh, 2009). Smärtupplevelser i kombination med andra fysiologiska tecken gör det lättare för patienten att bli trodd vid ett vårdbesök. De patienter som inte uppvisar övriga fysiologiska tecken i samband med smärta upplever sig ofta bli bemötta med

(10)

10

tveksamhet (Almås et al., 2002). Den akuta smärtan har sitt ursprung i olika sjukdomstillstånd samt skador på huden eller i organ. Dåligt lindrad akut smärta kan utvecklas till långvarig smärta. Även olyckor och kirurgiska ingrepp kan leda till olika smärttillstånd som kan bli svåra att behandla (Almås et al., 2002). Indelningen av akut och långvarig smärta kommer från International Association for the Study of Pain (IASP). IASP beskriver smärta som en otrevlig och känslofylld upplevelse i samband med en vävnadsskada. Den akuta smärtan är en varningssignal för att något är fel, men om smärtan blir långvarig förloras dess skyddande roll och symtomen kan påverka livet negativt (Stump & Dalben, 2012).

Patienters upplevelser av vårdmötet vid akut smärta

Patientens hela livssituation kan bli påverkad av smärtan. De kan få svårigheter att arbeta, utföra hushållssysslor, delta i aktiviteter eller umgås med vänner. Smärta kan orsaka ett

enormt lidande inte bara fysiskt utan även psykiskt. Patienter som upplever smärta känner ofta en lättnad bara i att få en diagnos eller att någon lyssnar. Detta gäller framförallt dem som lever med långvarig smärta (Bergh, 2009).

Flera faktorer kan påverka en patients upplevelse av vården. De som söker akut för smärta och bemöts med bristfällig kommunikation i sitt möte med personal, en lång väntetid eller i värsta fall utebliven smärtlindring, upplever mötet som negativt (Guru & Dubinskys, 2000).

Rörande långa väntetider visar en studie av Tanabe och Buschmann (1999) att patienter som kom till akuten i snitt fick vänta 74 minuter från ankomst till att de fått någon typ av

farmakologiskt medel. Vissa patienter skulle dock neka smärtlindring fastän de blev erbjudna, på grund av rädsla att utveckla ett beroende. En av sjuksköterskans roller är att patienternas behov av information tillgodoses på ett lämpligt sätt för att på så sätt underlätta till samtycke till vård och behandlingar (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).

Smärtbehandling och biverkningar

Akuta smärttillstånd bör behandlas med analgetika i sådana doser att smärtan blir hanterbar för patienten, inte minst för att undvika onödigt lidande. Ofta finns det dock andra orsaker till att sjukvårdspersonalen vill minska smärtan, till exempel för att minska syreförbrukningen vid kramper i hjärtats kärl eller för att kunna hjälpa patienten att mobiliseras efter operationer.

Vissa belägg finns också för att effektiv smärtlindring i det akuta postoperativa skedet eller efter trauma minskar risken att utveckla långvariga smärttillstånd (Fredenberg et al., 2015).

(11)

11

Första behandlingsalternativen vid mild till måttlig smärta är vanligen paracetamol som blockerar effekten av fria radikaler samt antiinflammatoriska läkemedel (NSAID-preparat) som hämmar prostaglandinsyntesen och därmed dämpar inflammationsprocessen. Dessa kan även kombineras. Vid svår smärta ges oftast svaga opioider som kodein, tramadol eller dextropropoxifen tillsammans med paracetamol. En akut och svår smärta som t.ex.

hjärtinfarkt kräver höga doser av en stark opioid för att smärtfrihet ska uppnås (Larsson, 2007).

Norlén (2014) beskriver verkningsmekanismerna av de olika preparaten som lindrar smärta genom att på olika sätt blockera signalerna från skadan till hjärnan. Opioider hindrar smärtimpulser i de uppåtstigande smärtnerverna i ryggmärgen från att nå hjärnan. NSAID- preparaten är antiinflammatoriska, smärtlindrande, antipyretiska och febernedsättande.

Paracetamol vet forskningen ännu inte hur det verkar för att lindra smärta och feber.

Vidare beskriver Norlén (2014) även biverkningarna av samtliga preparat. Dessa kan vara jobbiga för patienten och en del kan rentav vara livshotande. Opioider kan ge en dämpande effekt på hostreflexerna, förstoppning, gallsmärtor och andningshämning. Vid

långtidsanvändning kan tolerans utvecklas och därmed beroende och abstinens. NSAID- preparaten kan ge skador på magslemhinnan samt att risken för livshotande blödningar ökar.

Paracetamol har få biverkningar vid rekommenderad dos, överdosering kan dock leda till allvarliga leverskador.

Smärtskattningsskalor

Då det är svårt att avgöra graden av smärta och effekterna av analgetika eller andra smärtlindringsmetoder hos en annan person har det tagits fram hjälpmedel i form av skattningsskalor. De vanligaste skalor som används inom vården är visuell analog skala (VAS), numerisk skala (NRS) och verbalt beskrivande skalor som verbal skattningsskala (VRS) och verbal beskrivande skala (VDS). Smärtskattningen pågår regelbundet till dess att patienten upplever sig ha en hanterbar smärta som inte kräver mer analgetika eller skattar 3 eller lägre på den skala som valts som lämplig för patienten (Almås et al., 2002). Vid akut smärta är det av extra stor vikt att kontrollerna sker regelbundet, dels för att kunna garantera en snabb och effektiv smärtlindring, dels för att snabbt kunna notera eventuell överdosering (Gräbel, 2018).

(12)

12

Icke-farmakologisk smärtbehandling

Analgetika är den standardiserade formen av smärtbehandling, dock har även positiva effekter påvisats av icke-farmakologiska metoder i forskningen (Almås et al., 2002). Dessa alternativ kan i samråd med patient och legitimerad personal göras till egenvårdsåtgärder dock

förutsätter det att en riskbedömning klarlagt att åtgärden inte skadar patienten. På det sättet kan sjuksköterskan administrera metoden på sjukhuset och om patienten finner lindring och hjälp kan denne själv utföra smärtlindring i hemmet efter avslutad vårdtid (Socialstyrelsen, 2009).

Cancerfonden (2008) stödjer forskning för att hitta nya och effektiva behandlingsmetoder för att minska lidande hos patienter. De senaste åren har intresset för komplementär och alternativ medicin (KAM) börjat bli större och efterfrågas oftare av patienterna. KAM är ett

samlingsbegrepp på alla icke-farmakologiska behandlingar som kan erbjudas befolkningen som alternativ eller komplement till analgetika. I en undersökning gjord av Statistiska centralbyrån, SCB, visar det att 70% av Sveriges befolkning är positiva till KAM och att var femte vuxen någon gång använt en alternativ behandlingsmetod (Carlsson, 2001).

