Rapportnr: 2012ht00179
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Självständigt arbete i didaktik relaterat till Idrott och hälsa 15 hp
”Vi ska ju inte utbilda OS – medaljörer, vi ska utbilda friska och sunda människor till vårt
samhälle”
En kvalitativ studie om hur lärare i Idrott och hälsa upplever och uppfattar hälsa i ämnet
Josefine Lundholm och
Therese Gustafsson
Handledare: Jenny Langwagen
Examinator: Ylva Bergström
Sammanfattning
Undersökningens syfte var att synliggöra hur några verksamma lärare i grundskolans senare år upplever och uppfattar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer tillämpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval.
Resultatet visar att hälsa är ett svår definierat begrepp med många dimensioner, vilket även litteraturen påvisar. Begreppets oklarhet visar att hälsa kommer till olika uttryck i undervisning. Införandet av den nya kursplanen i Idrott och hälsa Lgr 11 pekar på att implementeringen är en komplicerad och tidskrävande process.
Nyckelord: hälsa, Idrott och hälsa, kursplan, Lgr 11, implementering
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
1. Inledning ... 4
1.1 Disposition ... 5
2. Bakgrund ... 6
2.1 Hälsa ur ett samhällsperspektiv ... 6
2.2 Intresset för kropp och hälsa ... 7
2.3 Möjligheten till fysisk aktivitet i skolan och på fritiden ... 7
2.4 Idrottsämnet - en historisk tillbakablick ... 8
2.5 Idrottsämnet idag och i framtiden ... 10
2.6 Läraren i idrott och hälsa ... 10
2.7 Läroplansteori ... 11
3. Tidigare forskning ... 13
4. Hälsa ... 15
4.1 Definition av begreppet hälsa ... 15
4.2 Biomedicinsk inriktning och humanistisk inriktning ... 16
4.3 Salutogen inriktning ... 17
5. Syfte ... 18
5.1 Frågeställningar ... 18
6. Metod ... 19
6.1 Val av metod ... 19
6.2 Semistrukturerade intervjuer ... 20
6.3Forskningsetiska principer ... 20
6.4Urval och avgränsningar ... 21
6.5 Genomförande ... 22
6.6Reliabilitet och validitet ... 23
6.7 Metoddiskussion ... 24
7. Resultat ... 25
7.1 Hur definierar lärarna i Idrott och hälsa begreppet hälsa ... 25
7.2 Hur upplever lärarna den ökade fokuseringen på hälsa i Lgr 11 i ämnet Idrott och hälsa? ... 26
7.3Vad väljer lärare i Idrott och hälsa att betona i den praktiska undervisningen? ... 28
8. Resultat analys ... 30
8.1 Hur definierar lärare i Idrott och hälsa begreppet hälsa? ... 30
8.2 Hur upplever lärarna den ökade fokuseringen på hälsa i Lgr 11 i ämnet Idrott och hälsa? ... 31
8.3 Vad väljer lärare i Idrott och hälsa att betona i den praktiska undervisningen? ... 33
9 Diskussion ... 35
10. Konklusion ... 37
11. Litteraturförteckning ... 38
12. Bilagor ... 42
1. Inledning
… och du utbildar dig till idrottslärare?
– ja, eller jag utbildar mig till lärare i Idrott och hälsa.
I dagligt tal benämns alltjämt denna profession som Idrottslärare vilket medför att hälsa redan där hamnar i skuggan av idrotten. Detta kan ses som märkligt eftersom att ämnet har haft namnet ”Idrott och hälsa” i snart 20 år. Liknande resonemang kan föras samman med hur eleverna talar om ämnet.
Läraren frågar:
– Vad har ni (eleverna) haft för lektion innan?
– Vi har haft idrott.
Det är högst ovanligt att eleverna säger att de även haft hälsa. Utifrån detta tal om ämnet och lärarna tycker vi att det är intressant att undersöka, hur lärarna undervisar i hälsa och vilken vikt de lägger vid hälsa i undervisningen.
1.1 Disposition
Under rubriken Bakgrund tas relevant litteratur upp och tidigare forskning i området samt centrala begrepp. Under rubriken Syfte presenteras undersökningens syfte och
frågeställningar. Under rubriken Metod redogörs processen kring insamlandet av det empiriska materialet från intervjuerna som undersökningen grundar sig på. Metod avsnittet följs av en Metoddiskussion. Under rubriken Resultat presenteras det insamlade empiriska materialet följt av en Resultat analys. Där det empiriska materialet analyseras materialet utifrån undersökningens frågeställningarna. Under rubriken Diskussionen redogör vi för slutsatsen i undersökningen. I Konklusionen diskuteras resultatet och förslag till vidare forskning
Vi har fördelat arbetet enligt följande; Josefine Lundholm har ansvarat för skrivandet av bakgrund och läroplansteori. Therese Gustafsson har ansvarat för tidigare forskning,
definition av begrepp samt metod. Gemensamt bearbetades analysen av det insamlade materialet samt resultat, analys av resultat och slutdiskussion.
2. Bakgrund
Ämnet Idrott och hälsa har genomgått förändringar genom åren och på senare år betonas hälsa och livsstil i större utsträckning än förut. Bakgrunden syftar till att ge en överskådlig bild av orsakerna till att hälsa blivit en betydelsefull del i ämnet Idrott och hälsa. Den syftar även till att beskriva hälsa utifrån olika nivåer där samhällsmässiga, ämnesmässiga, elevernas, de enskilda skolorna samt lärares bilder av hälsa vilket avser ge en bredare förståelse för hälsa.
På detta sätt vill vi ge en bakgrund till studiens övergripande syfte att förstå hur lärare upplever och uppfattar hälsa i ämnet Idrott och hälsa.
2.1 Hälsa ur ett samhällsperspektiv
I den senaste Folkhälsorapporten från 2009 redovisas att de förbättringarna av hälsan i Sverige har bidragit till en ökad medellivslängd hos befolkningen. Den ökade
medellivslängden i Sverige kan kopplas samman med att fler människor i samhället är högutbildade samt att dödlighet hos högutbildade är lägre än hos lågutbildade. Sveriges folkhälsopolitik har som övergripande mål att skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen och inriktas särskilt på de befolkningsgrupper som har sämst hälsa. Under 1990- talet skedde den största ökningen av övervikt och fetma bland vuxna men tendenser visar att ökningen nu börjat avta. Vad gäller barn och ungdomar skedde en kraftig ökning mellan 1980- talet och 2000-talet då fetma och övervikt fördubblades men även den håller nu på att avstanna och eventuellt minska. Det man kan utläsa i undersökningen är att barn i början av 2000-talet konsumera mer läsk och godis än år 2009 och att konsumtionen av frukt och grönt har ökat. (Folkhälsorapport, 2009: 15,30,37,42)
Sveriges regering bedriver folkhälsoarbete och den främsta målgruppen är barn och unga.
Folkhälsopolitikens övergripande mål är att främja den långsiktiga hälsan och det är i barndomen som förutsättningar skapas för resten av livet. Målet kan uppnås med hjälp av goda livsvillkor i hemmet, förskolan, skolan och på fritiden. (Nationellt Centrum För
Främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF); 2011Statens Folkhälsoinstitut, 2011) Clas Annerstedt, Birger Peitersen, Helle Rönholt (2001) beskriver i Idrottsundervisning:
ämnet idrott och hälsas didaktik att samhällets folkhälsoarbete har förändrats över tid och större tonvikt läggs vid att förändra människors levnadssätt från att tidigare ha bestått av en mer allmän hälsoupplysning. De sjukdomar som utgör en stor del i samhället är så kallade
livsstilsrelaterade sjukdomar. Vilka utmärks av för lite fysisk aktivitet, stress och felaktig kost vilket på sikt leder till ohälsa.(Annerstedt et al, 2001: 115)
2.2 Intresset för kropp och hälsa
Annerstedt beskriver att det i samhället finns ett stort intresse för kropp och hälsa samt att det är ett omtalat ämne. Det ökade intresset präglas av kroppsfixering och ställer krav på en välfungerande kropp oavsett ålder och belastning. Vissa krav kan vara ouppnåeliga eftersom att det är en speciell kroppstyp som premieras. I det nutida samhället ligger fokus på
prestationsförmågan, utseendet, den fysiska hälsans liktydighet med en god livsstil och lycka.
(Annerstedt et al, 2001: 111-114)
Kroppen och hälsan började ses som ett personligt projekt under 1990-talet och en uppfattning bland allmänheten var att den synnerligen formbar. Det speglas i de nya
yrkesgrupper som har växt fram; plastikkirurger, personlig tränare och hälsoinformatörer etc.
