• No results found

För barnets bästa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "För barnets bästa"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

För barnets bästa

Förskollärarens upplevelser när barnets bästa beaktas i förskolan

For the best interests of the child

Preschool teachers´ experiences when the best interests of the child are taken into account in preschool

Caroline Sandh

Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap

Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet

Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.

Handledarens namn: Annica Löfdahl Hultman

Examinatorns namn: Tomas Saar

Datum: 2021-02-15

(2)

© 2021 – Caroline Sandh – (f.1983)

För barnets bästa. Förskollärares upplevelser när barnets bästa beaktas i förskolan.

[For the best interests of the child. Preschool teachers´ experiences when the best interests of the child are taken into account in preschool.]

Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet

http://kau.se

The author, Caroline Sandh, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv

(3)

Abstract

The purpose of the study is to make preschool teachers’ experiences of the preschool's activities in relation to the best interests of the child visible. The study is based on the method of semi-structured interviews of a total of five preschool teachers.

The results of the study show how the preschool teachers express the experience that the child should experience safety when they come to and stay in preschool. The preschool teachers describe how the attitude and sensitivity affect the child's opportunities for participation and influence. They express the importance of being present for the child to have influence, to be involved but also to have the opportunity to develop. At the same time, the results show how the preschool teachers expresses that it can be challenging to be sensitive to the child's expressions and feelings and not what the guardian thinks is the child's best interest in preschool. Furthermore, the results show how the reflection time varied among the preschool teachers and their experiences of more and less reflection time. What is prominent in the result is the preschool teachers' attitude towards the youngest preschool children. Some of the preschool teachers express the experience of working in a young children's department and how it includes that the youngest children have a harder time expressing themselves and having their own opinion.

Keywords: Best interest of the child, Convention on the rights of the child, Experiences, Preschool teacher, Challenges

(4)

Sammanfattning

Studiens syfte är att synliggöra förskollärarens upplevelser kring förskolans verksamhet i förhållande till barnets bästa. Till grund för studien ligger metoden semistrukturerade intervjuer av totalt fem förskollärare.

Studiens resultat visar hur förskollärarna uttrycker upplevelser av att barnet ska uppleva tryggheten när de kommer till och vistas i förskolan.

Förskollärarna beskriver hur förhållningssättet och lyhördheten påverkar barnets möjligheter till delaktighet och inflytande. De uttrycker vikten av att vara närvarande för att barnet ska få inflytande, vara delaktig men också för att få möjlighet att utvecklas. Samtidigt visar resultatet hur förskollärarna uttrycker att det kan vara utmanande att vara lyhörd för barnets uttryck och känslor och inte vad vårdnadshavaren menar är barnets bästa i förskolan.

Vidare visar resultatet hur reflektionstiden varierade bland förskollärarna och deras erfarenheter av mer eller mindre reflektionstid. Det som är framträdande i resultatet är förskollärarnas förhållningssätt till de yngsta förskolebarnen.

Enstaka förskollärare uttrycker erfarenheten av att arbeta på yngrebarnsavdelning och hur det innefattar att de yngsta barnen har svårare att uttrycka sig och ha en egen åsikt.

Nyckelord: Barnets bästa, Barnrättskonventionen, Upplevelser, Förskollärare, Utmaningar

(5)

Förord

Jag vill inleda med att tacka de förskollärare som deltagit och bidragit till studien och gjort den möjlig. Ni har bidragit till trevliga och intressanta samtal där ni presenterat era erfarenheter kring min studie. Utan er hade det inte blivit någon studie, så stort tack till er.

Jag vill tacka min handledare Annica för all feedback, tips och peppning under processens gång. Du har bidragit till att jag fått tänka till, bearbetat och bråkat lite extra med min text. Du har också varit snabb i återkoppling och feedback, vilket för mig har varit guldvärt. Stort tack till Dig Annica.

Jag vill tacka min psykoterapeut Susanne för all stöttning under utbildningen och för att du trodde på mig och peppade i de svåraste stunder.

Du tillät mig aldrig att ge upp och Du har hela tiden trott på mig. Stort tack till Dig Susanne.

Jag vill tacka min familj för allt stöd och peppning ni givit under dessa år. Tack för att Ni alltid finns där, tack för att Ni alltid lyssnar och alltid stöttar mig när helst jag behöver. Stort tack!

Vidare vill jag tacka Helena som funnits vid min sida under snart 3,5 år. Jag vill tacka Dig för alla givande stunder med värme och kärlek, skratt och gråt och massa sidospår och onödigt vetande mellan våra studier. Vi klarade det!

Stort och enormt varmt tack till Dig Helena.

Slutligen vill jag tacka mig själv för att jag vågade tro på mig själv och för att jag aldrig gav upp. Oavsett de svåra stunder som inträffat under utbildningens gång har jag hela tiden haft mitt mål i sikte och aldrig haft en tanke på att ge upp. Caroline, Du gjorde det, Du gjorde det riktigt bra och du är grym!

(6)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 BEGREPPSFÖRKLARING ... 2

1.2 BAKGRUND ... 3

1.3 SYFTE ... 5

1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5

2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 6

2.1 INFLYTANDE ... 6

2.2 DILEMMA ... 7

2.3 BARNS RÄTTIGHETER ... 9

2.4 BARNETS BÄSTA ... 10

2.5 SAMMANFATTNING ... 11

3 TEORI ... 12

3.1 LIVSVÄRLD ... 12

3.2 DEN LEVDA KROPPEN ... 13

3.3 ANKNYTNINGSTEORIN ... 13

4 METODANSATS ... 14

4.1 DATAINSAMLING ... 14

4.2 URVAL ... 15

4.3 GENOMFÖRANDE ... 15

4.4 DATABEARBETNING/ANALYSMETOD ... 16

4.5 TILLFÖRLITLIGHET OCH TROVÄRDIGHET ... 17

4.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 18

5 RESULTAT ... 20

5.1 BAKGRUND ... 20

5.2 TRYGGHET ... 21

5.3 BEMÖTANDE ... 22

5.4 BELYSA BARNETS RÄTT I FÖRSKOLAN ... 24

5.5 KOLLEGIALA SAMTAL ... 25

5.6 UTMANINGAR ... 26

5.7 RESULTATSAMMANFATTNING ... 28

6 DISKUSSION ... 29

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 29

6.1.1 Upplevelser av att arbeta med barnets bästa ... 29

6.1.2 Utmaningar i att arbeta med barnets bästa ... 31

6.1.3 Framtida visioner ... 33

6.2 METODDISKUSSION ... 33

6.3 SLUTSATSER ... 34

6.4 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 36

REFERENSER ... 37

BILAGOR ... 40

(7)

1

1 INLEDNING

Min barndom har bestått av erfarenheter som jag burit med mig som jag först i vuxen ålder kunnat synliggöra och hantera. Dessa erfarenheter tillsammans med min familj har format mig till den jag är idag. Att ta steget och utbilda mig till förskollärare är därför ett val som för mig är självklart och som jag är mycket stolt över. Inget barn ska behöva uppleva det jag gjort. Barn är barn och barn är viktigast.

Under min utbildning vid Karlstads universitet har jag deltagit i ett projekt vid namn pilot-STEP (Karlstads universitet, 2019). Tillsammans med några studiekamrater har vi varje vecka träffat fyra forskare under en timme och diskuterat frågor som rör demokrati och värdegrundsfrågor i relation till förskolans verksamhet och samhället. Min vilja och drivkraft att skriva och undersöka om demokrati och barnets bästa i förskolan har alltid funnits och vuxit sig allt starkare under projektets och utbildningens gång.

Det smärtar mig att veta hur barn kanske inte får möjlighet att kunna göra sin röst hörd. Jag har under lång tid burit med mig förförståelsen av när en vuxen beslutar i frågan om vad som är barnets bästa utan att samtala med barnet. Så att behöva uppleva liknande scenario igen i vuxen ålder har väckt mitt engagemang på nytt.

