Miljöinformation - så används den av finansanalytikerna

Magisteruppsats VT 2007 Handledare: Lars Hassel Författare: Jenny Sjölund

My Nguyen

Miljöinformation

- så används den av finansanalytikerna

Denna uppsats behandlar företagens miljöredovisning och finansanalytikernas användning av denna. Bakgrunden till denna studie grundar sig i avsaknaden av studier som behandlar ämnet närmare. Vad gäller företagens redovisning av miljöinformation finns det tidigare studier som undersöker vilka företag som tenderar att presentera miljöinformation, vilken miljöinformation som presenteras samt varför. I fråga om finansanalytikernas användning av denna information finns det studier som undersöker företeelsen samt vilken betydelse miljöinformationen har vid värdering av företagen. De tidigare studierna har endast berört företagens rapporter samt finansanalytikernas rapporter var för sig, men undersökningar om hur den presenterade miljöinformationen används av finansanalytikerna saknas. Mot bakgrund av detta fann vi det intressant och välbehövligt att utforska området och följande problemformulering utformades:

Hur ser förhållandet ut mellan företagens presenterade miljöinformation och finansanalytikers rapporter?

Studiens syfte har varit att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytikerna använder sig av vid värdering av företag, samt att redogöra för hur denna information används.

Utifrån syftet att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytiker använder sig av samt att redogöra för i vilket sammanhang informationen används har medfört att vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi. I egenskap av vår önskan att skapa förståelse har vi i denna studie utgått från en hermeneutisk kunskapssyn, där vi har valt att belysa studiens problem ur ett investerarperspektiv.

Vi har i studien inslag av både det deduktiva och induktiva angreppssättet, där det deduktiva angreppssättet tar sig i uttryck genom att vi utgår från tidigare studier då vi formulerade de teman vi avsåg att undersöka. Det induktiva angreppssättet genom att det tidigare saknas studier som behandlar ämnet och därmed har vi med vår studie bidragit till forskningsområdet.

Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys där årsredovisningar och miljöredovisningar av fyra olika europeiska internationella företag granskats, samt totalt tolv analytikerrapporter på dessa företag. Våra slutsatser är att av företagens presenterade miljöinformation, var det framförallt miljöinformation gällande företagets produkter samt lagar och regleringar som analytikerna använder. Emellertid använder analytikerna även miljöinformation vilken berör företagets miljöarbete och vision, miljöinformation om företagets produktionsprocess samt finansiell miljöinformation såsom framtida miljökostnader, men i mindre utsträckning. Miljöinformationen som används av analytikerna har framförallt använts i syfte att visa på den framtida utvecklingen hos företaget, men har även i enstaka fall presenterats i syfte att endast informera.

1 Inledning ...1

1.1 Problembakgrund ... 1

1.2 Problemformulering ... 3

1.3 Syfte ... 3

1.4 Avgränsning ... 3

1.5 Definitioner ... 3

2 Utgångspunkter ...5

2.1 Ämnesval ... 5

2.2 Förförståelse ... 5

2.3 Ontologi ... 6

2.4 Kunskapssyn ... 6

2.5 Angreppssätt ... 7

2.6 Perspektiv ... 9

2.7 Insamling av sekundärkällor ... 9

2.8 Källkritik ... 10

3 Miljöinformation, riktlinjer och redovisningsmaterial ...12

3.1 Miljöledningssystem och riktlinjer ... 12

3.1.1 ISO och EMAS ... 13

3.1.2 GRI ... 13

3.2 Källor till miljöinformation ... 14

3.2.1 Miljöinformation i årsredovisningen ... 14

3.2.2 Separat frivillig miljöredovisning ... 14

3.3 Hållbarhetsredovisning ... 15

4 Litteraturöversikt ...16

4.1 Miljöredovisningens utveckling ... 16

4.2 Varför presentera frivillig miljöinformation? ... 17

4.2.1 Intressenternas önskemål ... 18

4.2.2 Företag vill legitimera sina handlingar ... 18

4.3 Vad företagen redovisar ... 19

4.3.1 ”Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag – praxis, begrepp, orsaker” ... 19

4.3.2 ”Sustainability reporting on the internet" ... 20

4.4 Subjektiv miljöinformation ... 21

4.4.1 Åtgärder för att minska rapporternas subjektivitet och öka dess trovärdighet ... 22

4.5 Miljöredovisning i monetära termer ... 23

4.5.1 Miljöintäkter och miljökostnader ... 23

4.5.2 Miljöinvesteringar och miljöskulder ... 24

4.6 Finansanalytikers arbete ... 25

4.6.1 Årsredovisningen som beslutsunderlag ... 25

4.6.2 Företagets lönsamhet har betydelse vid företagsvärdering ... 25

4.7 Finansanalytikers inställning till miljöredovisning ... 26

4.7.1 Ett företags miljöarbete påverkar dess aktiepris ... 26

4.7.2 Miljöinformationens betydelse vid investeringsbeslut ... 26

4.8 Analytikerrapporters innehåll ... 28

4.9 Miljöinformation som finansanalytiker efterfrågar ... 30

4.10 Sammanfattning av kapitel fyra ... 30

5 Praktisk metod ...33

5.1 Forskningsstrategi ... 33

5.2 Datainsamlingsmetod ... 33

5.3 Undersökningsobjekt ... 34

5.3.1 Val av företag ... 34

5.3.2 Val av analytikerföretag ... 36

5.4 Konstruktion av undersökningsmall ... 37

5.5 Analysförfarande ... 38

5.5.1 Analys av miljöredovisningar ... 38

5.5.2 Analys av analytikerrapporter ... 38

5.6 Kritik av analysförfarandet ... 39

6 Empiri och analys ...40

6.1 Linde ... 41

6.1.1 Information som inte används av analytikerna ... 41

6.1.2 Information som används av analytikerna ... 45

6.2 Solvay ... 49

6.2.1 Information som inte används av analytikerna ... 49

6.2.2 Information som används av analytikerna ... 52

6.3 Rhodia ... 58

6.3.1 Information som inte används av analytikerna ... 58

6.3.2 Information som används av analytikerna ... 61

6.4 DSM ... 64

6.4.1 Information som inte används av analytikerna ... 64

6.4.2 Information som används av analytikerna ... 66

6.5 Avslutande reflektioner ... 70

7 Slutsatser ...75

7.1 Förslag till vidare forskning ... 75

8 Studiens vetenskaplighet ...76

8.1 Giltighet ... 76

8.2 Intersubjektivitet ... 76

8.3 Praktisk användbarhet ... 76

Referenslista ...77

Bilagor

Bilaga 1 – Ljungdahls undersökningsmall

Bilaga 2 – Rikhardssons, Andersens och Bangs undersökningsmall Bilaga 3 – Vår egen undersökningsmall

Figurförteckning

Figur 2.1 Studiens angreppssätt ... 7

Figur 3.1 ”Teoretiska” referensramens uppbyggnad ... 12

Figur 3.2 Källor till miljöinformation ... 14

Figur 3.3 Hållbarhetsredovisningens delar ... 15

Figur 4.1 Avsnitten i kapitel fyra ... 16

Figur 4.2 Ljungdahls informationskategorier ... 20

Figur 4.3 Rikhardsons, Andersens och Bangs informationskategorier ... 20

Figur 4.4 Varför analytiker använder samt inte använder miljöinformation ... 28

Figur 5.1 Kriterier vid val av företag ... 35

Figur 5.2 Analysmaterial från företagen ... 36

Figur 5.3 Kriterier vid val av analytikerrapporter ... 37

Figur 6.1 Återblick av dokument ... 41

Figur 6.2 Informationskategorier, Linde... 49

Figur 6.3 Informationskategorier, Solvay ... 58

Figur 6.4 Informationskategorier, Rhodia ... 64

Figur 6.5 Informationskategorier, DSM ... 70

Figur 6.6 Informationskategorier, sammanfattande figur ... 71

Förkortningslista

CERES Coalition for the Environmentally Responsible Economies ECCE European Centre for Corporate Engagement

EMAS Ecological Management and Audit Scheme EU Europeiska Unionen

FN Förenta Nationerna

GRI Global Reporting Initiative

ICCA International Chamber of Chemical Associations ISO International Standards Organisation

REACH Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals.

