Standardisering och Utbildning: En fallstudie om Sverige och Finland

1 Uppsala universitet

Statsvetenskapliga institutionen

Standardisering och Utbildning

Statskunskap C C-uppsats, HT 2016

Författare: Richard Gyllensten Handledare: Marcus Österman

2

Abstrakt

Titel: Standardisering och utbildning: En fallstudie om Sverige och Finland.

Författare: Richard Gyllensten

Nyckelord: Standardisering, institutionell standardisering, jämförande fallstudie

Bakgrund

Denna uppsats grundar sig i standardisering och hur det kan definieras. Det är inom debatten om den svenska skolan som standardisering appliceras för att belysa ett tidigare mindre utforskat område inom forskningen. Uppsatsen tar upp frågor kring vad som menas med standardisering och hur det kan förstås i förhållande till institutioner inom utbildning.

Syfte och frågeställning

Syftet är att beskriva och jämföra Sverige och Finland i mått av hur standardiserade deras

respektive grundskoleutbildning är. Det är en pågående debatt i samhället kring varför det går så bra i den finska skolan. Det skall undersökas om svaret skulle kunna vara institutionell standardisering.

De forskningsfrågor som behandlas i uppsatsen är:

 Hur standardiserad är den svenska grundskoleutbildningen?

 Hur standardiserad är den finska grundskoleutbildningen?

 Hur jämför dessa två länder i standardisering?

Metod

Det är en beskrivande och jämförande kvalitativ fallstudie av både Sverige och Finland, med Sverige som huvudfokus. Genom att definiera vad institutionell standardisering är, samt utifrån tidigare forskning, så presenteras ett analysverktyg som används för att undersöka länderna.

Analysverktyget består av om de aspekter som undersökts för att avgöra grad av standardisering.

Resultat

Det konstateras att Sverige och Finland är likvärdiga i termer av institutionell standardisering inom grundskoleutbildningen. Det som utifrån analysverktyget i studien finnes, är att Sverige är mer standardiserat än Finland inom nationella prov och extern inspektion, att Finland är mer

standardiserat än Sverige inom enhetlig kursplan och lärarutbildning, samt att Sverige och Finland är likvärdiga inom enhetlig budget och läromedelskontroll. Det dras också slutsatsen, att

institutionell standardisering inte bör ses som en variabel i sambandet mellan den finska och svenska skolans resultat.

3 Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Syfte

2.1 Frågeställning 2.2 Avgränsningar 3. Teori

4. Metod och material 4.1 Analysverktyg

5. Resultat

5.1 Nationella prov 5.2 Enhetlig kursplan 5.3 Läromedelskontroll 5.4 Lärarutbildning 5.5 Extern inspektion 5.6 Enhetlig budget

5.7 Sammanfattning av resultat

6. Slutsats

4 1. Inledning

När det kommer till utbildning och den svenska skolan så verkar åsikterna gå isär. Det är ofta man kan läsa om nya rapporter, eller i ledare i tidningar och tidskrifter, där situationen i den svenska skolan beskrivs vara under all kritik och många anledningar ges till varför det är så. Allt som allt handlar det om att försöka få fram ett svar på frågan om den svenska skolan är bra eller inte. Bör vi vara nöjda med hur utbildningen ser ut? Att fråga sig vad en bra utbildning är innefattar många delar. Det verkar finnas de som argumenterar för att den svenska skolan är på rätt väg, att den egentliga lösningen är att inte förändra någonting. Det finns de som hävdar att skolan bör

förstatligas igen och de som hävdar motsatsen, mer decentralisering. Det finns också de som hävdar att problemet är och länge varit en bristande struktur och kontroll över skolan; det som idag

förknippas med det klassiska uttrycket ”flumskolan”. Det är utgångspunkten att det finns olika typer av skolor och system kring utbildning, som kan uppfattas som bra och dåliga i samma stund av olika människor, som ger upphov till denna konstanta debatt. Dock så är denna uppsats inte till för att behandla huruvida den svenska skolan är bra eller dålig i någon bred mening. Detta är inte denna uppsats syfte att argumentera kring frågor om kommunalisering eller lärares status, utan det är en annan mycket viktig aspekt som berörs här: nämligen standardisering. För om vi säger att denna typ av argument, som fokuserar på bristande kontroll, kan sägas argumentera för mer standardisering inom skolan, så kan vi ställa oss frågan huruvida det är sant att den svenska skolan har en bristande standardisering. Samtidigt så behöver vi också fråga oss vad standardisering är och på vilket sätt den kan uppnås. Standardisering inom utbildning kan i grova drag säga vara ett mått på hur vi försöker reglera skolans verksamhet för att åstadkomma likvärdig kvalitet på utbildning över ett lands alla skolor. Hög grad av standardisering kan sägas syfta till att oberoende på var du bor och går i skolan så ska din utbildning vara jämförbar och likvärdig med andra personers utbildning som de fått på andra platser i landet. Anledningen till att vara intresserade av detta - förutom de normativa argumenten som man kan tänka sig – är den svenska skollagen som är säger just det att den svenska skolan skall vara likvärdig¹.

Så om vi är intresserade av att studera den svenska grundskolan, för att undersöka i vilken mån den är standardiserad, hur kan vi göra det? Man kan tänka sig flertalet olika sätt att studera detta

fenomen. Från att samla in deskriptiva data från alla skolor i Sverige, till att i ett urval undersöka utvalda skolor och deras resultat eller att undersöka de institutioner som möjliggör standardisering i ett land. Det är det senare som denna uppsats kommer att fokusera på – inte hur standardiserad den svenska skolan är i termer av likvärdiga resultat skolor emellan – utan istället i termer av hur de

1Skollagen kap. 1 § 9

5 relevanta institutionerna ser ut i Sverige. Det som denna uppsats också kommer att göra är att, för att kunna sätta in Sverige i en kontext, samtidigt undersöka Finland. Vi kommer att undersöka både Sverige och Finland i termer av standardisering för att visa vilket av länderna är mer standardiserat och vad det kan säga om Sveriges utbildning.

Uppsatsen kommer vara disponerad på sådant vis att efter denna inledning kommer syfte med tillhörande frågeställning och avgränsningar redovisas. Efter det följer ett längre avsnitt där först metod och material gås igenom, för att sedan presentera uppsatsens analysverktyg. De variabler som utgör denna uppsats empiri kommer sedan redovisas och sammanfattas. Avslutningsvis dras slutsatser baserade på empirin.