Ser man på användningen av KAM i världen i stort, så är det viktigt att tänka på kontexten och det bakomliggande kulturella läget i de olika länderna, samt tillgången till så kallad västerländsk medicin. Zörgõ, Purebl och Zana (2018) genomförde en studie i Ghana som visar att 73,5% av patienterna med cancer nyttjar KAM. Sätts dessa siffror däremot i kontrast till att cirka 70% av Ghanas befolkning inte har råd med västerländsk medicin, och att cancern oftast diagnostiseras så pass sent att det inte finns något att göra, visas en annan statistik. Med dessa siffror visas ett behov av att forska kring och undersöka effekterna av KAM-behandlingar för att öka dess evidens samt öka patientsäkerheten och skapa globala riktlinjer kring dess

utförande. Det visar även en rapport från World Health Organization, WHO, (2011) som sammanfattar att hälsofördelarna inte är utvärderade på ett sätt som kan anses vara globalt accepterad evidens. Rapporten lyfter också fram att det är svårt att hitta jämförbar information om KAM på grund av skillnaderna i tillhandahållandet länder emellan. Detta trots att KAM används i de flesta länder och är allmänt förekommande i länder som representerar mer än halva jordens befolkning. Risken med att använda KAM är att fokus oftast ligger på energihöjande åtgärder och människan som helhet, vilket gör att enskilda sjukdomar kan maskeras eller missas och gränsen mellan hälsa och ohälsa blir otydlig. Diagnostiseringen av

(13)

13

specifika sjukdomar och behandlingseffekter kan bli försvårad, till exempel kan diet- och motionsrekommendationer inom kardiovaskulära områden bli svåra att isolera och rapportera (WHO, 2011).

När sökningar för användning av KAM inom sjukvården görs på allmänna sökmotorer

framkommer det att cancervården är den vårdform som frekvent använder alternativa metoder för smärtlindring (Cancerfonden, 2008; Regionalt cancercentrum, 2016).

Teoretiskt begrepp

Lidandet kan upplevas på olika sätt. Det kan dels upplevas som motsatsen till att må bra och känna välbefinnande, eller som att befinna sig på livets mörka sida utan hälsa och glädje.

Lidandet skapar olust och kan försvåra att se det man uppskattar i livet. Det är viktigt att förstå lidandet då det är en del av livet och inte kan uteslutas därifrån. Genom kunskap, medlidande och ömhet från personalens sida kan lidandet lindras och underlättas för patienten (Arman, 2017). Som alla känslor är även lidandet en del av varje människas liv som upplevs unikt och individuellt och kopplas till en persons upplevelse och meningen som tillskrivs en händelse eller förlust. Man kan inte lindra allt lidande, utan måste fokusera på det som är möjligt att avhjälpa för att inte orsaka personer med ohälsa eller sjukdom ytterligare lidande.

En känsla av förlorad kontroll, hot eller kränkning kan uppstå vid lidande och för att kunna lindra måste patientens lidande bekräftas av vårdgivaren genom tillgänglighet och närvaro.

Patientens förståelse och en möjlighet att försonas med sitt lidande kan på så sätt underlättas (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).

Problemformulering

Farmakologisk smärtlindring är inte tillräckligt i alla situationer och det är inte alla patienter som vill använda analgetika. De vanligaste läkemedlen som används vid smärtlindring har för vissa oönskade bieffekter. Inom vissa sjukvårdsområden erbjuds många olika icke-

farmakologiska smärtlindringsalternativ till patienterna. Därför är det viktigt att undersöka vilka effekter icke-farmakologisk smärtlindring har och om det kan erbjudas alla

patientgrupper som en del i arbetet att öka patienternas delaktighet i vården.

(14)

14 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka effekten av icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som kan erbjudas patienter med akut smärta.

METOD

Design

Valet av design föll på litteraturöversikt med systematisk ansats för att kunna ta del av andra studiers resultat. Artiklarna som ingår i uppsatsen är randomiserade kontrollerade studier (RCT) och kvasi-experimentella studier. Sjuksköterskan behöver hela tiden uppdatera sig och hålla sig ajour med ny evidens för att kunna erbjuda den bästa tänkbara omvårdnaden och säkerställa patientsäkra arbetsrutiner (Polit & Beck, 2012).

Sökstrategi

Databaser

De databaser författarna till denna uppsats använde sig av var CINAHL, Cochrane och PubMed.

Sökord

För att hitta artiklar som kunde tänkas besvara syftet användes sökorden akut smärta,

komplementär och alternativ medicin, smärtlindring, sjukhus och kryoterapi. För att sökorden skulle bli applicerbara i de databaser som användes översattes de med svensk MeSH och då blev sökorden acute pain, complementary therapies, hospital och cryotherapy.

Inklusionskriterier

Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara genomförda de senaste tio åren, vara skrivna på svenska eller engelska, att det skulle vara kvantitativa originalartiklar, handla om icke- farmakologisk behandling av akut smärta, inkludera vuxna, heldygnsvårdade patienter på medicinska- och kirurgiska avdelningar. I första hand söktes RCT studier, i andra hand kvasiexperimentella studier.

(15)

15

Exklusionskriterier

Exklusionskriterierna var cancerrelaterad smärta, akupunktur, metoder som ej var inom allmänsjuksköterskans kompetens eller hade låg kvalitet enligt granskningsmallen. Ytterligare exklusionskriterier var artiklar som inte blivit etiskt granskade eller inte var tillgängliga för kostnadsfritt fjärrlån via Uppsala Universitet.

Bearbetning och analys

Första sökningen gjordes i PubMed med sökorden acute pain, complementary therapies och hospital med exklusion av cancer, acupuncture och children. Sökfilter inställningarna var de senaste 10 åren och människor vilket genererade 95 träffar. Av dessa valdes 28 ut som lämpliga för genomläsning av abstract. Vid läsningen av abstract sållades 16 ut som lämpliga att ingå i studien. Av de som togs bort var sex artiklar litteraturstudier, fem ansågs inte svara på syftet och en ansågs vara av för dålig kvalité, då den inte var etiskt granskad eller på annat sätt beskrev etiska överväganden. I tabell 1 är de olika sökningarna beskrivna.

Sökningen gjordes om i CINAHL och gav fem träffar, där två var dubbletter. Tre abstract valdes för läsning, varav två inte svarade på syftet och en inte var tillgänglig via fjärrlån.

Detta resulterade i att ingen artikel kunde ingå. När sökningen gjordes i Cochrane blev resultatet tio träffar. En artikel var redan funnen i tidigare databas. Två valdes ut för läsning av abstract, dock stämde ingen med syftet.

Ingen av de artiklar som återfanns behandlade värme eller kyla som alternativa behandlingar.

Därför gjordes en ny sökning i alla tre databaser med sökorden acute pain, hospital och

cryotherapy samt exklusion av cancer och children. De sökfilter som användes var fortfarande 10 år och människor. PubMed gav 24 träffar där nio artiklar valdes ut för läsning av abstract, fem av dessa ansågs lämpliga att ingå i studien. Av de fyra artiklar som valdes bort beskrev tre fel yrkeskategorier och en var ej tillgänglig för fjärrlån. På CINAHL gav det en träff som vid läsning visade sig vara en litteraturstudie och därmed valdes bort. Cochrane gav tio träffar varav sex var dubbletter. Fyra artiklar valdes för läsning varav en valdes ut att ingå. De tre andra svarade inte på syftet och valdes därmed bort.

Vid första genomläsningen av artiklarna i fulltext föll nio bort då de inte mötte inklusionskriterierna. Detta resulterade i att 13 artiklar var lämpliga att ingå i studien.