SFF Sveriges Finansanalytikers Förening UNGC United Nations Global Compact

1. Inledning

I detta inledande kapitel kommer vi att presentera bakgrunden till det problem vi ämnar undersöka för att därefter ange studiens problemformulering och syfte. Kapitlet avslutas med en definitionsförklaring, vilka vi anser är betydande för att underlätta förståelsen av studien.

1.1 Problembakgrund

Att samhället har uppmärksammat miljöfrågor i allt större utsträckning de senaste tiotal åren menar vi inte kan ha undgått någon. Många soprum erbjuder nu oss möjligheten att sortera våra sopor till skillnad från tidigare då vi var tvungna att åka till speciella återvinningsstationer. Det mest aktuella exemplet på en ökad miljömedvetenhet anser vi dock är debatten i media kring klimatförändringen och dess negativa följder. Sveriges television sände i vintras en dokumentärserie¹ angående hur jorden påverkas av oss människor, där klimatförändringen fick stor uppmärksamhet. Ett annat exempel är aftonbladets manifest, där drygt 300 000 personer har lovat att försöka göra en insats för att förhindra klimatförändringarna.² Miljöfrågor har även kommat att bli en politisk fråga, där länder samarbetar för att gemensamt lösa klimathotet genom att bland annat minska utsläpp av växthusgaser. Den 8-9 mars 2007 träffades EU-ländernas stats- och regeringschefer för att diskutera frågan om att minska utsläppen, bland annat om vilka utsläppsmål som ska uppnås fram till 2020.

Förutom att miljömedveten har ökat bland allmänheten anser vi även att företagens intresse för miljöfrågor tycks ökat. Företagen erbjuder oss konsumenter miljövänligare produktlösningar såsom refillförpackningar, bilar som drivs på alternativt bränsle vilken är miljövänligare än bensin, att vi ges möjlighet att lämna in våra uttjänade elektronikprodukter till företaget vi handlade dem av, och så vidare. Denna ökade miljömedvetenhet är något som företagen troligast vill framhålla för allmänheten och dess intressenter vilket de kan göra via broschyrer som beskriver företaget och dess verksamhet. Ett annat sätt att framhålla denna information menar vi är via årsredovisningen då det är en handling intressenterna kan ta del av för att ”lära känna” företaget bättre. Numera väljer stora börsnoterade företag att i sina årsredovisningar att förutom den ”vanliga” finansiella information även presentera miljöinformation, där omfattningen av denna information ofta är utöver vad lagen kräver.

Vissa företag ger även ut frivillig miljöinformation i separata miljöredovisningar. Det finns studier som visar att det främst är företag inom miljöpåverkande bransch som redogör för sin verksamhets miljöpåverkan³.

Miljöredovisningar har under de senaste tiotal åren ökat vad gäller antal företag som publicerar miljöinformation samt omfattningen av informationen.⁴ Den miljöinformation som

1 Sveriges television, Dokumentärserie: Planeten del 1 – Global förändring, 9 november 2006.

2 Aftonbladet, www.aftonbladet.se, hämtat 2007-01-24.

3 Craig Deegan och Ben Gordon, ”A study of the environmental disclosure practices of Australian corporations.”

Accounting and business research, 26:3 (1996): 190. European Centre for Corporate Engagement, Use of extra-financial information by research analysts and investment managers, Mars 2007, 28-29. Fredrik Ljungdahl, “Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag – praxis, begrepp, orsaker” Lund: The institute of economic research (1999): 75. Pontus Cerin, ”Communication in corporate environmental reports.”

Corporate social responsibility and environmental management, 9:1 (2002): 51. Seb Walhain Kolk och Susanne van de Wateringen, ”Environmental reporting by the Fortune Global 250: exploring the influence of nationality and sector.” Business strategy and the environment, 10:1 (2001): 27.

4 KPMG, “International survey of corporate responsibility reporting” 2005, 9. Ljungdahl, “Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 1, 3, 82, 99.

de flesta företag tenderar att presentera är bland annat information som rör företagets interna miljöarbete, om de är anslutna till något externt miljöprogram samt vilken påverkan företagets verksamhet och dess produkter har på miljön. Informationen som företagen ger är oftast av kvalitativ karaktär, det vill säga att budskapet framförs i ord snarare än konkreta belopp.⁵ Enligt intressentteorin har företaget ett flertal olika intressenter som har intresse av företagets agerande. Dessa intressenter brukar bland annat anses vara aktieägare, anställda, leverantörer, finansiärer, kunder, konkurrenter, myndigheter samt analytiker.⁶ Analytikernas roll kan ses som en informationslänk mellan företaget och dess investerare av den orsaken att de förser investerare med köp- och säljrekommendationer, vinstprognoser och så vidare.⁷ Ljungdahl menar att det är de finansiella intressenterna, och därmed analytiker, som använder miljöredovisningarna i störst omfattning.⁸

Varför analytiker är intresserad av miljöinformation kan förklaras utifrån studier som menar på att miljörelaterade riskfaktorer kan påverka företagets framtida resultat och ställning och därmed lönsamheten.⁹ Där företagets framtida lönsamhet i sin tur påverkar hur högt det värderas av analytikerna.¹⁰ Flera studier visar att analytiker har uppmärksammat miljöinformationens vikt för att kunna göra utförliga analyser av företagens lönsamhet¹¹. Det finns emellertid delade meningar om hur viktig miljöinformationen anses vara vid företagsvärdering. Forskare som inte anser att miljöinformationen är viktig menar att miljöredovisningarna inte ger tillräckligt med information,¹² dessutom tror vissa analytiker inte att miljöfaktorer inverkar på lönsamheten.¹³

Trots att det råder delade meningar huruvida miljöinformation är viktig för analytiker vid företagsvärdering finns det forskare som undersökt vilken miljöinformation som återfinns i

5 Deegan och Gordon, ”A study of the environmental disclosure practices of Australian corporations.”, 47.

Hilary Fortes och Katarina Åkerfeldt, ”Environmental reporting in Sweden.” Working paper (1999): 15.

Deegan och Gordon, ”A study of the environmental disclosure practices of Australian corporations”, 187. Rob Rob Gray, Reza Kouhy och Simon Lavers, “Corporate social and environmental reporting: a review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure.” Accounting, auditing & accountability journal, 8:2 (1995): 47.

6 Michel J. Polonsky, “A stakeholder theory approach to designing environmental marketing strategy.” Journal of business & industrial marketing, 10:3 (1995): 34. Ljungdahl, ”Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 135.

7 Mark H. Lang och Russel J. Lundholm, “Corporate disclosure policy and analyst behaviour.” The accounting review, 71:4 (1996): 467.

8 Ljungdahl, ”Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 135.

9 Chris Fayers, Chris Cocklin och Doug Holmes, ”Environmental considerations in the decisions of Australian investment professionals.” Journal of environmental assessment policy and management, 2:2 (2000): 173.

Denis Cormier och Michel Magnan, ”Investors’ assessment of implicit environmental liabilities: an empirical investigation.” Journal of accounting and public policy, 16:1 (1997): 215. Fortes och Åkerfeldt,

”Environmental reporting in Sweden.”, 24. Sveriges Finansanalytikers Förening. Finansanalytikernas rekommendationer 2006. (Vingåker: Linderoths tryckeri, 2005), 101.