2. Syfte

Som det nämnts i inledningen så är det denna uppsats syfte att undersöka till vilken grad som den svenska grundskolan är standardiserad. För att kunna göra det så har det valts att undersöka de institutioner som möjliggör standardisering. Det är i uppsatsen en specifik definition av

standardisering som används. Samt att även då det inte nödvändigtvis antas att den definition av standardisering som används är kontroversiell, så kräver ändå omständigheterna att det preciseras i vilken from av uttrycket används. Vidare är det denna uppsats syfte att samtidigt undersöka och beskriva Finlands grundskolas grad av standardisering för att jämföra dessa. Detta är för att kunna ger ett bättre svar på huvudfrågan i denna uppsats, även om det troligen skulle vara intressant att endast argumentera för hur standardiserad den svenska grundskolan är i förhållande till en teoretisk definition. I denna uppsats så undersöks som sagt även Finland i hoppet om att kunna ge en mer nyanserad bild av standardiseringen i Sverige. Denna avgränsning har gjorts då det inte under den tid som uppsatsen skrivits på ansågs vara praktiskt möjligt att genomföra en mer detaljerad studie som fokuserade på insamling och analys av data om den faktiska standardiseringen i den svenska grundskolan kvantitativt sett. Istället så har det i denna uppsats valts att arbeta med frågan mer utifrån en institutionell aspekt, där landets institutionella praxis antas samvariera med landets faktiska mått av standardisering. Vidare så är det denna uppsats syfte att kunna värdera Sverige och Finland i mått av standardisering och avgöra om det ena är mer standardiserat än det andra. Det är denna uppsats förhoppning att kunna uttala sig om skillnaden mellan Sveriges och Finlands utbildning i relation till både vilken som är mer standardiserad samt till en internationell aspekt.

6 2.1 Frågeställning

Frågeställningen i denna uppsats lyder: Hur standardiserad är den svenska grundskolan?

Som underrubrik följer: I jämförelse med den finska grundskolan.

2.2 Avgränsningar

Det har valts att endast undersöka grundskolan för klarhets- och enkelhetsskäl på grund av tids- och omfattningskrav. Även om högre stadier så som gymnasiet, universitet, högskolan och

yrkesutbildningar onekligen är både intressanta och relevanta så skulle uppsatsen och dess undersökning blivit av en annan karaktär i både bredd och omfattning. Vidare så har det med motivering att en C-uppsats ska omfatta 10 veckors heltidsarbete valts att fokusera på ett begränsat antal institutionella variabler, även fast det under arbetets gång framkommit potentiella, intressanta och för studien relevanta variabler. Det har också valts att endast analysera institutionella faktorer och inte ta in empiri som behandlar effektivitet eller praktisk inverkan på standardisering.

3. Teori

Den huvudsakliga teoretiska grunden i denna uppsats är det som skrivits om standardisering av Jutta Allmendinger samt utav Thijs Bol och Herman G van de Werfhorst. Det är av vad dessa författare skriver om standardisering som denna uppsats definition av standardisering är inspirerad.

Definitionen eller betydelsen av standardisering beskrivs av Allmendinger som “the degree to which the quality of education meets the same standards nationwide”². Så för Allmendinger är

standardisering alltså ett mått på hur kvalitén på utbildningen efterlevs i hela landet. Vidare beskriver Allmendinger hur denne anser ett utbildningsväsende med insinuationer kan gå till väga för att uppnå en hög eller låg grad av standardisering; ”Variables such as teachers' training, school budgets, curricula, and the uniformity of school-leaving examinations...”³. På liknande vis beskriver också Bol och Werfhorst de variabler som är relevanta vid standardisering som: ”Standardization is achieved by institutions like the use of central exams, uniform curricula, the same training for teachers, and standardized budgets.”⁴ Utifrån de flera variabler som författarna anger har denna uppsats definition av standardisering med egna variabler framtagits.

En begreppslig avgränsning av standardisering görs i denna uppsats genom att särskilja

2Allmendinger. 1989. Educational Systems and Labor Market Outcomes. 233.

3Ibid.

4Bol & Werfhorst. 2011 Measuring Educational Institutional Diversity: External Differentiation, Vocational Orientation and Standardization. 8.

7 standardisering från likvärdighet och jämlikhet. Jämlikhet är ett mått på alla individers lika värde, i vilken utsträckning som personer inom samma samhälle har samma värde. I detta fall inom

utbildningens sfär är jämlikhet att alla personer inom utbildningen behandlas med samma värde och respekt. Likvärdighet är inom skolan ett mått på att den utbildning som ges skall vara av samma kvalité för alla och överallt. Standardisering sägs i denna uppsats vara frånskilt likvärdighet och jämlikhet men leder till dem. En hög grad av standardisering bör leda till en hög grad av

likvärdighet och jämlikhet inom skolan. Eftersom det i denna uppsats används en definition av standardisering som är institutionell, det vill säga vilka verktyg för standardisering som vi har inom våra institutioner, kan vi inte säga att standardisering är ett direkt mått på likvärdig utbildning. Även då vi till exempel inte kan säga att nationella prov är samma sak som likvärdighet, så är målet med nationella prov att leda till likvärdighet. På samma vis är standardisering skilt från jämlikhet, för det är inte så att standardisering är samma sak som jämlikhet. Men standardisering inom

utbildningssfären har som mål att leda till jämlikhet inom utbildningssfären.

Någonting som Bol och Werfhorst tar upp i sitt arbete kring standardisering är en indelning av input- och outputstandardisering. Inputstandardisering innefattar den standardisering som berör i vilken utsträckning som skolan har autonomi i till exempel vilka de får anställa och vilket material de får ta in. Outputstandardisering innefattar den standardisering som handlar om i vilken

utsträckning elevers resultat testas mot en extern standard. Output handlar om till vilken grad en skola kan hållas ansvarig för dess elevers betyg. Denna indelning är inte någonting som denna uppsats kommer använda uttömmande, dock så är det en sympatisk indelning som används stundtals.

Studien i denna uppsats har både inomvetenskaplig och utomvetenskaplig relevans, detta är någonting som står klart för mig. Den inomvetenskapliga kommer dels från att det inte till min kännedom finns någon liknande studie som gjorts mellan dessa länder eller på endast Sverige.

Samtidigt som denna studie syftar till att belysa ett område inom vetenskapen som till synes verkar vara underutforskat så bygger den samtidigt på en existerande forskning kring vad standardisering och institutionell standardisering är. Den utomvetenskapliga relevansen hämtas från den debatt som pågått under mycket långt tid i samhället kring just den svenska (grund)skolan. Det är inte för inte som det varje år tycks pågå en stor debatt som involverar inte bara lärarfacken utan även ministrar, politiker och samhällsdebattörer. Det är en del av denna uppsats förhoppning att kunna berika inte bara den inomvetenskapliga utan också den utomvetenskapliga debatten kring standardisering i Sverige.

8 Det vi kan förvänta oss av denna studie av Sverige och Finland är teoretiskt sätt tre utfall. Antingen är Sverige mer standardiserat än Finland, Finland mer standardiserat än Sverige eller så är Sverige och Finland likvärdig i standardisering. Om det ena landet är mer standardiserat än det andra kan det vara det antingen i hög eller låg grad, och att avgöra detta är svårt. Det är svårt då vi kan definiera en hög grad av skillnad i standardisering som antingen att det är inom fler variabler som det ena landet är mer standardiserat än det andra eller som att vissa variabler är mer värda än andra och därav så är till exempel Sverige mer standardiserat än Finland om Sverige är mer standardiserat i en viss variabel som är mer värd. Det som kommer att användas i denna uppsats är den första definitionen, det är inte uppsatsens syfte att bestämma hur stor inverkan varje enskild variabel har på jämlikhet och likvärdighet. Alla variabler räknas därför som att de har lika stor inverkan på jämlikhet och likvärdighet.

