Vad gör du istället för att läsa?
En fallstudie om elevers attityd till läsning av skönlitteratur What are you doing instead of reading?
A study about pupils attitude towards reading fiction
Emma Sandin
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Svenska/Grundlärarprogrammet F-3
Avancerad nivå/30 Hp
Handledare: Djamila Fatheddine Examinator: Rakel Johnson 3/6 2015
Innehållsförteckning
Förord Abstract
Sammanfattning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
2. Syfte ... 2
2.1 Frågeställningar ... 2
3. Teori- och forskningsöversikt ... 3
3.1 Teoriöversikt ... 3
3.2 Det kognitiva perspektivet ... 3
3.3 Det sociokulturella perspektivet ... 4
3.4 Varför ska vi läsa? ... 4
3.5 Lärarens roll ... 5
3.6 Elevens roll ... 6
3.7 Hemmets roll ... 6
3.8 Vad säger styrdokumenten? ... 7
3.9 Motivation ... 7
4. Metodologisk ansats och val av metod ... 8
4.1 Val av metod ... 8
4.2 Urval ... 9
4.3 Genomförande ... 10
4.4 Validitet ... 10
4.5 Reliabilitet ... 11
5. Resultat och analys ... 11
5.1 Resultat enkätundersökningen ... 11
5.2 Resultat intervjun ... 12
5.3 Sammanfattning av resultat ... 16
6. Diskussion ... 16
6.1 Vidare forskning ... 19
7. Källförteckning ... 21 Bilaga 1: Informationsblad
Bilaga 2: Enkätundersökning Bilaga 3: Intervjufrågor
Förord
Ända sen jag började på grundlärarprogrammet har jag tänkt att jag i mitt examensarbete ska undersöka något som har med elevers attityd att göra. Jag tycker att det är fascinerande att se på människors sätt att tycka och tänka för att sen ta reda på varför de tycker och tänker som de gör. Utifrån mitt intresse för läsning kom jag fram till att binda ihop dessa två intressen och jag bestämde mig för att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur. Jag tror att det är något som jag som lärare, jag som förälder och jag som person har stor nytta av. Jag tror att mitt intresse för ämnet har hjälpt mig mycket för att färdigställa denna undersökning. Jag vill rikta ett stort tack till de som deltagit i min undersökning samt Djamila, min duktiga handledare som sa till mig att inga frågor är för dumma och som har hjälpt mig att utveckla detta arbete till något som skapar mening och som verkligen är jag.
Emma Sandin, 15 maj 2015
Abstract
In this study, I have looked at pupils attitudes to reading based on an assumption from me that children seem to have a negative attitude to reading and that they don’t read much. My assumptions are based on my experience and research on reading, mainly reports from the National Agency (Skolverket, 2009) &
(Skolverket, 2007). The purpose of the study is to gain a deeper knowledge and understanding of why they don’t read. My study is based on a survey in which students in third grade participated, and then based on the survey, two students were selected to participate in an interview. The results showed that students actually do read and they don’t really have anything against it, but they'd rather choose something else to do. These students chose to play computer, watch movies, or sit with the iPad instead of reading. The reason was simply that it was more enjoyable and less tiring than it is to read. One of the students said that the only way he saw for him to read more, was that the options he would rather chose simply disappeared.
Keywords
Students' attitude, love of reading, motivation, fiction
Sammanfattning
I denna undersökning har jag tittat på elevers attityd till läsning utifrån en hypotes från mig att dagens barn verkar ha en negativ attityd till läsning av skönlitteratur och att de inte läser särskilt mycket. Mina antaganden är baserade på mina erfarenheter samt forskning, främst från skolverkets rapporter om läsning (Skolverket, 2009) & (Skolverket, 2007). Syftet med undersökningen är att få en fördjupad kunskap och förståelse om varför de inte läser. Min studie baseras på en enkätundersökning där elever i en tredjeklass deltog. Utifrån enkätundersökningen valdes två elever ut för att delta i en intervju.
Resultatet visade att elever läser skönlitteratur och att de egentligen inte har något emot det men de väljer hellre något annat att göra. Just dessa elever valde hellre att spela dator, se på film eller sitta med Ipaden framför att läsa. Anledningen var helt enkelt för att det var roligare och mindre ansträngande än att läsa. En av eleverna sa att den enda möjligheten han såg för att han skulle läsa mer var att de alternativ han hellre valde helt enkelt försvann, alltså att de inte gick att välja.
Nyckelord
Elevers attityd, läslust, motivation, skönlitteratur
1. Inledning
Jag träffar ofta människor som inte ser meningen med att läsa böcker. Många av dem är unga barn som redan har en negativ eller mindre positiv attityd till läsning, de verkar välja bort böcker i sitt liv. Jag, som fullkomligt älskar böcker, får direkt en längtan av att förstå mig på detta och jag ställer mig frågan om hur man skulle kunna få dem att uppskatta skönlitteraturen som jag gör. Det sägs att ju fler böcker man läser desto fler liv lever man. Som läsare befinner man sig i ett helt annat liv, man får nya perspektiv och man får tänka. För många kan det till och med vara en tillflyktsort, ett sätt att komma undan. Jag tror att läsning av skönlitteratur kan berika människors liv bara man låter den göra det. Så hur kan det komma sig att de väljer bort det?
Efter att ha läst Skolverkets artikel (2009) som visar att svenska elevers skolresultat i läsförståelse bara sjunker, blev jag som blivande lärare intresserad av om det kan ha ett samband med mitt antagande att elever inte läser särskilt mycket och att de har en negativ attityd till det. Jag vill i min undersökning försöka se utifrån barnens perspektiv för att få en fördjupad förståelse för deras attityd och inställning till läsning av skönlitteratur. Dessutom vill jag undersöka detta för att tankar kring hur jag sedan i mitt yrke kan försöka motivera och lära mina elever att förstå det posititiva med läsningen. En kan inte göra allt men alla kan göra något, och jag tror att tillsammans måste lärare ute i verkligheten försöka börja bygga upp förståelsen hos eleverna om hur viktig läsningen egentligen är (Skolverket, 2009). Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar vi vår identitet, vi uttrycker känslor och tankar och sätter oss in i hur andra känner och tänker. Att som människa ha ett rikt och varierat språk är av stor betydelse för att kunna verka i det samhälle där vi lever, ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och olika språk hela tiden möts (Skolverket, 2011, s. 222).
1.1 Bakgrund
Skolverkets rapport (2009) visar att det har skett en nedgång i svenska elevers prestationer sedan tidigt 90-tal. Detta kan man se utifrån resultat där elevernas kunskaper och värderingar mäts i relation till skolans uppdrag (Skolverket, 2009, s. 8). Sverige har deltagit i större internationella läsundersökningar sedan 1971. Då placerade svenska elever sig genomsnittligt. Tjugo år senare 1991 placerade sig svenska elver på tredje plats. Efter detta började svenska elevers resultat på läsundersökningar att försämras och idag visar man sämre resultat än tidigare (Skolverket, 2007, s. 8). Analyser som gjorts av elevernas läsprestationer visar att det bland annat är elever som bor i hem med få böcker som presterar lägst resultat (Skolverket, 2007, s. 8). Förändringarna som sker i skolan kan sällan skyllas på endast en faktor, utan det är oftast flera saker som ligger till grund för dem (Skolverket, 2009, s. 9).
