EXAMENSARBETE
"Den autonoma studie- och yrkesvägledaren"
En kvalitativ studie om hur rektorer samt studie- och yrkesvägledare arbetar med studie- och yrkesvägledning.
Katarzyna Gustafsson 2015
Filosofie magisterexamen Sociologi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
”Den autonoma studie- och yrkesvägledaren”
– En kvalitativ studie om hur rektorer samt studie- och yrkesvägledare arbetar med studie- och yrkesvägledning.
Katarzyna Gustafsson
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Examensarbete i sociologi magister, inriktning utredning, D-uppsats 15 högskolepoäng 2015
Vetenskaplig handledare: Anna Berg Jansson
Förord
Det har varit en intressant, lärorik och givande process att genomföra denna studie. I första hand vill jag tacka de rektorer samt studie- och yrkesvägledare som har delat med sig av sina erfarenheter inom studie- och yrkesvägledningsarbetet. Varje intervjuad person har genom sitt deltagande bidragit till att det blev en uppsats.
Jag vill även rikta ett tack till min handledare Anna Berg Jansson för konstruktiv kritik som hjälpt mig att föra mitt arbete vidare. Tack för den handledning som inspirerat mig i processen att få denna uppsats färdig.
Till sist vill jag tacka min familj och vänner som har varit stöttande och uppmuntrande under tiden jag skrev min uppsats.
Katarzyna Gustafsson
Sammanfattning
Studie- och yrkesvägledning ska bidra till att ge eleverna användbara kunskaper och färdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller
utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvägledare ska bidra till att öka
möjligheten för elever att fatta väl övervägda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att få en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvägledning. Fokus ligger på hur studie- och yrkesvägledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation på skolorna..
Empirin är grundad på sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare som arbetar på fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.
Resultatet påvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvägledning inte minst när det gäller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.
Beroende på om studie- och yrkesvägledaren hörde till ett arbetslag eller ej så upplevde de berörda en skillnad i kommunikationen.
De tillfrågade var överens om att det finns ett stort behov av studie- och yrkesvägledning för att ge eleven en större inblick i de olika studie- och yrkesval som finns att tillgå och på så sätt ge eleven alternativ till de yrkesval som är relaterade till tradition pga. kön eller kulturell och social bakgrund. Vidare påvisar resultatet att behovet av vägledning av alla dessa alternativ ökar, bland annat för att alla elever inte har samma förutsättningar och att de ofta behöver hjälp att utifrån sina egna preferenser och mål utvärdera de olika alternativen som finns att tillgå. Där har framförallt studie- och yrkesvägledaren en viktig roll men också resten av lärarkåren.
Nyckelord är: studie- och yrkesvägledning, organisation, ledarskap och kommunikation.
Abstract
The activity guidance and counselling shall contribute with useful knowledge and skills in the form of practical work experience, study visits or educational information for the student.
Meetings with a school counsellor should help to increase the possibility for students to make well-considered study and career choices. The purpose of this paper is to get a deeper
knowledge about the work with guidance and counselling. The focus is on how the school counsellors perceive the organization, leadership and communication in schools. The empirical data is based on a total of nine interviews with principals and school counsellors who work at five different schools in four different municipalities in Norrbotten.
The result demonstrates that there is still much to develop when it comes to the work with guidance not least in terms of cooperation, communication and leadership. Depending on whether the school counsellor belonged to a team or not they experience the difference in communication.
The respondents agree that there is a great need for guidance and counselling where the students gets a greater insight into the various study and career choices available, not just those that are related to their gender or cultural and social background. Furthermore, the result demonstrates that the need for the guidance of all these options is growing, partly because not all students have the same preconditions and they often need help to evaluate the various options they have based on their own preferences and objectives. There have, above all the school counsellor an important role, but also the rest of the teaching staff.
Keywords are: guidance and counselling, organization, leadership and communication.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Historiskt perspektiv på studie- och yrkesvägledning ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar ... 8
1.3 Avgränsningar ... 9
1.4 Tidigare forskning ... 9
1.5 Styrdokument och allmänna råd ... 11
2. Teoretiska utgångspunkter ... 13
2.1 Organisationsteori ... 13
2.1.1 Vad är en organisation? ... 13
2.1.2 Organisationsstruktur; beteende, mål och strategier ... 14
2.1.3 Organisationskultur ... 17
2.1.4 Kommunikation inom organisationen ... 18
2.1.5 Organisation ledarskap eller administration? ... 18
3. Metod ... 20
3.1 Intervju som datainsamlingsmetod ... 20
3.2 Genomförande ... 21
3.3 Bearbetning och analys av empirin ... 22
3.4 Etiska överväganden ... 22
3.5 Validitet och reliabilitet ... 23
4. Analys ... 25
4.1 Intervjuade rektorer samt studie- och yrkesvägledare ... 25
4.1.1 Studie- och yrkesvägledning ett viktigt verktyg för elever ... 25
4.2 Den autonoma studie- och yrkesvägledaren ... 26
4.2.1 Samarbetsformer, organisation och tillvägagångssätt ... 26
4.2.2 Inga rutiner för samarbete och planering ... 28
4.3 Måluppfyllelse ... 29
4.3.1 Säkerställande av kvalité på vägledningen ... 29
4.3.2 Hela skolans ansvar? ... 31
4.3.3 Att motverka begränsningar ... 32
5. Diskussion ... 35
5.1 Förslag till förbättringar ... 38
5.2 Förslag på vidare forskning ... 39
6. Referenser ... 40
6.1 Litteraturförteckning ... 40
6.2 Elektroniska källor ... 41
Bilaga 1 ... 42
Bilaga 2 ... 44
1. Inledning
I den industrialiserade världen betraktas utbildning vara bra för samhället eftersom ökad ekonomisk produktivitet eftersträvas och därigenom även högre skatteintäkter. Med det följer också att de som har bättre utbildning får högre lön, de är mer tillfreds med sitt arbete och sin fritid, de drabbas i mindre utsträckning av arbetslöshet, ohälsa och blir inte lika ofta
kriminella.1 Studie- och yrkesvägledning har därmed en viktig roll att fylla för att förhindra att unga personer hamnar i utanförskap på grund av avbrutna studier eller arbetslöshet. Beck (2012) sammanfattar vikten av en avslutad utbildning med att framhålla att även om ett intyg på avslutad utbildning å ena sidan blir allt mer otillräcklig för att människor blir garanterade ett arbete, så blir det å andra sidan allt nödvändigare för att i stort sett kunna konkurrera om de allt mer sällsynta arbetstillfällena.2 Detta innebär att det blir allt svårare för unga att bli
anställda, för det första krävs avslutad utbildning men också någon form av arbetslivserfarenhet för att kunna delta i konkurrensen om arbetstillfällena.
Under 1900-talet har det svenska utbildningssystemet genomgått stora förändringar. Vidare har en utveckling noterats som påvisar att allt fler ungdomar studerar längre idag än tidigare. I början av 50-talet var det fortfarande vanligt att den stora majoriteten av befolkningen slutade sin utbildning på grundskolenivå. Beck (2012) beskriver att år 1952 slutade omkring 81 % av flickorna och 78 % av pojkarna sin utbildning efter sin tid i grundskolan, men redan inom loppet av tre decennier skedde en förändring som innebar att antalet flickor som avslutade en högre utbildning tredubblades och antalet pojkar nästan fördubblades.3 Den längre skolgången skapar en förändring av tankesättet då den bidrar till att eleverna lär sig reflektera över livets olika händelser, situationer och möjligheter. Detta bidrar även till att de finner sin egen identitet och har möjlighet att välja sin studieväg därefter. Varje persons bakgrund och kulturella band har därigenom blivit mindre viktiga. Utbildning har med selektion att göra därför är det viktigt att var och en väljer och planerar sin egen utbildning för att förbättra sina framtidsutsikter.4
Genom att samhället och arbetsmarknaden har förändrats så har även utbildningssystemet utvecklats för att möta de nya krav som ställs för att kunna tillgodose samhället/arbetsgivarna med den kompetens som efterfrågas. Därför har valet av studieväg blivit allt mer komplicerat.