(16)

16

Tabell 1 Översikt av sökningar

Databas Sökord Utfall Antal

lästa abstract

Utvalda för fulltext- läsning

Ingår i studien

PubMed acute pain AND complementary therapies AND hospital NOT cancer NOT

acupuncture NOT children

95 28 16 8

Cinahl acute pain AND complementary therapies AND hospital NOT cancer NOT

5 3 0 0

Cochrane acute pain AND complementary therapies AND hospital NOT cancer NOT

12 2 0 0

PubMed acute pain AND hospital AND

cryotherapy NOT cancer NOT children

24 9 5 4

Cinahl acute pain AND hospital AND

1 1 0 0

Cochrane acute pain AND hospital AND

10 4 1 1

Kvalitetsanalys

För att bedöma de utvalda artiklarnas kvalitet läste båda författarna igenom alla och kontrollerade att det var RCT eller experimentella studier. Författarna kontrollerade

gemensamt att studierna var etiskt granskade, att deltagarna givit samtycke samt att det fanns beskrivning av utförande, statistiska analyser och mätinstrument. Genom gemensam

diskussion bedömdes sedan alla artiklar enligt Forsberg & Wengströms (2016)

granskningsmallar för RCT-studier och kvasiexperimentella studier och deras kvalitet avgjordes, se bilagorna 2 och 3. Alla artiklar granskades enligt de punkter som tas upp i mallarna. Då det inte fanns något poängsystem bifogat mallarna gjordes ett passande av uppsatsförfattarna. Alla artiklar som valdes ut är originalartiklar publicerade i

referentgranskade tidskrifter. Artiklarna är sammanställda i bilaga 3.

(17)

17

Bilaga 1 Checklista för kvantitativa artiklar - RCT (randomiserade kontrollerade studier) Totalt kunde varje artikel få 22 poäng, där 0 – 11 poäng ansågs som låg kvalitet, 12 - 17 medel samt 18 - 22 hög kvalitet. Poängfördelningen redovisas i bilagan, de frågor som saknar poäng ansågs inte vara relevanta för artikelns kvalitet.

Bilaga 2 Checklista för kvantitativa artiklar -kvasi-experimentella studier

De artiklar som granskades med denna mall kunde få totalt 13 poäng, där 0 – 7 ansågs som låg kvalitet, 8 - 10 medel och 11 - 13 bedömdes som hög kvalitet. Poängfördelningen redovisas i bilagan på samma sätt som i bilaga 1.

Resultatanalys

Författarna läste alla artiklarnas resultatdel var för sig och diskuterade sedan vad som

framträdde som slutresultat för varje studie. Resultaten för alla artiklar sammanställdes för att likheter och skillnader skulle kunna urskiljas. Vid den gemensamma diskussionen framträdde likheter mellan interventionerna som utförts, vilket resulterade i indelning i kategorier.

Forskningsetiska överväganden

Artiklarna som valdes ut att ingå i litteraturöversikten var granskade av en etisk kommitté eller var på annat sätt påvisat etiskt övervägda. För att hålla arbetet objektivt bortsåg författarna från sina egna förförståelser för fenomenet i möjligaste mån (Forsberg &

Wengström, 2015).

RESULTAT

Resultatet baseras på 13 artiklar från nio länder, Indien (n=1), Iran (n=3), Italien (n=1), Kanada (n=1), Kina (n=1), Nederländerna (n=1), Sri Lanka (n=1), Turkiet (n=1) och USA (n=3). Vid kvalitetsgranskningen bedömdes att åtta artiklar var av hög kvalitet och fem av medel. Ingen artikel bedömdes ha låg kvalitet. Alla artiklarnas studier genomfördes i sjukhusmiljö eller på sjukgymnastmottagningar vid rehabiliterande behandlingar. De kategorier som artiklarnas resultat kunde delas in i var kyla och värme, massage, analgetikaförstärkning, smärtavledning samt aktivitet.

Kyla och värme

(18)

18

Det var fyra artiklar som på olika sätt studerade värme och kyla för att minska patienternas smärta. Demografiska data inom grupperna var liknande inom varje enskild studie, dock inte studierna emellan. Artiklarna studerar olika former av behandlingar, två av studierna

undersökte enbart kyla medan de andra två jämförde värme- och kylbehandling.

Leegwater och medarbetare (2017) undersökte, i sin RCT-studie, om återhämtningen från höftledsoperationer kunde förkortas med hjälp av att en typ av kombinerat kyl- och

tryckförband applicerades på det opererade området de första 72 timmarna efter operation.

Tekniken kallas “continuous-flow cryocompression therapy” (CFCT). En av

frågeställningarna Leegwater och medarbetare (2017) hade var om behandlingen med CFCT minskar den postoperativa smärtan. Li och Wang (2016) undersökte, i sin kvasiexperimentella studie, huruvida svullnaden och smärtan efter hornhinneoperationer kan minska med hjälp av kylkompresser. Studiegrupperna i arbetet av Li och Wang (2016) bestod av 50 patienter vardera medan arbetet av Leegwater och medarbetare (2017) hade grupper på 64 respektive 62 deltagare. Båda artiklarna delade in deltagarna i en undersökningsgrupp och en

kontrollgrupp, båda grupperna fick sedvanlig vård (Leegwater et al., 2017; Li & Wang, 2016).

Dessa båda artiklar gav interventionen under 30 minuter. I arbetet av Leegwater och

medarbetare (2017) fick undersökningsgruppen 10 till 12 behandlingar de första 72 timmarna postoperativ. Li och Wang (2016) instruerade sin undersökningsgrupp att använda en

hemmagjord kylkompress tre gånger dagligen i två dagar efter operation.

I Studien av Leegwater och medarbetare (2017) fick CFCT-studiens grupper skatta sin smärta 24, 48 och 72 timmar efter operation, före och efter intervention, vid vila med hjälp av den numeriska smärtskalan (NRS). Kontrollgruppens medelvärden på NRS-skalan var 2,61 24 timmar efter operation, efter 48 timmar var det 1,92 och 72 timmar efter var det 2,15. CFCT gruppen skattade 2,70 innan intervention och 2,39 efter, 24 timmar efter operation. Efter 48 timmar var skattningen 2,27 före och 1,98 efter intervention och 72 timmar efter operation var värdet 2,34 före intervention och 1,88 efter. Resultatet visade att vid 72 timmar postoperativt så skattade undersökningsgruppen signifikant lägre på smärta i vila än kontrollgruppen, dock erhölls skillnaden enbart hos de patienter som fullföljde alla 72 timmarna med CFCT

(Leegwater et al., 2017).

(19)

19

Li och Wang (2016) delade in smärtan i kategorierna ingen smärta (0), mild (1–3), måttlig (4- 6) och allvarlig (7-10). Av de 50 som ingick i kontrollgruppen skattade 21 deltagare allvarlig smärta dag ett postoperativ, 18 stycken skattade smärtan som måttlig och 11 skattade mild smärta. Av de 50 deltagarna som använde iskompressen skattade endast 4 stycken allvarlig smärta dag ett, 21 stycken måttlig och resterande 25 skattade mild smärta. Dag två efter operation skattade 20 stycken av kontollgruppens deltagare allvarlig smärta, 17 stycken måttlig och 13 stycken mild. Bland iskompressgruppens deltagare skattade ingen allvarlig smärta dag två och endast tio stycken skattade måttlig smärta, övriga 40 skattade mild smärta.