4. Metod och Material

För att undersöka institutionell standardisering baserad på de nämnda variablerna och i praktiken använda det analysverktyg som antagits och kommer klargöras så har det gjorts en avgränsning gällande vilket material som används. Avgränsningar som sattes ut från början när det kommer till materialet i denna uppsats är att informationen behöver kunna nås någorlunda enkelt – nästan uteslutande digitalt. Vidare så håller sig denna uppsats och dess material i sådan stor utsträckning som möjligt till officiella myndigheter och lagtexter för att hitta den information vi söker. Båda dessa avgränsningar ansågs inte vara något problem utifrån det syfte och frågeställning som uppsatsen har. Vidare så är det utifrån det analysverktyg vi kommer använda någonting som förväntas finnas i relevanta institutioner, lagtexter och rapporter. Främst har det handlat om det svenska skolverkets samt den finska utbildningsstyrelsens (Opetusallitus). Huvudmaterialet består av statistik, styrdokument och bestämmelser som också inkluderar båda länders lagtexter rörande skolans uppgifter och ansvar.

Med Allmendinger, Bol och Werfhorst som grund har följande variabler antagits för att undersöka standardisering i denna uppsats: nationella prov, enhetlig kursplan, lärarutbildningen, extern inspektion, enhetlig budget samt läromedelskontroll.

Dessa variabler utgör den teoretiska definition av standardisering som används i denna undersökning, och alltså denna undersöknings analysverktyg. Det är med detta verktyg som länderna undersöks. Valet av dessa sex variabler anses adekvat men även icke uttömmande.

Adekvat då de variabler som utgör denna uppsats analysverktyg är ett, enligt mig, gott mått på hur institutionell standardisering kan mätas. Samtidigt så kan vi tänka oss fler variabler att undersöka.

Anledningen till att variabler så som förekomsten av friskolor, betygens signifikans eller huruvida

9 skolan är i statlig eller kommunal regi inte behandlas i denna uppsats är tvåfaldig. Dels så fastslogs vilka variabler som skulle behandlas tidigt i förloppet och de antogs vara tillräckliga och adekvata för att beskriva standardisering, dels så var en avgränsning tvungen att göras för att passa tidsramen för arbetet. Dock så menar jag att det fortfarande är en adekvat uppsättning av variabler som tas upp i denna undersökning. Fler, färre eller andra variabler kan och uppmuntras att vidare behandlas för att vidare undersöka standardisering i annan framtida forskning. Om det skulle genomföras

närliggande frågeställningar, så som kring friskolor, så är det denna undersöknings antagande att förekomsten av friskolor bör ses som en lägre grad av standardisering. Detta är dock någonting som inte kan tillräckligt beskrivas i denna uppsats, men utifrån det vi vet här kan vi säga att friskolor i sig är inte nödvändigtvis någonting som ger en mindre standardisering då de mycket troligtvis kan ge samma kvalité på utbildningen som kommunala och statliga. Det som dock kan påverka

standardiseringen är om det i de privata skolorna undervisas med en viss pedagogisk. Om detta är fallet kan vi inte utesluta att denna pedagogik skiljer sig från resten av utbildningen i landet och där av kan sägas ge upphov till en icke likvärdig utbildning oavsett om den privata pedagogiken är normativt bra eller ej.

Valet av Finland som jämförandeobjekt har redan konstaterats – dock så bör det nämnas att det finns mer att säga om detta val. Det är inte främst för att Finland är ett grannland med Sverige som det valts. Det är inte heller för att Finland på många sätt liknar Sverige som det valts. Dock så är det till fördel för uppsatsen att Finland är på många vis likt Sverige. Främsta anledningen är istället

Finlands framgående skolpolitik – som ofta jämförs med andra länder – och med Sverige för att försöka komma åt ”den finska modellen”. Detta är dock inget försök att hitta den finska modellen, utan aspekten att Finland är av internationellt intresse och att de lyckas så bra i internationella mätningar är i sig själv relevant för oss i denna uppsats då det ger oss en referenspunkt till Sverige i mått av standardisering⁵. Finland hamnar i PISAs undersökning 2015 på femte plats utav sjuttiotvå länder, och Sverige hamnar på plats tjugoåtta⁶.

5OECD. 2015. PISA Results in focus.

6 Ibid.

10 4.1 Analysverktyg

Här nedan följer den operationalisering samt beskrivning av de analysverktyg som tagits fram och använts i denna undersökning. Det vi först kommer att se är den ursprungliga tabell av

analysverktyg som tagits fram. Sedan efter detta följer de operationella definitioner av variablerna som används.

# Namn Operationalisering

1 Nationella prov Förekomst, frekvens, specificitet, obligatorium, rättning

2 Enhetlig kursplan Specificitet, omfång, utformning

3 Läromedelskontroll Förekomst, utformning, kapacitet

4 Lärarutbildning Kontroll, specificitet, utformning

5 Extern inspektion Förekomst, utformning, kontroll

6 Enhetlig Budget Förekomst, omfång, utformning

Tabell 1. Analysverktyg

Dessa variabler som återfinns i tabell 1 utgör uppsatsens empiriska kärna. De är dels hämtade från Bol & Werfhorst och Allmendiger men också från egen kunskap om vad som standardisering kan innehålla. Nationella prov, enhetliga kursplaner, enhetlig budget och lärarutbildning är från tidigare forskning. Extern inspektion och läromedelskontroll har jag själv lagt till. Som vi tagit upp så kan man tänka andra variabler som skulle vara relevanta för undersökningen, men igen så vill det hävas att dessa som valts är adekvata. Nedan följer operationella definition och förklaringar av

analysverktyget.

11 För variabeln nationella prov är vi intresserade av flertalet egenskaper. Den första egenskap är om det i någon form existerar nationella prov inom utbildningen. Nationella prov kan här i vid mening definieras som ett prov som är desamma för alla som skriver dem. De kan också rättas centralt och användas som betygsunderlag. Vidare är det också av intresse att undersöka frekvensen av dessa prov – hur ofta de infaller – vilket troligen kan sägas variera mellan varje termin till en gång per grundskoleutbildning. Det kan också vara så att de nationella proven varierar länder emellan i sin specificitet – det vill säga – inom vilka ämnen som proven ges. Vi kan här tänka oss att det antingen kan vara så att det är på ett sätt regelbundet vilka ämne som det ges nationella prov i eller så är fallet att det varierar från gång till gång vilka ämnen som testas. Sedan är det också så att nationella prov kan vara mer eller mindre obligatoriska. Med detta menas att nationella prov kan vara

obligatoriska för alla en viss termin, bara för vissa skolor eller områden, bara för vissa klasser, eller inte obligatoriska över huvud taget – det kan till exempel vara upp till varje lärare eller rektor att bestämma. Ett obligatoriskt nationellt prov sägs här vara mer standardiserat än ett som inte är obligatoriskt. Om de nationella proven är antingen valbara av lärare eller skolan så ökar

sannolikheten att inte alla skriver dem. Ju större variation det finns i vilka elever och skolor som skriver nationella prov, ju större är den sannolika spridningen på elevers kunskapsinlärning. Om alla elever vid en viss årskurs skriver nationellt prov bör det räknas med att fler lärare anpassar sin undervisning till det nationella provet än om det bara är vissa som skriver provet. Detta har som effekt, att om alla skriver samma prov är det större chans att alla lär sig liknande kunskap, vilket är ett mått på en ökad standardisering. Slutligen så är det också relevant för oss i vilken form

rättningen sker. Det vill sägas att en central rättning, som sker direkt inom till exempel en

utbildningsstyrelse eller motsvarande innebär en högre grad av standardisering än om det sker av lärare på skolan. Detta är för att om de nationella proven centralrättas så sker hela rättningen av samma enhet. Om det är fallet att varje skola är ansvarig för rättningen, så är det troligt att det är större risk för skillnad i rättningens resultat, lärare och skolor emellan.

