Ma e a 30 h
I e f c a a be e
En d lig dag kan jag inte g ra annat än att gr ta
U a a EU- edb ga e a eg e f a ha e a d, h ch a de beha d g
On a bad day, I can t do anything but cry
S a eg e e ab e EU c e e dea h e ce, h ea a d ab e ea e
F fa a e: L R dbe g Ha d eda e: A e G d
UME UNIVERSITET I e f c a a be e Ma e a , 30 h , HT-20 F fa a e: L R dbe g Ha d eda e: A e G d
E d g dag a ag e g a a a a g a O a bad da , I ca d a h g b c
Sammanfattning
F e a d e ha a a a a EU- edb ga e S e ge ga g ge b ffe f h , a a e e ch d b f d a de a ba a a ch ed a a g g dd a de . De a d e f a a de a h a a EU-
edb ga e e e ch ha e a e f d, h ch a de beha d g. Da a be a a a a e e ade e e ed a a EU- edb ga e U e
. I d e ha e e a f a a a e a a e a e a g a a a a ch a a c g a eg e . De a ha a f a ge e d a e a a a h c g a eg e a a h ge ed e e e a g a e g. Re a e a a de
a a EU- edb ga a e e a de f d a de a g f R e f a ed ega a ege a e ch e a a b f e f d e g ch
a de beha d g. De f a e a g e a e f h a g g a e beg a de a ha d g e ch a a eg e de ha g g f a ha e a e fa e he e ch a a a f a de beha d g. Re a e a a h a ha c a f g a g f de eg a g e f g g f e a a
a eg e . E a f d e a a eg e a g e a de b f f d e e g a e g ch f ag be a a a ade a eg e , de
ga d a age a e e a de d g ch a f h e g g a .
Nyckelord: U a a EU- edb ga e, a de beha d g, a eg e , g a
UME UNIVERSITET I e f c a a be e Ma e a , 30 h , HT-20 F fa a e: L R dbe g Ha d eda e: A e G d
E d g dag a ag e g a a a a g a O a bad da , I ca d a h g b c
Abstract
Se e a d e ha e ed ha e ab e EU c e S ede f e bec e c f h ea , ha a e a d e c e d e he e ab e fe a a d ed ced acce
ec . Th d a e a e h e ab e EU c e e e e ce a d a age f e ce, h ea a d ab e ea e . The da a c f a a e e -
c ed e e h e e e ab e EU c e U e c a . I h d , he e ha e bee ed a a e he e h ch a e g a a e a ac e a d a e c g a eg e . The e ha e bee ed de a dee e a a f h c g
a eg e a e a c a ed h e e e ce f g a a . The e h ha e ab e EU c e fee ha he , a a e f he g f R a a, a e a c a ed h
ega e cha ac e c a d a e a f d c a a d ab e ea e . I a ea ha he g e a e a a he g a, h ch he a ge f a d he a eg e a a ab e he , dea h e e e ce a d fea f be g b ec ab e
ea e . The e h ha e e h a age f ee he e e f he g ge acce e ac e a eg e . A c c f he d ha he de a d g f
a eg e ed b e ab e EU c e h d c de he d e f g a a a d be efe ed a ada e a eg e , ha , he e e ac a c e f b d a a d
d ffe e a e a e he g a.
Keywords: V e ab e EU c e , ab e ea e , a eg e , g a
I c
1 I .... 1
1.1 S f e och f ge llninga ...4
2 K a a a EU- b a 5
2.1 An a e f a a EU-medbo ga e ..5
2.2 U a he f k nkande behandling ... 6
2.3 S a egie f a han e a e f llda h ndel e . 8
2.4 S d ill a a EU-medbo ga e i S e ige 11
3 T a .13
3.1 S igma ...13
3.2 Coping a egie ... 15
4 M c a a . 17
4.1 K ali a i a in e j e ....17
4.2 U al .18
4.3 Genomf ande ..19
4.4 Anal ...21
4.5 F f el e . 23
4.6 E i ka e ganden .... 24
4.7 Me od eflek ion ....26
5 R a .28
5.1 Hopp om en f am id . 28
5.2 Li e i S e ige .. 29
5.3 Upple el e a bem ande i Ume . 31
5.4 S a egie f a hand ka med nega i a h ndel e och o o 34 5.5 In e j pe one na d f n de en ka amh lle ... 36
6 D c a .... 39
R a ....43
B a a 1. I a b ....51
B a a 2. I .. 52
1 I
Unde de ena e en ha fa igdom bli i all me nlig och m kba i S e ige, bland anna med anledning a a a a EU-medbo ga e f m f n R m nien och B lga ien ha k
ig ill en ka komm ne f a finna f jning m jlighe e f ig och ina familje (Valf id on, 2015). M nga le e nde a f h llanden, inga bo p ga an och f je
ig genom a igga p S e ige ga o och o g (Valf id on, 2015). EU-medbo ga e om akna egelb nden inkom ha i egel in e helle ill bi nd om in e ak
(Social el en 2020), ilke lede ill en kil ba i a ion med beg n ad illg ng ill olika k dd fak o e .
T o a en o andel a pe one na om befinne ig i S e ige och om bland anna kan e igga ome b de p peka a alla in e de (Ci il Righ Defende , 2015). Den ben mning om i m nga fall an nd i offen liga handlinga och om en an nd i denna
die a a EU-medbo ga e , ilke a e en pe on om medbo ga e i e anna EU-medlem land och om akna ppeh ll i S e ige ilke lede ill mind e m jlighe e a f illg ng ill lf den i lande (SOU 2016:6). Uppeh ll kan i enkla d ag f kla a med a en pe on m e ha a be e elle goda m jlighe e a f a be e f a omfa a a den (SOU 2016:6). Pe one om bland anna f je ig genom a igga och om akna
eali i ka m jlighe e a a ig in p a be ma knaden bed m in e ppf lla k a en ad g lle ppeh ll och ha d med enda ill bi nd f a a hj lpa en ak n d i a ion, ilke m nga g nge beg n a ill en aka bi nd f ma , logi elle
e eko nade illbaka ill hemlande (Social el en, 2020). P g nd a en del i o dlig defini ion a g ppen akna de i dag nde lag f a fa lla f ekom en a a a EU-medbo ga e, d emo be knade poli m ndighe en 2018 a omk ing 4 840 a a EU-medbo ga e i ade i lande (Ci il Righ Defende , 2015; L n el en S ockholm, 2020). De a a EU-medbo ga na f je ig f amf all genom a igga men de
f ekomme ock a i a pe one f je ig genom olika jobb (Selm o , 2016). V l i S e ige le e m nga nde ffa f h llanden och o e bland anna i h agna , bila , l och p h b gen (Ci il Righ Defende , 2015; Selm o , 2016). G ppen hamna d med of a anf de ociala k dd n en ilke kan leda ill all a liga kon ek en e ad g lle de a ke he och h l a (Ci il Righ Defende , 2015).
M nni ko o gani a ione ha no e a a a a EU-medbo ga e dagligen f di k imine ing och aka e ie , b de i ina p ng l nde och de l nde de mig e a ill f a kapa ig e b e li (Ci il Righ Defende , 2015). M nga g nge falle de offe f ho ,
aka e ie och ld b o , fle a g nge mo i e ade a off e e nici e och i m nga fall ba e ad p f doma mo ome (Ci il Righ Defende , 2015). Kon ek en e na a a
a f olika fo me a k nkande behandling kan leda ill b de p ki ka och f i ka h l op oblem och inneb a di ek a beg n ninga f m nni ko li am f m ad li k ali , bland anna genom a m nni ko if n o gghe nd ike i a pla e och d med e kl de a f n i a ociala ammanhang (I e m.fl., 2015; Walleng en &
Mellg en, 2017). U a a EU-medbo ga e ga de om llan be om hj lp om de ha bli i a a f b o och f n a ig in e helle a f n go d, ilke of a bo na i a de ha d lig e fa enhe a poli en i ina p ng l nde elle in e e ig ha ill g ndl ggande
ighe e och d med lla k a p k dd elle pp el e (Ci il Righ Defende , 2015;
Kommi ionen mo an i igani m, 2016). Enlig den a ege ingen ill a a kommi ionen mo an i igani m f aga a a EU-medbo ga e ill o ill ende med anledning a a f b o mo a a EU-medbo ga e lede ill n gon g d am idig om f a en f k i in ppfa ning om a de accep e a a fo a k nka och f ned a (Kommi ionen mo an i igani m, 2016).
I S e ige ha e omfa ande an al appo e inga i media i na om aka e ie mo pe one f n and a l nde om f je ig genom a e empel i igga elle amla pan b ka
(Kommi ionen mo an i igani m, 2016). I m nga fall ke b o mo a a EU-medbo ga e i allm nna milj e d majo i e befolkningen k nne ig gg och ke , men om f den
om bo p ga an en o gg och o k ddad pla d f a e i fle a fall kan beg b o an ida e i k f a bli pp ck (Kommi ionen mo an i igani m, 2016). Unde 2016
p e en e ade den en ka ege ingen en na ionell plan mo a i m och olika fo me a fien lighe och ha b o om i ade a de finn en k n kap l cka i S e ige ad g lle
ba he och fien lighe mo a a EU-medbo ga e (Rege ing kan lie , 2016).