Barn kan riskera att fara illa då de hamnar emellan på grund av vårdnadshavares förståelse eller tyckande i frågor gällande sitt barn i förskolans verksamhet. De vuxna kan ibland blunda för att barn riskerar att fara illa, vilket uppmärksammades i samband med händelsen kring ”Lilla hjärtat” (Femina, 2020). I det fallet blir det tydligt kring barnets bästa och hur Esmeraldas röst inte blev hörd. I förskolans verksamhet har förskolläraren ett särskilt ansvar att se till så utbildningen utgår från vad som är barnets bästa (Skolverket, 2018). Det är barnets bästa som ska vara i fokus när verksamheten planeras och organiseras och utbildningen ska alltid utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter (ibid). Vidare har förskollärare även anmälningsplikt i förskolan. Detta innebär att så fort förskolläraren misstänker eller får kännedom om att barn far illa ska hen genast anmäla detta till socialtjänsten (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér 2015: SFS 2001:453). För mig smärtar det otroligt om ett barns röst inte skulle bli hörd om jag som förskollärare skulle stå inför en liknande situation. Det som fallet om Esmeralda berör är det som grundar sig i begreppet om barnets bästa, vilket också utgör grunden i min studie. Begreppet har varit en stor del i utbildningen och inte minst inför att barnrättskonventionen blev lag 1 januari 2020 (UNICEF, 2020a). I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det hur verksamheten ska genomsyras av barnrättskonventionens värden och rättigheter. Därför ska utbildningen utgå

(8)

2

från det som bedöms vara det enskilda barnets bästa. Alla barn har rätt till inflytande och delaktighet och få kunskap om sina rättigheter.

Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. (Skolverket, 2018, s. 5)

1.1 Begreppsförklaring

Barnets bästa

Alla åtgärder som omfattar barn ska främst ta hänsyn till vad som bedöms vara barnets bästa. Dessa åtgärder ska vidtas både av privata och offentliga välfärdsinstitutioner, lagstiftande organ, domstolar samt administrativa myndigheter (UNICEF, 2020b). I förskolans verksamhet innebär det att all undervisning och alla aktiviteter alltid ska utgå från vad som är barnets bästa.

Barnets bästa är det som ska vara i fokus och ligga till grund för förskollärarens planering. I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det i de grundläggande värdena att barnrättskonventionens rättigheter och värden ska avspeglas i förskolan och därför ska utbildningen utgå från vad som bedöms vara barnets bästa (ibid).

Barnperspektiv

Barnperspektivet innebär hur den vuxna förstår och tolkar ett barn utifrån barnets erfarenheter. Ett perspektiv som belyser synpunkter om barn där den vuxna genom sina olika erfarenheter, föreställningar och kunskaper försöker göra det bra för barnet (Ekman, 2020).

FN:s konvention om barnets rättigheter

Deklarationen om barns rättigheter benämns på många olika sätt som barnrättskonventionen, barnkonventionen och FN:s konvention om barns rättigheter. Benämningen varierar och förkortas beroende på sitt sammanhang.

FN:s konvention om barnets rättigheter är den grundläggande benämningen (T. Saar, mailkontakt 20 november, 2020) och i min studie kommer jag dels använda mig av förkortningen barnrättskonventionen men också FN:s konvention om barns rättigheter.

Kollegiala samtal

Genom att kontinuerligt samtala om och reflektera kring verksamheten och utbildningen får pedagogerna kunskap om förskolans kvalitét (Skolverket,

(9)

3

2018). Detta innebär att innehåll, genomförande och organisationen kan utvecklas för att kunna ge det enskilda barnet de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling, för att kunna leka och lära och för att barnet ska känna sig trygg och ha roligt i förskolan. Kollegialt lärande handlar därför om att utveckla arbetet till det bättre och kunna avgöra om allt arbete överensstämmer med förskolans mål och grundläggande värden (ibid).

Pedagog

Begreppet grundar sig i antikens Grekland där pedagogen innebar hur en slav vägledde barn både till och från skolan. Ibland kunde slaven även undervisa barnen i deras hem. Begreppet utvecklades senare till undervisare och lärare (Pedagog, u.å.). Svenska akademins ordböcker (Pedagog, 2020) beskriver begreppet i allmän mening som en person som bedriver undervisning och uppfostran. I min studie kommer jag använda begreppet pedagog i samband med diskussioner om arbetslag i förskolan. Vidare använder jag begreppet pedagog om forskningen som refereras till har använt begreppet.

Storarbetslag

I förskolan kan barngruppen struktureras så att två eller fler avdelningar med tillhörande arbetslag slås samman och bildar ett nytt storarbetslag. Strukturen kan variera men ett arbetslag kan vara omkring 6–10 personer medan barngruppen på ett ungefär kan vara 40–70 barn och ibland fler (Skolverket, 2016).

1.2 Bakgrund

Barnrättens historia

Det har inte alltid varit givet att barnet skulle ha egna rättigheter eller en konvention och så är det än idag (Ekman, 2020). Barnets rättigheter är ett relativt nytt begrepp som under 1900-talet tog ordentlig fart. I bakgrunden till att barnrättskonventionen blev lag i Sverige fanns många organisationer och individer som haft betydelse. I barnrättsliga sammanhang var Ellen Key, Eglantyne Jebb samt Janusz Korczak några viktiga personer som alla kämpat för att barnet har rättigheter och har på olika sätt påverkat till en förändrad syn på barnet. Ellen Key skrev omdiskuterade Barnets århundrade vilken fokuserar på barnet och barnets perspektiv i uppfostran. Eglantyne Jebb var en hårt kämpande barnrättsaktivist som arresterades och sedan fängslades för sin kamp. Under första världskriget i England kämpade Jebb för alla barns rättigheter oavsett vart i världen barnet fötts. Janusz Korczak var en polsk läkare, pedagog och barnhemsföreståndare som anses ha bidragit till ett synsätt som ligger till grund för konventionen om barnets rättigheter. Både Key, Jebb och Korczak hade en liknande tanke om att barnets värdighet och rättighet inte

(10)

4

är annorlunda mot en vuxens och inte är beroende på barnets födelseland. Ur deras perspektiv såg de på barnet som en social och kompetent deltagare som i alla sammanhang ska respekteras (ibid).

Barnrättskonventionens tillblivelse

Rädda Barnens grundare Eglantyne Jebb skrev år 1923 ”Deklarationen om barns rättigheter” (UNICEF, 2020a). Deklarationen utgjordes av fem grundläggande punkter kring barnets rättigheter. Den 24 oktober 1945 i San Francisco undertecknades FN:s stadgar som direkt trädde i kraft. FN:s stadgar hade som syfte att de grundläggande mänskliga rättigheterna med fokus på allas lika rättigheter skulle återupprättas. Grundläggande friheter för samtliga människor oavsett språk, kön, religion eller ras är det som FN ska främja. För att kunna hjälpa barn på flykt efter andra världskriget bildades UNICEF

”United nations international children’s emergency fund” (ibid). Ta hänsyn till barnens akuta behov som tak över huvudet, mat, hälsovård och kläder var målet för UNICEF år 1946. Det beslutades att UNICEF skulle bli en fast del av FN-organisationen där begreppen ”international” och ”emergency” togs bort men samtidigt behölls förkortningsbokstäverna kvar. År 1948 antog generalförsamlingen FN:s deklaration om mänskliga rättigheter som var övergripande för alla. År 1978 tillsattes en grupp som skulle arbeta fram ett första utkast till en konvention om barnets rättigheter. Efter många år utformas ett enhälligt yttrande om barns rättigheter vilket är ett lagligt bindande dokument.