En enhetlig kursplan är ett mått av hur enhetlig eller uniform en kursplan är. En svag enhetlighet i rådande kursplaner kan ta sig uttryck i att mycket av de kunskapskrav och kunskapsmål som en kurs skall innehålla är upp till varje enskild skola eller lärare att bestämma. En stark enhetlighet kan ta sig uttryck i att allt som en kurs skall innehålla bestäms centralt. Om en utbildning har en svag enhetlighet inom kursplanen så är mycket av innehållet i en kurs upp till de enskilda lärarna. Detta är inte i sig självt någonting som tas ställning till här gällande om det är bra eller ej. Dock så kan det sägas att om en större del av kursens innehåll är upp till lärarna själva så ökar möjligheten för en varierad kunskapsinlärning mellan elever som går i olika skolor, kommuner och delar av landet.

12 Utifrån detta kan vi säga att en mindre enhetlig kursplan ger en mindre standardiserad grundskola.

Läromedelskontroll är per definition kontroll över de medel som används inom skolan i syfte att utbilda elever. Det klassiska är de böcker som används i större eller mindre utsträckning under lektionerna. Till detta har det också tillkommit digitala läromedel så som spel och program som är till för att träna förmågor – just som böckerna är. Dessa hjälpmedel bör ses som en stor del av standardiseringen då till exempel vilka böcker som används i skolan kan ge stora effekter på elevers förståelse och inlärning⁷. I och med att elever påverkas av vilka läromedel de har så kan det antas att om alla elever har samma läromedel så bör det leda till en högre grad av standardisering.

Samtidigt bör vi anta att en lägre standardisering är skulle kunna vara relaterad till att elever inte i samma utsträckning har tillgång till samt använder samma läromedel. Vi behöver här anta att det existerar olika läromedel som kan vara olika bra. Självklart åsyftas det inte här någon egenskap som beskrivs som objektiv bra, utan det kommer - likt i pedagogiken – finnas olika läromedel som fungerar olika bra för individuella elever. Det verkar återigen vara fallet av en dikotomi mellan å ena sidan standardisering och å andra sidan en praktik där skolor och lärare bestämmer de

läromedel som används. För om skolor genom lärare eller rektorer har ansvaret att bestämma vilka läromedel som skall använda så ökar möjligheten till skillnader mellan skolor.

Detta avsnitt är tillägnat variabeln kring hur lärarutbildningen är beskaffad. Anledningen till att vi är intresserade av lärarutbildningen är för att den kan ge upphov till en inputstandardisering i kraft av att centralt säkerställa hur utbildningen går till och vilken pedagogik som lärs ut på den. Om detta är fallet, att det kontrolleras vilka slags lärare som utbildas och vad de lär sig, så bör det i denna uppsats sägas vara ett mått på högre standardisering. Motsatsen kan anses vara att det inte råder någon form av kriterier från centralmakten gällande hur lärarutbildningen skall vara utformad, att ansvaret istället ges till län, kommuner, skolor, rektorer eller arbetslag att bestämma vilka

kriterier som en lärare skall inneha för att bli anställd. En mindre centralt styrd lärarutbildning ger upphov för större variation i vilka lärare som utbildar på vilka skolor vilket i sin tur påverkar elevers kunskapsinlärning.

När vi nu kommer till variabeln extern inspektion så står vi inför flertalet frågor att svara på. För det första vad menas med att ett land har en extern inspektion – varför är vi intresserade av denna variabel. En extern inspektion kan definieras som att det existerar någon form av institution med uppgift att granska skolverksamheten i syfte att säkerställa kvalitén på utbildningen. Denna

7Avdelningen för skolutveckling. På vilket sätt kan läromedel styra undervisningen. Skolverket.se

13 undersökning har intresse av förekomsten av en extern inspektion på grund av antagandet att en sådan institution är ett mått av mer standardisering genom att den har som uppgift att säkerställa kvalitén i landets skolor. Denna kontrollmakt är också extern – då den inte existerar inom den verksamhet den granskar. Att institutionen är separat antas vara betydande för att granskningen skall ske obehindrat av interna åtaganden. Om granskningen sker inom organisationen så antas det här att att risken för att granskningen äventyras ökar.

I variabeln enhetlig budget mäter undersökningen huruvida budgeteringen mellan olika skolor skiljer sig åt. En hög standardisering antas vara att alla skolor har samma budget och en låg standardisering innebär en stor skillnad i olika skolors budgetar. Detta förklaras med att en skolas budget utöver löner och andra obligatoriska utgifter är dess kapacitet att köpa in läromedel, bjuda elever på utflykter, hyra in vikarier samt anställa speciallärare - för att bara nämna några exempel.

Alla dessa exempel är dock sådana att de påverkar elevers kvalitet på utbildningen – ju oftare en skola kan uppdatera sina läromedel desto bättre bör utbildningens kvalitet bli. Samtidigt så

garanteras fler samma kvalitet genom att skolan har råd att anställa specialister för att hjälpa elever.

De extremer vi tänker oss här sträcker sig från fullständig standardisering – alla skolor från lika mycket pengar direkt från staten beroende på elevantal och elevers behov. En motsatt extrem antas vara att skolor själva är ansvariga för att generera kapital oavsett om det sker genom avgifter för eleverna eller investeringar av företag.

14 5. Resultat

Nedan här kommer den undersökning som genomförts och dess resultat att presenteras. Det kommer att framföras i tur och ordning samt inom de operationaliseringar som beskrivits ovan.

5.1 Nationella prov

I svenska grundskolan genomförs nationella prov i tredje, sjätte och nionde klass. I tredje klass så testas kunskaper i matematik och svenska eller svenska som andraspråk. I sjätte klass testas kunskaper i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. I nionde klass testas kunskaper i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Utöver detta så finns det möjligheter för lärare att själva välja att ha nationella prov i samhällsorienterade ämnen och naturorienterande ämnen i sjätte klass samt att i nionde klass också erhålla nationella prov i de samhällsorienterade ämnena (så som geografi eller samhällskunskap) och i de naturorienterande ämnena (så som fysik eller kemi)⁸.

