• No results found

Socialt kapital

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Socialt kapital"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Socialt kapital

- Skillnad på stad och landsbygd?

___________________________________________________________

Social capital

- Is there a difference in social capital between metropolises and rural areas?

________________________________________________________________

Evalill Runemyr

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Politices Kandidatprogrammet

Kandidatuppsats 15 hp

Handledare: Andreas Öjehag Pettersson Examinator: Docent Curt Räftegård Februari 2015

(2)

Abstract

Essay in Political Science by Evalill Runemyr, autumn 2014, Karlstad University.

Supervisor: Andreas Öjehag Pettersson.

Social capital

- Is there a difference in social capital between metropolises and rural areas?

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas.

Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö.

The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education. Does the urbanization also have an effect of the development of the social capital?

Social capital is defined as social trust and the participants have been asked to which extent they feel like they can trust other people.

The results of the research shows there exists a slight but consistent difference between the groups where we can see that the people who has grown up in metropolises has a higher social trust than the people raised in rural areas. The study also shows that although the people raised in rural areas has lower trust to people in general, they have higher trust to people living in the same areas as themselves.

Keywords: Social capital, trust, metropolises, rural areas

(3)

Tabell- och figurförteckning

Figur 1.1 – Illustration av uppsatsens syfte ... 4

Figur 2.1 – Befolkningsindex år 1970 – 2041 ... 11

Figur 3.1 – Befolkningsfördelning 1996 - 2012 (uppväxtmiljö) ... 21

Figur 3.2 – Befolkningsfördelning 1996 – 2012 (nuvarande bostadsort) ... 23

Figur 4.1 – Social tillit uppväxtmiljö 1996 - 2012 ... 27

Figur 4.2 – Förtroende till personer i ditt område 2007 - 2012 ... 30

Tabell 3.1 – Befolkningsfördelning år 1996 – 2012 (uppväxtmiljö) ... 20

Tabell 3.2 – Befolkningsfördelning år 1996 – 2012 (nuvarande bostadsort) ... 22

Tabell 4.1 – Social tillit uppväxtmiljö år 1996 - 2012 ... 25

Tabell 4.2 – Social tillit uppväxtmiljö (övergripande) ... 27

Tabell 4.3 – Förtroende till personer i ditt område 2007-2012 ... 29

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Problembild och ämnesval ... 1

1.2 Syfte ... 4

1.2.1 Illustration av uppsatsens syfte ... 4

1.3 Preciserade frågeställningar ... 4

1.4 Disposition ... 5

2. Teoretisk ansats ... 6

2.1 Socialt kapital – allmän problembild och tidigare forskning ... 6

2.1.1 Begreppet socialt kapital ... 6

2.1.2 Robert Putnam och Bo Rothstein – två ledande forskare ... 7

2.1.3Socialt kapital och samhällsutveckling ... 8

2.1.4 Kollektiv struktur eller individuell resurs? ... 9

2.1.5 Socialt kapitals förändring över tid ... 10

2.1.6 Urbaniseringens utveckling i Sverige ... 10

2.2 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter ... 11

3. Metod och material ... 13

3.1 Forskningsdesign ... 13

3.2 Operationaliseringar ... 13

3.2.1 Operationaliseringar till hypotes 1 ... 13

3.2.2 Operationaliseringar till hypotes 2 ... 14

3.2.3 Hur mäts socialt kapital? ... 16

3.3 Material ... 17

3.3.1 Super-Riks-SOM (1986-2012) ... 17

3.4 Avgränsningar och urval ... 18

3.4.1 Befolkningsfördelningens utveckling ... 19

4. Social tillit ... 24

4.1 Analys ... 24

(5)

4.1 Social tillit – skillnad mellan städer och landsbygd? ... 24

4.2 Social tillit beroende på uppväxtmiljö (1996 – 2012) ... 24

4.3 Tillit till de bosatta på samma ort ... 28

5. Diskussion ... 31

6. Referensförteckning ... 36

(6)

1

1. Inledning

1.1 Problembild och ämnesval

På mindre än hundra år har den västliga världen förvandlats till ett urbaniserat samhälle. Idag är urbaniseringen ett pågående globalt fenomen där andelen människor som är bosatta i städerna uppgår till nästan 50 procent. År 1800 var samma urbaniseringsprocent ca 3 procent, och 1900 ungefär 14 procent.1

De flesta svenska mindre kommunerna brottas med en verklighet där politikerna och medborgarna tvingas hantera de problem som följer med en åldrande och minskande

befolkning. Samtidigt har ett fåtal kommuner motsatta förutsättningar där den genomsnittliga befolkningsnivån ökar.2 Storstäderna så väl som universitetsstäder så som exempelvis

Karlstad och Umeå är sådana kommuner där befolkningen under de senaste åren ökat.3 De flesta regionala centra har en god samhällsutveckling där befolkningen ökar samtidigt som landsbygdsorterna, eller ”bruksorterna” avbefolkas.

Vi har under lång tid sett en utveckling från industrisamhället till ett samhälle där vi är beroende av service, information och kunskap. Stora industriföretag har under generationer ofta utgjort den stabila basen i de mindre samhällena. Samhället har dock förändrats över tid, och i dag tvingas dessa företag konkurrera på marknader som kräver ständig utveckling vilket försvårar drivkraften på mindre orter.4 Detta slår hårt mot bruksorter och mindre orter och de människor som är bosatta där. Den naturliga följden har blivit att de mindre orterna

avbefolkas samtidigt som städernas befolkning stadigt växer.

Bruksorterna har historiskt sett sin särpräglade sociala miljö där vi kan förvänta oss en särskild ”bruksanda” och ”bruksmentalitet”, nämligen att man har en särskild sammanhållning inom orten. Samtidigt som världen urbaniseras har vi också kunnat se en förändring av det sociala kapitalet, den sociala tilliten mellan medborgare samt tilliten som medborgarna har till institutioner.

Robert Putnam presenterar i ”Den ensamme bowlaren” (Orginaltitel ”Bowling alone”) hur det pågående generationsskiftet har påverkat samhällsengagemanget i USA. Putnam redogör i Bowling alone för hur de framstående statsvetarna Sidney Verba, Kay Schlozman och Henry Brady drar slutsatsen att de amerikanska medborgarna håller på att lösgöra sig från

1 Lilja, S. Urbanisering i ett långtidsperspektiv, sid 193

2 Norell, PO. Värmländska landskap, sid 25

3 Norell, PO. Värmländska landskap, sid 25

4 Norell, PO. Värmländska landskap, sid 26

(7)

2 samhällslivet.5 Putnams studie är gjord i USA, men kan med fördel appliceras på övriga västvärlden då man även där verkar kunna se en nedgång i förenings-och

samhällsengagemanget. Mycket av det minskande engagemanget verkar bero på att en ovanligt medborgarsinnad generation håller på att ersättas av en som inte är lika engagerad i samhällslivet spekulerar Putnam.6 Putnam talar vidare om att detta kan tros bero på att urbaniseringen och den globala omvälvningen påverkat människors sociala vanor och

värderingar.7 Putnam belyser även att urbaniseringen gjort att samhället idag är mer uppdelat, och att växande avstånd mellan bostadsområden och stadskärnor påverkar människors

restider.8 Människor tvingas pendla till och från arbete och fritidsaktiviteter vilket ger mindre tid att lägga på samhällsengagemang som inte har med just dessa att göra.

