“Att dricka minst men supa värst”

(1)

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet

Examensarbete C

Författare: Andreas Boijsen och Malin Kristoffersson Handledare: Arizo Karimi

Termin och år: Höstterminen 2020

“Att dricka minst men supa värst”

Kommer en ökad tillgänglighet av svagare alkoholdrycker att leda till minskad försäljning av starksprit i Finland?

(2)

Abstract

This paper aims to analyse the effect of a liberalisation of the alcohol policy in Finland in 2018. With a difference-in-difference analysis we were able to generate estimates of the spirits, beer, wine, cider and mixed drinks sales after the treatment corresponding to a decrease in total sales compared to post treatment. Previous studies show that the cross-price elasticity of spirits and beer is positive, which implies that individuals substitute spirits for beer in the case of a price increase of spirits. Furthermore previous studies also show that alcohol sales have increased after similar reforms. Our results do not necessarily correspond with what previous research shows, which can be a result of other variables such as tax increases. Our primary conclusion is that the effect of an increased illegal production and trade of alcohol is absent in our data and therefore could explain the decrease of legitimate alcohol sales whilst alcohol related crime rates has increased.

(3)

Abstract 2

1. Inledning 4

2. Bakgrund 7

2.1 Alko och Systembolaget 7

2.2 Alkoholkonsumtion 8

2.3 Alkohollagar 8

2.4 Alkoholskatt 9

Tabell 1. Skattenivåerna för alkoholdrycker i euro per 100 liter 11

3. Teori 12

3.1 Konsumtionsteori 12

3.2 Pris- och korspriselasticitet 12

3.3 Tidigare forskning 14

3.4 Hypotes 16

4. Data 17

Figur 1. Alkoholförsäljning i liter per capita i Finland och Sverige för 2016 till och med

kvartal 1 2020 17

5. Empirisk metod 19

6. Resultat 20

Tabell 6. Regressionsmodell med DiD estimator. 20

Tabell 7. Placebotest - regressionsmodell för åren 2014-2017 22

7. Diskussion 24

8. Slutsats 29

Källhänvisningar 31

Bilagor 37

Tabell 2. Systembolagets alkoholförsäljning i liter per capita före reformen 37 Tabell 3. Systembolagets alkoholförsäljning i liter per capita efter reformen 37 Tabell 4. Alkos- och dagligvaruhandels alkoholförsäljning i liter per capita före reformen 38 Tabell 5. Alkos- och dagligvaruhandels alkoholförsäljning i liter per capita efter reformen 38 Tabell 8. Passagerarimport av alkoholhaltiga drycker i miljoner liter 39 Tabell 9. Rattfylleri i Sverige och Finland mellan år 2016-2019 39 Tabell 10. Smuggling som kommit till myndigheters kännedom i antal brott i Finland. 39

(4)

1. Inledning

“Att dricka minst men supa värst!” (Johansson, 2001, s. 6). Detta har varit en del av den nordiska alkoholmentaliteten länge. Till skillnad från vinproducerande europeiska länder som Frankrike och Italien där ett glas vin till maten är vanligt har starksprit länge dominerat i Norden (Johansson, 2001). Det dricks mer sällan men när det väl dricks är det i stora mängder. Norden och Ryssland har kallats för “brännvinsbältet” som genom tiderna har förknippat brännvin och starksprit med fest och berusning till skillnad från ett mer socialt och civiliserat drickande som i andra vinproducerande delar av Europa (Populär historia, 2001).

Samtidigt har de nordiska länderna bland de mest strikta alkohollagarna i världen (Brand, Saisana, Rynn, Pennoni & Lowenfels, 2007). De har hög alkoholskatt och även statligt reglerade alkoholmonopol som styrmedel för att begränsa sina invånares alkoholkonsumtion och de negativa externaliteter konsumtionen orsakar. Detta är för att alkohol i stora mängder är skadligt för både individens egna hälsa och leder inte sällan till våldsbrott och allmän oordning (Johansson, 2001).

I den här uppsatsen studerar vi hur en liberalisering av alkoholpolitiken påverkar alkoholförsäljning. Vi analyserar en alkoholreform i Finland år 2018 som ökade tillgängligheten av alkoholhaltiga drycker genom längre öppettider för Finlands alkoholmonopol Alko och att drycker med 5.5 % alkoholhalt blev tillåtet att säljas i dagligvaruhandeln. Samtidigt höjdes punktskatten på alkohol inom samtliga dryckesgrupper.

Vi använder oss av Sverige som kontrollgrupp i en difference-in-difference metod under antagandet att trenderna i alkoholförsäljning hade varit densamma i Finland och Sverige i avsaknad av reformen i Finland. Vi använder oss av data från Systembolagets försäljningsstatistik för Sveriges alkoholförsäljning samt statistik från Valvira; tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för Finlands alkoholförsäljning.

Målet med denna uppsats är att se hur reformen har påverkat starkspritförsäljningen eftersom syftet med Finlands nya alkohollag är att minska denna och omallokera konsumtionen till mindre starka alkoholsorter såsom öl, vin, cider och blanddrycker (1102/2017). Vi har valt att studera alkoholförsäljning och inte konsumtion eftersom Finland och Sverige har tillgänglig data av detta. Vi är medvetna om att försäljningsstatistiken inte fångar upp ländernas totala

(5)

alkoholkonsumtion eftersom alkoholdrycker är en vara som kan erhållas och tillverkas illegalt, men data från illegala marknader är sällan varken tillgängliga eller pålitliga.

Efterfrågan på alkohol kan enligt nationalekonomisk teori anses vara relativt oelastisk eftersom det kan vara beroendeframkallande för vissa individer (Systembolaget, 2018).

Alkoholdrycker finns till försäljning av alkoholmonopol i både Sverige och Finland, vilket bidrar till att det inte finns billigare lagliga substitut (Mankiw & Taylor, 2017). Det finns inga andra lagliga sätt att köpa alkohol än på Systembolaget, Alko, i dagligvaruhandeln samt genom import. Det är svårt att resonera kring om starksprit och svagare alkoholhaltiga drycker är nära substitut när det kommer till individers preferenser. Därför är det intressant att se om det är möjligt att öka tillgängligheten samt höja priserna på en marknad där efterfrågan kan anses vara oelastisk med syftet att alkoholkonsumtionen inte ska öka. Detta leder oss till vår forskningsfråga; med hänsyn till den nya alkohollagen, ^kommer en ökad tillgänglighet av svagare alkoholdrycker att leda till minskad försäljning av starksprit i Finland?

Vi finner att den legitima och dokumenterade försäljningen för samtliga alkoholdrycker förutom cider och blanddrycker i Finland inte har ökat. Frågan är om detta innebär att reformen har varit framgångsrik eller om det finns en ökad konsumtion av alkohol från en illegal marknad.

I början av år 2020 publicerades en liknande studie av Karlsson, Mäkelä, Tigerstedt och Keskimäki. De hade endast data från 2018 tillgängligt vid tiden för studien och kom fram till att alkoholkonsumtionen i Finland ökat väldigt lite, dock var deras resultat inte statistiskt signifikant och de menar att mer tid behöver ha passerat innan man kan se en full effekt av reformen (Karlsson, Mäkelä, Tigerstedt & Keskimäki, 2020). I vår studie har vi mer data tillgänglig; vi inkluderar även hela år 2019 samt första kvartalet 2020, och kommer förhoppningsvis kunna observera en effekt av reformen med ett resultat som är statistiskt signifikant. Det har också gjorts studier på tidigare reformer i både Finland och Sverige.

Mustonen och Sund undersökte om tillgänglighetsreformen 1969 ökade alkoholkonsumtionen i Finland. Alko öppnade fler butiker ute på landsbygden och alkoholdrycker med max 4.69 % alkoholhalt fick börja säljas i dagligvaruhandeln (Alko, 2016). De kom fram till att alkoholkonsumtionen ökade markant men att konsumtionen av starksprit skiftade delvis till

(6)

(Mustonen & Sund, 2002). I tiden för reformen 2018 har det inte skett en signifikant ökning av Alko-butiker (Alko, 2016). Tillgängligheten har istället ökat i befintliga butiker samt i dagligvaruhandeln där konsumenter kan köpa drycker med högre alkoholhalt än innan.