Dagens elever ställs inför många olika valmöjligheter under sin skoltid vilket medför att behovet av och förväntningarna på studie- och yrkesvägledning ökat i snabb takt. Studie- och yrkesvägledarna efterfrågar bättre samarbete med lärarna för att möta behovet av vägledning som ungdomarna behöver på grund av den växande mångfald av valmöjligheter som skolan idag kan erbjuda.5 I forskningsrapporter framgår det att studie- och yrkesvägledarna upplever att de inte når de mål som de själva ställer upp bland annat på grund ut av att de saknar samarbete med lärarna.6 Många omvärldsförändringar har påverkat det postmoderna
samhällets syn på studie- och yrkesvägledning och fört med sig behov av mer forskning kring vägledarnas arbetssätt. Att undersöka hur de olika skolor som deltar i studien arbetar med studie- och yrkesvägledning är mycket intressant inte minst ur organisationsteoretiskt betraktelsesätt. Ett tillvägagångssätt att komma närmare hela studien är att utforska hur
1 Wilkinson & Pickett, 2012:119
2 Beck, 2012:139
3 Ibid., 2012:129
4 Ibid., 2012:130
5 Lovén, 2000
6 Dresch & Lovén, 2003
organisationen av studie- och yrkesvägledning är utformad. Vidare hur kommunikationen utvecklar sig mellan de inblandade, samt hur ledarskap påverkar studie- och yrkesvägledning.
Denna uppsats skrivs ur sociologisk utgångspunkt med förutsättning att med hjälp av
organisationsteorin analysera hur de olika skolor som deltar i studien arbetar med studie- och yrkesvägledning. Ambitionen är dels att få fördjupad kunskap om samarbetet mellan rektorer och studie- och yrkesvägledare får att uppnå målet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, men också hur samarbetet organiseras och utformas för att motverka
begränsningar i elevernas framtida studie- och yrkesval. Samarbetet med rektorn och lärarna är viktigt för att uppnå målet med att vägledningen ska bli en del av hela skolans ansvar. Här finns mycket att vinna genom att fånga upp lärarnas möjligheter att i det vardagliga arbetet uppmärksamma elevernas fallenhet och intressen. Valet av organisationsteorin är medvetet eftersom organisationen har en viktig roll när det gäller hur man på bästa sätt ska ta hand om mänskliga resurser. Organisationen blir ett instrument för att uppnå vissa gemensamma mål.7 Wolvén framhåller att intresset för kunskaper om ledarskap och organisationsteori har
upptrappats under senaste decennierna.8 En av de bidragande orsakerna till detta är de snabba samhällsförändringar som medfört ökade krav på ledarskap och på organisationer både när det gäller att samordna gemensamma resurser men också för klara av snabba anpassningar till omgivningen. En annan faktor som bidrar till det ökade intresset för ledarskap och
organisationsteorier utgörs av behovet av uppdatering av utbildnings- och kompetensnivån, för att möta organisationernas nya krav på t.ex. medinflytande, arbetets innehåll eller integritet mm.
En anledning till varför studie- och yrkesvägledning bör ses som ett viktigt moment under skolgången är de olika rapporter som kartlägger dess positiva inverkan av studie- och
yrkesvägledning inte minst när det gäller effekter för elever som kommer från en studieovan miljö.9 I Sverige har skolinspektionen som uppdrag att granska kvaliteten i de olika
pedagogiska verksamheterna som står under myndigheternas tillsyn. År 2013 publicerades en rapport10 om skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledning i totalt 34
grundskolor i hela landet. För denna bedömning har skolinspektionen använt sig av på förhand definierade kriterier,11 empiri behandlar intervjuer med rektorer, huvudmän, studie- och yrkesvägledare, lärare men också elever från årskurs nio. Resultatet grundas även på resultat av enkätundersökningar som genomfördes i grundskolorna. Av denna granskning framkom att studie- och yrkesvägledning är lågt prioriterade i de granskade skolorna, vägledningen planeras inte som en del av skolans övriga verksamhet, de granskade skolorna saknar även rutiner för samverkan och planering samt att skolorna inte arbetar aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön eller social och kulturell bakgrund.12
7 Wolvén, 2000: 11-13
8 Ibid., 2000:15
9 Sveriges Kommuner och Landsting, 2013
10 Kvalitetsgranskning, rapport 2013:5
11 Ibid.: Bedömningspunkter och kriterier för kvalitetsgranskning – studie och yrkesvägledning i grundskolan.
12 Kvalitetsgranskning, rapport 2013:5
Även Europarådet har påtalat vikten av vägledning vid flera tillfällen, redan år 2000 har Europeiska kommissionens ”Memorandum om livslångt lärande” utryckt sina åsikter om att vägledarnas uppgift är att följa individerna på deras resa genom livet för att frigöra deras motivation, erbjuda relevant information och underlätta beslutfattande.13 Vägledning ska även omfatta handlingar som har till syfte att förebygga och åtgärda misslyckanden i lärande och som kan förorsaka avbrott från de olika utbildningarna.14
1.1 Historiskt perspektiv på studie- och yrkesvägledning
I Sverige har studie- och yrkesvägledning lång historik, i slutet av 1920-talet introducerades yrkesvägledning. Till en början handlade yrkesvägledning om att hjälpa unga människor med yrkesval med tiden har vägledningen utvidgats och blev mer sammanhängande med studieval och började bedriva sin verksamhet på skolarna. År 1993 inrättades yrkesexamen med termen studie- och yrkesvägledarexamen, i samband med detta ändrades yrkesbeteckning från
syokonsulent till studie- och yrkesvägledare.15 Studie- och yrkesvägledning kan skildras både i snäv och vid bemärkelse. I den vida bemärkelsen av vägledning ingår alla aktiviteter som finns inom ramarna för en organisation/verksamhet som erbjuds inför valet av framtida utbildning, yrke, arbete etcetera. Verksamheten ska bidra till att ge elever lämpliga kunskaper och färdigheter genom att föreslå eller erbjuda lämpliga åtgärder i form av t.ex. praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök, eller utbildningsinformation.16 Den snäva bemärkelsen är den interaktionsprocess som utövas av en professionell studie- och yrkesvägledare och den enskilda individen.17 Syftet med vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledare är att skapa möjlighet för den enskilde eleven att reflektera över de olika möjligheterna som finns att tillgå.
Elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan variera beroende på skolformen. Det vill säga att exempelvis elever i grundskolan har i likhet med andra skolformer också mycket varierande bakgrund men på grund av sin ålder har de inte samma livserfarenhet som elever på gymnasieskolan eller vuxenutbildningen. Det är studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgift att hjälpa eleven att hantera frågor rörande utbildning och yrkesval. Studie- och
yrkesvägledarens roll är att bistå elever att granska de olika möjligheter till utbildning som finns både inom Sverige och utomlands. De utvidgade valmöjligheterna gör också att dagens elever får mer information som de behöver ta ställning till än tidigare. Därför behöver de allt oftare få hjälp med att bearbeta denna information och se över deras olika valmöjligheter samt vilka konsekvenser deras val kan medföra. Ett exempel på detta skulle kunna vara vilka konsekvenser valet av en yrkeslinje på gymnasiet kan medföra om eleven i framtiden skulle vilja vidareutbilda sig på universitet.
13 Memorandum om livslångt lärande, 2000:17
14 Ibid., 2000:18
15 Skolverket, 2009
16 Skolverket, Dnr. 62- 2012-1354
17 Framtidsval och arbetsliv, 2013:18
Studie- och yrkesvägledning har en viktig roll i processen att eleverna ska göra väl
underbyggda val och fatta väl övervägda beslut inte minst när statistiken visar att så många som 98 procent av eleverna går vidare till gymnasieskolan, men en stor del av dessa elever, det vill säga hela 25 procent avslutar sin gymnasieutbildning utan slutbetyg vilket i sin tur resulterar i nya förväntningar och krav vid möten med studie- och yrkesvägledare.18 Därför är det viktigt att understryka att vägledning inte enbart handlar om att informera elever om de olika valmöjligheterna, under vägledningen ska eleven också få hjälp med att bearbeta och omvandla information till kunskap. Denna nya kunskap ska bidra till reflektion över framtida konsekvenser av det planerade valet. Studie- och yrkesvägledarens roll inkluderar många olika syften. Till dem kan räknas information inför den fortsatta utbildningen och framtida yrkesval. Vägledarens viktigaste verktyg är vägledningssamtalet som syftar till att ge eleven den insikt som krävs för att kunna göra egna val. Genom att skapa möjlighet för eleven att få insikt om sina möjligheter och begränsningar, bidrar studie- och yrkesvägledaren till en ökad förmåga att fatta beslut.19
I dagens mångkulturella samhälle samt där den nya informationstekniken spelar en stor roll, förändras också förväntningarna från individens sida på insatsen från studie- och
yrkesvägledaren inför de val de är i beredskap att göra. I allmänna råd från Skolverket beskrivs att mångfalden av både yrken och utbildningar kan bidra till att många elever kan uppleva att det är svårt att orientera sig bland de olika valmöjligheterna och dessutom kan den pågående samhällsutvecklingen men också samhällets snabba förändringar bidra till att skapa ytterligare svårigheter att anta villkoren i arbetslivet.20 Förväntningarna på studie- och
yrkesvägledning kan variera också beroende av bland annat ungdomarnas kulturella, sociala eller ekonomiska kapital, men också individuella behov av studie- och yrkesvägledning.
1.2 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av tidigare forskning och kvalitetsgranskning som utfördes av Skolinspektionen år 2013 21, få fördjupad kunskap om hur skolor idag arbetar med studie- och yrkesvägledning. Denna studie fokuserar på under vilka organisatoriska förutsättningar som studie- och yrkesvägledare bedriver sitt arbete.
Studien utförs på uppdrag av Kommunförbundet i Luleå. Vidare är ambitionen att den fördjupade kunskap som denna studie kommer att resultera i ska bidra till att i framtiden öppna möjlighet för att implementera lösningar och idéer från en skola till andra skolor vilket i sig kan bidra till att studie- och yrkesvägledningen kan bli mer individanpassad.
Utifrån detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Hur är studie- och yrkesvägledningen organiserad och utformad på de olika skolorna?
2. Betraktas studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar?
3. På vilket sätt arbetar man för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund?
18 Skolverket, 2008:a
19 Skolverket, Allmänna råd och kommentarer, 2009:6-7
20 Skolverket, Dnr. 62- 2012-1354
21 Kvalitetsgranskning, rapport 2013:5
1.3 Avgränsningar
Uppdraget från Kommunförbundet är att intervjua rektorer och studie- och yrkesvägledare på högstadieskolor i Norrbotten om deras arbete med studie- och yrkesvägledning. Därför kommer inga intervjuer med exempelvis lärare eller elever på skolorna att genomföras. Samt att studien kommer begränsas till enbart högstadieskolor och ingen annan form av utbildning.
1.4 Tidigare forskning
Det har inträffat ett stort antal omvärldsförändringar under det senaste decenniet, som bidragit till att vi idag befinner oss i ett postmodernt samhälle vilket även påverkar synen på studie- och yrkesvägledning. Av studien framkommer det att dagens skola har en större mångfald än den skola som fanns tidigare, till följd av detta kan man observera större etniska/ kulturella, ekonomiska, begåvningsmässiga och sociala skillnader. Detta resulterar i att studie- och yrkesvägledare måste klara av att möta och hantera denna mångfald av olika bakgrund och studietradition.22 Forskarna beskriver att studie- och yrkesvägledarna även har observerat att det finns stora skillnader mellan elevernas mognad vilket i sin tur har påverkan på deras framtida beslut. Omognad beskrivs även som ”kollektiv omognad” i elevens familj.
Författarna menar att familjen inte talar om elevens framtida val med utgångspunkt från elevens önskemål eller förutsättningar, utan styrs av egna ambitioner eller kulturella aspekter.
Vidare finns det många elever som är vilsna och vill ha råd om vad de ska göra. Studie- och yrkesvägledarna upplever att antalet elever med behov av extra stöd växer.23
En annan studie beskriver de förväntningar som elever hade inför möten med studie- och yrkesvägledare. De elever som deltog i undersökningen uppgav att de bland annat förväntade sig att studie- och yrkesvägledarna skulle ge råd men ändå inte styra. Elever utryckte att de hade stort behov av att prata om sin situation med en vuxen person som dessutom kunde sitt område och förklara detta på ett bra sätt. Av undersökningen framkom det att vägledaren var, näst efter föräldrarna, den viktigaste personen för att bidra till kunskaper inför studie- och yrkesvalet. Få elever nämnde lärarnas roll i processen gällande råd och information inför studie- och yrkesval. Detta trots läroplanens formuleringar om skolans gemensamma ansvar för elevens val av utbildning eller yrke.24 Detta stämmer väl överens med andra studier som också påvisar att lärarna enbart har en marginell roll i detta val. Detta anses vara en paradox eftersom lärarna är de personer som har flest möten med eleverna under de tre åren på högstadiet. 25 En av studierna poängterar att flera vägledare efterfrågar bättre samarbete mellan skolans lärare och vägledare. Det som tas upp är att vägledarna upplever att man från lärarnas sida tycker att valet och praktik tar tid från undervisningen.26 Vidare framkom av det insamlade materialet att studie- och yrkesvägledarna inte nådde de mål som de själva ställde på en god vägledning. Det insamlade materialet bestod av enkäter och intervjuer där det påpekades dels att tiden var för kort i samband med valet samt att detta resulterade i att elever inte fick möjlighet att skaffa sig kunskaper om alternativ och insikt om sina egna resurser och förmågor. Vidare understryks det att det finns behov av mer forskning kring elevers väljande men också kring vägledarnas arbetssätt. Dels på grund av att den nya informationsteknologin