Ett minskat socialt kapital mellan människor är en riskfaktor. I samhällen där människor har dålig kontakt med varandra är det svårare att sprida information och mobilisera krafter hävdar Putnam.9 Människor får det i allmänhet alltid bättre om de samarbetar, och man löser

kollektiva problem lättare.10

Putnams teorier är vida kända och har varit den grundläggande inspirationen till att skapa denna studie. Putnams teorier hjälper oss att sätta denna studie i ett sammanhang för att kunna förklara den utveckling som sker genomgående över hela världen. Det är dock den svenske statsvetaren och forskaren Bo Rothsteins teorier och tidigare forskning som främst kommit att ligga till grund för denna uppsats struktur och innehåll. Rothstein är en ledande och

internationellt respekterad forskare, bland annat vad gäller just social tillit som denna studie ska komma att handla om. Rothstein har även gjort återkommande studier där SOM-

undersökningar refererats till, och dessa studiers struktur och upplägg har varit en inspiration.

I boken Sociala fällor och tillitens problem (2003) presenterar Rothstein en liknande studie av SOM-material där han lägger fram teorin om att den sociala tilliten bör vara som störst på landsbygden i det småskaliga, traditionella samhället medan man i städerna bör ha mindre social tillit bland annat på grund av de många flyktiga, ytliga kontakterna människor emellan.

Han motbevisar därefter denna hypotes när han presenterar en undersökning som visar att människor bosatta i stadsmiljö faktisk verkar ha ett högre socialt kapital.11 Rothstein fortsätter med att ställa frågan om ifall urbanisering och modernisering möjligen minskar tilliten mellan

5 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 36

6 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 290

7 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 290

8 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 298

9 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 304

10 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 303

11 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem, sid 325

(8)

3 människor. Urbanisering är som tidigare nämnts inte bara ett problem här i Sverige, utan pågår i hela världen. Detta gör att ämnesvalet är aktuellt, samtidigt som det ger relevans då man med fördel kan tänkas resonera vidare kring även länder utanför Sverige, då hela världen verkar genomgå urbanisering så väl som en omfattande generationsväxling enligt Putnams teorier.

Den första hypotesen formuleras därför utifrån Bo Rothsteins tidigare forskning som pekar på att det verkar finnas en skillnad i det sociala kapitalet beroende på vilken miljö man är bosatt i. Rothsteins undersökningar visar att 64 procent av andelen bosatta på landsbygd anser att det går att lita på människor i allmänhet, jämfört med 75 procent av de som bor i städer.12 Denna studie har dock valt att undersöka uppväxtmiljö snarare än nuvarande boendemiljö då det torde kunna påverka det sociala kapitalet i stor utsträckning. Dessa val angående uppväxt eller nuvarande boende grundas troligast på (den personliga) uppfattningen om vad socialt kapital egentligen är. Är det en kollektiv struktur som skiljer sig åt mellan de olika miljöerna som existerar i städer och på landsbygden, eller är det en individuell resurs som påverkas av uppväxt och erfarenheter?

Hypotes nummer två behandlar därför även den vårt mellanmänskliga förtroende och syftet med denna är att undersöka hur deltagarna i SOM-undersökningarna uppfattar människor som är bosatta i deras eget närområde jämfört med människor i allmänhet. En fördom som kan vara intressant att undersöka kan bland annat vara att man på landsbygden kanske litar mycket på varandra, men inte på andra. Enligt denna tankegång är det kanske även därför

landsbygdskommuner generellt sett är mer kritiska mot invandring då det är i mindre landsortskommuner som främlingsfientliga partier har sina starkaste fästen.13

Ytterligare en aspekt som kan vara intressant att fundera över, men som inte har getts utrymme att utgöra en egen hypotes har att göra med den pågående urbaniseringen. Om det visar sig finns en skillnad mellan stad och landsbygd, vad händer då när allt fler flyttar in till städerna i och med den pågående urbaniseringen? Kommer vi då att över tid kunna se en förskjutning i det sociala kapitalet?

Rothsteins tidigare forskning visar att verkar finnas en skillnad i det sociala kapitalet beroende på vilken miljö man är bosatt i. Denna studie kommer därför att istället för

nuvarande bostadsort undersöka variabeln uppväxtort för att se om det även finns en skillnad beroende på vart man växt upp. För att kunna bekräfta eller falsifiera hypoteserna kommer

12 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem, sid 325

13 http://www.svt.se/nyheter/val2014/har-ar-partiernas-starkaste-fasten 2015-01-02

(9)

4 denna studie att på flera sätt testa de samma. För att även kunna undersöka om urbaniseringen i sådana fall har någon påverkan på det sociala kapitalets utveckling kommer studien att göra flera nedslag under en tidsperiod av femton år.

1.2 Syfte

Uppsatsens syfte är att ta reda på om socialt kapital, det vill säga det sociala förtroendet mellan människor, skiljer sig åt i förhållande till om man är uppväxt i stad kontra om man är uppväxt på landsbygd. En tidsvariabel som sträcker sig över femton år kommer att med flera nedslagsår undersökas, för att även kunna se om den ökande urbaniseringen kan kopplas samman med en förmodad förändring av det sociala kapitalet. Studien ämnar även att

undersöka variabeln gällande tilltron till de som bor i samma område som de svarande själva gör för att se om det finns någon skillnad i hur de svarande ser på ”människor i allmänhet”

gentemot människor i deras eget närområde.

1.2.1 Illustration av uppsatsens syfte

Figur 1.1 – Illustration av uppsatsens syfte

Kommentar: Figuren visar hur uppväxtmiljö och boendemiljö agerar som oberoende variabler medan socialt kapital är den beroende variabeln.

1.3 Preciserade frågeställningar

Med grund i problemformuleringen har följande frågeställningar arbetats fram:

- Finns det en skillnad i social tillit mellan människor som är uppväxta i storstaden jämfört med om de är uppväxta på landsbygden?

- Finns det en skillnad i hur stor tilltro deltagarna i SOM-undersökningarna har till de som är bosatta på samma ort beroende på om de svarande bor på landsbygd eller i storstad?

Uppväxtmiljö / Boendemiljö (Oberoende variabel)

Socialt kapital (Beroende variabel)

(10)

5

1.4 Disposition

I kapitel ett återfinns en inledning som problematiserar den ökande urbaniseringen i

förhållande till socialt kapital. Här finns även syfte samt preciserade frågeställningar. Kapitel två redogör för de teorier som ligger till grund för min problemformulering. Teorikapitlet tar även upp begreppet ’Socialt kapital’ som begrepp, och redogör för bland annat Robert Putnam och Bo Rothsteins teorier och tidigare forskning, då det är dessa forskares arbete uppsatsen hämtar inspiration från. Även statistisk från Statistiska Centralbyrån (SCB) visas upp för att redogöra för hur urbaniseringen sett ut från år 1970 fram till i dag. En prognos fram till år 2041 redogörs också för.

Kapitel tre behandlar den metod jag ämnat använda mig av, nämligen en longitudinell tvärsnittsdesign som är hypotesprövande och ämnar att pröva hypotesen om att det finns en skillnad i det sociala kapitalet beroende på om man är uppväxt i landsbygdsmiljö eller storstadsmiljö. Ytterligare en hypotes ämnas att prövas, nämligen att det finns en skillnad i hur människor ser på människor bosatta i samma närområde som de själva ställt mot

människor i allmänhet. Kapitel tre visar även de operationaliseringar som gjorts samt redogör för avgränsningar och urval. Här lyfts urbaniseringens påverkan på befolkningsfördelningen eftersom denna påverkat urvalet i SOM-undersökningarna gällande uppväxt och nuvarande bostadsort.