Barnrättskonventionen signerades och godkändes av generalförsamlingen och började gälla från 2 september 1990. Den 13 juni 2018 röstade Sveriges riksdag ja till att lagstadga barnrättskonventionen. Det beslutades samtidigt om en fortsatt övergång av barnrättskonventionen i andra relevanta lagar så att de anpassas till konventionen. 1 januari 2020 blev barnrättskonventionen lag och finns idag översatt på 366 olika språk (UNICEF, 2020a). Barnrättskonventionen är ett internationellt juridiskt bindande avtal som består av 54 artiklar som tillsammans utgör en helhet där respektive artikel är lika viktiga (UNICEF, 2020b). Barnrättskonventionen består av fyra grundläggande artiklar som ska uppmärksammas vid alla frågor gällande barn.

Dessa är artikel 2 som berör lika värde och samma rättigheter, artikel 3 som berör barnets bästa, artikel 6 som berör alla barns rätt till liv samt artikel 12 som berör alla barns rätt att bli hörd och respekterad (ibid).

(11)

5

1.3 Syfte

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares upplevelser kring förskolans verksamhet i förhållande till barnets bästa.

1.4 Frågeställningar

I min undersökning kommer jag att utgå från följande frågeställningar;

o I vilka situationer upplever förskollärare att barnets bästa kan glömmas bort?

o På vilket sätt upplever förskollärare att det är en utmaning i att arbeta med barnets bästa?

(12)

6

2 LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING

Under detta avsnitt kommer jag ta upp tidigare forskning och göra en kortare sammanfattning av det som är relevant till studien. Forskning har visat på hur barns inflytande och möjlighet till att uttrycka sina rättigheter kan vara beroende av förskollärarens förhållningssätt. Forskning visar även på hur förskollärarens profession och ansvar kan påverkas utifrån olika dilemman som exempelvis sjukfrånvaro eller minskade möjligheter till reflektion.

2.1 Inflytande

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det hur verksamheten ska uttrycka rättigheter och värden som omfattas av barnrättskonventionen. Till exempel att barnet har rätt till inflytande samt utvecklar förståelse kring sina rättigheter (ibid).

Barns inflytande har bland annat studerats genom observation som metod (Quennerstedt, 2015). I den beskrivna situationen ges information om hur barnen gör och säger och vad lärarnas diskussioner handlar om. Som Quennerstedt skriver; ”De har gemensamt diskuterat och planerat hur man kan arbeta med inflytande i vardagen och tycker att det är viktigt att lyssna på vad barnen har att säga” (Quennerstedt, 2015, s.13). Enligt observationen innefattar barns inflytande ofta att de tar initiativ och påverkar i situationer som lämpar sig bäst för barnet självt. Inflytande kan kommuniceras på olika vis där barnet bland annat kan kommunicera och uppmärksamma den vuxna genom kroppsliga uttryck. Rätten till inflytande får stor uppmärksamhet i både samhället och styrdokument liksom lärarnas diskussioner om hur man arbetar med inflytande (ibid).

Genom metoden deltagande observation och fältanteckningar har Ungerberg (2019) studerat yngsta barnens handlingar med fokus på inflytande. Syftet med studien är att genom barns handlingar kunna synliggöra vad barn engageras och lockas av. I de beskrivna situationerna ges information om hur relationen mellan barn och lekmaterial samt relationen till den vuxna kan uppfattas och förstås. Det som för barnet är nytt och gör skillnad är också det som prioriteras.

Hade pedagogerna ett nekande svar till barnen resulterade det i att barnen agerade i affekt. Pedagogernas respons kunde därför uppfattas som ett svar på deras tidigare erfarenheter. Resultatet visar på begränsade möjligheter för barnen att göra något på ett annat sätt. När det gäller barns inflytande är en viktig aspekt pedagogernas bemötande. I vissa situationer visades pedagogerna fångas av barnens känslor. Med sina kroppar tonar de in barnens känsla, vilket skapade förutsättningar för tillsammansskapande inflytande (ibid).

Rantala (2016) lyfter inflytande som ett viktigt demokratibegrepp men också

(13)

7

hur begreppet kan uppfattas olika. Exempelvis hur barnen ska ges möjlighet att påverka sin situation, bli lyssnad på och respekteras som den individ de är medan ett annat synsätt innefattar hur barnen ska ha frihet att bestämma över leken. Rantala (ibid) belyser forskning som handlar om att förskollärarens handlingar och förhållningssätt bidrar till barnets möjlighet till inflytande.

Forskares uppfattningar av begreppet inflytande är således mycket brett vilket också synliggörs inom forskningsområdet demokrati och förskola (Rantala, ibid). Genom metoden observation och loggboksanteckningar ville Rantala (ibid) öka kunskapen om hur demokrati synliggörs i förskolan. Därför valde hon aktivt interageringssituationer med barn och vuxna där fokus låg på kommunikationen. Resultatet visade hur barnen inte gavs någon möjlighet till inflytande och i studien kunde Rantala (ibid) synliggöra tre mindre områden kring vägledning som frågor, beröm samt avledning. Till exempel hur pedagogerna ställde frågor varierade beroende på situation där undertonen avsåg att barnen skulle förändra sitt agerande eller handlande.

I en annan situation ställde pedagogen frågor om barnet kunde utföra en handling men utför ändå handlingen själv innan barnet uttryckt sin åsikt i frågan. Vidare beskrivs det hur beröm uttrycks i form av pedagogens positiva ord som toppen, snäll, bra eller duktig. Situationer där barnet fick beröm var exempelvis när barn var omtänksamma mot varandra, delar med sig av leksaker eller vill hjälpa andra barn och pedagoger med något. Slutligen visade studien på hur pedagoger använde avledning då de ville avleda och påverka barnens fokus till något annat. Resultatet visar på hur barn blir vägledda och hur vägledningen uttrycks olika beroende på situation. Rantala (ibid) menar hur förskolans verksamhet kan uppfattas vara både situations- och språkbunden då barnen vägleds till att lyssna till andra och agera på ett visst sätt i en given situation. Vägledningen kunde ibland vara förankrade i förskolans läroplansuppdrag medan den i andra verkade förankras i pedagogernas personliga erfarenheter (ibid).

2.2 Dilemma

I sin rapport synliggör Persson & Tallberg Broman (2019) begreppet dilemma med utgångspunkt i förskollärares erfarenheter om sitt uppdrag. Genom att bland annat intervjua förskollärare gavs de möjlighet till ökad kunskap för förskollärarens erfarenheter kring dilemman i olika situationer. Bland annat så beskriver en förskollärare hur den höga frånvaron på avdelningen skapar en otrygghetskänsla hos barn och personal vilket leder till att förskolläraren upplever en svårighet i att kunna möta upp och se det enskilda barnet. Ibland behöver förskollärare välja bort exempelvis en rast eller reflektionstid för att avdelningsansvaret ligger hos dem. Förskollärare berättar även hur

(14)

8

engagemang och vilja finns för fortbildning men att personalsituationen hindrar dem att delta. De tvingas i stället att prioritera förskolans akuta situationer. I sin rapport har Persson & Tallberg Broman (ibid) kunnat urskilja specifika dilemman som visat på hur förskollärares profession på olika sätt behöver förstärkas. Resultatet visar hur den lojalitet förskollärarna uttrycker i intervjuerna kan vara stressrelaterad och ligga till grund för förskollärarens gränslösa engagemang för både barn och verksamhet. Förskollärare berättar om uppdragets svårighet hur en situation i sin tur kan orsaka flera dilemman. I samband med den reviderade läroplanen och förskollärarens förtydligade ansvarsområden påverkades förutsättningarna för förskollärarens uppdrag (Persson & Tallberg Broman, 2019). Ett dilemma i sig kan även innefattas av begreppet barnets bästa. I förskolans verksamhet ska barnets bästa beaktas i utbildningen. Samtidigt kan det uppstå dilemma för hur förskolläraren faktiskt kan arbeta med och främja det enskilda barnets bästa.