22 Dresch J. & Lovén A. 2003
23 Ibid.
24 Lovén A. 2000
25 Lovén, 2000; Skolverket,1997
26 Lovén A. 2000
medför förändringar både i vägledningsorganisationen och dess innehåll. Men också på grund av att i det postmoderna samhället kommer vägledningen mer att bestå i att hjälpa människor att förstå sina liv och skapa mening i sitt förflutna.27 Detta påstående baserade han på Savicks (1993) ifrågasättande av karriär- och vägledningsteorierna. Vidare påpekas det att mycket av utvecklingen inom studie- och yrkesvägledning beror på hur samhället i övrigt förändras. En åsikt som utrycks är att väljande och ställningstagande till den egna framtiden måste förlöpa som en process under lång tid. Valet till gymnasieskolan tycker författaren kan ses som ett led i en sådan process. Dock anser författaren också att en mer fördjupad och förlängd process kräver ett utvecklingsarbete där hela skolsystemet måste involveras.28
Ytterligare en studie beskriver förändringar som har ägt rum i synen på studie- och
yrkesvägledning. Då det finns ett brett utbud av olika utbildningar tycker författarna att elever behöver mer hjälp med de val de står inför. Att elever har många olika alternativ att välja mellan kan för många av dem vara förvirrande och svåra att överskåda. Vidare poängterade författarna även att det har skett en förändring i form av vilken roll vägledare har idag jämförelse med tidigare. Eftersom elever själva kan ta en del information från Internet så förändras också studie- och yrkesvägledarens roll i upplysning. Författarna beskriver elevernas syn på vägledning som något som är viktigt inte minst när det gäller att få tid att diskutera sin personliga situation, inkluderande starka och svaga sidor.29 Vidare
framkommer det att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll i förmedling av information om utbildningar, inträdesvillkor, yrken och arbetsmarknad. Detta oavsett om eleven redan har bestämt sig för vilken utbildning den ska söka eller ej så är den öppen för nya idéer och nya perspektiv. Dresch och Lovén konstaterar att elever är osäkra på den egna identiteten därför söker de och önskar mer personlig kontakt med såväl föräldrar som studie- och
yrkesvägledare. Detta i sin tur kan inte ersättas av den digitala information som upplevs av en del elever som övermäktig och svår att hantera. 30 Avslutningsvis skriver författarna att:
Elevens väg till och i gymnasiet är i hög grad en produkt av det habitus som eleven bär med sig.
En större insikt om habitus är ett steg i riktning mot en vägledning som öppnar ögonen för eleverna och stegvis kan vidga den hos en del elevers alltför begränsade handlingshorisont.31
En amerikansk studie redogör för hur organisationen i skolan ändrade sin syn på studie- och yrkesvägledning i Amerika utifrån det att The American School Counselor Association kom med sin arbetsmodell där skolorna kan ansöka om att få en så kallad RAMP beteckning.
För att en skola skall kunna få RAMP beteckning krävs bland annat att skolan arbetar omfattande med studie- och yrkesvägledning på ett individuellt plan med varje elev. Studien visade att organisationen i skolor både med och utan RAMP beteckning ansåg att studie- och yrkesvägledarens viktigaste arbetsuppgift var att arbeta individuellt med eleverna för att planera deras fortsatta studier. Däremot fanns en väsentlig skillnad när det kom till den näst viktigaste arbetsuppgiften för studie- och yrkesvägledarna. Där RAMP betecknade skolor ansåg att denna var att i större eller mindre grupper bedriva rådgivningsverksamhet medan icke RAMP betecknade skolor ansåg att studie- och yrkesvägledaren skulle bistå rektorn med att identifiera och lösa olika elevers problem.32 Författaren anser att studiens resultat påvisar att genom att avsätta tid för både enskild- och grupp rådgivning har RAMP betecknade skolor
27 Lovén A. 2000
28 Ibid., 2000
29 Dresch & Lovén, 2010:47
30 Ibid., 2010:58
31 Ibid., 2010:59
32 Dodson T. 2009
ökat möjligheterna för att alla elever ska få den hjälp de behöver i enlighet med de riktlinjer från The American School Counselor Association som kom 2005.
En annan amerikansk studie tar upp orsakssamband mellan antalet elever med annan etnisk bakgrund som tar studentexamen minskar.33 Enligt författarna strävade samtliga elever som deltagit i undersökningen att fortsätta sin utbildning efter High School. Emellertid visar studien att eleverna till stor del var dåligt förberedda för sina vidare studier och de saknade uppfattning om de betydligt hårdare kraven som skulle ställas på dem. Författarna anser att studie- och yrkesvägledare måste arbeta mer med individuell vägledning för att bättre kunna hjälpa eleverna att göra rätt val för sina fortsatta studier utifrån varje enskild elevs
studieresultat och intressen. Utöver detta anser författarna att det också är viktigt att hjälpa eleverna till realistiska samt nåbara mål för deras fortsatta studier, annars är risken stor att eleverna hoppar av sin utbildning och lämnas med skulder som de får svårt att betala tillbaka.
Vidare visade studien att eleverna i många fall hade fått god information om löneutvecklingen inom önskad framtidskarriär men däremot hade en svag uppfattning om vad som egentligen förväntades av dem inom det valda framtidsyrket.34
1.5 Styrdokument och allmänna råd
Enligt skollagen (2010:800) ska elever i samtliga skolformer förutom förskolan och förskoleklassen få tillgång till kompetent personal som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning.35 Ordvalet ”ska ha tillgång till” innebär inte att skolenheten måste ha en studie- och yrkesvägledare, utan att huvudmannen har ansvar för att elever får tillgång till studie- och yrkesvägledning. I och med detta blir organiseringen av studie- och yrkesvägledning en lokal fråga.36
Det finns allmänna råd om studie- och yrkesvägledning samt hur verksamheten ska styras och hur arbeten ska ledas, dessa råd utgår från bestämmelser i skollagen och läroplanen.37
Kommuner och skolor har möjlighet till individuellt utformning av arbetssätt samtidigt som de kan använda sig av de verktyg som de anser vara mest användbara. Huvudmannen bör bland annat vid beslut om organisation och resursfördelning säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses.38 Enligt Skolverket ansvarar rektor för att:
det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning,
tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är utformat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt för samarbetet mellan dem,
se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval, samt
se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal.39
33 Fletcher & Cox, 2012
34 Ibid., 2012
35 2 kap. 29§skollagen
36 Framtidsval och arbetslivet, 2013:19
37 1kap.4§, 2kap.8 och 10§§, 2kap. 29§, 4kap. 3 och 4 §§
38 Skolverket, Dnr. 62- 2012-1354
39 Ibid., Dnr. 62- 2012-1354
Studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter varierar beroende på olika faktorer men i dem brukar det bland annat ingå att:
genomföra professionella vägledningssamtal som ska bidra till att vidga elevens perspektiv om de egna förutsättningarna för olika utbildningar och yrken,
utmana elevernas föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt utifrån social och kulturell bakgrund. 40
Inför gymnasieval ska studie- och yrkesvägledaren även ansvara för information till elever och föräldrar vad gäller val till gymnasiet. Denna information om utbildningsvägar och yrken ska vara aktuell, opartisk men också tillförlitlig. Vidare ska studie- och yrkesvägledaren anordna besök på gymnasieskolor i det normala upptagningsområdet, samt kunna ge elever och föräldrar råd och hjälp. De ska också vara ansvara för att förmedla
gymnasieansökningarna.41 Läroplanen är en förordning som är förankrad i skollagen, i den finns bland annat verksamhetens värdegrunder, men också uppdrag och mål. Ett av skolans mål gällande elevernas kunskaper är att de ska klara av att göra väl underbyggda val för framtida studier och yrke. Därför är det viktigt att eleven får det stöd av vuxna på skolan som behövs inför framtida studie- och yrkesval.