I kapitel fyra återfinns analyserna av undersökningarna, mestadels baserade på korstabeller och frekvensfördelningstabeller. Figurer har fått illustrera tabellerna för att göra de mer tydliga. Avslutningsvis analyseras och diskuteras tabellresultaten i kapitel fem som är det slutgiltiga kapitlet innan referensförteckningen återfinns i kapitel sex.

(11)

6

2. Teoretisk ansats

Detta kapitel behandlar den teoretiska bakgrunden som lagt grunden för denna uppsats.

Uppsatsen har i första hand inspirerats av Robert Putnam och Bo Rothstein, men även andra forskare har inkluderats vad gäller teorier kring det sociala kapitalets konstruktion. Kapitlet strävar även efter att ge läsaren en djupare förståelse för den urbanisering som pågår i Sverige och övriga världen, detta för att kunna koppla detta till en eventuell skillnad i det sociala kapitalets utveckling.

2.1 Socialt kapital – allmän problembild och tidigare forskning 2.1.1 Begreppet socialt kapital

Socialt kapital är ett begrepp som har kommit att bli allt mer populärt inom statsvetenskapen.

Det används som ett samlingsbegrepp för social sammanhållning, social integrering, socialt stöd och sociala nätverk.14 Socialt kapital handlar om resurser knutna till sociala relationer, att etablera tillits- eller förtroendefulla relationer till andra människor. Det kan också handla om sociala relationer till exempelvis myndigheter, organisationer eller arbetsplatser.15

Bengt Starrin beskriver i ”Socialt kapital - i ett välfärdsperspektiv” hur en norsk jordbrukare skadas så allvarligt att han inte själv kan driva sin egen gård under ett helt år. Istället för att tvingas avveckla sin verksamhet så får han hjälp av sina grannar som turas om att ta ansvar för gården. Detta är, enligt Starrin, vad socialt kapital handlar om, och speglar även de täta relationerna på landsbygden.16

Våra sociala nätverk förser oss med resurser som kan komma att hjälpa oss när vi behöver dem som mest. För att kunna skörda frukterna måste vi dock själva ha byggt upp ett sådant socialt kapital gentemot våra bekanta att de är villiga att hjälpa oss. Uppbyggandet kan bland annat ske genom att man visar andra människor omsorg, hjälper dem med diverse tjänster och så vidare.17 Förutom det kapital vi själva byggt upp så har de flesta av oss redan ett

”grundkapital” som kommer av att vi växt upp i lokalsamhällen där de boende har förtroende för varandra eller där våra föräldrar och släktingar är välkända och respekterade.18

14 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 9

15 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 11

16 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 23

17 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 23

18 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 23

(12)

7 Bengt Starrin hävdar vidare att forskning visar att social jämlikhet även det är en viktig faktor för att skapa social sammanhållning och social tillit. Han hävdar att stora skillnader i levnadsstandarden medför att människor tenderar att lita på varandra i mindre utsträckning.19 Man kan dela upp socialt kapital i två nivåer, vertikalt och horisontellt. Det vertikala sociala förtroendet beskriver hur hög tilltro medborgarna har för centrala samhällsinstitutioner. Den vertikala nivån kommer inte att behandlas i denna uppsats, främst av utrymmesskäl men även för att studien främst är ämnad att fokusera på medborgarnas tilltro till varandra. Detta kallas för den horisontella nivån och beskriver hur tilliten mellan medborgarna själva ser ut.20 Enligt hypotesen som presenterades i början av uppsatsen torde människor på landsbygden ha högre social tillit till varandra. Detta kan tänkas härledas till det lilla samhället där människorna känner varandra väl, och där man ofta växt upp tillsammans under flera generationer. I städerna bor det långt fler människor, och kanske är rotationen av människorna också större, där allt fler bor i fastigheter de inte själva äger. På så vis flyttas människor runt, och man knyter inte an till varandra på samma sätt som man kan tänkas göra i ett mindre samhälle.

2.1.2 Robert Putnam och Bo Rothstein – två ledande forskare

Den amerikanske forskaren Robert D. Putnam står för kanske den mest kända studien av socialt kapital. Putnam studerade en decentraliseringsreform av sjukvård, daghem,

äldreomsorg med mera i Italien i början av 70-talet. Beslutsfattandet som tidigare förts i Rom flyttades ut till regionala parlament och styrelser. Putnam och hans forskarteam följde sedan reformens effekter under två decennium för att se hur dessa utvecklades. Forskarna upptäckte att de olika regionerna lyckades olika väl, och att det fanns en markant skillnad mellan

regionerna i nord och syd, där de nordliga regionerna fungerade mycket bättre än de sydliga.21 De sökte efter orsaken, och fann att tätheten och tyngden i det lokala organisationsväsendet var avgörande. Ju mer engagerade människor var i exempelvis föreningar och klubbar, desto bättre verkade demokratin fungera. Deltagandet i organisationsväsendet troddes skapa en social tillit, ett socialt kapital, människor emellan.22 Socialt kapital fungerar som ett socialt kitt, och om man har en högre social tillit kommer man enligt teorin att våga samarbeta och bidra till samhället i högre utsträckning eftersom man hyser förtroende att andra människor

19 Starrin, B. Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv, sid 12

20 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem, sid 317

21 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 49

22 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 49

(13)

8 kommer att göra det samma. Medborgarna själva skapar normer om tillit och ömsesidighet som i sin tur underlättar det demokratiska arbetet.23

Den svenske professorn Bo Rothstein riktar dock viss kritik mot Putnam, och är inte ensam om att kritisera Putnams definition av socialt kapital. I ett förord till de svenska upplagan av Putnams bok ”Den ensamme bowlaren” skriver Bo Rothstein och Olof Pettersson att kärnbegreppet socialt kapital är för brett och därmed också har för vaga avgränsningar och konturer. De menar att socialt kapital kan betyda både formella samt informella nätverk, men även psykologiska faktorer så som förtroende och mellanmänsklig tillit.24 Rothstein och Pettersson hävdar vidare att även om det faktiskt förhåller sig så som Putnam hävdar, nämligen att ett högt föreningsengagemang leder till ett högt socialt kapital vilket medför en god demokratisk anda så är det inte säkert att allt sådant socialt kapital är bra för just

demokratin. Alla föreningar är ju tyvärr inte av en god typ, utan det finns föreningar som aktiv arbetar för att stänga ute olika typer av människor eller försöker skapa misstro mellan olika grupper av människor.25 Exempel på dessa föreningar kan vara exempelvis maffior, brottsligt organiserade motorcykelklubbar samt vissa religiösa och etniska organisationer.