Dessa benämner sig som experter på kroppens omvårdnad och hur man formar den. Innan denna utveckling hade idrottslärarna ensamrätt på kompetensen at utvecklade elevernas fysiska förmåga och hälsa men att idag är bilden förändrad. (Annerstedt et al, 2001:121) Statens beredning för medicinsk utvärdering påvisar i sina studier att i och med den ökade satsningen på lärarutbildning, utbildningsmaterial och hälsoundervisningen i skolan har medfört att den fysiska aktiviteten under lektionerna i Idrott och hälsa har ökat med 5-25 %.
(Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2007: 181)
2.3 Möjligheten till fysisk aktivitet i skolan och på fritiden
Anders Raustorp beskriver i boken Att lära fysisk aktivitet (2004) att samhället har utvecklast men att människan är genetiskt sett densamma och skapad för rörelse. (Raustorp, 2004: 11) FYSS -Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling beskriver att samhället idag ställer mindre krav på fysisk aktivitet i vardagen orsaken beskrivs vara att transportmedel till och från skola och arbete nyttjas i allt högre grad. Detta medför en risk att barn och unga blir mindre fysiskt aktiva och får hälsoproblem i uppväxtåren och upp i vuxen ålder. (FYSS, 2008)
Björn Sandahl skriver i boken Mellan nytta och nöje (2004) att idrottsundervisningen i skolan kom initialt till för de elever som är inaktiva på sin fritid. Vidare beskrivs att dessa elever har minst påverkan på utformningen av undervisningen. Sannolikt tilltalar ämnet främst de elever som redan är aktiva och det som är verksamma i idrottsföreningar. Det kommer alltjämt rapporter om ungdomars ohälsa och att en stor del av ungdomar undviker
idrottslektionerna. Sambandet mellan skolidrottens utformning och idrottsrörelsen kan vara en faktor till att dem som undervisningen är ämnad för väljer att inte delta i undervisningen.
Ämnets syfte är att få med de inaktiva eleverna och därför kan ämnet behöva hitta nya tillvägagångsätt för att förändra ämnets uppbyggnad. (Sandahl, 2004:68)
2.4 Idrottsämnet - en historisk tillbakablick
Den historiska tillbakablicken åsyftar att ge en inblick i ämnets framväxt till dagens Idrott och hälsa.
Björn Sandahl skriver i sin avhandling Ett ämne för alla (2005) att skolans olika ämnen traditionellt delas in i olika kategorier. Dels kunskapsämnen som naturvetenskap,
samhällvetenskap och språk, dels de praktisk-estetiska ämnena som även benämns som övningsämnen. Idrott och hälsa kategoriseras i regel som ett praktiskt-estetiskt ämne. Det kan ses som en otillfredsställande kategorisering av ämnet av olika skäl. Ämnet är unikt så till vida att det är det enda ämnet i skolan som ansvarar för elevernas fysiska utveckling och det ska ge elever teoretiska kunskaper om hälsovetenskap. Ämnet får därav sin speciella karaktär då fysisk bildning, teoretisk och praktiska delar ska enas i undervisningen. (Sandahl, 2005:21- 22)
Det har varit en lång kamp för ämnets existens i den offentliga skolan, dit vi idag räknar i grund- och gymnasieskolan. Under 1800-talet hade idrotten inget obligatoriskt utrymme i läroverken. Det var först i början av 1900-talet som ämnet började diskuteras som ett
fristående ämne och först 1928 infördes ämnet i läroplanen med namnet ”Gymnastik med lek och idrott”. (Sandahl, 2005:23)
Clas Annerstedts artikel Kropp, identitet och hälsa – dåtid, nutid och framtid (2000) beskriver ur ett historiskt perspektiv det sex olika faser som ämnet Idrott och hälsa har genomgått. De olika faserna benämns med följande namn; etableringsfasen 1813-1860, militära fasen 1860-1900, stabiliseringsfasen 1900-1919, brytningsfasen 1919-1950,
fysiologiska fasen 1950- 1970, osäkerhetsfasen 1970-1994 och hälsofasen 1994-. Nedan ges att ges en kort beskrivning av de tre senare faserna som är det mest relevanta för analysen av intervjuerna.
Den fysiologiska fasen (1950-1970) präglas av den fysiologiska forskningen som blir basen för undervisningen. Undervisningens ämnesinnehåll dominerades av
konditionsfrämjande övningar som grundade sig i de fysiologiska upptäckterna och var fördelade på tre undervisningstillfällen i veckan. Detta innebar att lärarens huvuduppgift mycket förenklat blev att få eleverna att svettas. Under denna period skedde ett skifte från den
kollektiva, disciplinerande och hårt styrda gymnastiken till en allt friare form av lek och idrott med färdighetsinriktade övningar. Dock ställdes inte lika stora krav på exakthet vid utförandet som tidigare. Utvecklingen fortsatte under de kommande decennierna och större vikt vid den individuella kroppens möjlighet att uttrycka rörelseglädje.(Annerstedt 2000: 10-26)
Osäkerhetsfasen (1970-1994) karakteriseras av färre centrala anvisningar och riktlinjer, med ett vidgat ämnesinnehåll som innefattade alltifrån idrottsliga färdigheter till ekologiska samband. Ämnet bytte namn från ”Gymnastik” till ”Idrott” och målsättningen med ämnet utvidgas för att bidra till elevernas sociala, fysiska och psykiska utveckling. För att öka jämställdheten mellan könen infördes samundervisning. Förändringen i ämnet bidrog till att lärarna blev allt mer osäkra på ämnets innehåll och sättet att undervisa i det.(Annerstedt, 2000: 10-26)
Hälsofasen 1994 - Ämnet byter ännu en gång namn. Denna gång från ”Idrott” till ”Idrott och hälsa” för att markera att ämnet har ett uttryckligare hälsoperspektiv och den nya
kursplanen (Lpo94) har ett mer holistiskt perspektiv på hälsa. I kursplanen för Idrott och hälsa (Lpo94) ges dock inga riktlinjer för hur hälsoperspektivet ska behandlas i praktiken samt ämnet ska stimulera eleverna till att utveckla en medvetenhet om den egna livstilens betydelse för hälsan samt vilka samband som påverkar hälsan. Ämnet breddas ytterligare och
ämnesutformningen varierar kraftigt mellan skolorna. Detta har att göra med att den lokala friheten ökar vad gäller arbetsätt, innehåll och tidstilldelningen samt att mål endast finns vad gäller simning och orientering. Det existerar inga obligatoriska idrotter i kursplanen (Lpo94).
De allra senaste åren har det skett ett successivt skifte från centralisering mot decentralisering där man frångår direktiv och föreskrifter och går mot lokala anpassningar och
beslut.(Annerstedt, 2000: 10-26)
Skolverket skriver i Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa Lgr11(2011) under det centrala innehållet hälsa och livsstil att betoningen ligger på sambandet mellan kropp och själ. Förhoppningen är att eleverna ska kunna lägga grunden för sitt eget beteende och sin livsstil genom att skapa en medvetenhet kring den egna livsstilen och dess betydelse den egna hälsan. Detta eftersträvas genom att eleverna får diskutera och reflektera över den fysiska aktivitetens betydelse och konsekvenser för hälsan. (Skolverket, 2011:13)
2.5 Idrottsämnet idag och i framtiden
Jane Meckbach och Suzanne Lundvall beskriver i boken Idrottsdidaktiska utmaningar (2007) att samhället idag både har realistiska och orealistiska förväntningar på ämnet Idrott och hälsa. Dess legitimitet i skolan värderas utifrån ett samhälleligt perspektiv där olika intressenter betonar att kroppen behöver fysisk aktivitet som bidrar till att minska
samhällskostnader och ohälsotal. De kunskapsvärden som ämnet har när det gäller social och motorisk utveckling, och olika kroppserfarenheter som har betydelse för individens egenvärde omnämns sällan. (Meckbach & Lundvall, 2007:17–18)
Författarna Ekberg och Erbeth (2000:36-37) visar i Fysisk bildning: om ämnet idrott och hälsa att det finns skäl till att ämnet bör byta namn från Idrott och hälsa till Fysisk bildning för att förtydliga ämnets bildningsfunktion. Då synliggöras vilka kunskapsbidrag som ämnet ger samt att det finns en teoretisk grund som bidrar med andra kunskapskvaliter utöver förbättrande av de kroppsliga färdigheter.(Annerstedt et al, 2001:135)
Annerstedt menar att ämnets utformning kommer i framtidens är beroende av vilka intressenter som kommer inverka på ämnet och vart idrottslärarna leder det.
