”Jag visste vilken roll som passade sig för mitt kön och överskred den aldrig”* –

(1)

Institutionen för Humaniora G3-uppsats

Historia GI1703

Handledare: Malin Lennartsson 2009-06-01

Examinator: Ulla Rosén

”Jag visste vilken roll som passade sig för mitt kön och överskred den aldrig”*

–

En studie över hur det republikanska moderskapet integrerades i den revolutionära ideologin under franska revolutionen

Uppsatsförfattare: Victoria Simonsson

(2)

2

Tack!

Jag skulle här vilja framföra mitt tack till dem som bidragit till den här uppsatsens tillkomst.

Inledningsvis vill jag tacka Malin Lennartsson för den hjälp och uppmuntran jag fått under arbetet med uppsatsen. Jag vill också tacka Marie Ulmhed för att ha tagit sig tid att diskutera uppsatsen med mig och komma med värdefulla kommentarer. Stort tack! Vidare vill jag tacka min familj som hela tiden stöttat mig, även när arbetet gått trögt. Sist men absolut inte minst vill jag tacka baronessan Emmuska Orczy som skrev Röda Nejlikan, som är den bok som har väckt mitt stora intresse för den franska revolutionen. Tack så mycket!

Victoria Simonsson

(3)

3

”I knew the proper role of my sex and never exceeded it”*

- A study of how the Republican Motherhood was integrated in the revolutionary ideology during the French Revolution

Innehåll

1. Inledning...5

1.1 Syfte ...5

1.2 Frågeställning...6

1.3 Disposition ...6

2. Bakgrund ...7

2.1 Historisk Bakgrund ...7

2.1.1 Synen på kvinnan och hennes roll i Upplysningens Frankrike ...7

2.1.2 Äktenskap och moderskap i Frankrike ...8

2.1.3 Övergripande om franska revolutionen ...9

2.2 Forskningsläge ... 10

2.2.1 Forskning om kvinnor och moderskap under franska revolutionen ... 10

3. Republikanskt Moderskap – den teoretiska utgångspunkten ... 12

4. Källmaterial ... 14

4.1 Tidningar ... 15

4.2 Pamfletter och libelles ... 16

4.3 Bilder ... 17

4.4 Övriga dokument... 17

5. Metod ... 17

5.1 Avgränsningar ... 18

6. Den politiska aspekten ... 18

6.1 Vilka är medborgare? ... 18

6.1.1 Debatt om medborgarskap ... 19

6.1.2 ”… vi måste tala om kön” ... 21

6.2 Att politisera familjen ... 22

6.2.1 Relationen mellan makarna ... 22

6.2.2 Relationen till barnen ... 24

6.3 Diskussion ... 25

7. Den kulturella aspekten ... 27

7.1 Att visualisera det goda moderskapet ... 27

7.1.1 Bilden som verktyg... 27

(4)

4

7.1.2 ”Alla kvinnliga medborgare… skall kläs i frihetens färger” ... 30

7.2 Den dåliga modern – exemplet Marie-Antoinette ... 31

7.2.1 ”Barbrisk drottning, otrogen maka, kvinna utan moral…” ... 32

7.2.2 Att döma en ex-drottning ... 33

8. Kvinnlig aktivism och reaktionerna på denna ... 37

8.1 Société des femmes républicaines révolutionnaires ... 37

8.1.1 Organisering av kvinnor ... 37

8.1.2 Uppgång… ... 38

8.1.3 … och fall ... 40

8.1.4 Epilog... 42

9. Slutdiskussion ... 44

9.1 Sammanfattande slutsatser... 44

9.2 Reflektioner och teoretiska återkopplingar ... 47

9.3 Inför framtida studier... 49

10. Sammanfattning ... 49

11. Källförteckning ... 52

11.1 Källor ... 52

11.1.1 Tryckta källor ... 52

11.1.2 Internet ... 52

11.1.3 Bilder ... 52

11.2 Litteratur ... 53

11.2.1 Tryckt litteratur... 53

11.2.2 Universitetsuppsatser ... 55

11.3. Internetsidor ... 55

*Citat av Marie-Jeanne Roland som kan läsas i The Memoirs of Madame Roland – A Heroine of the French Revolution, s 58.

(5)

5

1. Inledning

”Detta är den plats där den respektabla frun till en framträdande offentlig person måste vistas!

Vilken belöning för ett dygdigt liv!”¹ skrev 1793 en kvinna vid namn Marie-Jeanne Roland de la Platière när hon satt i fängelset Sainte-Pélagie. Bara något år tidigare hade hon varit den aktade hustrun till inrikesministern; nu var han på flykt undan döden och hon väntade på att föras inför domstolen. Madame Roland avrättades i november 1793, bara tre veckor efter drottning Marie-Antoinette och fem dagar efter den ökända feministen Olympe de Gouges.

Ytligt betraktat hade dessa tre kvinnor helt olika bakgrund och helt olika åsikter om sin roll i samhället. Ändå skulle de få dela samma hemska öde; att först bli avrättade genom giljotinen för att sedan i den offentliga diskursen beskrivas som kvinnosläktets värsta avkomma.

Vad var det då dessa kvinnor hade gemensamt som ledde dem alla till samma tragiska slut?

Mitt svar är att de alla hade (även om Madame Roland påstår annat) överträtt den roll som ansågs passande för en kvinna under revolutionen genom att mer eller mindre delta i en politisk sfär, i vilken de inte var välkomna; Madame Roland genom att skriva sin makes tal och anordna salonger, de Gouges genom att skriva politiska pamfletter, och drottningen genom sin relation till kungen.

Trots att vi här kan se tre lysande exempel på hur revolutionärerna bestraffade de kvinnor som deltog i offentligheten skulle den franska revolutionen bli den första stora händelsen som kvinnor valde att ta en aktiv del. Men hur såg männen egentligen på kvinnornas roll i revolutionen? Och hur såg kvinnorna själva på den?

1.1 Syfte

Jag studerade i min uppsats på G2-nivå hur revolutionen utvecklade sig ur ett genusperspektiv², och tyckte ämnet var intressant och ville därför även i denna uppsats fortsätta på detta tema. Något jag konstaterade i min förra uppsats var att det under revolutionen fanns ett stort fokus på kvinnans roll som maka och mor, och jag valde därför i den här uppsatsen att studera detta fenomen närmare.

Syftet med uppsatsen är att studera hur kvinnan, genom sin roll som maka och mor, gavs en ny politisk identitet under den franska revolutionen, och i samband med detta se om Linda

1 Roland, Marie-Jeanne (2007) The Memoirs of Madame Roland – A Heroine of the French Revolution, s 115.

2 Simonsson, Victoria (2009) Frihet, Jämlikhet, och Systerskap – En Studie över Franska Revolutionens Förlopp utifrån ett Genusperspektiv

(6)

6

Kerbers teori om ”republikanskt moderskap” går att tillämpa. Enligt denna teori, vilken hon tillämpat på den amerikanska revolutionen, utvecklades en republikansk ideologi som försökte integrera kvinnan i egenskap av maka och mor i en politisk roll. Genom att studera detta hoppas jag nå ökad insikt i hur kvinnors roll i politiken kom att förändras i slutet på 1700-talet och samtidigt få förståelse för varför detta hände.

1.2 Frågeställning

För att genomföra min undersökning och uppnå mitt syfte har jag använt mig av följande frågeställningar som utgångspunkt för min undersökning:

• Fanns det ett politiskt syfte bakom att framhålla moderskapet som dygd?

• Vilka kvaliteter skulle den ideala makan och modern ha?

• Är det möjligt att se någon skillnad mellan hur män och kvinnor betraktade kvinnans roll i revolutionen i relation till deras roll i hemmet?

