• No results found

Social hållbarhet – en kunskap för hela organisationen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Social hållbarhet – en kunskap för hela organisationen"

Copied!
60
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP

STOCKHOLM, SVERIGE 2017

Social hållbarhet – en kunskap för hela organisationen

En studie om utmaningar för att implementera social hållbarhet i Trafikförvaltningens bygg- och anläggningsprojekt

Karin Löwenberg Daniel Uskali

KTH

SKOLAN FÖR TEKNIKVETENSKAPLIG KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

(2)
(3)

Social hållbarhet – en kunskap för hela organisationen

En studie om utmaningar för att implementera social hållbarhet i Trafikförvaltningens bygg- och anläggningsprojekt

Karin Löwenberg Daniel Uskali

EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE PÅ PROGRAMMET CIVILINGENJÖR OCH LÄRARE

Huvudhandledare: Josefin Wangel Weithz, Miljöstrategisk analys, Kungliga Tekniska högskolan.

Biträdande handledare: Tanja Pelz-Wall, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms Universitet.

Extern handledare: Essan Tehranipour, Trafikförvaltningen.

Examinator: Monika Olsson, Industriell ekologi, Kungliga Tekniska högskolan.

(4)
(5)

Sammanfattning

Utvecklingen av företag och organisationers hållbarhetsarbete har de senaste årtiondena gått i snabb takt. Hållbarhetsaspekterna miljö och ekonomi har fått stort fokus medan arbetet med social hållbarhet inte har fått samma uppmärksamhet och utveckling.

Stockholm växer och allt fler använder kollektivtrafik, vilket bidrar till att kollektivtrafiken är i behov av utbyggnad. Trafikförvaltningen som ansvarar för kollektivtrafiken i Stockholm, har mål och strategier som genomsyras av att verksamheten ska arbeta med social hållbarhet. Det leder till syftet med denna studie som är att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att en organisation ska kunna implementera arbetet med social hållbarhet i bygg- och anläggningsprojekt inom Stockholms kollektivtrafik. I denna studie har en dokumentanalys genomförts, kvalitativa metoder har använts så som intervju med projektledare och interaktiv dokumentation i fokussamtal för att besvara studiens frågeställningar. För att förankra arbetet med social hållbarhet i bygg- och anläggningsprojekt behöver kunskapen om ämnet vara utspritt i organisationen. Dessutom behövs det finnas tydliga formuleringar för projekten om hur arbetet med social hållbarhet kan genomföras, eftersom det är ett mångsidigt begrepp. Metoden interaktiv dokumentation i fokussamtal kan fungera som ett stöd för att skapa dialog, sprida kunskap och bidra till lärande om social hållbarhet. Riktlinjer och dokument som styr projektledarens arbete behöver vara tydliga och konkreta för att möjliggöra arbetet med social hållbarhet.

Nyckelord: social hållbarhet, projekt,organisation, kommunikation, lärande.

(6)

Abstract

Companies and organizations interest in sustainability has grown in a rapid pace the recent decades. The sustainability domains environment and economy have been given a great focus, while the work on social sustainability has not received the same attention and development. Stockholm is growing and the number of people that use public transport increases, which means that public transport is in need of expansion. Trafikförvaltningen the government body that is in charge of the public transport in Stockholm have goals and strategies that are pervaded by social sustainability. This leads to the purpose of this study, which is to investigate what conditions are required for an organization to implement the work on social sustainability in construction projects within Stockholm's public transport. In this study, qualitative methods have been used, such as interview with project managers, and interactive documentation in focus discussions to answer the research questions. In order to establish the work with social sustainability in construction projects, knowledge about the subject needs to be spread throughout the organization. In addition, it is important with clear guidelines for the projects on how the work with social sustainability can be implemented, as it is a concept with many meanings. The method of interactive documentation in focus discussion can serve as a support for creating dialogue, disseminating knowledge and contribute to learning about social sustainability. Guidelines and documents that guide the project manager's work need to be clear and concrete to enable the work with social sustainability.

Keywords: social sustainability, project, organization, communication, learning.

(7)

Förord

Detta examensarbete av oss, Daniel Uskali och Karin Löwenberg, är en avslutande uppsats på programmet Civilingenjör och lärare på Kungliga tekniska högskolan som omfattar 30 högskolepoäng. Examensarbetet tog sin början i ett möte med Trafikförvaltningen på Armada som är arbetsmarknadsdagarna på Kungliga tekniska högskolan.

Vi vill rikta tack till vår handledare Essan Tehranipour på Trafikförvaltningen som inspirerat oss, hjälpt oss att förmedla kontakter samt hjälpt oss att förstå Trafikförvaltningens organisation och projekt. Tack till Josefin Wangel, vår huvudhandledare på Miljöstrategisk analys på KTH som peppat och hjälpt oss att strukturera examensarbetet. Tack till Tanja Pelz–Wall, vår biträdande handledare på MND på Stockholms universitet som bland annat gett oss idén att använda metoden interaktiv dokumentation i fokussamtal.

Med vänliga hälsningar

Karin Löwenberg och Daniel Uskali

(8)

Innehåll

1 Inledning ...1

2 Syfte och frågeställningar ... 2

2.1 Frågeställningar ... 2

2.2 Avgränsning ... 2

3 Bakgrund ... 3

3.1 Trafikförvaltningens organisation ... 3

3.2 Trafikförvaltningens mål och strategier ... 3

3.3 Riktlinjer på Trafikförvaltningen ... 5

3.3.1 Riktlinjer för social hållbarhet ... 5

3.4 Trafikförvaltningens projekt ... 6

4 Teori ... 8

4.1 Hållbar utveckling ... 8

4.2 Social hållbarhet ... 9

4.2.1 Ramverk för social hållbarhet inom kollektivinfrastruktur ... 9

4.2.2 Social hållbarhet och kollektivtrafik ... 10

4.2.3 Hur mäts social hållbarhet? ... 10

4.2.4 Sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) ... 11

4.2.5 Social hållbarhet i byggprojekt ... 11

4.3 Organisatoriska förutsättningar för hållbarhetsarbete ... 11

4.4 Lärande organisationer ... 12

4.4.1 Dialog ... 12

4.4.2 Systemtänkande ... 12

4.4.3 Sociokulturellt perspektiv... 12

4.4.4 Hållbar utveckling och lärande organisationer ... 13

4.5 Designteori och multimodalt lärande ... 13

4.5.1 Multimodalitet ... 13

4.5.2 Didaktisk design ... 14

4.5.3 Lärande som en kommunikativ teckenskapande aktivitet ... 14

4.5.4 Social inramning ... 14

4.6 Interaktiv dokumentation i fokussamtal ...15

5 Metod ... 16

5.1 Översikt av arbetets genomförande ... 16

5.2 Kvalitativ metod ... 16

5.3 Dokumentanalys ... 16

5.4 Fallstudie ... 16

5.4.1 Intervjuer ... 17

(9)

5.5 Interaktiv dokumentation i fokussamtal ... 17

5.5.1 Utförande av interaktiv dokumentation i fokussamtal ... 17

5.6 Etik ... 18

5.7 Urval av fall och respondenter ... 19

5.8 Validitet och reliabilitet ... 19

6 Resultat ... 21

6.1 Dokumentanalys av Ri-soc och PPH ... 21

6.2 Fallstudie: ”Röda linjens modernisering” ... 21

6.2.1 Sammanfattning av intervju med projektledaren för Norsborgsdepås ... 21

6.2.2 Sammanfattning av intervju med projektledaren för upprustning av tunnelbanestationerna Hallunda och Norsborg (UTHN)... 23

6.2.3 Komparativ sammanfattning av intervjuerna ... 24

6.3 Interaktiv dokumentation i fokussamtal ... 25

6.3.1 Fokussamtal 1 ... 25

6.3.2 Fokussamtal 2 ... 26

6.3.3 Fokussamtal 3 ... 28

7 Analys och diskussion ... 31

7.1 Vilka organisatoriska utmaningar har Trafikförvaltningen med att förankra arbetet med sociala hållbarhetsaspekter i projektverksamheten inom bygg och anläggning? ... 31

7.2 Kan metoden interaktiv dokumentation i fokussamtal stödja lärande och implementering av sociala hållbarhetsaspekter i projektverksamheten på Trafikförvaltningen? ... 33

7.3 Metoddiskussion ... 34

7.3.1 Etik ... 35

7.3.2 Urval... 35

7.3.3 Validitet och reliabilitet ... 36

8 Slutsats och vidare forskning ... 37

8.1 Slutsats ... 37

8.2 Rekommendationer ... 37

8.3 Vidare forskning ... 38

9 Referenser ... 39

10 Bilagor ... 41

10.1 Bilaga 1, Förstudie ... 41

10.2 Bilaga 2, Intervjuguide ... 42

10.3 Bilaga 3, Fokussamtal 1 ... 43

10.4 Bilaga 4, Fokussamtal 2 ... 44

10.5 Bilaga 5, Fokussamtal 3 ... 45

10.6 Bilaga 6, Urvalskriterier för projekt och projektledare till intervju ... 46

(10)

10.7 Bilaga 7, Urvalskriterier för projekt och projektledare till fokussamtal ... 47

(11)

1

1 Inledning

Omvärlden och det rådande politiska klimatet ställer allt högre krav på att åstadkomma hållbara städer där samhällsfunktionerna är tillgängliga för alla. Ett av FN:s globala hållbarhetsmål är formulerat: “The future we want includes cities of opportunities for all, with access to basic services, energy, housing, transportation and more.” (UN, 2015).