Ämnet kommer fortfarande ha betydande roll i framtidens skola och samhälle på grund av dess unika ämnesinnehåll. Ämnet utvecklar elevernas kompetens och kunskap om hur man lever ett sunt hälsosamt liv. Det ger dem förhoppningsvis även goda erfarenheter så de vill fortsätta delta i samhällets rörelsekultur vilket kan berika deras liv. (Annerstedt et al, 2001:
121-122)
2.6 Läraren i idrott och hälsa
Det har genom alla tider förekommit en uppfattning om att läraren i Idrott och hälsa bör inneha goda färdigheter, för att kunna demonstrera övningar för eleverna. Kraven på idrottslärarens kompetens har skiftat från att ha god fysisk förmåga och färdigheter, till dagens fokus på de pedagogiska kunskaperna. (Annerstedt et al, 2001:191 -192 )
Under 1980-talet gavs idrottslärarstudenter möjligheten att bli tvåämneslärare vilket har medfört en förändring av vilka som söker till yrket. I och med förändringen har den starka kopplingen till idrotten försvagats till förmån för pedagogiken. Lärarkårens sammansättning i Idrott och hälsa står i förändring, lärarna identifierar sig mer som lärare än som idrottslärare.
Hur stor denna förändring är får framtiden utvisa. (Sandhal, 2004: 67)
Håkan Larsson skriver (2007: 37-39) i Idrottsdidaktiska utmaningar att i och med de nya riktlinjer som finns i kursplanen krävs det att lärarna själva kan tolka och definiera begreppen hälsa och livsstil för att kunna ge eleverna den kunskap de behöver för att kunna förstå
sambandet mellan livsstilen och hälsan. Läroplanerna revideras kontinuerligt vilket medför att lärarna i ämnet har utvecklat förmågan att analysera styrdokument ur ett didaktiskt perspektiv.
Detta är av vikt för att inte blir kvar i den läroplan som gällde när de genomgick sin utbildning och utformade sin yrkesidentitet.
2.7 Läroplansteori
De övergripande förändringar som har skett i ämnet Idrott och hälsa har vi redogjort för tidigare men för att ge en djupare förståelse för skolans verksamhet och hur ämnena utformas är det intressant att se till vilka faktorer som påverkar läroplanstexterna och hur de uppfattas av lärarna och hur läroplanenens syften verkställs i undervisningen.
De krav som samhället har på utbildning och uppfostran speglar innehållet i läroplanen, som Ulf P Lundgren skriver i boken Att organisera omvärlden (1979). Vidare menar han att läroplansteori handlar om på vilket sätt målen för utbildningen formuleras, på vilket sätt de olika innehållen i utbildningen utses och hur innehållet i utbildningen ordnas.
Det finns en tanke menar Lundgren att man vill finna undervisningssätt som är mest effektiva för det specifika ämnesinnehållet.(Lundgren, 1979: 231)
Bo Lindensjö och Ulf P Lundgren beskriver i boken Utbildningsreformer och politisk styrning (2000) förändringen som det svenska utbildningsväsendet har genomgått historiskt sett. De påvisar en förändring i utbildningsfilosofin som skedde vid tidigt 1900-tal då utbildning började anknytas till det rådande och framtida samhället. Användningen av utbildning och den enskilde individens inställning till utbildning blev väsentligt för staten.
Utbildning förväntades generera nya kunskaper, attityder och värderingar.(Lindensjö &
Lundgren, 2000: 171)
Göran Linde skriver i sin bok Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteorin (2000) att ramfaktorteorin inte bör ses som en teori utan som en forskningstradition inom
läroplansteorin. Där studeras sambandet mellan resultat, undervisningsförlopp och de
begränsade yttre faktorerna som tiden som finns till förfogande, antalet elever, utrustning som idrottshall, bibliotek etc. Dessa faktorer kan hämma eller främja lärarens handlingsutrymme.
Innehållet påverkas även av det formella kompetenskrav som finns på lärarna och betygsystemet. (Linde, 2000:15)
När utformningen av läroplanen sker ingår, regler från skolsystemet, hur mycket tid varje ämne ska tilldelas, vilka ämnen som ska finnas i undervisningen, vilket innehåll och mål som ämnena ska ha (Linde, 2000: 34-43). I och med att skolan har decentraliseras allt mer ökar svårigheterna att implementera en ny utbildningsreform. Vilket har medfört att det skapas en
klyfta mellan läroplanens syften och realiseringen av läroplanen. (Lindensjö & Lundgren, 2000: 171-174)
De riktlinjer som finns i läroplanen är ingen garanti för det att kommer att följas i undervisningen. Transformeringen och realiseringen av läroplanen är beroende av olika aktörer. Vid transformeringen av läroplanen är läraren huvudaktören. De tolkar den med vissa tillägg och reducering av texten. Lärarens tolkning är beroende av olika faktorer som
erfarenhet, ämnets tradition och undervisningssalar. Realiseringen av läroplanen sker i klassrummet där eleverna är en aktör som kan påverka undervisningens innehåll. Detta sker genom att de visar intresse eller demonstrerar ointresse och kan därmed få läraren att ändra innehållet i undervisningen. (Linde, 2000:48–57)
Vid implementeringsprocessen av en ny läroplan brukar forskare skilja på olika delar i implementeringen. Den del som är relevant för oss belyses med detta citat:
”’Field-implementation” avser den yttersta verkställigheten av reformer, en verkställighet som utförs av verksamhetens ”street level bureaucrats”,i detta fall lärarna”(Lindensjö & Lundgren 2000:176)
Detta påvisas vara den väsentliga delen i implementeringen och att det i detta led det visar sig om den blir framgångsrik eller misslyckad. Avgörande för framgång eller misslyckande är om lärarna uppfattar läroplanen som en vinst och om den är betydelsefull för lärarna.
Den komplexitet, storlek och historia som skolan omfattar bidrar till att det är svårt att genomföra förändringar. Det är en tidskrävandeprocess som kräver resurser som pengar och kompetens. Komplexiteten gör det omöjligt att ha enkla strategier för styrning av skolan.
(Lindensjö & Lundgren, 2000: 176-179)
Dessa svårigheter beskrivs i följande citat: ”För att röra sig framåt krävs kunskap, långsiktiga strategier, väl beprövade taktiker och tid. Bristen på det senare synes vara det som allt mer kommer prägla utbildningspolitiken under det begynnande 2000-talet.”
(Lindensjö & Lundgren, 2000:179)
Mot denna bakgrund vill vi särskilt fokusera på hur lärare implementerar den nya läroplanens ökade fokusering på hälsa.
3. Tidigare forskning
I kapitlet presenteras tidigare forskning inom ämnet idrott och hälsa.
Claes Annerstedt (1995) avhandling Idrottslärarna och idrottsämnet: Utveckling, mål, kompetens – ett didaktiskt perspektiv utgår från en kvalitativ forskningsansats där empirin grundar sig på intervjuer med idrottslärarutbildare, idrottslärare och idrottslärarstudenter.
Frågeställningar om kompetens och om målsättningar utgjorde en central del i
undersökningen. Syftet med avhandlingen var att undersöka hur ämnet kan motiveras och förbli obligatoriskt i undervisningen.
Annerstedt beskriver ämnet ur ett historiskt perspektiv där det under 1800-talet hade alltmer politiska, nationalistsiska och militära syften som sedan kom att försvinna. Under 1990-talet diskuterades det om att idrotten skulle tas bort som obligatoriskt ämne och vidare diskussioner om att reducera antalet undervisnings timmar. Diskussioner som dessa ledde till att betoningen på de positiva hälsoaspekterna som argument för att ämnet inte skulle
försvinna i skolan. Annerstedt beskriver hur ämnets hälsomål har betonats alltmer i undervisningen.