Både Leegwater och medarbetare (2017) samt Li och Wang (2016) påstår att kyla är en effektiv och billig metod för smärtlindring.

Weeraserkara och medarbetare (2016) jämförde värmebehandling och kontrastterapi, alternering mellan värme och kyla, för att utröna om det fanns signifikanta skillnader i smärtlindringssyfte, vilket det inte gjorde. Även Garra och medarbetare (2010) använde kyla, i jämförelse med värme, som smärtlindringsmetod i sin studie. Deras hypotes var att liknande smärtlindring skulle uppnås med både värme och kyla, dock nådde inte resultaten den

förutbestämda signifikansnivån.

Analgetikaförstärkning

Vissa icke-farmakologiska behandlingsmetoder kan användas för att förstärka effekterna av analgetika och i vissa fall minska konsumtionen. Här identifierades tre artiklar som

undersöker effekterna av olika metoder att förstärka analgetikan, behandling med eteriska oljor, zonterapi (globalt; reflexology) och verbal suggestion.

Johnson och medarbetare (2016) samlade, retrospektivt, in all data från tio privatkliniker som erbjöd aromaterapi. Detta för att finna vilken eterisk olja som gav mest effektiv smärtlindring.

Khorsand och medarbetare (2015) undersökte om zonterapi kunde förstärka effekten av analgetika. Studiedeltagarna delades in i tre grupper, intervention, placebo och kontroll.

Undersökningsgruppen fick, utöver sedvanlig vård och analgetika, zonterapibehandling med konstant tryck på en specifik punkt i höger ytteröra och under höger fot. Placebogruppen fick en tejpbit satt på samma ställe i höger ytteröra och beröring under vänster fot.

Kontrollgruppen gavs enbart sedvanlig vård.

(20)

20

För att kunna mäta de eteriska oljornas effekter smärtskattade sjuksköterskorna, som utförde aromaterapin, patienterna före och inom 60 minuter efter behandling. De oljor som användes var ingefära, lavendel, mandarin och mejram. Den enskilda olja som gav störst smärtlindring var mejram, med en medelsänkning av 3,31 på en elva-gradig skala. En blandning av alla oljor, utan specificering om hur mycket av varje, gav en sänkning på 3,43 (Johnsson et al., 2016). Även Khorsand och medarbetare (2015) smärtskattade deltagarna i zonterapistudien före interventionen, alla tre grupperna skattade VAS 8. Nya smärtskattningar gjordes direkt efter interventionen samt efter 1, 6 och 24 timmar. Redan efter en timme syntes skillnad i smärtskattning mellan grupperna då undersökningsgruppen skattade VAS 6 medan de andra två grupperna låg kvar på VAS 8. Efter 24 timmar syntes en signifikant skillnad i

smärtskattning mellan undersökningsgruppen och de andra två grupperna.

Undersökningsgruppens medelskattning låg på VAS 1 medan både placebogruppen och kontrollgruppen skattade ett medel på VAS 4. Dessa båda interventioner visade sig vara effektiva och kostnadsbesparande smärtlindringsalternativ (Johnsson et al., 2016; Khorsand et al., 2015). Dessutom visade studien av Khorsand och medarbetare (2015) en minskad

användning av analgetika hos undersökningsgruppen.

Oktay, Eken, Goksu och Dora (2014) jämförde olika former av positiv förstärkning för att se om effekterna av analgetika ökade beroende på vilken teknik som användes. Studiens

deltagare delades in i tre grupper som alla fick veta vilken intramuskulär injektion

sjuksköterskan skulle ge dem. Grupp två fick utöver det, positiv förstärkning i form av att sjuksköterskan talade om att maxeffekten skulle nås inom 20 till 30 minuter och att huvudvärken skulle vara borta inom 45 minuter. Till grupp tre sade sjuksköterskan “Om huvudvärken inte försvunnit inom 45 minuter, kan vi ge dig ett starkare läkemedel”

(uppsatsförfattarnas översättning). Artikelförfattarna fann inga signifikanta skillnader mellan teknikerna (Oktay et al., 2014).

Massage

Boitor, Martorella, Arbour, Michaud, och Gélinas (2014), Miladinia, Pishgooie, Aliyari och Nouri (2017) och Nasiri och Farsi (2017) beskriver olika former av massage och akupressur som tillägg till standardiserade smärtlindringsmetoder med analgetika. Studierna utfördes som RCT där alla patienter fick samma sedvanliga vård och gavs analgetika vid behov. Patienterna

(21)

21

i undersökningsgrupperna skattade signifikant lägre smärta på VAS-skalan efter interventionerna (Boitor et al., 2014; Miladinia et al., 2017; Nasiri & Farsi, 2017).

Boitor och medarbetare (2014) undersökte om handmassage är ett möjligt

smärtlindringskomplement till patienter som genomgått planerad hjärtkirurgi. I båda grupperna applicerades en massagekräm innehållande lavendel på hand och handled.

Interventionen upprepades två till tre gånger under den 24 timmarperiod som patienterna befann sig på intensivvårdsavdelningen. Nasiri och Farsi (2017) däremot använde sig av sesamolja för interventionsgruppen och flytande paraffin för kontrollgruppen i sin studie.

Miladinia och medarbetare (2017) studerade massagens smärtlindrande effekter i jämförelse med den smärtlindrande effekten av musikterapi hos patienter som genomgått någon form av bukkirurgi. Interventionerna gavs totalt tre gånger, en, sex och tolv timmar efter operation. De hade även en kontrollgrupp som enbart fick sedvanlig vård.

Undersökningsgruppen blev masserad i handflatan samt på ovansidan av handen i fem minuter per hand (totalt 10 minuter). Hela proceduren tog 15 minuter. I kontrollgruppen applicerade sjuksköterskan enbart krämen på patienternas händer. Istället för att utföra

massagen så höll hon deras händer i totalt 10 minuter (fem minuter per hand). Båda grupperna hade en viloperiod på 30 minuter efter utförd intervention (Boitor, 2014). I studien av

Miladinia och medarbetare (207) gavs de båda undersökningsgrupperna massage eller lyssnade på lugn musik. Interventionen pågick i totalt tio minuter. Smärtskattning gjordes tio minuter efter interventionen. Deltagarna i studien av Nasiri och Farsi (2017) gavs massage runt det skadade kroppsområdet under fem minuter två gånger per dag i totalt nio dagar.

Både Miladinia och medarbetare (2017) och Nasiri och Farsi (2017) beskriver att deras respektive grupper inom varje studie, skattar liknande smärtintensitet vid interventionsstart. I studien av Miladinia och medarbetare (2017) syntes det skillnad i resultaten mellan

grupperna, redan efter första interventionstillfället, där massagegruppen skattade betydligt lägre smärta än de andra två grupperna. Tolv timmar efter operation hade massagegruppen signifikant lägre smärta än både musik- och kontrollgruppen som båda skattade liknande värden. För Nasiri och Farsi (2017) syntes det inga signifikanta skillnader fören på interventionens nionde dag. Undersökningsgruppens medel låg då på VAS 3 och placebogruppens på VAS 5. Boitor och medarbetare (2015) beskriver inte sina

(22)

22

smärtskattningar lika tydligt, de talar enbart om statistiskt signifikant skillnad i smärtlindring till favör för interventionsgruppen.