2.1.3 Socialt kapital och samhällsutveckling

Socialt kapital behöver dock inte alltid vara positivt, även om det övervägande låter så i de delar av Putnam och Rothsteins forskning som valts att lyftas i denna uppsats. Forskare talar om ”bridging” och ”bonding”. Bonding refererar till kontakter inom grupper och visar hur grupper så väl kan öka det sociala kapitalet och tilliten inom gruppen, men även bygga upp ett misstroende mot allt utanför gruppen. Bonding kan alltså vara exkluderande, vilket inte är positivt för det sociala kapitalet i stort. Bridging påvisar kontakt mellan olika grupper och visar hur grupperna kan interferera med varandra och skapa emotionella sympatier mellan olika grupper.26 Bridging är alltså en mer positiv form som skapar samarbeten mellan nätverk och där nätverken inte är slutna. Detta gör vårt problem mycket statsvetenskapligt relevant då det sociala kapitalet kan påverka samhället i så väl positiv som negativ riktning. Ett positivt socialt kapital kan skapa mobiliseringar och resurser, likväl som bra nätverk kan omsättas i ekonomiska resurser.

23 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 50

24 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 9

25 Putnam, R. Den ensamme bowlaren, sid 11

26 Kumlin, S. Rothstein, B. Minorities and mistrust,, sid 7

(14)

9 Även urbaniseringen är mycket viktig för den ekonomiska utvecklingen. Den långsiktiga urbaniseringen har främjat städernas tillväxt. Förutsättningarna för tillväxten ligger i den expansion som urbaniseringen därmed skapat.27 Städerna har alltså kommit att representera den ekonomiska utvecklingen, vilket är problematiskt för landsbygden då den ekonomiska verksamheten på mindre orter i de flesta fall inte fungerar lika bra. Det uppstår en ekonomisk polarisering mellan stad och landsbygd vilken kan vara mycket problematisk för

samhällsutvecklingen.28

2.1.4 Kollektiv struktur eller individuell resurs?

Men vad är egentligen socialt kapital? Är det en individuell resurs eller en strukturell konstruktion? Den franske sociologen Pierre Bourdieu har till skillnad från Robert Putnam inte någon kollektiv aspekt på socialt kapital, utan anser att det sociala kapitalet enbart går att koppla till individens egna tillgångar.29 Individens egna sociala kapital kan bestå av olika nätverk så som familj, klass, parti och så vidare och beror på hur stort nätverk individen kan mobilisera. Bourdieu anser också att det inte är en förutsättning att det sociala kapitalet

bygger på tillit och ömsesidighet, utan man kan exempelvis hänvisa till betydelsefulla bekanta som kan stärka ens egen trovärdighet utan att man behöver ha ett ömsesidigt förhållande till det nätverk man hänvisar till.30

Det som skiljer Bourdieu från Putnam är alltså synen på vad det sociala kapitalet egentligen är. Putnam har en mer strukturell syn på det sociala kapitalet med formella och informella nätverk som grund, medan Bourdieu använder begreppet på en mer individuell nivå och anser att ett socialt kapital bara existerar om man ger tillhörigheten till nätverken ett värde, där vissa sociala tillgångar kan vara mer värda än andra.31 Det sociala kapitalet kan sedan användas för att för att kunna få utdelning i andra kapital, ekonomiska exempelvis.

Detta leder oss till en intressant tankegång som vi nog dessvärre inte kan få något klart svar på eftersom forskare och filosofer tänker och resonerar på olika sätt. Vi kan dock bekanta oss med frågan om vad det sociala kapitalet egentligen är. Kopplat till våra hypoteser angående uppväxt- och bostadsort kan vi hålla i minnet frågan om hur vi själva vill definiera begreppet socialt kapital. Är det något som skapas av omgivningen vi är uppväxta eller bosatta i? Är de

27 Lilja, S. Urbanisering i ett långtidsperspektiv, sid 207

28 Lilja, S. Urbanisering i ett långtidsperspektiv, sid 209

29 Eriksson, M. Socialt kapital - Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa, sid 5

30 Eriksson, M. Socialt kapital - Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa, sid 5

31 Eriksson, M. Socialt kapital - Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa, sid 23

(15)

10 kollektiva strukturerna i sådana fall annorlunda i städer jämfört med på landsbygden om vi ska utgå från att det faktiskt finns en skillnad mellan dessa grupper? Eller är det sociala kapitalet något som är unikt för varje enskild individ och som vi själva bygger upp över tid beroende på vilka upplevelser vi råkar ut för under våra liv?

2.1.5 Socialt kapitals förändring över tid

Stämmer Putnams undersökningar från USA även in på det svenska sociala kapitalets utveckling? Bo Rothstein och Staffan Kumlin skriver i ”Demokrati, socialt kapital och förtroende” att så inte är fallet. Putnam gjorde ett internationellt projekt där bland annat Sverige ingick och där forskarna kunde se att trenden med USA:s dalande sociala kapital inte verkade kunna appliceras på övriga länder.32 Alltså kommer vi att kunna förvänta oss en förhållandevis stabil nivå av det sociala kapitalet i denna uppsats studier. Putnams studie var dock under publicering när ”Land, Du välsignade?” utgavs 2001 där ”Demokrati, socialt kapital och förtroende” ingick. I ”Land, Du välsignade?” gjordes dock inga undersökningar om ifall det sociala kapitalet ser olika ut mellan människor beroende på vart man haft sin uppväxt, utan studien är endast baserad på var de tillfrågade har sin nuvarande bostadsort.

Uppsatsens syfte blir därför att med rötterna i främst Bo Rothsteins teorier och forskning grena ut för att försöka svara på just denna specifika fråga.

2.1.6 Urbaniseringens utveckling i Sverige

För att få en djupare förståelse för den utveckling som skett i Sverige i form av urbanisering måste vi få en överblick över vad som hänt med städerna respektive landsbygden vad gäller befolkningsmängd under de senaste decennierna.

Statistiska Centralbyrån har gjort ett index över befolkningsutvecklingen från år 1970 fram till i dag, samt en prognos som sträcker sig fram till 2040.33

Indexet visar hur befolkningen ökar, och väntas fortsätta öka i alla kommuner utom glesbygdskommunerna. Glesbygdskommunerna utgör vad vi i denna uppsats benämner som ren landsbygd. Storstäderna och förortskommunerna väntas öka stadigt i befolkningsmängd, likaså de större städerna. Övriga kommuner väntas ligga stabilt med en liten ökning av invånare.

32 Rothstein, B. Kumlin, S. Land, Du välsignade?; Demokrati, socialt kapital och förtroende, sid 19

33 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Allt-farre-bor-i-glesbygd/ 2014-12-16

(16)

11 Samtliga tre storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) rapporterar ett positivt

flyttningsöverskott år 2013. Detta innebär att fler människor flyttade in i städerna än vad som flyttade ut. Stockholm hade en ökning på över 5000 personer medan Göteborg och Malmö uppvisade en ökning med ca 1500 personer.34 Sammanfattningsvis kan vi alltså se att vår inledande problembild gällande avbefolkad landsbygd och växande städer i högsta grad är aktuell.

Figur 2.1 – Befolkningsindex år 1970 - 2041

Kommentar: Figuren visar Statistiska Centralbyråns index över befolkningsutvecklingen från 1970 – 2011 samt den förväntade utvecklingen 2012 – 2041 för olika typer av

kommuner.

2.2 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter

Trots att Robert Putnam varit en inspirationskälla för studien så är det främst Bo Rothsteins teorier och tidigare forskning som kommer att ligga till grund för denna uppsats då det är Rothsteins tidigare forskning som den första hypotesen grundar sig på. Uppsatsen använder sig också av samma klassificeringar av tillit som Rothstein skapat, så därför är det naturligt att närma sig Rothstein snarare än Putnam.