Därför kommer vår studie förhoppningsvis bidra med ett resultat om hur en mindre omfattande tillgänglighetsreform har påverkat alkoholförsäljningen samtidigt som punktskatten på alkohol har ökat för att motverka den eventuella konsumtionsökningen. I Sverige utfördes en experimentell studie på 60-talet där några utvalda orter började sälja starköl i dagligvaruhandeln och åldersgränsen för att köpa var 16 år.

Studien fick avslutas i förtid eftersom alkoholförsäljningen ökade kraftigt, speciellt inom den yngre åldersgruppen (Nilsson, 2017). Åldersgränsen för köp av alkohol har inte förändrats i Finland när alkohollagen ändrades år 2018, vår studie kommer istället observera hur en tillgänglighetsreform påverkar hela den vuxna befolkningens förändring i konsumtionsmönster. I framtida studier hade det dock varit intressant att observera hur reformen år 2018 påverkat olika grupper i samhället. Till exempel yngre åldersgrupper, de som riskkonsumerar alkohol och inom olika inkomstgrupper.

(7)

2. Bakgrund

2.1 Alko och Systembolaget

Alko, Finlands alkoholmonopol, har funnits sedan början av 30-talet (Alko, 2016) och Systembolaget i Sverige har funnits sedan mitten av 50-talet (Systembolaget, 2020).

Systembolaget och Alko har genomgått stora förändringar genom åren. De har gått från försäljning över disk till självbetjäning, de har utökat öppettiderna, sortimentet och antalet butiker och svagare alkoholdrycker har även börjat säljas i dagligvaruhandeln. I Sveriges dagligvaruhandel får alkoholhaltiga drycker med högst 3.5 % alkohol säljas (5 kap. §5.

2010:1622). Innan Finlands alkoholreform 2018 fick alkoholhaltiga drycker med högst 4.69

% alkohol säljas i dagligvaruhandeln (4 kap. §14. 1143/1994).

I Sverige och Finland måste man vara minst 20 år för att få handla samtliga alkoholhatliga drycker på respektive alkoholmonopol. I Finland får man dock som 18-åring köpa alkoholhaltiga drycker med max 22 % alkoholhalt på Alko. 18-åringar får handla de tillgängliga alkoholdryckerna i dagligvaruhandeln med en alkoholhalt på max 5.5 % i Finland och 2.25 % i Sverige (3 kap. §7. 2010:1622; 5 kap. §37. 1102/2017).

Det är en omdiskuterad fråga om staten ska få styra över individens egna val och egna alkoholkonsumtion. Å andra sidan kan man argumentera för att en för hög alkoholkonsumtion i samhället leder till negativa externaliteter såsom missbruk och våldsbrott som innebär en belastning på både sjukvård och polis och allmän produktivitet i samhället (Johansson, Pekkarinen & Verho, 2013). Detta är kostsamt för samhället och därför kan det finnas ett incitament till att reglera alkoholmarknaden i ett försök till att minska konsumtionen och dess negativa externaliteter. Finland och Sverige har många likheter när det gäller deras alkoholpolitik. Båda länderna har utöver det statliga monopolet höga alkoholskatter jämfört med många andra europeiska länder (Europeiska kommissionen, 2020).

(8)

2.2 Alkoholkonsumtion

Finland har tidigare haft en trend av ökad alkoholkonsumtion. Fram till och med år 2007 ökade konsumtionen varje år, men sedan dess har alkoholkonsumtionen haft en nedåtgående trend (Mäkelä & Tigerstedt, 2018). I början av år 2018 var det 560 000 finländare, av ungefär 5.5 miljoner invånare, som klassades som riskkonsumenter av alkohol, vilket medför en risk för långvariga hälsoproblem (Mäkelä & Tigerstedt, 2018). Förutom långvariga hälsoproblem finns flera andra negativa externaliteter till följd av alkoholkonsumtion. Rattfylleri och våldsbrott är negativa externaliteter som belastar både sjukvård och polis samt kan ge fysiska skador på individerna som är inblandade (Lehti, 2017). Även psykisk ohälsa är en möjlig effekt av hög alkoholkonsumtion som inte bara har en negativ påverkan på individen i fråga utan har en negativ påverkan på individens förmåga att arbeta och därmed en negativ påverkan på landets produktivitet (Johansson, Pekkarinen & Verho, 2013). Med anledning av en hög andel riskkonsumenter av alkohol i Finland vill staten skifta konsumtionen från starksprit till lägre alkoholhaltiga drycker, vilket är syftet med reformen år 2018 (1 kap. §1.

1102/2017).

2.3 Alkohollagar

Den 19:e december 2017 godkände den finska riksdagen den nya alkohollagen som i sitt första skede trädde i kraft den 1a januari 2018. Det blev då tillåtet att sälja alkoholdrycker med en alkoholhalt upp till 5.5% i dagligvaruhandeln enligt alkohollagen 2 kap 17§

(1102/2017). Detta är en ökning från det tidigare tillåtna 4.69%. Det var tidigare ett krav att alkoholdrycken skulle vara framställd genom jäsning, men detta krav togs bort (Stadsrådet och ministerierna, 2018). Alkos öppettider utökades även till klockan 21:00 från tidigare 20:00 (5 kap. §42. 1102/2017). Trots ökad tillgänglighet av alkoholhaltiga drycker menar den finska staten att syftet är “att få konsumtionen av alkoholhaltiga ämnen att minska genom att begränsa och övervaka den anknytande näringsverksamheten i syfte att förebygga alkoholens negativa effekter för dem som konsumerar alkohol, för andra människor och för hela samhället” enligt Alkohollag 1 kap 1§ (1102/2017).

(9)

Den nya alkohollagens andra skede trädde i kraft den 1 mars 2018. Då ändrades kategoriseringen av serveringstillstånd för restauranger och barer. Detta innebär även att de får sälja alkohol som gästerna får ta med sig från serveringsstället fram till och med klockan 21:00 enligt 2 kap 42§ (1102/2017). Regler om resandeinförsel ändrades också vid samma tidpunkt; resan måste ha varat i över 24 timmar för att alkohol ska kunna få tas med in i Finland (Statsrådet och ministerierna, 2018).

En liknande reform har tidigare ägt rum; 1969 trädde en ny lag i kraft som ökade tillgängligheten i småstäder där Alko inte funnits tidigare (459/1968). Även gränsen för tillåten alkoholhalt i livsmedelsbutiker ökade från 3.31% till 4.69% (Alko, 2016). Tidigare var Alko den enda återförsäljaren för mellanöl men i och med den nya lagen tilläts även livsmedelsbutiker och cateringtjänster att sälja mellanöl (Alko, 2016). Detta orsakade en ökning av alkoholförsäljning med 46 % på ett år (Mäkelä, 2001). Finlands syfte med reformen 1969 var att minska konsumtionen av hembränt och smuggelsprit, att öka restaurangers förmåga att tillgodose den ökade turismens krav, samt att omrikta konsumtionen från starksprit till drycker med lägre alkoholhalt (Mustonen & Sund, 2002).

När dagligvaruhandeln fick tillåtelse att sälja alkoholdrycker med upp till 4.69% alkohol bidrog det till konkurrens mellan livsmedelsbutikerna vilket pressade ner priset på alkoholdrycker. Detta innebär att livsmedelsbutikerna har lägre priser på öl, cider och blanddrycker i jämförelse med i Alkos butiker (Karlsson, Mäkelä, Tigerstedt & Keskimäki, 2020).

2.4 Alkoholskatt

I både Finland och Sverige beskattas alkohol med en punktskatt. Alkoholskatten har i båda länderna genomgått förändringar mellan år 2016 och 2020. I Finland definieras alkoholdrycker som “drycker som är avsedda att förtäras och som innehåller över 1.2 volymprocent alkohol” (RP, 169/2017). Öl räknas som en alkoholdryck vid minst 0.5 volymprocent alkohol. Sverige och Finland är medlemmar i EU och följer därför deras regelverk för alkoholskatt. Enligt Europeiska kommissionen har Finlands punktskatt för alkoholdrycker höjts år 2018 och 2019 och i Sverige har den höjts år 2017 enligt tabell 1.

Ökningen i punktskatt för öl mellan 2016 och 2020 i Finland är 14 % medan den är 4 % i Sverige under samma period.