40 Skolverket, Dnr. 62- 2012-1354
41 Om studie- och yrkesvägledarna
2. Teoretiska utgångspunkter
Med hjälp av organisationsteori ska jag förklara de erfarenheter som rektorer samt studie- och yrkesvägledarna ger utryck för. Det som en teori ska klargöra brukar kallas för
intresseområde.42 Teorier beskådar verkligheten med utgångspunkt ur ett visst perspektiv och möjliggör beskrivning av sociala strukturer, relationer och processer. Teori definieras i
förhållande till andra viktiga faktorer av vetenskap som empiri och metod.43 Sociologisk teori består av ”en logiskt sammanlänkad uppsättning av påståenden från vilken empiriska
regelbundenheter kan härledas”. 44 Tillförande av teori bidrar till att frambära ordning och förklaringskraft.45
Mina teoretiska utgångspunkter anser jag är relevanta för problemställningarna och är grunden för den analys som sker av det insamlade materialet. Skolan är en plats där personal försöker uppnå en viss uppsättning av mål genom att samarbeta och förhålla sig till varandra på ett visst sätt. Rektor är ledningen och dess ledarskap har stor påverkan på hur
organisationen arbetar och förändras. Ledningen och dess omgivning kan även ha inverkan på målen och målformuleringen. Vidare är det viktigt att poängtera att genom att titta på
organisationsstrukturen ser man hur arbetet på en arbetsplats är arrangerat och fördelat mellan alla berörda, samt hur organisationskulturen utövar inflytande på organisationen.
2.1 Organisationsteori
2.1.1 Vad är en organisation?
Inom organisationsteorin är givetvis organisationen det väsentliga intresseområdet. Det finns emellertid flera olika sätt att definiera begreppet organisation, Hatch namnger några av dem som en social struktur, en teknologi, en kultur.46 Organisationer kan även studeras i termer som ingår i organiserandet som kontroll, beslut eller förändring.47
Ordet organisation kommer från grekiska ”organon” som betyder redskap eller verktyg.48 Det som är avgörande för varför vi kallar en samling människor för organisation är syftet till varför dessa personer är tillsammans och hur deras aktiviteter kopplas ihop. Det som är väsentligt för om vi kallar en grupp människor organisation är att deltagarna har gemensamt mål som förenar dem, men också att det finns tillvägagångssätt eller riktlinjer som
koordinerar deltagarnas strävande att realisera dessa gemensamma mål.49 Abrahamson och Andersen använder sig av definitionen organisation och beskriver organisationen som en planmässigt inrättad sammanslutning av människor med syftet att nå givna mål.50
Organisationer är sammansatta av människor och deras handlingsmönster som kopplas till andra människors handlingsmönster, de är sociala fenomen. De flesta är idag överens om att
42 Hatch, 2002:27
43 Engdahl & Larsson, 2010:10
44 Ibid., 2010:13; Merton 1968
45 Ibid., 2010: 14
46 Hatch, 2002:27
47 Ibid., 2002:27
48 Andersson, 1994:11
49 Jacobsen & Thorsvik, 2008:13
50 Abrahamson & Andersen, 2005:11
samhörighetsaspekten, upplevelse av mening, ansvarstagande men också av respons på utfört arbete är viktigt för att människor som ingår i en organisation ska motiveras att arbeta, engagera sig i och efterleva organisationens krav.51
Det karakteristiska för organisationen är att det finns ett arbets- och auktoritetsfördelning vilken benämns för organisationsstruktur. Organisationsstruktur står för hur man fördelar och arrangerar arbete mellan medlemmarna i en organisation.52Allmänt kan man säga att en organisation består av människor, mål, struktur, kultur och aktiviteter. Enligt Abraham de Swaan är skolan ett typiskt exempel på en organisation, den har en ledning i form av en rektor som ansvarar för skolan och ovanför denne finns styrelse eller kommun. I skolan ska alla uppgifter vara klart och tydligt fördelade. Vidare kan inte ledningen besluta vad som helst eftersom den måste hålla sig till reglerna.53
Organisationer betraktas som produktionssystem, eller enheter som kan lösa olika uppgifter.54 Enligt författarna är detta ett uttryck för att alla organisationer måste producera något, det kan vara en produkt i form av ett varuslag eller en tjänst vilket kan vara undervisning eller beslut.
Inom skolan sker undervisning av elever men skolan har också ett vägledaruppdrag, nämligen att förbereda eleverna för nästa steg i deras liv. En studie visar att samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare främst sker vid två tillfällen, det vill säga då eleverna ska ut på praktisk livserfarenhet samt vid elevvårdsärenden.55 Vidare visar studien att lärarna är öppna för att skapa samarbete med studie- och yrkesvägledarna i organisationen, men att de saknar tillfällen för samarbeten, därför blir det endast sporadiskt och begränsar sig till de tillfällen då studie- och yrkesvägledarna besöker klassrummen för att informera eleverna eller då
betygsproblem uppstår.56
2.1.2 Organisationsstruktur; beteende, mål och strategier
En organisationsstruktur hjälper organisationen att skapa formen och fastställer vilka förväntningar eller krav som officiellt ställs på alla medlemmar i organisationen.
Organisationsstrukturen behandlar två element som är centrala för den:
– uppläggning för arbetsfördelning och specialisering
– arrangemang som ska styra de anställda i organisationen och samordna specialiserade funktioner och uppgifter.57
Idag då organisationer inom både den offentliga och privata sektorn genomgår en
organisationsreform vilken kännetecknas av att hierarkisk styrning frångås och att plattare strukturer främjas med delegering av besluttagande och större lokal handlingsfrihet för de anställda, är det ännu viktigare med organisationsstruktur. Hur arbete organiseras på skolan har stor betydelse för om de uppsatta målen kan realiseras. Därför är det viktigt att man inom organisationen fördelar ansvar mellan medlemmarna samt att regler för resultatstyrning och kompetensutveckling finns.
51 Engdahl & Larsson, 2010: 176; Bolman & Deal 1997
52 Abrahamson & Andersen, 2005: 60
53 De Swaan, 2003:124
54 Jacobsen & Thorsvik, 2008:14
55 Linde & Lundvall, 2008
56 Ibid.
57 Jacobsen & Thorsvik, 2008: 128
Alla organisationer behöver resurser för att skapa resultat. När människor använder en uppsättning verktyg för att lösa en uppgift kallas detta för transformationsprocess.58 För organisationsteorin är människor som utför uppgifter det viktiga och i och med detta blir människors beteende det centrala. Ledningens roll är att inspirera och sätta upp målen för medlemmarna i organisationen för att de ska kunna samverka och ta del av varandras
erfarenhet. En utmaning för en rektor och ledare blir att involvera alla dessa medarbetare för att uppnå de uppsatta målen.