10 Shameek Konar och Mark A. Cohen, “Does the market value environmental performance?” The review of economics and statistics, 83:2 (2001): 282.

11 Cormier och Magnan, ”Investors’ assessment of implicit environmental investigation.”, 215. Fayers, Cocklin och Holmes, ”Environmental considerations in the decisions of Australian investment professionals.”, 173.

Fortes och Åkerfeldt, ”Environmental reporting in Sweden.”, 24.

12 Craig Deegan och Michaela Rankin, “The materiality of environmental information to users of annual reports.” Accounting, auditing & accountability journal, 10:4 (1997): 566. Fayers, Cocklin och Holmes,

”Environmental considerations in the decisions”, 178. Robert Repetto och Duncan Austin, “Estimating the financial effects of companies’ environmental performance and exposure.” Greener management international, 27:1 (1999): 109.

13 Repetto och Austin, “Estimating the financial effects”, 107-108.

analytikerrapporter. En studie av Hassel och Nilsson visar att analytiker vid deras värderingsarbete använder både positivt såsom negativt påverkande miljöinformation,¹⁴ medan ett flertal andra forskare menar att det främst är negativt påverkande information som används¹⁵. Den i överlag mest använda informationen som används är miljökostnader och miljörisker, men även information om lagar, regler och politiska risker är av betydelse¹⁶. Det finns ett stort antal studier kring företagens presenterade miljöinformation och analytikers användning av den, samt huruvida denna miljöinformation har betydelse vid värderingen av företagen. Dessa studier presenterar dock olika resultat, vilket vi anser att ovanstående stycke belyser. Studierna har endast berört företagens miljörapporter samt finansanalytikernas rapporter var för sig, men där undersökningar om hur informationen används av analytikerna saknas. Detta är även något som framhålls av forskare inom området.¹⁷ Mot bakgrund av detta har vi funnit det intressant och välbehövligt att utforska området. Därmed har vi kommit fram till följande problem.

1.2 Problemformulering

Hur ser förhållandet ut mellan företagens presenterade miljöinformation och finansanalytikers rapporter?

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytikerna använder sig av vid värdering av företag, samt att redogöra för hur denna information används.

1.4 Avgränsning

Vi har i denna studie valt att avgränsa oss till att endast studera företagens presenterade miljöinformation som går att återfinna i årsredovisningen samt den frivilligt separat upprättade miljöredovisningen.

1.5 Definitioner

Eftersom vissa begrepp kan tolkas och uppfattas på olika sätt finner vi det betydelsefullt att klargöra följande begrepp;

Analytiker/Finansanalytiker: Vi kommer löpande i uppsatsen att använda ordet analytiker när vi även menar finansanalytiker.

14 Lars Hassel och Henrik Nilsson, ”An empirical study of the actual use of environmental information by financial analysts.” Working paper (2006): 10-11.

15 Christian Chan och Markus Milne, “Investor reactions to corporate environmental saint and sinners: an experimental analysis.” Accounting and business research, 29:4 (1999): 274-275. Fayers, Cocklin och Holmes, ”Environmental considerations in the decisions”, 197. Gary Cunningham, Lars Hassel och Henrik Nilsson, “A comparative study on the use of environmental information by financial analysts.” Working paper (2007): 8.. Hassel och Nilsson, ”An empirical study of the actual use of environmental information”, 10-11.

Ljungdahl, ”Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 135.

16 Chan och Milne, “Investor reactions to corporate environmental saint and sinners”, 274-275. Cunningham, Hassel och Nilsson, “A comparative study on the use of environmental information”, 8. Hassel och Nilsson,

”An empirical study of the actual use of environmental information”, 10-11. Fayers, Cocklin och Holmes,

”Environmental considerations in the decisions”, 197. Katherine Schipper, “Analysts’ forecasts.” Accounting horizons, 5:4 (1991): 119.

17 Cunningham, Hassel och Nilsson, “A comparative study on the use of environmental information”, 3, 9.

Ljungdahl, Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag, 135.

Med miljöredovisning syftar vi på den separat upprättade miljöredovisningen samt den redovisade miljöinformation som går att återfinna i årsredovisningen.

Med miljöinformation avses information om omständigheter som kan påverka eller påverkar vår omgivning, där vi med omgivning syftar på jord, luft och vatten.

2. Utgångspunkter

Det är med stor sannolikhet att olika forskare som studerar ett och samma fenomen kan komma fram till olika slutsatser. Detta menar vi till stor del beror på att forskarna under studiens gång och innan dess början haft olika utgångspunkter. Vi finner det därför av vikt att redogöra för de utgångspunkter vi haft innan och under studiens gång för att läsaren ska kunna skapa sig en förståelse över motivet till studien och de underliggande förhållanden som påverkat studiens genomförande samt de slutsatser som dragits.

2.1 Ämnesval

Att välja ämne har varit en långdragen process där förslag har framlagts men där de snabbt förkastas. Vi var dock tidigt överens om att det skulle vara ett ämne inom redovisning eller finansiering eftersom vi båda har denna inriktning i våra ekonomistudier. Dessutom fann vi det viktigt att ämnet skulle vara aktuellt då det medför att studien blir roligare att genomföra samt att det för läsaren blir intressantare att läsa.

Upphovet till vårt uppsatsämne, miljöredovisning, uppkom från att vi upplevde att alla i vår omgivning, föräldrar, kompisar med flera tycktes prata om hur klimatet förändrats och om dess negativa följder, och att det därmed var viktigt att försöka agera på sådant sätt att den negativa utvecklingen förhindras. Även vi själva blev medvetna om att debatten kring klimatförändringarna ökat vår miljömedvetenhet genom att vi exempelvis blivit noggrannare med att källsortera och välja miljövänliga produkter. Utifrån uppfattningen att miljömedvetenheten har ökat väcktes vårt intresse över att undersöka huruvida företagens miljöredovisningar har betydelse för finansanalytikerna då de värderar företag. Under ett möte med Lars Hassel, professor inom redovisning och revision med hållbarhetsredovisning som forskningsområde vid företagsekonomiska institutionen vid Umeå universitet, fick vi veta att det saknades tidigare studier gällande hur analytikerna använder företagens presenterade miljöinformation.

Sedan vi läst forskningsrapporter angående företags miljöredovisning och finansanalytikernas användning av dessa upptäckte vi att många studier redan gjorts kring huruvida analytikerna använder denna information. Dock, som Hassel framförde, upptäckte vi att det saknades studier om hur informationen används av analytikerna och därmed valde vi att anamma Hassels förslag där följande problem formulerades och legat till grund under studiens gång;

Hur ser förhållandet ut mellan företagens presenterade miljöinformation och finansanalytikers rapporter?

2.2 Förförståelse

Alla vi individer har tidigare erfarenheter, kunskaper och förutfattade meningar, det vill säga förförståelse, vilka enligt Holme och Solvang uppfattning inte går att frigöra sig från. Detta innebär att vår förförståelse påverkar oss i processen när vi söker ny kunskap.¹⁸ Förförståelse kan enligt oss vara såväl positiv som negativ, positiv i den bemärkelse att våra tidigare erfarenheter och kunskaper kan bidra till en djupare förståelse av det vi ämnar undersöka.

Dock kan förförståelse vara negativ i den mening att vi kanske missar alternativa synsätt och därmed gå miste om viktig kunskap. För att läsaren ska ges möjlighet att bedöma hur studien

18 Idar Magne Holme och Bernt Krohn Solvang, Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder (Lund: Studentlitteratur, 1997), 151-153.

och dess resultat kan ha blivit påverkad av oss är det därför av vikt att redogöra för vår förförståelse.