1.3 Disposition

Uppsatsen inleds med en inledning, i vilken jag beskriver varför detta ämne är intressant och vilket mitt syfte med uppsatsen är. Därefter följer mina frågeställningar. Jag inleder sedan min bakgrundsbeskrivning med en förklaring av den kulturella kontexten och kvinnors lagliga ställning i Frankrike före revolutionen samt en övergripande beskrivning av de viktigaste händelserna under revolutionen. Därefter fortsätter jag med en genomgång av relevant forskning på området. Sedan kommer jag redogöra för teorin kring republikanskt moderskap och även ta upp hur andra forskare tolkat detta. Jag kommer även att redogöra för mitt eget ställningstagande i kapitlet ”teori”. Efter detta följer en redovisning av det källmaterial jag använt mig av och den metod jag tillämpat. Detta utgör uppsatsens teoretiska del.

Redovisningen av mitt resultat är uppdelat i tre kapitel: en politisk del (som främst berör lagstiftning), en kulturell del (som är inriktad på visualisering), och en del om kvinnlig aktivism (som fokuserar på kvinnors och mäns reaktioner på kvinnlig aktivism). Dessa kapitel har i sin tur underkapitel som närmare specificerar vad jag har studerat. Till varje kapitel har jag ställt frågorna jag har i frågeställningen, men det kan variera till vilken grad de kan besvaras i kapitlen. I slutet på varje kapitel kommer jag att ha en diskussion om materialet och hur det kan tolkas. I slutet finns även en slutdiskussion, i vilken jag först sammanfattar mina

(7)

7

slutsatser och därefter diskuterar några intressant iakttagelser och ställer dem gentemot tidigare forskning. Vidare kommer förslag på framtida forskning att framföras. Avslutningsvis följer en sammanfattning av uppsatsen.

2. Bakgrund

I detta kapitel kommer jag inledningsvis att behandla den relevanta historiska bakgrunden till uppsatsen. Därefter följer en genomgång av det aktuella forskningsläget på området och hur den kan relateras till min undersökning.

2.1 Historisk Bakgrund

2.1.1 Synen på kvinnan och hennes roll i Upplysningens Frankrike

Kvinnosynen i Frankrike skilde sig i stort inte från den som fanns i övriga Europa. Liksom i andra länder med judisk-kristen tradition betraktades kvinnan som underlägsen mannen.

Mannen betraktades som normen medan kvinnan var variationen, le deuxiéme sexe, ”det andra könet”. Även de som under upplysningstiden kom att förkasta Gud var av denna åsikt;

oftast bytte de bara ut ordet ”Gud” mot ”natur”. Detta synsätt kunde man även finna stöd hos bland de gamla grekerna, inte minst Aristoteles – han menade att kvinnor var ofullgångna män, ett naturens nödvändiga misstag för att tillförsäkra kommande generationer.³ Detta är dock enbart den kulturella kontext som människorna levde i; alla hade nödvändigtvis inte dessa åsikter, och enligt Thomas Laqueur skulle detta synsätt komma att förändras under 1700-talet.⁴

Kvinnor hade ytterst sällan någon direkt möjlighet att påverka politiken i Frankrike, men de hade ett indirekt inflytande genom sina salonger. Salongskulturen sträckte sig ända tillbaka till 1600-talet, och i dessa fungerade kvinnorna som ett medium genom vilket männen kunde träffas och diskutera aktuella händelser inom såväl politik som kultur. Många av dessa salonger var emellertid inte alls av detta slag; dessa ägnade sig istället åt mode och maskerader, och i viss mån även åt äktenskapsförmedling.⁵ I motsats till den vanliga uppfattningen var nämnda salonger främst inte ett fenomen förbehållet adeln, utan även män

3 Proctor, Candice (1990) Women, Equality, and the French Revolution, s 2f.

4 Laqueur, Thomas (1994) Om Könens Uppkomst – Hur Kroppen blev Kvinnlig och Manlig

5 Landes, Joan B. (1988) Women of the Public Sphere in the age of the French Revolution, s 24.

(8)

8

och kvinnor från borgarklassen deltog aktivt. Det gick t.o.m. så långt att adelskvinnorna klagade på att det blev dyrt med kläder p.g.a. denna tävlan mellan de båda klasserna. I en tid när klasstillhörighet kunde utsägas utifrån en persons kläder så var det otänkbart för en adelskvinna att bära samma kläder som en kvinna ur borgarklassen.⁶

Under senare hälften av 1700-talet började det emellertid växa fram en kraftig kritik mot kvinnornas inblandning i salongerna. Många menade att kvinnornas uppförande var frivolt och omoraliskt. De menade också att kvinnorna inte heller hade förstånd att uppskatta den konst och bildning som de omgav sig med.⁷ Något som också kritiserades var all den lyx som kvinnorna (och även männen) omgav sig med, och det kom tiden före och under revolutionen att anses vara en starkt bidragande orsak till att den franska samhällsekonomin urholkats.⁸

2.1.2 Äktenskap och moderskap i Frankrike

I Frankrike under 1700-talet definierades kvinnor i stort sett helt utifrån sin äktenskapliga status. Maken och makan betraktades som en person, där mannen var huvudet. Lagen gav mannen full makt över kvinnans liv och även hennes egendom. Lagen tillät t.o.m. mannen att misshandla sin fru, men kort tid innan revolutionen infördes vissa restriktioner till denna rätt;

det fick inte längre gå så långt att makans liv var i fara.⁹ Kvinnan förväntades tillägna sig alla sin makes åsikter, hans tro och även nationalitet.¹⁰

Moderns relation till barnet präglades till stor del av frånvaro under dess första levnadsår;

t.ex. var bruket att anlita en amma sedan länge utbrett. I Paris beräknas färre än 1 000 av de i genomsnitt 21 000 barn som föddes 1780 (barnadödligheten låg under 1700-talet på ca 25 % eller mer)¹¹ ammade av sina mödrar, 1 000 blev ammade av en amma i hemmet och resterande barn blev utplacerade i fosterhem på landet.¹² Detta var, som man kan ana av siffrorna, inte bara en företeelse bland de mest besuttna; även mödrar ur de lägre samhällsskikten var tvungna att skicka iväg sina barn för att snabbt kunna återgå till arbete.

Hos adeln och medelklassen, där detta behov inte fanns, var det främst resultatet av det dåvarande modet som krävde fasta bröst. Det fanns även en myt, helt utan medicinsk grund, att kvinnor som ammar blev av med vätskor som var nödvändiga för att bevara hälsan. Det

6 Landes, Joan B. (1988), s 26.

7 Proctor, Candice (1990), s 34.

10 Proctor, Candice (1990), s 88ff.

11 Badinter, Elisabeth (1980), s 91.

12 Badinter, Elisabeth (1980) Den Kärleksfulla Modern – Om Moderskärlekens Historia, s 41.

(9)

9

blev till slut en fråga om social status; att amma var detsamma som att ställa sig utanför societeten.¹³

Under 1700-talets mitt uppstod bland intellektuella och läkare en stark kritik av användandet av ammor, varav den starkaste kom från Jean-Jacques Rousseau. I Émile beskriver Rousseau den ideala uppfostringen av barn. Fokus ligger främst på pojkar, men han beskriver även hur flickor ska uppfostras för att bli den fulländade hustrun och modern.

Flickan skulle uppfostras till en varelse vars främsta plikt var att behaga sin omgivning och värna om sitt goda rykte. Det fanns ingen plats för henne i den offentliga sfären, men genom att ta hand om sin make och sina barn skulle bidra indirekt genom att skapa ett moraliskt samhälle.

2.1.3 Övergripande om franska revolutionen

Tiden innan revolutionen började 1789 var svår i Frankrike; statskassan var tömd efter stödet som gavs till amerikanerna under deras självständighetskrig mot England, och missväxten orsakade hungersnöd bland befolkningen. De reformvilliga ville förbättra ekonomin genom att taxera adeln, som motsatte sig detta. Kungen blev till slut tvungen att kalla in generalständerna, Frankrikes lagstiftande församling, vilka inte sammanträtt sedan 1614. I denna församling hade adeln inte lika stort inflytande, och här fanns även rum för det s.k.