Rapporten från skolverket 2009 är en sammanställning av flera forskares syn på faktorers betydelse för elevernas resultat. Faktorerna man tar upp är samhällsfaktorer, reformer, resurser och skolans inre arbete. Vid 90-talets början genomgick Sverige strukturella förändringar och det inleddes flera reformer som berörde skolan. Kommunerna övertog rollen som huvudman för skolan, och gav rektorerna mer ansvar än de haft tidigare. Man införde även ett nytt målrelaterat betygssystem och nya statliga styrdokument som gav läraren mer utrymme. Decentraliseringen ledde till fler friskolor, alltså flera aktörer än tidigare (Skolverket, 2009, s. 14), vilket ledde till en segregation och det blev större skillnad på resultaten mellan skolor och elevgrupper (Skolverket, 2009, s. 18). Man kan se demografiska mönster under denna tid, det var lågkonjunktur i Sverige som ledde till hög arbetslöshet som leder till ökade klyftor. Det skedde en boendesegration, ökad invandring och man fick ovanligt stora grupper i skolan. Stora grupper ger lägre lärartäthet som påverkar elevernas resultat, och elever med behov av stöd påverkas mer än högpresterande elever (Skolverket, 2009, s. 14). I Sverige har vi en sen differentiering som ska öka jämlikheten, ändå kan vi utifrån resultaten se en stor ojämlikhet (Skolverket, 2009, s. 24). I och med dessa förändringar i skolan sker en individualsering, mycket av ansvaret hamnar på eleverna själva men även på föräldrarna. Det bidrar till stress och de hälsoproblem som elever har idag och påverkar i sin tur också resultaten (Skolverket, 2009, s. 28).
Det är många saker som påverkar och som framtida lärare är det av stor vikt att ta del av forskning men också att ta del av elvernas perspektiv på saken. Vad har eleverna för attityd till läsning av skönlitteratur och hur kommer det sig att de väljer bort det. Vad tror eleverna skulle kunna påverka till en ökad läsning? I mitt framida yrke kommer jag ha stor nytta av denna forskning, inte bara för läsningens skull utan för hela mitt uppdrag som lärare.
2. Syfte
Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för elevers attityd till läsning av skönlitteratur och deras syn på hur man utifrån det kan motivera till ökad läsning.
2.1 Frågeställningar
• Vad gör eleverna istället för att läsa och vilka motargument har de?
• Vad tror eleverna skulle kunna öka deras motivation till att läsa mer skönlitteratur?
3. Teori- och forskningsöversikt
Här presenteras den teori och forskning som min undersökning bygger på.
3.1 Teoriöversikt
Det finns många olika teorier om vad som påverkar oss, varför vi är som vi är och vad det vi gör beror på. Då samhället hela tiden utvecklas så är det viktigt att komma ihåg att utifrån hur vår kulturella miljö ser ut, ändras våra åsikter om olika teorier och nya teorier tillkommer. Oavsett detta är aldrig teorier mer viktiga eller mer värda än praktiken (Askland & Sataøen, 2011, s. 40). Skolan ska bygga på vetenskapen och vetenskapen är resultat av teorier. Tidigare var det vanligt att psykologiska teorier präglade både läraren och skolan, man skulle ha en bestämd tro om en teori och sen följa den fullt ut. Många av teorierna har inbyggda föreställningar om att barns utveckling inte ska påverkas av tid och rum men i dagens samhälle med dagens barn skulle detta vara en ren omöjlighet menar Askland och Sataøen. De menar även att vår utgångspunkt inte längre kan vara att människor kan förklaras utifrån en generell teori utan ifrån flera olika teorier (Askland & Sataøen, 2011, s. 37).
Två olika perspektiv som har varit uppmärksammade inom inlärning är det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Det finns olika teorier om huruvida miljön och personen själv påverkar det man gör. Lindqvist menar att det är rent omöjligt att säga var miljöns inflytande slutar och var den egna kroppens inflytande börjar (Lindqvist, 1999, s. 25).
3.2 Det kognitiva perspektivet
Från slutet av 70-talet ökade intresset för hur barn lär sig, innan hade man i stort sett endast fokuserat på hur vuxna människor och djurs inlärning skedde. Man började nu titta på teorier om barns kognitiva utveckling och arbetade mot en kognitiv inlärningsteori (Taube, 2007, s. 35). Inom det kognitiva perspektivet menar man att allt styrs från hjärnan och man fokuserar på hur människan tänker och tolkar sinnesintryck. Jean Piaget som är teorins grundare menar att det yttre görs till det inre och hans ambition är att förstå hur kunskap uppstår och utvecklas. Han menar att för att kunna utvecklas och få ny kunskap krävs det aktivitet, och aktiviteten ska vara självreglerad. Det krävs alltså handling för att komma någonstans och kunskap växer fram mellan biologisk mognad och individens egen aktivitet (Askland &
Sataøen, 2011, s. 229). Man menar t.ex. att, att leva sig in i andras liv eller förstå andra är inte medfött utan behöver läras (Jerlang, 2009, s. 302).
Utifrån det kognitiva perspektivet är vi människor bra på att anpassa oss till miljön, vi är väldigt flexibla och kan anpassa oss till stora förändringar. Denna teori försöker tolka stora delar av utveckling med hjälp av begränsade teorier, principer och riktlinjer (Askland & Sataøen, 2011, s. 37). Detta synsätt är en motsättning mot Vygotskijs uppfattning. Piaget pratar om mognad och stadieteori, alltså att vi inte kan
utvecklas förrän vi kommit till ett visst stadie, medan Vygotskij tror att vi hela tiden bygger kunskap på kunskap (Askland & Sataøen, 2011, s. 232).
Det kognitiva perspektivet handlar främst om tankar. Får man dåliga erfarenheter från till exempel läsning skapar man ett negativt tankemönster kring det. Perspektivet menar att man bara ska tänka bra tankar för tänker man negativt blir det negativt. När man fokuserar på bara tänkandet glömmer man bort beteenden och känslor. Perspektivet kan komma att uppfattas som mekaniskt då människor faktiskt styrs mycket utifrån känslor, människan är mer komplex och detta påverkar verklighetsuppfattningen.
Slutsatsen blir att om det vi tänker påverkar hur vi agerar måste vi lära oss att tänka positivt om något innan vi gör det (Askland & Sataøen, 2011, s. 234).
3.3 Det sociokulturella perspektivet
Det sociokulturella perspektivet har fokus på tankar, beteenden och känslor i relation till den sociala miljön. Allt vi lär oss sker i interaktion med andra och därför blir miljön runt omkring oss en stor påverkansfaktor. Vygotskij vars tankar det sociokulturella perspektivet vilar på intresserade sig för det kognitiva området i människans utveckling. Till skillnad från Piaget så ansåg inte Vygotskij att samspelet endast finns med på ett hörn utan är det centrala. Enligt Vygotskij präglas inte människan enbart av det biologiska arvet utan även av de sociala omständigheter som man lever under (Askland &
Sataøen, 2011, s. 246). Inom teorin är den proximala utvecklingszonen något centralt. Man menar med detta att man har en aktuell utvecklingsnivå men när man sen samspelar med någon finns det en potentiell utvecklingsnivå man kan nå med vägledning (Askland & Sataøen, 2011, s. 249). Teorin säger att det som ett barn kan klara av tillsammans med andra i dag, kan det klara på egen hand imorgon (Björk & Liberg, 2001, s. 13).
Enligt det sociokulturella perspektivet är förmågan att lära medfött hos oss människor och lärandet är en del av vår utvecklingspotential. Lärande är ett resultat av tidigare förståelse och ny förståelse (Sanderoth, Werner, & Båth, 2009, s. 67f). Teorin säger att vi lär oss genom de erfarenheter vi bär med oss, det är viktigt att se till elevens förförståelse och deras möjliga utvecklingszon. Som lärare ger man hjälp och stöd till eleven eller så eller så kan de lära tillsammans med andra elever då en människas identitet utvecklas i samspel med andra (Sanderoth, Werner, & Båth, 2009, s. 17). Interaktionen mellan utveckling och undervisning är en förutsättning för lärande enligt denna teori (Lindqvist, 1999, s. 8).
3.4 Varför ska vi läsa?
Vi måste kunna läsa i det dagliga livet då vårt samhälle idag är anpassat efter en sådan befolkning. Kan man inte läsa innebär det att vi måste få enormt mycket hjälp av andra människor i det dagliga livet.
Läsning ger en enorm rikedom i form av skönlitteratur som kan ge läsaren glädje, spänning, avkoppling men även också stimulans för den kognitiva utvecklingen (Björk & Liberg, 2001, s. 12). Berättelser
fångar uppmärksamheten, skapar mening och sammanhang och väcker både motivation och värdefulla frågor. Berättelser skildrar ofta väldigt meningsfulla händelser som man kan leva sig in i och utveckla både empati och visdom. Berättelser leder också till diskussioner (Ärnström, 2008, s. 4).