Vi båda läser civilekonomprogrammet vid Umeå universitet med inriktning mot redovisning och finansiering. Vår utbildning har givit oss förståelse för analytikernas arbete gällande värdering av företag, att det är information mätt i pengar och siffror analytikerna framförallt använder sig av. Denna förförståelse kan ha speglats i uppsatsarbetets gång på det sätt att vi

”försvarat” studier och analytiker vad gäller deras inställning till monetär information, att det är främst den informationen som är användbar.

Förutom att teoretisk kunskap har erhållits under våra universitetsstudier har vi utvecklat vårt kritiska och analytiska tänkande. Vårt kritiska tänkande har visat sig i studien genom att vi ifrågasatt och tagit ställning till presenterad information under den teoretiska referensramen.

Utvecklandet av vårt analytiska tänkande anser vi har varit nödvändigt för att kunna utföra denna studie eftersom dess genomförande bestod av dokumentanalys. Utan denna utvecklade egenskap hade troligen studiens problem och syfte inte kunnat besvaras.

Förutom den kunskap som vi erhållit vid universitetsstudier har vi även erhållit fördel från våra gymnasiestudier inom de naturvetenskapliga ämnena då vi har undersökt företag vars verksamheter är inom kemisk industri.

2.3 Ontologi

Ontologi handlar om hur verkligheten uppfattas, är det något som finns ”där ute” vars existens är oberoende av dess aktörer och där oberoende individer som observerar denna verklighet skulle erhålla samma uppfattning? Denna ståndpunkt benämns som objektivism, en ståndpunkt vilken är motsatt till den ståndpunkt vi anammar, konstruktionism.¹⁹ Vi anser oss ha en konstruktionistisk ståndpunkt då vi menar att de samband som vi funnit mellan vad företagen redovisar och vilken av denna information som analytikerna använder förändras över tid. Dessutom behöver nödvändigtvis samma samband inte uppfattas om en annan forskare skulle utföra samma undersökning, vilket vi anser eftersom vi är av den åsikten att informationen i företagens frivilliga miljöredovisning och finansanalytikernas rapporter kan tänkas tolkas på olika sätt beroende vem som granskar dem. Vi menar således att de förhållanden som återfinns nödvändigtvis inte är något objektivt, utan baseras på hur den enskilde betraktaren tolkar informationen.

2.4 Kunskapssyn

Utifrån vårt syfte att skapa förståelse för vilken av företagen presenterade miljöinformation som analytiker använder sig av innebär att vi går på djupet för att tolka och förstå den information som framhävs. Eftersom vårt fokus ligger på tolkning och förståelse av informationen antar vi därmed en hermeneutisk kunskapssyn.²⁰ Den hermeneutiska kunskapssynen som vi identifierar oss med stämmer väl överens med vår konstruktionistiska ontologi.²¹

19 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö: Liber ekonomi, 2001), 30-33.

20 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 25-26. Stig Lindholm, Vägen till vetenskapsfilosofin (Lund:

Studentlitteratur, 1999), 72.

21 Maj-Britt Johansson Lindfors, Att utveckla kunskap: om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning (Lund: Studentlitteratur, 1993), 44, 46.

Varför vi inte antar en positivistisk kunskapssyn beror framförallt på att den kännetecknas av att det undersökta subjektet kan hållas fri från forskarens värderingar.²² I vårt fall skulle det innebära att presenterad miljöinformationen från företagen och analytikerrapporterna skulle studeras helt objektivt, vilket vi tidigare redogjort för inte anser är troligt. Positivister strävar oftast efter information i siffror och möjlighet att generalisera²³, vilket vi inte eftersträvar med denna studie utan vi fokuserar på ord, vad företagen och analytikerna presenterar i sina rapporter. Dessutom anser vi att generaliserbarheten är oväsentlig eftersom vi ämnar skapa en förståelse gällande de undersökta analytikernas användning av företagens presenterade miljöinformation, där dessa analytiker nödvändigtvis inte behöver vara representativa för att gälla alla analytiker.

2.5 Angreppssätt

För att angripa ett problem brukar i huvudsak två olika tillvägagångssätt nämnas, deduktion eller induktion.²⁴ I vår studie har vi delvis en induktiv ansats, vilket oftast även är förknippat med den hermeneutiska kunskapssynen, en kunskapssyn vilken vi tidigare redogjort för att ha anammat.²⁵ Emellertid har vi även inslag av deduktiva kvaliteter. Nedan presenteras studiens angreppssätt.

1. Studien började med att vi valde ämnesområde, vilket kan läsas om under avsnitt 2.1.

22 Johansson Lindfors, Att utveckla kunskap, 45.

23 Dag Ingvar Jacobsen, Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen (Lund: Studentlitteratur, 2002), 38.

24 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 20-21. Torsten Thurén, Vetenskapsteori för nybörjare (Stockholm:

Liber, 1991), 19.

25 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 34. Dag Ingvar Jacobsen, Vad, hur och varför?, 38. Johansson Lindfors, Att utveckla kunskap, 57.

Figur 2.1 Studiens angreppssätt.

Källa: Beijer och Nordlöf, 2006 sida 8.

2. Nästa steg var att formulera ett problem och syfte som skulle ligga till grund och vägleda oss under studiens gång. Följande problem utformades:

Hur ser förhållandet ut mellan företagens presenterade miljöinformation och finansanalytikers rapporter?

Där studiens syfte var att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytikerna använder sig av vid värdering av företag, samt att redogöra för hur denna information används. Vägen till problemet kan läsas under avsnitt 1.1.

3. Under det ”teoretiska” arbetet i vår uppsats har vi strävat efter att finna litteratur som kan ge svar på varför rapporterna, både företagens miljörapporter och analytikernas rapporter presenteras som de gör. Därmed kan det ”teoretiska” arbetet anses vara uppdelad i två olika huvuddelar, den ena delen som behandlat företagens ”perspektiv” medan det andra behandlar analytikernas ”perspektiv”.

Kännetecknande för den induktiva ansatsen är att forskare utifrån empirin utformar teorier och därmed kan detta steg möjligtvis uppfattas som en motsättning till vårt uttalande om att till större del vara induktiva.²⁶ Men eftersom vi inte utgett oss av att vara rent induktiva utan har inslag av de båda tillvägagångssätten menar vi att det teoretiska arbetet innan vår empiriska studie inte är någon motsättning till vårt uttalande.

4. Val av de dokument som vi ämnat studera utgick från ett så kallat subjektivt urval där våra preferenser och vår förförståelse legat till grund. För en närmare beskrivning över hur vi gått tillväga hänvisas läsaren till avsnitt 5.3.

5. Vi har ovan nämnt att vi i studien haft inslag av både deduktiv och induktiv ansats. Detta steg, insamling och bearbetning av data från företagens miljöinformation, utgjorde studiens deduktiva inslag eftersom vi i till stor del utgått från tidigare studier när vi formulerade de teman vi avsåg att undersöka. För vilka teman vi formulerat och hur vi konkret gick till väga kan läsas om under avsnitt 5.4.

6. Strategier som skiljer den deduktiva ansatsen från den induktiva är i huvudsak förhållandet till hur öppna de är för ny information.²⁷ Då det inte finns tidigare studier som undersökt det vi delvis ämnar studera, hur företagens presenterade miljöinformation används i analysrapporten, innebar det därmed att vi automatiskt blev mer öppna för all information gällande miljö som presenteras i analytikerrapporterna. Vi menar därför att granskningen av analytikernas rapporter hade ett större inslag av den induktiva ansatsen än vid granskning av företagens miljöinformation. Dessutom menar vi att det induktiva inslaget framhävs då det saknas tidigare studier som undersökt det vi ämnar. Hur vi har gått till väga och hur denna information sedan bearbetades kan läsas om i avsnitt 5.5.