”tredje ståndet”, vilket var en beteckning för i princip alla som inte var adlig eller kyrklig.

Under andra hälften av juni samma år omformerades generalständerna till en konstituerande nationalförsamling, men det fanns oroande tecken på att kungen inte hade för avsikt att acceptera detta. Paris stadsstyrelse, den s.k. ”Kommunen”, beväpnade sina anhängare och i hoppet om att finna vapen attackerades fängelset Bastiljen och intogs den 14 juli. Detta klassas som startpunkten för revolutionen.

Våldsamheterna spred sig till landsbygden, och den upphettade stämningen ledde till att den konstituerande nationalförsamlingen genomförde reformer som bl.a. inbegrep avskaffandet av adelns privilegier och proklamerandet av mänskliga rättigheter. Fortfarande led landet av livsmedelsbrist, vilket resulterade i att arga kvinnor, ansvariga för att anskaffa föda till sin familj, tågade till Versailles den 5 oktober samma år för att kräva bröd. I samband med detta krävde de också att kungen skulle acceptera Deklarationen om människans och medborgarnas rättigheter. Resultatet av denna aktion blev att kungafamiljen mer eller mindre tvingades att följa med kvinnorna tillbaka till Paris.

13 Badinter, Elisabeth (1980), s 61f.

(10)

10

Denna fas av revolutionen var relativt fredlig, och skulle leda till att Frankrike organiserades på ett helt nytt sätt. Hösten 1791 ombildades nationalförsamlingen till den lagstiftande församlingen, och en ny konstitution antogs. Rösträtten utvidgades till att täcka tre fjärdedelar av den franska manliga befolkningen och enväldet hade bytts ut mot en konstitutionell monarki, så vid hösten 1791 ansåg därför många att revolutionen i stort sett var över.¹⁴ Nationalförsamlingen ombildades nu till den lagstiftande församlingen. De inre motsättningarna kvarstod dock, och revolutionen skulle snart gå in i sin radikala fas. Olika falanger hade tidigare bildats inom nationalförsamlingen och bland dessa fanns radikala grupper som ville ersätta monarkin med en republik. När det då under krigen mot grannländerna 1792 verkade som att kungen konspirerade med fienden för att slå tillbaka mot revolutionen intogs kungaslottet i Paris, Tuilerierna, den 10 augusti av revolutionärer och en kort tid senare avsattes kungen. Därefter skapades en ny lagstiftande församling, nationalkonventet, som fick till uppgift att utarbeta en ny republikansk konstitution (som dock aldrig kom att implementeras).

Med tiden bildades två stora fraktioner i konventet, girondisterna och montagnarderna. I juni 1793 grep sig montagnarderna makten under kuppartade former och ett stort antal girondister ställdes inför rätta för att senare avrättas. Efter detta följde ett år av skräck och våld, vilket brukar kallas ”skräckväldet” eller ”terrorn”. Många stora reformer genomfördes under den här tiden, såsom obligatorisk skola och offentlig hälsovård. Hotet från grannländerna ledde emellertid till ökad skräck, och minsta tendens till att inte sympatisera med revolutionen var förenat med livsfara. I spetsen för den här utvecklingen stod Maximilien Robespierre, och han blev under skräckväldet Frankrikes diktator i allt utom namn. Han skulle dock själv falla för det våld han var med om att skapa; i en statskupp i juli 1794 tillfångatogs han och avrättades kort därpå. Detta anses vara slutet på revolutionens radikala fas.

2.2 Forskningsläge

2.2.1 Forskning om kvinnor och moderskap under franska revolutionen

Jag kommer ägna detta avsnitt åt en genomgång av den litteratur som jag studerat för den här undersökningen. Detta innebär att jag kommer att förklara avhandlingarnas främsta syfte, för att sedan relatera det till min egen studie.

14 Harrison, Dick och Marie-Louise Rodén (2001) Tusen år i Europa: band 3, s 252.

(11)

11

Den avhandling som närmast studerat moderskapet är Elisabeth Badinters Den kärleksfulla Modern, detta är dock en studie som inte är specifikt fokuserad på franska revolutionen, utan ser på moderskapet i ett större historiskt sammanhang. Utgångspunkten är inte desto mindre Frankrike, och hon har lagt stort fokus på just 1600- och 1700-talet. Badinter har ägnat ett kapitel åt att diskutera synen på barn och barndom, vilket i högsta grad är relevant då Kerber och många av hennes efterföljare anser att barnens uppfostran till goda medborgare är en viktig del av kvinnors roll som republikanska mödrar. En av Badinters mest kontroversiella åsikter är att barn mer eller mindre medvetet placerades i sådana situationer som riskerade dödlig utgång i syfte att förhindra att familjen blev för stor.

Forskningen om kvinnans politiska situation under den franska revolutionen är den som dominerar forskningen. Bland dessa är det verk som fått mest uppmärksamhet Joan Landes Women and the Public Sphere in the Age of the French Revolution, som publicerades 1988. I denna studerar hon tiden före, under, och även kort tid efter revolutionen utifrån Jürgen Habermans teori om borgerlig offentlighet. Enligt denna teori skapades det under 1700-talet ett offentligt forum där privata människor kunde föra kritiska diskussioner opåverkade av staten. Ett tecken på detta var det ökande utbudet av tidningar, läsklubbar och kaffestugor.

Landes fokus ligger sålunda främst på kvinnornas kamp för att få delta i denna ”offentliga”

sfär, och hennes fokus på kvinnans roll som moder har därför inte fått mycket uppmärksamhet. Dock ägnar hon ett kapitel åt en studie över Mary Wollstonecrafts texter och hur hon ställer sig till Jean-Jacques Rousseau. I Landes nyare avhandling från 2001, Visualizing the Nation, har hon valt att lägga större fokus på hur bilder användes under revolutionen för att lansera de republikanska idealen för folket. Då jag själv till viss del kommer att använda mig av bildanalys kommer hennes åsikter att vara värda att ta i beaktande.

Tillsammans med Landes är Lynn Hunt den främsta auktoriteten på franska revolutionen och genusstudier, och hon har skrivit många intressanta avhandlingar på området. Den jag avser belysa här är The Family Romance of the French Revolution som är en genusstudie av revolutionen utifrån ett freudianskt perspektiv. Hunt menar att det var först i ett senare skede av revolutionen som begreppet republikanskt moderskap började användas, och då främst av kvinnor för att legitimera sitt aktiva deltagande i revolutionen. Intressant nog konstaterar hon också att samma argument användes av männen för att avråda kvinnorna från en alltför aktiv medverkan.

En bok som närmare diskuterar moderskapets roll inom revolutionen är Women, Equality and the French Revolution av Candice Proctor. Proctor har hämtat många av sina källor från

(12)

12

tidningar och pamfletter som cirkulerade under revolutionen, vilket har gett henne ett mycket brett och varierat material. I ett kapitel analyserar hon det republikanska moderskapet och gör många intressanta iakttagelser, som t.ex. den nära kopplingen mellan den nya bilden av moderskapet och synen på antikens Rom. Proctor har också i ett kapitel närmare studerat äktenskap och skilsmässa, vilket i högsta grad är relevant för min frågeställning.

Dominique Godineau har i sin bok The Women of Paris and their French Revolution främst studerat vilka uttryck den kvinnliga aktivismen tog sig i revolutionen, och därför inte ägnat så mycket utrymme åt att studera modersrollen. Hon har dock närmare studerat den kvinnliga sans-culotte¹⁵ rörelsen, och då specifikt en klubb vid namn Société des femmes républicaines révolutionnaires, som jag också har för avsikt att närmare undersöka då majoriteten i denna klubb var mödrar.

Suzanne Desan står för en av de nyare avhandlingarna på området, The Family on Trial in Revolutionary France, som är en studie över hur familjestrukturerna förändrades under revolutionen och hur familjen kom att kopplas till staten. Hon analyserar i denna bl.a. hur synen på äktenskapet förändrades och konstaterar även att det fanns en stark kritik mot äktenskapet som institution och att äktenskapet under revolutionen i allt högre grad blev en statlig angelägenhet. Desan bidrar med sin avhandling till att ge en mer rättslig aspekt på hur genuspolitiken bedrevs.