Skolan som en offentlig organisation och institution styrs och organiseras genom regelverk. I en organisation regleras beteende av parterna genom att de tillräknas vissa rättigheter och skyldigheter. Medlemmar av en organisation har förpliktelser mot sin organisation och de styrs av en gemensam ledare, beteendet i en organisation formas av den kontext där den äger rum. Beteende har en viktig funktion för organisationen och generellt kan man säga att beteende innehåller tre element:
människors inställningar (vad de tycker och tror)
människors tänkande (hur de bedömer värdet av)
människors handlingar (vad de gör).59
Det finns stora skillnader mellan beteende i största allmänhet och beteende i organisationer och för att bättre förstå skillnaden mellan de två beteendetyperna måste man ha kunskap om vilken slags kontext organisationen är och hur denna kontext påverkar beteenden. Jacobsen &
Thorsvik (2008) använder i sin analys en modell där de förklarar vilken betydelse formella element och informella element har för en organisation. De formella elementen i en
organisation har betydelse för hur organisationer tänker och handlar, till dessa räknas: mål och strategi samt formell organisationsstruktur. Organisationens struktur skapar fokus, detta
genom att avgränsa vad organisationen arbetar med och vilka ansvarsområden individen har.60
Begreppet formell organisationsstruktur syftar på formellt beslutad arbetsdelning i syfte att främja specialisering i organisationen, gruppering av uppgifter på olika organisationsenheter och främja samordning av uppgifterna… . Vilka uppgifter måste vi lösa för att förverkliga målen?
Hur ska uppgifterna fördelas? Hur ska uppgifterna samordnas? Hur ska befogenheten att fatta beslut fördelas inom organisationen? 61
En organisation sätter upp mål och strategier för att tydliggöra vad den vill uppnå i framtiden och hur målen ska uppnås. Vid diskussion om hur bra eller dåligt en organisation arbetar beaktas i första hand hur den lyckas med att förverkliga sina mål. Effektivitet i en
organisation har betydelse för måluppfyllelse, men också hur man definierar sin målsättning.
Vidare är det av vikt att påpeka att i vissa fall finns det ett relativt tydligt samband mellan mål och medel men i andra kan det vara svårt att förstå eller oklart hur man kan uppnå målet.62 Ett sådant mål, som kan var svårt att mäta kan vara: bättre samarbete, vilket också kan göra att det är svårare att uppnå. Det är viktigt för medlemmar i en organisation att känna att de uppnår de uppsatta målen vilket kan göra att mål som är svåra att mäta eller att uppnå helt enkelt läggs åtsidan. Vidare så utgör studie- och yrkesvägledning en tjänst, målet är oftast att ge eleverna en bra rådgivning. För att mäta om målet uppfylls skulle eleverna själva kunna bli
58 Jacobsen & Thorsvik, 2008:15
59 Ibid., 2008:16
60 Ibid., 2008:69
61 Ibid., 2008:72
62 Ibid., 2008:37
tillfrågade, svårigheten i detta ligger dock att tillfredställelsen av rådgivningen kan variera stort utifrån vilka förväntningar eleverna hade på studie- och yrkesvägledaren.63
Skolor kan ha som målsättning att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Det finns emellertid olika pedagogiska metoder som påstås ge den bästa inlärning men det kan vara svårt att vara eniga om vilken metod som ska väljas och därför också på vilket sätt målen ska uppnås. Svensk skola har genomgått många förändringar vilka har påverkat både skolans sätt att styras men också deras mål. Detta har kanske framförallt berört studie- och
yrkesvägledarna som nu inte bara har som uppgift att ge en objektiv vägledning utan också måste marknadsföra skolan som de arbetar på.64 I en organisation kan det utöver förändringar i målsättning även uppkomma en målförskjutningssituation, då organisationens mål skjuts åt sidan till förmån för andra.65 För att exemplifiera detta i skolsammanhang är det jämförelsevis lätt att mäta resultat i form av betyg, men det är mycket svårare mäta om elever har vidgat sin förmåga att erfara och uppleva. När dessa situationer uppkommer väljer oftast organisationer den enkla vägen det vill säga att man mäter de indikatorer som låter sig mätas (betygen). Att mäta förmågan att erfara och uppleva kräver ett betydligt mer mångfacetterat tillvägagångssätt och det kan bli svårare att nå ett rättvisande resultat. 66
En organisationsstrategi har som metafor i stor utsträckning utformat sitt eget studieområde, den hör ihop med organisationsteorin, men den har också starka kopplingar till
marknadsföring etc. I den modernistiska organisationsteorin syftar begreppet på ledningens planerade insatser som handlar om att styra och leda organisationen för att kunna påverka organisationens relation till sin omgivning.67 När det gäller det symboliskt tolkande
perspektivet flyttas fokus till de processer under vilka strategier uppstår eller till den roll som strategin agerar i den sociala konstruktionen av organisationen.68
Organisationsforskarnas föreställning om strategi går ut på att strategisk ledning är en betydelsefull förbindelse mellan organisationen och dess omvärld och har som syfte att förmedla information och påverka.69 En del strategiska diskussioner är mål eftersom de bildar kontaktpunkter mellan en organisations intressenter, ledning och personal.70
63 Pollitt & Bouckaert, 2011
64 www.forskning.se
65 Jacobsen & Thorsvik., 2008:60
66 Ibid., 2008:62
67 Hatch, 2002:126
68 Ibid., 2002:127
69 Ibid., 2002:151
70 Ibid., 2002:152
2.1.3 Organisationskultur
Organisationer består av många individer med olika erfarenheter, värderingar och intressen.
Detta kan ha viss påverkan på organisationen men när människor arbetar tillsammans under en längre tid formas normer och tänkesätt inom organisationen. Det finns tre källor som påverkar beteendet i en organisation detta är: individen, organisationen och samhället.71 Inom socialantropologi är det brukligt att definiera kultur som en levnadsform som består av t.ex.
tankemönster, uppfattningar, beteende eller traditioner. Kultur är en konsekvens av människors gemenskap, en organisationskultur kan definieras som bland annat:
Ett mönster av grundläggande antaganden som delas av medlemmar i en grupp och som dessa har lärt sig när den löst sina problem med extern anpassning och intern integration och som fungerat tillräckligt bra för att betraktas som giltiga, och därför bör läras ut till nyanställda som det riktiga sättet att uppfatta, tänka och känna i relation till sådana problem.72
Med organisationskultur menas i allmänhet ”den uppsättning gemensamma normer,
värderingar och verklighetsuppfattningar som utvecklas i en organisation när medlemmarna samverkar med varandra och omvärlden”.73
Med utgångspunkt i ett sådant perspektiv blir skapande och vidmakthållande av en
fungerande och effektiv organisation som binder samman personer i ett gemensamt tänkande och värdemönster det som får dem att dra åt samma håll. Ett gemensamt språk men också tanke- och värdemönster medverkar till god kommunikation mellan organisationens
medlemmar.74 Peters och Waterman (1982) beskriver detta som att organisationsmedlemmar får fasta situationsdefinitioner samt handlingsregler.75
Organisationskultur kan ha starka effekter på organisationsmedlemmarnas beteende i liknelse med organisationsstruktur kan den ange vad som är passande när personer ska utföra vissa uppgifter. Idag utgår man allmänt ifrån att struktur och kultur kan vara lika viktiga för hur organisationen fungerar, vidare har man kommit fram att kultur och struktur ömsesidigt kan påverka varandras effekt på de anställdas beteende och processerna i organisationen. Men den forskning som finns tillgänglig idag ger inte grund för att säga något generellt om huruvida struktur eller kultur är viktigast.76
Kulturens betydelse tar allt större utrymme inom modern organisationsteori, där kulturbegreppet blir ett instrument för en samlad bild av organisationen.77
71 Abrahamson & Andersen, 2005:125
72 Ibid., 2005:127
73 Engdahl & Larsson, 2010: 176; Bang, 1994
74 Ibid., 2010:176
75 Ibid., 2010: 176
76 Jacobsen & Thorsvik, 2008: 173
77 Andersson, 1994: 116
2.1.4 Kommunikation inom organisationen
Organisationer är beroende av god kommunikation eftersom brist på information kan vara en källa till bland annat irritation, bristande motivation eller missnöje. Kommunikation inom organisationer kan preciseras som en fortlöpande informationsöverföringsprocess mellan individer från en organisation med individer och grupper både internt och extern och som har betydelse för organisationen. Kommunikation begränsar sig inte enbart till att förmedla information, den omfattar också förmedling av idéer, attityder och känslor. Mycket av kommunikationen i en organisation kan vara icke verbal.78
Jacobsen och Thorsvik (2008) beskriver att kommunikationsunderlaget är avgörande när organisationer utvecklar och fastställer visioner och mål. Kommunikation är även strategiskt viktig för kompetensutveckling, styrning, samordning och kontroll, för detta behövs
information.