Transport är en stor del av stadens utveckling och en viktig del i människors dagliga liv. Idag reser cirka 780 000 människor dagligen med kollektivtrafiken i Stockholms län och befolkningen i länet beräknas växa med 350 000 personer mellan åren 2010 och 2020.

Detta ställer höga krav på en välfungerande och utbyggd kollektivtrafik. Stockholms läns landsting satsar inom de närmsta 5 åren 32,5 miljarder kronor på investeringar av bland annat utbyggd tunnelbana, tvärbana och lokalbanor (SLL, 2017a).

Social hållbarhet är en viktig del inom trafik och stadsplanering och det blir allt vanligare att undersöka vilka grupper som gynnas och missgynnas av kollektivtrafikens utformning.

Trafikförvaltningen är den förvaltning inom Stockholms läns landsting som ansvarar för att länets invånare har en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik.

Trafikförvaltningen har strategier för hållbar utveckling där hållbar utveckling består av aspekterna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Trafikförvaltningens ambition är att arbeta med bland annat miljö, tillgänglighet, barn, trygghet, säkerhet, hälsa för medarbetare, upphandling och antikorruption utifrån ett hållbarhetsperspektiv. År 2015 skapade Trafikförvaltningen riktlinjer för social hållbarhet med ambitionen att bland annat Trafikförvaltningens projekt ska vara så socialt hållbara som möjligt. En förstudie som handlade om social hållbarhet i projekt gjordes av en anställd på Trafikförvaltningen, se bilaga 1. Förstudiens syfte var att undersöka vilka behov projektledare har för att arbeta med social hållbarhet i sina projekt. Projektledarna framförde önskemål om bland annat information, kunskap och tydligare riktlinjer från organisationen. Dessa önskemål indikerade att arbetet med social hållbarhet behöver förankras och skapas förutsättningar för inom organisationen för att kunna nå ut i projekten.

(12)

2

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att Trafikförvaltningen ska kunna implementera sociala hållbarhetsaspekter i samband med bygg- och anläggningsprojekt inom kollektivtrafiken i Stockholm.

2.1 Frågeställningar

 Vilka organisatoriska utmaningar har Trafikförvaltningen med att förankra arbetet med sociala hållbarhetsaspekter i projektverksamhet inom bygg och anläggning?

 Kan metoden interaktiv dokumentation i fokussamtal stödja lärande och implementering av sociala hållbarhetsaspekter i projektverksamheten på Trafikförvaltningen?

2.2 Avgränsning

Begreppet social hållbarhet har en bred och delvis mångsidig betydelse. För att begränsa innebörden av begreppet har studien avgränsats till att behandla aspekter inom social hållbarhet i bygg- och anläggningsprojekt på Trafikförvaltningen i Stockholm. Bygg och anläggningsprojekt innefattar projekt där byggnader eller anläggningar byggs, upprustas eller renoveras. Studien har avgränsats till att samla in och analysera data från avdelningarna Projekt och upphandling (PU) och Strategisk utveckling (SU).

(13)

3

3 Bakgrund

I detta avsnitt presenteras en bakgrund om Trafikförvaltningens organisation. Mål och strategier för hållbar utveckling samt Trafikförvaltningens riktlinjer för social hållbarhet berörs. Vidare beskrivs arbetsgången för Trafikförvaltningens projekt.

3.1 Trafikförvaltningens organisation

Trafikförvaltningens organisation är indelad i avdelningar med flera underliggande sektioner och grupper. Denna studie berör avdelningarna Strategisk utveckling (SU) och Projekt och upphandling (PU). Avdelningen Projekt och upphandling har ansvar över alla projekt, program och upphandlingar på Trafikförvaltningen och att dessa genomförs med hänsyn till alla Trafikförvaltningens styrande dokument, strategier, riktlinjer samt andra bestämmelser och anvisningar (Trafikförvaltningen, 2016a). Strategisk utveckling ansvarar för det strategiska arbetet på Trafikförvaltningen. Med fokus på att utforma trafikpolitiken i länet som innefattar förvaltning, uppföljning och utveckling av trafikförsörjningsprogrammet, Trafikförvaltningens genomförandeplan, trafikplan och strategier. Där strategin hållbar utveckling berör denna studie. (Trafikförvaltningen, 2014)

Figur 1. Trafikförvaltningens organisationsschema.

3.2 Trafikförvaltningens mål och strategier

RUFS är Stockholm läns regionala utvecklingsplan som innehåller en övergripande inriktning. Stockholms läns landsting har tillsammans med länets kommuner arbetat fram planen. I planen anges mål för hur regionen ska utvecklas på längre sikt. Det har definierats fyra övergripande mål som ytterligare definierar regionens aktiviteter; tillgänglig region med

(14)

4 god livsmiljö; öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region; ledande tillväxt- och kunskapsregion, och resurseffektiv och resilient region. (SLL, 2017b)

Figur 2. Bild av Trafikförvaltningens strategiska ramverk.

Trafikförsörjningsprogrammet arbetades fram av Trafikförvaltningen där långsiktiga mål för kollektivtrafiken i Stockholms län ställs upp. Trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste styrdokumentet för kollektivtrafikens utveckling i regionen. I skrivande stund håller Trafikförvaltningen på att revidera programmet och det beräknas att vara klart för beslut under våren 2017. Målen delas in i tre områden som är ökat kollektivt resande, smart kollektivtrafiksystem och attraktiv region. Betoningen i det reviderade programmet ligger i att hållbar utveckling ska genomsyra alla målen i Trafikförsörjningsprogrammet och inte stå isolerat utan vara en del av helheten. (SLL, 2017c)

För det regionala trafikförsörjningsprogrammet har Trafikförvaltningen utvecklat sex strategier: trafikstrategi; affärsstrategi; infrastrukturstrategi; strategi för hållbar utveckling;

kommunikationsstrategi och kundservicestrategi. (SLL, 2017b) I strategi för hållbar utveckling står det bland annat:

Trafikförvaltningens målsättningar och krav avseende miljö, hälsa och socialt ansvar ska beaktas i affärsprocessens alla steg.

Trafikförvaltningen ska förebygga och minska negativ påverkan på människors hälsa och miljö.

Trafikförvaltningen ska verka systematiskt för socialt ansvarstagande i enlighet med internationellt vedertagna konventioner.

Trafikförvaltningen ska beakta olika gruppers förutsättningar och behov i kollektivtrafiken för att bidra till en ökad jämlikhet och jämställdhet i regionen.

(SLL, 2013, s. 3)

(15)

5

3.3 Riktlinjer på Trafikförvaltningen

Trafikförvaltningen har strategier som är övergripande och framåtblickande för verksamheten. En av dessa strategier är strategi för hållbar utveckling. Sedan maj år 2009 är Trafikförvaltningen medlem i FN-initiativet Global Compact och har därmed åtagit sig att följa dess tio principer. (Trafikförvaltningen, 2016b) Global Compact är ett initiativ för att öka hållbarheten på företag och organisationer. De tio punkterna delas in i fyra kategorier som är mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. (UN, 2017)

Strategierna kompletteras med riktlinjer som ligger som grund för den kravställande verksamheten. Vid projekt ska de riktlinjer som påverkar projektet identifieras vid projektbeställningen och om det sker avsteg från riktlinjerna finns det rutiner att följa för avstegen. En av alla Trafikförvaltningens riktlinjer är Riktlinjerna för social hållbarhet som förkortas Ri-soc. Den första upplagan av riktlinjerna kom år 2015. (Trafikförvaltningen, 2016b)

3.3.1 Riktlinjer för social hållbarhet

Riktlinjerna för social hållbarhet är utvecklade av avdelningen Strategisk utveckling på Trafikförvaltningen och ska ge vägledning och en kravbild i arbetet med social hållbarhet.