3. Republikanskt Moderskap – den teoretiska utgångspunkten

Jag kommer att undersöka mitt material utifrån begreppet ”republikanskt moderskap”.

Begreppet republikanskt moderskap användes första gången i forskningssammanhang av Linda Kerber i artikeln ”The Republican Mother: Women and Enligthenment – An American perspective” som publicerades 1976 i American Quarterly. I denna artikel konstaterar Kerber att det under och efter den amerikanska revolutionen utvecklades en republikansk ideologi som kom att påverka synen på kvinnan och hennes förhållande till politiken. Hon menar att kvinnorna omdefinierade sin traditionella roll som maka och mor och gav denna en ny politisk innebörd. Tidigare hade teoretikerna inte kunnat integrera kvinnan inom politiken; få försökte ens. Men genom att anamma det republikanska moderskapet kunde de nu göra detta

15Sans-culotte betyder ordagrant “utan knäbyxor” och blev beteckningen för den grupp av människor som av ekonomiska och praktiska skäl inte bar knäbyxor utan istället långbyxor. Denna grupp bestod vanligtvis av människor ur Paris arbetarklass.

(13)

13

utan att för den skull lämna ifrån sig den verkliga politiska makten till dem: ”The image of the Republican Mother could be used to mask women’s true place in the polis: they were still on its edges”.¹⁶

Kerber beskriver den ideala republikanska kvinnan i dessa ord: ”She could resist the vagaries of fashion; she was rational, benevolent, independent, self-reliant”.¹⁷ Den ideala makan skulle dessutom uppmuntra och korrigera sin make, och som mor till framtida (manliga) medborgare var det hennes uppdrag att uppfostra dem i enlighet med de republikanska idealen, såsom kärlek till fosterlandet och andra civila dygder.¹⁸ Förebilden för kvinnorna var dels kvinnor som levde under antiken, som t.ex. Cornelia, men även drottningar som Elizabeth I.¹⁹ Kvinnan kunde sålunda enligt denna tanke bidra till att utforma politiken från sitt hem. Kerber uttrycker det så att ”the Republican Mother was a device which attempted to integrate domesticity and politics”.²⁰ Att egenskaper som självständighet och självförtroende nämns bland de eftersträvansvärda egenskaperna ska enligt Kerber inte tolkas som att kvinnorna uppmanades att fungera som autonoma varelser eller ansågs ha insikt om politiken; istället skulle dessa egenskaper istället hjälpa kvinnorna att vägleda sin familj rätt genom moraliskt tveksamma situationer.

Efter Kerbers artikel har flera forskare valt att närmare studera begreppet republikanskt moderskap och dess implikationer. Rosemarie Zagarri konstaterar i artikeln ”Morals, Manners, and the Republican Mother” att det som Kerber kallar republikanskt moderskap var en del av en bred och långvarig förändring i hur kvinnors roll och status kom att betraktas.²¹ Andra har valt att betona kvinnans roll som maka snarare än den som mor. Jan Lewis skrev i sin artikel ”The Republican Wife: Virtue and Seduction in the Early Republic” att man tiden under och efter revolutionen främst fokuserade på kvinnans roll som maka, medan fokus skiftade till moderskapet först efter 1830.²² Hon menar att Kerber undervärderat betydelsen av makan, vilket inte är helt sant då Kerber refererar till kvinnans roll som både maka och mor, även om hennes betoning ligger mer på moderskapet. Ruth Bloch delar Lewis åsikt om att

16 Kerber, Linda K. (1980) Women of the Republic – Intellect and Ideology in Revolutionary America, s 12.

17 Kerber, Linda K. (1980), s 206

18 Kerber, Linda K. (1976), s 202

19 Kerber, Linda K. (1980), s 206

20 Kerber, Linda K. (1976) ”The Republican Mother: Women and the Enlightenment – An American perspective” i American Quarterly vol. 8: nr. 2, s 202.

21 Zagarri, Rosemarie (1992) “Morals, Manners, and the Republican Mother” i American Quarterly, vol 44: nr.

2, s 193.

22 Lewis, Jan (1987) ”The Republican Wife: Virtue and Seduction in the Early Republic” i The William and Mary Quarterly, tredje serien, vol. 44: nr 4, s 721.

(14)

14

intresset för moderskapet kom först senare under 1800-talet, med amning som enda viktiga undantag.²³

Min egen teoretiska utgångspunkt är att det bör vara möjligt att tillämpa Kerbers begrepp

”republikanskt moderskap” på hur synen på moderskapet förändrades under franska revolutionen och hur det kom att relateras till kvinnans politiska roll. Detta är som vi sett ett begrepp som främst använts vid studiet av den amerikanska revolutionen, men vissa forskare har i mindre omfattning försökt att integrera begreppet även inom forskningen på franska revolutionen. Min uppfattning är den att även om revolutionerna skiljer sig åt i fråga om tid och plats, och även i graden av radikalitet, så har de många gemensamma faktorer: de hade båda som syfte att bli av med en, som det uppfattades, förtryckande och omoralisk regim, båda innebar ett byggande av en ny konstitution, och båda medförde omvälvande förändringar för samhället. Att båda revolutionerna skedde under ungefär samma tidsperiod stärker min åsikt.

Till skillnad från Kerber, som anser att det främst var kvinnorna påverkade idén om republikanskt moderskap, är jag öppen för att denna nya omdefiniering av kvinnans roll som maka och mor i själva verket är ett resultat av båda könens agerande. Som en recensent skrev

”It’s key elements – continued separation of spheres for the sexes, citizenship but no constituency, and the orientation of mothering to patriotic indoctrination of sons – mesh too well with the needs of a new republican government struggling for legitimacy”.²⁴ De yttrande som fälldes av ledande politiker stödjer mig i den uppfattningen att det, uttalat eller outtalat, fanns en vilja hos makthavarna att begränsa kvinnors aktivitet.

Kerbers teori är av vikt för forskning kring den amerikanska revolutionen då den utmanar föreställningen om att revolutionen inte hade någon större inverkan på kvinnors politiska medvetenhet utan att denna kom först under 1800-talet och var ett resultat av förändrade demografiska strukturer och industrialiseringen.²⁵ Hennes teori fungerar som en brygga mellan den apolitiska rollen kvinnor hade innan revolutionen till den politiska roll de fick när de fick rösträtt under 1900-talet.

4. Källmaterial

23 Bloch, Ruth (1978) ”American Feminine Ideals in Transition: the Rise of the Moral Mother, 1785-1815” I Feminist Studies, vol. 4: nr 2, s 103f.

24 Berkin, Carol (1981) Otitulerad recension i The New England Quarterly vol. 54 nr. 3, s 438.

25Berkin, Carol (1981), s 439.

(15)

15

Det främsta källmaterialet till min undersökning kommer från olika typer av texter som var tillgängliga för den bredare allmänheten, men även utdrag från tal som hölls i offentliga sammanhang kommer användas. I något enskilt fall kommer även ett utdrag från en polisrapport att användas. Jag kommer studera i vilka sammanhang man tar upp kvinnans politiska roll och hur denna relateras till deras roll som hustrur och mödrar. Materialet ska ha tillkommit vid tiden för undersökningsperioden, enda undantaget är äldre material som starkt influerade människor under revolutionen.

Jag använder mig av källmaterial från två internetportaler: Liberty, Equality, and the French Revolution är ett samarbete mellan Center for History and New Media (CHNM) på George Mason University och American Social History Project på City University of New York och drivs av historikerna Lynn Hunt och Jack Censer, vilka båda är experter på franska revolutionen, medan Imaging the French Revolution är en fördjupning av denna och producerad av CHNM och även delvis sponsrad av Department of History, University of California i Los Angeles.