Smärtavledning

Avledning i form av olika distraktionsmoment för att leda tankarna bort från smärtan. De artiklar som undersökte olika smärtavledningsmetoder använde musik (Bellieni, et al., 2013), mindfulness och hypnos (Garland, et al., 2017) för att utvärdera dess smärtlindringseffekter.

Bellieni och medarbetare (2013) genomförde en RCT-studie med självkontrollgrupper. De utvärderade patienternas upplevda smärtlindring genom att dessa fick lyssna på musik under fysioterapiträning. Deltagarna fick under själva interventionsfasen träna en gång med musik och en gång utan och efter varje pass fyllde de i ett frågeformulär för att effekten skulle kunna utvärderas. Träningstillfället med musik resulterade i en signifikant lägre smärtskattning på VAS 4,8 ± 2,5 jämfört med VAS 5,8 ± 2,3 utan musik.

Effekten av avslappning som komplementär smärtlindring undersöktes i tre olika grupper.

Grupperna fick antingen 15 minuters mindfulness, självhypnos eller instruktioner i olika smärthanteringsstrategier. De tre grupperna skattade liknande smärtintensitet vid

interventionens start med ett medel på 5,5. Resultatet av denna RCT-studie visade en signifikant skillnad i smärtintensitet mellan de tre grupperna. Mindfulness och självhypnos visade sig vara likvärdigt mer effektiva jämfört med smärthanteringsstrategier (Garland, et al., 2017).

Aktivitet

Satpute, Bhandari och Hall (2015) undersökte om en specifik behandlingsmetod kallad

“Mulligan mobilization with movement” (MWM) tillsammans med fysioterapi eller MWM och värme på det berörda området, hade bättre effekt på bland annat smärtlindring och rörlighet i axlarna, jämfört med enbart fysioterapi eller värme som stimulans på det skadade området. Artikelförfattarna noterade att båda grupperna visade signifikant förbättring i

axlarnas rörlighet samt skattade lägre smärtintensitet. Märkbart var dock att den gruppen som fått MWM visade än mer tydligt resultat än den gruppen som enbart fått fysioterapi eller värme som behandling.

(23)

23

DISKUSSION

De inkluderade studiernas resultat visar att icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder, som massage, avslappning och kyla är effektiva komplement till analgetika som sjuksköterskan kan erbjuda. Dessutom beskrivs få negativa bieffekter. Sammanfattningsvis visar 10 av 13 studier en signifikant minskad smärtskattning hos patienter med akut smärta.

Resultatdiskussion

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka alternativa smärtlindringsmetoder sjuksköterskan kan erbjuda inneliggande patienter med akut smärta, samt effekterna av dessa. De resultat som framkommer efter genomgång av studierna visar att det finns flera effektiva alternativa

smärtlindringsmetoder att erbjuda patienterna.

Studierna av Boitor och medarbetare (2014), Leegwater och medarbetare (2017), Li och Wang (2016), Miladinia och medarbetare (2017) samt Nasiri och Farsi (2017), beskriver att bland annat massage och kyla är effektiva komplement till analgetika. Detta bekräftas av äldre litteratur (Almås et al 2002).

De flesta av metoderna som visade på god analgetisk effekt är även sådana som kan utföras som egenvårdsåtgärder efter överenskommelse mellan patient och vårdpersonal

(Socialstyrelsen, 2009). Efter till exempel en operation kan patienten själv använda kylomslag. Även Owen och medarbetare (2018) rekommenderar icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder tillsammans med motion, istället för anti-inflammatoriska analgetika, som förstahandsval vid ryggskott. Detta stödjer de resultat som funnits i studierna av Garland och medarbetare (2017), Nasiri och Farsi (2017) samt Satpute och medarbetare (2015). Att få patienterna att röra på sig i den mån de orkar är viktigt. Detta för att påskynda läkning och öka välbefinnandet. Personer med smärta mår oftast bättre, får en rutin i vardagen och sover bättre när hen motionerar (Almås, 2002). Rörelse, en tydlig dygnsrytm och god nattsömn minskar obehag och lidande (Arman, 2017).

Aromaterapi genom massage eller inhalation av eteriska oljor kan påverka olika tillstånd beroende av vilken olja som används. Apay och medarbetares (2010) studie visar på att massage med eterisk olja, framförallt lavendel, signifikant minskar smärtan vid dysmenorré och studien av Dehkordi och medarbetare (2014) visar på att inhalation med eterisk olja, även här lavendel, minskar smärtan. Likaså anser Johnson och medarbetare (2016) att eteriska oljor

(24)

24

har en smärtlindrande effekt. Patienten kan efter sjukhusvistelsen fortsätta massera med olja eller använda den i till exempel en luftfuktare hemma.

Studierna av bland annat Boitor och medarbetare (2013) och Nasiri och Farsi (2017) som tar upp massage och rörelse samt värme- eller kylomslag av Garra och medarbetare (2010) och Li & Wang (2016) är relativt enkla och billiga. Andra kräver en viss utbildning eller är mer kostsamma (Johnson, et al., 2016; Leegwater, et al., 2017). Det är av vikt att veta i vilken omfattning interventionen ska ges, till exempel längden på behandlingen, hur ofta den ska utföras samt när det ska utvärderas och ordineras. Vissa behandlingsmetoder kräver ett fungerande samarbete med andra professioner, till exempel fysioterapeuter (Satpute, et al., 2015).

WHO tog 2004 fram nya riktlinjer gällande KAM (på engelska Complementary and Alternative Medicine, CAM), då användandet av KAM vuxit i både utvecklings- och utvecklade länder. Fram till 2023 kommer WHO att arbeta för att bland annat aktivt stärka kunskapsbasen för traditionell och alternativ medicin genom lämplig nationell styrning. Samt att stärka kvaliteten och säkerheten vid användningen av traditionell och alternativ medicin.

Detta genom att reglera produkter och metoder samt utövningen (WHO 2004; 2013) av dessa.

Detta anser författarna, av den här uppsatsen, som en bra åtgärd. Detta sker i enlighet med de mänskliga rättigheterna, att alla ska ha rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna hälsan och välbefinnande (FN, 2008). Det är också ett steg mot det globala målet för hälsa och välbefinnande genom att stärka välbefinnandet (United Nations Development

Programme, 2015). När patienten kan utföra åtgärder som minskar lidandet i samband med akut smärta (Arman, 2017) och själv får vara med och utforma sin vård kan det ge en känsla av ökad självkänsla och stärka integriteten i en sårbar situation (Bergh, 2009).

Det kan vara så att inte alla patienter vill erbjudas alternativa behandlingar, medan andra anser att det erbjuds för få alternativ idag. Vinstaspekterna med att utforska KAM är att det bland annat breddar kunskaper, erbjuder nya valmöjligheter och medför att patienterna blir mer delaktiga i sin vård. Patienterna som väljer KAM får ökad autonomi om metodernas validitet stärks och nationella riktlinjer kan tas fram så att likvärdig vård kan erbjudas alla människor.

Många av de interventioner som undersökts i denna uppsats är kostnadseffektiva och relativt enkla. Dessa kan underlätta sjuksköterskans arbetsbörda, leda till minskade samhällskostnader och innebär mindre lidande för patienten.