Syftet med riktlinjerna är att de ska förenkla, förtydliga och vara ett verktyg i arbetet med de sociala frågorna och ska globalt som regionalt bidra till ökad hållbar utveckling i verksamheten och i samhället. Riktlinjerna styrs av global och nationell lagstiftning, förordningar, konventioner samt Stockholms läns landstings och Trafikförvaltningens interna styrande dokument om hållbar utveckling med de sociala aspekterna i centrum.

Trafikförvaltningen är en beställar- och förvaltningsorganisation vilket betyder att påverkan på samhället till största del blir indirekt, det vill säga att Trafikförvaltningens påverkan till stor del beror på hur andra företag levererar sina produkter och tjänster.

(Trafikförvaltningen, 2016b)

I riktlinjerna för social hållbarhet definieras social hållbarhet på Trafikförvaltningen som social rättvisa; mänskliga rättigheter; socialt ansvarstagande; antidiskriminering;

antikorruption; jämlikhet; arbetsrätt; jämställdhet; tillgänglighet; barnperspektiv; trygghet;

folkhälsa samt deltagande och bemötande. (Trafikförvaltningen, 2016b)

Dokumentet är uppdelat i flera delar: generella krav; deltagande i externa parters planeringsprocesser; styrning av sociala aspekter inom Trafikförvaltningens studier och projekt; sociala krav i upphandling och slutligen kommunikation. Valet i denna studie är att fokusera på Trafikförvaltningens projekt och därmed beskrivs kapitlet “Styrning av sociala aspekter inom Trafikförvaltningens studier och projekt” nedan.

3.3.1.1 Styrning av sociala aspekter inom Trafikförvaltningens studier och projekt

I Trafikförvaltningens studier och projekt ska de generella kraven för Trafikförvaltningen följas. I riktlinjerna framgår även att utredningar och studier ska utreda sociala konsekvenser. Detta kan göras med olika typer av konsekvensbeskrivningar med människan i centrum. I riktlinjerna tas fyra typer av konsekvensbeskrivningar upp: social

konsekvensbeskrivning (SKB), barnkonsekvensanalys (BKA),

jämställdhetskonsekvensbeskrivning (JKB) och hälsokonsekvensbeskrivning (HKB). Det ska utvärderas om någon av dessa behövs redan i behovsanalysen, planeringen eller utredningen av ett projekt. Det ställs allt högre krav på projekt att planeringsprocessen ska vara transparent och inkludera olika grupper i samhället genom en demokratisk samverkan.

Vid dialog och samverkan är det viktigt att alla samhällsgrupper ska komma till tals och kunna uttrycka sina åsikter. För projekt med stor påverkan på resenären ska även samråd ske med länets intresseorganisationer för tillgänglighet. (Trafikförvaltningen, 2016b)

(16)

6

3.4 Trafikförvaltningens projekt

Ett projekt på Trafikförvaltningen leds av en utsedd projektledare. Ett projekt är ofta en engångsföreteelse som är temporärt med en start och ett slut som ska bidra till en bestämd nytta med bestämda mål. I ett projekt involveras ofta flera avdelningar, personer och professioner i en organisation. Krav på tid, mål och kostnad är specifika för projektet och det finns en fastställd tidplan och budget att följa. Projekt kan även ingå i ett program. Ett program är en grupp av projekt som är relaterade, de har samma mål och styrningsbehov och samordnas för att få kontroll och fördelar. Hur Trafikförvaltningen ska arbeta med studier i tidiga skeden beskrivs i Handboken för studier. För genomförandeprojekt används Projekt- och programhandboken (PPH). (Trafikförvaltningen, 2016a)

Figur 3. Övergripande faser för Handboken för studier och Projekt- och programhandboken.

Ett genomförandeprojekt på Trafikförvaltningen går igenom fyra faser som är analysfas, planeringsfas, genomförandefas, och slutligen avslutsfas. (Ibid, 2016a)

Figur 4. Faser i ett genomförandeprojekt på Trafikförvaltningens.

I analysfasen bedöms möjligheten till att genomföra projektet genom att kompetens, intressenter och resurser identifieras samt att outtalade förväntningar och krav samlas in.

Beställningen som tagits fram av Strategisk utveckling eller Trafikavdelningen är baserad på planerings- och utredningsstudier. Inledningsvis i analysfasen utförs en uppstartsworkshop med syftet att beställningen analyseras och det säkerställs att effektmål och syfte är tydligt beskrivna. (Ibid, 2016a)

I planeringsfasen konkretiseras och kompletteras projektmålen, omfattningen av projektet bryts ner i mindre hanterbara delar, projektgruppen som innefattar alla som levererar till projektet identifieras och det tas fram en detaljerad tidsplan. I projektets planeringsfas tas krav fram och konkretiseras. Resultatet av detta beskrivs, bryts ned och dokumenteras vilket sedan utgör grunden för det som projektet skall leverera. I planeringsfasen behandlas även arbetsmiljö och projektet ska identifiera vilka arbetsmiljöfrågor som projektet berör.

Konsekvenser för resenärer utreds, där två aspekter tas upp: kommunikation och kundtjänst

Analys Planering Genomförande Avslut

(17)

7 samt samråd med intresseorganisationer för tillgänglighetsfrågor. Vidare ska det i planeringsfasen ta hänsyn till muta och korruption. (Ibid, 2016a)

I genomförandefasen utförs de aktiviteter som planerats i de tidigare faserna i projektet.

Under genomförandet följs planeringen upp kontinuerligt och nödvändiga ändringar och kommunikation hanteras enligt rutiner. I den avslutande fasen avslutas och dokumenteras projektet. I denna fas utvärderas arbetet, resultatet dokumenteras och dessutom dokumenteras erfarenheter som projektet bidragit till och som kan vara till hjälp för kommande projekt. (Ibid, 2016a)

(18)

8

4 Teori

I detta avsnitt redogörs två delar av forskning och teorier som används för att besvara forskningsfrågorna. I den första delen presenteras teorier om hållbar utveckling för att sedan smalnas av till social hållbarhet och till sist social hållbarhet kopplat till kollektivtrafiken. I den andra delen presenteras teorier om organisatoriska förutsättningar för hållbarhetsarbete, lärande organisationer och design för lärande.

4.1 Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling blev känt och definierat i och med Brundtlandrapporten Our common future som släpptes år 1987 av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av FN. I rapporten definieras hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. I rapporten beskrivs hållbar utveckling som en förändringsprocess snarare än ett fixt tillstånd som ska uppnås. Denna process ska innefatta hur investeringar riktas, hur resursutnyttjande sker, den tekniska utvecklingens riktning, och institutionella förändringar med avseende på våra behov samt framtida generationers behov. (UN, 1987) Det har framförts kritik mot Brundtlandrapportens definition av hållbar utveckling.

Exempelvis att det är så pass vagt definierat vilket kan leda till att företag kan fortsätta med en icke hållbar verksamhet med ändå påstå att de är för en hållbar utveckling på grund av den vaga definitionen. (McKenzie, 2004)

Hållbar utveckling brukar beskrivas i tre dimensioner. Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det finns flertalet modeller som visar på hur dimensionerna är beroende av varandra. Den mest kända modellen är utvecklad för Förenta Nationernas miljöprogram där de tre dimensionerna tas i lika stort beaktande. (Wimark, 2017) Modellen som Trafikförvaltningen beskriver hållbar utveckling är att social hållbarhet är målet, miljön sätter gränser och ekonomin är ett verktyg. (Trafikförvaltningen, 2016b)

Figur 5. Två sätt att illustrera hållbar utveckling.

År 2015 fastställde FN 17 globala mål för hållbar utveckling som ska uppnås till 2030. I den politiska deklarationen som förmedlar avsikten med agenda 2030 betonas vikten av att de tre dimensionerna av hållbar utveckling måste samspela för att uppnå målen.

