• No results found

Prov  Fysik  1  –  Rörelse  och  Energi

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Prov  Fysik  1  –  Rörelse  och  Energi"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

TIS,  Stockholm   2013-­‐11-­‐17  

Heureka,  kapitel  4-­‐5,  version  2  

  Ordinarie  prov:  TE12A,  TE12B  

Prov  Fysik  1  –  Rörelse  och  Energi  

 

För  samtliga  uppgifter  krävs  antingen  en  tydlig  och  klar  motivering  eller  fullständig  lösning  och   att  det  går  att  följa  lösningsgången.  Skriva  alla  dina  svar  på  separat  papper  och  sätt  namn  på   varje  blad.  Formelsamling  finner  du  på  slutet.    

   

1. Vad  är  poängen  med  laborationen  Energiomvandling?  

   

2. Lennart  åker  bil.  Det  tar  honom  40  minuter  att  åka  2,5  mil.  Vilken   medelhastighet  håller  han?        

                 

3. Palle  rullar  fram  på  sin  bräda  med  hastigheten  15  m/s  då  han  börjar  bromsa.  

Efter  fyra  sekunder  har  han  stannat.  Vilken  var  hans  medelacceleration  under   inbromsningen?  

   

4. Detta  s-­‐t-­‐diagram  visar   Ullas  promenad  till   skolan.  Vad  kan  

diagrammet  berätta  om   färden  till  skolan?  

 

Rita  om  det  till  ett  v-­‐t-­‐

diagram  som  beskriver   hennes  väg  till  skolan.  

       

5. Artur  kastar  en  snöboll  ner  från  en  balkong.  Han  kastar  den  med  hastigheten  15  

m/s  rakt  ner.  Vilken  hastighet  har  snöbollen  när  den  träffar  marken  0.8  s  senare?                                                                                                                  

   

6. Ett  mynt  släpps  ner  i  en  önskebrunn.  2,4  s  senare  hör  man  ett  plumsande  ljud.  

Hur  djupt  är  det  ner  till  vattenytan?      

     

(2)

TIS,  Stockholm   2013-­‐11-­‐17  

Heureka,  kapitel  4-­‐5,  version  2  

  Ordinarie  prov:  TE12A,  TE12B  

 

7. En  spårvagn  väger  36  800  kg.  Den  accelererar  med  en  nettokraft  på  130  kN.    

Vilken  är  spårvagnens  genomsnittliga  acceleration    

 

8. En  kran  lyfter  upp  en  500  kg  tung  järnbalk  från  marken  och  upp  på  ett  tak  8   meter  upp.    

a. Vad  har  balken  för  lägesenergi  innan  den  lyfts  upp?    

b. Vad  har  balken  för  lägesenergi  när  den  sedan  ligger  på  taket?  

c. Hur  stort  arbete  utför  kranen?  

   

9. Om  du  hoppar  från  en  tremeterssvikt,  vilken  hastighet  har  du  då  när  du  slår  i   vattenytan?    

   

10. Olidans  kraftstation  i  Trollhättan  har  enligt  uppgift  en  effekt  på  50  MW.  

Fallhöjden  för  vattnet  är  där  5,2  meter  och  kraftverkets  verkningsgrad  kan  vi   anta  ligger  på  85  %.  Bestäm  med  hjälp  av  dessa  uppgifter  hur  mycket  vatten  som   passerar  genom  kraftstationen  varje  sekund.  

               

.  

   

(3)

TIS,  Stockholm   2013-­‐11-­‐17  

Heureka,  kapitel  4-­‐5,  version  2  

  Ordinarie  prov:  TE12A,  TE12B  

Formler  -­‐  Mekanik   Sträcka    

s = v0t + at2 / 2 Hastighet    

vm = (vefter + vföre) / 2 vm = ∆s/∆t

∆s = förändring av sträckan, ∆t = motsvarande tidsintervall Vid  en  konstant  acceleration  a,  gäller  att:    

v = v0 + at Acceleration    

Medelaccelerationen = ∆v/∆t där ∆v = vefter-vföre

och ∆t = tefter-tföre

Formler  -­‐  Energi     Arbete    

W = F * s

där F = kraften och s = sträckan Potentiell  energi    

WP = mgh

där m = massan, g = tyngdaccelerationen och h = höjden

Kinetisk  energi     WK = mv2/2

där m = massan, v = hastigheten Effekt    

P = W/t

där P = effekt, W = arbetet, t = tiden.

Effekt mäts i Watt (vilket också är samma som J/s) Verkningsgrad    

η = Wnyttig/Wtillförd

(4)

TIS,  Stockholm   2013-­‐11-­‐17  

Heureka,  kapitel  4-­‐5,  version  2  

  Ordinarie  prov:  TE12A,  TE12B  

.  

References

Related documents

Arkeologerna Roslund (2001), Thunmark-Nyhlén(1989), och Westholm (1989) utgår framförallt från det arkeologiska källmaterialet, för att få fram en bättre bild om hur och när

Denna diskussion syftar också till att motivera varför vi bör lägga mycket tid och pengar på metodutveckling för att på ett tillförlitligare sätt kunna skilja på får och getter

Att jag ändå gör tolkningen att det här finns en etnisk bias i ovanstående och liknande formuleringar beror på att jag i kursplanerna inte hittar några

tillfredsställande  resultat. Detta gäller  såväl i det teoretiska  som i det praktiska  arbetet. I arbetet  formulerar eleven 

expansion, men vi är mest intresserade av storleksordningen här). Det är inte rimligt att kunna räkna ihop allt detta till en bra uppskattning på massa. Men man skulle till

Om lampan lyser i en minut, hur stor energi har då omvandlats från elektrisk energi till andra.. energiformer

• Ju lägre entropin är, desto mer av värmet går således att omsätta i arbete - ju högre entropi, desto mer värme måste nödvändigtvis förloras och kan omöjligen omsättas

Det här kunde jag inte. Något resonemang om volym, massan för lådan respektive vattnet, bråk och procent. b) Hur stor skulle lyftkraften på lådan bli om den vore tillverkad av