(10)

Ökningen i punktskatt för vin i Finland är 17 % medan den i Sverige har ökat med 4 %.

Mellanprodukter är alkoholdrycker såsom starkare öl, cider och blanddrycker med en alkoholhalt på max 15 %.

I Finland har punktskatten per 100 liter mellanprodukter ökat med 10 % medan den har ökat med 4 % i Sverige under samma period. I Finland har den procentuella ökningen mellan 2016 och 2020 i punktskatt för alkohol varit 7 % medan den i Sverige har ökat med 1 %. I tabell 1 observeras den svenska punktskatten per 100 liter för samtliga dryckesgrupper även i euro. I jämförelse med Finland har Sverige en lägre punktskatt på alkoholdrycker för samtliga dryckesgrupper. Till exempel ligger punktskatten för 100 liter öl på 36.5 euro i Finland och på 18.7 euro i Sverige för år 2020. Skillnaden är mindre vad gäller punktskatten för starksprit där Sverige har 4781.3 euro per 100 liter och Finland 4880 euro per 100 liter.

Staten kan genom lägre skattesatser hämma den utländska införseln av alkohol och på så sätt stimulera den inhemska ekonomin, öka skatteintäkter och motverka illegal tillverkning och införsel av alkohol. Sådan skattepolitik förespråkas av finansministeriet, medan att hämma den totala konsumtionen av alkohol genom högre skattesatser förespråkas av social- och hälsovårdsministeriet (Karlsson, 2008).

(11)

Tabell 1. Skattenivåerna för alkoholdrycker i euro per 100 liter (Europeiska kommissionen, 2020)

Finland

År Öl Δ% Vin Δ% Mellanprodukter Δ% Starksprit Δ%

2016 32.05 ± 0 339 ± 0 670 ± 0 4555 ± 0

2017 32.05 ± 0 339 ± 0 670 ± 0 4555 ± 0

2018 35.55 +11 383 +13 718 +7 4785 +5

2019 36.5 +14 397 +17 738 +10 4880 +7

2020 36.5 +14 397 +17 738 +10 4880 +7

Sverige EUR (SEK)

År Öl Δ% Vin Δ% Mellanprodukter Δ% Starksprit Δ%

2016 20.7 (194)

± 0 268.5 (2517)

± 0 561.9 (5268) ± 0 5455.6 (51148) ± 0

2017 21.1 (202)

+4 272.9 (2618)

+4 571.2 (5479) +4 5385.1 (51659) +1

2018 21.0 (202)

+4 272.6 (2618)

+4 570.4 (5479) +4 5378.1 (51659) +1

2019 19.6

(202) +4 253.4

(2618) +4 530.4 (5479) +4 5000.9 (51659) +1 2020 18.7

(202)

+4 242.3 (2618)

+4 507.1 (5479) +4 4781.3 (51659) +1

(12)

3. Teori

3.1 Konsumtionsteori

Enligt klassisk konsumtionsteori påverkas individers konsumtionsmönster utefter nyttomaximerande villkor. Individen har olika preferenser för olika varor och en budgetrestriktion som fastställs efter individens disponibla inkomst. Enligt konsumtionsteori kommer individer vilja optimera sin konsumtion av varor för att uppnå maximal nytta.

Marginella substitutionskvoten, även kallat MRS, är benägenheten en individ har att substituera en vara för en annan, till exempel hur många liter öl en individ är benägen att byta för att få en liter starksprit (Mankiw & Taylor, 2017). I det fall att individer har tydliga preferenser som går att rangordna och har en inkomst går det att med hjälp av en budgetrestriktion visa den optimala konsumtionen av två olika varor vilket ger individen maximal nytta (Mankiw & Taylor, 2017). Ökar en individs inkomst ökar också efterfrågan på varan i fråga om den klassas som en normal vara. Ökar priset på en vara så minskar efterfrågan på denna och efterfrågan på eventuella substitut ökar. Detta kallas för inkomst- och substitutionseffekt. Vid en prisökning är substitutionseffekten starkare än inkomsteffekten eftersom inkomsten är konstant men blir relativt lägre när varor blir dyrare.

Finns det inga eller sämre substitut är det dock inkomsteffekten som blir starkare vilket kommer leda till en minskad efterfrågan av varan (Mankiw & Taylor, 2017).

3.2 Pris- och korspriselasticitet

Priselasticitet är ett begrepp inom konsumtionsteori som visar hur konsumtionen av en viss vara påverkas procentuellt av en procents ökning i pris (Perloff, 2015).

(1)

(13)

Ekvation (1) visar hur man räknar ut priselasticiteten, ε, för en specifik vara. När efterfrågan är elastisk minskar efterfrågan när priset ökar, då är priselasticiteten större än 1: ε ≥ 1. När priselasticiteten för en specifik vara är mellan 0 och 1: 0 ≥ ε ≥ 1, innebär det att efterfrågan är oelastisk, efterfrågan är mindre känslig för förändring i pris. Det finns flera faktorer som avgör om en efterfrågan av en vara är elastisk eller oelastisk. Finns det nära substitut kommer konsumenter istället köpa substitut när en vara ökar i pris, då har varan en mer elastisk efterfrågan (Mankiw & Taylor, 2017). Är varan en nödvändig vara är efterfrågan mer oelastisk eftersom man behöver konsumera varan oavsett ökning i pris. Lyxvaror har en mer elastisk efterfrågan eftersom de inte är nödvändiga, åtminstone inte till vilket pris som helst.

Hur marknaden för varan ser ut avgör också priselasticiteten. Tillhandahålls varan av ett monopol, en ensam aktör på marknaden, finns det inte några nära substitut och därför har konsumenter inget annat val än att köpa varan för priset som monopolet sätter (Mankiw &

Taylor, 2017).

(2)

Korspriselasticitet mäter hur konsumtionen av en vara påverkas av en procents prisökning eller minskning av en annan vara (Mankiw & Taylor, 2017). Då går det att urskilja huruvida två varor är komplement respektive substitut. I fall ekvation (2) visar att korspriselasticiteten är negativ, ξ_C≤ 0, är varorna komplement. Det betyder att då priset på vara xstiger med en procent kommer konsumtionen av vara x minska samtidigt som konsumtionen av komplementet, vara y, också kommer att minska eftersom individer vill konsumera varorna tillsammans. Då korspriselasticiteten är positiv, ξ_C≥ 0, är varorna substitut. Det innebär att om priset på vara x ökar med en procent kommer konsumtionen av den varan att minska, medan konsumtionen av substitutet, vara y, kommer att öka (Perloff, 2015).

(14)

3.3 Tidigare forskning

Tidigare forskning tyder på att historiska reformer i Finland där ökad tillgänglighet av alkoholdrycker har bidragit till en ökning i alkoholkonsumtionen men också en omallokering inom konsumtionen från starksprit till öl, vin, cider och blanddrycker (Mustonen & Sund, 2002).

I studien “The Road to the Alcohol Act 2018 in Finland: A conflict between public health objectives and neoliberal goals” studeras huruvida den reform vi har valt att undersöka har ökat alkoholkonsumtionen eller ej. Resultatet tyder på att alkoholkonsumtionen har ökat, men att det kräver en längre tidsperiod med data för att statistiskt säkerställa effekten av reformen då det vid tidpunkten endast fanns tillgänglig data för tolv månader efter att reformen trädde i kraft (Karlsson, Mäkelä, Tigerstedt & Keskimäki, 2020).

I studien “Alcohol Availability, Prenatal Conditions, and Long-Term Economic Outcomes”

undersöker Nilsson när man i Sverige under tidsperioden november 1967 till och med juli 1968 genomförde ett experiment i regionerna Göteborg, Bohuslän samt Värmland.

Försäljning av starköl blev tillfälligt tillåtet i livsmedelsbutiker till skillnad tidigare då det endast fanns tillgängligt på Systembolaget. Syftet med experimentet var att utvärdera effekten av en avreglering av Systembolaget. Effekten var så pass stark att experimentet avslutades i förtid på grund av den kraftigt ökade försäljningen av alkohol, främst hos ungdomar (Nilsson, 2017). Nilsson kom fram till att effekten blev särskilt stor hos ungdomar eftersom tillgängligheten ökade i större utsträckning hos den yngre målgruppen. Systembolaget hade en åldersgräns på 21 år under denna tid, men i denna studie det blev möjligt för 16-åringar att köpa starköl i livsmedelsbutiker.