Huvudfokus låg på frågeställningen Hur legitimeras ämnet? Där resultatet av de
empiriska studierna inte visade helt samstämmiga resultat när det gällde synen på ämnet och vad ämnets mål innebar. Annerstedt beskriver att en viss osäkerhet fanns hos de intervjuade lärarna kring frågor som berörde målen i ämnet vilket enligt Annerstedt kan kopplas ihop med den osäkerhet som fanns kring ämnets innehåll. (Annerstedt, 1995)
Ingrid Karlefors avhandling Att samverka eller...?Om idrottslärare och idrottsämnet i den svenska grundskolan (2002). Inledningsvis beskriver Karlefors att ämnets timmar har
reducerats sedan 1990-talet för att ge mer utrymme för andra ämnen i skolan. Undersökningen som omfattade en enkätstudie samt intervjuer med lärare ämnade till att undersöka om
reduceringen av undervisningstid kunde ha ett samband med att lärare i Idrott och hälsa arbetar ämnesöverskridande. Karlefors beskriver även att förändringen i de senaste läroplanerna har lett till att hälsoaspekten i ämnet har framhållits. Problematiken med hälsoundervisningen beskriver Karlefors vara innehållet. Det som präglar undervisningen i Idrott och hälsa beskrivs vara bollsporterna vilket inte ger den bredd som bör finnas för att skapa ett livslångt intresse för ämnet. (Karlefors, 2002)
Björn Sandahls avhandling Ett ämne för alla? (2005) syftade till att jämföra skolans
idrottsundervisning på normativ och praktisk nivå. Avhandlingen omfattar utvecklingen under det senare 1950- talet. Syftet var att ta reda på skillnader mellan den verkliga undervisningen och innehållet som beskrevs i kurs - och läroplaner under perioden. Vilka skillnader kunde tydas? Hur kan de förklaras? Sandahl beskriver att samhällets förändringar och att skolan och idrotten som ämne har anpassats till dessa förändringar. Några relevanta aspekter som han beskriver är hur hälsobegreppet förändrats över tid vilket även präglat kurs och läroplaner i ämnet Idrott och hälsa. Hälsobegreppet beskrivs ha förändrats från att omfatta en syn på hälsa där vikten låg vid den personliga hygienen och den fysiska aktiviteten. Aspekter som
ergonomi och skadeförebyggande undervisningen var även något som präglade
undervisningen för att sedan ytterligare utvecklas till att omfatta individens livsstil och aspekter som psykologiska hälsoaspekter. (Sandahl, 2005)
I rapporten Basket, brännboll och så lite hälsa (2004) skriven av Jakobsson, Thedin Britta genomfördes intervjuer med lärare i Idrott och hälsa. Rapporten syftade till att undersöka hur lärare formulerar ämnets innehåll och mål med betoning på hälsa. Det som framgick av intervjuerna var att lärarnas syn på hälsa var att ämnet ses som ett rekreationsämne i förhållande till andra ämnen i skolan. Vidare beskrivs det att lärarna betonade att
undervisningen skulle vara rolig och undervisningen skulle främja fysisk aktivitet för eleverna i ett framtidsperspektiv. Lärarna beskriver att det tidigare låg vikt vid färdigheterna i
utförandet av aktiviteter medan det numera är själva rörelsen som är det centrala. I rapporten framgår det att hälsa sammankopplas med teoretisk undervisning samt idrott med praktisk undervisning. Den teoretiska hälsoundervisningen behandlades främst i andra ämnen som hemkunskap och naturkunskap men samverkan mellan dessa ämnen skedde sällan i praktiken.
Hälsobegreppet behandlades i ämnet genom att läraren lyfter diskussioner kring ämnet i undervisningen. (Thedin, 2004)
I Jan-Eric Ekbergs avhandling Mellan fysisk bildning och aktivering (2004) undersöktes idrott och hälsa som ett objekt för lärande. Ekberg beskriver Idrott och hälsa som ett ämne där både elever och undervisande lärare har vida uppfattningar om vad ämnet egentligen innefattar.
Syftet med avhandlingen var att undersöka vilka möjligheter och begränsningar detta medför till undervisningen. I avhandlingen genomförandes intervjuer med verksamma lärare i Idrott och hälsa, vidare genomfördes videoinspelade observationer och en textanalys av
läroplanerna. I de genomförda intervjuerna studeras flera dimensioner av ämnet där begreppet
hälsa beskrevs som ett tvetydigt begrepp som främst fokuserar på den praktiska formen av ämnet. Hälsa beskrevs som något som framställdes vara en effekt av den fysiska aktiviteten och något som inte alltid utgör en central del då ämnet idrott och hälsa beskrivs som två olika läroobjekt. (Ekberg, 2004)
Skolinspektionen genomförde en flygande tillsyn 2010 Mycket idrott och lite hälsa med avsikt att granska verksamheten i ämnet Idrott och hälsa. Syftet med granskningen var att få ökad kunskap om verksamhetens innehåll samt att få en förbättrad undervisning med bättre resultat som följd. Tillsynen genomfördes på 172 skolor runt om i landet där man granskade totalt 300 lektioner. Resultatet visade att även om kursplanen tydligt behandlar
hälsobegreppet behandlades ämnet knappt i undervisningen. Ämnets tradition som ett praktiskt ämne lever fortfarande kvar samt att Idrott och hälsa som kunskapsämne inte framhävs tillräckligt undervisningen. Det innehåll som dominerade undervisningen var bollspel och olika bollekar. De granskade skolorna visade att det i undervisningen ofta förekom fokus på prestation och tävling. Resultatet av granskningen visar att en för liten variation i undervisningen kan ge konsekvenser för eleverna och deras inlärning.
Undervisningen i ämnet syftar till att erbjuda en bredd av aktiviteter så alla kan finna något av intresse. En negativ aspekt med en alltför ensidig undervisning medför även att
betygsättningen inte förhåller sig till de gällande betygskriterierna. (Skoverket, 2010)
4. Hälsa
Avsikten med stycket är att klargöra några definitioner av begreppet och några riktningar i synen på hälsa.
4.1 Definition av begreppet hälsa
Enligt litteraturen är hälsa ett svårtolkat och komplicerat begrepp. Det finns en mångfald definitioner av begreppet hälsa och avgränsningar till några definitioner kommer att belysas i kapitlet. Världshälsoorganisationen (WHO) definierade begreppet 1948 och beskrev det som
”Ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och inte bara en frånvaro av sjukdom eller funktionedsättning” (WHO 1948). En definition som även idag är vanligt förekommande. Nationalencyklopedins definition
av begreppet har förändrats genom åren och det beskrivs för närvarande som ett
”svårdefinierat begrepp vars betydelse är vidare än frihet från sjukdom. En allmän omfattad definition saknas alltså” (NE, 2012)
I kursplanen Lgr11 Idrott och hälsa beskrivs begreppet hälsa som något grundläggande och att kunskaperna om hälsa är betydelsefulla för både den enskilda individen och samhället i stort. I kommentarmaterial för Idrott och hälsa Olika definitioner av hälsa beskrivs hälsa enligt följande citat ” Hälsa kan definieras både i ett övergripande perspektiv som
”folkhälsan” och i ett individuellt perspektiv kopplat till elevernas erfarenheter och
upplevelser” Vidare beskrivs att hälsa är något som skiljer sig emellan individer. Det främsta syftet med ämnet är att framhålla den positiva relationen mellan fysisk aktivitet och hälsa.
(Skolverket, 2011:15)
Britta Thedin Jakobsson (2005:19) hävdar i rapporten Hälsa – vad är det i idrott och hälsa?att det inte finns några riktlinjer i läroplanen för hur begreppet ’hälsa’ skall tolkas, vilket i sig ger lärare ett tolkningsutrymme. Detta tolkningsutrymme fordrar att lärarna har en idé om vad hälsa är och för att lärare skall kunna förmedla en meningsfull kunskap menar Thedin Jakobsson (2005:19) att lärare behöver en förståelse av hälsobegreppet.
4.2 Biomedicinsk inriktning och humanistisk inriktning
Jennie Medin, Kristina Alexandersson beskriver i Begreppen hälsa och hälsofrämjande (2000 ) att hälsobegreppet inte bara innefattar ett entydigt synsätt på hälsa. Litteraturen behandlar således ett flertal inriktningar av hälsobegreppet. De vanligaste förekommande indelningarna är den biomedicinska och humanistiska inriktningen. Den biomedicinska synen på hälsa fokuserar på den fysiska hälsan och frånvaro av sjukdom. Den humanistiska inriktningen beskrivs hälsa omfatta mer än bara frånvaro av sjukdom. Där enskilda individens egen handlingsförmåga och skapande ligger i fokus. (Medin & Alexandersson, 2000:46)
De olika inriktningarna innefattar två ansatser, den holistiska samt den patogena ansatsen.