Genomförandet av agenda 2030 nationellt görs av kommuner, landsting, regeringskansliet och statliga myndigheter. Dessutom spelar bland annat näringsliv, frivilligorganisationer och akademin en stor roll för att arbetet ska bli lyckat. (Regeringen, 2016)

(19)

9

4.2 Social hållbarhet

Social hållbarhet är ett omtvistat begrepp inom forskningen och är som en paraplyterm för flertalet sociala aspekter. Termen kan definieras som ett livsförbättrande tillstånd inom lokalsamhällen och en process som kan uppnå det tillståndet. Social hållbarhet får ofta inte lika stor plats som de ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekterna i företagssammanhang och detta kan bero på att det inte är lika lätt att mäta på kvantitativt sätt som de andra hållbarhetsaspekterna. McKenzie (2004) har identifierat två viktiga antaganden om vilken roll social hållbarhet spelar inom hållbar utveckling. Den första är att social hållbarhet står i strid med ekologisk hållbarhet och för att uppnå bästa resultat ska man satsa på att ha så hög levnadsstandard som möjligt med så liten miljöpåverkan som möjligt. Det andra antagandet är att i många sammanhang där man vill titta på hållbarhet görs det ofta i en ekonomisk eller miljömässig kontext där man ser sociala perspektivet som ett verktyg för bland annat att främja budskapet om hållbarhet. (McKenzie, 2004)

Begreppet social hållbarhet behöver utvecklas och ges ett innehåll som syftar framåt. Social hållbarhet som begrepp har ingen allmän definition som blivit etablerad. Det finns mängder av olika definitioner som kan leda till förvirring och att begreppet känns oklart vilket kan ge intrycket att begreppet inte är användbart. Meningen med hållbarhetsbegreppet är inte att det ska innefatta mätbara variabler och exakta formuleringar utan snarare att det ska behandlas som ett orienterande begrepp. Med det menas att begreppet anger en riktning och att det en finns idévärld som är bunden till begreppet. Ett annat sätt att beskriva begreppet är att det uppvisar ett perspektiv som innefattar om en möjlig framtid.

Perspektivets innehåll i en given kontext är beroende av de värderingar som existerar där det kan förekomma olika uppfattningar och normer av det eftersträvansvärda. Dessa förändras när samhället förändras. För ca 20–30 år sedan hade exempelvis trygghet i stadsplanering inte samma tyngd och innebörd som den har idag. (Olsson, 2012)

Genom att se det som ett orienterande begrepp medför det att vi kan vara öppna för utveckling och förändring av begreppet. Det är inte så att begreppet kan användas helt godtyckligt utifrån egna värderingar. Med avseende på det som finns skrivet om begreppet finns det tydliga riktlinjer som ger social hållbarhet användning och innehåll. (Olsson, 2012)

4.2.1 Ramverk för social hållbarhet inom kollektivinfrastruktur

Wimark (2017) har sammanställt litteratur från de senaste 20 åren för att ge en bild av kollektivtrafikinfrastruktur förhållande till social hållbarhet och kom fram till att dess innebörd kan infångas och struktureras på flertalet vis. Med hjälp av olika ramverk kan olika sidor av social hållbarhet behandlas och fångas in. Dessa ramverk skiljer sig även i exkludering och inkludering av ekonomiska principer, där vissa innehåller dessa principer i definitionen och andra är till sin karaktär uteslutande sociala. Det finns fler ramverk men de ramverken har inte tillämpats i en transportkontext. (Wimark, 2017)

4.2.1.1 Socialt kapital

Enligt Wimark (2017) består begreppet socialt kapital främst av sociala hållbarhetsfaktorer som är sammankopplat med nyttor från den urbana infrastrukturen. Definitionen av socialt kapital bygger på tre faktorer som är allmän tillit till människor, det sociala utbytet mellan människor av varor och tjänster samt sociala nätverk. Socialt kapital kan delas in i överbryggande och sammanbindande band. Där överbryggande band handlar om att olika heterogena grupper har förbindelser mellan sig och sammanbindande band som handlar om sociala nätverk och deras sociala kapitalförbindelser. Beroende på undersökningsnivån som individen (micro), lokalsamhället (meso) eller nationell och regional (macro) kommer social kapitalet variera. (Wimark, 2017)

(20)

10 4.2.1.2 Socialt utanförskap och segregering

Enligt Wimark (2017) är det vanligt förekommande i segregationsstudier att behandla de negativa effekterna av transportinfrastruktur som är dålig. En av de tidigaste definitionerna lyder ”en individ är socialt utesluten om (a) han eller hon är geografiskt bosatt i ett samhälle och (b) han eller hon inte deltar i medborgarnas normala verksamheter i det samhället” (Wimark, 2017, s. 15). Vidare kategoriserade författaren verksamheterna i de fem dimensionerna politiskt deltagande, sparande, konsumtionsvanor, socialt samspel och produktivitet. (Wimark, 2017)

4.2.1.3 Social jämlikhet och rättvisa

Det kan vara svårt att skilja på begreppen likhet och jämlikhet. Likhet innebär att inom en befolkning är mängden av tjänster och varor lika fördelad, medan jämlikhet handlar om att tjänster och varor är rättvist fördelat med avseende på behov. Traditionellt åtskiljer sig horisontell jämlikhet och vertikal jämlikhet, med horisontell jämlikhet menas en likabehandling av likar, som går ut på en allmän rättvisa och välfärdsanalyser. Vertikal jämlikhet betyder lika behandling av olika grupper. Vidare har definitionen av vertikal jämlikhet utvecklats genom att utökat definitionen med två underkomponenter, den ena är med avseende på inkomst och klass och den andra med avseende på behov och förmåga till mobilitet. Underkomponenterna handlar om fördelningen av ekonomiska och sociala tjänster och varor i samhället. Social rättvisa kan ses som “den rättvisa fördelningen av vad medlemmarna i ett samhälle äger, tjänar och förlorar” (Wimark, 2017, sid 16). (Wimark, 2017)

4.2.2 Social hållbarhet och kollektivtrafik

Wimark (2017) har med hjälp av tidigare forskning ringat in förhållandet mellan social hållbarhet och kollektivtrafik i sex stycken aspekter.

 Geografiskt avstånd som skapar utanförskap, där individer till exempel kan uteslutas från arbetsplatser, anläggningar och tjänster.

 Transportrelaterade utanförskap som handlar om att människor ska ha möjlighet att röra sig i den byggda miljön. Det kan handla om funktionsnedsättningar hos personer som har svårt med framkomsten i kollektivtrafiken.

 Utanförskap som är kopplat till ekonomi. Det kan handla om exempelvis bristande tillgång till sysselsättning och även resekostnader.

 Rädsla och otrygghet som leder till att vissa grupper är speciellt utsatta i kollektivtrafiken och rädsla kan bidra till utanförskap i kollektivtrafiken. Kvinnor och invandrare är speciellt utsatta grupper.

 Sociala kontakter och möten i kollektivtrafiken kan minska segregationen.

 Transportinfrastrukturen kan ses som ett redskap för att förbättra hälsan i ett samhälle. Till exempel genom åtkomst till vissa platser som apotek och grönområden. Kollektivtrafik kan även minska miljöpåverkan och vägolyckor med personskador.

4.2.3 Hur mäts social hållbarhet?

Wimark (2017) menar att det finns både kvalitativa och kvantitativa sätt att mäta social hållbarhet men att social hållbarhet och nytta är svårfångade begrepp. Det är svårt att omsätta i enkel praktik eller mätas med enkla metoder. Kvantitativa metoder som

(21)

11 Stockholms läns landsting kan använda är tillgänglighetdata som kan belysa skillnader i tillgänglighet som leder till ojämn fördelning mellan trafikutbud och viktiga samhällsfunktioner. Reseundersökningen är en annan metod som kan användas för att dra slutsatser om vilka koncentrationer av individer baserade på geografiska områden som har sämre utbyggda nätverk. Kvalitativa metoder för att planera kollektivtrafiken är intervjuer.