Uppsatsen är relevant då den fokuserar på uppväxt snarare än nuvarande boende i fråga om

34 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Var-attonde-person-flyttade-under-2013/ 2014-12-17

(17)

12 eventuella skillnader i den sociala tilliten mellan de båda grupperna storstad och landsbygd, och kompletterar därför den forskning som redan finns på området.

Om vi finner en skillnad i social tillit mellan de olika utvalda grupperna kan detta även leda fram till teorier och hypoteser om att den pågående urbaniseringen faktisk är i stånd att förändra hur människor ser på varandra. Om vi finner en skillnad mellan grupperna kan vi även tänkas få se en pågående förändring i samhällsstrukturen gällande den sociala tilliten mellan människor. Relationen mellan stad och land är betydelsefull därför att den påvisar hur uppväxtförhållanden och de sociala normer vi växt upp i påverkar och formar vårt förtroende till andra. Om hypotesen stämmer, nämligen att det finns skillnader i det mellanmänskliga förtroendet beroende på vilken miljö man befinner sig i, vad händer då när glesbygderna stadigt tappar befolkning, och storstäderna istället växer? Kommer samhället och trenderna i det mellanmänskliga förtroendet att utvecklas åt något håll? Och kommer vi då få högre eller lägre tilltro till varandra?

(18)

13

3. Metod och material

Metodkapitlet behandlar det material som tabeller och figurer i uppsatsen baseras på. Kapitlet redogör även för de operationaliseringar och avgränsningar som gjorts i studien, samt

förklarar hur man egentligen mäter det sociala kapitalet hos människor. Urbaniseringens påverkan på befolkningsfördelningen har även analyserats då den påverkar urvalet till SOM- undersökningarna.

3.1 Forskningsdesign

Studien är av en longitudinell tvärsnittsdesign där fem nedslagsår över en tidsperiod av femton år kommer att göras gällande uppväxtmiljön. Gällande tilltron till de bosatta på samma ort kommer sex nedslag över en tidsperiod av sex år att göras. Studien är en

kvantitativ studie där en statistisk design har använts. Studien är hypotesprövande och ämnar att pröva två olika hypoteser. Den första hypotesen påstår att det finns en skillnad i det sociala kapitalet, det vill enligt vår definition säga den mellanmänskliga tilliten, beroende på vilken miljö man är uppväxt eller bosatt i. Den andra hypotesen påstår att det finns en skillnad i den mellanmänskliga tilliten gällande att människor gör skillnad på de människor som bor nära eller långt bort från dem själva. Alltså att man har ett högre förtroende för sina grannar än de som bor långt bort.

Med hjälp av den statistiska designen samlas en stor mängd analysenheter in, i detta fall i form av SOM-undersökningar (Institutionen för samhälle, opinion och medier). Informationen som hämtas ur SOM-materialet bearbetas därefter med hjälp av statistiska analystekniker så som frekvens- och korstabeller.

3.2 Operationaliseringar

3.2.1 Operationaliseringar till hypotes 1:

Hypotes 1: ”Det finns en skillnad i social tillit mellan människor som är uppväxta i staden jämfört med människor som är uppväxta på landsbygden.”

För att kunna bekräfta eller falsifiera hypotes 1 används SOM-frågan ”Enligt din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?” från Super-Riks-SOM. Frågan

(19)

14 besvaras enligt en graderad skala där de svarande kan välja att svara en siffra mellan 0 – 10 där 0 är lägst med ”Det går inte att lita på personer i allmänhet” och 10 är högst med ”Det går att lita på personer i allmänhet”.35

Bo Rothstein talar i Sociala fällor och tillitens problem om SOM-undersökningarna där en ny fråga infogats, nämligen ”I hur stor utsträckning går det att lita på människor i allmänhet”.

Eftersom frågan är förhållandevis ny i undersökningarna har Rothstein inte haft möjlighet att göra jämförelser bakåt.36 Frågan infördes 1996, vilket därför medför att år 1996 kommer att bli min första nedslagspunkt. Jag ämnar senare att göra nedslag år 2000, 2004, 2008 och 2012 för att få en jämn spridning. Uppsatsen blir därför relevant då den ämnar att undersöka en eventuell förändring över tid. Rothsteins undersökning använder sig även av variabeln som behandlar bostadsort, alltså om de tillfrågade bor i stad eller på landsbygd. Här har Rothstein funnit att de som bor i stadsmiljö verkar ha ett större socialt kapital än de som bor på

landsbygden.37 Denna uppsats kommer därför istället att fokusera på uppväxtort, då vart man växt upp borde kunna påverka det sociala kapitalet i kanske större utsträckning än vad den den nuvarande bostadsorten gör.

Eftersom urbaniseringen även fortgår i så snabb takt är det troligt att många som växt upp på landsbygden vid undersökningstillfället flyttat in till städer. Detta borde därför påverka validiteten hos de redan gjorda undersökningarna negativt i just denna aspekt om social tillit kopplat till bostadsort, vilket även det bidragit till att denna studie kommer fokusera på uppväxtort, även refererat till som uppväxtmiljö.

För att försöka definiera termen socialt kapital kan vi i denna uppsats likställa den med det lika ofta förekommande begreppet mellanmänsklig tillit. Eftersom socialt kapital som bekant inte har en klar definition med tydliga linjer är det troligt att denna liknelse skulle accepteras av vissa forskare, men ogillas av andra. Det är dock den tolkning jag som student valt att göra i mitt forskningsarbete.

3.2.2 Operationaliseringar till hypotes 2:

Hypotes 2: ”Det finns en skillnad i hur stor tilltro de svarande har till de som är bosatta på samma ort jämfört med människor i allmänhet.”

35 Weibull, L. Holmberg, S. mfl. Super-Riks-SOM 1986-2012 , Kodbok, sid 117

36 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem sid 318

37 Rothstein, B. Sociala fällor och tillitens problem sid 325

(20)

15 För att kunna bekräfta eller falsifiera denna hypotes baseras resultaten på hur de svarande valt att besvara SOM-frågan ” I vilken utsträckning anser du att det går att lita på människor i det område där du bor?” och graderas på samma sätt som frågan till hypotes 1.

Frågan om tillit till de boende på samma ort som de svarande själva infördes först år 2007, så det kommer att bli studiens första nedslagspunkt. För att göra tillräckligt många nedslag kommer dessa att göras för varje år fram till och med 2012, alltså 6 nedslag för att kunna stärka validiteten och undvika att missa eventuella variationer under åren.

Studien använder sig genomgående av korstabeller då detta är ett enkelt men tydligt tillvägagångssätt för att få fram de resultat som krävs för just denna studie. För att kunna validera korstabellernas resultat kommer chi-square-tester att göras för att stärka

trovärdigheten hos resultaten och de fortsatta resonemangen.