Den patogena ansatsen i den biomedicinska inriktningen omfattar ett synsätt på hälsa där begreppet ses som prevention av sjukdom. Den humanistiska inriktningen och den holistiska ansatsen omfattar en vidare bild än bara frånvaro av sjukdom. (Medin & Alexandersson, 2000:39,42, 142) Lennart Nordenfelt beskriver i boken Livskvalitet och hälsa- teori och kritik (2004) att i den humanistiska inriktningen finns den holistiska ansatsen. Som beskriver
handlingsförmågan, välbefinnandet samt sambandet mellan dessa där den sociala kontexten ligger i fokus. I ansatsen beskrivs hälsa som en upplevd känsla som utgår från två motsatser varav välbefinnande och lidande. Genom att individen upplever en känsla av välbefinnande
uppnås hälsa men om individen upplever en känsla av lidande är ohälsa ett faktum. Hälsa handlar om individens förmåga eller oförmåga att utföra handlingar. Individens upplevelse av välbefinnande påverkar handlingsförmågan i hög grad. Samt om individens handlingsförmåga påverkas i den grad att individen inte kan uppfylla dess målsättningar kännetecknas det av ohälsa. (Nordenfelt, 2004:81)
4.3 Salutogen inriktning
Forskaren Aaron Antonovskys teorier om hälsa beskrivs i Hälsans Mysterium (1993) som utgår från en salutogen inriktning som beskrivs fokusera på hälsans ursprung istället för att fokus ligger på sjukdomar och dess uppkomst.(Antonovsky, 1993: 12)
Den salutogena inriktningen beskrivs som något som leder till hälsa samt fokuserar på hur vi kan upprätthålla hälsan även om individen upplever påfrestningar och motgångar under sin livstid. (Medin & Alexandersson 2000:62)
Känsla av sammanhang beskriver Antonovskys utarbetade modell KASAM som består av tre grundpelare: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att om individen har en stark känsla av begriplighet kan oförutsedda händelser och information ändå upplevas gripbara. Hanterbarhet beskrivs omfatta de resurser och stöd man har av
omgivningen som gör att individen lättare kan hantera olika omständigheter som kan inträffa.
Meningsfullhet innebär att individen upplever engagemang och motivation inför olika
uppgifter och situationer som individen stöter på genom livet. (Antonovsky, 1993: 38-41) Av de tre grundpelarna anses meningsfullhet vara den viktigaste kunskapen då meningsfullhet och drivkraft är den viktigaste källan för individen när det gäller att förverkliga sina mål i livet. Anders Hanson beskriver i Hälsopromotion i arbetslivet (2004) att genom att de tre delarna i KASAM uppfylls har individen ett hjälpmedel för att kunna uppnå en god hälsa.
(Hanson, 2004:115)
5. Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa verksamma i grundskolans senare år uppfattar och upplever hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa.
5.1 Frågeställningar
För att uppnå syftet med undersökning har vi valt att utgå från följande frågeställningar.
o Hur definierar lärare i Idrott och hälsa begreppet hälsa?
o Hur ser lärarna på den ökade fokuseringen på hälsa i Lgr 11i ämnet Idrott och hälsa?
o Vad väljer lärare i Idrott och hälsa att betona i den praktiska undervisningen?
6. Metod
I avsnittet redovisas val av metod hur undersökningen genomförts och vikten av att förhålla sig till forskningsetiska principer.
6.1 Val av metod
Henny Olsson och Stefan Sörensen beskriver i Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv (2001), att syftet med forskning är att få ny eller större kunskap inom ett specifikt område. Beroende på vad som undersöks är val av forskningsmetod
grundläggande för att kunna besvara frågeställningarna (Olsson & Sörensen, 2001: 12,14, 62).
Eftersom vi undersöker hur verksamma lärare i Idrott och hälsa undervisar i ämnet, så har vi valt en kvalitativ metod med ett induktivt perspektiv.
Jarl Backman beskriver i Rapporter och uppsatser (2008) att den kvalitativa forskningen utmärker sig genom att forskaren undersöker ett mindre antal utvalda individer snarare en större befolkningsmängd (Backman, 2008:54). Steinar Kvale & Svend Brinkmann beskriver i Den kvalitativa forskningsintervjun att kvalitativa intervjuer är relevant då intresset i studien ligger vid att undersöka individers uppfattningar och tolkningar kring ett ämne (Kvale, 2009:
15).
I kvalitativ forskning berörs frågan om vilken teori som man skall utgå från när man gör en undersökning. Vi har valt att förhålla oss till det induktiva förhållningssättet som innebär efterforskande efter teorier. Bryman definierar begreppet enligt följande: ”Med ett induktivt angreppssätt är teorin resultatet av en forskningsinsats” Lärarna som vi avser att intervjua utgör det empiriska materialet, alltså forskningsansatsen i undersökningen, det som
framkommer i intervjuerna blir vår vetenskapliga tes. (Bryman, 2002:22,40)
Genomförandet av de kvalitativa intervjuerna beskriver Per – Johan Ödman i Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik (2007) att tolkande och förståelse utgör en stor vikt vid analys av det empiriska materialet (Ödman, 2007:75). Hermeneutik är ett synsätt som innebär att forskaren försöker återskapa en text från det perspektiv som
respondenten förmedlat (Bryman, 2008:370). Detta är betydelsefullt när man transkriberar de kvalitativa intervjuerna för att få en så korrekt helhets bild av sammanhanget.
6.2 Semistrukturerade intervjuer
I genomförandet av intervjuerna utgick vi från semistrukturerade intervjuer vilket Bill Gilham i Forskningsintervjun, Tekniker och genomförande (2008) och Kvale även benämner som halvstrukturerade intervjuer. Gillham beskriver att intervjuformen kännetecknas av både struktur och mångsidighet. Den semistrukturerade intervjuformens mångsidighet
kännetecknas av att olika teman bearbetas genom öppna frågor vilket gör att inflytande från respondenterna är möjligt. Strukturen innebär att specifika frågor bearbetas utifrån de olika teman och att dessa följer en viss ordning (Gillham, 2008:103) Denna metod uppfyller undersökningens syfte då vi avser att behandla specifika teman och utforska respondenternas erfarenheter och uppfattningar om ämnet (Kvale, 2009:15). De teman och frågeställningar vi utgick från i vår utarbetade intervjuguide (bilaga 1) speglar syftet och de frågeställningar vi preciserat i vår undersökning.
6.3Forskningsetiska principer
Bengt Gustafsson, Göran Hermerén och Bo Petersson beskriver i Vad är god forskningssed?
Synpunkter, riktlinjer och exempel (2004) vikten av att förhålla sig till de forskningsetiska principerna. Forskningens syfte om att upptäcka ny kunskap ställer krav på att forskaren förhåller sig till de etiska kraven som innebär respekt för de inblandade i ett
forskningsprojekt. (Gustafsson et al, 2004:13,16) De fyra grundkrav som vi för förhöll oss till i genomförandet av undersökningen var Samtyckeskravet som innebar att vi informera
respondenten om att medverkan i undersökningen var frivillig och att respondenten närsomhelst under undersökningen kunde välja att avbryta sin medverkan.
Konfidentalitetskravet uppfylldes genom att respondenterna behandlades anonymt. I undersökningen valde vi att revidera information om ålder hos respondenterna genom att avrunda till jämna tiotal. Vi valde även att inte specifikt presentera respondenterna utifrån deras andra undervisande ämne för att behålla nödvändig integritet. I genomförandet av intervjuerna utgick vi från Informationskravet där respondenterna fick information om vilka frågeställningar vi preciserat i undersökningen och syftet med undersökningen.
Nyttjandekravet i undersökningen innebar att vi informera samtliga respondenter om att de inspelade materialet endast skulle användas till studiens specifika syfte (Bryman, 2009:
440,441; Kvale, 2008:292). Gustafsson beskriver att ett bra samarbete mellan parterna ger goda förutsättningar att få information med bra kvalité till sin undersökning (Gustafsson et al, 2004:7).
6.4Urval och avgränsningar
Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur lärare i Idrott och hälsa undervisar i hälsa. För att kunna besvara frågeställningarna och syftet baserade vi vårt kriterieurval på vad vi fann vara relevant för vår undersökning. I undersökningen var respondenternas yrke
avgörande vilket gjorde att vi valde att intervjua verksamma lärare i ämnet Idrott och hälsa. I urvalsprocessen utgick vi från Bryman som beskriver att beroende på vad som avses
undersökas måste urvalet begränsas beroende på vilken tidsaspekt och resurser som forskaren har att förhålla sig till (Bryman, 2002:100). Vad vi inte valde att beakta i urvalet var deras andra ämnesområde, utbildningsort eller skolans geografiska område gällande
socioekonomisk status. För att begränsa oss ytterligare fokuserade vi på grundskolan senare år 6-9. Relevant för undersökningen var respondenternas ålder som även kopplas samman med hur många år de varit verksamma. Vi valde därför att presentera respondenterna utefter deras ålder. I undersökningen använde vi oss av bekvämlighetsurval som Bryman beskriver
genererar i hög svarsfrekvens. Ett bekvämlighetsurval användes då vi fann svårigheter med att hitta respondenter till undersökningen. (Bryman, 2002:114)
Kvale beskriver att antalet respondenter beror på studiens syfte (Kvale, 2009:218). Efter att genomfört sju intervjuade med verksamma lärare upplevde vi vad Kvale beskriver som en mättnad genom att det inte uppkom några nya utläggningar från respondenterna (Kvale, 2009:218). Esaiasson beskriver att ”kravet på den som arbetar med en
respondentundersökning är att fortsätta göra intervjuer tills det uppstått teoretisk mättnad, det vill säga tills det inte framkommer några nya relevanta aspekter av det fenomen som står i centrum för undersökningen” (Esaiasson, 2012:259).