Fle a die e en om a a a EU-medbo ga e of a bli f em l olika fo me a k nkande behandling i de offen liga mme , ilke innefa a all f n e bal di k imine ing
an de a de finn goda g nde a o a a a EU-medbo ga e en i S e ige offe f olika pe a k nkande behandling (Walleng en & Mellg en, 2018). I m nga fall ha
e nici e l f om en f am dande fak o f de a a he f b o , men enlig Walleng en och Mellg en (2018) de kombina ionen med e ike en om icke- en ka , igge ie och de a ba a li i a ion om mo i e a g ning pe one a beg b o mo dem. I
fo kningen be k i de a a a EU-medbo ga e eckla olika a egie f a min ka i ken f a a f olika fo me a k nkande behandling, bland anna genom a
nd ika kil i kf llda i a ione , d lja in iden i e elle ppm k amma k nne ecken om i a om en pe on ho f ll elle nlig (Johan on m.fl., 2019; Walleng en &
Mellg en, 2018). I f h llande ill de a ha de gjo nde kninga om f amf all ome ben genhe a anm la b o om i a a ome gene ell ha e l g f oende f poli en
ilke i m nga fall bo na i a de pple e ig bli m e bem a n icke- ome (Dj e m.fl., 2015; Walleng en & Mellg en, 2018).
T o d i fo kningen om i a a a a EU-medbo ga e i h g g ad offe f olika pe a k nkande behandling i S e ige mena Walleng en och Mellg en (2018) a g ppen f bli nde ep e en e ade i die om a he f b o . B i en p die om in ik ad p a a g ppe i ke a a leda ill d ljande a omfa ande m n e a all a lig och
ema i k k nkande behandling, d a b de bed i a fo kning om nde ke
mig e ade pple el e och ociala e klighe (Bla ek, 2014). Tidiga e die i om de ha kil fok e a p de liga a pek e na och f oende f poli en an a
ppm k amma beho e a a bea be a en dan h ndel e. Enlig B o offe m ndighe en (2012) be k i de p ki ka effek e na a a a f k nkninga om de a e f off e a han e a ilke inneb a m nga beh e me n j idi k hj lp f a bea be a en
dan h ndel e, om pe onlig d elle e ape i k hj lp. Walleng en och Mellg en (2018) ha i in fo kning om a a EU-medbo ga e f nni a de beh me k n kap om h
a a EU-medbo ga e han e a de a a he f b o . De kan d a a a a in e e a kolla n ma e p ilka a egie a a EU-medbo ga e an nde ig a f a han e a e fa enhe e och i ke f k nkande behandling am nde ka ilka m jlighe e ill d g ppen pple e ig ha illg ng ill f n de en ka amh lle .
1.1 S c a
S f e med den ak ella dien a nde ka h a a EU-medbo ga e i Ume komm n pple e och han e a i ke f ld, ho och k nkande behandling. F a be a a f e ha f ljande f ge llninga fo m le a :
● H ala e ponden e na i Ume komm n om e fa enhe e a och i ke f ld, ho och k nkande behandling?
● Vilka a egie an nde de f a han e a e fa enhe e och i ke f ld, ho och k nkande behandling?
● H ppfa a e ponden e na ina m jlighe e ill d f n amh lle ?
2 K a a a EU- b a
I fo kningen om a a EU-medbo ga e ha de kon a e a a de de k n kap l cko med anledning a a a EU-medbo ga e in e en ldefinie ad g pp, ilke lede ill komm nika ion ighe e inom f l e (S d, 2015). M nga g nge ben mn g ppen om
ome o a ome in e n gon homogen g pp, men and a anliga ben mninga kan ock a a igga e , EU-mig an e och a a EU-medbo ga e (S d, 2015). En annan f kla ing ill f n a o a idiga e fo kning, kil a a a EU-medbo ga e egna
e fa enhe e , ha a g a med p oblem a f illg ng ill fo kning f l e (Wagman m.fl., 2020). I de a kapi el edog den fo kning om ha e f nni i om de och om a in e e f den ak ella dien, de ill ga idiga e fo kning om behandla a a EU-medbo ga e e fa enhe e a k nkande behandling am a egie och d f a han e a de .
2.1 A a a a EU- b a
De akna idag kon en mellan olika poli i ka ni e om em om b an a f de a a EU-medbo ga e om befinne ig i S e ige (Speha m.fl., 2017). Medan lokala be l fa a e ha n a p di ek i och e e f n na ionell ni , ha na ionella
be l fa a e be k i i p obleme om en lokal f ga elle om e EU-an a . I in ha EU: poli ik a i a beak a f gan ande a a EU-medbo ga e om en na ionell o o (Speha m.fl., 2017). De a inneb a a a EU-medbo ga e befinne ig i e lag
ingenman land d de de okla he e k ing de a a och ighe e (S d, 2015). De kna a ken om i e elle a l kande, in e pappe l a med anledning a de ha a i a i lande och kna in e helle om a be k af in and a e (S d, 2015).
Vi a fo ka e mena a den poli i ka m l ningen i S e ige gene ell ha a i in ik ad p a l gga illbaka an a e p p ng l nde na och min ka an al igga e om komme ill lande , ilke de mena k lle inneb a a S e ige lippe ndan an a e a ga an e a a a EU-medbo ga e ke he am de ko nade om komme d ill (Mo ell, 2018; m, 2015). be g (2015) be k i e a e ko a e pe pek i kan de nka a S e ige om mo aga land ha b de e mo ali k am e lig an a f de a a EU-medbo ga na, men a h dan a e e me l ng ik ig pe pek i b ligga p heml nde na f a
k nna kapa goda le nad illko f ina medbo ga e. m (2015) mena dock a de in e f eligge n gon mo ning mellan a S e ige e bj de d ill a a EU-medbo ga e och a hj lp ge i hemlande .
Unde 2016 p e en e ade ege ingen officiella eda e Ma in Valf id on
ekommenda ione ill en ka a en om h man b hand ka med n a on a a a EU-medbo ga e (Han on & Mi chell, 2018). Enlig f lagen k lle a a EU-medbo ga e
a ken e bj da bo de elle kolg ng och allm nhe en ppmanade f n a a a ge penga ill igga e och i lle done a penga na ill lg enhe o gani a ione . Han on och Mi chell (2018) f kla a a mo i e ingen bakom ekommenda ione na a a a a EU-medbo ga e in e S e ige an a och a en me l ng ik ig l ning enda kan genomf a i heml nde na.
Han on och Mi chell (2018) h da a den a he fa iga EU-medbo ga e befinne ig i in e enba n go g ppen a med ig ill S e ige, an de h da a de ock n go
om p od ce a och pp h ll d . De f kla a a a en ba e a p fa iga EU-mig an e medbo ga kap i l nde om R m nien och B lga ien kan f neka g ndl ggande ighe e d de in e ppf lle k a en f ppeh ll i lande an a beh a eflek e a e b eda e
k ella o ake ill fa igdom. S d (2015) be k i e a a aknaden a de a liga engagemange i in ha le ill a f i illiga hj lpo gani a ione kil ha kommi a engage a ig i f go om a a EU-medbo ga e och o gani e a d i fo m a
e empel i oppk k elle h b ge, ilka i m nga fall finan ie a a den be da komm nen.
2.2 U a a b a
N a on a fa iga m nni ko om be om penga p ga an ha en m p nk i de en ka amh lle och le ill olika eak ione ho folke , om medlidande, olida i e och engagemang men ock p o e e , ld och ha b o (Ba ke , 2017).
Ci lina (2017) f kla a a a a EU-medbo ga e kan an e a a en b da f
mo aga lande am idig om de a li i a ion kan an e a a ande f befolkningen. I en g an kning a fin ka idning a ikla ha de ppm k amma a ome i m nga fall
2012). En del a de ha a g a med a a ikla na i m nga fall handla om ome om f je ig genom igge i elle ga f ljning ilke kan e om en ma k f e
an i ocial be eende . De om ha de ppfa a om a ome na b e mo amh lle laga och mo ali ka de inga . T o a di k imine ing a ome i olika dela a E opa ha
ppm k amma a idninga na ha Aleni (2012) ob e e a a a ikla na gene ell akna en mpa i k on f ome na och a in cke f n n he e na a ome na j l a
an a iga f de ighe e de m e och f allm nhe en mi anka mo dem.