7. I kapitel 6 tolkas och analyseras det insamlade materialet. Under detta arbetsmoment strävade vi efter att skapa förståelse för varför vilken av företagens presenterade

26 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 22. Dag Jacobsen, Vad, hur och varför?, 35. Mark Saunders, Philip Lewis och Adrian Thornhill, Research methods for business students (Italy: Prentice Hall, 2003), 87-89. Ulf Lundahl och Per- Hugo Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer (Lund:

Studentlitteratur, 1999), 39-41.

27 Dag Jacobsen, Vad, hur och varför?, 45.

miljöinformation som analytikerna använder samt hur informationen används av analytikerna i deras rapporter. Vi strävade även efter att tolka och analysera varför den presenterade miljöinformationen inte användes.

8. Ovan har vi redogjort för att den induktiva ansatsen kännetecknas av att insamlad empiri ger ett bidrag till teorin.²⁸ Vi anser oss ha varit induktiva eftersom denna studie har givit ett bidrag till ämnesområdet då, som vi har även tidigare framfört, saknas tidigare studier kring vilken av företagens presenterade miljöinformation som analytikerna använder sig av när de värderar företag. Vad studiens bidrag är kan läsas om i kapitel sju.

2.6 Perspektiv

Givet studiens syfte som delvis är att skapa förståelse för vilken, av företagen presenterade miljöinformation som analytikerna använder sig av vid värdering av företag medförde att vi ansåg att utföra studien ur ett investerarperspektiv var mest logiskt. Vi menar att investerarna troligen är en av företagets intressenter som är mest intresserad av att förstå vilket förhållande som föreligger mellan företagens presenterade miljöinformation och analytikernas användning av den då de värderar företag eftersom det för dem är av betydelse hur företaget förväntas utvecklas. Speciellt om investeraren är intresserad av miljöfrågor och anser att företagets miljöfrågor kommer att ha betydelse för framtida utveckling.

Det kan för läsaren möjligtvis tyckas att studiens problem och syfte även skulle kunna belysas ur antingen företagens eller analytikernas perspektiv. Något av dessa två perspektiv kunde ha varit aktuella om vi i studien strävat efter att utforma strategier för hur företaget ska presentera miljöinformation för att analytiker ska ha större användning av den. Detta var dock inte studiens syfte, utan vi hade endast för avsikt att belysa förhållandet mellan presenterad miljöinformation och dess användning av analytikerna.

2.7 Insamling av sekundärkällor

För att öka kunskapen om företagens presenterade miljöinformation och innehållet i analytikernas rapporter har vi sökt informationsmaterial som sedan hjälpt oss att tolka och förstå det insamlade datamaterialet.

Vår insamling av material har skett genom litteratursökning via databaserna ALBUM och Libris vid Umeå Universitetsbibliotek, artikelsökning i databaserna Business Source Premier, Emerald och Scandinavian Working Papers in Business and Administration (S-WoBA).

Utöver litteratur, vetenskapliga artiklar och ”working papers” har vi även använt oss av en avhandling, Internetsidor samt opublicerat material. För att finna litteraturen och artiklarna och ämnesspecifik information har vi under sökprocessen använt följande nyckelord:

environment reporting, environmental disclosures, sustainable development, financial analysis report, content analysis samt corporate social responsibility.

Antalet träffar i databasen ALBUM var begränsade, vilket innebar att vi kunde läsa igenom den information som gavs för varje träff för att finna de böcker som var relevanta. Träffarna i databaserna var desto mer omfattande, vilket innebar att vi endast läste sammanfattningarna till dem som kändes mer relevanta. Ett val vi gjorde utifrån artikelns titel. I de artiklar som vi ansåg vara viktiga har vi även granskat referenslistan för att få tips på fler källor. Genom tips

28 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 22. Dag Jacobsen, Vad, hur och varför?, 35. Lundahl och Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, 39-41. Saunders, Lewis och Thornhill, Research methods for business students, 87-89.

från vår handledare, Lars Hassel, har vi även genom hemsidan www.sirp.se funnit både vetenskapliga artiklar och ”working papers”. Utöver de böcker och vetenskapliga artiklar som funnits via bibliotekets databaser har även tidigare skrivna uppsatser, inom de senaste fem åren, nyttjats för att finna ytterligare källor.

2.8 Källkritik

En källkritisk granskning handlar om att bedöma litteraturmaterialet utifrån dess trovärdighet.

Det finns fyra kriterier som vi har utgått ifrån, vilka är äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet.²⁹

Det första kriteriet, äkthet handlar om källan är vad den utser sig för att vara.³⁰ Äktheten har vi försökt säkra genom använda artiklar som är vetenskapligt granskade. Material som inte är vetenskapligt granskade såsom ”working papers” är skrivna av väletablerade forskare som även har skrivit vetenskapligt granskade artiklar, såsom Lars Hassel. Därmed menar vi att trovärdigheten ändå är hög. De Internetkällor vi har använt oss av är endast Global Reporting Initiatives (GRI:s) samt Ecological Management and Audit Schemes (EMAS) hemsidor. Då dessa webbsidor utgör organisationernas egna hemsidor anser vi att materialet vi hämtat därifrån inte är förfalskade, men det kan tänkas att de är partiska då de vill framstå så bra som möjligt inför deras intressenter. Vi har haft detta i åtanke när vi inhämtat material från dessa sidor, men då det inhämtade materialet endast utgör bakgrundsinformation om organisationerna anser vi att trovärdigheten ändå är hög då ingen annan källa kan ge säkrare information. Övrigt opublicerat material som utgör material till denna studie är en förstudie utförd av European Centre for Corporate Engagement (ECCE). ECCE är en organisation vilken består av ett nätverk av forskare, investerare, analytiker, företagsledare med flera där forskare såsom professorer och assisterande professorer som bedriver forskning inom hållbar utveckling. Med anledning av att flera olika intressentgrupper ligger bakom organisationen anser vi att risken är mindre att informationen är vinklad och därmed mer trovärdig.

Det andra kriteriet, tidssamband rör frågan huruvida källan är trovärdig på grund av dess

”ålder”. Finns det skäl att tvivla på dem på grund av att de är gamla?³¹ Många studier om miljöredovisning och analytikernas användning är skrivna i slutet av 1990-talet, vilket innebär att studiernas material är ännu äldre. Då dessa studier även citeras av många forskare än idag, bland annat i de ”working paper” vi använt samt då det finns begränsat med senare vetenskapligt granskade studier kan detta tyda på att de fortfarande är aktuella och därmed innehållet. Exempel på sådana äldre källor är Gray et al (1995), Deegan och Rankin (1996), Deegan och Gordon (1996) samt Cormier och Magnan (1997).

Vid användningen av litteraturmaterialet har vi i så stor utsträckning som möjligt försökt gå till ursprungskällan för att öka trovärdigheten. När ursprungskällan inte har använts och vi ändå har använt informationen från källan, har vi förlitat oss på att informationen stämmer eftersom vi i andra studier har fått bekräftelse på informationen. Ett exempel är Freeman (1984), grundaren av intressentteorin, men den information vi har använt har vi funnit i ett flertal olika källor vilka redogör för detsamma, därmed finner vi att den är trovärdig. Ett annat exempel är Gutherie och Parker (1990), vilken Deegan och Gordon refererar till när de påstår att miljöinformation är kvalitativ i sin karaktär. Vi menar att vi har fått överväga nyttan mot kostnaden att leta upp varje artikel.