Det är viktigt när man använder sig av fakta från internet att vara noggrann med att kolla upp vem som står bakom sidan och varför. Ovannämnda sidor bedömer jag dock som mycket tillförlitliga då de drivs av etablerade historiker som forskat på området.

Detta är har varit en övergripande beskrivning av källmaterialet, nedan följer en mer detaljerad genomgång av vilket material som använts.

4.1 Tidningar

Antalet tidningar i Paris ökade mellan 1788 och 1790 från 4 till 335 st.²⁶ Några av de mest kända tidningarna under revolutionen var Jean-Paul Marats L’Ami du Peuple och Jacques- René Héberts Le Père Duchesne, vilka båda främst riktade sig till samhällets lägre skikt, jakobinen Louis-Marie Prudhommes Revolutions de Paris och såklart Charles-Joseph Panckoukes Moniteur Universel, som hade artiklar av varierande politiska åsikter och ansågs vara den mest obundna och tillförlitliga tidningen.²⁷ Tidningar som riktade sig specifikt till kvinnor innehöll vanligen artiklar om äktenskap och personliga problem,²⁸ och även kontaktannonser. Tidningen Journal de la Société de 1789 publicerade dock ett antal artiklar skrivna av tidningens redaktör, markis Nicolas de Condorcet, som innehöll politiska artiklar.

26 Desan, Suzanne (2004) The Family On Trial In Revolutionary France, s 18.

27 Gough, Hugh (1988) The Newspaper Press in the French revolution, s 30

28 Gough, Hugh (1988), s 201

(16)

16

Det finns inga säkra siffror på läskunnigheten, men 1789 kunde nästan hälften av männen och 27 procent av kvinnorna skriva sina namn och möjligen läsa.²⁹ Att inte vara läskunnig innebar dock inte att man inte kunde ta del av nyheterna då det var vanligt att människor samlades och läste tidningen högt för varandra.³⁰

Många av tidningarna fungerade periodvis som ett medium för propaganda och är därför inte alltid helt tillförlitliga; tidningarna under revolutionen präglades i hög grad av vilka som gav ut dem. Även om de hävdade att deras rapporteringar var sanna gjordes det hela tiden urval och textförfattarna drog sig inte för att själva kommentera nyheterna.³¹ Av denna anledning är tidningar en bra källa för att studera de åsikter och attityder som existerade.

4.2 Pamfletter och libelles

Pamfletter var ett medium som nådde väldigt många. Vissa exemplar kunde tryckas i tusentals. Många av våra mest kända upplysningsfilosofer skrev pamfletter, t.ex. Françoise- Marie Voltaire, Jean-Jacques Rousseau och Denis Diderot. Pamflettlitteraturen har dock länge varit ett försummat område för undersökningar inom historieforskningen och först fått riktig uppmärksamhet i och med Robert Darntons studie över hur de pornografiska pamfletterna påverkade människornas syn på monarkin. Under 1700-talet var de resonerande studier, men blev senare delen av århundradet mer ett verktyg för ge kritik.³²

Det var inte vem som helst som skrev pamfletter, utan vanligen människor från medelklassen och uppåt som fått tillräckligt med utbildning för att kunna skriva. När man analyserar pamflettlitteraturen från denna tidsperiod måste man vara medveten om att denna var ett av sin tids främsta propagandaverktyg och därför hade som syfte att sprida sitt meddelande till varje pris. Pamfletter är en ytterst bra källa för att studera de attityder som de söker förmedla.

En libelle var en typ av smädeskrift, ofta pornografisk i sin natur, som häcklade kända personer. De baserade sig oftast enbart på rykten och skvaller, och har därför väldigt litet värde som källor till säker kunskap om faktiska händelser. Liksom med pamfletterna är de dock en bra källa för att studera attityder.

29 Desan, Suzanne (2004), s 17.

30 Godineau, Dominiqe (1998) The Women of Paris and their French Revolution, s 216.

31 Popkin, Jeremy D. (1990) Revolutionary News – The Press in France, s 106f.

32 [http://databas.bib.vxu.se:2253/eb/article-9058187] hämtat 04-05-09 från Britannica Online, sökord

”pamphlet”.

(17)

17

4.3 Bilder

Visuella medium spelade en viktig roll under revolutionen eftersom så få människor i Frankrike var läskunniga. Det är därför inte konstigt att denna typ av källa börjar få allt mer uppmärksamhet inom historieforskningen. Typen av bilder kunde variera stort. Det fanns de mer klassiska konstformerna som måleri och gravyrer, varav den förstnämnda oftast beställdes av borgligheten och adeln och därför främst riktade sig till dessa grupper. Gravyrer användes däremot främst i tidningar och pamfletter som ett komplement till den skrivna texten. Karikatyrer och pornografiska bilder förekom i såväl pamfletter som libelles och syftade vanligen till att häckla eller förnedra människor.

Det vanskliga med att använda sig av bilder är att de är svåra att datera eller fastställa upphovsman för. Många av bilderna är dessutom öppna för så många olika tolkningssätt och gränsen mellan det verkliga och symboliska kan ibland vara mycket tunn. Vad som också är viktigt att ha i åtanke är att bildens kontext påverkar hur den ska tolkas. Var den tänkt till ett privat eller offentligt sammanhang? Riktade sig mediet till de med bildning eller hade alla möjlighet att delta?

4.4 Övriga dokument

De övriga dokumenten som är svåra att kategorisera inom en rubrik, såsom t.ex.

polisrapporter, klubbstadgar, och protokoll från de olika politiska och rättsliga instanserna.

Dessa dokument är påverkade av de personer som författat dem, men de visar samtidigt vilka attityder som fanns och även hur olika procedurer fungerade.

5. Metod

Texterna kommer att analyseras utifrån den källkritiska metoden, vilket innebär att hänsyn kommer tas till upphovsman, tidpunkt och kontext. Utöver detta blir det främst en kvalitativ undersökning där jag särskilt kommer att studera i vilka sammanhang man diskuterar kvinnans politiska roll i förhållande till moderskap och ev. äktenskap, vilken åsikt författaren har, och hur han eller hon motiverar denna. Jag kommer även i viss mån att studera revolutionens legislativa aspekt, vilket innebär att jag försöker se hur de nya lagarna och lagförslagen gav uttryck för revolutionärernas åsikter. Detta medför att även om min undersökning främst är fokuserad på genus, så kommer den även att ha vissa kulturhistoriska inslag som är inriktade mot politik.

(18)

18

Jag kommer även i kapitlet ”den kulturella aspekten” använda mig av en enklare form av bildanalys som ett komplement till det skrivna ordet för att kunna visa på hur politikerna och andra inflytelserika personer försökte sprida sitt budskap till de icke läskunniga. Mitt fokus i denna del är främst att studera vilka objekt som framställdes, vad de symboliserade och vilket syfte de tjänade.

Eftersom jag inte förstår franska har jag varit tvungen att använda mig av översatt material, främst från Darline Levys m.fl. Women of Revolutionary Paris 1789-1795, Lynn Hunts The French Revolution and Human Rights – A Brief Documentary History, och internetportalen Liberty, Equality, Fraternity – Exploring The French Revolution vilket alltid medför vissa risker. Översättningar kan skilja sig åt och innebörden av ord kan förändras så att de inte längre ger den ursprungliga betydelsen. Ett relevant exempel på detta är franskans la patrie, vilket i franskan har en feminin innebörd men som i engelskan vanligen översätts med det maskulina fatherland. Men eftersom översättningarna är gjorda av historiker med mycket goda kunskaper om denna tidsperiod tror jag inte att det kommer försämra kvalitén nämnvärt.

5.1 Avgränsningar

Denna uppsats är en fördjupning och vidareutveckling av den uppsats jag skrev på G2 nivå, i vilken jag studerade händelseförloppet under franska revolutionen utifrån Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet. Undersökningsområdet kommer att begränsas till Paris och till åren 1789-1794, dvs. åren för det radikala skeendet av revolutionen. Särskilt fokus kommer att läggas på de år då landet var en republik, dvs. 1792 och framåt. En studie av hela Frankrike skulle bli alltför omfattande och det skulle då dessutom vara nödvändigt att ta i beaktande de skillnader som finns mellan stad och land. Som det nu var så var Paris det politiska centrat under revolutionen och därmed den plats där politikerna bör ha strävat som mest efter att implementera de revolutionära idealen.