Det är viktigt att skilja mellan formell och informell kommunikation i organisationer. Den formella kommunikationen omfattar alla planerade upplägg för informationsförmedling mellan alla involverade parter i organisationen, det kan vara i form av information från ledare och återrapportering från underordnade. Den informella kommunikationen i organisationer inträffar fortlöpande, det vill säga där människor samlas och möts. Innehållet i denna kommunikation kan vara allt från uppgifter om arbetsplats, ledare och kollegor till
beskrivning av speciella händelser som ägde rum på arbetsplatsen. Denna kanal sprider också information mycket snabbare än den formella.79
2.1.5 Organisation ledarskap eller administration?
Många problem inom den offentliga sektorn härstammar från brist på ledarskap eller bristande ledarskap.80 Brist på ledarskap hänsyftar till förhållanden där ledarskapet saknas till skillnad från bristande ledarskap då ledarskap kan beskrivas som undermåligt eller ofullständigt.81
Ledarskap kan definieras på många olika sätt. Jacobsen & Thorsvik (2008) beskriver ledarskap som ett beteende människor använder sig av för att påverka andras tänkande, inställning och uppförande.82 Andersson (1994) påpekar att under de senare åren har allt fler forskare anslutit sig till den s.k. situationsskolan som lägger tonvikten på att ledarskapet måste studeras som situationsbestämd företeelse.83
När ledningen äger rum innanför ramen av en organisation är syftet med den att motivera andra till att förverkliga vissa mål, motivera dem till att prestera mer och trivas med sitt arbete.84 Andersson (1994) beskriver att det finns olika aspekter av ledarskap här tas upp tre av dem:
78 Jacobsen & Thorsvik, 2008: 295
79 Ibid., 2008: 313
80 Holmberg & Henning, 2010: 8
81 Ibid., 2010: 8
82 Jacobsen & Thorsvik, 2008: 451
83 Andersson, 1994:120
84 Jacobsen & Thorsvik, 2008: 452
- ledarskap som process vilken innehåller fyra olika funktioner som planering, organisering, vägledning, och kontroll85
- ledarskap som beteende handlar om sambandet mellan ledarens beteende och effektivitet, där effektivt ledarskap beror på samspel mellan ledarens stil och situation86
- ledarskap som färdighet vilket lägger betoning på omsättning av ledarens kunskap till handling vilket leder till önskvärt resultat. 87
Omgivningen ställer allt högre krav på skolan som organisation, därför krävs det ett väl etablerat ledarskap. De egenskaper som eftersöks hos en ledare är att den ska vara
motiverande och inspirerande för att uppnå målen. Som skolledare bör man ta vara på skolans totala resurser för att utveckla verksamheten med fokus i elevens bästa.
Till skillnad från administration som fokuserar på produktion och problemlösning ska ledarskap skapa visioner, fylla verksamheten med mening och skapa generella riktlinjer för hur organisationen eller enheten ska utvecklas. Ledningsfunktioner är också viktiga vid planering det vill säga att sätta mål och avgöra tillvägagångssätt för att uppnå dem, ge vägledning och utföra kontroll som omfattar pågående aktiviteter. Kontrollen innebär en process som inkluderar datainsamlig, analys, och tolkning av avvikelser i förhållande till planen. Detta medför bättre förutsättningar för måluppfyllelse och bättre grund för framtida målformuleringar.88
Det måste dock finnas en viss balans mellan administration och ledarskap för att en organisation ska bli framgångsrik. Vilken av de två som är viktigast varierar beroende på organisation och situation. En ledare måste göra avvägningar mellan dem, det kan exempelvis vara viktigare att lösa ett problem omgående än att genom vägledning hjälpa organisationen att lösa problemet tillsammans.89
Även om alla organisationsmedlemmar ska medverka till att organisationen blir framgångsrik är det viktigt med bra ledarskap. Holmberg & Henning (2010) beskriver att ledare är helt avgörande för organisationen och i och med detta är ledarnas arbete samt på vilket sätt det utförs viktig. Vidare redogör de för den vetenskapliga skillnaden mellan ledare och chefer.
Chefer är personer som har positioner, men ledare är en funktion som kan besittas av en person som inte är chef. Detta kan sammanfattas som att inte alla ledare är chefer och alla chefer är inte ledare.90
85 Andersson, 1994:123
86 Ibid., 1994: 124
87 Ibid., 1994:124
88 Abrahamson & Andersen, 2005: 83
89 Pollitt & Bouckaert, 2011
90 Holmberg & Henning, 2010: 70
3. Metod
I detta kapitel presenteras tillvägagångssättet för insamlingen av material för denna studie.
Den kvalitativa metoden har använts för insamling av empirisk data. Genom att intervjua personer som kunnat bidra med viktigt information för denna studie kom jag närmare
fenomenet. Enligt Miles och Huberman (1994) innebär den kvalitativa metoden att forskaren tar kontakt med fältet där situationen normalt utspelats bland individer och organisationer 91 I mitt fall innebar detta att jag tog kontakt med olika skolor i Norrbotten för att genom
intervjuer få tillgång till respondenternas skildring av deras vardag. Mina objektiva åsikter kommer skildras i denna studie.
Ambitionen är att använda mig av deskriptiva beskrivningar för att öka förståelsen för de förhållanden som undersöks samt att använda mig av citat för att belysa respondenternas tankesätt.
3.1 Intervju som datainsamlingsmetod
Vid användning av den kvalitativa metoden är det av betydelse att i samband med
problemformuleringen noggrant bestämma vem eller vilka som är intressanta att studera, samt identifiera väsentliga och tillförlitliga kunskapskällor.92 Karakteristiskt för den kvalitativa metoden är att den hjälper till att skapa kunskaper om företeelsen från ett helhetsperspektiv.
För denna studie har jag tagit del av befintligt material om hur skolor ska arbeta med studie- och yrkesvägledning, och olika rapporter som skildrar studie- och yrkesvägledning på olika skolor för att på så sätt närma mig fenomenet. Materialet tillhandahölls till viss del av Kommunförbundet, på vars uppdrag denna studie är genomförd. Detta gav mig möjlighet att komma närmare och bekanta mig bättre med hur verkligheten kan gestalta sig inom det undersökta området, eftersom det är värdefullt då målet med forskningen är att söka efter en mer djupgående förståelse för företeelsen som studeras.