En studie av Selvanathan och Selvanathan undersöker pris- och korspriselasticiteten för vin, öl och starksprit i tio länder där Finland och Sverige är inkluderade (2007). De jämför sina egna resultat med 12 andra studier och kommer fram till att i Finland och Sverige kan öl definieras som en nödvändig vara, i Sverige definieras även vin som en nödvändig vara men i Finland som en lyxvara. De kommer också fram till att starksprit är att definiera som en lyxvara i bägge länder (Salvanathan & Salvanathan, 2007).

(15)

Enligt studien påverkas efterfrågan på öl lite av en förändring i pris och har en priselasticitet på -0.239 i Finland och -0.080 i Sverige. Detta innebär att vid en procents ökning i pris kommer ölkonsumtionen minska med 0.239 % i Finland och 0.080 % i Sverige. Den svenska priselasticiteten för vin är -0.0971 medan priselasticiteten för vin i Finland är -0.069, vilket också visar på en oelastisk efterfrågan. Efterfrågan är även oelastisk för starksprit på -0.330 i Finland och -0.174 i Sverige (Selvanathan & Selvanathan, 2007, s. 199). Av studiens resultat att döma är efterfrågan på alkoholhaltiga drycker mer oelastisk för samtliga dryckesgrupper i Sverige i jämförelse med Finland. Dock är efterfrågan på alla alkoholhaltiga drycker oelastiska i Finland, men minst oelastisk för starksprit.

Enligt studien av Selvanathan och Selvanathan är korspriselasticiteten i Finland mellan öl och starksprit är 0.507, vilket innebär att om priset för starksprit ökar med en procent kommer efterfrågan på öl öka med 0.507 procent. Det är ett relativt starkt positivt samband vilket tyder på att benägenheten i Finland att substituera öl för starksprit är stark (Selvanathan &

Selvanathan, 2007, s. 201).

I studien “Association between state-level alcohol availability and taxation policies on the prevalence of alcohol -related harms to persons other than the drinker in the USA” undersöker författarna hur tillgänglighet och skatteförändringar påverkar förekomsten av negativa externaliteter i USAs olika delstater. Tillgängligheten av alkohol skiljer sig åt mellan olika delstater, det förekommer monopol likt Sveriges Systembolaget och Finlands Alko samt att skattesatserna för alkohol är annorlunda i de undersökta delstaterna. De fann att alkoholförsäljning som var begränsat av ett monopol minskade risken för våldsbrott med fysiska skador med 41.2 % samt att i de delstater med 10 % högre densitet av barer ökade risken för rattfylleri med 1.2 % (Trangenstein, Subbaraman, Greenfield, Mulia, Kerr, och Karriker-Jaffe, 2020).

(16)

3.4 Hypotes

Vi finner det troligt att reformen kommer att uppnå sitt syfte att skifta konsumtionen från starksprit till öl, cider och blanddrycker. Vad gäller starksprit ökar tillgängligheten endast genom längre öppettider på Alko men starksprit får en högre punktskatt, därför tror vi att starkspritförsäljningen kommer att minska. Eftersom öl, cider och blanddrycker med upp till 5.5 % alkoholhalt har blivit tillåtet för försäljning i dagligvaruhandeln där man tidigare sett att konkurrenskraften drivit ner priserna tror vi att försäljningen av dessa kommer att öka. Vi tror att den höjda punktskatten på öl, cider och blanddrycker inte kommer ha samma effekt som på starksprit eftersom konkurrenskraften kommer pressa ner priserna. Vin med högre alkoholhalt än 5.5 % är liksom starksprit tillgängligt endast på Alko.

Därför tror vi inte att reformen kommer ha någon större effekt på vin. Att jämföra korspriselasticiteten mellan starksprit och svagare alkoholhaltiga drycker med faktiska försäljningssiffror för olika alkoholdrycker i Sverige och Finland gör det möjligt att se huruvida denna hypotes stämmer eller inte. Tidigare forskning tyder på att sänkta alkoholskatter i Finland bidragit till ökad inhemsk försäljning, men en minskning av resandeinförsel (Regeringskansliet, 2005). Därför tror vi att den finska reformen i januari 2018 kommer att öka resandeinförseln, illegal försäljning och smuggel av alkoholhaltiga drycker samt minska den inhemska försäljningen på Alko, dock inte i dagligvaruhandeln.

(17)

4. Data

Data över Systembolagets alkoholförsäljning är hämtad från deras kvartalsrapporter från och med första kvartalet 2016 till och med första kvartalet 2020. Data för Alkos och Finlands övriga dagligvaruhandels alkoholförsäljning är hämtad från Valvira; tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Variablerna mäter försäljningen av alkoholhaltiga drycker i liter per capita och inkluderar inte alkoholfria drycker. Eftersom olika öl, vin, spritsorter och cider har olika alkoholhalter inkluderas även den totala försäljningen omräknad till 100% alkohol i liter per capita. Befolkningsmängden för respektive land presenteras årsvis och är därför samma för samtliga kvartal inom ett år. Alkoholförsäljningen är presenterad kvartalsvis över fyra år och ett kvartal, vilket ger åtta observationer för Systembolaget och Finlands alkoholförsäljning på Alko och i den finska dagligvaruhandeln före reformen. Efter reformen finns det nio observationer för respektive land för de nio kvartalen som observeras.

Figur 1. Alkoholförsäljning i liter per capita i Finland och Sverige för 2016 till och med kvartal 1 2020

(18)

Tabell 2 till 5 under bilagor finns representerade i figur 1 och visar på Finlands respektive Sveriges alkoholförsäljning i liter per capita för kvartal 1 år 2016 till och med kvartal 1 år 2020. Figur 1 tyder på att den genomsnittliga ölförsäljningen i liter per capita totalt sett minskat i Finland efter reformen. Medelvärdet var 15.99 liter öl per capita före reformen och 14.90 liter efter reformen. Samtidigt i Sverige ökade ölförsäljningen från 6.07 liter per capita i genomsnitt till 6.24 liter. Cider och blanddrycker såldes i genomsnitt i 2.72 liter per capita i Finland och ökade till 3.11 liter efter reformen. Samtidigt i Sverige ökade också den genomsnittliga cider- och blanddrycksförsäljningen från 0.46 liter per capita till 0.52 liter.

Den genomsnittliga starkspritförsäljningen i Finland minskade från 1.10 liter per capita till 1.03 efter reformen medan Sverige såg en genomsnittlig ökning från 0.48 liter per capita till 0.49. Den genomsnittliga vinförsäljningen såg också en minskning i Finland från 2.46 liter per capita till 2.34. Även i Sverige skedde en minskning från 5.02 liter per capita till 4.95.

Sammanfattningsvis minskade Finlands alkoholförsäljning inom alla dryckesgrupper förutom för cider och blanddrycker. I Sverige under samma period ökade försäljningen inom samtliga dryckesgrupper förutom för vin. Omräknat till 100% alkohol för samtliga dryckesgrupper är det lättare att resonera kring den totala alkoholkonsumtionen eftersom olika drycker i olika dryckesgrupper samt inom grupperna har olika alkoholhalter. I Finland har det skett en minskning om man räknar om all försäljning i 100% alkohol från 1.53 liter per capita till 1.48. Samtidigt i Sverige har det skett en ökning från 1.187 liter 100% alkohol per capita till 1.191.

(19)

5. Empirisk metod

För att se en effekt av denna reformen använder vi oss av difference-in-difference-metoden för att skatta en kausalitet och mäta effekten av en politisk reform (Columbia Public Health, 2020).

(3)

I ekvation (3) är Y_itutfallsvariabeln försäljning av alkoholhaltig dryck per capita för land i vid tidpunkt Tt, _iär en dummyvariabel som antar värdet 1 för Finland och 0 för Sverige och fångar upp permanenta nivåskillnader i utfallsvariabeln Y_itmellan länderna. P ost_tär en dummyvariabel som antar värdet 1 vid tidsperioder efter 1:a januari 2018 och 0 vid samtliga tidsperioder före. λ_tär kvartalsfixa effekter som kontrollerar för säsongsvariation i försäljning, vilken antas vara samma för de respektive länderna.