Intervjuer är resurskrävande men har möjlighet att leda till att kunna göra en bedömning av vilket alternativ som är mest gynnande för den intervjuade gruppen. Wimark (2017) menar att det är viktigt att utveckla och använda metoderna för att belysa frågor, koncept och idéer för relationen social nytta och kollektivtrafik. Detta bland annat för att forskningen ännu inte kommit fram till hur en väl utbyggd kollektivtrafik bidrar till social hållbarhet i Stockholm. (Wimark, 2017)

4.2.4 Sociala konsekvensbeskrivningar (SKB)

I planeringsprocesser för infrastrukturprojekt ställs allt högre krav på att synliggöra de olika grupper som finns i samhället samt beskriva vilka sociala konsekvenser som ny infrastruktur kan få för respektive grupp. För att inkludera sociala frågor i planeringsprocessen blir därför sociala konsekvensbeskrivningar allt vanligare, förkortat SKB. I Trafikanalys (2015) beskrivs det att högre krav bör ställas på att inkludera SKB i infrastrukturprojekt i Sverige och att det ska ske på kommunal, regional och nationell nivå. För att bidra till att nå de transportpolitiska målen som i stort handlar om att ha en långsiktigt hållbar transportförsörjning som dessutom är samhällsekonomiskt effektiv. SKB ska behandlas liknande som miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) men att krav på SKB även ska kunna vara flexibelt utifrån projektets typ och storlek. SKB ska komma in tidigt i planeringen och vara integrerad i hela planeringsprocessen och krav bör ställas på att parter som medverkar i utförandet i SKB bör ha god kompetens om social hållbarhet och sociala konsekvenser. För att underlätta arbetet och säkerställa att sociala aspekter vägs in i beslut bör kompetens om sociala aspekter och sociala konsekvenser finnas i projektorganisationen. Frågorna bör vara närvarande vid projektmöten och finnas kompetens om inom projektledningen. För projektet behövs en SKB-samordnare eller SKB-grupp som har en övergripande roll och beroende på vilka sociala konsekvenser som projektet ger upphov till kan det gruppens sammansättning se olika ut. (Trafikanalys, 2015)

Vanclay (2003) menar precis som Trafikanalys (2015) att det är av vikt att sociala konsekvenser ska beaktas i tidigt skede. Vanclay (2003) menar även att beskrivningarna ska inkludera många grupper och speciellt socioekonomiskt svaga grupper samt analysera eventuella kedjereaktioner och återkoppla till tidigare arbete som gjort.

4.2.5 Social hållbarhet i byggprojekt

Social hållbarhet inom bygg- och anläggningsprojekt kan handla om krav om sysselsättning för missgynnade och marginaliserade grupper som till exempel funktionshindrade, etniska minoriteter och långtidsarbetslösa. Det kan även innebära att byggentreprenören använder produkter som är tillverkade av företag som har säkerställt goda arbetsvillkor för anställda.

(Loosemore, 2016) Social hänsyn är något som bör tas i beaktande vid offentlig upphandling, enligt lagen om offentlig upphandling (Göteborgs stad, 2016). Ibland saknas det tillräcklig kompetens för att kunna ställa relevanta krav om hållbarhet i upphandlingar.

Men att upphandlingar från Landsting och kommuner har stor påverkan på samhället då det handlar om stora belopp. (Ammenberg, 2012)

4.3 Organisatoriska förutsättningar för hållbarhetsarbete

I en organisationsstruktur är det mycket som pekar på att hållbarhetsarbetet fördelaktigt inte ska ske centraliserat utan att det ska ske ute i organisationens olika delar, det bidrar till att öka förståelsen för området och sprida kunskap. Vidare kan organisationens kultur och engagemang påverkas positivt av att organisationen är decentraliserad. En decentralisering

(22)

12 behövs för att hållbarhetsfrågors uppfattning ska förskjutas från: kostnad till intäkt, att specialområdet är centraliserat till en allmän kompetens hos personalen, en inställning att det skapar besvär till säkerställning av en god framtid och problem till möjlighet. En bra utgångspunkt för att en organisation ska arbeta med hållbarhet är att det finns en flexibilitet och möjlighet att tänka i nya banor. Det är av vikt att det finns ett starkt intresse, att det är prioriterat och att det är affärsnära. (Ammenberg, 2012)

4.4 Lärande organisationer

Granberg och Ohlsson (2009) beskriver utifrån pedagogerna Piaget, Lewin och Dewey den lärande organisationen, som är en organisation som har ett tydligt fokus på kompetensutveckling och lärande. Organisationen ska skapa goda förutsättningar för lärande hos medarbetare och ta tillvara detta i organisationen för att påverka och anpassa sig till världen utanför samtidigt som organisationen har en hög effektivitet. (Granberg och Ohlsson, 2009)

Motivering till varför en organisation bör vara en lärande organisation:

”De två faktorerna lärande och förändring förstärker varandra. Ju snabbare omvärlden förändras, desto mer kunskap måste organisationen utveckla för att handskas med förändringen. Och omvänt, ju mer kunskap som organisationen utvecklar, desto mer kan den påverka omvärlden” (Ibid, 2009, s. 15)

Inom teorin för lärande organisation finns några områden som anses vara betydelsefulla, bland annat dialog, systemtänkande samt sociokulturella perspektiv. (Ibid, 2009)

4.4.1 Dialog

För organisationens lärande har dialogen en betydelsefull roll. Det är viktigt att särskilja dialog och diskussion, där dialog handlar om att föra fram åsikter och tankar medan diskussion innebär att parterna kämpar för att övertyga varandra. Inom ett team kan individerna expandera sitt lärande genom att föra dialog. Vid beslut behövs diskussion för att komma fram till de bästa lösningarna för beslutet. Dialogen ses som ett verktyg för att utveckla lärande utöver det rutinmässiga och det är viktigt att dialog inte endast sker inom vissa subgrupper utan förs i hela organisationen. (Ibid, 2009)

4.4.2 Systemtänkande

Systemtänkande inom den lärande organisationen handlar om att förändringar inom och utanför systemet inte kan hanteras om inte alla delar av systemet tas i beaktande. Vilket betyder att det inte spelar någon roll hur mycket olika individer inom organisationen utvecklar sin kompetens om de olika delarna inte kan kommunicera lärdomarna.

Systemtänkande kan både handla om olika individer inom organisationen men även hur uppgifter och strategier är relaterade till varandra. (Ibid, 2009)

4.4.3 Sociokulturellt perspektiv

Det sociokulturella perspektivet knyter ihop individer och deras lärande till den miljö som de befinner sig i, både socialt och kulturellt. I det sociokulturella perspektivet är relationen mellan individen och omgivningen i ständigt samspel i en verksamhet som är både socialt och historiskt skapad och där språket fungerar som förmedlare. Med det sociokulturella perspektivet och med den lärande organisationen i fokus har begreppet expanderande lärande uppkommit, där lärande sker när medarbetare och organisation är i en kollektiv och innovativ kunskapsbildningsprocess. Kunskapsbildning kan inte ske utanför det system som individen befinner sig i och för att utveckling ska ske måste det ske varaktiga systemrelaterade förändringar och då krävs det att hinder i organisationen tydliggörs och behöver hanteras. Spänningar inom system kan skapa frågor och skeenden som tydliggör

(23)

13 brister och bidrar till att det skapas nya modeller och redskap vilket sedan implementeras i system och på så sätt har expanderande lärande skett, detta kan ses som en kollektiv lärprocess. (Ibid, 2009)

Två exempel på egenskaper som kännetecknar den lärande organisationen är:

 Pilotprojekt kan vara till hjälp för organisationen ska arbeta mer med strategier och riktlinjer.

 Alla medverkar till utveckling av organisationens policys. (Ibid, 2009)

4.4.4 Hållbar utveckling och lärande organisationer

Det finns kritik kopplat till den tradition som legat till grund för den lärande organisationen.