Amborn och Hansson (2002) anger i sin bok Läsglädje i skolan fem skäl till varför barn bör läsa. De menar för det första att läsningens betydelse för språkutvecklingen är väldigt viktig. Där tar de även upp föräldrarnas betydelse för barnens språkutveckling. För att bli en läsare som läser på eget initiativ måste läsaren våga lita på sin förmåga att förstå litteraturens regler. Föräldrarna kan hjälpa till med det genom att läsa med barnen. Läsaren måste också ha tillit till författaren att handlingen tids nog kommer att förklaras och begrepp redas ut, har man inte det slutar man antagligen att läsa. Andra skälet som författarna tar upp är att läsningen ger en förståelse för förnuft och vad som är rätt och fel. De pratar om att genom läsning kan man öva upp förmågan att skapa inre bilder som ger en upplevelser som förklarar livet. Ju mer van man blir som läsare, desto lättare är det att skapa detta och desto mer ger det. Det tredje skälet hänger ihop med detta då de här menar att litteraturen hjälper eleverna att förstå omvärlden och människornas i den. Amborn och Hansson skriver att med hjälp av skönlitteraturen och genom läsningen får läsaren möjlighet att utveckla den empatiska förmågan. Skönlitteraturen kan hjälpa läsaren att få större självinsikt samt upptäcka saker hos sig själv som annars förblivit oupptäckta. Den fjärde anledningen till varför barn bör läsa är att litteraturen förmodligen gör läsaren till en bättre tänkare och vidgar därmed också läsarens visioner. De menar att läsning ger eleven en större kunskap. Femte anledningen handlar om identitetsskapande. För barns begreppsbildning innebär läsningen stimulans och läsningen bidrar till uppror och identitetsskapande. Alla dessa fem skäl hänger mycket ihop och är det centrala anser de (Amborn & Hansson, 2002, s. 20).
3.5 Lärarens roll
I en tidigare undersökning om elevers attityd till skönlitteratur visade resultatet att när eleverna upplever läsningen, undervisningen och läraren som positiv ökar deras motivation och deras läsintresse. Läraren har en stor betydelse för elevernas inställning till ämnet och läsintresset. Med goda ämneskunskaper och didaktiska förmågor kan läraren öka elevernas motivation till att läsa skönlitteratur. Faktorer som samtal, relationsbyggande, elevinflytande och goda läsmiljöer påverkar elevernas inställning till läsningen av skönlitteratur. Lärarens personlighet och undervisningsstil är också faktorer som påverkar eleverna.
Litteratur och undervisning skall upplevas som rolig, positiv, intressant och givande. En positiv erfarenhet av en upplevelse eller aktivitet som läsning kommer göra att eleven fortsätter med läsningen även på̊ fritiden (Nilsson, 2012, s. 55). Den vuxnes hjälp och stöd är mycket betydelsefull och utvecklandet av förmågan att tala, skriva, lyssna och läsa tiden sker i samspel med andra (Björk &
Liberg, 2001, s. 11). Ansvaret för den skönlitterära läsningen lämnas ofta till eleverna och det är inte alltid helt lätt att välja bok själv. Lärarna saknar ofta kunskapen om barnlitteratur och någon duktig bibliotikarie finns oftast inte till hands. I dagens skola behandlas skönlitteraturen som färdighetsträning
då man antingen läser den som bänkbok eller att läraren läser den högt. Boken behandlas så inte på bästa sätt (Skolverket, 2007, s. 94).
3.6 Elevens roll
Om det man läser har kvalitet kan alla ta till sig upplevelserna på sin egen nivå och tillgodogöra sig innehållet på ett meningsfullt sätt. Redan från början ska texterna fånga engagemang eftersom de skall bilda en utgångspunkt för elevernas fortsatta intresse och engagemang för ämnet. Eleverna måste också̊
ges tillfälle att lära sig så många lästekniker som möjligt och då finns det olika metoder som passar olika elever. Eleverna måste erbjudas olika arbetssätt och uttrycksformer för att deras varierande behov och skilda förutsättningar ska tillgodoses eftersom alla barn inte lär sig att läsa på samma sätt. Genom att anknyta barnens läsupplevelser till deras egna tankar och erfarenheter kan läraren ägna sig mycket åt högläsning (Björk & Liberg, 2001, s. 12). Björk och Liberg (2001) menar att deras grundtanke är att eleverna skall få lära sig att läsa tillsammans med andra. Eleven skall ges möjligheter att få växa, där den sociala samvaron med andra och i mötet med dem som kan mer spelar en viktig roll. De skriver fortsättningsvis att huvudmålet för elevernas läsundervisning i grundskolan är att utbilda intresserade och motiverade läsare som vågar och vill läsa för en mängd olika syften (Björk & Liberg, 2001, s.10ff).
Allt vi gör, till och med det som vi inte tycker är intressant gör vi av intresse, fast negativt intresse för fruktan av obehagligheter eller konsekvenser. Intresset är den naturliga drivkraften för barnets beteende.
Därför ska skolan byggas upp med noggrann hänsyn till barnens intressen (Lindqvist, 1999, s. 55). Idag har de mycket olika saker som skapar ett starkt konkurrerande intresse hos dem att det är en stor utmaning att intressera dem (Lindqvist, 1999, s. 56). Vygotskij som utgår från det sociokulturella perspektivet menar att det är barnets intresse som är utgångspunkten och metoden för undervisningen.
För att skapa intresse hos eleverna är det nödvändigt att det inte är ett falskt intresse, man ska utmana elevernas tänkande och ge dom något nytt (Lindqvist, 1999, s. 75).
3.7 Hemmets roll
De flesta vuxna inser hur viktig läsning är och överför det till sina barn. När barn börjar skolan är de väldigt olika, långt ifrån alla har klart för sig vad läsning över huvud taget är eller varför man ska hålla på med det. Genom att man läst mycket böcker hemma kan barnen få en uppfattning om detta. Detta gör att dessa barn kan se en mening med att läsa, medan om man inte har någon uppfattning om det inte kan inse fördelarna med läsningen, och då kan det kännas som ett pålagt krav. Detta får inverkan på barnens motivation (Taube, 2007, s. 80f). Enligt Björk och Liberg kan barn som kommer från hem där man inte läser få en chock när man börjar med läsundervisningen då det kräver ett nytt sätt att tänka och det kan få förödande konsekvenser för framtiden och till och med orsaka lässvårigheter (Björk& Liberg, 2001, s.
12).
3.8 Vad säger styrdokumenten?
Vi människor är inte alltid lika, utan tvärtom ofta väldigt olika. Vi ser olika ut, vi tänker olika och vi agerar olika. När man kommer till skolan ska alla dessa olikheter inkluderas tillsammans i skolans miljö och lärarna får utifrån läroplanen ansvaret att låta varje elev finna sin unika egenart (Skolverket, 2011, s.
7).
Undervisningen i svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i svenska språket för att tänka, kommunicera och lära. Den ska också stimulera elevernas intresse för att läsa och ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att formulera egna åsikter och tankar, bli källkritiska och att uttrycka sig på olika sätt. Genom undervsingen ska eleverna få förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konskvenser för andra människor (Skolverket, 2011, s. 222). Undervisningen ska också ”främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper ” (Skolverket, 2011, s. 8). Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ta ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra ” (Skolverket, 2011, s.9). Läroplanen förespråkar att man ska använda sig av alla arbetsformer och variera sin undervisning för att anpassa till alla elever. Läraren ska svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer samt att eleverna får ett inflytande på detta och undervisningens innehåll och detta ska öka med elevernas ålder och mognad (Skolverket, 2011, s.15).
3.9 Motivation
Lärande drivs av nyfikenhet som i sin tur sätter fart på kreativiteten. Okunskap är en stark drivkraft för lärande och längtan att förstå utmanar den inre motivationen. Människan vill förstå och har också behov av att visa att man kan och förstår. Att förstå innebär också att man kan påverka och förändra det som man inte är nöjd med. Om man kan och förstår kan man lättare lösa problem som uppstår och på det sättet slippa rädslor och ångest. När man förstår kan man också omsätta kunskapen och därigenom förklara och bidra till andras förståelse (Falk-Lundqvist, Hallberg, Leffler, & Svedberg, 2011, s. 74).