Koefficienten av intresse är delta, δ , som mäter förändringen av utfallsvariabeln, Y_it, i Finland efter reformens införande jämfört med innan reformen relativt samma förändring i Sverige. Under antagandet att utvecklingen i utfallsvariabeln i Finland hade följt samma trend som den i Sverige i avsaknad av reform och att inga andra relevanta reformer genomfördes 2018 kan detta tolkas som den kausala effekten av alkoholreformen i Finland. Detta antagande motsvarar det parallella-trend-antagandet för difference-in-difference modellen.

För att se huruvida denna reform är den påverkande faktorn i vår difference-in-difference modell använder vi oss utav ett placebotest för att urskilja en eventuell effekt vid en tidpunkt innan reformen har ägt rum. Vi använder oss utav samma datamaterial och genomför en likadan difference-in-difference-analys, men vid en annan tidpunkt då reformen ej har ägt rum. Ett placebotest som ger ett värde på utfallsvariabeln motsvarande 0 kan tolkas som en bekräftelse för att reformen har haft en effekt samt att det uppfyller antagandet om parallella trender.

(20)

6. Resultat

Tabell 6. Regressionsmodell med DiD estimator.

Robusta standardfel inom parentes

*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

(1) (2) (3) (4) (5)

VARIABLER Starksprit Cider och blanddrycker

Öl Vin 100%

alkohol

Finland 0.615*** 2.258*** 9.923*** -2.563*** 0.342***

(0.0179) (0.102) (0.275) (0.0446) (0.0151)

Reform 0.0197 0.104 0.370 -0.00849 0.0255

(0.0176) (0.112) (0.283) (0.0516) (0.0165)

DiD -0.0818*** 0.334** -1.262*** -0.0488 -0.0575**

(0.0255) (0.161) (0.411) (0.0655) (0.0235)

Konstant 0.399*** 0.0271 4.264*** 4.482*** 0.989***

(0.0157) (0.124) (0.331) (0.0563) (0.0193)

Observationer 34 34 34 34 34

Förklaringsgrad 0.987 0.973 0.988 0.996 0.976

(21)

I tabell 6 presenteras resultatet för difference-in-difference-modellen. Koefficienten representerar hur mycket försäljningen av en viss alkoholdryck förändras när man tar hänsyn till fixed effects för tid och land. När man tar hänsyn till fixed effects för land tar vi hänsyn till faktorer inom de specifika länderna som påverkar försäljningen för olika alkoholdrycker.

Till exempel verkar Sverige ha en större tradition av att dricka vin, enligt figur 1 i data-avsnittet. När man tar hänsyn till fixed effects för tid tar man hänsyn till tidskonstanta faktorer för åren innan reformen, 2016 till och med 2017, samt efter reformen, 2018 till och med kvartal 1 2020. Till exempel verkar det finnas en varierande trend på olika alkoholdrycker beroende på vilken säsong på året det är, denna trend fångas upp av vår fixed-effects modell.

Enligt tabell 6 kolumn (1) minskar starkspritförsäljningen i Finland med 0.0818 liter per capita per kvartal till följd av reformen av alkohollagen. Effekten av reformen på starkspritförsäljningen är statistisk signifikant på en procents nivå.

I kolumn (2) kan det observeras att med hänsyn till reformen ökar cider- och blanddrycksförsäljningen i Finland med 0.334 liter per capita per kvartal. Denna effekt är statistisk signifikant på en 5 procentig nivå. I jämförelse med starkspritförsäljningen är alltså effekten mindre men fortfarande statistiskt signifikant. 0.334 liters skillnad per capita och kvartal är dessutom en större skillnad än 0.0818 liters skillnad. Alkoholdryckerna är dock inte helt jämförbara eftersom starkspritdrycker har en mycket högre alkoholhalt och dricks därför inte i lika stora mängder.

Enligt kolumn (3) minskar ölförsäljningen med 1.262 liter per capita per kvartal till följd av alkoholreformen i Finland. Även effekten på ölförsäljningen till följd av reformen är statistisk signifikant på en procents nivå.

Vinförsäljningen har minskat med 0.0488 liter per capita per kvartal till följd av reformen enligt kolumn (4). Resultatet är inte statistiskt signifikant.

Liter 100% alkohol har minskat med 0.0575 liter per capita per kvartal till följd av reformen i Finland. Denna variabel inkluderar alla alkoholhaltiga drycker omräknade till 100% alkohol och representerar därför den totala alkoholförsäljningen per person per kvartal. Effekten är

(22)

Tabell 7. Placebotest - regressionsmodell för åren 2014-2017

Robusta standardfel inom parentes

*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1

(1) (2) (3) (4) (5)

VARIABLER Starksprit Cider och

blanddrycker

Öl Vin 100%

alkohol

Finland 0.668*** 2.428*** 10.19*** -2.590*** 0.372***

(0.0245) (0.134) (0.404) (0.0467) (0.0235)

Reform 0.00312 0.0179 0.0314 -0.0724 -0.00710

(0.0199) (0.109) (0.300) (0.0515) (0.0175)

DiD -0.0539* -0.170 -0.266 0.0278 -0.0307

(0.0306) (0.169) (0.495) (0.0667) (0.0288)

Konstant 0.383*** 0.0382 4.174*** 4.504*** 0.984***

(0.0186) (0.124) (0.380) (0.0578) (0.0197)

Observationer 32 32 32 32 32

Förklaringsgrad 0.987 0.971 0.986 0.996 0.973

(23)

För att ta reda på om förändringen i alkoholförsäljningen verkligen är en effekt av reformen genomförs ett placebotest. Regressionen i tabell 7 är genomförd för åren 2014 till och med 2017 för Sverige och Finlands alkoholförsäljning och under denna tid har ingen reform ägt rum. Punktskatten på alkohol har inte förändrats mellan år 2014 och 2015 i Finland, utan ligger på samma nivå som 2016. I Sverige skedde en höjning av punktskatten på samtliga alkoholdryckesgrupper år 2015 som sedan låg på samma nivå 2016 för att sedan höjas år 2017. Under perioden 2014 till 2017 har Finland inte haft någon förändring i sin alkoholskatt och Svergie har haft en höjning år 2015 och 2017.

Enligt tabell 7 kolumn (1) minskar starkspritförsäljningen i Finland med 0.054 liter per capita per kvartal år 2016 och 2017 i jämförelse med 2014 och 2015. Effekten på starkspritförsäljningen är statistisk signifikant på tio procents nivå. Både koefficienten och signifikansnivån är relativt lägre än när reformen 2018 hade ägt rum. I kolumn (2) i tabell 7 kan det observeras att cider- och blanddrycksförsäljningen i Finland minskar med 0.170 liter per capita per kvartal. Denna effekt är inte statistisk signifikant och koefficienten är negativ till skillnad från effekten av reformen då cider- och blanddrycksförsäljningen ökade. Enligt kolumn (3) minskar ölförsäljningen med 0.266 liter per capita per kvartal. Effekten är inte statistiskt signifikant och koefficienten är relativt mindre än den för reformen med en skillnad på 0.996 liter per capita. Vinförsäljningen ökade med 0.0278 liter per capita per kvartal i placebotestet enligt kolumn (4). Resultatet är inte statistiskt signifikant och effekten är positiv utan reformen men negativ i placebotestet. Liter 100% alkohol har minskat med 0.0307 liter per capita per kvartal år 2016 och 2017 i jämförelse med Sverige och 2014 och 2015.

Minskningen är relativt mindre än den som skedde efter reformen 2018 och denna är inte heller statistiskt signifikant. Punkt-estimaten från placebotestet är generellt lägre än punkt-estimaten från huvudmodellen har ibland omvända tecken och är inte statistiskt skilda från noll.

(24)

7. Diskussion

Vi har fått ett statistiskt signifikant resultat som visar att försäljningen för starksprit och öl har minskat och att försäljningen av cider och blanddrycker har ökat. Vinförsäljningen visade på en statistisk insignifikant minskning. Totalt sett i 100 % alkohol har alkoholförsäljningen per capita i Finland minskat. Man skulle kunna argumentera för att reformen har uppnått sitt syfte, eller finns det andra eventuella effekter som inte fångats upp av vår analys?

Sveriges försäljning har ökat efter Finlands reform, medan Finlands försäljning har minskat.