A idiga e die ha de ppm k amma a fle ale a a EU-medbo ga e be k i e a de a h l a f m a nde den pe iod de befinne ig i S e ige och igge , bland anna ill f ljd a de a ned a a illg ng ill k dd i lande (Wagman m.fl., 2017; Wagman m.fl., 2020). U a a EU-medbo ga e be k i e iden i S e ige om en jobbig id omland i
kande ef e a f b a in li i a ion (Wagman m.fl., 2020). M nga be k i e a de nde in id i S e ige falle offe f olika fo me a k nkande behandling, om a pe one po a p dem, g f la ge e , pa ka omk ll de a koppa med penga elle e dem f e bala k nkninga (Ci lina , 2017; Wagman m.fl., 2020). Ci lina (2017) ha f nni a en ka i m nga fall f am ll om hj lp amma men a a a EU-medbo ga e en iden ifie a de om f de b o liga handlinga na om en ka fa om e emi i ka
en ka .
Fo kning a Walleng en och Mellg en (2015) om e ande ome e pone ing f b o i a a e nici e i S e ige p e ka a dagen f de om a ike f n bilden a den inf dda
en ken och a m nga ill f ljd a de a lje a d lja in iden i e genom a e empel i in e b a kilda mbole elle adi ionella kl de om i a g pp illh ighe . Liknande
e l a ha f nni i en die f n S o b i annien d in e j e med ome peka p a de pple e a de ba e a p in e nici e bli di k imine ade och a a f olika pe a k nkninga (Hea lip m.fl., 2016). Re l a e a Walleng en och Mellg en (2015) fo kning
i a a ome om ppna med in iden i e i e ckning f b o , am idig om pe one om d lje in iden i e cke en e o o f a a f b o lighe . A 150 f gefo m l om delade ill om ka e en e i G ebo g egionen e ne ade 121 cken a a h lf en ppga a de hade bli i a a f n gon p a b o nde de
ena e 12 m nade na och en fj dedel ppga a de hade a i a f b o lighe med
an i- om mo i . A a a ppen med in iden i e an g bid a ill me i kf llda i a ione d de bid og ill a den en kilde a e enkel m l ill f ljd a in nlighe i amh lle . Vida e
i a e l a e a pe one inom g ppen ha en h g g ad a o o f a a f b o lighe . To al a ade 66 p ocen a del aga na a de a o o f a a f b o lighe p e kade de a li k ali ill i del elle i o ckning (Walleng en &
Mellg en, 2015).
Ba on (2011) ha f nni i fo kning bland ngdoma om le e p ga an a de om illh en e ni k mino i e i h g e ni e cke d la f a a f b o n i a ngdoma om
heml a. De a indike a a de en finn killnade mellan olika g ppe p ga an om lede ill a de om me a a i de b eda e amh lle ock ppfa a ig a a me a a p ga an (Ba on, 2011). I en j mf ande die mellan m n k- om ka igga e och m n ka
igga e f amkom de a m n ka igga e a m cke nogg anna med a a a nd f n ome na och nde ka a om ka igga e in e ik iga m ne (Ho gen F ibe g, 2020).
2.3 S a a a a a
T o aka e ie och fien lighe f n lokalbefolkningen ha de ppm k amma a m nga igga e of a f min ka de h ndel e de f och in i e a p a de in e ha n gon
e be del e f dem, ilke kan ha a g a med a de anpa a ig ill in i a ion om en a egi f e le nad (Hea lip m.fl., 2016; Ho gen F ibe g, 2020). Ekl nd Ka l on m.fl.
(2013) ha f nni a m nni ko o ma ginali e ade li i a ione och di k imine ing kan ka a in h l a och i a ion om god. I de a fo kning om ome j l pple da h l a fann de a ome i S e ige o pple d dep e ion, a h ndel e am di k imine ing och
aka e ie pple e in h l a gene ell om b a. En f kla ing ill den h ga ni n a god j l appo e ad h l a bland ome be k i ha in f kla ing i de a ka familjebanden om m nga eckla och a fle ale m e in h l a if n familjen lm ende, ilke bid a ill a den en kilde me ben gen a off a in pe onliga l cka. Re l a e kan en ha in f kla ing i a m nni ko kan an a a egie f a hand ka med in i a ion och d med finna n mening i a ide (Ekl nd Ka l on m.fl., 2013).
Ekl nd Ka l on m.fl. (2013) ha i in die no e a a ome an nde ig a b de ak i a
inneb a den en kilda eage a p e ak i om e f k a han e a k n lo a e , e empel i genom a a d a en n elle f a f i k ak i i e . I mo a ill denna coping a egi handla den and a a egin om a eage a p e pa i elle ne al f a anpa a ig ill i a ionen, om a f ka f nga k n lo na. Ekl nd Ka l on m.fl. g in e in n ma e p be del e a al a coping a egi f indi iden men kon a e a a pa i a coping a egie e ka a a de anliga e e bland del aga na f a han e a e f llda
i a ione . Pa i a a egie i dien be k i bland anna a a a a d f n G d elle nd ika a fok e a p och am ala om a h ndel e med anledning a a de pple de f a i a ionen. Vi a, f m manliga e ponden e , be k e en a de k nde hand ka med e f llda h ndel e p e me de k i , om genom kning elle alkoholin ag.
De f kla ade a de a fick dem p and a anka men k nde am idig ge ppho ill and a p oblem. D emo an g familj och nne d om den me a g ande fak o n f a han e a ighe e i li e (Ekl nd Ka l on m.fl., 2013).
I en nde kning a lbefinnande och li k ali bland om ka ngdoma f n Balkan i S e ige f amkomme de a ngdoma na akna f oende f en ka m ndighe e och ill
o del f li a ig p i ociala n e k, kil familjen, f a han e a e och a h ndel e (C ondahl & Ekl nd, 2012). C ondahl och Ekl nd k i e a en f kla ing ill de a kan ha a g a med de l nga anf kape om g ppen ha e fa i om bid agi ill a de ha beh f li a ig p familj och nne am b i e i amh ll emen i heml nde na
om le ill di k imine ing a ome och de a ighe e . Rom ka ngdoma f kla a a de g na am ala med lika innade pe one med liknande bakg nd om de k nne gemen kap med, ilke be k i bid a ill a man ga a a me ppen om a h ndel e i a dagen.
De om ka ngdoma na be k i e a familj och nne f nge a om e d f a f och han e a i a ione k ing dem (C ondahl & Ekl nd, 2012). De a d en a Ekl nd Ka l on m.fl. (2013) om mena a ome be k i e familj och nne om en a g ande fak o f a k nna bea be a och han e a a h ndel e och pe onliga p oblem.
I die om ha b o mo ome ha fo ka e nde k ilka a egie om g ppen an nde f a min ka i ken f a a f b o lighe . I en die a Wige fel och Wige fel (2015) ha de ppm k amma a ome nde in pp kan bli ppl da a d lja in iden i e ilke kapa en p ki k p f e ande i a ion d den en kilde inga f neka i
p ng och ha en d la f a bli a l jad. Walleng en m.fl. (2019) f kla a a nlighe i amh lle kan an e a a en i k f a a f b o och a en anlig a egi d med kan a a a min ka nlighe en, e empel i genom a d lja in bakg nd, nd ika mbole
om ignale a g pp illh ighe och nd ika pla e om e om kil i kf llda.
McDe i m.fl. (2001) ha e a en a de anliga e a egie na f a min ka i ken a a f b o a nd ika i a pla e elle f ka a a o nlig .
Vid nde kning a om ka g ppe illi ill poli en f amkomme de a ome gene ell be k i ha e l g f oende f poli en i S e ige och i m nga fall o illiga a anm la b o om beg mo dem (Walleng en m.fl., 2020). Enda a p ocen a de om ingick i
dien och om nde de ena e e hade bli i a f aka e ie ppga a de hade anm l h ndel en ill poli en. Walleng en m.fl. be k i e a dien ill o del be a e able ade ome med en a ka e llning i S e ige ilke indike a a and a g ppe a
ome kan ha e nn l g e f oende f ende i lande . T o a fle ale a del aga na be k e a de pple e a poli en ha f m ga och e e f a hj lpa dem f kla ade de a de pple e a de akna en ilja a dja ome . B i en p f oende f poli en be k e a a ammanl nka med k n lan a a m ndighe e behandla ome illa och a man genom hi o ien ba a ha engage a ig n de komme ill a kon olle a ome
na a e n a hj lpa dem (Walleng en m.fl., 2020; Wige fel & Wige fel , 2015). Da i och Hende on (2003) f kla a a ben genhe en a anm la e b o ck ha a g a med
idiga e e fa enhe e a poli en na a e n allm nhe en bild a poli en a be e och effek i i e . Pe one om idiga e ha haf of i illig kon ak med poli en be k i a a mind e ben gna a appo e a e b o , medan de om haf f i illig kon ak ck a a me
illiga a anm la b o lighe (Da i & Hende on, 2003). Wige fel och Wige fel (2015) ha i in e j e med ome i S e ige f nni a ome om e empel i idiga e ha bli i bo d i na f n ina bo de be k i e d la f poli en och en o ilja a anm la k nkande behandling. Vida e mena Wige fel och Wige fel (2015) a m nga ome de om in e anm le b o liga handlinga na d de ha l ig a accep e a di k imine ing mo dem ill f ljd a a de e anlig f ekommande.