Motivationen är den kraft som driver oss framåt och håller ett intresse vid liv och har en stor betydelse i skolan. Hur lärare arbetar med motivation har stor betydelse för elevers lärande, personliga utveckling och sociala kompetens. Forskningen visar att det finns ett samband mellan elevernas motivation och lärande. Även läroplanen betonar den inre motivationen om och om igen, den säger bland annat att skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt viljan till att pröva egna idéer och lösa problem (Skolverket, 2011, s. 9). Lindqvist (1991) skriver att den sämsta pedagogiska metoden är att göra eleven ständigt medveten om de saker han inte bör göra. Att predika ”gör inte si och så” ger en impuls att göra just detta genom att tanken på en sådan handling väcks i medvetandet och leder till att den genomförs (Lindqvist, 1999, s. 17).
Ett resultat är summan av många faktorer: insats, strategi, förmågor, svårighetsgrad, tur, omständigheter och vägledning. Det betyder att ju mindre individuellt anpassade mål och krav är utformade, desto mer attribuerar barnen. Kan man knyta attribuerande till insats och strategi har man större chans att behålla motivationen (Askland & Sataøen, 2011, s. 183).
4. Metodologisk ansats och val av metod
Här presenteras min metod och genomförandet av undersökningen.
4.1 Val av metod
För att besvara mina frågeställningar har jag valt att använda mig av både en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer och utifrån dem försöka se olika teorier för att besvara mina frågeställningar.
Undersökningen kommer att genomföras av mig med elever i årskurs tre eftersom min utbildning är inriktad på F-3. För just den här undersökningen känner jag att klass tre är passande då de har kommit en bit i sin läsning och på så vis är det mer givande att undersöka dem än yngre elever om just läsning.
Enkäten kommer att besvaras på papper och intervjun kommer att spelas in. Att ha med en kvalitativ metod som intervjun är att föredra i detta sammanhang då man måste tolka och förstå hur barnen tänker, handlar och upplever saker för att få reda på svaret på mina frågor. När man genomför enkäter måste man tänka på hur man utformar den då respondenten själv både ska läsa och besvara frågorna. Det kan lätt ske missförstånd via enkäter. De här eleverna är ganska unga vilket gör att man måste se till att enkäten innehåller ett språk som respondenterna förstår. Enkäten behöver också ha mer slutna frågor då dessa är lättare att besvara än öppna frågor. För att minska risken för att eleverna ska bli trötta under undersökningen är det bra om man inte heller gör enkäten för lång (Bryman, 2011, s. 228). En nackdel med enkäter är att man inte får hjälpa respondenterna och jag tänker då i det här fallet att man tar upp de raka och slutna frågorna i en enkätundersökning för att senare ha mer öppna frågor som leder till diskussion i djupintervjun. Det är en utmaning att i enkätundersökning fördjupa sina frågor men man måste ändå se till att man ställer frågor som respondenten tycker är viktiga, detta minskar också bortfallet avsevärt, därför väljer jag att göra enkätundersökningen först (Bryman, 2011, s. 229).
När man intervjuar någon blir det mer personligt än när man utför en enkätundersökning. Att använda intervju som datainsamlingsmetod gör att intervjuaren med sina frågor kan får tillträde till deltagarnas medvetande på ett annat sätt och kan då lättare skaffa sig en bild av den intervjuades upplevelser och erfarenheter. Eftersom upplevelser och erfarenheter är subjektiva kan intervjuaren lättare få en egen bild i en intervju än en enkätundersökning (Stensmo, 2002, s. 119). Det är av vikt att man som intervjuare har en klar bild av vad man ska göra. Man ska ge tydliga instruktioner, ställa ”bra” frågor, se till frågornas ordningsföljd, försöka att bygga upp en tillitsfull situation, ha sondering- eller uppföljningsfrågor vid ovisshet om frågorna och att avsluta på ett bra sätt (Bryman, 2011, s. 207ff).
Gunilla Molloy har en del erfarenhet av att intervjua elever och hon skriver om att intervjuaren måste bygga upp en atmosfär där den intervjuade känner sig så pass trygg att han/hon kan tala fritt om sina känslor och upplevelser. Detta menar hon kan ta väldigt lång tid i skolsammanhang och därför bör intervjuer kompletteras med enkäter (Molloy, 2003, s. 23). Stensmo (2002) skriver att en intervju är ett mellanmänskligt samspel där intervjuarens känslighet är av avgörande betydelse för vad som kommer fram i intervjun och i vilken grad denna blir en positiv och berikande upplevelse för den intervjuade. En kvalitativ forskningsintervju har likheter med ett terapeutiskt samtal, vilket innebär att intervjuaren måste vara uppmärksam på de etiska implikationer detta kan medföra. Man ska som intervjuare inte vara rädd för tystnad eller korta pauser från en intervjuade, detta kan leda till genomtänkt svar. Den ideala intervjun innebär att intervjuaren ställer korta frågor och den intervjuade ger långa svar (Stensmo, 2002, s. 121).
4.2 Urval
Skolan där jag har varit och utfört mina undersökningar är en liten byskola där elever från förskoleklass till tredjeklass går. Det går ca 40 elever på skolan och jag genomförde en enkätundersökning med tredjeklassen där. I klassen gick det 18 stycken elever. Jag skickade ut informationsblad med samtyckesblankett till alla berörda vårdnadshavare. Eleverna blev också informerade om att de endast får delta om vårdnadshavares underskrift finns. 11 av 18 elever deltog i undersökningen, resterande fick inte delta för vårdnadshavare eller hade inte återlämnat lappen till mig i tid. Syftet med elevenkäten var att sålla ut deltagare som ska passa för min intervju. I intervjuerna deltog två av eleverna. Det jag var ute efter i enkätundersökningen var att finna de elever som svarar att de är mest negativa gentemot läsning, alltså fortsatte jag undersökningen med de två elever som verkade ha mest negativ attityd till läsning.
Efter detta gjorde jag djupintervjuer med de två eleverna. Då jag kände dessa elever skapligt antog jag att intervju skulle vara en bra metod att använda för att få dem att försöka beskriva mer ingående om sin läsning.
Beskrivning av eleverna som deltog i intervjun:
Elev 1: Denna elev är en pojke som är ganska tyst och arbetsvillig. Han verkar ha lite svårt med språk överlag. Under den tid som jag har sett honom har han haft lite svårigheter med att stava vid skrivning, särskilt ord med dubbelteckning. Vid läsning blir det lite samma, han har svårt att läsa vissa ord, särskilt ord med dubbelteckning. Han tycker om att göra berättelser och att läsa men det verkar påverka honom att det inte går helt felfritt. Detta framkommer senare mer tydligt i intervjun.
Elev 2: Denna elev är en pojke som mest ”flyter med”. Han är ganska tyst och vill gärna jobba på i sin takt. Han verkar läsa bara för att det ska läsas och inte för att det är intressant. När han läser böcker skyndar han sig, det verkar som han tävlar med sig själv. Jag har märkt detta vid andra situationer också, att han bara fokuserar på att komma vidare. Den här eleven blev irriterad över när jag ställde mer djupa
frågor där han skulle få förklara och berätta om hur han tyckte och kände, han verkade tycka att det blev att jobbigt att bli ifrågasatt.
4.3 Genomförande
Enkätundersökningen genomfördes i elevernas ordinarie klassrum tillsammans med mig och deras klasslärare. De elever som inte deltog i enkätundersökningen gjorde något annat. Jag förklarade för eleverna att jag höll på att undersöka hur elever ser på läsning varför jag skrev arbetet. Eleverna undrade varför inte alla var med och jag berättade då för dem vad anledningen var till att inte alla deltog i
undersökningen. Sen gick jag igenom frågorna snabbt och berättade för dem att om de tyckte att flera alternativ stämde så fick de fylla i fler. Detta skrev jag även med på enkäten. Frågorna var slutna och enkla för att eleverna skulle förstå dem. Det var inte heller många frågor just för att det kan bli jobbigt att svara på många frågor. Då jag kände eleverna sen innan så valde jag att ge de elever som jag visste tog lång tid på sig först för att de skulle känna så lite press som möjligt att bli färdiga.