Detta kan vara ett tecken på att Sverige har en uppåtgående alkoholtrend, medan Finland har en nedåtgående trend utöver reformen. Eftersom Finland har en högre försäljning per capita kan det vara på grund av en långsiktig effekt från och med när det först blev möjligt att att införskaffa svagare alkoholhaltiga drycker i dagligvaruhandeln på 60-talet och sedan 90-talet, men att effekten har trappats ner över tid. Eftersom Finland har en mer liberal alkoholpolitik i jämförelse med Sverige kan det vara anledningen till totalt sett högre alkoholförsäljning per capita och fler negativa externaliteter såsom alkoholrelaterad brottslighet och smuggling.

Att använda en difference-in-difference modell som en huvudmetod har i vårt fall varit ett optimalt val då det möjliggör analys utan att ha individdata tillgänglig. Det främsta kravet för att göra denna analys är att antagandet om parallella trender är uppfyllt. När detta antagande är uppfyllt kan man med säkerhet utesluta säsongsvariationer som skulle påverka behandlingseffekten. När man använder ett placebotest för att analysera huruvida en reform har haft en påverkan på ett utfall är syftet med placebotestet att se huruvida det funnits en effekt innan reformen har skett. Det är viktigt att estimatorerna blir 0 för att visa att parallella trend-antagandet är uppfyllt, vårt resultat blir dock nära 0. Det går att argumentera för detta till varför vårt resultat inte är biased. Det främsta argumentet är att placebotestet inte är statistisk signifikant. Skillnaden mellan vad som är statistiskt signifikant och vad som inte är statistiskt signifikant i sig själv ej är statistiskt signifikant, med det menas att forskare har en tendens att anta att deras huvudmodell är sann endast för att placebotestet ej är statistiskt signifikant vilket är viktigt att ha i åtanke (Gelman & Stern, 2006).

Det blev inte en markant ökning av alkoholförsäljningen i Finland som man hade kunnat ana utifrån Nilssons studie, anledningen till detta är förmodligen att i Nilssons fall så gick försäljningen från att vara helt statligt reglerad i form av endast försäljning via Systembolaget till att även vara tillgänglig i livsmedelsbutiker med förändrade åldersgränser för köp av

(25)

alkoholhaltiga drycker. Om detta hade varit fallet i Finland år 2018, hade vi mest sannolikt sett liknande effekter på försäljningen, samt en markant ökad representation av ungdomar i försäljningsstatistiken. Detta observerades i Finland år 1994 när mellanöl började säljas i livsmedelsbutiker (Alko, 2016). Eftersom vi inte har undersökt försäljningen inom särskilda åldersgrupper eller socioekonomiska grupper är det svårt att dra en slutsats om hur konsumtionen har förändrats inom olika grupper, men det hade varit en intressant fråga för vidare forskning.

I jämförelse med Mustonen och Sunds undersökning som tydde på att alkoholkonsumtionen skiftade från starksprit till drycker med lägre alkoholhalt vid en ökad tillgänglighet kan vi se en viss likhet. Vår analys tyder på att den inhemska starkspritförsäljningen har minskat efter liberaliseringen, medan cider- och blanddrycksförsäljningen har ökat. Vad som skiljer sig från Mustonen och Sunds slutsats är att i vår undersökning har även den inhemska öl- och vinförsäljningen minskat. Detta kan förklaras av den ökade alkoholskatten för 2018 och 2019, vilket hämmar inhemsk försäljning och möjligtvis leder till ökad resandeinförsel (Regeringskansliet, 2005). Att resultatet för vinförsäljningen inte är statistiskt signifikant skulle kunna bero på att tillgängligheten av vin endast ökat genom Alkos förändrade öppettider, det har inte blivit möjligt att handla vin med en alkoholhalt på över 5.5 % i dagligvaruhandeln, i linje med vår hypotes.

I undersökningen av Trangenstein et al finner de att en prisökning av starksprit i Washington bidrog till att konsumenterna substituerade starksprit med drycker av lägre pris eller kvalitet.

I jämförelse med vårt resultat har vi ej sett en liknande substitution från sprit till andra drycker. Detta kan vara på grund av hur alkohol beskattas i Sverige och Finland i kontrast till hur det beskattas i USA. En ökning av punktskatt på alkohol i Finland kan nämligen påverka inkomsteffekten negativt och relativpriset förändrades ej eftersom punktskatterna på samtliga alkoholhaltiga drycker höjdes vilket inte ger ett incitament till att konsumera mer öl istället för starksprit. Att negativa externaliteter i form av våldsbrott minskar i delstater med monopol är även ett tecken på hur alkoholmonopol kan användas som styrmedel för att begränsa alkoholkonsumtion och de negativa externaliteterna.

Det har inte skett en ökning av passagerarimport av alkoholhaltiga drycker. I den registrerade passagerarimporten av alkoholhaltiga drycker i Finland har den varit som högst år 2016 för

(26)

samt importen omräknat i 100 % alkohol, minskade år 2017. I januari 2018 trädde den nya alkohollagen i kraft men det var inte förrän i mars 2018 som ett krav infördes om att resan måste ha varat i över 24 timmar för att alkohol ska få tas med in i Finland (Statsrådet och ministerierna, 2018). Vetskapen om när kravet skulle träda i kraft kan ha bidragit till ökningen av vin- och starkspritimporten för 2018 innan kravet trädde i kraft. Den ökade 2018 med 0.8 miljoner liter för vin och 1.3 miljoner liter för starksprit till skillnad från året innan enligt samma tabell. Öl, cider och blanddrycker såg en minskning på 7 respektive 1.6 miljoner liter för samma tidsperiod.

År 2019 minskade passagerarimporten för samtliga dryckesgrupper förutom för öl som ökade med 3.7 miljoner liter. I 100% alkohol har passagerarimporten för Finland totalt sett minskat med 900 000 liter sedan reformen tog kraft. I jämförelse med Sverige enligt samma tabell har ölimporten i Finland ökat relativt mindre, 14.8 miljoner liter öl mindre. Samtidigt har passagerarimporten av alkoholhaltiga drycker omräknat till 100 % alkohol ökat i Sverige år 2019 till skillnad från Finland. Trots att passagerarimporten av öl har ökat i Finland efter reformen är det en relativt liten ökning i jämförelse med Sverige och den totala passagerarimporten har minskat. Är det rimligt att anta att den inhemska försäljningen och passagerarimporten av alkoholhaltiga drycker har totalt sett minskat efter reformen och skattehöjningarna om alkohol är en vara med en oelastisk efterfrågan?

I Salvanathan och Salvanathans studie om pris- och korspriselasticiteten hos öl, vin och starksprit finner de att öl och starksprit har en oelastisk efterfrågan. Om vi jämför detta resultat med våran difference-in-difference estimator i tabell 6 följer det inte nödvändigtvis Salvanathan och Salvanathans resultat att konsumenter efter reformen har substituerat starksprit med öl. Eftersom vår estimator för starksprit är negativ, bör estimatorn för öl vara positiv om man utgår från den sammanställda korspriselasticiteten. Dock har de höjda punkskatterna på alkohol omfattat samtliga dryckesgrupper, detta resulterar i en större negativ inkomsteffekt än substitutionseffekt eftersom det inte finns substitut som inte också ökat i pris. Därför är det ett rimligt antagande att konsumenter inte omallokerat sin konsumtion från starksprit till svagare alkoholhaltiga drycker utan istället börjat köpa mindre mängd alkoholdrycker.

(27)

Samtidigt kan man genom Salvanathan och Salvanathans studie och vår teori argumentera för att alkoholhaltiga drycker i Finland har en oelastisk efterfrågan. Eftersom det kan vara en beroendeframkallande vara för vissa individer och det finns begränsade anskaffningskällor kan man anta att alkoholhaltiga drycker är oelastiska varor. Därför kan kan resonera kring om alkoholkonsumtionen verkligen har minskat trots att försäljningen har minskat eller om aktiviteten på alternativa marknader har ökat istället.

En eventuell indikator på att konsumenter har vänt sig till alternativa marknader istället är alkoholrelaterad brottslighet. Tabell 9 är sammanställd av statistik från den finska statistikcentralen där variabeln “Sammanlagd rattfylleri 23:3-4” har använts för åren 2016 till och med 2019 uppdelad i kvartal (Tilastokeskus, 2019).