I den finska grundskolan så kan nationella prov ordnas i femte, sjätte och nionde klass⁹. Dock så ligger de möjliga betygen i nationella proven i Finland inte som grund för slutbetyg utan används främst för att ge information om tillståndet i den finska skolan¹⁰. Dock så är det ingenting som står emot att de lärare som väljer att genomföra ett nationellt prov sedan använder det som underlag till de vitsord som ges av finska lärare i slutet av varje läsår.

Någonting som ytterligare skiljer länderna åt är rättningen av nationella prov. I Sverige så rättas alla nationella prov av lärarstaben; tillsammans rättar de alla nationella prov inom de regler och ramar som existerar. Resultat av nationella prov skickas i Sverige till Skolverket via Statistiska

Centralbyrån. I Finland rättas inte nationella prov samt examensprov av lärare själva utan centralrättas av Studentexamensnämnden¹¹.

8Avdelningen för läroplaner. 2016 Nationella prov i skolan. Skolverket.se

9Finlands ambassad. 2016. Utbildning och forskning. Finland.se

10Avdelningen för skolutveckling. 2016. Skillnad på betyg skapar skillnad i betygssättning. Skolverk.se

11Wager, Merit. 2013. Det finska skolexemplet. Svenska dagbladet.

15 5.2 Enhetlig kursplan

För båda dessa länder så kan vi se att kurskriterier bestäms centralt av skolstyrelsen i båda länderna.

Det som denna fråga då handlar om är hur direkta eller indirekta dessa kriterier är. Vid en första anblick så förefaller de båda ländernas ämneskriterier vara likvärdiga. Ett exempel på detta kan vi se om vi jämför ämneskriterierna för matematik mellan läsår sju och nio i både Sverige och Finland.

Om vi exemplifierar med målen för geometri, så kan vi Sverige till exempel läsa:

"I årskurserna 7–9 finns inga begränsningar för vilka objekt som ska studeras. Här är innehållet formulerat som geometriska objekt och deras inbördes relationer. ”¹²

I den finska skolan kan vi läsa:

Mål 16: “(Läraren skall) stödja eleven att förstå geometriska begrepp och samband mellan dem”¹³. Dock så kan vi också vidare läsa i de specifika kriterierna: Kunskapskrav för goda

kunskaper/vitsordet åtta: ”Eleven kan namnge och beskriva egenskaper hos räta linjer, vinklar och polygoner och samband mellan dem.”

Det som jag vill uppmärksamma läsaren på här är att lägga märke till den ytterligare beskrivningen som finns i de finska ämneskriterier som inte finns i svenska. Detta är bara ett exempel på ett

kunskapsmål där den finska kursplanen ger specifika exempel på vad som eleven bör uppvisa för att kunna tänkas tilldelas ett bra betyg. Dessa specifika kunskapsmål finns genomgående i hela den finska kursplanen medan den svenska endast nämner i vaga termer vad som bör ingå i varje kurs i varje läsår.

Av detta så bör vi ta med de kringliggande omständigheterna i de båda länderna. Med detta menas att Sverige i mycket större utsträckning arbetar kring och i förhållande till de nationella proven, någonting som inte återfinns i Finland. Detta skulle kunna antas ge Sverige en mer detaljrik kursplan på ett indirekt sätt, då lärare kan förhålla sig till tidigare nationella prov när det kommer till specifika kunskaper som eleverna skall erhålla. Dock så finns det två invändningar till detta, dels så har inte Sverige nationella prov i varje årskurs och dels så är nationella prov inte obligatoriskt i alla ämnen. Så om vi skulle jämföra ett ämne som inte i regel har nationella prov i Sverige så kan vi säga att Finland har en mer detaljrik kursplan. En mer detaljrik kursplan är då ett mått på mer standardisering, även om alla målkunskaper finns i kursplanen så är det ändå ett mått på att Finland

12Skolverket. 2016 Kursplan i matematik. Skolverket.se

13Utbildningsstyrelsen. 2014. Grunderna för kursplanen. oph.fi

16 har en mer detaljrik kursplan överlag. Även om vi inte kan med någon relevant säkerhet säga att två elever i Finland kommer att ha mer liknande kunskaper än två elever i Sverige så har vi ändå en teoretisk grund för att säga att det är mer teoretiskt mer troligt att de skulle ha mer lika kunskap än två elever i Sverige. ⁱ

5.3 Läromedelskontroll

För denna variabel kan vi i Sverige så se att det inget är kollektivt eller centralt beslutat kring vilka läromedel som skall användas i grundskolan. Det är istället upp till varje rektor att besluta i samråd med anställda och kommunen vilka företag som de vill köpa in från¹⁴. Sverige hade granskning av alla läromedel i förhand mellan 1938 och 1974. Efter 1974 har succesivt fler och fler ämnen

lämnats utan läromedelsgranskning i förhand, utan granskades inte alls eller i efterhand. Sedan 1991 har Skolverket möjlighet att i efterhand granska enstaka läromedel, vilket de har gjort vid ett

tillfälle¹⁵¹⁶¹⁷. Även kommunaliseringen under början av 1990-talet kan ses som en del i de processer som har decentraliserat den svenska skolan. En stor del av den teori som låg bakom

kommunaliseringen var att det dels var en för stor organisation för staten att hantera effektivt men också att det skulle bli mycket bättre i och genom att vissa beslut nu var upp till rektorer, kommuner och lärare istället för staten. Tanken på en skola som var möjlig att anpassa till mer närliggande omständigheter var en grundtanke i kommunalisering och också en trolig anledning till skolornas självständighet i läromedelsfrågan. Det är den enskilde lärarens uppgift att granska de läromedel de väljer ut för att se om de uppfyller alla kurskriterierna.

I Finland finner vi liknande omständigheter – det är också så att de finländska rektorerna i skolor har ansvaret att välja läromedel. Genom att de har en kommunal styrning av grundskolorna samt att de inte har någon förhandsgranskning av läromedel just som Sverige. De har – som Sverige – granskning av läromedel i efterhand, vilket faller under utbildningsstyrelsens ansvarsområde.

Även om vi kan se diverse artiklar som pekar på bättre läromedel i Finland¹⁸, så kan inte denna undersökning se några direkta institutionella skillnader mellan de två systemen. Det må vara så att det finns möjligheter till skillnader i praxis mellan länderna men det är ingenting som denna undersökning har tagit del av.

14Avdelningen för skolutveckling. 2015. Hur väljs och kvalitetssäkras läromedel? Skolverket.se

15Ibid.

16Holmlund et al 2014

17Harrie. 2009. Staten och läromedlen. 14

18Studentliteratur. 2015. Läromedel med finsk förlaga lyfter matematikundervisningen. Studentliteratur.se

17 5.4 Lärarutbildning

Det är på högskolor och universitet som man i Sverige erbjuder utbildningar till grundskolelärare¹⁹. Det som vi sedan är intresserade av är huruvida det råder någon enhetligt formulerad pedagogik.

Exempel på detta skulle kunna vara till exempel om lärarutbildningen explicit endast lär ut en specifik pedagogisk strategi för utlärning. Kort kan vi säga att detta inte verkar vara fallet, i de utbildningar som erbjuds vid svenska högskolor och universitet så är det inte ett fokus på en och samma pedagogik.