Totalt genomfördes sju intervjuer med lärare i Idrott och hälsa verksamma i grundskolans senare år 6-9. Deltagarna var 4 kvinnor och 3 män med ett ålderspann på 30- 50 år. Lärarna vi intervjuade var verksamma i skolor i Mellansverige. Nedan presenteras respondenterna enligt ålder och verksamma år:
A. Kvinna 30 - års ålder, verksam lärare under 4 år B. Kvinna 30 - års ålder, verksam lärare under 5 år C. Kvinna 50 - års ålder, verksam under 35 år D. Kvinna 50 - års ålder, verksam lärare under 25 år E. Man 30 - års ålder, verksam lärare under 1 år F. Man 30 - års ålder, verksam lärare under 0,5 år
6.5 Genomförande
Studien grundar sig på insamlande empiriskt material från totalt sju genomförda intervjuer.
Innan intervjuerna genomfördes bearbetade vi bakgrunden och västenliga begrepp för att vara förtrogen inom ämnet som vi skulle valt att undersöka. (Gillham, 2008: 114) Att vara
förtrogen inom området som avses undersökas beskriver även Kvale är betydelsefullt för att intervjuerna ska generera i väsentligt material. (Kvale, 2009:120) Totalt kontaktades 13 verksamma lärare genom personliga besök, telefon eller e-post. Ett flertal av de verksamma lärarna valdes ut genom bekvämlighetsurval. Dels för att få fler att medverka samt att urvalet vi preciserat medförde begräsningar kriterierna i urvalet var verksamma lärare i grundskolans senare år. De som visade intresse för att medverka var de som valts ut genom
bekvämlighetsurvalet. Totalt genomfördes sju intervjuer med verksamma lärare.
Alla respondenter kontaktades även via e-post där ett följebrev (se bilaga 2) bifogades där information enligt informationskravet delgavs. I följebrevet presenterades även
undersökningens syfte och att vi följde de forskningsetiska principerna.
Respondenterna meddelades om tid och plats om när intervjun skulle utföras.
I genomförandet av intervjuerna tog vi hänsyn och strävade efter att genomföra intervjuerna efter Esaiassons råd. Esaiasson beskriver att omgivningen och miljön är viktig när kvalitativa intervjuer genomförs och att respondenten känner en trygghet. (Esaiasson, 2007: 32) En intervju genomfördes på en institution vid Uppsala universitet i ett avskilt grupprum. De andra intervjuerna genomfördes på de enskilda skolorna där respondenterna själva valde vilken miljö intervjun skulle utföras i. Information angående syftet med undersökningen, att intervjuerna skulle spelas in på band och transkriberas var även något som tillhandahölls innan intervjuerna inleddes. Även de forskningsetiska principerna underrättades innan
intervjuerna påbörjades, samt att respondenterna underrättades om möjligheten av att ta del av det transkriberade materialet och den färdiga studien om de så önskade.
Tiden som avsattes till alla respondenter omfattade 30 minuter. Att avsätta lika lång tid till alla intervjuer kännetecknar strukturen i den semistrukturerade intervjuformen. (Gillham, 2008: 103,114). En intervjuguide (se bilaga 1) utarbetades för att användas som mall till de specifika ämnen och frågor som skulle behandlas under intervjun. Kvale beskriver att en intervjuguide fungerar som ett manus där intervjuguiden blir ett redskap som ger en överblick över vilka teman som ska behandlas i en semistrukturerad intervju (Kvale, 2009:146). I genomförandet av intervjuerna följde vi råden som Kvale beskriver i Den kvalitativa forskningsintervjun. Där betonas vikten av att ställa enkla, korta och öppna frågor som kan
generera i värdefulla beskrivningar hos respondenterna. Vi använde följdfrågor för att förtydliga eller om vi ville att respondenten skulle berätta mer om ett specifikt ämne. (Kvale, 2009:150) För att bearbeta och analysera de insamlade data transkriberades materialet. När vi transkriberade det insamlade materialet följde vi de grundregler för transkription som
beskrivs i Forskningsintervjun, Tekniker och utförande (Gillham, 2008:168). I
undersökningen fanns inte möjlighet genomföra alla intervjuer gemensamt. Det gjorde att transkriberingen genomfördes individuellt. Gemensamt utfördes analysen av insamlad data där vi utgick från intervjuguidens olika teman och frågor samt de frågeställningar vi
preciserat. När analysen av data genomfördes utgick vi från Gillhams utarbetade analysprocess i tio steg där vi bland annat markerade respondenternas olika svar och förtydligade de olika respondenterna med bokstäver för att lättare kunna identifiera och analysera vårt transkriberade material (Gillham, 2008:189).
6.6Reliabilitet och validitet
Reliabilitet beskrivs enligt Olsson och Sörensen som hur hög sannolikhet det är att resultatet stämmer och hur tillförlitligt ett resultat är. (Olsson & Sörensen, 2001: 73) För att öka reliabiliteten utgick vi från kriterier som var relevanta för undersökningen. I undersökningen var kriterierna att respondenterna skulle vara utbildade och verksamma lärare i Idrott och hälsa i grundskolans senare år 6-9. Martin Höst, Björn Regnell och Per Runeson i Att
genomföra examensarbete (2006) beskriver att urvalet är en viktig aspekt för undersökningens reliabilitet (Höst et al, 2006: 42) För att öka reliabiliteten bearbetades alla intervjuer på
samma sätt där den utarbetade intervjuguiden försäkrade att samma frågor behandlades i alla intervjuer. Vi tog även hänsyn till tidsperspektivet genom att avsätt lika mycket tid till alla intervjuerna. De preciserade frågorna i intervjuguiden var lättbegripliga vilket minimerade risken att respondenterna skulle göra felaktiga tolkningar. (Essaiason, 2012: 264)
Validitet beskrivs enligt Höst som ett samband om vad som planeras undersökas i en studie och det som faktiskt sedan undersöks. (Höst et al, 2006: 40) Kvale beskriver att i den kvalitativa forskningen från insamlingen av data till färdig transkribering finns inte något korrekt sätt att omskapa den muntliga berättelsen till skrift, utan att det väsentliga är att materialet uppfyller undersökningen syfte. Vi har varit medvetna om att i genomförandet av kvalitativa intervjuer sker en tolkning av respondenternas svar vilket inte kan ge en helt korrekt och riktig bild av respondenternas uppfattningar kring ämnet (Kvale, 2009: 202-203).
I genomförandet har vi följt uppsatta riktlinjer för att öka reliabiliteten och validiteten men med undersökningen följer begränsningar. I vårt fall gällde det tid och ekonomiska resurser. I studien fanns inte möjlighet att intervjua fler än sju verksamma lärare och inte heller använda fler metoder för att öka validiteten. Vi är medvetna om att dessa begränsningar och få respondenter minskar validiteten i en studie. (Gillham, 2008: 220)
6.7 Metoddiskussion
Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa verksamma i grundskolans senare år uppfattar och upplever hälsa i ämnet Idrott och hälsa.
I och med det syfte och frågeställningar vi preciserat föll valet för den kvalitativa metoden.
Den kvalitativa metoden var den som var bäst lämpad då det var de verksamma lärarnas uppfattningar och tankar som vi ville undersöka. Kritiken vi kan rikta är att metoden vi använt speglar inte helheten av det vi undersökt då intervjuerna endast berättar hur de verksamma lärarna arbetar med hälsa i undervisningen och inte hur de i verkligheten undervisar om det.
Kombinationen med kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i Idrott och hälsa och utförandet av deltagande observationer där man undersöker hur lärarna verkligen undervisar i ämnet skulle öka validiteten i undersökningen (Gillham, 2008:220).
Svårigheterna med att hitta respondenter till undersökningen gjorde att vi använde oss av ett bekvämlighetsurval. Ett antal skolor kontaktades utöver de respondenter vi intervjuade men inget intresse av att medverka fanns. Genom att använda oss av ett bekvämlighetsurval fick vi en högre svarsfrekvens. Bekvämlighetsurvalets negativa aspekter beskriver Bryman är att urvalet inte speglar hela befolkningen, då forskaren själv gör ett urval. (Bryman, 2002:114) Esaiasson kritiserar bekvämlighetsurvalet för svårigheterna med att behålla de vetenskapliga perspektiven till personer man har en relation till.(Esaiasson, 2012:292)
Bryman beskriver att utförandet av intervjuer och transkribering är en process som tar mycket tid. Undersökningen medförde en tidsbegränsning och i och med de bortfall vi fick fann vi inga möjligheter till att intervjua flera.(Bryman, 2011: 429)
Genom att intervjua fler verksamma lärare och även observera hur undervisningen i verkligheten genomförs skulle öka både validiteten och reliabiliteten i undersökningen.