Svensk data för rattfylleri är insamlad från brottsförebyggande rådets kriminalstatistik och utgår från den preliminära sammanfattningen av anmälda brott till och med 2019, där rattfylleri och grovt rattfylleri (1951:6494 §4, §4 a) har använts som variabler för åren 2016 till och med 2019. Eftersom denna statistik endast är brott som kommit till myndighetens kännedom kan detta innebära att det finns ett mörkertal och att mängden rattfylleri egentligen ligger på en högre nivå i Finland och i Sverige än vad som representeras i officiell rapporterad data. Enligt tabell 9 går det att urskilja en markant ökning på 31.77 % i antal anmälda brott för rattfylleri mellan år 2016 och 2019 i Finland. Samtidigt i Sverige har antalet anmälda brott för rattfylleri minskat med 0.1 %. Det är ett rimligt antagande om alkoholförsäljning minskar leder det också till en minskning av alkoholrelaterad brottslighet såsom rattfylleri, vilket är tvärtemot vårt resultat. Att det motsatta, det vill säga att mängden rattfylleri har ökat kan bero på flera orsaker. Vårt resultat kanske inte fångar upp all konsumtion i landet. Eftersom importen av alkohol också har minskat skulle en rimlig förklaring till ett ökat antal anmälningar av rattfylleri att smuggelsprit och egen tillverkning av alkohol har ökat, vilket ej representeras i offentlig data. Det kan också bero på att den inhemska poliskåren blev striktare efter reformen, vilket resulterar i fler vägkontroller och därav en ökning av registrerat rattfylleri.

Ett annat exempel på alkoholrelaterad brottslighet är alkoholrelaterade dödsfall. Det gjordes en undersökning om alkoholrelaterade dödsfall till följd av våld för åren 2017 och 2018 med syftet att utvärdera vad alkoholreformen har haft för effekter. År 2017 dog 67 personer i

(28)

Det är en ökning på över 30 % och är en för stor ökning för att ses som en normal årlig variation enligt forskarna för undersökningen (Lehti, 2015). Lehti menar att det kan bero på att alkoholkonsumtionen inom grupper med våldsbenägenhet förmodligen har ökat på grund av alkoholreformen men minskat i andra grupper (Strömgård, 2019). Därför har den totala alkoholkonsumtionen i landet inte påverkats i stort. Krimos tidigare undersökningar visar också på ett starkt samband mellan ökad alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade dödsfall, till exempel steg dödsfallen år 2004 när alkoholskatten sänktes (Strömgård, 2019). Han menar också “för en storkonsument kan redan en liten ökning vara dramatiskt” (Strömgård, 2019).

En ytterligare indikator på att försäljningen av alkoholhaltiga drycker skiftat till en illegal marknad är anmälda smuggelbrott. I tabell 10 presenteras årliga antalet anmälda smuggelbrott i Finland för åren 2016 till och med 2019. Detta är smuggel som kommit till myndigheternas kännedom och inkluderar även smuggling av narkotika samt tobak. Enligt tabell 10 har antalet anmälda brott för smuggling av alkohol, tobak och narkotika ökat med 45.16 % mellan åren 2016 och 2019. Detta skulle kunna bero på ökade poliskontroller till följd av förväntad ökning av smuggel till följd av den höjda alkoholskatten, precis som med anmälda brott för rattfylleri.

Sammanfattningsvis har alkoholförsäljningen i Finland totalt sett minskat efter reformen och passagerarimporten har också minskat. Samtidigt har alkoholrelaterad brottslighet såsom rattfylleri, smuggel, våldsbrott med dödligt utfall kraftigt ökat vilket skulle kunna bero på att brottsbenägna grupper har fått en ökad efterfrågan till följd av reformen men att individer i samhället i stort har fått en minskad efterfrågan på alkoholhaltiga drycker. Detta skulle kunna förklara varför den totala alkoholförsäljningen i Finland har minskat. En annan förklaring skulle kunna vara hemtillverkning och ökad illegal införsel av alkohol, vilket stöds av den observerade ökningen av anmälda smuggelbrott.

(29)

8. Slutsats

Med hänsyn till den nya alkohollagen, ^kommer en ökad tillgänglighet av svagare alkoholdrycker att leda till minskad försäljning av starksprit i Finland? Eftersom den data vi har använt för att göra vår difference-in-difference-analys endast består av försäljning från Alko och dagligvaruhandeln är det svårt för oss att ge en korrekt representation av huruvida den totala alkoholkonsumtionen i Finland har påverkats av denna reform. Utifrån vår sammanställda data kan vi dock se att vi har en statistisk signifikant minskning av Alko och dagligvaruhandelns försäljning av starksprit, öl, vin, samt i 100 % alkohol, dock inte för cider- och blanddrycker. Detta tyder på att reformen har påverkat den inhemska försäljningen negativt samtidigt som passagerarimporten inte har ökat. Antingen har reformen uppnått sitt syfte och minskat det totala alkoholkonsumtionen eller så har försäljningen skiftat till en illegal marknad. Enligt Lehtis studie finns det ett starkt samband mellan ökad alkoholkonsumtion och ökade våldsbrott (2017). Antalet våldsbrott med dödligt utfall har ökat drastiskt efter reformen och en eventuell rimlig anledning skulle kunna vara att alkoholförsäljningen i själva fallet har ökat fast på en illegal marknad. Konsumtionen skulle kunna ha ökat i våldsbenägna grupper men minskat i befolkningen som stort, vilket är problematiskt på flera sätt. Mer våld i samhället kräver mer av både polis och sjukvård och är därmed en negativ externalitet för både samhället och individerna som blir fysiskt skadade.

Har alkoholförsäljningen dessutom skiftat till en illegal marknad är det också en förlust av potentiella skatteintäkter vilket är intäkter som skulle kunna täcka de negativa externaliteterna som det ökade våldet orsakat.

Samtidigt som tillgängligheten av alkoholdrycker ökade i Finland skedde även höjningar av punktskatten för alkohol i två år på raken efter reformen. Den senaste skattehöjningen innan detta skedde år 2014. I det fall att öl, cider och blanddrycker definieras som oelastiska varor som i Salvanathan och Salvanathans studie är det rimligt att anta att konsumtionen inte minskar när det skett en skattehöjning. Dock har försäljningen av öl gått ner drastiskt med 1.262 liter per capita per kvartal. Möjligtvis är inte öl en perfekt oelastisk vara och efterfrågan är mer elastisk än vad Salvanathan och Salvanathans studie visar på. Vid höga skattehöjningar av en oelastisk vara är det också rimligt att anta att alternativa marknader uppstår. Finlands alkoholreform 1969 hade detta problem som fokus och ett primärt mål var att göra Alko mer lättillgängligt ute på landsbygden för att minska konsumtionen av ful- och

(30)

Eftersom varken passagerarimporten, försäljningen i dagligvaruhandeln eller på Alko har ökat av den ökade tillgängligheten är det rimligt att anta att aktiviteten på alternativa marknader har ökat och vi ser dessutom att anmälda smuggelbrott har ökat.

Avslutningsvis har vår undersökning visat på en minskning av offentlig alkoholförsäljning i Finland, dock har alkoholrelaterad brottslighet ökat markant under samma tidsperiod. En eventuell sannolik effekt av reformen är ökad illegal försäljning och smuggling av alkohol.

Vi anser även att de långsiktiga effekterna av alkoholreformen i Finland är svåra att observera endast två år efter reformen trädde i kraft. Därför vore det intressant att observera reformens effekter om ytterligare några år och samtidigt analysera inte bara alkoholförsäljningen utan även alkoholrelaterad brottslighet och dess eventuella samband.

(31)

Källhänvisningar

Alko, (2016). Alkos historia, Om Alko,

https://www.alko.fi/sv/alko-ab/om-alko/historia (Hämtad 2020-11-05)

Alkohollag 2010:1622

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/alkoholla g-20101622_sfs-2010-1622 (Hämtad 2020-11-05)

Alkohollag 1102/2017.

https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2017/20171102 (Hämtad 2020-11-10)

Brand, D.A., Saisana, M., Rynn, L.A., Pennoni, F. & Lowenfels, A.B., (2007). "Comparative Analysis of Alcohol Control Policies in 30 Countries", PLoS medicine, 4(4), s. 151-759.