Det är stor skillnad mellan ett samtal och en intervju. En väl genomförd intervju ska resultera i att metoden ska ge tillförlitliga resultat, resultaten ska vara giltiga och det ska vara möjligt för andra att kritiskt granska slutsatserna.93 Intervjuguidens utformning var
semistrukturerad94, vilket var ett medvetet val. Skillnaden mellan en semistrukturerad och ostrukturerad intervju är graden av struktur i samtalet.95
För denna studie har jag utformat två intervjuguider, en för rektorer och en för studie- och yrkesvägledare.96 Fokus i dessa intervjuguider ligger i strukturen och noggranna förberedelser har genomförts för att passa studiens syften. Den semistrukturerade intervjuguiden består av öppna frågor där respondenten i större grad har möjlighet att uttrycka sina egna åsikter.
Vidare finns det utrymme att utöver de intervjufrågor som ställdes till respondenterna komplettera med följdfrågor. Intervjuerna hölls inom de bestämda teman som frågorna omfattade och resulterade i konkreta svar från respondenterna, men jag var öppen för nya
91 Miles, Huberman & Saladana 2014
92 Lundahl & Skärvad, 2011:104
93 Lantz, 2007:10
94 Bilaga 1&2
95 Lantz, 2007
96 Bilaga 1&2
perspektiv. Jag var även medveten om att det är min uppgift att vid mångtydiga svar från respondenter undersöka dess mening för att klargöra svaret.
Den deskriptiva aspekten handlar om att eftersöka så otolkade och exakta beskrivningar som möjligt av den miljö som respondenten i mitt fall arbetar i. Det väsentliga med varje intervju är att nå fördjupad kunskap om hur respondenten upplever, känner och handlar i en specifik situation. Ambitionen med intervjuerna var att söka specifika och objektiva beskrivningar av exempelvis situationer som är adekvata till temat för studien. Därifrån kommer en viss specificering för frågor.
3.2 Genomförande
I samråd med Kommunförbundet valde jag att genomföra intervjuer på högstadieskolor.
Insamlingen av intervjumaterial påbörjades under maj månad och pågick fram till mitten av augusti och genomfördes i fyra kommuner i Norrbotten. Redan i ett tidigt skede av mitt arbete tog jag kontakt med rektorer samt studie- och yrkesvägledarna vid högstadieskolorna för samtycke om att delta i studien. De fem högstadieskolor som deltog i denna studie har allt från ca 250 till 500 elever. Samtliga skolor har verksamma studie- och yrkesvägledare som i de flesta fall arbetar deltid och delar sin arbetstid mellan två olika skolor, men trots detta uppfylls inte alltid tiden för en heltidsanställning. Dessa skolor hade lite eller nästan ingen tid för studie- och yrkesvägledning för elever i årskurs 7.
Valet av respondenter för denna studie är medvetet och inte slumpmässigt. Alla respondenter har kunskap om studie- och yrkesvägledningens betydelse för val av utbildning, de är
utbildade studie- och yrkesvägledare eller rektorer i skolor där det bedrivs studie- och yrkesvägledning. Karakteristiskt för urvalet var att skapa möjlighet för alla högstadieskolor i fyra Norrbottenskommuner att delta i studien. Slutligen blev urvalet totalt fem skolor då det endast var dessa som ville delta i denna studie. De övriga tillfrågade hade avböjt att delta i studien, denna aspekt kan ha påverkan på reliabilitet mer om detta under rubriken ”Validitet och reliabilitet”.
Respondenterna informerades via mejl om studiens syfte samt tillfrågades om de var villiga att medverka i intervjuer. På fyra olika orter har jag intervjuat rektorer och studie- och
yrkesvägledare. En av respondenterna fick i slutskedet av studien besvara frågorna via mejl på grund av att det inte gick att genomföra intervjun personligt. Detta tillförde inte något nytt som påverkade det tidigare insamlade materialet utan snarast bekräftade det som framgick från de övriga intervjuerna. En annan fick tyvärr förhinder och kunde inte besvara frågorna.
Intervjuerna genomfördes enskilt och pågick i allt från 45-60 minuter. Vid intervju starten har jag informerat respondenterna om att svaren kommer att behandlas konfidentiellt därutöver har jag informerat om vilka etiska regler som gäller för intervjuerna. Respondenter samtyckte till att intervjuerna spelades in. Intervjuerna inleddes med bakgrundsfrågor och öppna frågor.
I början av intervjuerna fick respondenterna svara på frågor om deras bakgrund och hur länge de har arbetat inom yrket och inom skolan de arbetar på samt vilka deras arbetsuppgifter är.
Därefter följde ingående frågor om studie- och yrkesvägledning. Under intervjuerna förekom tillfällen där respondenter fick svara på följdfrågor. Konsekvent undvek jag att ställa ”varför- frågor” till förmån för ” hur- frågor” vilket anses bidra till att respondenterna kunde känna sig
mer komfortabla utan att de behövde inta ”försvarsställning”.97 Avslutningsvis fick respondenter komma med egna kommentarer.
3.3 Bearbetning och analys av empirin
Det insamlade intervjumaterialet transkriberades, där vikten inte låg vid att förenkla utan snarare att behålla essensen och sammanhanget som orden sagts i. Därför gjordes bland annat noteringar om en respondent tog en längre paus innan denna svarade på frågan, detta för att påvisa att respondenten behövde lite mer tid på sig innan denna kunde svara. Data kan
analyseras i två steg, kodning och tolkning.98 Kodningen av data bidrog till att finna mönster, likheter, teman etc. Vidare arbetade jag med att sammanställa data som handlar om samma sak, detta för att lättare kunna tolka och förstå de olika företeelserna. Analysprocessen
påbörjades med att koda svaren, detta gjordes efter modellen med först en generell kodning av materialet och sedan en kodning av mönster.99 Vid den generella kodningen användes
modellen för utvärderings kodning, som bland annat lämpar sig bäst vid studier av
förändringar inom organisationer samt utvärderande studier. Utgångspunkten i denna kodning är att använda sig av plus- och minustecken beroende på om förändringen eller känslan som respondenten beskriver är positiv eller negativ. Vid exempelvis negativa förändringar eller känslor används ett minustecken och sedan skrivs även ett nyckelord ned, en så kallad subkod.100
Vidare fortsatte arbetet med kodning genom att söka efter likheter i den generella kodningen.
Denna mönsterkodning bestod av fyra nivåer: kategorisera koderna i teman utifrån
nyckelorden, därefter utifrån om respondenten var studie- och yrkesvägledare eller rektor, om förändringen var positiv eller negativ, och sist om påståendena bekräftade eller bestred
teorierna.101 Utifrån resultatet av mönsterkodningen utläses sedan likheter och skillnader i respondenternas svar både inom respektive yrkesgruppen och mellan de två yrkesgrupperna.
Det underlättade även vid analysen av huruvida detta stämmer överens med organisationsteorin samt hur resultatet förhåller sig till tidigare forskning.
3.4 Etiska överväganden
I denna studie beaktas Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som har till syfte att reglera relationen mellan den som forskar i ämnet och personer som deltar i forsknings- projektet. Detta för att en god bedömning ska kunna ske mellan forskningskravet och individskyddskravet för att minimera risken för att konfliktsituationer ska uppkomma. I Vetenskapsrådets forskningsetiska principer ingår fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Först gäller det informationskravet vilket kan sammanfattas med att de berörda har rätt till information om forskningens syfte, vilken deras uppgift i projektet är och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De berörda ska informeras om att deras deltagande är frivilligt och
97 Becker, 2008
98 Lundahl & Skärvad, 2011:104
99 Miles, Huberman & Saldana, 2014:71
100 Ibid., 2014:76
101 Ibid. 2014:87