2.4 S a a EU- b a S
S d (2015) ha i en k n kap e ik ppm k amma a de finn f die om
nde ke g de om in ik ade p a hj lpa a a EU-medbo ga e. Klop m.fl. (2018) f kla a a die om nde ke d ill heml a of a g an ka de a illg ng ill j k d
an a eflek e a e a a a g ppe en kan beh a pp ka annan p a d, om e empel i hj lp f ociala p oblem. De S d (2015) d emo ha k nna kon a e a i in fo kning a a a EU-medbo ga e en g pp om le e anf majo i e amh lle
gghe em, ilke cke f go om h man kan ga an e a de a ke he och mo e ka b o ik a mo dem.
I en nde kning a g de ik ade mo a a EU-medbo ga e i bland anna S ockholm och G ebo g ha de no e a a g de na n in ill enba be a ko ik iga l ninga (B eli , 2020). N g en och N hl n (2017) be k i e a en ka m ndighe e olka i handling mme gen emo EU-medbo ga e och mena a de in e ligge inom den
komm nala ocial j n en an a a illgodo e de a beho . I lle ha ideella o gani a ione om i m nga fall finan ie a a komm nen, kommi a e ill de me ak a beho en ad g lle k dd, ma och h gien (B eli , 2020). D emo be k i de in e all id a a hel op oblema i k , an in e j e med lokala m ndighe e , dg ppe och and a in e en e
i a a komm ne of a eka p a finan ie a ideella o gani a ione a be e med a a EU-medbo ga e med d la f a de k lle locka fle pe one a komma ill S e ige (B eli , 2020).
Vad g lle ocial d ha Ekl nd Ka l on m.fl. (2013) i in e j e med ome e a ome i f a hand ke d f n familj elle a nne med amma e nici e . De a e l a k bland anna a C ondahl och Ekl nd (2012) om ha e a om ka ngdoma f n Balkan
om ha e able a ig i S e ige f ed a a ka d ho pe one med amma p ng ock i de fall de be k i e ig ha nne med annan h kom . Enlig Am nd on (2017) kan de leda ill e liga e i ole ing a g ppen och medf a a man nd ike a kon ak e med pe one anf g ppen om po en iell kan ge d i lande . A fle a die ha de no e a a ome cke d la och mi anka mo majo i e amh lle am en f k o om a man b a a f ik ig med a ha f oende f om ende (Van Cleemp m.fl., 2007;
Wige fel & Wige fel , 2015).
Send oi och Upeniek (2020) mena a medan illi en ik ig del f a ga ka d finn de fak o e om kan bid a ill a f oende nk . Hea lip m.fl. (2016) om ha in e j a ome i S o b i annien ppge a fle ale ome pple e a de in e bli h da i de
e amh lle och a m ndighe e inom bildning ende, poli och j k d (Hea lip m.fl., 2016). I in e j e na f amkomme de k n lo a mak l he och a in e k nna p e ka
in f am id, ilke bland anna komme i ck i be k i ninga om a be l om de a li fa a a pe one om in e f de a k l ella no me och om in e a a nd ill di k imine ing a ome . Vi a a e ponden e na be k i e de om a de nd ike i a kon ak e med amh lle f a k dda ig mo di k imine ing och k n lo a a in e a a
lkommen (Hea lip m.fl., 2016). Ho gen F ibe g (2020) kon a e a a f al ome ck ha f hoppninga om a n gon in f e pek elle e k nnande a allm nhe en.
3 T a
S dien eo e i ka g ng p nk e beg eppen igma och coping a egie . S igma ele an med anledning a a den kan an nda f a f in e ak ionen mellan pe one med olika mak och nligg effek e na a a ha e igma. Coping a egi kan i in an nd f a f h m nni ko han e a a li f h llande och p kologi k e . Med anledning a a coping-fo kningen of a f k i ik f a fok e a p indi iden han e ing a e an a nde ka de ociala ammanhange (Me e , 2003), kan de a
eo ie kombine a f a ge en dj pa e anal och f el e a fenomene .
3.1 S a
Beg eppe igma h amma f n an ika G ekland och an nde f a be k i a k opp liga ecken om ka elle b nde in p k oppen f a a l ja n go o anlig elle d lig om den mo ali ka a en (Goffman, 1990). De a em a fo ma f a a na allm nhe en f n a in eg e a med de pe one om ba de a ecken, d ibland la a och k iminella.
n i dag bli indi ide och g ppe a elle ocial b nnm k a, de ill ga igma i e ade if n ake om ha a g a med k opp, ka ak d ag och
ka ego i illh ighe . Goffman definie a igma om e a ib /egen kap ho en indi id elle g pp om in e pa a in elle an e a a n k i e amh lle. I m e med en pe on elle g pp med egen kape om if n no me ppfa a om nega i a och a ikande bli indi iden elle g ppen be ak ade om anno l nda och a. Genom denna p oce
ed ce a m nni kan ill en b i f llig, mi k edi e ad pe on om in e f om f ll m n klig. U if n de a an agande kan den igma i e ade a f di k imine ing a olika
lag, m nga g nge oa ik lig , ilke ed ce a den igma i e ade li m jlighe e (Goffman, 1990). Link och Phelan (2001) f e l a igma b f om e am pel mellan olika komponen e d en i g pp kilj f n and a genom a e ike e a ,
ammankoppla med nega i a e eo pe , di k imine a och ge en l g e a . S igma i e ing kan d a ppfa a ke nde oj mlika mak f h llanden d den
igma i e ade be ak a om mind e de (Link & Phelan, 2001).
Goffman (1990) ha kil e pe a igman: k opp liga igman om g
mi bildninga , ka ak igman om e empel i mi b k och g pp igman om ha a g a med na ionali e , e nici e och eligion. E igma kan a a b de nlig och o nlig , d emo i ke a en o nlig igma a bli k n id in e ak ionen mellan m nni ko och f kon ek en e f den en kilde. S igma i e ing be k i ke p e olika ni e : k ell
igma i fo m a laga och egle , ocial igma om komme f n allm nhe en och j l igma om inneb a en igma i e ad pe on inf li a allm nhe en f doma
(Na ional Academie of Science , Enginee ing and Medicine, 2016). Sj l igma e pegla de p kologi ka och ociala effek e na a a ha e igma och e e l a a idiga e e fa enhe e a di k imine ing och a i ning. De kan bland anna leda ill nk j l k n la, min ka ill o ill den egna f m gan, k n lo a kam och nd ikande a ociala kon ak e (Na ional Academie of Science , Enginee ing and Medicine, 2016). Goffman (1990)
be k i e a k n lo a kam och o ke he f h man komme a emo a de no mala cen ala p oblem f de igma i e ade, ilke g a de ndig m e a a ale a och
bed ma de in ck de g p omgi ningen.
T o a igma i m nga fall lede ill anf kap finn de m nga g nge ock medm nni ko om k nne mpa i gen emo den igma i e ade (Goffman, 1990). De a ben mne Goffman om de egna och de i a . De egna innefa a pe one om dela
amma a ikel e ilke lede ill a den en kilde k nne accep an och in e beh e o oa ig f i igma. D emo kan den en kilde ill f ljd a a den ha ighe a le a pp ill
amh lle no me ock pple a ambi alen a k n lo f den egna g ppen och
all ef e om igma me elle mind e nlig kan den en kilde dela in ig j l i olika kik . I de a kede kan den igma i e ade ill k i a and a om me ppenba igma i e ade n honom j l amma nega i a a i de om de no mala ill k i e honom. De i a i lle pe one om in e ha e igma men om ha en mpa i k in llning ill den igma i e ade.
De i a kan a a pe one om a be a id en in i ion om je f beho en ho de pe one om ha e i igma elle ock a a pe one om pple en h ndel e om le
ill a de ill hj lpa den igma i e ade. Innan den no male kan bli en del a g ppen m e denna f f ill nd a g ppmedlemma na f a f a a delak ig (Goffman, 1990).
3.2 C a
Coping e beg epp om f a p h en indi id han e a e och ho f lla i a ione (Ba end eg m.fl., 2015). En a de anliga e fo me na a e om m nni ko m e be k i komma f n den ociala milj n, om e empel i mobbning, och ppfa a i m nga fall om me in en i n and a pe a e (Almeida, 2005). Fo ka e mena a coping en ik ig del a en pe on mo nd mo kadlig e och a ale a coping a egi an ingen kan min ka elle f ka effek e na a a elle jobbiga h ndel e (Ba end eg m.fl., 2015; Ca e & Conno -Smi h, 2010; Skinne m.fl., 2003).