Ett chi-square-test låter oss ta reda på ifall vi kan finna en signifikant koppling mellan de olika variablerna, och hur starkt sambandet i sådana fall är. Testet kan dock bara bekräfta eller dementera om det finns ett samband mellan variablerna, men inte vad detta samband beror på eller hur det ser ut.38 Chi-square-testernas signifikans mäts i enheten p, och för att kunna dra slutsatsen att resultatet går att applicera på en större grupp människor (förslagsvis hela Sveriges befolkning) skall värdet av p vara mindre än 0,05. Detta härleds till att man inom samhällsvetenskapen vill kunna visa att ett visst resultat har minst 95 procents säkerhet. Detta eliminerar dock inte att vårt resultat riskerar att vara felaktigt, men risken är trots allt bara 5 procent.39

Frågeställningarna lutar sig mot den oberoende huvudvariabeln uppväxtmiljö som har för avsikt att kategorisera in de svarandes uppväxtsituation beroende på om de är uppväxta på landsbygden eller i städer. Index för dessa variabel kommer att skapas utifrån data hämtat från SOM-material från Super-Riks-SOM. Värdena kommer att kodas om till nya variabler för att kunna särskilja landsbygd från storstad, då det i de samlade dataresultaten är ett för brett spektrum för att kunna göra tydliga analyser.

Den beroende variabeln är döpt till Social tillit. Variabeln grundar sig på SOM-frågan

”Anser du att det går att lita på människor i allmänhet?” samt ”Anser du att det går att lita på människor i det område där du bor?” och båda variablerna har skalor som sträcker sig från 0 till 10. Dessa variabler har kodats om för att kunna skapa tre olika kategorier av människor,

38 Acton, C. Miller, R. SPSS for social scientists, sid 149

39 Hjerm, M. Lindgren, S. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, sid 113

(21)

16 nämligen låg- mellan- och höglitare.

3.2.3 Hur mäts socialt kapital?

I Sverige har SOM-institutet gjort årliga undersökningar gällande svenskarnas sociala tillit sedan 1996, men den första undersökningen gjordes redan 1981.40

Datan i denna uppsats kommer från SOM-institutets undersökningar. SOM-institutet ställde frågan ”Anser du att det går att lita på människor i allmänhet?” samt ”Anser du att det går att lita på människor i det område där du bor?”. Svarsalternativet har utformats som en 0-10 skala där 0 graderats som ”Det går inte att lita på människor i allmänhet” och 10 med ”Det går att lita på människor i allmänhet”. För att kunna tolka dessa svar har man delat in de olika värdena i olika kategorier. De som svarat mellan 0-3 på skalan har klassificerats som

”låglitare”, de som fyllt i 4-6 som ”mellanlitare” och de kryssat i någon av rutorna 7-10 som

”höglitare”.41 Kategoriseringen är gjord i enlighet med Bo Rothsteins analyser av social tillit i

”Sociala fällor och tillitens problem” från 2003. Givetvis kan man välja att dela in

svarsalternativen på andra sätt, men denna indelning torde ge ett resultat som är tillräckligt graderat, men ändå lätt att läsa av. Mellanlitarna har sedan valts bort för att kunna visa ytterligheterna. Om det inte upptäcks några skillnader i det sociala kapitalet mellan hög- och låglitarna bör det inte heller kunna upptäckas några avvikelser hos mellanlitarna. Dessa har därför kodats bort för att få ett mer lätthanterligt material och mindre tabeller.

För att särskilja de båda uppväxtförhållandena så mycket som möjligt för att kunna påvisa en tydlig skillnad är stadsmiljön ”stad” därför definierad till storstäderna Stockholm,

Göteborg och Malmö. Stadsmiljön kan vi lämna ganska obestridd då variabeln utgörs av storstäderna. Den ”rena landsbygden” är svårare då den inte definieras någonstans i kodboken till Super-Riks-SOM.

Glesbygdsverket fick år 2008 i uppdrag från regeringen om att utveckla lämpliga metoder för att kunna beskriva landsbygder. En del av undersökningen lades på att se hur man i andra länder, främst de nordiska, beskriver och definierar landsbygd.42

Glesbygdsverket kom i rapporten fram till att syftet delvis styr valet av definition.

Kriterierna för vad som är landsbygd och glesbygd kan alltså variera beroende på vilket syfte man har med avgränsningen, likväl som människors personliga uppfattning kring vad som är

40 Rothstein, B. Svensk höst; Tillitens mekanismer, sid 108

41 Rothstein, B. Svensk höst; Tillitens mekanismer, sid 109

42http://www.growthanalysis.se/download/18.56ef093c139bf3ef890294d/1349863628560/landsbygdsdefiniti oner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf , inledning, 2014-12-17

(22)

17 vad kan variera. Det finns dock påtagliga skillnader mellan landsbygd och tätort vad gäller den fysiska miljön. Landsbygden har även glesa strukturer med större avstånd och en försämrad tillgänglighet.43

Avgränsningen till ren landsbygd och storstad har även den gjort för att kunna visa på ytterligheterna. Om vi inte finner någon skillnad i det sociala kapitalet hos dessa så radikalt skilda uppväxt- och boendemiljöerna så lär vi inte heller kunna finna en skillnad mellan exempelvis mindre tätorter och medelstora städer.

3.3 Material

Datamaterialet som använts för att göra studien kommer från SOM-undersökningar med ett slumpmässigt statistiskt urval. SOM står för Institutet för samhälle, opinion och medier vilka är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs Universitet. Sedan 1986 har SOM- institutet arbetat tillsammans med olika forskare för att kunna förstå svensk

samhällsutveckling.44

Datamaterialet kommer från ett så kallat Super-Riks-SOM. Den första SOM-

undersökningen gällande socialt kapital gjordes redan 1981, men sedan 1996 har det gjorts årliga undersökningar inom ämnet. Samtliga undersökningar som använts är de senaste versionerna till dags dato, det vill säga november 2014. Samtliga SOM-undersökningar har samma eller liknande definition av naturligt bortfall av svaranden. Dessa bortfall specificeras följande:

”Med naturligt bortfall avses följande: adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionell vård;

bortrest under fältperioden, studier på annan ort, militärtjänstgöring; ej svensktalande, ej kommunicerbar; bosatt/studerar/arbetar utomlands; förståndshandikappad; avliden.”45

3.3.1 Super-Riks-SOM (1986-2012)

Super-Riks-SOM innehåller data från Riks-SOM-undersökningarna från och med 1986. I denna fil har ett urval gjorts av de frågor som ställts i Riks-SOM-undersökningarna genom åren. Super-Riks-SOM har fokus på tidsserier, och har i regel fler än två mätpunkter.

Eftersom undersökningen är utspridd över en så lång tidsperiod så är det svårt att säga ett

43http://www.growthanalysis.se/download/18.56ef093c139bf3ef890294d/1349863628560/landsbygdsdefiniti oner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf sid 5, 2014-12-17

44 http://som.gu.se/om_som 2014-12-17

45 Weibull, L. Holmberg, S. mfl. Super-Riks-SOM 1986-2012 Kodbok, sid 3

(23)

18 exakt värde på svarsfrekvensen. Svarsfrekvensen har dock alltid uppehållit sig mellan 50-70 procent.46

SOM-materialet valdes som källor till mina analyser då de är aktuella, återkommande och väl förankrade. Svarsfrekvensen kan dock diskuteras, och kan kanske även kritiseras då andelen svarande ligger mellan 50-70 procent i Super-Riks-SOM samt Värmlands-SOM. Jag har ändå valt att använda mig av SOM-materialet då institutet når ut till förhållandevis många människor, många fler än vad som kan tänkas om jag försökt göra en liknande

enkätundersökning på egen hand. Eftersom studierna även är offentliga är detta en extra säkerhet och medför en högre trovärdighet för min studie. Reliabiliteten är mycket hög då samma variabler med samma svarsresultat som jag använt mig av kan användas av vem som helst med samma tabellresultat som följd.