Undersökningen skulle även bidra till mer kunskap om hur verksamma lärare undervisar i realiteten.
7. Resultat
Resultatet kommer att presenteras utifrån våra frågeställningar och det övergripande syfte som studien har.
7.1 Hur definierar lärarna i Idrott och hälsa begreppet hälsa
Samtliga betraktade hälsa som ett komplext och svår definierat begrepp. Det som framgick var att alla lärare ansåg att begreppet omfattade både den fysiska och psykiska hälsan.
Intervjuperson F påpekade att även sociala hälsan var betydelsefull för att man ska må bra.
Läraren uttryckte det även som ” Hälsa omfattar både fysisk, psykisk och mental hälsa. Det hör väl ihop med psyket också. Det är en balans. Socialt också att man har ett socialt liv.” Ett flertal lärare lade vikt vid den fysiska hälsan och beskrev den som en central del för att uppnå en sund livsstil där aspekter som fysisk aktivitet, sömn och kost var viktiga.
En annan definition av hälsobegreppet formulerade lärare D som betonade dess reakreations dimension. Läraren redogör för att hälsa kan innebära en avslappnande aktiviteter, såväl som en ansträngande fysisk aktivitet. Lärare A beskriver att hälsa kan innebära att man har de kunskaper som krävs för att leva ett hälsosamt liv. Läraren definierar hälsa på följande sätt: ”Hälsa för mig är sunt leverne man vet hur man ska ta hand om sin kropp på bästa sätt i den åldern man är, för det behövs även kunskap om i, tycker jag.”
Lärare B definierade hälsa likartat i förhållande till lärare A, men framhävde även den psykiska hälsan i sammanhanget. Den psykiska hälsan betonades som en betydelsefull komponenet och ett verktyg som man själv kunde lära sig påverka. Lärare C förklarar begreppet hälsa som ”en god livskvalité” som inte bara innebär fysisk hälsa. Läraren lyfter självförtroendet som en viktig aspekt för att uppnå en god hälsa. Vidare beskriver läraren att självförtroendet och samhällets kroppsideal kan påverka individens hälsa negativt men för att få en god livskvalité krävs det att individen kan hantera dessa krav.
Alla de intervjuade lärarna beskrev att hälsa i undervisningen är något som blir en följd av den fysiska aktiviteten samt att hälsoaspekten beskrevs genomsyra hela ämnet. Lärare D beskrev ”Ja, men idrott är väl hälsa det går hand i hand lite så” Flertalet av lärarna berättade att de såg helhetsperspektivet istället för Idrott och hälsa som två skilda ämnen. Lärare F var den som beskrev det som. ”Jag ser det som två bitar som man måste förena på något sätt”
Flera påpekade att hälsa var något som eleverna skulle få kunskap om för att de själva ska lära sig vad en sund livsstil innebär och hur kroppen fungerar. Hälsoaspekten beskrivs av flera
målsättningar. ”Att göra eleverna medvetna om rörelsens betydelse för sitt välbefinnande. Att man känner att man blir starkare, att man kan mäta att man blir starkare [...] att man får se att sitt träningsresultat har förbättrats” (Lärare G)
Lärare C beskriver att idrotten som undervisningsämne förmedlar viktiga kunskaper till eleverna när det gäller hälsa. ”Man säger till eleverna att det är det viktigaste ämnet för att här får man lära sig hur man ska leva för att må bra helt enkelt”
7.2 Hur upplever lärarna den ökade fokuseringen på hälsa i Lgr 11 i ämnet Idrott och hälsa?
Lärare C beskriver förändringen med att undervisningen tidigare var mer resultatinriktad. Då fokus låg på de duktiga eleverna och erhöll mer uppmärksamhet. I dagens undervisning berättar läraren att moment som innebär krav på prestation och mätbara resultat har minskat. I nuläget finns en mer inkluderande inställning och hälsa har blivit allt viktigare i ämnet. Lärare A redogör för att hälsoaspekten i nuläget tydligare och en hälsosam livsstil lyfts fram ännu mera i undervisningen. Gemensamt för de lärare som inte hade upplevt några förändringar av hälsobegreppet i undervisningen var att de var relativt nyutexaminerade eller hade de endast varit verksam i ämnet från Lpo 94.
”Det är så många föreställningar om att idrott alltid måste, ska vara praktiskt att det också kan vara teoretiska diskussioner och så och det får man mera stöd av i den nya kursplanen så på så vis tycker jag att det är positiv förändring […](Lärare B)
Vad som betonades av flera var att anledningen till förändringen i ämnet skett på grund av att samhället har förändrats. Förändringarna framställde de som att folk tenderar att öka i vikt, alltfler sjukskrivningar och nya problem ökar som omfattar den psykiska hälsan. Lärare C som har varit verksam i ämnet under många år beskriver ämnets betydande förändring vid namn bytet från Idrott till Idrott och Hälsa. Det låg mer fokus vid den fysiska aktiviteten och rörelsen innan de nya reformerna trädde i kraft. Hälsobegreppet har blivit mer omdiskuterat under senaste åren.
Ett flertal lärare beskriver att eleverna uppfattar hälsoaspekten i ämnet som positivt.
Lärarna kunde notera att när de la stor vikt vid hälsa fick de positiv respons från eleverna. Att eleverna ges den kunskapen är viktigt för att göra de mer medvetna om hur de tar hand om sin kropp på bästa sätt. Lärare A påpekar att eleverna har ett enormt intresse för hur det fungerar och att eleverna är kunskapstörstiga i ämnet. Det framkommer i följande citat:
”Jag hoppas att det är mest positivt ju mer kunskap om hälsa de har desto bättre är det ju, desto mer vet ju dem om hur de ska påverka deras hälsa så det är jätteviktigt […]” (Lärare A)
Ett fåtal av lärarna menade att hälsoaspekten även kunde vara ett uppvaknade för somliga elever och även ett tungt sådant vid t.ex. konditionstest. De påtalade att det då är viktigt att finnas där för eleverna och stötta dem men även påtala deras prestation. Det är den de ska vara nöjda med och sedan kan man föra en dialog med eleverna över resultatet. Genom samtal kan de gemensamt komma fram till olika åtgärder som kan hjälpa dem att prestera bättre vid nästkommande tillfälle.
”[…]de börjar faktiskt ta tag i det här och nästa gång kan jag påvisa en markant ökning och det är de som är så bra med det här att de som otränade att när de börjar träna lite grann så får de ett positivt gensvar på en enda gång och då andra gången de går här ifrån med ett mycket bättre resultat och då är det med ett leende på läpparna oh huvudet högt och det tycker jag är oerhört värdefullt […](Lärare G)
En aspekt som lärare A lyfte är att det inte finns möjlighet för eleverna att påverka hela sin livssituation utan att de främst kan påverka den fysiska aktiviteten
eftersom att det är beroende av den omgivande miljön som skapar varierande förutsättningar.
Det som främst framkommer när det gäller implementeringen av den nya läroplanen är att flertalet av lärarna anser att det finns för lite tid avsatt till att sätta sig in i den nya läroplanen och kursplan (Lgr 11). Lärare C anser att de är mer upptagna nu än med tidigare
implementeringar för att det är mer administrativt och för lite tid till det de är bra på.
”Man behöver mera tid och inte mitt i verksamheten utan kanske en halv studiedag då och då och mera hjälp för att puffas in […] under skolår är det mycket som pågår som man är ansvarig för så det är väldigt svårt att fokusera […]” (Lärare C)
Lärare C och D lyfter svårigheten med att få skolan likvärdiga eller ”lika” i landet som betonas i dagens samhälle. De påtalar svårigheten eller omöjligheten som de ser det med att alla skolor ska kunna vara ”lika” eftersom att alla lärare tänker olika kring den nya läroplanen.
”Man pratar om att skolan ska vara lika nu, hur kan den bli lika när vi tänker olika […] det är precis samma som med hälsa”( Lärare D) Det påpekas av några lärare att informationen som de har fått via experter angående läroplanen inte anses som tillräckligt. De vill ha mer hjälp för att kunna känna sig trygga med den nya läroplanen. De menar att experterna inte har mer kunskap än de själva känner till och vad de kan läsa sig till. Det är endast en av lärarna som känner sig trygg och förberedd med den nya läroplanen. Följande citat belyser
situationen:
”så nu när vi ska sätta betygen då är vi själva fortfarande för vi har inte suttit och gjort de här konkretiseringarna av det som står i kunskapskraven[…]det här är krångligt och till och med lektorerna på GIH visste inte och hur ska vi då klara det och när vi inte får den tiden.”(Lärare D)
7.3Vad väljer lärare i Idrott och hälsa att betona i den praktiska undervisningen?