I dag akna de enighe om ilka indelninga och beg epp om ka an nda inom
coping-fo kningen (Ca e & Conno -Smi h, 2010; Skinne m.fl., 2003). En idig indelning a coping a egie gick f n La a och Folkman (1984) eo i om p oblemfok e ad
e pek i e k n lofok e ad coping. P oblemfok e ad coping inneb a indi iden ak i f ke l a p oblem f a ed ce a e en medan k n lofok e ad coping handla om a den en kilde f ke han e a de k n lo om pp id e f llda i a ione genom a e empel i ka k n lom ig d elle f a en po i i in e dialog. Den indelning om an nd h och i am ida li e a dela anlig i in coping a egie na i g ppe , ilka be k i a a ak i a a egie och pa i a/ nd ikande a egie (Ca e m.fl., 1989; Sn de , 2001). Ak i a a egie handla om a a ak i a eg f a han e a p oblem, ka och
ka ocial d medan pa i a a egie handla om a nd ika elle fl f n de om kapa e elle obehag, e empel i genom a nonchale a p obleme elle g bbla e de (Ba end eg m.fl., 2015; Ca e m.fl., 1989).
De finn en ppfa ning om a al a coping a egi p e ka de allm nna lbefinnande och indi iden j l k n la (Ba end eg m.fl., 2015). Specifik be k i pa i a a egie a a a ocie ade med l g e lbefinnande och l g e j l k n la (Ba end eg m.fl., 2015; Sn de , 2001). Sn de (2001) f kla a a nd ikande elle f ngning a anka i a
annolikhe enda lede ill me ppm k amhe mo e fak o n och a indi iden d a olig i komme pple a me ande anka .
Me e (2003) be k i e a de finn en i k a fo ka e ha en all f indi id ali e ad n p han e ing a e , ilke i ke a a olka om b i e p e e ho indi iden. Me e
(2003) f e l i lle a han e ing a e b f i f h llande ill den ociala milj n och a i beak ning de e e den en kilde ha ill i f fogande. De a kan a a ele an n man de a en g pp om a a EU-medbo ga e om kan ha e beg n a
handling mme. I dien komme e ponden e na ago d med anal e a genom a beak a de a eo ie f a e h be k i ning a pple el e och coping a egie
ammanh nge med pple el e a igma i e ing.
4 M c a a
I de a kapi el edog al, ill gag ng , anal a empi in och e i ka e ganden f dien.
4.1 K a a a
Inom fo kning i ocial a be e de e anlig f ekommande a fo ka en ha en k ali a i an a och amla empi i genom in e j e (Ande on & Ahnl nd, 2009). S kan med in e j e a in e j a en kan a a fle ibel och f lj am ef e de a om ge , ilke a fa a p e ponden e na egna ppfa ninga a de de ade fenomene (B man, 2011).
Med anledning a a f e med dien a e h lla a a EU-medbo ga e pe onliga pple el e l mpade de ig d med a genomf a k ali a i a in e j e .
Med anledning a a in e j e na k lle f h lla ig ill dien f e och am idig a a fle ibla i den mening a de k lle g a a ika f n in e j g iden genomf de
emi k e ade in e j e (B man, 2011). Vid emi k e ade in e j e de anlig a fo ka en an nde en fle ibel in e j g ide med f diga f go elle icko d, men d in e j a en kan nd a o dning f ljden och lla ppf ljning f go (La en, 2018).
Uppf ljning f go an nd i de fall in e j a en an e a de a n d ndig f
e ponden en a eckla ina a elle f dliga, ilke g de m jlig a f en dj pa e f el e a h e ponden e na j l a pple e de de ade fenomene (La en, 2018).
Vid fo mningen a in e j g iden iden ifie ade ik iga eman om f ade ill a f en bild a e ponden e na li i a ion, de a pple el e a bem ande i S e ige, illg ng ill d i lande am a egie f a hand ka med a h ndel e ( e bilaga 2). B man (2011) f kla a a in e j g iden f nge a om en minne li a e eman och f ge llninga om b cka . F a e ponden e na in e k lle m a a en l ng li a med f go om i ke ade a a k cka och e ldiga den en kilde an ecknade do d ill a je ema om
iden ifie a om ik iga a be a. I och med a in e j g iden gick f n f h llande i pecifika eman a de edan m jlig a j mf a inneh lle i in e j e na med a and a (B man, 2011).
4.2 U a
Vid fo kning a a a g ppe de anlig a de akna k n kap om pop la ionen o lek am idig om de finn a ka in eg i e p oblem d medlem kap i g ppen inneb igma i e ing, ilke kan kapa maninga nde al p oce en (Hecka ho n, 1997).
F a n a a EU-medbo ga e an nde e m l al om e
icke- annolikhe al d fo ka en lje nde kning pe one med ele an if n de ak ella fo kning f go na (B man, 2011; Wik m, 2009). U a a EU-medbo ga e kan
a a a a lokali e a och komma i kon ak med ill f ljd a g ppen mobili e och a de in e finn ill cklig med k n kap om den in e k en, ilke g de na lig f
fo ka en a ka e ponden e p de pla e de anlig i kan e i a p (S d, 1999).
Med anledning a a Ume pa o a och Ume ping k ka illhandah lle d a a EU-medbo ga e a de na lig a ka in e j pe one inom de a k e a , om id de ak a na h b ge . Pe one om k nde e igga anf b ike illf gade ock om med e kan i dien.
E m l al ha of a beg n ninga genom a fo ka en anlig i fok e a in ak i i e p ppenba a pla e ilke lede ill a de me nliga bli e ep e en e ade i
dien am idig om pe one om in e befinne ig i ppenba a pla e mi a och bli nde ep e en e ade (Hecka ho n, 1997). Pe one om igge bland de me nlig a a i amh lle ilke bid a ill a de om in e nliga elle om in e a emo hj lp a ken
ppm k amma elle bli illf gade om del agande i dien. A de om kan e igga p offen liga pla e i Ume me pa en k inno ilke ida e bid a ill a de a e a iden ifie a och ek e a manliga e ponden e och a m n d med bli nde ep e en e ade i
dien. De a inneb a e en ella killnade mellan m n och k inno pple el e a a he f k nkande behandling och han e ing a dana inciden e in e komme ill k nna. I denna die illf gade en man di ek p ga an om del agande i dien och e an al m n illf gade ia Ume pa o a och Ume ping k kan. T m n om i ade in e e och
om j l a ppga a de ille del a i dien k e enlig ppgif e a en l k ing illbaka ill R m nien innan en in e j hann a ga m.
k n kap a de de ade fenomene (Ande on & Ahnl nd, 2009). I denna die alde j pe one a del a a a f a pe one ek e ade p ga an och e pe one ia Ume Pa o a . A de a a alla k inno med en lde p idning mellan 20 ill 60 . Sam liga be k e a de hade e ill S e ige f n R m nien i bil ill amman med familj elle l k och bef nni ig i lande mellan e ill a , med e ndan ag f n en k inna om hade kommi ill Ume f ngef e edan. Vid idp nk en f in e j e na hade
in e j pe one na blandade f jning k llo . T e pe one ppga a de f jde ig genom a igga, pe one ppga a de a be ade om dpe onal och iggde anf a be ide na medan pe one be k e a de a be ade inom lokal den. Alla del aga e f om en pe on be k e a de id n gon idp nk nde de a i el e i Ume hade f j
ig genom a igga. Den pe on om ppga a hon in e hade igg be k e a hon i b jan a in i el e i Ume hade bef nni ig i hemme med i ba n medan henne man pan ade
omfla ko och hade en aka jobb.
4.3 G a
I en a ikel om h ome kan in ol e a i fo kning f amkomme de a ome gene ell be k i ha e l g f oende f om ende ilke kan kapa maninga ad g lle a f
illg ng ill och ek e a in e j pe one (Condon m.fl., 2019). Condon m.fl. (2019) f kla a a fo ka en d a kan beh a iden ifie a be odda n ckelpe one om kan
nde l a ek e ing p oce en och f nge a om en kanal mellan fo ka e och po en iella del aga e.
Vid kning a in e j pe one kon ak ade komm nen amo dna e f ocial a a EU-medbo ga e om info me ade om in a e och m jliga ga a komma i kon ak med po en iella del aga e. M e med amo dna en ledde ill kon ak med Ume pa o a och Ume ping k kan om illhandah lle med en m e pla , ak na h b ge med a
o pla e och middag a annan ecka f a a EU-medbo ga e. Vid middaga och id e illf lle id delning a o pla e p na h b ge genomf de be k i f e a
info me a om dien och del agande i den. Sam idig om de a inneba a de a fle n a ande k nde del aga na ock f ka nabba p p oce en f a f a elle nde m e bli pp da d de in e hade f en o pla p na h b ge . Med anledning a
om ndighe e na ad g lle co id-19 och e ik ione a an al pe one om f i a i
amma lokal ha p oce en a hi a del aga e f a d be k ha bli i in llda elle enda e f al pe one ha k nna n a a. Samo dna e f m e pla en kon ak ade och
og kon ak med pe one om denne an g k nde a a po en iella del aga e.