Vidare så bör vi också se på faktumet att det fortfarande är staten som i någon mån har en relevant kontroll över hur lärarutbildningen konstrueras vilket tyder på en standardisering i jämförelse med motsatsen. Motsatsen skulle vara att det inte råder några kriterier kring vad som krävs för att vara lärare. I samma ton som detta har Sverige också under de senaste åren dock infört

lärarlegitimationen som ännu mer är en standardisering av vad det är att vara lärare – vad du behöver äga för kunskap. Man kan till exempel inte hur som helst byta studieort om man läser till lärare och få tillgodoräkna sig alla de kurser man redan läst inom lärarprogrammet på annan ort, vilket visar på att lärarutbildningar på olika universitet och högskolor i Sverige skiljer sig åt.²⁰ Så vi har en svag standardisering i vart du kan utbilda dig – universitet och högskolor – samt en svag standardisering i vad du behöver ha för kunskap – inte in i minsta detalj, olika skolor lägger upp sin utbildning på olika sätt. Det är värt att nämna att det inte är fallet att det undersökts i denna uppsats hur specifika utbildningar organiserar sina utbildningar - utan antagandet bygger på att det inte existerar några bestämmelser som hittats som hävdar motsatsen. Alltså det finns inte några centrala bestämmelser som skriver ner hur universiteten och högskolorna skall utbilda sina elever.

I Finland ser vi en liknande situation som i Sverige, med olika universitet som erbjuder utbildning till grundskolelärare²¹. Det finns ingen enda skola där lärare utbildas – utan så som i Sverige så är verkar det vara upp till universiteten själva att bestämma hur exakt som utbildningen läggs upp. Det är dock som i Sverige att det verkar finnas statliga bestämmelser över vad som krävs för att vara en lärare – även då de inte verkar ha någonting lika bestämt som en lärarlegitimation. Det som verkar skilja länderna åt är att i Finland så är lärarstudenternas VFU – verksamhetsförlagda utbildning – det vill säga den praktik som både svenska och finska lärarstudenter gör - lagd på så kallade

'övningsskolor' till skillnad från i Sverige där den läggs på vanliga skolor. I dessa speciella skolor så är handledarna nära kopplade till universitetet och det förs en nära dialog mellan handledare och

19Studera.nu. 2016. Grundlärare med tre inriktningar. Studera.nu

20 Studievagledningen.nu.2016. Hur byter man ort inom ett program (lärarprogrammet)?. Studievagledningen.nu

21Studieinfo. 2016. Sökträffar på ”lärarutbildning”. Studieinfo.fi

18 lektorer från utbildningen²². Vi hade även i Sverige ett liknande system där

läroverkslärarstudenterna fick göra ett provår vid speciella läroverk från 1865, men systemet togs bort 1965 ²³.

Utifrån den teori som används här i denna uppsats så argumenteras det för att detta är ett högre mått av standardisering än praktiken i Sverige. I Finland har centralmakten – regering genom

utbildningsstyrelsen – större kontroll över hur framtida lärare utbildar sig, inte bara i akademin utan också utanför. Utan att hävda att detta system är något bra eller dåligt för utbildningen, eleverna eller skolorna – det är inte syftet med denna uppsats – så hävdas det ändå att det är ett mått av standardisering då det är teoretiskt högre chans att lärare i Finland lär ut på liknande sätt och besitter liknande färdigheter de tillskansat sig via sin utbildning än i Sverige.

För att runda av denna analys av variabeln lärarutbildning så måste vi sluta oss till att utbildningen av lärare i både Finland och Sverige är liknande i de intuitioner som existerar kring dem. Det är inte så att det ena landet skiljer sig i hur möjligheterna till att bli lärare ser ut i teorinⁱⁱ. Det som dock denna analys argumenterar för är att de övningsskolor som används i Finland utifrån den teoretiska definition av standardisering som används i denna undersökning är ett mått på högre

standardisering.

5.5 Extern Inspektion

Sverige har en extern inspektion – nämligen skolinspektionen – grundad tekniskt sett 1991 då den föregående organisationen skolöverstyrelsen upphörde²⁴. Skolinspektionens uppgift kan vi läsa är att granska och ha insyn i mestadels av utbildningsområden – inklusive friskolor. Detta bör argumenteras för att vara ett klart exempel på en extern inspektion. Frågan om huruvida den svenska skolinspektionen – mellan total kontroll och ingen kontroll – ligger mer åt en total eller saknad av den samma så lär förbli öppen. Detta gäller också för den externa inspektionen. Den svenska skolinspektionen bör sägas vara ett gott exempel på vad en extern inspektion eller kontrollmakt är.

I Finland kan vi kortfattat säga att det inte finns någon direkt form av extern inspektion. 1988 så avskaffades formellt skolinspektionen i Finland. Anledningen till detta – vilket kanske är av föga relevans i denna kontext – var att dels menades det att det var en ineffektivitet och tröghet i

22Åsa Larsson. 2015. Finska lösningen: Handledarproffs. Skolvarlden.se

23 Agneta Linné. 2010. Lärarutbildning i historisk belysning. 4

24SOU 2007:101. Tydlig och öppen: Förslag till en stärkt skolinspektion.

19 systemet och dels så argumenterades det för en orättvisa. En orättvisa att det bara var utbildningen som krävde en sådan specifik inspektion när andra institutioner – statliga och allmänna – så som till exempel läkarna, inte tycktes kräva någon extern granskning²⁵. Oavsett så bör vi ändå sluta oss till att det inte idag i Finland existerar någon from av extern inspektion från statens sida. Det som dock existerar är ett liknande systemen av granskning som ligger under utbildningsstyrelsens

ansvarsområde. Utbildningsstyrelsen, eller Opetusallitus, för både statistik över betyg och resultat samtidigt som de ansvarar för hela utbildningens granskning och utvärdering²⁶.

Det om har framställts här summeras på två olika sätt. För det första kan vi dra slutsatsen att Sverige är mer standardiserat i förhållande till Finland när det kommer till undersökningsvariabeln extern inspektion. Den andra slutsatsen är att vi kan se likvärdiga – argumenteras det för – system av granskning och kontroll i båda länderna, dock så ligger den svenska separat från verksamheten och den finska inte det. Detta är inte en uppsats som är tänkt att behandla fördelarna och

nackdelarna med – vad vi kan kalla - någon form av gradskillnad i värde av en å ena sidan extern, å andra sidan intern granskning. Det är ändå så att det är ett något normativt antagande som ligger till grunden för preciseringen av variabeln 'extern' inspektion. Antagandet är att det är mer

standardiserat att inspektionen eller granskningen är extern snarare än intern.

5.6 Enhetlig budget

I Sverige kan vi se två saker som i huvudsak berör frågan – kommunaliseringen och skolpengen.

För det första så är det inte staten som ger pengar till skolor, utan det ligger under kommunernas ansvarsområde, och för det andra så baseras skolors intäkter på antalet elever genom skolpengen. Så även om det inte spelar någon roll för intäkten om det handlar om en privat eller kommunal skola så behöver vi sluta oss vid att det kommer att spela roll vilken kommun som skolan ligger i. Olika kommuner har olika intressen, satsningar och skatteintäkter²⁷. Olika kommuner lägger olika många kronor per elev.