6. Den politiska aspekten

6.1 Vilka är medborgare?

Innan 1789 var det ytterst få i Frankrike som var röstberättigade: kriteriet för att få rösta var att man ägde en egendom eller land, då man resonerade att människor som var beroende av andra (främst tjänare) inte skulle kunna fatta självständiga beslut. Detta var en av de saker

(19)

19

som revolutionärerna ville ändra på. I augusti antogs därför Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, vilken innehöll 17 artiklar vilka beskriver medborgarnas rättigheter.³³ Denna var dock inte helt utan kontrovers då franskans homme kunde betyda såväl hela mänskligheten som enbart den manliga delen av denna. Därför var frågan: gällde deklarationen både män och kvinnor eller exkluderades de sistnämnda?

6.1.1 Debatt om medborgarskap

I en beredning till den nya konstitutionen som abbé Sieyés skrev i augusti 1789 föreslår han att det ska finnas en uppdelning mellan passiva och aktiva medborgare. De förstnämnda inbegriper alla landets invånare, vilka åtnjuter de grundläggande rättigheterna som beskydd och frihet, medan de aktiva medborgarna dessutom har rätt att vara med att forma landets politik. Detta innebar bl.a. rätten att rösta och att bli vald till nationalförsamlingen. Exempel på de som inte räknades som aktiva medborgare var kvinnor, barn, utlänningar. Dock lämnade Sieyés en öppning för kvinnorna genom att säga att de inte skulle betraktas som aktiva medborgare ”åtminstone inte i nuvarande tillstånd”, vilket innebär att han menade att de eventuellt i framtiden skulle få denna rätt.³⁴ Detta var dock inte särskilt tröstande för kvinnorna; ironiskt nog skulle den här nya konstitutionen innebära en inskränkning för många av dem då vissa under den tidigare konstitutionen haft rösträtt, främst då abbedissor och adelsdamer som åtnjöt gamla feodala rättigheter. Detta i kombination med icke inbefriade förväntningar ledde hos många till missnöje. En person observerade att ”Vissa [kvinnor]… är nöjda med sin lott… men majoriteten anser sig vara kränkta”.³⁵

En av dessa kränkta kvinnor hette Marie Gouze, men har för eftervärlden blivit känd som Olympe de Gouges. Hon framför kritik mot att nationalförsamlingens deklaration om mänskliga rättigheter inte omnämnde kvinnor genom att 1791 författa en pamflett vilken hon kallade Deklarationen om kvinnans rättigheter. I denna beskiver hon i 17 artiklar de rättigheter och skyldigheter som hon anser att en kvinnlig medborgare ska ha. Liksom många av sina samtida skulle hon hänvisa till naturen för att stärka sina uttalanden, men hon fick helt andra resultat än vad andra fick. Till männen säger hon att:

Tell me, what gives you sovereign empire to oppress my sex? You strength? Your talents?

Observe the Creator in his wisdom; survey in all her grandeur that nature with whom [sic] you seem to want to be in harmony, and give me, if you dare, an example of this tyrannical empire. Go

33 Hunt, Lynn (ed.) (1996) “Declaration of the Rights of Man and Citizen” i The French Revolution and human rights – A brief documentary history, s 77ff.

34 Hunt, Lynn (ed.) (1996) “Preliminary to the French Constitution”, s 81.

35 Citat från Candice Proctor (1990), s 145.

(20)

20

back to animals… Everywhere you will find them mingled; everywhere they cooperate […] [Män]

wants to command as a despot a sex which is in full possession of its intellectual faculties…³⁶ De Gouges verkar ha varit medveten om att inte ens alla kvinnor delar hennes åsikter för hon skriver att ”denna revolution kommer bara hända när alla kvinnor inser sitt beklagansvärda öde, och de rättigheter de förlorat i samhället”.³⁷

Det var dock inte bara kvinnor som var missnöjda: en annan som skulle ta till orda i frågan var markis Nicolas de Condorcet. Han hade redan innan revolutionen argumenterat för olika förfördelade gruppers rättigheter, och kvinnor fanns bland dessa. Han var dock väldigt ensam i sina åsikter; få skulle anamma hans idéer om kvinnors rättigheter. Men Condorcet väckte definitivt uppseende, vilket inte är så förvånande när man studerar delar av hans artikel i tidningen Journal de la Société de 1789 som publicerades juli 1790:

… have they [lagstiftarna] not all violated the principle of equality of rights by quietly depriving half of mankind of the right to participate in the formation of the laws, by excluding women from the rights of citizenship? […] Since women have the same qualities [som män], they necessarily have equal rights. Either no individual in mankind has true rights, or all have the same ones […]

Why should beings exposed to pregnancies and to passing indispositions not be able to exercise rights that no one ever imagined taking away from people who have gout every winter or who easily catch colds?³⁸

Condorcet går i artikeln till hårt angrepp mot dem som menar att kvinnor inte är intellektuellt kapabla att vara medborgare, och han menar att det är bristen på utbildning, inte någon naturlig förutsättningen, som ligger till grund för detta. Dock är inte ens Condorcet helt förskonad från de attityder som fanns om kvinnor. Han menade att även om kvinnor får samma rättigheter så innebär det inte att de kommer utnyttja dem. I slutet av artikeln kan man läsa att:

It is natural for a woman to nurse her children, to care for them in their infancy; attached to her home by these cares, weaker than a man, it is also natural that she lead a more retiring, more domestic life. Women would therefore be in the same class with men who are obliged by their station or profession to work several hours a day. This may be a reason for not preferring them in elections, but it cannot be the grounds for their legal exclusion.³⁹

Många, även kvinnor, bemötte Condorcets teorier med skratt och hån medan andra startade en seriös diskussion om frågan. Den 12 februari 1791 konstaterar Louis-Marie Prudhomme i sin tidning Révolutions de Paris att många kvinnor skrivit och klagat över sin situation, och

36 Levy, Darline m.fl. (1979) “The Declaration Of The Rights Of Woman” i Women in Revolutionary Paris 1789-1795, s 89.

37 Levy, Darline m.fl. (1979) “The Declaration Of The Rights Of Woman”, s 88.

38 Hunt, Lynn (ed.) (1996) “On the Admission of Women to the Rights of Citizenship”, s 119ff.

39 Hunt, Lynn (ed.) (1996) “On the Admission of Women to the Rights of Citizenship”, s 119ff.

(21)

21

att vissa skribenter (bl.a. då Condorcet) pläderat för kvinnligt medborgarskap. Själv menar Prudhomme att:

…nature, from which society should not depart except in spite of itself, has prescribed to each sex its respective functions; a household should never remain deserted for a single instant. When the father of a family leaves to defend or lay claim to the rights of property, security, equality, or liberty in a public assembly, the mother of the family, focused on her domestic duties, must make order and cleanliness, ease and peace reign at home.⁴⁰

Kvinnans uppdrag inskränks här till att se till att mannen har det så bra som möjligt hemma så att han kan fokusera på att vara en god medborgare när han är ute i offentligheten.

Prudhomme skulle flera gånger att ta upp samma tema, och slutsatsen skulle alltid bli densamma; kvinnor skulle hålla sig till hemmet och inte försöka vara något som de inte är.

Han går så långt som att uppmana kvinnorna att inte vara avundsjuka, för männens lott var smärtsam och farlig. Andra journalister skulle komma att hävda att kvinnor inte var lämpade då politiken inte längre skulle vara en fråga om åsikter, utan istället en fråga om kärlek⁴¹; liksom de nu avskydda salongskvinnorna under den förra regimen skulle således kvinnorna inte själva kunna ha politiska uppfattningar, utan istället styras av sitt hjärta.