P obleme med a in ol e a n ckelpe one kan a a a de ill ne i i a fall kan a a k ddande och nogg an lja del aga e ilke kan p e ka dien fall (Condon m.fl., 2019). Med anledning a de a illf gade ock pe one om k nde e igga anf b ike om del agande i dien, i m nga fall hade pe one na med e ka id middaga na och k nde d igen fo ka en och hade k n kap om dien. Pe one om illf gade och om in e hade idiga e k n kap om fo kningen ackade i m nga fall nej ill med e kan i dien.
Enba en pe on om in e hade idiga e k n kap om fo kningen och om illf gade di ek p ga an ackade ja ill del agande i den. De a inneb a ale me adel be a
del aga e om ha ek e a ia kon ak e inom k kan.
In e j e na genomf de anf de ide om pe one na a ak i a och j nade penga am i de a n milj , om i k kan lokale elle i lokale i n a an l ning ill den pla de befann
ig nde dagen f a j na penga . De k nde en ke a pe one na i f ga ble e bj dna a be e nde den a a iden f in e j n och k nde d med in e del a. Vid in e j e na f ed og de fle a in e j pe one na a ha n gon med ig, en annan om ille bli in e j ad elle en be odd om ende. Tiden f in e j e na a ade mellan 40 ill 70 min e .
K n kape na i de en ka p ke kilde ig mellan del aga na och o a m nga hade o k n kap i p ke alde alla med e kande a ha en m n k olk n a ande id in e j e na
om k nde an nda om d f a f och be k i a. A an nda en olk kan inneb a maninga d olken en lika o del a fo kning p oce en om in e j a en j l
(Wallin & Ahl m, 2006). Vid an ndning a olk de ik ig a olken l info me ad om dien f e och in e j ma e iale (Wallin & Ahl m, 2006). In e j a en och olk f be edde ig gemen am inf in e j e na genom a g igenom dien f e,
info ma ion blad och in e j g ide. Vid de a illf llen ga olken mme a lla f go f a f dj pa e f el e. T olka kom a an nda id in amling a empi in a a en
olk hade idiga e hj lp k kan med e ning och hade d a k n kap och e f oende
diedel aga na. A olken ha f el e f k l en och f oende kan bid a ill a in e j pe one na k nne ig gga med a am ala och am idig kan olken f den gi na kon e en (Wallin & Ahl m, 2006). Unde in e j e na n a ade olken ia elefon med h n n ill mi p idningen a co id-19. De a k nde leda ill ighe e i de fall in e j e na genomf de n a den pla den en kilde hade bef nni ig p nde dagen d fo ka en in e hade kon oll e milj n och ninga k nde p e ka lj de . Vida e k nde de pp p oblem n ning in e f nge ade, om ppkoppling ill h g ala e f
dliga e lj d.
Med anledning a a fle ale a in e j pe one na a analfabe e elle hade ighe a l a de en ka p ke l e in e j a en med hj lp a olk genom info ma ion blade f a
e ponden e na k lle k nna a llning ill del agande i dien. In e j a en l mnade elefonn mme och mailad e am f kla ade m jliga ga ill kon ak , om ia k kan pe onal, om in e j pe one na n kade a b a i del agande elle hade e liga e f go om dien. Med ill nd a in e j pe one na pelade am liga in e j e in f a edan
an k ibe a .
4.4 A a
Vid k ali a i anal fo ka en inf en maning ad g lle a kilja be del ef lla m n e och kapa mening empi in (Feje & Tho nbe g, 2019a). Vid olkning a in e j e na an nde ema i k anal a f e a iden ifie a, anal e a och be k i a ka ego ie elle eman om ppkommi a de empi i ka ma e iale (B a n & Cla ke, 2006).
En f del med ema i k anal a den eo e i k ob nden ilke ge e fle ibel f h llning om kan ge dj pa och komple a be k i ninga (B a n & Cla ke, 2006).
Som inledande fa an k ibe ade in pelninga na f n in e j e na f a fo ka en k lle f m jlighe a bekan a ig med ma e iale och k nna g illbaka ill inneh lle id e ena e
illf lle, ilke lede ill nogg anna e anal a da an (B a n & Cla ke, 2006; B man, 2011).
Vid genoml ning a de an k ibe ade ma e iale an ecknade ini iala anka ilke ga en bild a de e g ipande inneh lle i in e j e na och id e om m jliga m n e .
Som e n a eg i anal p oce en ma ke ade o d och meninga om iden ifie a om
cen ala f e en, kallade mening b ande enhe e (B a n & Cla ke, 2006). De
mening b ande enhe e na b ne ill kode , de ill ga ben mninga om be od a e elle fle a o d och om k nde e om ep e en a i a f inneh lle (B a n & Cla ke, 2006).
D ef e o e ade kode na in i ka ego ie genom a de mening b ande enhe e na likhe e och killnade j mf de med a and a. B man (2011) f kla a a ka ego ie kan in mma en elle fle a kode och ligge d med p en h g e ab ak ion ni n kode na (B man, 2011). I anal en k nde fem ka ego ie kilja ilka ep e en e a ad de olika dela na i in e j e na be de, de a ka ego ie : (1) hopp om en f am id, (2) li e i S e ige, (3)
pple el e a bem ande i Ume , (4) a egie f a hand ka med nega i a h ndel e och o o am (5) d f n de en ka amh lle . Unde ka ego ie na be k i e i in de
f e eel e kode na be k i e .
Tab 1. E empel f n anal p oce en
R an och Be na d (2003) f kla a a ka ego ie anlig i ppkomme b de f n empi in och fo ka en idiga e eo e i ka f el e om bland anna b gge p li e a e ik en, egna de inga och pe onliga pple el e . B a n och Cla ke (2006) mena a de
n k id fo kning med e ind k i ill gag ng a in e engage a ig idig i li e a en d anal en ka a a empi in a medan fo kning med e ded k i
f h llning f e a man in a i li e a en d fo kningen i lle eo i d.
Denna fo kning ba e a p en abd k i an a d fo ka en pendla mellan empi i och edan k nd k n kap, ilke be k i a a en kombina ion mellan den ind k i a och ded k i a an a en (Feje & Tho nbe g, 2019a). De a inneba e fle ibel a be d de a m jlig a a ig mellan eo i och empi i am g a e ide inga i amband med a n info ma ion
illkom. Al e on och Sk ldbe g (2008) be k i e a kon an om de ing a ma e iale kan leda ill b e f el e a de de ade fenomene och d med leda ill a dien
o dighe k .
M b a K U a Ka
De b a n jag ffa mina nne , d k a a jag och m b a.
Umg med nne Di ahe a ig S a egie f a hand ka med nega i a h ndel e
4.5 F
F f el e kan f om de bagage fo ka en ha med ig i e p ojek och om p e ka al och olkninga nde p ojek e g ng (SBU, 2013). Of a de f f el e
om mo i e a genomf de a e p ojek , men de kan ock beg n a ppenhe en och f m gan a l a ig da ama e iale (SBU, 2013). Vid olkning p oce en be k i e Feje och Tho nbe g (2019b) a de ik ig a fo ka en med e en om h egna e fa enhe e och f k n kape p e ka lik a a a k n lig f n an e . Genom eflek ione nde
fo kning p oce en ha jag f k bli med e en om h mina egna e fa enhe e kan p e ka min f el e i f e a bli me ppen f n a pe pek i . D emo mena Den combe (2009) a f ll f n a o a a egna ppfa ninga o nd iklig men a fo ka en kan f ka
han e a de a genom a f ka di an e a f n a dagliga e gel e och edog a f h ele an a e fa enhe e kan p e ka och fo ma fo kning p ojek e .
Unde ni e i e die na ha jag eckla e kil in e e ad g lle a a
EU-medbo ga e ighe e , ilke ledde ill fem ecko olon a be e i R m nien med ba n om befann ig anf kol eme . I och med a jag gjo de hembe k ill ba nen familje och hade in e j e med pe one inom o gani a ione om a be a med f go f m
ande di k imine ing a ome fick jag en inblick i i a ionen i R m nien. Inf denna die od jag f en n maning, a f h daga na kan e ig i S e ige. Genom delak ighe id middaga om anh lli a k kan och id delning a o pla e p na h b ge ha jag bef nni mig i milj e om f m nga a del aga na en del a
a dagen. Unde be ken ha jag m pe one om be k i i ina li i S e ige men om n d ndig i in e ha ela lla pp p in e j e , ilke ge mig en m jlighe a f en inblick i de a li .