29 Torsten Thurén, Källkritik (Stockholm: Liber, 2005), 9,13.

30 Thurén, Källkritik, 13. Rolf Ejvegård, Vetenskaplig metod (Studentlitteratur, 2003), 62.

31 Thurén, Källkritik, 13. Ejvegård, Vetenskaplig metod, 64.

Kriteriet tendensfrihet innebär att källan är opartisk och objektiv.³² För att undvika källor med inslag av tendens har vi jämfört olika studier med varandra för att finna stöd för resonemanget. Då vi funnit flera olika studier som framhåller samma resonemang har vi refererat till samtliga, vilket vi anser visar på en hög trovärdighet.

32 Thurén, Källkritik, 13.

3. Miljöinformation, riktlinjer och redovisningsmaterial

Den ”teoretiska” referensramen som ska hjälpa oss att ge svar på studiens problem, hur förhållandet mellan företagens presenterade miljöinformation och finansanalytikernas rapporter förefaller, har vi valt att dela upp i två olika kapitel, miljöinformation, riktlinjer och redovisningsmaterial samt litteraturöversikt. Denna uppdelning fann vi nödvändig eftersom vi ansåg att ett enda kapitel hade kunnat bli för långt, och därmed medföra att läsningen kan upplevas onödigt ansträngande. Dessutom anser vi att dessa två kapitel behandlar skilda områden och således med fördel kan presenteras i två olika kapitel.

Vi kommer i detta kapitel att redogöra för miljöledningssystem och riktlinjer som företagen har möjlighet att tillämpa vid upprättande av miljöredovisningar. Dessutom kommer vi att presentera de två miljöinformationskällor vi använt oss av i vår studie. I nästa kapitel, kapitel fyra, presenterar vi tidigare forskning gällande företagens presenterade miljöinformation samt finansanalytikernas rapporter.

3.1 Miljöledningssystem och riktlinjer

I avsaknad av regler gällande miljöredovisning har EU utvecklat miljöledningssystemet EMAS vars syfte är att hjälpa företag i deras arbete för att uppnå en bra miljöledning. En allmänt ökad global medvetenhet hos aktörer på marknaden angående miljöfrågor har bidragit till att olika standarder och regelverk har skapats³³. Detta gäller för både miljöledning och miljöredovisning. De två främsta certifierade miljöledningssystemen är International Standards Organisation (ISO) 14001 och EMAS, för vilka vi kommer att redogöra för i avsnitt 3.1.1.

Miljöledningssystemen används framförallt för att organisera miljöarbetet i verksamheten vilket sker genom att införa miljöpolicys, handlingsprogram och genom att arbeta efter tydliga mål. Förutom att fungerande miljöledningsarbete hjälper företagen att bedriva förebyggande och kostnadseffektivt miljöarbete kan det även medföra fördelar såsom att varumärket stärks vilket innebär att företaget därmed blir attraktivare för investerare.³⁴ Det finns även organisationer, vars fokus inte är att hjälpa företaget med deras miljöledningssystem utan syftar till att ge ut rekommendationer och riktlinjer för vilken miljöinformation företag bör redovisa. Exempel på en sådan organisation är GRI.

Vi har för avsikt i detta avsnitt att kortfattat redogöra får miljöledningssystemen ISO 14001 och EMAS samt organisationen GRI. Dock appliceras denna information inte direkt i vår analys, men vi vill ändock redogöra för dessa eftersom vi menar att denna information ger läsaren förståelse för ämnesområdet.

33 Kit-Fai Pun m fl. “Development of an EMS planning framework for environmental management practices.”

International journal of quality & reliability management, 19:6 (2002): 690.

34 Sören Bergström, Bina Catasús och Fredrik Ljungdahl, ”Miljöredovisning.” (Malmö: Liber, 2002), 90.

Figur 3.1 ”Teoretiska”

referensramens uppbyggnad.

Källa: Nguyen, 2006, sida 10.

3.1.1 ISO och EMAS

ISO 14001 utvecklades 1996 och är ett kvalitetssystem som innehåller riktlinjer för att hjälpa företag att uppnå särskilda miljötekniska standarder.³⁵ Det finns inget lagkrav att följa denna standard, men många företag väljer att frivilligt certifiera sig enligt ISO 14001.³⁶ De företag som certifierar sig enligt standarden blir med systemets hjälp mer uppmärksamma och medvetna om miljöfrågor och involverar sig i aktiviteter som främjar miljön.³⁷ Det som krävs för en certifiering är bland annat en formulerad miljöpolicy, ett handlingsprogram samt ett implementeringssystem.³⁸ I slutet av 2005 hade närmare 140 olika länder i världen anammat ISO 14001 och drygt 111 000 certifikat utfärdats.³⁹

EMAS är en EU-förordning som tillkom 1993 och började tillämpas av samtliga EU- medlemsländer 1995. EMAS är ett frivilligt ledningsverktyg för företag och organisationer i syfte att utvärdera, rapportera och förbättra sitt miljöarbete.⁴⁰ För att få registrera sig enligt EMAS krävs att företaget uppfyller de förutbestämda kriterier som bland annat innebär att presentera en miljöpolicy samt att publicera en miljöredovisning som utvärderar årets miljöarbete.⁴¹ Således är kraven för att få certifiera sig som användare av dessa ledningssystem mycket likartade men till skillnad från ISO kräver EMAS att företagen ska presentera en miljöredovisning. Enligt EMAS har drygt 3 500 organisationer inom EU registrerat sig.⁴²

För oss förefaller det rimligt att företag har miljöledningssystem, särskilt de miljöpåverkande företagen torde detta vara aktuellt, då det hjälper dem att effektivisera användandet av resurser, säkerställa att miljölagar efterföljs, visa att de arbetar för minskade utsläpp av föroreningar, formulera framtidsplaner och så vidare. Om företagen är anslutna till något certifierat miljöledningssystem är det troligt att denna information presenteras av företagen eftersom det visar på att företaget värderar miljöfrågor. Sådan information menar vi utgör så kallad positiv information om företagen och enligt tidigare studier tenderar företag att presentera sådan information, dessutom visar forskare såsom Ljungdahl samt Rikhardsson, Andersen och Bang på att denna information är vanligt förekommande miljöinformation. Vi menar därför att vi mycket troligt kommer att finna denna information när vi analyserar företagens miljöredovisningar, men huruvida analytikerna använder denna information är en annan fråga.

3.1.2 GRI

Vid upprättande av miljöredovisning finns det ett flertal olika standarder och riktlinjer som företagen kan ta hjälp av, men den organisation vars riktlinjer vunnit mest acceptans är GRI.⁴³ GRI grundades av den amerikanska oberoende organisationen ”The Coalition for the Environmentally Responsible Economies” (CERES) i syfte att harmonisera

35 Chung-Chiang Chen, “Incorporating green purchasing into the frame of ISO 14000.” International journal of cleaner production, 13:9 (2005): 927-928.

36 Nicole Darnall, “Why firms mandate ISO 14001 certification.” Business society, 45:1 (2006): 354-355.

37 Chen, “Incorporating green purchasing into the frame of ISO 14000.”, 927-928.

38 Alessia Ghisellini och Deborah L. Thurston, ”Decision traps in ISO 14001 implementation process: case study results from Illinois certified companies.” Journal of cleaner production, 13:8 (2005), 764.

39 Swedish Standards Institute, www.sis.se, hämtat 2007-02-15.

40 Ecological Management and Audit Scheme, www.emas.se, hämtat 2007-02-15.

41 David Hess, ”Regulating corporate social performance: a new look at social accounting, auditing, and reporting.” Business ethics quarterly, 11:2. (2001): 312. Michael S. Wenk, ”EU’s eco-management and audit scheme.” Environmental quality management, 14:1 (2004): 60.