Eriksen (2020) har analyserat och undersökt dilemmat i begreppet barnets bästa, vilket hon menar kan tolkas ur ett vuxenperspektiv. Exempelvis hur barnsynen förändrats över tid och rätten till barnets bästa måste diskuteras utifrån vuxnas kontroll och skydd mot barnets självständighet och självbestämmande. Pedagogerna i förskolans verksamhet är de som tolkar vad de uppfattar är barnets bästa. De beslutar dagligen i förskolan för många olika situationer medan barnet självt kan besluta inom andra områden. Eriksen (ibid) hänvisar till en norsk utredning som riktade ett särskilt fokus på de yngsta bar- nens rätt att delta. Det ska finnas tillräckligt med pedagoger som kan lyssna på barnet, involvera hen samt identifiera barnets uttryck.

Detta menar Eriksen (2020) är ett dilemma då pedagogen kan uppfatta att barnets vilja inte är till barnets bästa vilket kräver ett professionellt omdöme av pedagogen. Det kan därför vara viktigt att barns självbestämmande mot den vuxnas kontroll förblir ett diskussionsämne i förskolan där utmanande situationer synliggörs. En annan aspekt är hur den norska rammeplanen (läroplanen) enligt Eriksen (ibid) lyfter att samarbetet mellan förskolan och vårdnadshavare alltid ska vara till barnets bästa. Det innefattar till exempel vårdnadshavarens möjligheter att delta och bidra med synpunkter om vad som är barnets bästa i olika situationer. Det ställer i sin tur krav på pedagogernas etiska medvetenhet, förhållningssätt och kompetens. Genom att diskutera barnets bästa som en grundläggande tolkningsrättslig princip kan det resultera i att vårdnadshavarna får ökat inflytande och rättigheter. I artikel 5 och 18 i barnrättskonventionen erkänns vårdnadshavarnas det huvudsakliga ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. De har en central roll både inom juridiskt och pedagogiskt perspektiv vilket kan påverka i situationer när förskolans pedagoger är oense med vårdnadshavarna. Eriksen (ibid) menar att

(15)

9

dessa utmaningar och dilemman i samarbetet måste inträffa eftersom det bidrar till gränsdragningar för förskolans respektive vårdnadshavarnas ansvar.

2.3 Barns rättigheter

Sims (2015) problematiserar hur barns kunskap vanligtvis jämförs mot förskolans läroplan och vilka konsekvenser det får på barns rättigheter. Därför har hon undersökt hur en planeringsstrategi kan bidra till att förskolläraren kan säkerställa barns rättigheter i stället för att fokusera på vad barnen behöver uppnå utifrån läroplanens specifika strävansmål. Sims (2015) menar att förskolläraren fokuserar på vilka kunskaper eller färdigheter ett barn inte besitter och gör antaganden om att detta är något barnet ska uppnå. Det finns därför inget utrymme för barnets tankar och åsikter i frågan. Hon menar att det finns forskning som visar på riskerna med ett sådant förhållningssätt. Detta kan påverka barnets självkänsla och riskerar bli en inlärd inställning till barnets egna brister. Ett tillvägagångssätt är att fokusera på barns rättigheter.

Begreppet barns rättigheter växte fram med FN:s deklaration om barnets rättigheter 1959 och senare konventionen 1989 (Sims, 2015; UNICEF, 2020a).

Ett rättighetstänkande arbetssätt inleds med att titta på barnets styrkor för att sedan ramas in till planeringen i barnets rättigheter. Ramverket gör det möjligt för förskollärare att omformulera sitt tänkande till att fokusera på barns rättigheter (Sims, 2015). Det viktigaste är att det förskolläraren gör fokuserar på att säkerställa barnets rättigheter. Det är också viktigt att förskolläraren förstår att barns rättigheter kan uppfyllas på fler än ett sätt. Resultatet visar hur tillvägagångssättet under lång tid placerat det enskilda barnet som mottagare av läroplan och vuxnas handlingar. Sims (ibid) argumenterar för att förskollä- rare måste anta ett rättighetsfokus och flytta förhållningssättet från vad förs- kolläraren menar att barnet ska lära sig till vad hen måste ansvara för att göra så barnets rättigheter uppfylls. Först när detta uppnås bidrar förskollärarna till att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till ett levande dokument (Sims, 2015). Tellgren (2019) har genom fältanteckningar, observationer och semistrukturerade intervjuer följt förskollärare vid två förskolor i deras arbete med barns rättigheter. Resultatet visade hur förskollärare i förskolan jämfört med lärare i skolan arbetar annorlunda med barns mänskliga rättigheter. De observerade förskolorna synliggjorde enbart lärande i och genom rättigheter och inget om rättigheter. Undervisningen om barns rättigheter utformas efter praktiska moment, färdigheter samt förståelse.

De observerade förskolornas målbeskrivningar har inte specifikt uttryckt att de arbetat med ett strävansmål som barns rättigheter. Tvärtom så finns både barns delaktighet och inflytande med som lokalt och nationellt mål, något som förskolorna rankar högt (ibid).

(16)

10

2.4 Barnets bästa

Shiratzki (2003) gör skillnad på hur begreppet barnets bästa i rättsliga sammanhang bland annat innebär att lösa tvister där huvudsyftet är att barnet ska skyddas. I övriga utomrättsliga sammanhang innebär det att ge all den omsorg, kärlek, omtanke samt omvårdnad som barnet behöver. I dessa utomrättsliga sammanhang kan barnets bästa inte tvingas fram som i ett rättsligt perspektiv. Utan det ligger hos den enskilda individens förhållningssätt att ge det enskilda barnet lite extra. För att samhället ska ha en gemensam syn har det därför föreslagits hur barnets bästa ska förstås. Svenska Barnkommittén har föreslagit att barnets bästa ska utgå från ett objektivt samt subjektivt perspektiv (Shiratzki, 2003). Ett objektivt perspektiv innefattar de individer som i olika instanser bedömer ur barnets bästa som grundas i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett subjektivt perspektiv innefattar det enskilda barnet (ibid).

Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) beskriver att förskolan ingår i skolväsendet och hur förskolan ska spegla de angivna rättigheter och värden i FN:s konvention om barnets rättigheter. Det enskilda barnet ska utveckla förståelse om sina rättigheter, få rätt till inflytande och delaktighet samt att utbildningen ska utgå från barnets bästa (ibid). I artikel 3 om barnets bästa i barnrättskonventionen (UNICEF, 2020b), står det att alla handlingar gällande barn ska bedömas vad som är det bästa för barnet. Ekman (2020) belyser hur artikeln avser att vi främst ska ta reda på vad barnets bästa är för att kunna främja det. I originaltexten som är skriven på engelska står; ”the best interests of the child shall be primary consideration” (Ekman, 2020, s. 98). Enligt Ekman (ibid) avser denna originaltext svensk lag och alltså inte den svenska översättningen, varför det kan vara bra och komma ihåg originaltexten.

Artikel 3 benämns ibland av barnrättskonventionen som portalparagrafen och anledningen till det är att visa på hur barnets bästa är konventionens huvudsakliga syfte. Artikeln ska även ses på tre sätt; att barnets bästa prioriteras, som en metod och som en generell tolkningsprincip. Så innan artikeln kan användas som tolkningsprincip och som underlag för andra intressen behöver den vuxna först undersöka vad som är barnets bästa. I allmänhet betyder det att barnets bästa värderas så högt att det kan resultera i en generell tolkningsprincip (ibid).

Artikel 3 om barnets bästa är komplext då åsikter kan skiljas åt samt att barnets bästa idag behöver inte vara barnets bästa imorgon eller om 20 år (Ekman, 2020). Därför är barnets bästa ständigt i rörelse då det omfattas av områden som hela tiden förändras. Artikelns syfte är att synliggöra och bekänna övriga rättigheter ur barnrättskonventionen. En annan rättighet kan därför aldrig förminskas eftersom det då påverkar barnets bästa negativt.