Vad som är intressant med den diskussion om kvinnligt medborgarskap som uppenbarligen fanns är att revolutionärerna kände ett behov av att förklara varför kvinnor inte skulle ha samma rättigheter. Tidigare under den gamla regimen hade ett sådant här behov inte funnits.

Detta kan delvis förklaras med att revolutionärerna infört reformer som lika arvsrätt mellan könen och lika rättigheter när det gäller att ta ut skilsmässa, vilket därmed fick andra situationer i vilka rättigheterna skilde sig att verka hycklande och orättvisa.⁴² Förklaringarna i sig var dock på intet sätt nya; som man kan se av Prudhommes artikel baserar det sig främst i det gamla antagandet att män och kvinnor, antingen genom Gud eller naturen, tilldelats skilda uppgifter.

6.1.2 ”… vi måste tala om kön”⁴³

Det skulle dröja tills efter den ”andra revolutionen” i augusti 1792, då en ny konstitution skulle skapas, innan frågan om medborgarskap togs upp på konstitutionell nivå. Den 29 april 1793 togs frågan formellt upp för diskussion i nationalkonventet. Juristen Jean Denis Lanjuinais, som var ansvarig för att analysera konstitutionella projekt, beskrev i ett tal till

40 Hunt, Lynn (ed.) (1996) “On the Influence of the Revolution on Women”, s 129ff.

42Hunt, Lynn och Jack Censer “Women and the Revolution”, [http://chnm.gmu.edu/revolution/chap5c.html]

hämtat 08-05-09 från Liberty, Equality, Fraternity – Exploring The French Revolution.

43 Hunt, Lynn (ed.) (1996) “Discussion of Citizenship under the Proposed New Constitution”, s 133.

(22)

22

nationalkonventet sin åsikt att abbé Sieyés uppdelning med aktiva och passiva medborgare var den han personligen föredrog. Lanjuinais var skeptisk till att kvinnor skulle tilldelas medborgliga rättigheter motsvarande männens, men erkände samtidigt att det genom bl.a.

utbildningsreformer skulle kunna vara möjligt i ett framtida samhälle. Han avrundar dock med att säga att “if the best and most just institutions are those most in conformity with nature, it is difficult to believe that women should be called to the exercise of political rights”.

44 Alla höll dock inte med om detta; Pierre Guyomar, en av de deputerade i konventet, var kritisk till att kvinnor inte hade samma rättigheter som män. Sarkastiskt påpekade han att:

They will say therefore that a husband is the born representative of his wife [detta var en åsikt som bl.a. framförts i Prudhommes tidning Révolutions de Paris⁴⁵]. Following the same line of argument, charge him right away with drinking and eating for her, since surely the moral faculties are as independent as all the physical needs […] This then is what men do to the women to whom they owe their perilous birth, the care of their childhood, their first education! Sexual pride makes them forget everything.⁴⁶

Guyomar skulle få anledning att vara bitter; nationalkonventet valde man att utöka rättigheterna bland männen samtidigt som man fortsatte att exkludera kvinnor. Som Guyomar var inne på verkar det ha funnits en utbredd tanke om att kvinnorna i själva verket var representerade genom sina manliga anförvanter, vilket inte är förvånande med tanke på att abbé Sieyés redan kategoriserat kvinnan i samma grupp som andra omyndiga människor.

6.2 Att politisera familjen

Revolutionärerna hade inte enbart som syfte att störta en despotisk maktelit, de ville också ersätta denna med ett nytt, mer moralisk, samhälle där familjen och solidariteten skulle stå i centrum. För att kunna göra detta krävdes reformer som sträckte sig djupt ner i samhällets fundament.

6.2.1 Relationen mellan makarna

Den fråga som dominerade diskussionerna under revolutionen var frågan om hur äktenskapslagarna skulle vara utformade. För kvinnorna var den här frågan i högsta grad relevant då hela deras existens definierades utifrån deras äktenskapliga status.⁴⁷ Ämnet var aktuellt redan innan revolutionen, och några exempel på de som förespråkade ett mer jämställt

44 Hunt, Lynn (ed.) (1996) “Discussion of Citizenship under the Proposed New Constitution”, s 132f.

46 Hunt, Lynn (ed.) (1996) “Discussion of Citizenship under the Proposed New Constitution”, s 133ff.

(23)

23

förhållande mellan könen var Voltaire och markis de Condorcet. Faktum var att lagarna ansågs så orättvisa att även många av de politiker och skribenter som under revolutionen för övrigt motsatte sig de kvinnovänliga reformerna ansåg att det behövdes en förändring.⁴⁸ I ett tal till Cercle Social, en klubb för intellektuella revolutionärer, den 30 december 1790 uttrycker Etta Palm d’Aelders, en kvinna som ofta framförde krav på kvinnors rättigheter, det såhär:

The prejudices with which our sex has been surrounded—supported by unjust laws which only accord us a secondary existence in society and which often force us into the humiliating necessity of winning over the cantankerous and ferocious character of a man, who, by the greed of those close to us has become our master—those prejudices have changed what was for us the sweetest and the most saintly of duties, those of wife and mother, into a painful and terrible slavery…⁴⁹ En reform som skulle få vittgående konsekvenser genomfördes i konstitutionen 1791 och innebar avskaffandet av det kyrkliga bröllopet, som istället gjordes om till en civil ceremoni.

Detta innebar att kyrkan inte längre hade kontroll över folkbokföringen, och de kunde nu inte heller neka människor att gifta sig vilket de tidigare haft rätten att göra. De som främst drog nytta av denna förändring var par med olika religiösa tillhörigheter och skådespelare, som ofta betraktades som moraliskt förfallna.

Inte bara frågan om hur ett äktenskap ska ingås intresserade revolutionärerna; minst lika viktigt var frågan om att avsluta det. Mellan sommaren 1789-91 skrevs nästan 50 pamfletter som behandlade frågan, och än fler nämnde den i förbigående.⁵⁰ Den tjugonde september 1792 fick såväl män som kvinnor rätten att skilja sig på grunder som t.ex. att partnern var mentalt sjuk, begått ett brott, misshandlat partnern, uppfört sig omoraliskt, varit frånvarande fem år utan att ha hörts av, eller övergivit hemmet två år eller mer. Det var också möjligt för paret att gemensamt ansöka om skilsmässa. Om det fanns barn i äktenskapet tilldelades, om paret inte begärt annat, modern vårdnaden över flickorna oberoende av ålder och pojkarna om de var under sju år. I de få fall som finns registrerade i vilka föräldrarna inte kommit överens om vårdnaden verkar domstolen oftast dömt i moderns fördel, vilket kan tolkas som att de bedömde att modern var den mest lämpade att uppfostra barn.⁵¹

Innan revolutionen var skilsmässa inte förenligt med kyrkans syn på äktenskapet som

”evigt”, men eftersom äktenskapet omvandlats till en civil institution var rätten till skilsmässa ett naturligt steg. Lagstiftarna sänkte även myndighetsåldern för såväl män som kvinnor, och

49 Hunt, Lynn (1996) “Discourse of the Injustice of the Laws in Favor of Men, at the Expense of Women”, s 122f.

51 Desan Suzanne (2004), s 118 och 326

(24)

24

minskade på föräldrarnas inflytande över barnens äktenskap. Den nya lagen kom till största del att utnyttjas av kvinnor: mellan 1793-94 ansökte 3 870 kvinnor i jämförelse med 2 124 män om skilsmässa.⁵²

Att staten legaliserade skilsmässa ska inte ses som ett tecken att de uppmuntrade till en upplösning av familjebanden; enligt Desan såg man det så att staten garanterade individerna frihet i utbyte att de skulle göra sin plikt mot samhället, vilket var att gifta sig.⁵³ Detta kan verka något paradoxalt, men är i själva verket logiskt. En förklaring är att man ville ”befria”

flickor och kvinnor som mer eller mindre tvingats gifta sig med en man de kanske inte ens kände, vilket ansågs vara en av adelns tyranniska seder. En annan förklaring är att det tidigare var vanligt att om en make tröttnat på sin fru så helt enkelt övergav henne, utan att det skett någon form av upplösning av äktenskapet. Detta omöjliggjorde vidare produktion av legitima barn. När nu möjligheten till skilsmässa fanns var förhoppningen att de snart skulle gifta om sig med mer lämpliga partners och sålunda fortsätta producera framtida medborgare.