Intervjun genomfördes i ett klassrum med eleverna var för sig. Jag berättade först att jag kommer att spela in vårt samtal och att ingen förutom jag kommer att lyssna på det. Innan jag började intervjuerna så förklarade jag för eleverna att de kunde avbryta mig om det var något som var oklart eller av någon annan anledning. Jag ställde de förberedda frågorna (Se bilaga 3) men utvecklade frågorna eftersom eleverna svarade. Frågorna var relativt enkla och tydliga så att det skulle vara lätt för eleverna att veta vad de skulle svara på. Det viktigaste tyckte jag var att försöka att bygga upp en tillitsfull situation, jag pratade därför väldigt lugnt och försökte att ”gå ner på deras nivå” genom att dra paralleller till saker jag visste att de tyckte om.
4.4 Validitet
Forskning är det som leder utvecklingen framåt, den blir således väldigt viktig och det är därför viktigt att det man forskar om behandlas varsamt. Forskning ska innehålla hög kvalitet och inriktas på väsentliga frågor, den ska alltså behandla det som den är tänkt att göra. (Vetenskapsrådet, 2002, s. 5).
Validitet innebär att det man undersöker ska ha en trovärdighet, rent praktiskt så ska undersökningen mäta det som den avser att mäta. Validitet innefattar olika typer av validitet, mätningsvaliditet som ofta återfinns i kvantitativ forskning och strävar efter att mäta begrepp och intern validitet som handlar om huruvida en slutsats som rymmer ett kausalt förhållande mellan två eller fler variabler är hållbara eller inte. Det finns även extern validitet som hjälper till att skapa urval, om studien görs på andra kan vi få samma resultat på undersökningen med andra deltagare och ekologisk validitet som innebär att resultaten är tillämpliga i deltagarnas vardag och naturliga miljöer (Bryman, 2011, s. 50f).
Eftersom jag har började med att göra enkätundersökningen för att sålla ut deltagare till intervjun ökade validiteten i min undersökning. Validitet handlar om att man mäter det man ska mäta. Då intervjun gav
0 2 4 6 8 10 12
Tycker om
a6 läsa Ser läsningen
som e6 nöje
Läser varje
dag Läser böcker hemma
Lånar oFa böcker på biblioteket
Tycker om när någon annan läser
Föräldrarna läser själv
böcker
Föräldarna läser för
eleven
Si6er mer vid dator/
ipad än vad de läser
Enkätundersökning
Antal elever
mig ett urval ökar chansen att jag får svar på mina frågor och alltså mäter det som jag har tänkt mäta i min undersökning.
4.5 Reliabilitet
Med reliabilitet menas det om något är tillförlitligt, alltså om en undersökning skulle genomföras på nytt så överensstämmer båda undersökningarnas resultat i stort. Det är svårt att replikera vardagliga saker och händelser och få samma resultat igen. Om en undersöknings ska ha en hög reliabilitet så ska den inte påverkas om det kommer in slumpmässiga saker. Teorin om att en kvalitativ studie har högre grad av validitet och lägre grad av reliabilitet medan en kvantitativ studie har högre grad av reliabilitet och lägre grad av validitet stämmer bra. Min studie är kvalitativ och har en låg reliabilitet då resultaten förmodligen skulle ändras om jag gjorde den om igen. Gör man en undersökning med människor kan man inte garantera samma svar (Bryman, 2011, s. 49).
5. Resultat och analys
Här presenteras mitt resultat. Först redovisas resultatet från enkäten, därefter intervjuresultaten.
5.1 Resultat enkätundersökningen
Figur 1: Diagram, enkätundersökning.
Utifrån enkätundersökningen (Se bilaga 2), där elva elever från en årskurs tre deltog så kunde jag se att alla tyckte om att läsa och att de såg det som ett nöje och inte ett måste. Men trots detta så visade det sig att alla elever satt mer vid datorn/ Ipaden eller såg på film än vad de läste hemma (Se diagram). Sex av elva elever, alltså strax över hälften av eleverna läste varje dag. Två av eleverna läste inte alls hemma, utan bara i skolan, trots att de såg det som ett nöje. Endast två av eleverna lånade böcker på biblioteket mer ofta än 1 gång per halvår, totalt så var det sex stycken elever som överhuvudtaget gick till biblioteket, alltså fem elever som aldrig gick till biblioteket. Tio av eleverna tyckte om när någon läste för dem men det var endast sex av dessa som hade föräldrar som läste för dem. Nio av eleverna svarade att deras föräldrar läser egna böcker eller tidningar hemma.
5.2 Resultat intervjun
I följande text återberättas intervjuerna.
Urvalet av elever som skulle vara med på intervjun baserades först och främst på mina erfarenheter av dessa elever, då jag jobbat med dem tidigare. Jag hade alltså en föreställning om vilka elever som kanske inte läste speciellt mycket. Dessutom så tittade jag på dem som hade svarat mest negativt till läsning, alltså t.ex. Elev 1 hade svarat att han tyckte om att läsa och han såg det som ett nöje, han läste inte varje dag och lånade aldrig böcker på biblioteket. Han tyckte om när någon läser men hemma läser ingen för honom. Han satt mycket hellre vid datorn/Ipaden än att läsa. Elev 2 tyckte också om att läsa och såg det som ett nöje. Han var på biblioteket varje vecka, läste inget hemma, hade inga böcker hemma och satt hellre med annat än en bok.
Intervju elev 1
Denna elev verkade glad när han pratade om läsning och böcker. Han hade läst boken Lasse- majas detektivbyrå senast och tyckte att boken var väldigt spännande och rolig ibland, den leder till skratt sa han. Skulle han välja att läsa en bok om igen så skulle det vara en bok som heter Asterix. Eleven kom först inte ihåg vad boken hette riktigt men berättade då väldigt beskrivande om hur det såg ut i miljön i boken och om hur personerna i boken såg ut, vad han trodde de hette som fanns med i boken. Den information han gav gjorde att jag kunde hjälpa honom att komma på titeln. Den boken var väldigt rolig ibland, han tyckte speciellt mycket om att personerna ibland var glada och ibland sura, alltså att de bytte känslotillstånd.
Eleven tycker om att läsa själv, han tycker att det är kul att hitta nya ord i texten som gör att han lär sig mer om läsning och blir bättre på det. Att andra läser kan kännas skönt ibland, för då blir det inte hackigt när man läser och det känns bra. Han sa också att läsningen flyter på bra då. Eleven gillar böcker med text men också böcker med bild. Han säger att bilder är bra ibland, att en bild säger mer än 1000 ord.
Men det är också kul att se vad som händer i huvudet istället för andras bilder. Eleven läser roliga
böcker, läskiga böcker och böcker med fakta. Helst läser han skräckböcker som bidrar med spänning och ibland faktaböcker med ett bra innehåll. Eleven säger att han går till biblioteket 1 gång per år ungefär, när han går dit så går han med mamma. Mamma läser ibland, hon gillar deckare. Eleven har en bokhylla med några böcker i sitt rum men tar hem böcker från skolan också. Han anser att det är tråkigare att läsa böcker i skolan än hemma. Han säger att det ibland är tråkigt att läsa i skolan, anledningen är att det blir för ofta. I skolan får de läsa mycket bänkbok innan och/eller efter lektionerna, ofta i väntan på något.
Det är inte så roligt då säger han.