Kritiken handlar om att den är alltför kognitiv inriktad samt för inriktad på management och behöver behandla mer etik och värdesystem. Den framtida lärande organisationen kan vara den visa organisationen som fokuserar på visdom och tar tillvara på olika aktörers intressen. Detta menar Granberg och Ohlsson (2009) är förknippat till hållbar utveckling där den visa organisationen inte endast fokuserar på pengar och kortsiktiga mål utan även upprätthåller organisationens moral och integritet. Problematiken med den visa organisationen med fokus på hållbar utveckling är att den inte kan locka med potentiell ekonomisk vinst. Många organisationer anser sig inte ha råd med hög moral även om de anser att det är viktiga frågor och utvecklar olika strategier för socialt ansvarstagande och hållbar utveckling. (Ibid, 2009)

4.5 Designteori och multimodalt lärande

Design för lärande är ett perspektiv på lärande som presenterar och ringar in nya begrepp som behövs för att analysera hur kunskapsutveckling och lärande gestaltas i en tid med nya kommunikationssätt, nya medier och förändring av människors sociala relationer i olika miljöer. Hur lärprocesser inramas och utvecklas i en handling är fokus för design för lärande. En genomgripande betydelse för lärande är kommunikationens olika egenskaper och att multimodal kommunikation är mer mångsidig och komplex än bara de budskap som förmedlas med språket i skrift eller tal. Detta påverkar hur vi förstår och designar lärande. I ett designteoretiskt perspektiv på lärande ställs frågorna om hur världen representeras genom olika tecken i olika medier samt på vilket sätt och med vilka medier som innehållet ges form. I detta perspektiv beskrivs hur kunskap presenteras hör ihop med och är en del i innehållet. (Rostvall och Selander, red, 2008)

4.5.1 Multimodalitet

Att människan är en teckenskapande varelse är en utgångspunkt för att förstå lärande och kommunikation. All kommunikation och lärsituationer är fyllda med information och består av flertalet system av tecken. Kommunikation sker genom flera parallella system av tecken och vart och ett är bärare av mening. Därför beskrivs kommunikation som multimodalt vilket betyder att kommunikation sker samtidigt i olika teckensystem och de olika budskapen kan motsäga eller stödja varandra. (Rostvall och Selander, red, 2008) Betydelsen av ord, symboler, gester och föremål får sin betydelse när de sätts in i ett sammanhang där de används och skapats. (Selander och Kress, 2010) Vidare berättar vi för varandra med hjälp av våra kläder, gester och kroppar hur en situation ska förstås. (Rostvall och Selander, red, 2008)

Selander och Kress (2010) presenterar begreppen kunskap, lärande och meningsskapande som en ingång till ett designteoretiskt och multimodalt synsätt på lärande. Kunskap kan ses som ett uttryck för aktivitet och praktik och framträder genom hur man representerar världen, vilket i sin tur visar hur hen förstår och förhåller sig till världen. Kunskap skapas för

(24)

14 att hantera olika typer av dilemman och utmaningar för att utgöra en grund för hur hen handlar. Lärande kan förstås som en ökad förmåga att på ett meningsfullt sätt engagera sig i världen och använda och elaborera olika teckenvärldar i en kunskapsdomän. Detta gör det viktigt att få en förståelse för lärmiljön och hur inramningen av lärandet har skett.

Meningsskapande kan ses som en kreativ handling där man omskapar redan befintliga representationer likt lärande. Aktiviteterna kan förstås som en förändring vid varje enskilt tillfälle och relationen mellan olika aspekter förskjuts ständigt. Att skapa representationer och transformera information är meningsskapande aktiviteter som är uttryck för hur människor orienterar sig och engagerar sig i världen. (Selander och Kress, 2010)

4.5.2 Didaktisk design

Selander och Kress (2010) beskriver begreppet didaktisk design som att det är “både för hur man kan forma sociala processer och skapa förutsättningar för lärande, och för hur individen ständigt återskapar (re-designar) information i meningsskapande processer”

(Ibid, 2010, s. 24). Didaktisk design är inte enbart för en skolmiljö utan det är även en aspekt i många andra sammanhang som är ett sätt att förstå pågående läroprocesser. (Ibid, 2010)

Individen kan visa sitt lärande i teckenskapande aktiviteter och genom transformationer.

Där teckenskapande sker i relation till socialt iscensatta situationer utifrån dels personligt intresse och även utifrån de resurser som finns tillgängliga och dess innebörder som de är laddade med. Det kan ske med kroppen då individen uttrycker sin förståelse via kroppsspråk och tal eller formulerar sig via text. Transformation kan förklaras som ett sätt att omgestalta och bearbeta information, som att re-designa. En transformation skulle kunna vara om en individ läser en text och sedan skriver en ny text för att analysera eller beskriva det lästa och det kan ske mellan olika medier. (Ibid, 2010)

4.5.3 Lärande som en kommunikativ teckenskapande aktivitet

Utifrån ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv finns det i en kommunikativ situation, olika uppfattade erbjudanden och flera möjliga budskap. Med det menas att tolkaren av ett erbjudande är lika aktiv som den som står för erbjudandet. Man talar därför inte om mottagare i den klassiska modellen sändare → budskap → kanal → mottagare utan snarare en mottagare som en person som aktivt väljer att orientera sig och skapa mening utifrån sina intressen. Lärande är en ständig process och pågår i en mängd mikrosituationer, genom att se mönster i fenomen och omforma eller jämföra begrepp och klassifikationer som redan formats av företeelser och fenomen. Individen kan även lära sig genom imitation och på så sätt öva olika färdigheter. (Ibid, 2010)

4.5.4 Social inramning

Rostwall och Selander (red, 2008) menar att kunskap och mening skapas i interaktionen mellan människor i ett socialt sammanhang. Lärprocesser skapas i dessa sammanhang och kallas inramning och dessa kan vara formella, semiformella eller informella. Formella inramningar kan vara skolan medan informella inramningar är när människor möts i sammanhang som saknar bedömningssystem eller officiella ramar. I sociala inramningar har deltagarna olika möjligheter att påverka situationen då de har olika roller och erfarenheter. Detta påverkar meningsskapandet då rollerna påverkar vem som får kommunicera vad och vem som har tolkningsföreträde vilket leder till vilken mening som ska gälla. Vilka eller vem som uttrycker en kunskap har betydelse för hur kunskapen kommer att föras vidare och värderas mellan grupper och människor. Dessutom påverkar förväntningarna på inramningen kommunikationen mellan aktörerna. Detta synsätt betyder inte att alla aktörer har samma mening och syn på en viss situation utan betyder att inramningen påverkar vilka typer av meningar som erbjuds och vem som har tolkningsföreträde. (Rostvall och Selander, red, 2008)

(25)

15

4.6 Interaktiv dokumentation i fokussamtal

Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att intervjuer kan utformas som fokussamtal.

Fokussamtalen handlar inte om att nå konsensus inom ett område utan snarare belysa olika synsätt på ämnet som diskuteras. Ett sådant samtal leds av en moderator som har som uppgift att presentera ämnet som ska diskuteras och underlätta diskussionen samt leda den framåt. Fokussamtal som metod passar bra för upptäckande studier inom nya områden då de kan frambringa spontana reaktioner på området. (Kvale och Brinkmann, 2009)

Pelz–Wall beskriver sin metod interaktiv dokumentation i Rostvall och Selander (red, 2008). Fokussamtal videodokumenteras och dokumentationen bildar därefter utgångspunkt för återkoppling och för metareflektion vid nästa fokussamtal. Pelz–Wall beskriver interaktiv dokumentation som en metod som kan användas för att systematiskt samla in data och ett didaktiskt tillvägagångssätt för att designa samtal om meningsskapandets förhandlingsprocesser. Att sträva efter effektivitet av utvecklingsgenererande och kunskapsgenererande processer är inte att föredra eftersom de vanligtvis kräver tid och tålamod. Metodens tre övergripande mål för att möjliggöra en transformativ lärandeprocess är:

Innehållsmål: Definiera begrepp och tydliggöra perspektiv.

Processmål: Utveckla gruppens förmåga till kritisk reflektion och förmåga att använda den sociala interaktionen för att stödja innehållsmålet och gruppens förändringsprocess.

Personliga mål: Utveckla förmåga till kritisk självreflektion och förändring gällande den del av personligheten, som krävs för att stödja innehållsmålet och grupprocessen.

(Ibid, s. 239)

Det följande samtalet inleds med både en kort muntlig sammanfattning av moderatorn och uppspelning av valda delar från det föregående fokussamtalets videodokumentation. Det ska ges utrymme för deltagarna för metareflektion, att skriva ner egna tankar och utrymme att dela med sig av sina tankar som vidare är en grund i det fortsatta samtalet. Några av frågorna som är centrala i interaktiv dokumentation är:

Vad uttrycker deltagarna och hur förhåller de sig till de frågor som är i fokus?

Vad och hur uttrycker och förhåller de sig till föreställningar om lärprocesser, till varandra, interaktionen i gruppen och till sig själva och sitt eget sätt att interagera och agera?

Med vilka argument och på vilket sätt förhandlar och omförhandlar deltagarna mening?

(Ibid, s. 239)

För att interaktiv dokumentation ska utgöra ett framgångsrikt stöd för en kritisk reflektionsprocess krävs det tydlig och medveten handledning. Det är moderatorn som ska se till att alla deltagare får utrymme att bli hörda och sedda vid varje fokussamtal.