6.2.2 Relationen till barnen

Det fanns för en stat såväl politiska skäl som ett ekonomiskt värde i en stadig och stark befolkningsökning. En stor befolkning innebar en stor armé, och de fungerade som en producent av rikedom genom varor. Redan under mitten på 1700-talet började varje förlorat liv betraktas som utebliven vinst.⁵⁴ Det låg därför i statens intresse att förhindra onödiga dödsfall, även bland dem som tidigare betraktats med förakt som t.ex. prostituerade, tiggare och särskilt hittebarn. Den sistnämnda gruppen var mycket stor; det beräknas i medeltal att mellan 1773-90 övergavs ungefär vart fjärde barn som föddes i Paris. Vissa av dessa barn kom dock ursprungligen inte från staden, utan från andra städer och byar. Av dessa skulle ca en tredjedel vara inomäktenskapliga och resterande utomäktenskapliga.⁵⁵

D’Aelders tog upp denna problematik i en pamflett våren 1791 som riktade sig till nationalförsamlingen. I denna pamflett föreslår hon att kvinnorna i de olika stadsdelarna, naturligtvis under manlig tillsyn, skulle ansvara för olika välfärdsprojekt, bland dessa övervakningen av ammor och organiseringen av skolor.⁵⁶ Redan innan revolutionen fanns det starka röster som propagerade för att mödrar skulle amma sina barn själva, och detta kom att

54 Badinter, Elisabeth (1980), s 106f.

55 Badinter, Elisabeth (1980), s 92.

56 Levy, Darline m.fl. (1979) “Etta Palm D’Aelders Proposes a Network of Women’s Clubs to Administer Welfare Programs in Paris and throughout France”, s 68ff.

(25)

25

bli en doktrin som revolutionärerna anammade fullt ut. Genom ett påbud från nationalkonventet från den 28 juni 1793 fastslogs det att mödrar som inte själva ammade sina barn förlorade rätten till det statliga understödet för fattiga familjer som staten garanterade.⁵⁷ För revolutionärerna var det dock inte enbart en fråga om minska dödligheten bland spädbarnen, det var också ett sätt genom vilket kvinnan visade lojalitet med staten; som Antoine Saint-Just sa ”En mor som inte själv ammat sitt barn upphör att vara en mor i moderlandets ögon”.⁵⁸ En annan, författaren Pierre Roussel, skrev:

It seems that a woman only has a right to all the advantages that [society] can give to its members when she has fulfilled all her duties, and she has done only half of her task when she does not nurse the child to which she has given birth. She is only worthy of the rank that she occupies when… she contributes to increasing its force by giving it vigorous and healthy citizens…⁵⁹ Denna tanke var så stark att en författare föreslog att när en kvinna ammade sina barn skulle hon föras in i ett speciellt ”ärans register”, och efter att ha fött och ammat fyra barn skulle hon föräras ett ”ärans certifikat”.⁶⁰ I en lag från januari 1791 kan man se denna prioritering av flerbarnsfamiljer; dessa fick betala mindre i skatt, i jämförelse med äldre ogifta män som faktiskt fick betala mer. Denna betoning på barnafödande skulle bli särskilt stark efter krigsutbrottet 1792 när behovet av framtida soldater upplevdes som störst.⁶¹

6.3 Diskussion

Som jag tidigare noterat i texten kom revolutionen i fråga om politiska rättigheter att bli ett bakslag för kvinnorna; faktum är att medan ett visst antal, om än få, kvinnor hade rösträtt skulle de i den nya konstitutionen förlora denna rätt med hänvisning till sin fysiska konstruktion som av naturen bestämt dem för ett liv i det privata. Kvinnorna skulle istället representeras av sina manliga anförvanter, vilka ansågs veta bäst vad som låg i deras och nationens intresse. Vi kan inte säkert veta hur många män som hyste den här åsikten, men, för att citera Thomas Laqueur, var det antagligen ”den överväldigande majoriteten av män med förmåga att uttrycka sig”.⁶² Bland dessa finns dock lysande undantag som Condorcet och Guyomar.

57 Yalom, Marilyn (1997) Bröstens historia, s 124.

58 Citat hämtat från Candice Proctors Women, Equality, and the French Revolution (1990), s 59.

59 Citat hämtat från Candice Proctors Women, Equality, and the French Revolution (1990), s 59.

60 Landes, Joan B. (2001) Visualizing the Nation – Gender, Representation, and Revolution in Eighteenth- Century France, s 98f.

61 Desan, Suzanne (2004), s 55f.

62 Laqueur, Thomas (1994), s 222.

(26)

26

Det är möjligt i det material jag studerat att se embryot till en ideologi kring republikanskt moderskap redan i de diskussioner som fördes om kvinnans roll i samhället 1791. Det

”slaveri” som D’Aelders talade om skulle faktiskt under revolutionen komma att lätta.

Makthavarna genomförde reformer som på många sätt hjälpte kvinnor i deras privata roll, såsom legaliseringen av skilsmässa, skattelättnader för flerbarnsfamiljer och ekonomiskt stöd till ammande mödrar. Faktum är att vid en skilsmässa hade män och kvinnor exakt samma rättigheter, vilket är intressant att sätta i relation till att kvinnorna saknade politiska rättigheter. Det kan tyckas anmärkningsvärt att samma revolutionärer som avfärdar tanken på kvinnligt medborgarskap med hänvisning till hennes ”natur” samtidigt kan plädera för rättigheter som ger henne en starkare ställning gentemot sin fader och sin make. För att kunna förklara detta är det viktigt att ha i åtanke att revolutionärerna inte ville bygga vidare på vad den tidigare regimen åstadkommit, utan istället reformera samhället och göra det bättre. Även om majoriteten av männen klart anser sig stå över kvinnorna så innebär inte detta att manlig despotism uppskattades. Just därför att kvinnor sågs som svagare och mer sårbara kan ha varit ett viktigt incitament för att genomföra många av de kvinnovänliga lagarna.

Det fanns även realpolitiska intressen som påverkade politikerna; som jag tidigare påpekat låg det i statens intresse att så många barn som möjligt överlevde för att garantera en stark framtida armé, och att då ger mödrarna stöd sågs som ett sätt garantera detta. I den här kampen kom amningen att få en särskilt framträdande plats, som man kan se av Saint-Just och Roussels kommentarer; att vägra amma var inte längre en privat angelägenhet, utan även ett sätt att göra ett politiskt ställningstagande för regeringen. Om Badinter har rätt i sin åsikt att fäder tidigare medvetet försökt hålla barnantalet nere⁶³ så skulle detta komma att förändras;

Proctor konstaterar att ”any attempt even to limit the size of the family was not only criminal, it was unpatriotic”.⁶⁴

De egenskaper som revolutionärerna mest hyllade hos kvinnan är inte lika tydligt definierat i detta kapitel som i nästa. Dock är det möjligt att se att alla män, med undantag av Guyomar, gör gällande att kvinnans naturliga plats i samhället är i hemmet; även Condorcet hävdar detta, men vad som skiljer honom från de övriga är att han inte ser detta som en anledning att exkludera kvinnor från medborgarskap. Den goda republikanska modern är följaktligen en kvinna som är hemma och sköter de uppgifter som tillhör hushållet, inte minst att ta hand om barnen. Genom att uppfylla sina plikter i hemmet skulle hon bidra till politiken då hon skapade lugn för sin man och uppfostrade sina barn enligt de revolutionära idealen.

63 Badinter, Elisabeth (1980), s 46

64 Proctor, Candice (1990), s 59