Hälsa är något lärarna beskriver som kommer naturligt in i undervisningen och att ämnet behandlas automatiskt när man är fysiskt aktiv. Genomgående förklarar de att hälsa inte behandlas genom teoretiska lektioner i undervisningen. Några lärare betonar att
diskussionerna som en del för att få in hälsa i ämnet. Genom att kontinuerligt diskutera och analysera kring ämnet belyses hälsoaspekten i undervisningen. Lärare B beskriver
undervisningen som
”Hälsobiten kan ju vara att lära sig prata och samtala vid genomgångar [...]
så det är ju en hälsoaspekt som alltid finns med men just det här teoretiska och genomgångar där vi går igenom saker är det otroligt dåligt med väldigt liten del. Praktisk hälsa i mångt och mycket”(Lärare B)
Ett flertal av lärarna beskriver att de använder sig av teoretiska undervisningsmaterial som träningsböcker, kompendier eller artiklar när de undervisar i hälsa. Flera lärare beskriver att de använder sig av en träningsdagbok där de genomför en form av konditionstest vid två tillfällen. Syftet med uppgiften är att eleverna ska mäta sitt konditionsvärde för att sedan skriftligt kunna utvärdera sin insats och fundera över vilka faktorer i sin livsstil som man kan påverka för att må bättre i allmänhet eller få bättre resultat ur konditionssynpunkt. Lärare C
redogjorde att de i undervisningen använde sig av ett idrottsarbete där eleven kunde välja aktivitet efter eget intresse. Den teoretiska delen i arbetet åsyftade till att skapa reflektioner kring den genomförda aktiviteten och ge tillfälle till analys kring genomförandet. Några av de intervjuade lärarna beskrev att den fysiska aktiviteten var den viktigaste aspekten i
undervisningen och teoretiska inslag var något som behandlades i mindre utsträckning. Lärare A redogör nedan med följande citat vilka prioriteringar som de har i undervisningen.
”Vi har prioriterat att vi ska vara så fysiskt aktiva som möjligt för vi har ju bara 120 minuter i veckan och tar man bort instruktioner, man kanske får stå lite i kö, man kanske får sitta på bänken lite då blir det inte så många aktiva minuter kvar, det är ju alltid det man strävar efter så många aktiva minuter som möjligt”(Lärare A)
Några lärare redogör för att hälsa är något som även berörs genom att skolorna anordnar temadagar. Lärare A menar att samarbete med lärare i andra ämnen även är något de arbetar med för att få in hälsoaspekten från flera håll. I undervisningen använder flera av de
intervjuade lärarna sig av samverkan med andra ämnen. Ämnen som de samverkar med är biologin och hem- och konsumentkunskapen som några beskriver det. Genom samverkan får eleverna en helhet och en större förståelse för hälsa. En lärare framhåller att det finns
svårigheter med samverkan på grund av samarbetssvårigheter och tids brist.
8. Resultat analys
Här kopplas det presenterade resultatet till den tidigare forskning och relevant litteratur från bakgrunden.
8.1 Hur definierar lärare i Idrott och hälsa begreppet hälsa?
Alla lärare framhöll att hälsobegreppet var ett tvetydigt begrepp och många av lärarna beskrev det som svårt att precisera. Den litteratur som studerats i undersökningen bekräftar
svårigheterna med att definiera begreppet och att det inte råder någon samstämmighet om hur hälsobegreppet ska tydas. Thedin Jakobsson bekräftar genom hennes undersökning att ett så pass otydligt begrepp som omfattar så många dimensioner ger lärarna tolkningsföreträde i undervisningen. Vidare beskriver hon att tolkningsföreträdet innebär att den enskilda läraren avgör hur ämnet ska behandlas i undervisningen.(Thedin, 2004:100)
Annerstedts resultat som visas i undersökningen att lärarna inte tolkar och uppfattar ämnet på samma sätt. Vidare beskrivs att resultatet inte visade helt entydiga svar när det gällde lärarnas uppfattningar om ämnet. Både när det gällde ämnets innehåll, mål och lärarnas synsätt på ämnet Idrott och hälsa skilde sig uppfattningarna.(Annerstedt, 1995:182)
Ett flertal lärare beskrev att hälsa omfattade den fysiska såväl den psykiska hälsan. Enligt Lgr 11 beskrivs syftet med ämnet att eleven ska utveckla kunskaper där fysiska och psykiska aspekter som betraktas som viktiga för individens välmående. Ett flertal lärare påpekade att de såg ämnet idrott och hälsa ur helhetsperspektiv. Där fysisk aktivitet bidrar till god hälsa. Lgr 11 beskriver att den fysiska aktiviteten är en grundläggande faktor för att en individ ska uppleva välbefinnande. Lärare F beskrev även att den sociala hälsan var en viktig aspekt vilket även kan förknippas med WHO: s definition av hälsa. Definitionen framställde både fysiska, psykiska och socialt välbefinnande som hälsa. Genom att studera kommentars material till kursplanen i idrott och hälsa kan man tyda att helhetsperspektivet i enlighet med WHO: s definition är något som genomsyrar ämnets perspektiv på hälsa. I det inledande kapitel i kommentars material beskrivs således de förändringar som skett sedan tidigare kursplanen men att ett helhetsperspektiv på hälsa fortfarande är aktuell.(Skolverket, 2011) Ett flertal lärare beskrev att de inte såg på idrott och hälsa som två skilda ämnen medan lärare F beskrev det som två delar men att dessa ämnen skulle sammanbindas i
undervisningen. Många lärare ansåg att hälsobegreppet behandlades automatiskt genom att man var fysisk aktiv i undervisningen. Med Thedins undersökning kan man styrka att lärarna
på liknande sätt i undersökningen ansåg att hälsa omfattade fysisk aktivitet och att man genom att vara aktiv främjar hälsan. (Thedin, 2005) Även Ekbergs avhandling visade att ämnena ses som två olika objekt för lärande där hälsa blir effekten av den fysiska aktiviteten.
(Ekberg, 2009)
8.2 Hur upplever lärarna den ökade fokuseringen på hälsa i Lgr 11 i ämnet Idrott och hälsa?
Ämnet Idrott och hälsa har genomgått stora förändringar historiskt sett och en stor förändring i ämnet var när ämnet bytte namn från Idrott till Idrott och hälsa (Annerstedt et al, 2000 :10- 26). Detta kan anknytas till en av det intervjuade lärare som har varit med om denna
förändring och kan se att det blev en skillnad i ämnets karaktär då fokus på fysisk aktivitet minskades och hälsa har lyfts fram mer.
Det kunde utläsas ett mönster där lärarna som hade varit verksamma sen Lpo 94 upplevde att det inte var så stor skillnad på ämnets innehåll sedan det började arbeta.
En lärare betonar att i och med den nya läroplanen Lgr 11 där man trycker ännu mer på hälsa anser att den får mer stöd för sin undervisning i hälsa. Detta som läraren uttrycker kan härledas utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv utifrån Lindensjö och Lundgren som
beskriver att hur framgångrik implementeringen blir av en ny läroplan är beroende av hur vida den enskilda läraren anser den som betydelsefull för sin undervisning. (Lindensjö &
Lundgren, 2000:176-179)
Flertalet tänker att ämnet har förändrats i och med att samhället har fått ökade problem med de välfärdssjukdomar som övervikt, även att den psykiska ohälsan har stigit. Detta resonemang kan styrkas med Lundgrens beskrivning utifrån ett läroplanteoretiskt synsätt att läroplanen är utformad utifrån samhällets krav på utbildning och uppfostran (Lundgren, 1979:231). Det kan vidare anknytas till det Meckbach och Lundvall beskriver att ämnet värderas i skolan utifrån samhällsperspektiv. Då den fysiska aktiviten är viktig för att kunna sänka samhällskostnader och ohälsotalen. Det som sällan omtalas är ämnets kunskapsvärden som det bidrar till. (Meckbach & Lundvall, 2007: 17-18) Ämnets upplägg och innehåll
anknyter Annerstedt till hur Sveriges folkhälsoarbete i stort har förändrats nu ligger mer fokus på att ändra människor levnadsätt som kan förebygga en del livsstilssjukdomar som övervikt.
(Annerstedt et al, 2000: 115)
Ett flertal av de intervjuade lärarna i undersökningen beskriver att hälsa är något som eleverna bör få kunskap i för att kunna påverka och ha möjligheten att utveckla en
hälsosammare livsstil. Enligt Thedins resultat visar beskrivningarna liknande svar där lärarna