Får eleven välja så gör han annat än att läsa. Det finns så mycket annat, han är ofta ute och cyklar eller gör annat ute. Om han får välja mellan att läsa eller att se på film så ser han på film. Att läsa är mer ansträngande, man måste ägna det mer energi, ser man på film så kan man ta det mer lugnt. Det blir också roligare att se på film än att läsa för det blir mer ledigt och avslappnade. Här frågade jag hur eleven menade och då sa han att om man ser på film så kan man vända bort huvudet, man kan stoppa upp filmen och kommer inte bort som man gör i en bok. Eleven tycker om att läsa men skulle vilja ha mer lättlästa böcker så det blir jobbigt att behöva tänka så mycket när man läser. Då skulle han kunna tänka sig att läsa mer. Men han säger fortfarande att han hellre ser på film eller sitter vid dator/Ipad än att läsa.
Från intervju med elev 1:
Jag: Hur ska en bok vara för att du ska tycka att den är bra?
Elev 1: Den ska vara spännande och rolig.
Hur är en bok som är spännande och rolig då?
Man kan skratta till den och det händer mycket.
Vad tycker du är viktigt att man lär sig när man läser?
Att man lär sig nya svåra ord.
Har du lärt dig något nytt av den boken du läste senast?
Nej jag tror inte det.
Finns det något du hellre gör än att läsa? Vad?
Ja. Jag spelar Minecraft. Eller så är jag ute.
Om du får välja, väljer du att sitta vid datorn eller att läsa då?
Sitta vid datorn tror jag.
Om du får välja, väljer du att läsa eller att se på film då?
Film tror jag.
Varför gör du hellre det?
Det är mer lugnt.
Skulle du vilja läsa mer än du gör idag?
Nej vi läser för mycket i skolan. Det blir tråkigt då.
Hur skulle du behöva motiveras för att läsa mer?
Kanske lite lättare böcker så att det inte blir hackigt.
Intervju elev 2:
Eleven säger utan att ens tänka att hans favoritbok är Lucky Luke för den är rolig och har spänning. När jag frågade eleven vad den handlade om så sa han att den handlade om skjutning och så. Han minns inte vad huvudpersonen hette. Jag såg att han hade den boken bredvid sig, och hade kollat i den precis innan.
När jag istället frågade vilken som egentligen är den riktigt bästa boken som finns så såg han glad ut och sa att han tyckte att Berts dagbok var den bästa boken som finns. Om den kunde han berätta mer. Boken är rolig och den handlar om att inte pojkar får skriva dagbok. Han berättade om saker som Bert säger i boken, han hade koll på karaktärerna i boken och sa att han gillade karaktären Klimpen i boken. Den här eleven verkade ha förberett sig själv på vad han skulle säga. Han svarade på frågorna väldigt snabbt och gav mig känslan att han bara ville ha det överstökat. Elev två pratade inte lika gott om böcker eller läsning som elev 1 gjorde. Han pratade snabbare, gav kortare svar och såg ut som han tyckte det var tråkigt.
Eleven berättade att han inte gillar när någon vuxen läser när han är ensam, men är man flera stycken som vid högläsning i klassrummet så går det bra. Eleven gillar böcker med både text och bild. Det är bra med bilder så man ser vad som händer. När han inte läser Bert så brukar han läsa om Kalle Anka, där finns det mycket bilder. Kalle Anka är bra, han löser mysterier, det är spännande. Spännande böcker är det bästa. Eleven säger att han inte gillar faktaböcker. Han går till biblioteket ofta med mamma, varje vecka brukar det bli. Mamma läser inte mycket men hon gillar böcker. Eleven är mest fokuserad på att de lånar spel till spelkontroller. Han brukar låna böcker också, oftast blir det Bert eller Lasse-Majas detektivbyrå. Sist lånade han en bok som handlar om spelet han spelar. Denna elev poängterade att pojkar kan läsa romantiska böcker men han vill inte läsa romantiska böcker, ”de är inge bra” (Elev 2).
Elev 2 gillar superhjältar, han lyser upp när han får hitta på men har svårt att berätta och fantisera. Jag frågade om vad läsning kan vara bra för och då svarade han ”för att man lär sig svåra ord när man läser”
(Elev 2).
Om eleven fick välja så skulle han välja att se på film eller sitta vid datorn/Ipad stället för att läsa. Det är mycket roligare. När jag frågade eleven om det finns något som kan göras för att du ska läsa mer så svarade han att det är väl i så fall om alternativet datorn eller film inte fanns, annars ser jag inte att jag någonsin hellre skulle läsa.
Från intervju med elev 2
Jag: Hur ska en bok vara för att du ska tycka att den är bra?
Elev 2: Spännande.
Vad händer i en spännande bok då?
Det händer massa spännande saker.
Vad tycker du är viktigt att man lär sig när man läser?
Man lär sig svåra ord.
Har du lärt dig något nytt av den boken du läste senast?
Nej.
Finns det något du hellre gör än att läsa? Vad?
Ja. Allt möjligt.
Om du får välja, väljer du att sitta vid datorn eller att läsa då?
Sitta vid datorn!
Om du får välja, väljer du att läsa eller att se på film då?
Film!
Varför gör du hellre det?
Det är bättre och roligare.
Skulle du vilja läsa mer än du gör idag?
Nej.
Hur skulle du behöva motiveras för att läsa mer?
Det finns inget, jag vill inte läsa mer.
Men om man inte kan välja film/Ipad/dator eller tv då?
Ja då kanske.
5.3 Sammanfattning av resultat
Här följer en resultatsammanfattning utifrån mina frågeställningar.
Vad gör eleverna istället för att läsa och vilka motargument har de?
Mitt antagande att barn inte tycker om läsning eller böcker stämmer inte. I alla fall inte i den här klassen.
Alla elever som deltog tycker om att läsa och ser det mer som ett nöje än ett måste. Jag kan ändå se att jag har rätt till viss del i mitt antagande. Eleverna gillar att läsa men de läser inte särskilt mycket, de gör andra saker istället. Många av eleverna läser endast i skolan. En av de intervjuade sa att de läser väldigt ofta, för ofta i skolan. Det läser i väntan på annat, korta stunder. ”Då blir det inge roligt” sa Elev 1.
Eleverna sitter hellre med tekniska prylar så som telefon, Ipad, datorn eller tittar på film. Det är mycket roligare att göra detta säger de. Läsning är energikrävande och det kräver mer än vad de tekniska sakerna gör. De ser inte meningen med att göra något som är “jobbigare”.
Vad tror eleverna skulle kunna öka deras motivation till att läsa mer?
Elev 1 tror att lättare böcker skulle göra att han blir motiverad till att läsa eftersom det inte bromsar läsningen på något vis. Han tycker att det blir jobbigt när man ska hänga upp sig på svåra ord eller annat som gör att det inte blir något flyt i läsningen. Elev 2 trodde inte att det fanns något som kunde motivera honom att läsa mer. Han var nöjd med den läsning han redan gör fastän han såg läsningen som ett nöje.
Han såg hellre film eller spelade på sin spelkontroll än att läsa. Om de inte fanns så skulle han väl kanske bli tvungen att läsa mer. Det var enda alternativet till att välja läsning framför tv/film/Ipad/dator, alltså att alternativen försvann.
6. Diskussion
Att som människa ha ett rikt och varierat språk är av stor betydelse för att kunna verka i det samhälle där vi lever, ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och olika språk hela tiden möts (Skolverket, 2011, s. 222). Så skriver skolverket och visst är det så. Hur viktigt språket är går inte att säga och så som Amborn och Hansson (2002), säger är det väldigt underskattat hur viktig läsningen är för språkutvecklingen. Amborn och Hansson tar upp fem skäl till att läsa. Det är viktigt för språkutvecklingen, identitetsskapandet, empatin, som en slags tröst och för att få kunskap. Jag håller med på att dessa fem är stora och viktiga skäl till att läsa. Läsningen berikar livet som inget annat kan enligt mig. Eleverna i denna undersökning håller inte med, de väljer hellre att se på film eller spela spel framför att läsa. De förstår inte riktigt varför man ska lägga energi på att sitta och läsa när man kan ligga och se på film.
Trots deras negativa attityd så är det är alltså så att eleverna faktiskt visst läser, men att de helt enkelt hittar andra saker som de tycker är roligare och mer meningsfulla. Jag blev så förvånad när jag gjort enkätundersökningen och fick se att alla såg läsning som ett nöje och tyckte de var kul. Jag hade antagit
att bara för att elever säger att det är tråkigt i skolan, att det inte är kul att läsa så läser de inte. Men så är inte fallet, klassen som jag gjort undersökningen i tyckte mycket om böcker, läsning och högläsning.