Brottsförebyggande rådet, (2020). Kriminalstatistik. Stockholm: BRÅ

https://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800062988/1585640615984/10La_a nm_10_ar.xls (Hämtad 2020-11-19)

Columbia Public Health, (2020). Difference-in-Difference Estimation.

https://www.publichealth.columbia.edu/research/population-health-methods/difference-differ ence-estimation#:~:text=Courses-,Overview,study'%20in%20some%20social%20sciences (Hämtad 2020-11-11)

Europeiska kommissionen, (2014). “Indirect taxes - Excise duty (EU harmonised) - Alcoholic beverages - FI - Finland”.

http://ec.europa.eu/taxation_customs/tedb/legacy/taxDetail.html?id=843/1395064199&taxTy pe=Alcoholic%20beverages (Hämtad 2020-11-20)

Europeiska kommissionen, (2014). “Indirect taxes - Excise duty (EU harmonised) - Alcoholic beverages - SE - Sverige”.

(32)

https://ec.europa.eu/taxation_customs/tedb/taxDetails.html?id=4076/1466688710 (Hämtad 2020-11-20)

https://ec.europa.eu/taxation_customs/tedb/taxDetails.html?id=4076/1514764800

(33)

Finlands officiella statistik, (2020). Brott och tvångsmedel. Helsinki: Statistikcentralen http://www.stat.fi/til/rpk/tau_sv.html (Hämtad 2020-12-07)

Frånberg, P., (1997). “Spriten & Staten”, Populär historia. 1997(1), s. 36-41.

Institutet för hälsa och välfärd, (2020). “Månatlig uppföljning av resandeinförseln av alkoholdrycker” Helsingfors: THL

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv/statistik-och-data/statistik-efter-amne/alkohol-droger-och-beroen de/alkohol/resandeinforseln-av-alkoholdrycker/manatlig-uppfoljning-av-resandeinforseln-av-

(34)

Johansson, P., Pekkarinen, T. & Verho, J., (2013). “Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet”, Ekonomisk debatt, (6), s. 48-52.

Johansson, L., (2001). “Systemen lagom”, Spiritus. (3), s. 1-12.

Karlsson, T., (2008). “Finlands, Norges och Sveriges alkoholpolitiska linjedragningar sedan

"ödesåret" 2004”, Nordisk Alkohol- & Narkotikatidskrift, 25(3), s. 205-222.

Karlsson, T., Mäkelä, P., Tigerstedt, C. & Keskimäki, I., (2020). “The road to the Alcohol Act 2018 in Finland: A conflict between public health objectives and neoliberal goals”, Health policy, 124(1), s. 1-6.

Lehti, M. (2017), Kriminalöversikt 2017, Helsingfors: Institutet för kriminologi och rättslig politik Helsingfors universitet.

Mankiw, Gregory N. & Taylor, Mark P., (2017). Economics. Fourth edition. Andover:

Cengage Learning

Mäkelä, K., (2001). Journal interview — Conversation with Klaus Mäkelä. Addiction, 96, s.

1393–1403. (Hämtad 2020-11-10)

Mäkelä, P. & Tigerstedt, C., (2018). Finländarnas alkoholkonsumtion har minskat, men över en halv miljon dricker fortfarande över riskgränserna. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd.

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv/-/finlandarnas-alkoholkonsumtion-har-minskat-men-over-en-halv -miljon-dricker-fortfarande-over-riskgranserna (Hämtad 2020-11-10)

Nilsson, P., (2017). Alcohol Availability, Prenatal Conditions, and Long-term Economic Outcomes. s. 8-9

Perloff, Jeffrey M., (2014). Microeconomics with calculus. Third edition, Global edition.

Boston: Pearson

(35)

Room, R., (2002), “The effects of nordic alcohol policies: what happens to drinking and harm when alcohol controls change?” Mustonen, H. Sund, R. (Red.). Changes in the

characteristics of drinking occasions resulting from liberalization of alcohol availability: A reanalysis of the 1968 and 1969 Finnish panel survey data. (s. 49-55). Helsingfors: Nordic Council for Alcohol and Drug Research

Selvanathan, S. and Selvanathan, E., (2007). “Another look at the identical tastes hypothesis on the analysis of cross-country alcohol data’, Empirical Economics, 32(1), s. 185–215.

Statsrådet och ministerierna, (2018). Totalreformen av alkohollagen, https://stm.fi/sv/totalreformen-av-alkohollagen (Hämtad 2020-11-24)

Strömgård, S., (2019). “Allt fler fulla finländare tar livet av varandra - under det senaste året har antalet dödsfall ökat kraftigt”. Svenska Yle.

https://svenska.yle.fi/artikel/2019/03/21/allt-fler-fulla-finlandare-tar-livet-av-varandra-under- det-senaste-aret-har?utm_source=facebook-share&utm_medium=social&fbclid=IwAR1U8W XQyt--EpwrHm8uhOds7x2Jfw72744iMjRMmd4XrL8xzQ4mwqmXvOE

(Hämtad 2020-11-24)

Systembolaget, (2015). 1955 - Systembolaget grundas, Systembolagethistoria,

http://www.systembolagethistoria.se/Teman/Ursprunget/1955---Systembolaget-grundas/

(Hämtad 2020-11-05)

Systembolaget, (2018). Alkoholberoende, riskkonsumtion och måttligt drickande i Sverige.

https://www.omsystembolaget.se/alkoholproblematik/alkoholberoende/beroende/

(Hämtad 2021-01-02)

Systembolaget, (2020). “Försäljning per varugrupp”. Stockholm: Systembolaget https://www.omsystembolaget.se/om-systembolaget/foretagsfakta/forsaljningsstatistik/

(Hämtad 2020-11-16)

(36)

Trangenstein, P.J., Subbaraman, M.S., Greenfield, T.K., Mulia, N., Kerr, W.C. and Karriker-Jaffe, K.J., (2020). “Association between state-level alcohol availability and

taxation policies on the prevalence of alcohol-related harms to persons other than the drinker in the USA 2000-2015”. Drug Alcohol Rev., 39. s. 255-266.

https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/dar.13041 (Hämtad 2020-12-28)

Valvira, (2017). “Alkoholstatistik för året 2016”. Helsingfors: Valvira

https://www.valvira.fi/documents/14444/2596702/Jakelutiet_tammi_joulukuu+2017.xlsx/e44 e1785-1f08-6bb5-224c-24056492d19e (Hämtad 2020-11-16)

https://www.valvira.fi/documents/14444/6700036/Jakelutiet_tammi_joulukuu_2018.xlsx/af8 94556-34c2-f8fd-4aa4-038a13e372fd (Hämtad 2020-11-16)

https://www.valvira.fi/documents/14444/9748605/Jakelutiet_tammi_joulukuu_2019.xlsx/431 36b11-2207-bd00-9689-02378b18a19e?t=1581577471591 (Hämtad 2020-11-16)

https://www.valvira.fi/documents/14444/10381039/Jakelutiet_tammi-elokuu_2020.xlsx/2640 3536-fb57-c25c-6666-51d90996a152?t=1602501290868 (Hämtad 2020-11-16)

(37)

Bilagor

Tabell 2. Systembolagets alkoholförsäljning i liter per capita före reformen (Systembolaget, 2020)

Tabell 3. Systembolagets alkoholförsäljning i liter per capita efter reformen (Systembolaget, 2020) Variabel Obs Medelvärde Standard

av.

Min Max

Öl 8 6.071641 0.7271234 4.970085 6.801441

Vin 8 5.023122 0.3921962 4.30025 5.332466

Starksprit 8 0.4813157 0.0415527 0.4125063 0.5329408 Cider &

blanddrycker

8 0.4616229 0.1186256 0.3102223 0.5941971

100%

Alkohol

8 1.187311 0.0995209 1.007204 1.262931

Variabel Obs Medelvärde Standard av.

Min Max

Öl 9 6.241076 0.8460475 5.070577 7.066008

Vin 9 4.954552 0.4358871 4.22522 5.313392

Starksprit 9 0.4919061 0.0469562 0.4226784 0.5666667 Cider &

Longdrinks

9 0.5173709 0.1454621 0.3477273 0.6754643

100%

Alkohol

9 1.19077 0.1126967 1.007527 1.284848