42 Ecological Management and Audit Scheme, www.emas.se, hämtat 2007-02-15.

43 Cerin, ”Communication in corporate environmental reports.”, 57.

hållbarhetsredovisningen. GRI består av ett globalt nätverk av tusentals intressenter såsom olika branschorganisationer.⁴⁴ Riktlinjerna består av tio redovisningsprinciper som företagen rekommenderas att följa, exempelvis materialitet och tillförlitlighet där det under varje princip går att finna information om hur principen ska tolkas samt olika exempel.⁴⁵

3.2 Källor till miljöinformation

Företagens presentation av miljöinformation tar sig i uttryck på olika sätt, exempelvis via kortare broschyrer, webbpublicerat material, lagstadgade rapporter, frivillig miljöredovisning med flera. Nedan har vi valt att redovisa de två informationskällor av miljöinformation som vi kommer att använda oss av i denna studie, vilka dessa är kan åskådliggöras med följande figur.

Omfattningen av den miljöinformation som företagen presenterar, både mängd- och innehållsmässigt, varierar mellan olika företag men där många börsnoterade företag idag väljer att presentera miljöinformation utöver lagstadgat krav.

3.2.1 Miljöinformation i årsredovisningen

Årsredovisningen som informationskälla har vi valt på grund av dess utbredda spridning och höga trovärdighet. Vi anser att miljöinformationen som återfinns i årsredovisningen i större utsträckning är trovärdig än exempelvis sådan information som presenteras via broschyrer enstaka tillfällen. Detta då informationen som presenterats i årsredovisningen är granskad av en revisor, vilket betyder att informationen därmed är fullständig, riktig och verifierbar.

Årsredovisning som informationskälla menar vi även torde vara den mest betydelsefulla eftersom det framförallt är den som analytikerna använder sig av när de värderar företag⁴⁶. Därmed torde den miljöinformation finansanalytikerna använder sig av till största del vara informationen som presenterats i företagens årsredovisning.

3.2.2 Separat frivillig miljöredovisning

Utöver lagstadgade krav på miljöredovisning lämnar många företag idag även en frivillig separat miljöredovisning. Det är utvecklingen på redovisningsområdet som har lett till att fler företag kompletterar den ordinarie redovisningen med hur företaget hanterar miljöfrågor i samhället, exempelvis genom att redogöra för företagets miljöledningsarbete och dess resultat. Den frivilliga informationen kan bland annat finnas tillgänglig som publicerade redovisningar i pappersform, på företagens hemsidor och i personaltidningar.⁴⁷ Vi menar därför att det är förståeligt att kvaliteten på den frivilliga informationen som företagen ger ut kan variera. Vi är dock av den åsikten att företags miljöinformation i form av enkla reklamblad troligen är mindre genomarbetat, där syftet framförallt är att marknadsföra medan den frivilliga miljöredovisningen som ges i samband med årsredovisningen ger en mer

44 Fayers, Cocklin och Holmes, ”Environmental considerations in the decisions of Australian investment professionals.”, 194.

45 Global Reporting Initiative, www.globalreporting.org, hämtat 2007-02-20.

46 Sveriges Finansanalytikers Förening, Finansanalytikernas rekommendationer 2006, 101.

47 Naturvårdsverket, Finansmarknaden, miljön och redovisningen, Rapport 5521. December 2005, 36-37.

Figur 3.2 Källor till miljöinformation.

Egen konstruktion.

”rättvisande bild” av företaget. Vi har därför valt att endast använda oss av frivillig miljöinformation av den senaste nämnda sorten. Dock är inte att denna information utan kritik, se avsnitt 5.3.1.

Vi har tidigare redogjort för att samhällets miljömedvetenhet har ökat och därmed menar vi att ett större fokus torde riktas mot företagens miljöprestationer och åtaganden. Detta ökade miljöintresse anser vi sannolikt påverkar analytikerna som värderar företagen genom att de beaktar miljöinformation i analysarbetet, och därmed föreligger troligen ett förhållande mellan företagens miljöredovisning och analysrapporterna.

3.3 Hållbarhetsredovisning

Vi finner det viktigt att belysa att företag numera inte publicerar ”rena” miljöredovisningar utan många väljer att ge ut så kallade hållbarhetsredovisningar, där miljöredovisningen utgör en del av denna. Se nedanstående figur för illustration av hållbarhetsredovisningens delar.

Hållbarhetsredovisning är en fristående och frivillig rapport som företag upprättar för att publicera sina prestationer inom miljö, ekonomi och sociala frågor, vilken vanligen benämns som ”triple-bottom-line” redovisning.⁴⁸ Studier har visat att miljöfrågor är den del som är mest utvecklad och fått störst fokus, medan de sociala och ekonomiska aspekterna endast berörs ytligt. Emellertid har de två sistnämnda delarna fått större fokus på senare år.⁴⁹

48 Global Reporting Initiative, www.globalreporting.org, hämtat 2007-02-06.

49 Jan Bebbington and Rob Gray, ”Accounts of sustainable development: the construction of meaning within environmental reporting” Working paper (2001): 17. KPMG, “International survey of corporate responsibility reporting” 2005, 5.

Figur 3.3 Hållbarhets- redovisningens delar.

Egen konstruktion.

4. Litteraturöversikt

I detta kapitel kommer vi i huvudsak att presentera tidigare forskning inom miljöredovisningsområdet samt finansanalytikers användning av miljöinformation. Vi syftar även till att ge svar på varför miljöinformationen och analytikerrapporterna ges ut samt varför de antagit visst utseende, där vi med utseende syftar på informationsinnehållet.

Då vi har två olika ”perspektiv” att redogöra för, företagens samt finansanalytikernas, innebär det att kapitlet kan sägas bestå av två delar. Den ena delen av kapitlet behandlar litteratur som har med företagens miljöredovisning att göra medan den andra delen berör litteratur som handlar om analytikerrapporter. Vilka avsnitt som kan hänföras till vilken del presenteras i figuren nedan.

I slutet av detta kapitel kommer ett avsnitt vilket sammanfattar kapitel fyra att presenteras.

4.1 Miljöredovisningens utveckling

Miljöredovisning är inte ett nytt fenomen i den bemärkelse att sådan information presenterats i årsredovisningar, men det är först nu de senaste tiotal åren som det har fått allt större fokus där antalet företag som redovisar miljöinformation ökat markant.⁵⁰ Även mängden miljöinformationen, i årsredovisningarna såsom i de frivilliga separata rapporterna har ökat.⁵¹ I en studie från 1996 utfört av Rikhardsson, Andersen och Bang uppskattades cirka 1 000 företag i världen frivilligt redovisa deras miljöinformation i separata rapporter.⁵² Ett flertal mer aktuella studier visar på att denna siffra är betydligt högre.⁵³ Det uppskattas idag röra sig om cirka 10 000 rapporter med hänsyn till att antalet företag har ökat, företagen har blivit mer engagerade i miljöfrågor samt att lagkrav på miljöinformation har införts sedan 1996.⁵⁴ Denna

50 KPMG, “International survey of corporate responsibility reporting”, 9. Ljungdahl, “Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag, 1, 3.

51 Ljungdahl, “Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 82, 99.

52 Pall Rikhardsson, Anders J. Andersen och Heine Bang, ”Sustainability reporting on the internet.” Greener management international, 40:1 (2002): 60.

53 Pall Rikhardsson och Claus Holm, ”Experienced and novice investors: does environmental information influence on investment allocation decisions?” Working paper (2006): 8.

54 Rikhardsson, Andersen och Bang, ”Sustainability reporting on the internet.”, 60. Rikhardsson och Holm,

”Experienced and novice investors”, 8.

Figur 4.1 Avsnitten i kapitel fyra.

Egen konstruktion.