Moderatorn måste även vara lyhörd genom att läsa och tolka deltagarnas uttryck, både under återkopplingen av videodokumentationen och under samtalets gång. (Ibid, 2008)

(26)

16

5 Metod

För att svara på forskningsfrågorna har en kvalitativ metodansats valts. Undersökningen bygger på en fallstudie på Trafikförvaltningen där intervjuer med projektledare samt en dokumentanalys av Trafikförvaltningens dokument har genomförts. Fokussamtal med en projektledare och Trafikförvaltningens utvecklingsstrateg för social hållbarhet har genomförts med interaktiv dokumentation med videokamera. Vidare har det utvärderas om interaktiv dokumentation i fokussamtal kan fungera som stöd och bidra till lärande i arbetet med social hållbarhet i projekt.

5.1 Översikt av arbetets genomförande

Uppdragsbeskrivningen till denna studie var från början bred och handlade om att undersöka vad Trafikförvaltningen har för utmaningar för att arbeta med social hållbarhet i genomförandeprojekt. För att smalna av undersökningen valdes i samråd med handledare att enbart undersöka vad projektledarna i genomförandeprojekt behöver för att arbeta med social hållbarhet. Utifrån det valdes metoderna intervju och interaktiv dokumentation i fokussamtal. Efter att den insamlade data analyserats visade det sig att det inte bara är i genomförandeprojekten som det finns utmaningar utan även i organisationen, med den insikten tog undersökningen en ny vändning. Syfte och frågeställningarna samt teori fick delvis omformuleras för att fånga den nya insikten.

5.2 Kvalitativ metod

Kvalitativa metoder är enligt Björndal (2005) lämpade att använda då man söker en djupare förståelse av det som ska undersökas och är mindre intresserad av kvantifiering. Vanligtvis är det ett relativt litet urval av personer som ingår i undersökningen. Vidare menar Silverman (2010) att den främsta styrkan i kvalitativ forskning är dess förmåga att studera fenomen som det annars hade varit omöjligt att få tillgång till. Utifrån forskningsfrågorna valde vi att använda oss av kvalitativa metoder som dokumentanalys, intervjuer och fokussamtal.

5.3 Dokumentanalys

För att ta reda på hur Trafikförvaltningen har definierat begreppet social hållbarhet och hur projekt ska arbeta med social hållbarhet har Trafikförvaltningens riktlinjer och rutiner för social hållbarhet systematiskanalyserats utifrån forskningsfrågorna. Dessutom skapade riktlinjerna för social hållbarhet även underlag för intervjufrågor. Trafikförvaltningens projekt- och programhandbok har studerats för att få en överblick hur projekt styrs och genomförs på Trafikförvaltningen. Kapitlet projekt har analyserats utifrån delkapitlerna analys, planering, genomförande och avslut utifrån ämnet social hållbarhet.

5.4 Fallstudie

Flyvbjerg (2006) menar att det är vanligt med missförstånd om fallstudieforskningens användbarhet. Han menar att det går att generalisera från ett enskilt fall beroende på vilket fall det talas om och hur det väljs. Fallstudier är användbara både för att generera och testa hypoteser, men det är inte enbart begränsad till dessa forskningsaktiviteter. I vissa fall kan fallstudieforskning vara bättre på att generera hypoteser än att testa dem. Kritiken av att fallstudieforskning är partisk är vilseledande eftersom den har sin egen stringens som skiljer sig en del från övriga kvantitativa metoder. Det betyder inte att fallstudieforskning är mindre stringent för det. Ett annat missförstånd är att teoretisk kunskap är mer värd än praktisk kunskap. Men inom den samhällsvetenskapliga forskningen har det inte produceras några generella, kontextoberoende teorier och i slutändan har teorierna inget annat att erbjuda än konkret, kontextberoende kunskap. Flyvbjerg (2006) menar att för att ta reda på

(27)

17 hur arbetet med social hållbarhet fungerade i praktiken valdes det att göra en fallstudie, där den primära datainsamlingsmetoden var intervjuer.

5.4.1 Intervjuer

En kvalitativ intervju är ett sätt att undersöka hur personer förstår och upplever den värld de lever i där de själva med egna ord får beskriva aktiviteter, åsikter och erfarenheter.

Intervjuer kan vara antingen hypotestestande eller explorativa. Explorativa intervjuer är öppna och ofta mindre strukturerade. Forskarens roll är att presentera området och följa upp den intervjuades svar och försöka hitta nya vinklar att undersöka om området.

Hypotestestande intervjuer är mer strukturerade där forskarens roll är att undersöka hypoteser och förstå den intervjuades uppfattning om det sökta området. Vanligtvis skrivs en intervjuguide inför intervjun, den kan vara mer eller mindre strukturerade för intervjuns förlopp. En halvstrukturerad intervju innebär att intervjuguiden innehåller en översikt av ämnena som ska täckas och förslag på frågor. Under intervjun kan intervjuaren själv bestämma hur strikt intervjuguiden ska följas och hur intervjupersonens svar och nya riktningar ska följas upp. (Kvale och Brinkmann, 2009)

Kvale och Brinkmann (2009) beskriver en intervjuundersökning i sju stadier. Första stadiet är tematisering, där undersökningens syfte och frågeställning beskrivs utifrån det valda ämnet som ska behandlas. Vidare kommer planering där undersökningen planeras utifrån vilken kunskap som eftersträvas, även moraliska konsekvenser som kan uppstå under undersökningen tas i beaktande här. Det tredje stadiet är Intervju, intervjun genomförs i enlighet med den framtagna intervjuguiden och till den eftersökta kunskapen där intervjuaren ett reflekterande förhållningssätt. Intervjumaterialet förbereds sedan inför analys, detta stadie kallas Utskrift. Det skulle till exempel kunna handla om att överföra talspråk till skriftspråk. Vidare kommer Analys, vid analysen avgörs vilka analysmetoder som är lämpliga utifrån undersökningens ämne, syfte och grundval av intervju. Verifiering, i det här stadiet fastställs validitet, reliabilitet och generaliserbarheten av intervjuresultatet.

Slutligen kommer stadiet Rapportering där undersökningens resultat och de metoder som användes rapporteras vetenskapligt.

Utifrån Kvale och Brinkmanns (2009) 7 steg utfördes två explorativa och semistrukturerade intervjuer, se bilaga 2. Där intervjufrågorna var inspirerade av framträdande teman i Trafikförvaltningens riktlinjer för social hållbarhet; Trygghet, tillgänglighet, dialog och samverkan och konsekvensbeskrivningar. Intervjuerna ljudinspelades och stödanteckningar fördes under intervjun. Efter intervjuerna transkriberades röstupptagningen och analyserades med utgångspunkt i forskningsfrågorna.

5.5 Interaktiv dokumentation i fokussamtal

Från förstudien som var utförd på Trafikförvaltningen efterfrågade projektledarna kunskap om hur de i projekt kan arbeta med social hållbarhet. Det är avdelningen strategisk utveckling som har kunskap om hur arbetet med social hållbarhet kan gå till på Trafikförvaltningen och med detta som bakgrund valdes det att testa metoden interaktiv dokumentation i fokussamtal med en projektledare och utvecklingsstrategen för social hållbarhet.

5.5.1 Utförande av interaktiv dokumentation i fokussamtal

För denna undersökning valdes det att göra tre fokussamtal som var en timme långa vardera. Tiden mellan varje fokussamtal varierade mellan 1–2 veckor för att ge tid till reflektion hos deltagarna. Alla tre fokussamtalen utfördes i Trafikförvaltningens lokaler med en projektledare och Trafikförvaltningens utvecklingsstrateg för social hållbarhet. En agerade som moderator och den andra satt i ett av hörnen i rummet och övervakade kameran. Fokussamtalen dokumenterades med en handvideokamera med mikrofon som var

(28)

18 placerad på ett stativ i ett av rummets hörn. Kameran sattes på innan varje samtal startade och stängdes av precis efter att samtalet var avslutat, detta för att inte missa någon sekvens.

Det inspelade materialet användes sedan både för analys och som ett pedagogiskt material för de fortsatta fokussamtalen.

5.5.1.1 Fokussamtal 1

Fokussamtal 1 inleddes med att moderatorn presenterade det valda ämnet social hållbarhet i bygg- och anläggningsprojekt. Efter det fick deltagarna beskriva vilken roll de har på Trafikförvaltningen och vad de arbetar med. Sedan ställde moderatorn en öppen fråga och vid de tillfällen som samtalet planades ut ställdes stödfrågor från fyra förvalda ämnen trygghet, dialog, tillgänglighet och SKB, se bilaga 3 för stödfrågor som användes i samtalet.