(17)

11

Vidare belyser Ekman (2020) sambandet mellan artikel 3 och artikel 12.

Artikel 3 handlar om hur alla beslut som rör barnet alltid ska bedömas utifrån barnets bästa. Artikel 12 handlar om alla barns rätt att höras och uttrycka sin mening där barnets åsikter ska respekteras utifrån mognad och ålder (UNICEF, 2020b). Om kraven i artikel 12 inte uppfylls kan inte heller artikel 3 tillämpas korrekt. Det innebär att det inte går att prioritera vad som är bäst för barnet om barnets egen åsikt inte kommer till uttryck (Ekman, 2020).

2.5 Sammanfattning

Under detta avsnitt har tidigare forskning tagits upp som visar hur synen på barns inflytande kan variera och hur förskolläraren ibland är mer mottaglig och accepterande inför barns inflytande. Vidare lyfts hur förskollärare upplever dilemman i förskolan kopplat till personalbrist i samband med sjukdom.

Barnets bästa har även belysts som dilemma där förskollärarens möjlighet att arbeta främjande har ifrågasatts. Till exempel hur det bland annat ställer olika krav på förskollärarens förhållningssätt och etiska medvetenhet. Barnets rättigheter har även lyfts fram där förskollärarens förhållningssätt och medvetenhet diskuterats. Slutligen har begreppet barnets bästa tagits upp för att öka förståelse av begreppets innebörd ur både ett objektivt och subjektivt perspektiv.

(18)

12

3 TEORI

Ordet fenomen kommer ursprungligen från grekiskan och betyder det som visar sig, vilket är den betydelse fenomenologin använder (Bengtsson, 2005).

Inom fenomenologin ligger intresset i ”att det inte kan finnas något som visar sig utan att det finns något som det visar sig för” (Bengtsson, 2005, s. 12). Det fenomenologiska perspektivet undersöker alltså hur människan upplever ett specifikt fenomen (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Människans erfarenheter, handlingar och uppfattningar skapar en verklighetsuppfattning om livsvärlden vilken innefattar alla levande ting i den fysiska världen.

Fenomenet som uppenbarar sig för människan försöker forskaren förstå och förtydliga (ibid). Det finns variationer av fenomenologin vilka kan delas in i tre faser: förfenomenologisk fas, beskrivande fenomenologi samt gränsöverskridande fenomenologi (Bengtsson, 2005). I den första fasen överförde Husserl teorier som han mottagit av sin lärare vilket var ett viktigt anslag till grunden inom psykologin som vetenskap. Den andra beskrivande fasen talar Husserl om som en kritik kring varierade förståelser av filosofin. I den sista gränsöverskridande fasen diskuterar Husserl hur livsvärlden som erfaras helt utgår från medvetenheten, vilket också var den inriktning som Husserl helt utgick från inom fenomenologin (ibid).

Den här studien utgår från en fenomenologisk ansats då den avser att utforska människans erfarenhet kring fenomenet barnets bästa (Bengtsson, 2005).

Fenomenologin har varit i rörelse sedan 1760-talet men fick en avvikande och ny inriktning genom tyska filosofen Edmund Husserl under 1900-talets (ibid).

3.1 Livsvärld

Vi kan förstå livsvärlden som den verklighet människan erfar och ständigt befinner sig i. Den kan utgöra en mångfald av varierade egenskaper, betydelser och användningsområden och därför kan livsvärlden vara variationsrik och komplicerad. Även om livsvärlden i sig är neutral är den ömsesidigt beroende av människan som lever, agerar och erfar i den. Det är en social värld som består av mänsklig struktur och skapade föremål som förs över från en människa till en annan. Så länge hen är i livet kommer människan aldrig att undkomma livsvärlden. I allt vad människan tar sig för finns livsvärlden alltid där. En livsvärldsansats inriktas mot att världen undersöks så som den visar sig för människan men att forskningen måste fokusera på livsvärldarnas mångfald och komplexitet. Inom fenomenologisk ansats innebär det att forskaren och informanterna är oskiljbara i sina livsvärldar. Forskaren behöver skapa en brygga mellan sin egen livsvärld och informantens livsvärldar (Bengtsson, 1998; 2005).

(19)

13

3.2 Den levda kroppen

Maurice Merleau-Ponty förde Husserls fenomenologiska tradition vidare och utvecklade den på nytt (Bengtsson, 1998). Livsvärlden är utgångspunkten men till skillnad från Husserl menade Merleau-Ponty att livsvärlden aldrig kan överskridas. Den är inte enbart, som Husserl menade, vetenskapens utgångspunkt utan den utgör en reell och fortlöpande grund. Merleau-Ponty menar att samhället, kultur, historia, natur och subjekt inte är något som lever bredvid varandra, utan lever och existerar i en sammanflätad konstellation, vilket kallas för livsvärlden. Det är en värld som formas av subjektets handlingar, erfarenheter och samvaro. Med subjekt menar Merleau-Ponty att den egna levda kroppen är något som människan aldrig kan skiljas från och som alltid är närvarande i allt den gör (ibid). Som Bengtsson skriver: ”Världen kommer på så sätt att gestalta sig ur ett kroppsligt perspektiv och över huvud taget genom den egna kroppens till-världen-vara, som Merleau-Ponty säger”

(Bengtsson, 1998, s.49). Genom att människans kropp blir en tillgång i världen kan också människan förstå att förändringen hen gör med sin kropp kan komma att påverka och förändra världen runtom (ibid).

3.3 Anknytningsteorin

Anknytningsteorin berör känslomässiga och nära relationer och vilken betydelse det får för individens utveckling (Aroseus, 2013). John Bowlby menade att samtliga barn från det att de föds har behov som de behöver få hjälp att tillgodose. Något som barn i tidig ålder gör för att överleva är att knyta an till en eller några personer i sin omgivning som tillgodoser det lilla barnet mer eller mindre regelbundet. Exempelvis så har barnet ungefär vid ett års ålder memorerat sina anknytningserfarenheter och därför skapat inre omedvetna modeller för hur en relation kan fungera. Inom anknytningsteorin belyser Ainsworth (ibid) teorins olika indelningar utifrån barnets beteende och benämner beteendet utifrån trygg och otrygg anknytning.

(20)

14

4 METODANSATS

Under detta avsnitt kommer jag att presentera metodansats, valet av tillvägagångssätt för datainsamling samt analys.

I studien kommer jag utgå från den fenomenologiska metodansatsen.

Enligt Szklarski (2019) lämpar sig denna metodansats då forskaren utgår från empiri i stället för teori. Som forskningsmetod är syftet med fenomenologi att besvara ett kunskapsintresse vilket omfattas av två grundläggande kriterier.

Första kriteriet innebär att kunskapsintresset måste beröra ett fenomen. I det andra kriteriet ska kunskapsintresset riktas mot upplevelsens betydande del (ibid). Fördelen är att lättare kunna tydliggöra studiens specifika fenomen.

Fenomenologin är skapad av Husserl och är en filosofisk teori som innebär att medvetande är meningsskapande och riktat. ”Medvetandet är riktat i den meningen att det alltid finns något objekt som medvetandet betraktar”

(Szklarski, 2019, s.149). I det meningsskapande samspelet mellan en människas medvetande och ett föremål, bildas en verklighetsbild av hur människan upplever den. Metodansatsen inom fenomenologin rekommenderar att den mänskliga upplevelsen riktas mot fenomenets oföränderliga innersta väsen (ibid).