ökade utveckling förklaras av ett flertal andra forskare med att den allmänna miljömedvetenheten har ökat sedan början av 1990-talet.⁵⁵

Studier visar att branschtillhörigheten är en variabel som kan förklara varför vissa företag har mer omfattande miljöredovisning än andra, där företag inom olje-, kemikalie- och skogsindustri, det vill säga företag med miljöpåverkande verksamhet hör till den kategori som har mest omfattande miljöredovisningar.⁵⁶ Emellertid har det idag utvecklats mot att framgångsrika företag redovisar miljöinformation i större omfattning, oavsett om de är miljöpåverkande eller inte.⁵⁷ Även företagets storlek har visat sig vara en gemensam variabel för de företag som frekvent tenderar att redovisa miljöinformation, där stora företag i större utsträckning än mindre redovisar denna information.⁵⁸

Att det framförallt är företag med påtaglig miljöpåverkan som redovisar miljöinformation ter sig för oss mycket troligt i och med att det troligaste är dessa som har störst risk att påverkas av yttre miljörelaterade faktorer än de företag som inte verkar inom miljöpåverkande bransch.

Exempelvis om skärpta regler ska införas gällande hur mycket utsläpp som ska tillåtas torde detta vara en nackdel för de företag som har stora utsläpp. Företaget kan då med deras frivilliga miljöinformation ges möjlighet att exempelvis lyfta fram att de vidtagit åtgärder inför skärpta regler och därmed är en eventuell negativ påverkan reducerad. För oss förefaller det även rimligt att det framförallt är de stora företagen som frivilligt redovisar eftersom de troligen har god ekonomi. Nästa fråga är varför företagen väljer att upprätta frivillig miljöinformation då det tar både tid och pengar i anspråk? Detta har vi för avsikt att ge svar på i kommande avsnitt.

4.2 Varför presentera frivillig miljöinformation?

Företag som väljer att redovisa miljöinformation utöver vad lagen kräver i årsredovisningen eller i form av separat miljöredovisning är många. En studie av KPMG från 2005 visade att 64 procent av världens 250 största företag gav frivilligt ut hållbarhetsredovisningar.

Hållbarhetsredovisningar innehåller som vi tidigare redogjort för även annan information, såsom ekonomiska samt sociala aspekter, men även miljöinformation.⁵⁹ Två frekvent återkommande teorier som många forskare använder sig av för att förklara varför företag presenterar frivillig miljöinformation är intressent- samt legitimitetsteorin.⁶⁰ Det finns även

55 Anne Y. Ilinitch, Naomi S. Soderstrom och Tom E. Thomas, ”Measuring corporate environmental performance.” Journal of accounting and public policy, 17:1 (1998): 384. Cormier och Magnan, “Investors’

assessment of implicit environmental liabilities”, 216-271. Hilary Fortes ” The need for environmental reporting by companies.” Greener management international, 40:1 (2002): 78. Ljungdahl, “Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 1. Susan B. Hughes, Allison Anderson och Sarah Golden, ”Corporate environmental disclosures: are they useful in determining environmental performance?” Journal of accounting and public policy, 20:1 (2001): 218.

56 Cerin, ”Communication in corporate environmental reports.”, 51. Deegan och Gordon, ”A study of the environmental disclosure practices of Australian corporations.”, 190. European Centre for Corporate Engagement, Use of extra-finansieal information, 28-29. Kolk och Wateringen, ”Environmental reporting by the Fortune Global 250: exploring the influence of nationality and sector.”, 27. Ljungdahl, “Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 75.

57 Hassel och Nilsson, ”An empirical study of the actual use of environmental information”, 3.

58 Jean Raar, ”Environmental initiatives: towards triple-bottom line reporting.” Corporate communications: an international journal, 7:3 (2002): 179. Ljungdahl, “Utveckling av miljöredovisning i svenska, 211.

59 KPMG, “International survey of corporate responsibility reporting”, 9.

60 Denis Cormier och Michel Magnan, “Corporate environmental disclosure strategies: determinants, costs and benefits.” Auditing and finance, 14:3 (1999): 431-432. Gray, Kouhy och Lavers, “Corporate social and environmental reporting”, 52. Lance Moir, ”What do we mean by corporate social responsibility?” Corporate governance, 1:2 (2001):16. Vanessa Magness, ”Stratecig posture, financial performance and environmental

andra teorier, exempelvis agentteorin. Syftet med denna studie är dock inte att undersöka vilka anledningar som kan ligga till grund för att företag presenterar frivillig miljöinformation och därmed har vi valt att inte gå djupare in denna diskussion. Vi har därför valt att endast kortfattat redogöra för intressent- samt legitimitetsteorin eftersom dessa är de mest frekventa nämnda.

4.2.1 Intressenternas önskemål

Utgångspunkten i intressentteorin är att företag har många olika intressenter, där Freeman vilken anses som grundaren till denna teori definierar intressenter såsom alla tänkbara aktörer som kan påverka eller bli påverkade av ett företags aktiviteter.⁶¹ Vi anser att analytikerna uppfyller kriteriet som intressent, vilken kan påverka företaget. Detta eftersom analytikerna värderar företagen för att ge köp- eller säljrekommendationer, rekommendationer som vi menar kan påverka företagets framtida resursflöde.

Eftersom det råder ett samspel mellan företaget och intressenterna är det därför viktigt att företagen eftersträvar att tillgodose sina intressenters behov, framförallt de primära.⁶² Således betyder det att om intressenterna blir mer miljöintresserade och efterfrågar miljöinformation från företagen är vår uppfattning att företagen vill redovisa denna för att undvika de eventuella negativa följderna som annars kan medföras på grund av vidtagna aktioner från intressenternas sida. Detta resonemang bekräftas av Polonsky som menar att företag måste beakta influerande intressenter, annars kan de ta till åtgärder som skadar företaget, exempelvis bojkottning⁶³.

Slutsatserna som kan dras utifrån presenterad intressentteori är således att företag väljer att presentera frivilliga miljöredovisningar för att det efterfrågas av betydelsefulla intressenter som kan påverka företagets framtid.

4.2.2 Företag vill legitimera sina handlingar

Förutom intressentteorin är legitimitetsteorin en teori som används för att förklara företagens frivilliga miljöinformation. Legitimitetsteorin bygger på antagandet att det råder någon form av socialt kontrakt mellan företaget och dess samhälle, där normer ligger till grund för vad som anses vara legitimt.⁶⁴ O’Donovan menar att intressent- och legitimitetsteorin överlappar varandra eftersom det är intressenterna som kan ge företaget legitimitet.⁶⁵ Detta är något som vi menar även bekräftas av Ljungdahl då hans tolkning är att legitimitet uppnås när företaget och dess viktiga intressenters värderingsgrunder stämmer överens med varandra.⁶⁶

Legitimitetsteorin menar att företagen eftersträvar att agera, eller åtminstone ge sken av att agera, efter de oskrivna regler som företaget och dess samhälle format.⁶⁷ Legitimitet handlar

disclosure: an empirical test of legitimacy theory.” Accounting, auditing & accountability journal, 19:4 (2006): 542-547.

61 John Kaler, ”Differentiating stakeholder theories.” Journal of business ethics, 46:1 (2003): 74. Ljungdahl,

“Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 42. Moir, ”What do we mean by corporate social responsibility?”, 19.

62 Polonsky, “A stakeholder theory approach to designing environmental marketing strategy.”, 33-34.

63 Ibid., 32.

64 Deegan, Rankin och Tobin, “An examination of the corporate social and environmental disclosures”, 319.

65 Gary O’Donovan, ”Environmental disclosure in the annual report: extending the applicability and predictive power of legitimacy theory.” Accounting, auditing & accountability journal, 15:3 (2002): 347.

66 Ljungdahl, “Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag”, 45.

67 Deegan, Rankin och Tobin, “An examination of the corporate social and environmental disclosures”, 320.