Berättelser fångar uppmärksamheten, skapar mening och sammanhang och väcker både motivation och värdefulla frågor. Berättelser skildrar ofta väldigt meningsfulla händelser som man kan leva sig in i och utveckla både empati och visdom (Ärnström, 2008, s. 4). Med hjälp av berättelser så utvecklar man alltså de fem skälen till varför man bör läsa, och jag tänker att detta är positivt och att det är här man behöver spinna vidare, på det som de tycker är kul med läsningen.
Litteraturen och undervisningen skall upplevas som rolig, positiv, intressant och givande. En positiv erfarenhet av en upplevelse eller aktivitet såsom läsning, kommer att göra att eleven fortsätter med den även på̊ fritiden. Detta kan kopplas till det som man tar upp i det kognitiva perspektivet, att man lever efter erfarenhet. Har man fått en positiv erfarenhet så blir nästkommande sak positiv (Askland &
Sataøen, 2011, s. 249). I en tidigare undersökning om elevers attityd till skönlitteratur så visade resultatet att när eleverna upplever läsningen, undervisningen och läraren som positiv så ökar deras motivation och deras läsintresse (Nilsson, 2012, s. 54). Det sociokulturella perspektivet menar att det är barnets intresse som är utgångspunkten och metoden för undervisningen. För att skapa intresse hos eleverna så är det nödvändigt att det inte är ett falskt intresse, man ska utmana elevernas tänkande och ge dom något nytt (Lindqvist, 1999, s. 75). Björk och Liberg skriver att huvudmålet för elevernas läsundervisning i grundskolan är att utbilda intresserade och motiverade läsare som vågar och vill läsa för en mängd olika syften (Björk & Liberg, 2001, s.10). Detta är en viktigt bit tror jag. Fångar man barnens intresse så kan man komma mycket längre med eleverna. Det är när det blir intressant som man vill veta mer, man vill lära sig mer och man vill fortsätta.
Att barn inte påverkas av tid och rum tror jag är en ren omöjlighet precis som Askland och Sataøen säger. Jag tror heller inte att människor kan förklaras utifrån en generell teori utan ifrån flera olika teorier (Askland & Sataøen, 2011, s. 37). Människan är komplex och ett mysterium. Jag förvånas varje dag av vad människor åstadkommer här i världen. Det kognitiva perspektivet menar som jag skrev tidigare att erfarenheter påverkar vad som sker härnäst. Om man får dåliga erfarenheter från till exempel läsning så skapar man ett negativt tankemönster kring detta. Jag tror också att man får en negativ attityd om man har dåliga erfarenheter från något, men jag tror att man kan påverka och vända det. Jag tänker att det är viktigt att försöka ha en positiv inställning eller attityd till de man gör, det gör ju faktiskt att det blir roligt. Inom den sociokulturella teorin så är den potentiella utvecklingszonen något som är centralt.
Man menar att man har en aktuell utvecklingsnivå men när man sen samspelar med någon så finns det en potentiell utvecklingsnivå man kan nå med vägledning (Askland & Sataøen, 2011, s. 249). Man menar att det som ett barn kan klara av tillsammans med andra i dag, kan det klara på egen hand imorgon (Björk & Liberg, 2001, s. 13). Jag tror att det stämmer, jag kopplar tillbaka till att ansvaret hamnar för mycket på eleverna. Om de med hjälp av en vuxen lär sig att hitta bra böcker kan de framöver hitta
böcker själva tror jag. Många gånger tror jag att människor tar saker förgivna. Mina erfarenheter säger mig att man som lärare många gånger tar för givet att elever kan, att elever har fått med sig vissa saker hemifrån och många gånger hur olika eleverna är och hur man jobbar med olikhet.
Något som diskuteras mycket idag är lärarens roll. Lärarens roll är idag väldigt viktig. Jag tror att man kanske lämnar för mycket ansvar till eleverna. Det som är självklart för läraren är inte självklart för dem.
De kanske inte vet hur de ska välja bok, vad de ska använda för strategier eller ens vad de är intresserade av. Vad gör eleven om den efter att ha läst ett par sidor lägger ner, den läser antagligen inte på ett tag.
Här måste eleven ha någon strategi för att fortsätta läsa. Som läsare så måste man också ha tillit till författaren att handlingen tids nog kommer att förklaras och begrepp redas ut, har man inte det så slutar man antagligen att läsa skriver Amborn och Hansson (2002, s. 20). Detta är inget de har med sig utan att ha fått hjälp från läraren och då lägger de ner istället. Hur ska eleven veta vilken bok som verkar bra om den inte riktigt är säker på vad den är intresserad av. De kanske inte har någon kunskap om genrer eller andra saker som hör till litteraturen. Det är många människor som har svårt för att ge sig ut på ”okänt område”.
De flesta vuxna inser hur viktig läsning är och överför det till sina barn. När barn börjar skolan är de väldigt olika, långt ifrån alla har klart för sig vad läsning över huvud taget är eller varför man ska hålla på med det. Genom att man läst mycket böcker hemma så kan barnen få en uppfattning om detta. Detta gör att dessa barn kan se en mening med att läsa, medan om man inte har någon uppfattning om det inte kan inse fördelarna med läsningen, och då kan det kännas som ett pålagt krav. Detta får inverkan på barnens motivation (Taube, 2007, s. 80f). Enligt Björk och Liberg kan barn som kommer från hem där man inte läser få en chock när man börjar med läsundervisningen då det kräver ett nytt sätt att tänka och det kan få förödande konsekvenser för framtiden och till och med orsaka lässvårigheter (Björk& Liberg, 2001, s. 12). Man har sett utifrån analyser som gjorts av elevers läspresationer att det bland annat är elever som bor i hem med få böcker som presterar lägst resultat (Skolverket, 2007, s. 8). Hur läsning och skönlitteratur behandlas i hemmet kan alltså påverka barnens tänkande kring läsning. Jag tänker att om man inte är intresserad av böcker så går man inte till biblioteket. Är man inte intresserad av böcker så läser man nog inte särskilt mycket. Visar man som förälder ett ointresse så tänker jag att det kan påverkar barnet. Allt detta som påverkar resultaten måste vi jobba med för att kunna höja resultaten på läsundersökningarna så tänker jag att vi måste få eleverna att börja läsa mer och dessutom få föräldrar att inse hur viktig relationen och sampelet mellan skolan och hemmen är. Förändringarna som sker i skolan kan sällan skyllas på endast en faktor, utan det är oftast flera saker som ligger till grund för dem (Skolverket, 2009, s. 9). Som jag skrev i min inledning kan inte en person göra allt men alla kan göra något, och jag tror att tillsammans måste lärare ute i verkligheten försöka börja bygga upp förståelsen hos eleverna om hur viktig läsningen egentligen är.
Det motargument eleverna kom med var att det inte var lika kul, roligt och spänande att läsa böcker som att sitta med dator/Ipad, se på film eller se på tv. De sa också att läsning kräver för mycket energi. Jag tänker att det kanske kan handla om att man aldrig är ensam idag. Jag får en lättnad av att sitta ensam, i ett tyst hörn med en mysig lampa och läsa en bra bok. Jag kan säga att det inte alltid är så lätt att få till.
Om jag tänker mig in i elevernas situation så kommer de hem från skolan och fritids efter en lång dag.
De ska hinna äta, duscha och göra läxor. Om man läser innan man lägger sig eller om föräldrar läser så kan jag tänka mig att det finns en hund som måste ut å rastas, ett mindre syskon som ligger och skriker eller ett viktigt telefonsamtal som föräldrarna inte kan vänta med. Jag tror helt enkelt att alla människor har så mycket på gång idag att det kan vara svårt att varva ner och fokusera på att läsa. För jag håller med, läsning kräver en annan koncentration, ett helt annat fokus än vad till exempel en film gör. Så för att komma till skott så krävs intresse och lite motivation tror jag. Här är det då väldigt viktigt att inte bara skolan jobbar för detta utan hemmen också.