(25)

25

Metoddiskussion

Denna uppsats innehåller enbart kvantitativa studier då dessa anses svara bäst på syftet, som var att undersöka vilka icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder det finns att erbjuda patienter med akut smärta. En stor betydelse för uppsatsen är att artiklarna som ingår antingen är RCT-studier eller kvasiexperimentella studier, detta för att kunna jämföra effekterna med och utan interventionen. För att säkerställa de etiska aspekterna valdes enbart studier med godkännande av etisk kommitté. Vid kvalitetsgranskningen utgick en studie då

uppsatsförfattarna inte kunde hitta någon etisk granskning. De studier som ingår avser att hjälpa patienter genom att minska den akuta smärtan och därmed minska lidandet för

patienten. Studierna har exklusionskriterier som tycks vara satta för att skydda patienterna, så att risker för ohälsa och andra skador ska undvikas.

Den största svagheten i den här uppsatsen är författarnas avsaknad av tidigare erfarenhet av att genomföra en litteraturöversikt. Kvalitetsmallarna som författarna har använt har varit till hjälp för att skapa struktur och sammanhang i de inkluderade artiklarna. Författarna har även fört en öppen dialog för att jämföra och diskutera fram enighet kring studierna. En annan svaghet med uppsatsen är att det är många olika metoder som jämförs. Hade istället långvarig smärta valts som undersökningsområde hade flera artiklar som avhandlade samma

smärtlindringsmetod funnits att tillgå. Så som det är nu blir det skrapat på ytan på flera olika områden istället för en djupare förståelse för några få metoder.

De inkluderade patienterna i artiklarna som studerats var i olika åldrar, av båda könen, blandade etniciteter och av varierande socioekonomisk bakgrund. Med det i åtanke kan de effektiva metoderna anses hjälpa alla med akut smärta oavsett kön, ålder, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. De flesta artiklarna var kortsiktiga studier med enstaka mätningar och långtidseffekterna sågs sällan. I dessa artiklar var validiteten diskuterad och sågs som en svaghet vilket författarna av det här arbetet också anser det vara. Några av de inkluderade studierna undersökte även sambandet mellan KAM och en minskad analgetikakonsumtion, vilket skulle kunna innebära minskade negativa effekter och samhällskostnader (Norlén, 2014).

Alla artiklar som inkluderats använder globalt godkända mätinstrument för smärtskattning. En nackdel för flera av de inkluderade artiklarna är att artikelförfattarna endast anger att

signifikanta skillnader upptäckts, de beskriver inte med siffror var i skillnaderna ligger

(26)

26

(Miladinia, et al. 2017). Reliabiliteten hos studierna är inte genomgående hög, alla författare har dock diskuterat detta fenomen. En del av artiklarna mäter endast fenomenet en gång vilket ger en låg reliabilitet och är därmed en svaghet för denna uppsats (Polit & Beck, 2012).

Poängsystemet som skapades blir därmed missvisande då en studie som mätte sitt fenomen flera gånger kunde få oförtjänt hög poäng, något som författarna av denna uppsats tar med sig för framtiden.

Alla studier möter de inklusionskriterier som satts av uppsatsförfattarna. Inklusionskriteriet att artiklarna inte skulle vara mer än tio år gamla sattes för att få så relevanta studier som möjligt.

Språkkriterierna sattes för att det är dessa språk som författarna behärskar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som finns tillgängliga för allmänsjuksköterskan. Därför sattes exklusionskriteriet akupunktur då det kräver specifik utbildning. Studien av Satpute och medarbetare (2015) ingår trots att det är fysioterapi som studeras. Detta för att det ofta är sjuksköterskan som blir delegerad av

fysioterapeuten att se till att patienten utför sina övningar. Cancerrelaterad smärta valdes bort då det redan finns mycket forskning som visar att KAM används med goda resultat inom detta vårdområde. Uppsatsförfattarna ville undersöka andra områden. Barn exkluderades då det skulle innebära att undersökningsområdet blev för stort. Långvarig smärta lades som exklusionskriterium då det är något författarna anser bör förhindras med behandling av den akuta smärta i så stor utsträckning som möjligt. Detta medförde dock en begränsning, då det vid sökningarna återfanns flera artiklar som rörde långvarig smärta. Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset arbetar med neuromodulering, det fungerar ungefär som TENS fast riktat mot nervsmärtor. Det är visserligen en dyr metod, men två av tre patienter som fått behandling kan återgå till ett normalt liv med minimal smärta. Sett ur ett större perspektiv är metoden en samhällsekonomisk vinst, då långtidssjukskrivna kan återgå till arbete. Det minskar även lidandet för den enskilda individen som levt med långvarig smärta (Davidsson, 2018).

Slutsats

Av 13 granskade studier visar tio signifikant minskad smärtskattning då icke-farmakologiska metoder används, i kombination med analgetika och sedvanlig vård. Vidare studier är dock nödvändiga för att öka evidensen för dessa alternativa behandlingsmetoder. Med ökad evidens ökar säkerheten för patienten och sjuksköterskan får riktlinjer att luta sig mot. Författarna

(27)

27

anser vidare att det även bör läggas större vikt vid icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder under utbildningen till allmänsjuksköterska.

(28)

28

REFERENSLISTA

Almås, H., Valand, E,. Bilicz, J.A. & Berntzen, H. (2002). Smärta. H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (s. 65–114). Stockholm: Liber AB.

Arman, M. (2017) Lidande. L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 213 - 224). Lund: Studentlitteratur.

Apay, S.E., Arslan, S., Akpinar, R.B. & Celebioglu, A. (2012) Effect of aromatherapy massage on dysmenorrhea in Turkish students. Pain Management Nursing 13 (4), 236–240 doi: 10.1016/j.pmn.2010.04.002

Axelsson, S. (2017). Vår metod. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad från https://www.sbu.se/sv/var-metod/

*Bellieni, C. V., Cioncoloni, D., Mazzanti, S., Bianchi, M.E., Morrone, I., Becattelli, R.,...Buonocore, G. (2013). Music provided through a portable media player (iPod) blunts pain during physical therapy. Pain Management Nursing, 14(4), 151–155. doi:

10.1016/j.pmn.2011.09.003

Bergh, I. (2009). Smärta. A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 489–509). Lund: Studentlitteratur.

*Boitor, M., Martorella, G., Arbour, C., Michaud, C. & Gelinas, C. (2014). Evaluation of the Preliminary Effectiveness of Hand Massage Therapy on Postoperative Pain of Adults in the Intensive Care Unit after Cardiac Surgery: A Pilot Randomized Controlled Trial. Pain Management Nursing, 16(3), 354–366. doi: 10.1016/j.pmn.2014.08.014

Carlsson, P. (2001). Ny status för alternativ medicin. Stockholm: Vårdfokus. Hämtad 25 februari, 2019, från https://www.vardfokus.se/tidningen/2001/nr-1-2001-1/ny-status-for- alternativ-medicin/

Cancerfonden. (2008). Stort intresse för komplementär och alternativ medicin. Cancerfonden.