I Finland ser vi en mycket liknande situation. Rörande både kommunalisering och skolpeng så liknar Finland Sverige i sin budgetering av skolan²⁸²⁹³⁰. Eftersom de båda områdena,

kommunalisering och skolpeng, liknar varandra så pass i strukturen så bör vi kalla de likvärdiga. De

25Skolhistoriafi. 2014. Hur gick det med skolinspektionen i Finland? Skolhistoriafi.wordpress.com

26Vipunen. 2016. Förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Vipunen.se

27Skatteverket. 2015. Huvudmännens kostnader per elev 2015, spridningsmått för kommuner. Skatteverket.se

28Sverige kommuner och Landsting. 2013. Myter om skolan hindrar utvecklingen.

29 Lag om grundläggande utbildning.

30 Fält, Mats. 2011. Finska skolundret har ett stort mått valfrihet. Svenska dagbladet

20 hamnar på samma relativa plats i skalan över standardisering av den budgeteringen av skolan.

Fortfarande är det svårt och rent av meningslöst att försöka klassa in vart på denna imaginära skala som länderna befinner sig mellan total och minimal standardisering så vi kan endast säga att det som talar för en mindre grad av standardisering i båda fallen är indelningen av skolan i kommunala områden som själva ansvar för skolans budgetering. Dock så är det fortfarande så att inom de 290 kommuner i Sverige och 313 kommunerna i Finland så bör budgeteringen antas vara likvärdig.

5.7 Sammanfattning av resultat

S = Sverige F = Finland St. = Standardisering

# Namn Operationalisering Skillnader

1 Nationella prov Förekomst, frekvens, specificitet, obligatorium, rättning

S mer St. än F

2 Enhetlig kursplan Specificitet, omfång, utformning F mer St. än S

3 Läromedelskontroll Förekomst, utformning, kapacitet S jämlik med F i St.

4 Lärarutbildning Kontroll, specificitet, utformning F mer St. än S

5 Extern inspektion Förekomst, utformning, kontroll S mer St. än F

6 Enhetlig Budget Förekomst, omfång, utformning S jämlik med F i St.

Tabell 2. Analysverktyg samt resultatsammanfattning i skillnader.

I denna tabell kan vi utläsa att det förefaller vara så att i termer av våra sex utvalda variabler är Sverige mer standardiserat än Finland inom nationella prov och extern inspektion. Finland är mer standardiserat än Sverige i lärarutbildning och enhetlig kursplan. I variablerna enhetlig budget och läromedelskontroll har det inte funnits adekvat empiri att säga varken att Sverige är mer

standardiserat än Finland eller Finland mer standardiserat än Sverige, dock har det funnits adekvat empiri att säga att de är likvärdiga.

För att sammanfatta endast de centrala skillnader som funnits mellan länderna sägs detta:

21

 Sverige är mer standardiserat än Finland gällande nationella prov för att Sverige har obligatoriska och regelbundna nationella prov och Finland inte har det. Trots att de har möjlighet till nationella prov så är de inte obligatoriska utan upp till lärare och rektor.

Sverige bedöms därför vara mer standardiserat än Finland rörande nationella prov, trots att det i svenska skolor inte sker central rättning som det görs i Finland.

 Sverige är mer standardiserat än Finland i extern inspektion då Sverige har en extern inspektion och Finland inte har det. Den svenska skolinspektionen finns medan den finska motsvarigheten är nerlagd och ansvaret överflyttat på utbildningsstyrelsen, vilket gör granskningen intern.

 Finland är mer standardiserat än Sverige rörande lärarutbildning då de i Finland till skillnad från Sverige har en mer centraliserad verksamhetsförlagd utbildning som sker på övningsskolor.

 Finland är mer standardiserat än Sverige rörande enhetlig kursplan då Finland uppvisar mer utökade detaljplaner för betygskriterier än Sverige.

 Sverige och Finland är likvärdigt standardiserade gällande läromedelskontroll då båda länderna har efterhandsgranskning av läromedel. Inget av länderna har längre

förhandsgranskning.

 Sverige och Finland är likvärdigt standardiserade rörande enhetlig budget då båda

ländernas grundskolesystem är kommunala och budgeteringen sker på kommunal nivå med möjlighet för en varierande budgetering.

22 6. Slutsats

Det som denna uppsats behandlat har varit standardiseringen i Sverige och Finland. För att göra detta har det valts att göras en jämförande och beskrivande fallstudie mellan dessa två länder för att undersöka skillnaderna mellan dem. Det som har undersökts har i mer specifika termer varit

institutionell standardisering som skiljer sig från standardisering i bred mening i det att den inte innefattar jämlikhet eller likvärdighet utan kan sägas ha som mål att leda till dem. En hög grad av standardisering har sagts ha som mål att leda till en hög grad av jämlikhet och likvärdighet. I processen att i termer av institutionell standardisering undersöka Sverige och Finland så har ett analysverktyg tagits fram bestående av sex variabler. Dessa variabler har förklarats och definierats operationellt på sådant sätt att det skall vara klart för läsaren vad det är vi söker efter för egenskaper hos de institutioner vi undersöker. De variabler som används i denna undersökning och uppsats är inspirerade men inte kopierade av Bol & Werfhorst samt Allmendinger. Det är dock så att det finns flera andra variabler som kan tänkas undersökas i en liknande studie, men valet av analysverktyg har funnits adekvat.

Det har kunnat läsas om de resultat som funnits genom undersökningen, där det presenterats, konstaterats och motiverats hur empirin ska förstås och varför det resultat som tagits fram bör ses som resonabelt. Det har gjorts i enlighet med den operationaliseringen som ligger till grund för de variabler som definierar standardisering i denna uppsats. Vidare har resultaten av undersökningen sammanfattats i tabell och i text för att belysa skillnaderna länderna emellan.

De slutsatser som kan dras från den undersökning som genomförts är tvåfaldiga. För det första kan vi säga att utifrån undersökningen som är gjord i denna uppsats förhåller sig Sverige och Finland som likvärdiga i mått av standardisering till varandra. Detta argumenteras utifrån att Sverige är mer standardiserat än Finland inom två variabler, nämligen nationella prov och extern inspektion.

Finland är dock mer standardiserat än Sverige inom två variabler nämligen enhetlig kursplan och lärarutbildning. Till detta hör det också att Sverige och Finland är likvärdigt standardiserade inom två variabler nämligen enhetlig budget och läromedelskontroll. Som tidigare bestämt och

argumenterat för så värderas dessa variabler av standardisering som lika mycket värda. De resulterar i tre kategorier med två variabler i varje. Det har valts att inte värdera individuella

variabler då det skulle innebära en helt annan typ av uppsats med en annan omfattning. Vi kan alltså inte med någon säkerhet säga huruvida att Sverige har en skolinspektion är mer, mindre eller lika med i betydelse för likvärdigheten och jämlikheten i skolan, som att Finland har en mer detaljerad kurs- och ämnesplan. Det är en stor och komplex fråga att utvärdera den allmänna betydelsen för alla elever till vilken grad som varje enskild del av variablerna påverkar deras utbildning. Dock så

23 ska det sägas att det är en mycket intressant slutsats som tål att upprepas och vidare studeras för att bygga på och vidare skolans standardisering länderna emellan.