3.4 Avgränsningar och urval

Syftet med uppsatsen är att pröva det hypotetiska sambandet mellan de två variablerna uppväxtmiljö samt boendemiljö och social tillit, där uppväxt- och boendemiljö är de

oberoende variablerna medan social tillit är den beroende variabeln. Studien ämnar främst att undersöka om det finns en skillnad i den mellanmänskliga sociala tilltron kopplat till

uppväxtmiljö. Ytterligare en variabel kommer att undersökas, nämligen variabeln gällande om de tillfrågade hyser högre tilltro till sina grannar, de vill säga de som är bosatta i samma område som de själva, än till människor i allmänhet. Studien har valt att inte göra nya tabeller gällande den sociala tilltron beroende på om människor är bosatta i stad eller på landsbygd då detta redan gjorts i Bo Rothsteins bok Sociala fällor och tillitens problem. Studien kommer istället att fokusera på uppväxtort då detta kan tänkas ge andra resultat.

Studien är begränsad till den data som samlats in av SOM-institutet och omfattar endast svenska respondenter. Med svenska respondenter menas respondenter som varit bosatta i Sverige under den aktuella perioden, även om de är utländska medborgare.

Ett urval av de svarande har gjorts, och endast två kategorier har tagits med. De som växt upp i någon av de svenska storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö samt de som växt upp på ren landsbygd. Detta urval har gjorts för att det dels belyser just det som vi ämnar att besvara i problemformuleringen. Visst är andra städer än de allra största fortfarande städer, men denna kategorisering torde belysa de eventuella olikheterna på bästa sätt.

46 Weibull, L. Holmberg, S. mfl. Super-Riks-SOM 1986-2012 Kodbok, sid 4

(24)

19 Denna studie har valt att inte ta med den vertikala tilliten, det vill säga människors tillit till myndigheter och politiker, detta för att avgränsa uppsatsen och få en hanterbar mängd

datamaterial. Den vertikala tilliten skulle kunna ge ytterligare en dimension till hypotesen vid upptäckten av en eventuell skillnad mellan grupperna, men uppsatsen tappar inte i

trovärdighet om denna del bortses från, då tilliten mellan människor torde kunna avgränsas till en egen gren av forskningen.

3.4.1 Befolkningsfördelningens utveckling

Super-Riks-SOM innehåller data från Riks-SOM-undersökningarna som gjorts från och med 1986 fram till 2012 vilket ger möjligheten att i denna studie se på eventuella förändringar över tid.

För att få perspektiv på hur befolkningsmängden har förändrats i stad respektive på landsbygd har frekvensfördelningstabeller tagits fram för de utvalda åren. Linjediagram har använts i illustrerande syfte för att göra utvecklingen mer tydlig för läsaren.

Fördelningen mellan de som växt upp på landsbygd respektive i någon av storstäderna kommer att redovisas under resterande del av detta kapitel. Befolkningsfördelningens utveckling är av betydande vikt för denna studie då den i högsta grad påverkat fördelningen av människor i de SOM-undersökningar som kommer att användas som material för att undersöka eventuella skillnader i det sociala kapitalet.

(25)

20 Den första tabellen visar hur befolkningsfördelningen sett ut mellan stad och landsbygd från år 1996 fram till 2012. Tabellen ser till uppväxtmiljö och visar därmed den andel människor som är inkluderade i våra kommande tabeller med fokus på social tillit. Därefter följer en illustrerande figur i form av ett linjediagram.

2012 Landsb. 1423 st 58,9 %

Storstad 991 st 41,1 %

2008 Landsb. 769 st 61,8 %

Storstad 475 st 38,2 %

2004 Landsb. 891 st 61,9 %

Storstad 549 st 38,1 %

2000 Landsb. 967 st 65,3 %

Storstad 513 st 34,7 %

1996 Landsb. 535 st 70,8 %

Storstad 221 st 29,2 %

År Uppv. Antal Andel

Tabell 3.1 – Befolkningsfördelning 1996 - 2012 (uppväxtmiljö) Kommentar: De slutsatser vi kan dra av dessa tabeller från de fem valda åren är att den största andelen av de svarande växt upp på vad vi klassificerat som ’Ren landsbygd’. Procentantalet sjunker dock mellan nedslagsåren. Procentdelen som är uppväxta på landsbygden sjunker från ungefär 70 procent ner till knappa 60 procent. Åt motsatt håll stiger andelen uppväxta i stad från ca 30 procent till lite över 40 procent. Dessa värden är dock väntade i och med urbaniseringens utveckling under samma tidsperiod. Antalet tillfrågade som är uppväxta på ren landsbygd dominerar dock över alla de valda åren.

(26)

21 Ett linjediagram illustrerar andelen svaranden som växt upp på respektive plats genom den valda tidsperioden:

Figur 3.1 – Befolkningsfördelning 1996 - 2012 (uppväxtmiljö)

Kommentar: Figuren visar hur urbaniseringen påverkat befolkningsfördelningen, och därmed variationen i de svarandes uppväxtmiljö. Figuren visar att andelen som växt upp i landsbygdsmiljö dominerar över nedslagspunkterna, men att andelen uppväxta i

storstadsmiljö hela tiden klättrar på bekostnad av landsbygdsmiljöns andel.

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

80,00%

1996 2000 2004 2008 2012

Befolkningsfördelning- uppväxtmiljö

Sthlm/Gbg/Malmö Landsbygd

(27)

22 Om vi istället tittar på de tillfrågades nuvarande bostadsort ser fördelningen ut som följer:

2012 Landsb. 924 st 47,9 %

Storstad 1006 st 52,1 %

2008 Landsb. 475 st 48,4 %

Storstad 506 st 51,6 %

2004 Landsb. 546 st 50,4 %

Storstad 537 st 49,6 %

2000 Landsb. 561 st 52,6 %

Storstad 506 st 47,4 %

1996 Landsb. 358 st 60,9 %

Storstad 230 st 39,1 %

År Uppv. Antal Andel

Tabell 3.2 – Befolkningsfördelning 1996 – 2012 (nuvarande bostadsort) Kommentar: Dessa tabeller uppvisar samma trend som den föregående, men här går storstäderna om landsbygden år 2005. Här sker alltså ett skifte där fler av de tillfrågade är bosatta i någon utav storstäderna än hur många som är bosatta på landsbygden. Även här får ett kommande linjediagram komma att illustrera hur omfördelningen av människor skett under vår valda tidsperiod. Svarsalternativet Sthlm/Gbg/Malmö stiger från knappa 40 procent till över 50 procent. Landsbygden tappar i ungefär lika stor utsträckning, från 60 procent till knappa 50 procent.

(28)

23 Figur 3.2 – Befolkningsfördelning 1996 – 2012 (nuvarande bostadsort)

Kommentar:Figuren visar hur urbaniseringen påverkat fördelningen av människors nuvarande boendeort. Figuren visar att andelen som är bosatta på landsbygd dominerade under de första 3 nedslagspunkterna, men år 2005 blev andelen bosatta i storstad större än andelen bosatta på landsbygd. Här gick alltså storstadsmiljön om landsbygdsmiljön vad gäller andelen bosatta på respektive plats. Detta stärker så klart städernas position i förhållande till landsbygdens, inte minst vad gäller den ekonomiska utvecklingen.