4.1 Datainsamling

Studien bygger på material insamlat genom semistrukturerade intervjuer med syfte att synliggöra förskollärares upplevelser kring förskolans verksamhet i förhållande till barnets bästa (Bilaga 2). För att samla in data är intervjuer en vanligt förekommande metod som kan bidra till att forskaren får tydliga och detaljerade beskrivningar (Christoffersen & Johannessen, 2015). Samtalet mellan forskaren och informanter gör det möjligt för forskaren att få en insyn i informantens livsvärld. I tolkningen av de fenomen som beskrivs bör intervjun leda till att informanten kan synliggöra sin vardagsvärld för forskaren (ibid). Till intervjuerna har ljudinspelning genomförts för att få en mer omfattande kvalitet på intervjuerna samt att säkerställa informanternas svar. Löfgren (2014) beskriver hur ljudinspelningsutrustning kan påverka både intervjun och analysen och därför kan dess kvalitet höjas. När intervjun spelas in kan forskaren helt fokusera på informantens svar och eventuellt ställa följdfrågor (ibid). Genom att intervjuerna spelats in kan forskaren i efterhand transkribera informanternas svar för att underlätta analysarbetet (Back &

Berterö, 2019). Enligt Nationalencyklopedin (Transkribera, u.å.) innebär transkribera att överföra tal till skriven text med ambitionen att återanvända uttalet så precist som möjligt. Christoffersen & Johannessen (2015) menar att kvalitativa metoder kan karaktäriseras genom att forskaren försöker samla in data från ett begränsat antal personer, vilka benämns som informanter. Inför

(21)

15

en kvalitativ intervju kan forskaren utse informanter utifrån strategiska urval (ibid).

4.2 Urval

I min studie utgick jag från kriteriebaserat urval. Informanterna i studien var i blandade åldrar, hade olika lång erfarenhet inom förskolans verksamhet, arbetade på olika geografiska platser i landet. Vidare varierade omfattning av fortbildning och i studien deltog totalt fem yrkesverksamma förskollärare.

Kriterierna som informanterna skulle uppfylla i studien var att de arbetar som förskollärare och har en förskollärarlegitimation. För att hitta informanter så har i några fall rektorer kontaktats genom att jag mailat ut informationsbrev till både rektor och förskollärare. Respektive rektor fick förfrågan om de godkände undersökningen för att sedan skicka informationen vidare till avdelningarna.

I skrivande stund pågår en samhällspandemi vid namn Covid-19 som påverkar hela världen. Det har därför varit en utmaning att få tag på förskollärare som hade tid att delta i studien. Totalt mailade jag till tolv olika rektorer runtom i Sverige och jag fick svar från en rektor som återkopplade att de skickat vidare mitt informationsbrev till sina förskoleavdelningar. Därefter var det tyst, jag fick ingen återkoppling. Därför vände jag mig till fem personer anställda som förskollärare och frågade dem om de ville ställa upp utanför deras arbetstid. Informanterna arbetar i olika kommunala förskolor runt om i Sverige. Deras arbetslivserfarenhet varierade mellan två år och trettioett år.

Dessa personer är jag inte personligen vän med, utan är personer som jag endast är bekant med genom utbildning eller arbete. De är alla utbildade och yrkesverksamma förskollärare. Jag vet däremot inte på vilken specifik förskola de arbetar på idag.

4.3 Genomförande

Inledningsvis gick jag igenom syfte och frågeställning för att bestämma valet av metod till studien. När intervju fastställdes som datainsamlingsmetod funderade jag över innehållet i intervjuguide och tillvägagångssätt.

Intervjuguiden är konstruerad efter introduktionsfrågor, nyckelfrågor samt avslutande del (Christoffersen & Johannessen, 2015). Efter att intervjuguiden var klar sammanställdes samtyckesblanketter (Bilaga 1) tillsammans med informationsbrev till rektor och förskollärare som efter godkännande från handledare mailades ut. Innan intervjun startades presenterades forskaren och syftet med intervju kopplat till det självständiga arbetet samt information om informantens rättighet att när som helst kunna avbryta sin medverkan i studien.

Det informerades även om hur alla svar som informanten lämnar kommer behandlas och förvaras så ingen obehörig kommer kunna ta del av dem. Vidare

(22)

16

informerades det om hur informantens identitet skyddas enligt GDPR (Integritetsskyddsmyndigheten, 2021). Löfdahl (2014) beskriver vikten av att den data som informanten lämnar endast får användas i det självständiga arbetet vilket hon hänvisar till nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Till sist informerades informanten om att all data som samlats in i syfte för studien kommer raderas så snart studien är godkänd och publicerad samt att inspelningsutrustningen var satt i ett så kallat flygplansläge. Intervjun genomfördes i ett digitalt mötesrum som heter Zoom. Informanten fick tillgång till rummet via en länk som mailats till hen innan och i rummet kunde både forskare och informant se och höra varandra i realtid. Intervjuns ljud spelades in med hjälp av en smarttelefon. Under den tid som intervjun spelades in var telefonen satt i flygplansläge vilket innebär att radarförbindelsen är nedkopplad och ingen obehörig kan hacka sig in i telefon under inspelningens gång (Flygplansläge, u.å.). Sedan fick informanterna besvara på tre inledande frågor om sig själv, följt av frågor kring barnets bästa och slutligen frågor gällande barnrättskonventionen (Bilaga 2). Tidsmässigt tog intervjuerna mel- lan 15–45 minuter att genomföra och varierade beroende på informantens om- fattning på svar. Intervjun avslutades med metoden att när det endast var tre frågor kvar att besvara upplystes informanten om detta som en avrundningsstruktur. Informanten gavs tid att tillägga eller ändra något i sitt svar innan intervjun avslutades helt (Christoffersen & Johannessens, 2015).

Avslutningsvis tackades informanten för sitt deltagande och bidrag i studien.

4.4 Databearbetning/Analysmetod

Ur ett fenomenologiskt perspektiv kan analysen ofta grunda sig i meningsinnehållet. Det innebär att forskaren intresserar sig för datamaterialets innehåll där forskaren tolkar innehållet med syftet att skapa sig en djupare förståelse av informanternas upplevelser. Denna analytiska metod kan benämnas som innehållsanalys där analysen av meningsinnehållet sker i fyra huvudsteg (Christoffersen & Johannessen, 2015).

Den första är helhetsintryck och sammanfattning av meningsinnehåll där forskaren granskar insamlade data och letar efter intresseväckande och centrala teman. Den andra belyser koder, kategorier och begrepp vilket innebär att forskaren försöker hitta meningsbärande delar i materialet. Den tredje är kondensering vilken också utgår från kodningen där syftet är att fokusera på det väsentliga i det kodade materialet. Den fjärde och sista fasen är sammanfattningen där nya kunskaper och uppfattningar kan skildras (Christoffersen & Johannessen, 2015). I min analys har jag i fyra steg utgått från att analysera meningsinnehållet. I det första steget lyssnade jag till och transkriberade respektive intervju (Transkribera, u.å.). Samtidigt antecknade jag mina tankar kring det som berättades och om det var något nytt jag inte

(23)

17

hört under intervjun. I ett word-dokument gjorde jag tre olika kolumner där frågan tillsammans med informantens svar och min analys skrevs ned (Tabell 1). Sedan analyserade jag vilka kategorier som var gemensamma och intresseväckande i förskollärarnas intervjuer vilket resulterade i att jag ur analysen fick fram elva olika kategorier. I det tredje steget har jag av de elva kategorierna valt ut tre kategorier som är centrala och meningsbärande i min studie som erfarenheter av att arbeta med barnets bästa, utmaningar i att arbeta med barnets bästa samt framtida visioner. I det fjärde och sista steget gör jag en sammanfattning av avsnittet där ny kunskap och uppfattningar lyfts fram.

4.5 Tillförlitlighet och trovärdighet

För att uppnå kravet om kvalitet i forskning behöver vissa allmänna principer förtydligas. Min studie uppnår en hög tillförlitlighet då varje intervju innebar att samtliga informanter fick besvara en och samma intervjuguide. De gavs samma utrymme att kunna tolka och besvara frågan utifrån det sätt som var bekvämt för dem. Tillvägagångssättet inför och under varje intervju var likvärdig vilket kan bidra till att resultatets kvalitet stärks. Vetenskapsrådet (2017) belyser etiska principer som alla forskare ska följa; trovärdighet, objektivitet, opartiskhet, oberoende, tillförlitlighet samt skyldighet. Forskaren ska värna om forskningspersonerna genom att bidra till att skapa fortsatt tillit till forskning och att främja rekrytering av informanter i framtida studier. I min studie har trovärdighet förekommit redan i informationsbrevet till både rektor och förskollärare. De har där informerats om studiens syfte, frågeställning och motivering till varför studien belyser ämnet barnets bästa.