I och med a de a a be e ha inneb i m e med en annan k l ha jag en eflek e a e h k l ella a pek e kan p e ka in e j pe one na a och mina olkninga a dem. He li (2010) f kla a a de en maning a l a ig om den and a k l e och a de k e gen in in e e och en ilja a f den. I och med a jag idiga e ha
engage a mig i olon a be e i R m nien hade jag i f k n kap om hj lp e mig a f de ammanhang i a a in e j pe one na be k e . De a e fa enhe e dock
beg n ade och b in e e om ab ol a anninga .
F a in e beg n a mig ill mina egna in ck och olkninga ha jag gjo be k ill
komm nen amo dna e f ocial a a EU-medbo ga e om ha dela in k n kap i mne am pendla i fo kning p oce en mellan empi i och idiga e fo kning. Unde
anal p oce en ha jag en no e a a ikel e , de ill ga dan om g anf gene ella ende , och nde k de a n ma e (Den combe, 2009). Den combe (2009) f kla a a fo ka en m e fo ka al e na i a f kla inga och in e igno e a dan om a ike , an i lle nde ka och e om de finn n g a f kla inga ill dem.
4.6 E a a
Vid fo kning a m nni ko m e fo ka en a e i ka llning aganden d me od och ill gag ng m e lja med om o g i f e a k dda indi iden f i k elle kada (S edma k, 2019).
F a k dda indi iden f n kada finn de f a allm nna h dk a om fo kningen b f h lla ig ill: info ma ion k a e , am cke k a e , konfiden iali e k a e och
n jandek a e (Ve en kap de , 2002). Info ma ion k a e kan enkel be k i a med a fo ka en ka info me a del aga en om dien f e och illko f del agande, a de f i illig a del a i dien och a man ha a a b a in med e kan (Ve en kap de , 2002). Sam cke k a e handla emelle id om a del aga en j l be mme e in med e kan och a am cke ka inh m a innan in e j e na. Vida e ka del aga e i dien k nna a b a med e kan an nega i a p f ljde elle p ckninga (Ve en kap de , 2002).
I denna die ha p kliga ba i e lik killnade i k l e och bildning ni e kapa maninga ad g lle a delge info ma ion om dien, i ilke f e den genomf och del agande i den. Med anledning a a fle a del aga e hade ighe a l a de en ka
p ke elle a analfabe e och alade beg n ad en ka l e in e j a en m n lig genom info ma ion blade om edan e a e ill m n ka a en olk. Wik m (2009) f kla a a de l a o d och ine in n jda i de en ka ammanhange ilke kan kapa
info ma ionen k lle a a l f elig och in e inneh lla a akademi ka o d om
i ke ade a kapa mak ba i e mellan fo ka en och in e j pe one na gjo de nogg anna a gninga a ilka o d om a l mpliga a an nda. He li (2010) f kla a a ma ke ing a mak f h llanden kan p e ka komm nika ionen d de bid a ill a en pa hamna i
nde l ge och a de ik ig a eflek e a e de egna f h llning e ill mo pa en.
Vid genomg ng a info ma ion blade fick in e j pe one na info ma ion om fo kningen ndam l, illko f del agande am h in e j e na k lle an nda och f a a ( e bilaga 1). Info ma ion blade ge bland anna a de f i illig a del a i dien, a den en kilde
anon m och ha a a b a i del agande, a fo ka en den enda med illg ng ill in pelninga na och a info ma ionen komme an nda om nde lag f denna pp a . In e j pe one na ga illf lle innan in e j e na a lla f go koppla ill
info ma ion blade f a edan a m n lig llning ill del agande i dien. Ef e a l ad in e j fick in e j pe one na en kopia a info ma ion blade med kon ak ppgif e ill fo ka en ifall de k lle pp f go elle den en kilde n kade a b a i del agande.
Konfiden iali e k a e f go om offen lighe och ek e e och nde ke a ppgif e ka f a a och hand ka p e nogg an obeh iga ej kan a del a dem elle k nna iden ifie a del aga na (Kalman & L g en, 2012; Ve en kap de , 2002). De l liga k a e , n jandek a e , ha n a koppling ill konfiden iali e k a e och nde ke a ppgif e
om amla ill dien enda ka an nda i fo kning ndam l (Ve en kap de , 2002).
Vid in pelning a in e j e na an nde en dik afon a inneh ll edan laddade e p e USB-minne f a da ama e iale k lle k nna f a a p e ke och in e a a
komlig a obeh iga. Vid an k ibe ing a in pelninga na a iden ifie ade be el e na f a de in e k lle a a m jlig a iden ifie a den en kilde. Del aga na be k e a de
pp ka ade anon mi e en i dien d de kan an e a a kamf ll a f ja ig genom igge i och kapa p oblem f n ende om de a be el e bli k nda f and a.
A de a m nni ko i a li i a ione k e en balan g ng mellan a komma nog n a f a f och am idig h lla di an och e pek e a den en kilde in eg i e
(S edma k, 2019). Vid plane ing a dien pp od f go k ing h ida fo ka en b ge ekonomi k kompen a ion f del agande i dien. De finn de om a g men e a f a de kan a a p oblema i k inom fo kning a mi g nnade g ppe a ge n gon e ning d de
kan locka del aga e a ing i dien mo de a ilja (G an & S ga man, 2004). I mo a ill de a finn de de om mena a fo ka en ha e an a och en mo ali k k ldighe a hj lpa och ge in e j pe one om befinne ig i a a li i a ione n gon fo m a kompen a ion (Wik m, 2009). I denna die fick e ponden e na kompen a ion i fo m a e
ack-p e en ko p ICA f a an nda ill f n denhe e om ma elle h giena ikla , n go m nga e ponden e ock ppga a de hade beg n ad illg ng ill. P e en ko e p e en e ade ef e a l ad in e j f a del agande i dien in e k lle ba e a p e ningen.
4.7 M
Vid all fo kning ll de k a p a den ka a a genomf d och f am lld p e om cke h g k ali e (Feje & Tho nbe g, 2019b). Inom k ali a i fo kning f amh
beg epp om cen ala id g an kning a dien illf li lighe , ilka o dighe och e f ba he (G aneheim & L ndman, 2004).
T o dighe handla om i ilken ckning man ha nde k de om a e a nde ka och h p li liga en e l a om en f ljd ill h man g ill ga id da ain amling och anal (Feje & Tho nbe g, 2019b; G aneheim & L ndman, 2004). A inkl de a del aga e med olika e fa enhe e och e koppla f nd ill de inblandade be k i bid a ill dien o dighe d olika pe pek i a fo kning f gan nligg a och fo ka en kan f egna olkninga bek f ade (Wallin & Ahl m, 2006). I denna die ha p oblema ik id ek e ing a in e j pe one le ill a enda k inno e fa enhe e och
pple el e a fenomene ha e h lli . Bland del aga na finn de en b ed a ia ion ad g lle lde och ak ell li i a ion, ilke kan nka bid a ill olika n inkla och ka dien
o dighe (Ande on & Ahnl nd, 2009). I dien ha de pp ighe e ad g lle a appo e a e l a en ill del aga na ill f ljd a a m nga akna l f m ga, ha
beg n ade k n kape i de en ka p ke och a a lokali e a. De a inneba a finna and a f h llning f a f olkninga bek f ade, om a pp epa och ammanfa a inneh lle fo l pande nde in e j e na. M nga a in e j pe one na k nde de om enkla e elle god en ka och d med in mma n olken e a e f n m n ka.
a da a och kan d med e om en ik ig komponen i k ali e bed mningen (Feje &
Tho nbe g, 2019b). Fo ka en b all id ef e a a ha e ak i och med e e
f h llning och eflek e a e me od al, in f f el e am h hon p e ka och p e ka a dem inblandade i dien (Feje & Tho nbe g, 2019b; SBU, 2013). La on (2005) k i e a fo ka en b edog a f han e ing a f k n kape och den egna ollen
id k n kap kapande f a g ng p nk en f olkninga na ka a a dliga, de a ha gjo genom a edo i a idiga e fo kning, ill gag ng och egna e fa enhe e med
ele an f mne .
e f ba he handla om h ida e l a en g a applice a p and a pe one , i a ione , h ndel e elle fall (Feje & Tho nbe g, 2019b). Of a ha k ali a i fo kning kommi a k i i e a f a den an e a a all f be oende a ammanhange , inkl de a f f del aga e och in e p od ce a gene ali e ba a e l a (SBU, 2013). Sociala fenomen be k i a a f nde liga, kon e b ndna och a ie ande ilke g e l a en a a gene ali e a i
a i i k mening (Feje & Tho nbe g, 2019b). D emo mena G aneheim och L ndman (2004) a de l a en om a g h ida e l a en kan e f a ill e anna
ammanhang och a fo ka en kan ka po en ialen f e f ba he genom dliga be k i ninga och edog el e a ammanhang, me ode , ill gag ng och
anal p oce . I f e a l a en ka k nna bed ma i ilken m n e l a en e f ba a ha de alje ade be k i ninga a fo kning p oce en olika dela ge . Vid olkning a de
empi i ka ma e iale de ik ig a fo ka en edog f olkninga na l a en kan a g a gil ighe en och f lja de olika e onemangen (Wolanik Bo m & hlande , 2019), de a ha bland anna gjo genom a f amh a ci a om kopplade ill f nden. Vi a a ci a en d emo e a a f n m n ka a en olk och kan i och med denna p oce genomg f nd inga , d a f amg de dlig i e l a delen ilka ci a om e a a.