Elev 1 sa att det som skulle motivera honom till att läsa mer är att han fick böcker med enklare text, han behöver alltså ha litteratur som är mer anpassad till honom. Här kommer lärarens viktiga roll in, läraren måste hjälpa eleven att komma fram till vad som är rätt textmängd, bildomfång och andra relevanta saker för just denna elev. Elev 2 såg ingen chans till att bli motiverad att läsa mer. Han ville bara sitta med sina teknikprylar. Här tänker jag att man måste skapa ett större intresse hos eleven för just böcker och läsning. Kanske skulle det fungera att låta eleven skapa berättelser och sen läsa upp. Eleven verkar utifrån det jag sett i min intervju ha en ganska negativ attityd till böcker och läsning. Men när han börar att prata om att skapa berättelser så blir han mer ”levande”. Han kanske behöver få möjlighten att skapa mer för att hans intresse ska öka. Jag tror att man måste se på individen, vad den behöver. Här kommer skolans värsta fiende in, tiden. Hur ska man hinna göra allt detta? Det är vad jag tror att vi lärare behöver jobba med, bli effektiva, kreativa och hitta lösningar på saker som först kan ses som omöjligt.
Det var ett bra val att börja med att göra en enkäundersökning. Anledningen till att jag gjorde det var för att sålla bort deltagare. Detta lyckades och ledde till att resultatet fick en högre validitet eftrsom enkätundersökningen påverkade intervjun.
6.1 Vidare forskning
Jag tror att detta är ett ämne som man kommer att forska länge om och som aldrig kommer ge ett exakt svar. Det är antagligen väldigt individuellt varför man inte läser, vad man gör istället och varför man gör andra saker. Det är också väldigt individuellt vad som behövs för att man ska bli motiverad till att läsa mer då orsakerna till varför man inte läser är många. Tidigare forskning visar att vissa saker syns mer än andra som en orsak eller påverkan till problemet. Vi måste kunna läsa i det dagliga livet då vårt samhälle idag är anpassat efter en sådan befolkning och kan man inte läsa innebär det att man måste få enormt mycket hjälp av andra människor i det dagliga livet(Björk & Liberg, 2001, s. 12). Jag tror att samarbetet mellan hemmen, skolan och eleven behöver bli bättre. Om samarbetet blir bättre så kan man kanske
tillsammans skapa en atmosfär fylld med intresse och motivation till att läsa skönlitteraturen som den är värd att bli läst.
Jag tycker att det skulle vara spännande att göra studier om detta problem utifrån föräldrarnas syn men också utifrån lärarnas syn. Jag tror att det är viktigt att man ser till alla perspektiv för att få en förändring. Ser man bara från ett håll så är det, det perspektivet som ändras medan de andra står stilla.
Jag skulle vilja göra en undersökning som denna fast med elevers vars föräldrar är engagerade och elever vars föräldrar inte är det. Jag tror att miljön påverkar en mycket, man blir som lär. Det skulle vara intressant att se skillnaden på de elevernas läsning.
Min studie är baserad på två elever vilket inte räcker för att klargöra att det är på det viset alla elever som inte läser tänker. Hos dessa två elever kunde man ändå se många likheter. Det skulle därför vara intressant att göra studien med många elever för att se om det blir någon skillnad.
Jag avslutar min studie med samma citat som innan. Jag tycker att detta citat täcker så mycket med så få ord och jag tycker att det återspeglar hur viktigt lärande är och hur viktig läsningen är för människan!
Vad som är viktigt att komma ihåg är att nyfiken finns hos barn helt naturligt. Vart den tar vägen är ett mysterium, försvinner den eller väntar den bara på att bli stimulerad på rätt sätt?
Lärande drivs av nyfikenhet som i sin tur sätter fart på kreativiteten. Okunskap är en stark drivkraft för lärande och längtan att förstå utmanar den inre motivationen. Människan vill förstå och har också behov av att visa att man kan och förstår. Att förstå innebär också att man kan påverka och förändra det som man inte är nöjd med. Om man kan och förstår kan man lättare lösa problem som uppstår och på det sättet slippa rädslor och ångest. När man förstår kan man också omsätta kunskapen och därigenom förklara och bidra till andras förståelse (Falk-Lundqvist, Hallberg, Leffler, & Svedberg, 2011, s. 74).
7. Källförteckning
Amborn, H., & Hansson, J. (2002). Läsglädje i skolan. Falun: En bok för alla.
Askland, L., & Sataøen, S. O. (2011). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber AB.
Björk, M., & Liberg, C. (2001). Vägar in i skriftspråket -tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Falk-Lundqvist, Å., Hallberg, P.-G., Leffler, E., & Svedberg, G. (2011). Entreprenöriell pedagogik i skolan.
Stockholm: Liber.
Jerlang, E. (2009). Jean Piagets teori om kunskapsprocessen. i E. Jerlang, B. Wedel-Brandt, A. J. Jonassen, S.
Ringsted, S. Egeberg, & J. A. Halse, Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber.
Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Molloy, G. (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, M. (2012). "Det är svårt att få elever att läsa en hel bok om de inte ser meningen med det". Karlstad:
Karlstad Universitet.
Sanderoth, I., Werner, M., & Båth, S. (2009). Plats, identitet, lärande: närområdesstudier i skolan. Lund:
Studentlitteratur AB.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007). Vad händer med läsningen? Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm: Skolverket.
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare -en introduktion. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Uddevalla: Norstedts förlagsgrupp AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet.
Ärnström, U. (2008). Varför? En bok om berättelser i undervisningen. Lund: BTJ.
Bilaga 1: Informationsblad
Hej där hemma!
Mitt namn är **** ****** och jag studerar till lärare på Karlstad Universitet. Nu går jag sista terminen och jag har min praktik på̊ *****skolan. Jag håller samtidigt på att skriva mitt examensarbete och jag intresserar mig för frågor rörande barns skönlitterära läsning.
Med detta informationsblad vill jag nå ut till er föräldrar för att få ert godkännande. Jag skulle nämligen vilja intervjua era barn. Jag kommer att ställa allmänna frågor till barnen om deras skönlitterära läsning. Intervjuerna kommer att ske på skoltid och kommer att spelas in. Alla intervjuer kommer att behandlas konfidentiellt och senare förstöras.
Har ni några frågor, hör av er till mig!
Med vänliga hälsningar
**** ******
Tel: *** *******
--- Kryssa för och återlämna senast den 13/3.
Barnets namn:_____________________________________________________
O Jag tillåter att mitt barn blir intervjuat.
O Jag tillåter inte att mitt barn blir intervjuat.
Målsmans underskrift: ______________________________________________
Bilaga 2: Enkätundersökning
Enkätundersökning Läsning
Tycker du om att läsa?Ja ☐ Nej☐
Ser du läsning som ett måste eller som ett nöje?
Måste☐ Nöje☐
Hur ofta läser du?
Aldrig☐ 1-2 dagar/ vecka☐ 3-4dagar/vecka☐ Varje dag☐
Vad läser du hemma?
Tidningar☐ Böcker☐ Annat☐ Läser ej☐
Vilka böcker tycker du om?
Äventyr☐ Fakta ☐ Djur ☐Skräck ☐ Vart får du tag i dina böcker?
Biblioteket ☐Skolan ☐Kompisar☐ Köper själv☐ Finns hemma☐
Hur ofta lånar du böcker från biblioteket?
Varje vecka ☐Varje månad☐ 1 gång per halvår ☐1 gång per år☐
Tycker du om när någon läser för dig?
Ja ☐Nej☐
Brukar dina föräldrar läsa för dig?
Ja ☐Nej☐
Läser dina föräldrar egna böcker?
Ja ☐Nej☐
Hur ofta sitter du vid dator/Ipad/Ser film?
Aldrig☐ 1-2 dagar/ vecka☐ 3-4dagar/vecka☐ Varje dag☐
OBS! Kryssa i fler om du tycker att fler svarsalternativ stämmer