Informationen till informanterna och rektorer har varit saklig och tydlig.

Genom informationen skulle de ges tillräckligt med förståelse kring studien och dess syfte att inga övriga frågor eller funderingar skulle krävas. Under processen har jag som forskare tänkt på vikten av att förhålla mig opartisk och oberoende. Det var av stor vikt att mina egna hypoteser och tankar kring resultat hölls passiva under hela processen för att inte riskera och påverka studiens resultat. Detta har också bidragit till studiens tillförlitlighet och

12, Barnrätts-

konventionen blev lag 1 januari 2020. Hur har konventionen synliggjorts på avdelningen?

Vi har arbetat mycket utifrån barnkonventionen tillsammans med barnen om jag säger. Vi har ju haft mycket verktyg från den här webbsidan som barnkonventionen har och arbetat mycket utifrån det och pratat väldigt mycket om barnens rättigheter och just det här vad man ska göra om man känner sig utanför.

Förskollärare visar på medvetenhet att tillsammans med barnen undervisat om barnrättskonventionen och hur de använt sig av färdiga verktyg och material som webbsidan erbjuder.

Tabell 1

(24)

18

trovärdighet. Informanternas intressen är det som framkommit i mitt resultat och det är deras upplevelser och erfarenheter som ligger till grund för studiens resultat. Kommunikationen har under hela processen varit avgörande för att informanter ska få tillräcklig och rätt information samtidigt som jag ska förstå vad informanterna berättar om. Slutligen har min studie skyddat framtida informanter och forskare genom att följa de forskningsetiska principer och förhållningssätt som ligger till grund för studien (Vetenskapsrådet, 2017).

4.6 Etiska överväganden

Innan studien påbörjades fyllde jag och min handledare i blanketten ”Anmälan om behandling av personuppgifter i uppsatsarbete” som handledaren skickade till diariestationen på fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap vid Karlstads universitet. Inledningsvis mailade jag ut informationsbrev till rektorer runt om i Sverige där de fick information om studiens namn, dess syfte och frågeställning samt tillvägagångssätt. I samma mail fick de även ett informationsbrev till förskollärarna som rektorn efter sitt godkännande kunde skicka ut till respektive avdelning. Inför intervjun delgavs mitt urval av informanter (förskollärare) ett informationsbrev med förklaring om syftet med min studie, studiens namn, uppskattad tid, hur den ska beröra området barnets bästa och att den kommer att genomföras med ljudinspelning.

Deltagandet i studien var frivilligt och om informanten ville delta fick de läsa igenom och signera en samtyckesblankett (Bilaga 1) där jag återberättade om studiens innehåll samt information om intervjuns längd och att ljudinspelning kommer att ske. Innan intervjun påbörjades informerades informanten om sina rättigheter att när som helst kunna avbryta sitt deltagande och ta tillbaka sitt samtycke och att alla hens uppgifter skyddas enligt Vetenskapsrådets (2017) konfidentialitetskrav och GDPR (Integritetsskyddsmyndigheten, 2021).

Intervjuerna har sedan transkriberats vilket innebär att studiens empiriska data avidentifierats och kodats för att tillgodose informanternas skydd av personuppgifter samt för att upprätthålla mitt forskaransvar (Transkribera, u.å.). I olika sammanhang kan forskningsetiken begränsas till de medverkande i forskningen medan forskaransvaret i relation till forskningen benämns som forskaretik, exempelvis forskarens ansvar kring publicering (Vetenskapsrådet, 2017). Till sist informerades informanterna om att intervjuns empiriska data enbart kommer användas i syfte till min studie samt att jag först efter godkännande och publicering av studien kommer radera all data som inkommit.

Då syftet har ändrats kontinuerligt under processens gång har det resulterat i att syftet på informationsbrevet inte stämmer överens med den publicerade studiens syfte.

(25)

19

Vidare har jag tagit bort handledarens och mina kontaktuppgifter i samtyckesblanketten efter att den lagts till i mitt självständiga arbete.

(26)

20

5 RESULTAT

Det fenomenologiska perspektivet har bidragit till att förtydliga förståelsen för förskollärarens upplevelser, medvetenhet och erfarenheter. Genom att fokusera på specifika teman ur förskollärarnas upplevelser i olika situationer kunde jag bli mer medveten om deras livsvärldar, upplevelser och erfarenheter utifrån deras levda kropp. Det kan till exempel vara hur min förståelse för förskollärarens upplevelser har berikat mitt perspektiv på vad som kan vara barnets bästa och enligt vem. Detta kan bero på vilka erfarenheter förskolläraren bär med sig eller hur hen upplever något utifrån sin levda kropp.

Fallet om Esmeralda (Femina, 2020) har i studien bidragit till att synliggöra vikten av förskollärarens medvetenhet att både se och uppmärksamma det enskilda barnet för att tidigare kunna uppfatta eventuella förändringar i barnets beteende och deras anmälningsplikt. Jag har också blivit medveten om hur förskollärarnas barnsyn och förhållningssätt visat på hur de yngsta barnen ses som ”för små” i viss undervisning och hur dessa resultat kommit och bli ett viktigt bidrag i min studie.

Med hjälp av olika teman kommer detta avsnitt presentera informanternas intervjuer med utgångspunkt att besvara forskningsfrågorna. De teman som var gemensamma för förskollärarna var trygghet, bemötande, kollegiala samtal, belysa barnets rätt i förskolan samt utmaningar.

I studien har jag frågat förskollärare om dem någon gång under sina verksamma år deltagit i någon fortbildning. Det kan för studiens syfte vara intressant att ta del av då det kan påverka verksamhetens kvalitét och förskollärarens professions och kompetensutveckling. I mina resultat och tematiska analys kommer jag först presentera de medverkande förskollärarnas bakgrund. Sedan presenteras resultatet som följer strukturen av olika teman som trygghet, bemötande, kollegiala samtal, belysa barnets rätt i förskolan och utmaningar. Här presenterar jag vilka erfarenheter förskolläraren har av att arbeta med barnets bästa i förskolan och vilka utmaningar de erfarit. Slutligen kommer jag presentera de utmaningar och dilemman som förskollärarna gav uttryck för och sedan en kortare sammanfattning av avsnittet.

5.1 Bakgrund

Jag har intervjuat fem förskollärare som har arbetat mellan två och trettioett år i förskolans verksamhet. Deras erfarenheter av fortbildning skiljer sig åt.

Någon menar att hen fått enstaka timmar medan en annan benämner hur hen fått NPF-utbildning och kontinuerligt reflektionstimmar varje vecka och månad. En tredje beskriver hur hen fått men också själv sökt fortbildning.

Förskolläraren betonar att den mest omfattande fortbildningen är den som

(27)

21

genomförs nu, en kurs som hen sökt själv. En fjärde förskollärare beskriver hur det är svårt att uppge antal timmar men att i början av hens anställning var det mer kontinuitet kring fortbildning och att det blivit allt mindre genom åren. En femte förskolläraren beskriver hur hen under alla sina verksamma år kontinuerligt fått fortbildning, både genom arbetsgivaren men också sånt som hen sökt och engagerat sig för själv. Jag har valt att inte specifikt benämna dem eller tydliggöra vems citat som tillhör vilken förskollärare för att skydda deras identitet.