Hämtad från https://www.cancerfonden.se/artiklar/stort-intresse-for-komplementar-och- alternativ-medicin

(29)

29

Davidsson, A. (2018). Ryggmärgsstimulering. Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset. Hämtad 27 mars, 2019, från https://www.akademiska.se/for-

vardgivare/sektioner/smartcentrum/ryggmargsstimulering/

Dehkordi, Z.R., Bahanchi, F.S.H. & Bekhradi, R. (2014) Effect of lavender inhalation on the symptoms of primary dysmenorrhea and the amount of menstrual bleeding: A randomized clinical trial Complementary Therapies in Medicine 22(2) 212–219 doi:

10.1016/j.ctim.2013.12.011

FN. (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hämtad från https://fn.se/wp- content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Fredenberg, S., Vinge, E. & Karling, M. (2015). Smärta och smärtbehandling.

Läkemedelsboken 2015. Uppsala: Läkemedelsverket

*Garland, E. L., Baker, A. K., Larsen, P., Riquino, M. R., Priddy, S. E., Thomas, E.,...Nakamura, Y. (2017). Randomized control trial of brief mindfulness training and hypnotic suggestion for acute pain relief in the hospital setting. Journal of General Internal Medicine, 32(10), 1106–1113. doi: 10.1007/s11606-017-4116-9

*Garra, G., Singer, A.J., Leno, R., Taira, B. R., Gupta, N., Mathaikutty, B. & Thode, H. J.

(2010). Heat or cold packs for neck and back strain: A randomized control trial of efficiency.

Academic Emergency Medicine, 17, 484–489. doi: 10.1111/j.1553-2712.2010.00735.x

Gräbel, O. (2018). Smärta, akut. Hämtad 27 mars, 2019, från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=132#

Guru, V. & Dubinsky, I. (2000) The patient vs. Caregiver perception of acute pain in the emergency department. The Journal of Emergency Medicine, 18 (1), 7–12.

doi:10.1016/S0736-4679(99)00153-5

*Johnson, J.R., Rivard, R.L., Griffin, K.H., Kolste, A.K., Joswiak D., Kinney, M.E. & Dusek, J.A. (2016) The effectiveness of nurse-delivered aromatherapy in an acute care setting.

Complementary Therapies in Medicine, 25, 164–169. doi: 10.1016/j.ctim.2016.03.006

(30)

30

*Khorsand, A., Tadayonfar, M.A., Badiee, S., Aghaee, M.A., Azizi, H. & Baghani, S. (2015) Evaluation of the Effect of Reflexology on Pain Control and Analgesic Consumption After Appendectomy. The Journal of Alternative and Complementary Medicine 21 (12), 774–780.

doi: 10.1089/acm.2014.0270

Larsson, O. (2007). Smärta. N. Grefberg & L-G. Johansson (Red.), Medicinboken: Vård av patienter med invärtes sjukdomar (s. 585–594). Stockholm: Liber

*Leegwater, N.C., Bloemers, F.W., de Korte, N., Heetveld, M.J, Kalisvaart, K.J, Schönhuth, C.P,… Nolte, P.A. (2017) Postoperative continuous-flow cryocompression therapy in the acute recovery phase of hip fracture surgery-A randomized controlled clinical trial. Injury 8(12) 2754–2761. doi: 10.1016/j.injury.2017.10.024.

*Li, Z. & Wang, Q. (2016) Ice compresses aid the reduction of swelling and pain after scleral buckling surgery. Journal of Clinical Nursing 25(21–22) 3261-3265. doi:

10.1111/jocn.13362.

*Miladinia, M., Pishgooie, A.H., Aliyari, S. & Nouri, E.M. (2017) The comparison of the effect of two complementary medicine methods (Music therapy and massage therapy) on postoperative acute pain after abdominal surgery: a randomized clinical trial study. Iranian red crescent medical journal 19(6) doi: 10.5812/ircmj.14974

*Nasiri, M. & Farsi, Z. (2017) Effect of light pressure stroking massage with sesame

(Sesamum indicum L.) oil on alleviating acute traumatic limbs pain: A triple-blind controlled trial in emergency department. Complementary Therapies in Medicine. 32, 41–48. doi:

10.1016/j.ctim.2017.03.004.

Norlén, P. (2014). Smärta. P. Norlén & E. Lindström (Red.), Farmakologi (s. 149–162). (3.

uppl.) Stockholm: Liber

*Oktay, C., Eken, C., Goksu, E. & Dora, B. (2015) Contribution of verbal suggestion to the therapeutic efficacy of an analgesic agent for acute primary headache. Cephalalgia, 35(7), 579–584 doi: 10.1177/0333102414553821

(31)

31

Owen, G.T., Bruel, B.M., Schade, C.M., Eckmann, M.S., Hustak, E.C. & Engle, M.P. (2018) Evidence-based pain medicine for primary care physicians. Baylor University Medical Center Proceedings 31 (1) doi: 10.1080/08998280.2017.1400290

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins.

*Satpute, K.H., Bhandari, P. & Hall, T. (2015) Efficacy of hand behind back mobilization with movement for acute shoulder pain and movement impairment: A randomized controlled trial Journal of Manipulative and Physiological Therapeuties, 38(5), 324–334 doi:

0.1016/j.jmpt.2015.04.003

SBU. 2007. Samordnad behandling bäst vid långvarig smärta. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad 17 februari, 2019, från

https://www.sbu.se/sv/pressmeddelanden/tidigare-

pressmeddelanden/pressmeddelanden/samordnad-behandling-bast-vid-langvarig-smarta/

Stump, P.R.N.A.G., & Dalben, Gisele da Silva. (2012). Mechanisms and clinical management of pain. Brazilian Oral Research, 26(spe1), 115–119. doi: 10.1590/S1806-

83242012000700017

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-

publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf

United nations development programme. (2015). Globala mål 3: hälsa och välbefinnande.

Hämtad från http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/

*Weerasekara, R.M., Tennakoon S.U. & Suraweera H.J. (2016) Contrast Therapy and Heat Therapy in Subacute Stage of Grade I and II Lateral Ankle Sprains. Foot & Ankle Specialist, 9(4), 307–323. doi: 10.1177/1938640016640885.

Zörgõ, S., Purebl, G. & Zana Á. (2018) A qualitative study of cultural embedded factors in complementary and alternative medicine use. BMC Complementary & Alternative Medicine doi: 10.1186/s12906-018-2093-0

(32)

32

Wadensten, B., Fröjd, C., Swenne, C. L., Gordh, T. & Gunningberg, L. (2011) Why is pain still not being assessed adequately? Results of a pain prevalence study in a university hospital in Sweden. Journal of Clinical Nursing 20, 624-234 doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03482.x WHO. (2004). New WHO guidelines to promote proper use of alternative medicines. Hämtad 26 december, 2018, från https://www.who.int/mediacentre/news/releases/2004/pr44/en/

WHO. (2011). A system of health accounts 2011 edition. Hämtad 25 februari, 2019, från https://www.who.int/health-accounts/methodology/sha2011.pdf

WHO. (2013). Traditional, complementary and integrative medicine.

Hämtad 26 december, 2018, från https://www.who.int/traditional-complementary-integrative- medicine/en/

* Ingår i litteraturstudien

(33)

33

BILAGA 1

Checklista för kvantitativa artiklar - RCT (randomiserade kontrollerade studier) ¹

A. Syftet med studien?

Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

Ja gav 1 poäng Nej ▢

Är designen lämplig utifrån syftet?

Ja ▢ Nej ▢

B. Undersökningsgrupper

Vilka är inklusionskriterierna?

Tydligt beskriva gav 1 poäng.

Vilka är exklusionskriterierna?