Dessa mönster är alltså vad som ligger till grund för våra kommande analyser gällande den sociala tilliten mellan dessa olika grupper som redogjorts för i metodkapitlet.

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

1996 2000 2004 2008 2012

Befolkningsfördelning - nuvarande boendeort

Sthlm/Gbg/Malmö Landsbygd

(29)

24

4. Social tillit

4.1 Analys

Detta analyskapitel redogör för det egna forskningsbidraget som gjorts under arbetets gång.

Den sociala tilliten mellan människor uppväxta i storstad respektive landsbygd har mätts för att kunna hitta eventuella skillnader. Slutligen så undersöks de båda grupperna för att försöka hitta en eventuell skillnad i hur man ser på människor bosatta i samma närområde som de själva ställt mot människor i allmänhet.

4.1.1 Social tillit – skillnad mellan städer och landsbygd?

Hypotesen som ska prövas är alltså om det finns en skillnad i det sociala kapitalet mellan människor som är uppväxta i städer jämfört med människor som är uppväxta på landsbygden.

Studien vill också undersöka om de svarande har högre tilltro till sina grannar än till

”människor i allmänhet”. För att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt har korstabeller gjorts på SOM-material av data från ett Super-Riks-SOM som sammanställer de Riks-SOM- undersökningar som gjorts mellan 1986 och 2012. Mina valda nedslagspunkter är 1996, 2004 samt 2012. Ytterligare en tabell har gjorts på Värmlands-SOM från år 2010 för att ta studien ner på en lokal nivå för att se om den följer samma trender som riket i helhet.

Variablerna kodades om för att värdena lättare skulle kunna läsas av. En indelning av stad och landsbygd gjordes, samt att graden av social tillit delades in i låg- medel- och höglitare.

Samtliga SOM-tabeller har fått variabeln ”I vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?” som beroende variabel. Denna har placerats som rader. Stad och landsbygd är den oberoende variabeln och har därför placerats som kolumner.

4.2 Social tillit beroende på uppväxtmiljö (1996-2012)

Om vi väljer att skapa en korstabell där vi placerar den oberoende variabeln ”Uppväxt” som kolumner och den beroende variabeln ”Social tillit” som rader får vi följande tabeller. De så kallade mellanlitarna har kodats bort för att bara få sifforna för hög- och låglitare och därmed ett ”renare” resultat som är lättare att tyda.

(30)

25 Den första delen av tabellen gällande år 1996 visar hur andelen höglitare dominerar inom båda uppväxtmiljöerna. Andelen uppnår 87,7 procent i städerna respektive 83,8 procent på landsbygden. Andelen låglitare uppnår 16,2 procent på landsbygden, och 12,3 procent i stadsmiljön. Alltså kan vi dra slutsatsen att det finns en större andel höglitare i städerna, och en större andel låglitare på landsbygden. Dessa första siffror visar alltså att det år 1996 verkar finnas en skillnad mellan de båda uppväxtgrupperna där de som växt upp i storstäder verkar

År19962000200420082012 Uppv. Storsta dLands b.Storsta dLands b.Storsta dLandsb.StorstadLands b.Storsta dLands b. Låglitare20 st 12,3 %

59 st 16,2 %

58 st 16,7 %

114 st 17,5 %

55 st 13,9%

132 st 22,6 %

53 st 16,0 %

103 st 21,2 %

96 st 13,8 %

169 st 17,8 %Andel Höglitare142 st 87,7 %

306 st 83,8 %

289 st 83,3 %

539 st 82,5 %

340 st 86,1 %

452 st 77,4 %

278 st 84,0 %

382 st 78,8 %

598 st 86,2 %

780 st 82,2 %Andel Totalt162 st 100 %

365 st 100 %

347 st 100 %

653 st 100 %

395 st 100 %

584 st 100 %

331 st 100 %

485 st 100 %

694 st 100 %

949 st 100 %

Tabell 4.1 – Social tillit uppväxtmiljö år 1996-2012 Kommentar: Denna tabell visar antal och andel låg- respektive höglitare för storstad och landsbygd mellan åren 1996-2012.

(31)

26 ha högre mellanmänsklig tillit till människor i allmänhet än de som växt upp på landsbygden.

Under år 2000 närmar sig siffrorna varandra och skillnaden mellan grupperna blir mindre då bara ungefär 1 procentenhet skiljer dem åt. Tilliten är dock fortfarande högst hos de som växt upp i storstadsmiljö, liksom andelen låglitare på landsbygden är högre än andelen låglitare uppväxta i stadsmiljö.

Tabellen med resultaten från år 2004 visar hur grupperna allt mer börjar skiljas åt igen då låglitarna i storstaden uppgår till 13,9 procent jämfört med andelen låglitare på landsbygden som visar 22,6 procent. På samma vis som under tidigare nedslagsår kan vi också se hur andelen höglitare i städerna är större än andelen på landsbygden med 86,1 procent i städerna respektive 77,4 procent på landsbygden. Här skiljer sig alltså andelen åt med nästan 9 procentenheter vilket är en klar ökning jämfört med tidigare år.

År 2008 sjunker skillnaderna några procentenheter igen, men trenderna från tidigare år består. Andelen låglitare är störst på landsbygden medan andelen höglitare är störst bland storstäderna.

Resultaten från år 2012, det sista nedslagsåret, uppvisar samma trend som de övriga åren.

Andelen höglitare i städerna uppgår till 86,2 procent jämfört med 82,2 procent på landet.

Andelen låglitare i städerna är 13,8 procent jämfört med 17,8 procent på landsbygden.

Sammanfattningsvis så visar alla korstabeller samma trend, nämligen att andelen höglitare är större bland de som vuxit upp i stadsmiljö, medan andelen låglitare är större hos de som vuxit upp i landsbygdsmiljö. Hypotesen om att det finns en skillnad mellan grupperna

beroende på uppväxtmiljö verkar alltså stämma. Även om skillnaderna grupperna emellan inte är häpnadsväckande stora så kan vi inte bortse från att det faktiskt finns en skillnad grupperna emellan, även om det bara rör sig om några procentenheter.

För att illustrera utvecklingen av den sociala tilliten, och även visa på skillnaderna mellan uppväxtmiljöerna bifogas även här ett diagram.

References

Outline

Related documents

Avhandlingens resultat visar att socialt kapital bör beaktas ännu mer när det gäller utvecklingssatsningar riktade till företagande kvinnor och att socialt kapital, i form

While the notion of the historical region of Syria as a province in the greater Arab nation in my opinion certainly played an important role in the Syrian intervention in Lebanon,

Victor Svanberg efterträdde år 1923 Nils Gobom som sällskapets sekreterare och kvarstod på denna post och tillika i den krävande sysslan som redaktör för Samlaren

According to the Court’s case-law, an interference with such a right needs to be done on the basis of a pressing social need and in determining whether the interference

När ambulans eller räddningstjänst åker till samma adress får de dock ingen varning, då SOS Alarm inte får flagga kända och farliga adresser. Det innebär att de som arbetar

Man ser Norge för när- >arande sönderfrätas av den tysta, nackstyva striden mellan en tilltagsen minoritet och de stora folkgrupper, som ändock skapat det

Genom olika åtgärder kan sam- hället vidtaga åtgärder, som syftar till att återställa familjeenhetens betydel- se och därigenom också ge den en- skilde ökad