5 R a
I de a a ni p e en e a e l a en f n anal en a de empi i ka ma e iale , ilke kn amman med de eo e i ka g ng p nk e na f dien. Re l a delen be a fem dela och g f n de ka ego ie om ha k nna kilja id anal en. Inledning i edo i a o ake ill a f in e j pe one na ha al a komma ill Ume , h de be k i e li e d och h de e p bem ande f n allm nhe en. I den a l ande delen p e en e a
del aga na a egie f a hand ka med o o och e fa enhe e a k nkande behandling am de a pple el e a illg ng ill d f n amh lle .
5.1 H a
S diedel aga na be a a de ha e f n R m nien i bil ill amman med n ende i hopp om a kapa en b e ill a o f ina familje . De be k i e a de ha bli i a a f di k imine ing och a i m i hemlande och d med e kl de a f n a be ma knaden,
bildning endeoch h l o- och j k den. Re ponden e na f kla a a den f m a anledningen ill a de ha kommi ill S e ige ha a g a med a de ill f b a familjen
ocioekonomi ka i a ion och kapa en god f am id f de a ba n.
De ka a of i R m nien. I R m nien de a hi a jobb elle hi a n go anna a j na penga p , jag ha kommi hi f a igga. F a kapa en f am id f mina ba n.
[IP 1, e a a olk]
Jag nk e a de a e b a land, a jag kan hj lpa mina ba n d [...]. Jag iggde f a k nna k pa ma mina ba n. Jag beh e in e m cke penga . De b a n jag ha m cke penga om ba nen beh e . Jag beh e in e me .
[IP 3]
K inno na be a om ko p ion i R m nien och h de e empel i ha bli i p e ade a a lig an llda a be ala f a de a e k amhe e in e ka nga ne och a ele e in e be g ef e de a k n kap an if n h m cke penga familjen kan in e e a i e empel i kolma e ial, p e en e ill l a na och eno e ing a kolan milj e . En k inna be k i e ida e a m nni ko ba e a p h df g behandla och ge olika m jlighe e .
Mina ne k nde g i kolan i R m nien men p obleme a om d li e m k i an ik e ka ba nen a a l ng bak i kla mme , de ka in e i a l ng f am och f n a ge p e en e ill l a na [...]. De amma ak i j k den, om d li e m ka e f d in e amma d om de and a.
[IP 5, e a a olk]
Re ponden e na be k i e a de ha k ill Ume d de ia i n e k ha h a de finn m jlighe e ill f jning elle haf l k p pla om de ha ela an l a ig ill. K inno na
om f je elle ha f j ig genom a igga f kla a a de in e n go de ill g a an a de i lle kan f om de a i a g a j na i le eb d.
N jag in e jobba f ke jag j na penga genom a igga [...]. Li e gan ka d d f f je jag mig ock genom a igga, anna ha i inge a a. D ha i ingen ma [...]. Vi cke in e om de , men i k nne o ngna a g a de .
[IP 5, e a a olk]
5.2 L S
I idiga e fo kning ha iden i S e ige f a a EU-medbo ga e f am ll om en jobbig id omland i kande ef e a f b a in familj li i a ion (Wagman m.fl., 2020).
Medan m nga a e ponden e na i den ak ella dien cke ack amhe mo de en ka amh lle de be el e na ock p a li e i Ume p gla a pp- och nedg nga . K inno na be k i e a de i m nga fall ha inga l mna ina ba n i hemlande med en n ende och familjen f m a inkom k lla, ilke ge ppho ill k n lo a e och o o. Re ponden e na f kla a a de k nne o p e ad g lle a amla ill cklig med penga familjen och pple e k n lo a del he om de in e cke familjen
g ndl ggande beho .
Jag be ala ill e empel in e 20 k f a f ma . Jag e in e, jag e enda en g ng pe dag. Jag pa a alla penga na och g n e li e h i R m nien f ba nen.
[IP 1, e a a olk]
Jag hade en j e ekonomi. Till e empel a jag ngen a ge ba nen f k , d e p ma ke d de finn banan om de a god p ? Jag k nde in e k pa de , jag hade in e m cke penga [...]. Jag k nde mig in e b a.
[IP 4]
In e j pe one na be k i e a om ndighe e na med co id-19 ha f a de a i a ion d m nni ko in e ga g f am ill dem om igge och ld e pe one om anlig i ge penga befinne ig i ka an n. De f kla a a de finn f e jobbm jlighe e d
e k amhe e ng ne elle e k amhe e na beho a hj lp ha f nd a , ilke bid agi ill pp gninga och mind e inkom . F om a de a inkom ha f m a cke de ock o o f a n ende b de p pla i Ume och i hemlande ka mi a a
co ona i e . Re ponden e na om igge be a a de f en o mi o i k ill f ljd a a de inga a a e bland m nni ko f a j na penga men f kla a a de id a f ik ighe g de f a min ka i ken f mi a, om a h lla a nd ill and a och an nda de infek ion medel.
K inno na be k i e a de ff a bo i S e ige, kil ill f ljd a de h da
in e klima e . De pe one om f je ig elle ha f j ig genom a igga be k i e a de f ena med i ke f h l an d de m e i a l nga nde omh , ilke kan ge ppho ill j kdoma och and a f i ka kommo . M nga be k i e de om ighe e a finna o dnade boendeal e na i och be a a de o e i bila elle h agna p olika pa ke inga elle i kog pa ie och in e ha illg ng ill bland anna d ch elle ning a kl de . N g a a in e j pe one na be k i e a de i dag ha e able a ig p den en ka a be ma knaden och ha boende.
De j ekall men i m e anna omh , o a de egna elle n a . Vi o e i ca a ana (h agn). Vi kan in e d cha, a kl de na elle
[IP 1, e a a olk]
Sam idig om in e j pe one na be a om ffa nde i Ume j mf m nga med i a ionen i hemlande och f kla a a penga na de j na i S e ige kapa f nd inga i de a li . I idiga e die ha de ppm k amma a a a g ppe o ma ginali e ade li i a ione kan ka a in i a ion om god if n a de i m nga fall m e in h l a
if n familjen lm ende (Ekl nd Ka l on m.fl., 2013). K inno na f kla a a de a i el e i S e ige ff, p glad med d lika hinde , men a den n d ndig f a k nna
ka familjen ekonomi ka kapi al. Vi a a del aga na cke de om en n kan a in eg e a ig i de en ka amh lle d de e ilka f am id m jlighe e ba nen ha d och
be a a de a ba n ha d mma om a bilda ig ill bland anna poli , k a o och l a e.
De ko a j em cke i R m nien, all ing. Min e ha in e k nna k pa kolma e ial ba nen nde den pe ioden g ba nen in e i kolan [...]. De de d ... Jag ill hj lpa ba nen alla kan g i kolan, anna m e de l a kolan. H de b e f ba nen. In e f mig och pappa, ibland li e b a och ibland in e b a. De j e ff , ibland. Tack f G d! Han b a mo o och hj lpe i alla ide .
[IP 3]
5.3 U a b a U
Vid f go om pple el e a bem ande i Ume komm n ende a in e j pe one na a ala i goda e me och l gga o ik id de band de kapa med pe one om hj lpe dem.
Re ponden e na be k i e en ka na om goda och gi ande m nni ko , elle om de komme ill ck i in e j e na G d m nni ko (IP 2). Pe one na om igge f kla a a de in a en po i i in llning ill de pe one de m e och nke a en de pe one om in e ge n go e en ell komme illbaka n kommande dag.
Jag o de finn m nga hj lp amma m nni ko och de hj lpe ba nen, hj lpe o [...]. Jag nke a de d m nni ko na ha j e o a hj an, alla! Jag e inge anna . Jag e pek e a alla mi li .
[IP 3]
Oa e h m cke elle li e penga jag f ill jag acka dem och acka G d. Jag be ill G d a G d ka ge dem h l a.
[IP 5, e a a olk]
Vid f go om de elle n gon de k nne ha bli i behandlade illa f ekomme de blandade a . Medan in e j pe one na f ke f amh lla en po i i bild a bem ande och in e ala illa om and a komme de ill ck i in e j e na a m nga k nne o o e a a f k nkninga i amband med a de igge , a a pe one be k i e egna e fa enhe e a a a f k nkninga om a pe one g f la ge e , kalla dem k ll o d elle
ge a de ka e nda ill R m nien. De be a ock om h ndel e d pe one ha po a p dem elle gjo e ella n manden och f k k pa e a dem. De a mme