Tydligt beskrivna gav 1 poäng.

Är undersökningsgruppen representativ? Ja gav 1 poäng. Nej

Var genomfördes undersökningen?

När genomfördes undersökningen?

Är powerberäkning gjord?

Ja gav 1 poäng. Nej ▢

Vilket antal krävdes i varje grupp?

Vilket antal inkluderades i experimentgruppen (EG) respektive kontrollgruppen (KG)?

1Modifierad efter RCN. The management of patients with venous leg ulcers. Centre for Evidensbased Nursing, University of York and School of Nursing, Midwifery and Health visiting, University of Manchester, 1998

(34)

34

EG = KG = Jämn fördelning mellan grupperna gav 1 poäng.

Var gruppstorleken adekvat?

C. Interventionen Mål med interventionen?

Vad innehöll interventionen?

Vem genomförde interventionen?

Om den som genomförde interventionen var blindad gavs 1 poäng.

Hur ofta gavs interventionen?

Om interventionen genomfördes en gång gavs 1 poäng, om den genomfördes 2-4 gånger gavs 2 poäng och om den gavs fem gånger eller mer gavs 3 poäng.

Hur behandlades kontrollgruppen?

D. Mätmetoder

Vilka mätmetoder användes?

Om globalt standardiserade metoder användes gavs 1 poäng.

Var reliabiliteten beräknad?

Var validiteten diskuterad?

Ja gav 1 poäng Nej ▢

E. Analys

Var demografiska data liknande i EG och KG?

Om nej, vilka skillnader fanns?

Hur stort var bortfallet?

(35)

35

Om bortfallet var mer än 50% gavs inget poäng, 30–50% gav 1 poäng och 0–30% gav 2 poäng.

Kan bortfallet accepteras?

Om det kunde accepteras gavs 1 poäng.

Var den statistiska analysen lämplig?

Om nej, varför inte?

Vilka var huvudresultaten?

Erhölls signifikanta skillnader mellan EG och KG?

Om ja, vilka variabler?

Vilka slutsatser drar författaren?

Instämmer du?

Ja ▢ Nej ▢

F. Värdering

Kan resultaten generaliseras till annan population?

Kan resultaten ha klinisk betydelse?

Överväger nyttan av interventionen ev. risker?

Ja ▢ Nej ▢

Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?

Ja ▢ Nej ▢

Motivera varför eller varför inte!

(36)

36

BILAGA 2

Checklista för kvantitativa artiklar -kvasi-experimentella studier ²

A. Syftet med studien?

Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

Är designen lämplig utifrån syftet?

Ja ▢ Nej ▢

B. Undersökningsgrupper

Vilka är inklusionskriterierna?

Tydlighet gav 1 poäng.

Vilka är exklusionskriterierna?

Tydlighet gav 1 poäng.

Vilken urvalsmetod användes?

x Randomiserat urval

x Obundet slumpmässigt urval

▢ Kvoturval

▢ Klusterurval

▢ Konsekutivt urval

▢ Urvalet är ej beskrivet

Om den ena av de markerade urvalsmetoderna använts gavs 1 poäng.

Är undersökningsgruppen representativ?

Var genomfördes undersökningen?

2Modifierad efter RCN. The management of patients with venous leg ulcers. Centre for Evidensbased Nursing, University of York and School of Nursing, Midwifery and Health visiting, University of Manchester, 1998.

(37)

37

Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?

Om det inkluderades 100 personer eller mer gavs 1 poäng.

C. Mätmetoder

Vilka mätmetoder användes?

Om globalt standardiserade metoder användes gavs 1 poäng.

Var reliabiliteten beräknad?

Var validiteten diskuterad?

D. Analys

Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?

Om nej, vilka skillnader fanns?

Hur stort var bortfallet?

Fanns en bortfallsanalys?

Ja ▢ Nej ▢

Var den statistiska analysen lämplig?

Ja ▢ Nej ▢

Om nej, varför inte?

Vilka var huvudresultaten?

Erhölls signifikanta skillnader?

(38)

38

Om ja, vilka variabler?

Vilka slutsatser drar författaren?

Instämmer du?

Ja ▢ Nej ▢

E. Värdering

Kan resultaten generaliseras till annan population?

Kan resultaten ha klinisk betydelse?

Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?

Ja ▢ Nej ▢

Motivera varför eller varför inte!

(39)

39

BILAGA 3

Tabell 2 Översikt av inkluderade artiklar

Nr Författare, Land, År, Tidsskrift

Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitets-

grad

1 Bellieni, C.V., Cioncoloni, D., Mazzanti, S., Bianchi, M.E., Morrone, I., Becattelli, R., Perrone S., Buonocore G.

Italien

2013

Pain Management Nursing

Music provided through a portable media player (iPod) blunts pain during physical therapy.

Utvärdera den analgetiska effekten av musik under sjukgymnastik.

Design:

Randomiserad kontrollerad studie.

Intervention:

Att lyssna på musik medan ett

träningsprogram utförs.

Utfallsmått:

Smärta, stress och belåtenhet.

Datainsamlingsmetod:

Visuell analog skala (VAS) och

frågeformulär.

Dataanalys:

Inklusionskriterier:

18–65 år, förstå italienska, inga kognitiva

funktionsnedsättningar, minst fem sessioner av sjukgymnastik inom tio dagar, inte ta smärtlindrande medicin.

Exklusionskriterier:

Ej beskrivna

Antal deltagare: 28 Kvinnor: 15 Män: 10

Bortfall: 3

När musik används under träning så skattade

patienterna signifikant lägre (4.8 ± 2,5) på smärta jämfört med när träningen skedde utan musik (5,8 ± 2,3).

Hög

(40)

40

Wilcoxon matched pair test.

Etik:

Godkänd av sjukhusets etiska nämnd.

angav inga skäl till att de inte ville fullfölja studien (n=3)

2 Boitor, M., Martorella, G., Arbour, C., Michaud, C., Gélinas, C.

Kanada

2014

Pain Management Nursing

Evaluation of the Preliminary Effectiveness of Hand Massage Therapy on Postoperative Pain of Adults in the Intensive Care Unit after Cardiac Surgery: A Pilot Randomized Controlled Trial

Utvärdera de preliminära effekterna av handmassage som

smärtlindringskomplement efter hjärtkirurgi.

Design:

Randomiserad kontrollerad studie

Intervention:

15 minuters

handmassage två till tre gånger första dygnet efter kirurgi.

Utfallsmått:

Smärta,

muskelspänningar och vitalparametrar.

Datainsamlingsmetod:

NRS

Inklusionskriterier:

Över 18 år, engelsk- eller fransktalande, elektiv hjärtkirurgi med sternum snitt (t.ex. bypass eller kärlbyte), ejektionsfraktion på 35% eller mer, kunna besvara frågor och självskatta smärta

Exklusionskriterier:

Patienter med hög risk för postoperativa

komplikationer, missformningar av ena handen eller båda,

dokumenterad kognitiv- eller

Interventionsgruppen skattade statistiskt signifikant högre smärtlindring än

kontrollgruppen 30 minuter efter alla massagetillfällen.

Även muskelspänningar var statistiskt signifikant lägre i interventionsgruppen 30 minuter efter avslutad massage.

Vitalparametrarna visade inga skillnader mellan grupperna efter interventionen.

Hög