Dessa ämnen kommer från en övergripande analys av Trafikförvaltningens dokumentet Riktlinjer för social hållbarhet.

Efter samtalet analyserades dokumentationen och två sekvenser valdes ut som påvisade meningsskiljaktigheter eller missförstånd mellan deltagarna och det valda ämnet. Dessa två sekvenser användes som material för analys samt som didaktiskt material för att föra samtalet vidare vid fokussamtal 2.

5.5.1.2 Fokussamtal 2

Inledningsvis gav moderatorn en kort sammanfattning av fokussamtal 1 för att sedan visa den ena av videosekvenserna som valdes ut från fokussamtal 1. Med utgångspunkt från sekvensen fick deltagarna sedan fritt diskutera. Då samtalet planades ut använde moderatorn stödfrågor som utformats utifrån videosekvenserna som visats, se bilaga 4.

Vidare visades den andra videosekvensen som valts ut och på samma sätt användes stödfrågor då samtalet planades ut.

Efter fokussamtalet analyserades dokumentationen och en sekvens valdes ut som påvisade meningsskiljaktigheter eller missförstånd mellan deltagarna och det valda ämnet. Den sekvensen användes som material för analys samt som didaktiskt material för att föra samtalet vidare vid fokussamtal 3.

5.5.1.3 Fokussamtal 3

Fokussamtal 3 var uppdelad i två delar. Den första delen inleddes med att moderatorn gav en kort sammanfattning av fokussamtal 2. Därefter visades en videosekvens från fokussamtal 2 och samtalet fortsatte med utgångspunkt utifrån sekvensen. På samma sätt som i tidigare samtal användes stödfrågor om samtalet planade ut, se bilaga 5. Resterande del av samtalet användes till att utvärdera metoden med deltagarna. Frågor om metoden ställdes för att fungera som stöd för utvärdering om metoden var lämplig, se bilaga 5.

Efter fokussamtal 3 analyserades dokumentationen och det gjordes en helhetsbedömning av alla fokussamtal för att bedöma om interaktiv dokumentation i fokussamtal kan fungera som stöd för Trafikförvaltningen att arbeta med social hållbarhet i projekt.

5.6 Etik

Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning har Vetenskapsrådet (2002) tagit fram fyra forskningsprinciper. Syftet med principerna är att ge normer för undersökningsdeltagarna och forskarnas förhållande samt är principerna även avsedda för att vägleda enskilda forskare vid planering av projekt. De fyra principerna är:

Informationskravet - forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

Samtyckeskravet - deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

(29)

19

Konfidentialitetskravet - uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

Nyttjandekravet - uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

Vetenskapsrådet (2016)

Undersökningsdeltagarna informerades om syftet med undersökningen i enskilda telefonsamtal samt i början av varje intervju och i det första fokussamtalet. Innan första video- och ljudinspelning påbörjades informerades och samtyckte deltagarna till inspelning.

Deltagarna har även informerats om att det är frivilligt att ställa upp i undersökningen.

Ingen av de som medverkat i undersökningen har nämns vid deras riktiga namn. Det insamlade materialet från intervjuerna har enbart vi och handledarna tagit del av.

Nyttjandekravet är uppfyllt i den meningen att all insamlad information från undersökningen har enbart använts i undersökningen.

5.7 Urval av fall och respondenter

Enligt Stake (1995) är det viktigaste i utformningen av urval till fallstudier att maximera det man kan lära sig. Utifrån studiens syfte är det bra att förstå vilka fall som hjälper oss till förståelse samt möjlighet till generaliseringar. Eftersom tiden och tillgänglighet ofta är begränsande faktorer vid fallstudier bör det även väljas fall som är lätta att hantera och förstå utifrån sin kunskapsbas. Det typiska fallet kan fungera bra i vissa fall men ofta är det ovanliga fallet som illustrerar frågor som kan förbises i det typiska fallet. (Stake 1995) För att välja projekt och projektledare till fokussamtal och till intervju utformades urvalskriterier. Urvalskriterierna för intervju, se bilaga 6, är utformade på sådant vis att projektet ska ge en generell bild av hur arbetet med social hållbarhet i bygg och anläggningsprojekt går till på Trafikförvaltningen samt att projektet ska möjliggöra tillämpning av riktlinjerna för social hållbarhet. Projektet ska även vara avslutat eller i ett avslutande skede. Urvalskriterierna för interaktiv dokumentation i fokussamtal, se bilaga 7, är utformade för att projektet som är inom bygg och anläggning ska vara pågående, projektet ska möjliggöra tillämpning av riktlinjerna och vara ett generellt projekt på Trafikförvaltningen.

Ett mail som innehöll urvalskriterierna för fokussamtal och intervju skickades ut till 30 stycken projektledare på Trafikförvaltningen via en kontaktperson på Trafikförvaltningen.

En projektledare svarade med en rekommendation av en konsult som arbetar på uppdrag av Trafikförvaltningen. Den projektledaren tackade ja till att delta i fokussamtal efter ett telefonsamtal. Då rekryteringen av projektledare till intervju var svår via mail så kontaktades projektledare från maillistan slumpmässigt via telefonsamtal.

Dessutom valdes det att göra en intervju med en projektledare som var känt erfaren med att arbeta med social hållbarhet inom projekt och som deltagit på en kurs i ämnet samt varit engagerad i framkomsten av riktlinjerna för social hållbarhet på Trafikförvaltningen. Denna projektledare handplockades och kontaktades utan urvalskriterier. Detta fall valdes utifrån Stakes (1995) teori om att ovanliga fall kan illustrera frågor som förbises i det typiska fallet.

5.8 Validitet och reliabilitet

Inom vetenskapligt arbete är det viktigt att säkerhetsställa kvaliteten av arbetet, detta kan göras med hjälp av validitet och reliabilitet. Validitet behandlar om att utreda om en metod undersöker det som den påstås undersöka, den kan definieras med hjälp av frågan: mäter du vad du tror att du mäter? Reliabilitet handlar om ett resultat kan reproduceras vid en annan tidpunkt och av en annan forskare. Validiteten i ledande frågor är beroende av

(30)

20 undersökningens syfte och ämne, vidare kan ledande frågor i många fall öka reliabiliteten.

Inom den kvalitativa forskningen har det lyfts att validitet och reliabilitet är problematiska att säkerställa och ett bestående problem med intervjuers reliabilitet är att olika intervjuare kommer fram till olika resultat. (Kvale och Brinkmann, 2009)

För att säkerställa undersökningens validitet har de metoder som används valts ut baserat på befintlig forskning och litteratur i det berörda ämnet för att säkerställa att den insamlade data är densamma som är ämnad att samla in. I båda intervjuerna användes samma intervjuguide för att båda projektledarna skulle svara på samma frågor och vara möjliga att jämföra. Utifrån undersökningens ämne och syfte har det valts att utföra semistrukurerade intervjuer som delvis innehåller ledande frågor som har en positiv påverkan på reliabiliteten.

References

Related documents

I anslutning till det mellan Malmö kommun, genom dess tekniska nämnd, org nr 212000-1124, nedan kallad ”Kommunen” och Brinova Oxie Bostad AB, org nr 559198-7580, nedan

Avtalet vari personuppgifterna förekommer kan bli föremål för utlämnande i enlighet med offentlighetsprincipen och kommer att sparas för arkivändamål i enlighet

Avtalet vari personuppgifterna förekommer kan bli föremål för utlämnande i enlighet med offentlighetsprincipen och kommer att sparas för arkivändamål i enlighet

Avtalet vari personuppgifterna förekommer kan bli föremål för utlämnande i enlighet med offentlighetsprincipen och kommer att sparas för arkivändamål i enlighet

Gemensamma tvättstugor, mötesplatser samt sociala ytor skapades i studentbostadshusen för att ta hänsyn till enkätundersökningen samt för att kunna lyfta fram den

Syftet med detta examensarbete är att ge en fördjupad bild över hur man kan öka konti- nuiteten i arbete med sociala aspekter under byggprocessen för husbyggnadsprojekt samt

”I detta sammanhang är det viktigt att skapa förutsättningar för en positiv utveckling för de socialt och ekonomiskt mest segregerade stadsdelarna i storstadsregionerna.”

Studien kommer att bidra till detta genom att undersöka hur aktörerna, inom ramen för institutionell förändring, anser att social hållbarhet som politiskt begreppet kan skapas