Den andra slutsatsen som dras från detta är angående Finlands internationella status. Som det har påpekats i denna uppsats så gör den finska skolan mycket bättre ifrån sig i internationella mätningar än den svenska. Så det bör logiskt sett finnas någonting som Finland gör som Sverige inte gör. Detta kan vara stort antal variabler, från socioekonomiska till kulturella och institutionella. Det som denna uppsats argumenterar för är att vi baserat på den definition och variabler av standardisering vi arbetat med genom denna uppsats, kan säga att det inte är ett högre mått av standardisering som ligger bakom Finlands skolframgångar. Dock så utesluter inte detta att standardisering är en relevant variabel i skillnaden mellan Sveriges och Finlands utbildningssystem, eftersom vi här inte utforskat alla variabler, och dessutom har vi inte undersökt om olika variabler påverkar olika mycket då vi valde att arbeta utifrån den definition av standardisering där vi bara räknar variabler. Det är inte en total undersökning som genomförts här, utan det återstår många variabler att undersöka inom standardisering för att kunna sägas isolera standardisering ur sambandet mellan den totala

skillnaden mellan Sverige och Finland och skillnaden mellan svensk och finsk utbildning. Vidare kan det också vara så att det är en av de sex variabler som undersökts i denna uppsats som är den egentliga bakomliggande faktorn till skillnaden mellan länderna. Logiskt sätt bör det vara – om det visade sig vara fallet – en eller fler av de fyra variabler som visade på skillnader mellan länderna:

extern inspektion, lärarutbildning, nationella prov och enhetlig kursplan.

24 7. Referenslista

Litteratur

Allmendinger, Jutta. 1989. Educational Systems and Labor Market Outcomes. European Sociological Review, 5(3): 231-250.

Anna Johnsson Harrie. 2009. Staten och läromedlen En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938–1991.Diss., Linköpings universitet.

Bol, Thijs & Werfhorst, Herman G. van de. 2011. Measuring Educational Institutional Diversity:

External Differentiation, Vocational Orientation and Standardization. AMCIS Working Paper, Amsterdam.

Rapporter och lagar

Helena Bjelvenius (projektledare), Daniel Berr, J. Henrik Bergström, Bodil Båvner, Åsa Ernestam, Mats Söderberg och Johan Wahlström. 2013 Myter om skolan hindrar utvecklingen. Sverige kommuner och Landsting, Stockholm

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. 2014. Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. Uppsala.

The Organisation for Economic Co-operation and Development. 2016. PISA 2015 Results in Focus.

The Organisation for Economic Co-operation and Development. 2013. PISA 2012 Results in Focus.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm, Utbildningsdepartementet.

SOU 2007:101. Tydlig och öppen: Förslag till en stärkt skolinspektion.

Internetkällor

Avdelningen för läroplaner. 2016 Nationella prov i skolan. Skolverket.

http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/alla-nationella-prov-i-skolan (Hämtat 2016- 12-15)

Avdelningen för skolutveckling. 2016. Skillnad på betyg skapar skillnad i betygssättning. Skolverk.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/betygsattning/synen-pa-kunskap-

25 skapar-skillnader-1.175547 (Hämtad 2016-12-15)

Avdelningen för skolutveckling. 2015. Hur väljs och kvalitetssäkras läromedel? Skolverket.se http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur-valjs-och- kvalitetssakras-laromedel-1.181769 (Hämtad 2016-12-15)

Avdelningen för skolutveckling. 2015. På vilket sätt kan läromedel styra undervisningen?

Skolverket. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/pa-vilket- satt-kan-laromedel-styra-undervisningen-1.181693 (Hämtad 2016-12-15).

Finlands ambassad. 2016. Utbildning och forskning. Finland.

http://www.finland.se/public/default.aspx?nodeid=36154&contentlan=3&culture=sv-FI (2016-12- 16)

Fält, Mats. 2011. Finska skolundret har ett stort mått valfrihet. Svenska dagbladet.

http://www.svd.se/finska-skolundret-har-ett-stort-matt-valfrihet (Hämtad 2017-01-01)

Linne', Agneta. 2010. Lärarutbildning i historisk belysning. Lärarnashistoria.se.

http://www.lararnashistoria.se/sites/www.lararnashistoria.se/files/artiklar/L%C3%A4rarutbildninge n%20i%20historisk%20belysning_0.pdf (Hämtad 2017-01-01)

Skatteverket. 2015. Huvudmännens kostnader per elev 2015, spridningsmått för kommuner.

Skatteverket. http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-

tabeller/grundskola/kostnader/kostnader-for-grundskolan-ar-2015-1.252380 (Hämtad 2016-12-15)

Skolverket. 2016 Kursplan i matematik. Skolverket. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen- och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik (Hämtad 2016-12-14)

Skolhistoriafi. 2014. Hur gick det med skolinspektionen i Finland? Skolhistoriafi.

https://skolhistoriafi.wordpress.com/2014/10/08/hur-gick-det-med-skolinspektionen-i-finland/

(Hämtad 2016-12-16)

Skolstyrelsen. 2014. Grunderna för kursplanen. Opetushallitus. http://www.oph.fi/lp2016/grun- derna_for_laroplanen (Hämtad 2016-12-14)

26 Studera.nu. 2016. Grundlärare med tre inriktningar. Studera. http://www.studera.nu/att-valja-ut- bildning/lararutbildningar/grundlarare-med-tre-inriktningar (Hämtad 2016-12-16)

Studieinfo. 2016. Sökträffar på ”lärarutbildning”. Studieinfo.

https://studieinfo.fi/app/#!/haku/l%C3%A4rarutbildning?page=1&facetFilters=teachingLangCode_f fm:SV&tab=los (Besköt 2016-12-17)

Vipunen. 2016. Förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Vipunen.

https://vipunen.fi/sv-fi/f%C3%B6rskoleundervisning-och-grundl%C3%A4ggande-utbildning (Hämtad 2016-11-17)

Wager, Merit. 2013. Det finska skolexemplet. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/det-finska- skolexemplet (Hämtad 2017-01-01)

Åsa Larsson. 2015. Finska lösningen: Handledarproffs. Skolvarlden.

http://skolvarlden.se/artiklar/finska-losningen-handledarproffs (Hämtad 2016-12-16)

i Detta är också utan att ta in en debatt om betyg i förhållande till standardisering, där en hög standardisering innebär en hög korrelation mellan vad en elev kan och vilket betyg de fick i det ämnet. Till skillnad skulle en låg standardisering innebära att det är mindre troligt att två elever som har samma kunskap har samma betyg och samtidigt mindre troligt att två elever med samma betyg skulle ha samma kunskap.

iiI praktiken är det svårare att bli lärare i Finland då det är ett mer eftersökt arbete med markant högre intagningstryck än i Sverige.