5.2 Trygghet

Förskollärarna uttryckte upplevelsen av hur begreppet barnets bästa innebär att det enskilda barnet ska känna trygghet för att komma till och vistas i förskolan. Till exempel hur barnet ska känna att de kan utvecklas och uppleva gemenskapen som förskolan erbjuder. Några av förskollärarna uttryckte även hur anknytningen kan vara avgörande för barnets bästa i förskolan.

Framför allt att när barnen är i förskolan hos oss att de kan få känna trygghet, att de får utvecklas och att de får tillfälle till gemenskap i förskolan och även socialt utvecklas.

Det betyder väl att man ser till att barnet ska ha det så bra som det bara kan. Det jag tycker är viktigt är ju tryggheten och kontakten som man skapar med barnet.

För får man det tryggt på förskolan så tänker jag att då kan man bygga mycket.

Några förskollärare uttryckte även upplevelsen av hur barnets bästa innebär att det är individuellt. Barnets bästa innefattar att det är barnets behov som kommer till uttryck i förskolan och är det som får utrymme.

Men alltså det tycker jag är så individuellt. För det är ju från barn till barn. Alltså det som är det bästa för ett barn behöver ju inte alls vara det bästa för ett annat barn. För mig är alla individer så man måste gå in på individnivå för att kunna säga att nu har vi gjort det bästa för det här barnet.

Jag tycker att där jag jobbar så är vi väldigt noga med att liksom se vad varje barn behöver, hur vi kan liksom, det här barnet behöver vi möta i hallen på morgonen. Eller den här behöver få komma in, nu behöver vi liksom, hur man anpassar verksamheten för de olika barnen vilket inte alltid är lätt eftersom man har 15 individer och jag jobbar ju på småbarn så där är det verkligen att de kan ju inte riktigt prata själva utan det gäller ju att ha en dialog med föräldrarna om vad de gör hemma liksom så att man får det bästa hemifrån och sen att vi kan göra det bästa hos oss när de är där. Så det är ju liksom ja, en öppen dialog hela tiden med både kollegor och vårdnadshavare och rektor om så behövs, men ja.

Samtliga förskollärare uttryckte upplevelsen av vikten att man som pedagog behöver vara lyhörda för barnets intressen och önskningar. På så vis är det

(28)

22

barnen som lite grann styr verksamheten vilket bidrar till att barnet även får inflytande. Vidare menar några förskollärare att barnets önskningar ibland får ske med lagom stor dos. Till exempel hur upplevelsen av att man som pedagog är lyhörd för barnets intressen och önskningar inte innebär att de alltid kan få som de vill.

Ja framför allt att vi lyssnar mycket till barnen. Sen är ju inte det samma sak som att barnen alltid kan få som de vill men att, att varje barn i alla fall för göra sig hörd. Och hur syns det i verksamheten? Det syns genom dokumentation som vi gör där barnen kan få uttryckligen visa att de påverkar vår verksamhet. [...]

Mångsidighet på möjligheten till utveckling och utbildning är ju en förutsättning för barns bästa kan ju jag tycka också. Skulle vi utforma våra miljöer på väldigt enkelspårigt sätt skulle ju inte alla barns bästa kunna tillgodoses i de miljöerna.

För mig är det jätteviktigt att barnet känner en trygghet på förskolan när den kommer till oss. Att den kan lite på mig som en annan vuxen när dess vårdnadshavare inte är närvarande. Och då är det min uppgift och se till att barnet har det så bra som möjligt utan sina vårdnadshavare. Och då måste det vara, känna trygghet och lita på mig för att det ska kunna utvecklas i den takt som den kan. Och då är det de här grundbehoven måste ju vara tillfredsställda först och främst tryggheten, men sen är ju sömnen jätteviktig och maten är jätteviktig och trösten är jätteviktig. Att de vet, att barnen vet att jag finns där för de. För det är väldigt många timmar av deras liv som de är på förskolan, en stor del av deras vakna tid som de är på förskolan och då måste jag göra det så bra som möjligt för de.

Sammanfattningsvis uttrycker förskollärarna hur begreppet barnets bästa innebär att man ser till det enskilda barnets behov och önskningar. Behovet är individuellt som kan ändras från en dag till en annan. De uttrycker även hur anknytningen mellan barn och förskollärare kan vara avgörande för att barnet ska kunna uppleva sitt bästa i förskolan.

5.3 Bemötande

Flera förskollärare uttryckte upplevelsen i hur bemötandet från vårdnadshavarna kunde variera beroende på vårdnadshavarens medvetenhet eller åsikt i vissa situationer. Förskollärarnas upplevelser visade på en komplexitet mellan vad vårdnadshavaren anser är barnets bästa i förhållande till vad förskolläraren menar är för barnets bästa i verksamheten.

Det här med föräldrar också... Man lyssnar ju in föräldrar och ibland kanske man inte tycker samma sak. De tycker en sak och vi kanske en annan men att man ändå försöker kompromissa. Och ibland kan jag tycka det är svår när man vet att barnen kanske har det lite jobbigt och kunna bemöta det på rätt sätt och man har föräldrarna emot sig. Varför gör ni inte så här? Varför får mitt barn inte göra det här? Det kan jag tycka är jobbigt ibland att bemöta det. (Jag frågar vad förskolläraren menar när hen säger att barnet kan ha det jobbigt hemma). Att

(29)

23

barnen har det jobbigt hemma kan vara sociala problem hemma, att nån förälder har missbruk, fattigt eller av någon anledning inte har rena kläder, sådana känsliga saker.

Ja det är ju just när kanske barnets bästa inte är vad vårdnadshavaren önskar. Då kan det bli ett problem! Det finns vårdnadshavare som uttryckligen säger att

”mitt barn ska inte leka med det barnet”, eller ”mitt barn måste leka med det barnet” eller ”mitt barn som inte delas från sitt syskon”. Och det kanske inte är barnet bästa och vi ser och erfar i verksamheten kanske inte stämmer överens med det som vårdnadshavaren önskar och det kan bli ett problem.

En förskollärares upplevelse av att arbeta vid en yngrebarnsavdelning upplevde att frågan om barnets sömnrytm på förskolan kunde vara en konflikt.

Den uppstår mellan förskollärarens perspektiv om barnets bästa i förskolan och vårdnadshavarens perspektiv om vad de anser är bästa för sitt barn.

Ja det kan ju vara en sån sak som att vi anser att de kanske behöver sova. För det anser vi att sömn föder sömn, att de behöver få en viss vila. Vi ska ju ha en väl avvägd dagsrytm med ja, dagsrutiner. Och många föräldrar tycker kanske inte att barnen ska sova på förskolan eller att de ska väckas efter en kvart eller så här. Och det kan ju också vara att vi har svårt att väcka någon efter 20 minuter och så i och med att vi har gemensamt sovrum. För att då blir det inte barnets bästa varken för det barnet eller alla andra barn som ligger i sovsalen som då blir väckta. Så det är ju en konflikt, eller vad jag en ska kalla det, en intressekonflikt som kan bli.

I frågan om förskollärarens tidigare upplevelser där barnets bästa behövde vara i fokus var det en mångfald bland upplevelser. Barngruppens storlek kunde bli en diskussion om barnets bästa gällande överinskrivningar av barn och personaltäthet. Omsorgsbehovet var en annan upplevelse. Förskolläraren uttryckte behovet av att använda termometer som mäter temperaturen i örat på barnen. Detta gjorde förskolläraren utan vare sig vårdnadshavarens och rektorns vetskap, för de får egentligen inte mäta temperaturen på barnen. För att vara säkra på att de kunde ringa hem ett barn som de misstänkte hade en förhöjd temperatur gjorde de så här. Annars var risken att barnet inte skulle bli hämtat. En annan förskollärares upplevelse beskriver om hur ett barn hamnat emellan vårdnadshavarens konflikter och dess konsekvenser.

Jag har, alltså, jag har en erfarenhet av där jag var tvungen att följa med ett barn på förhör till polisen. Barnets bästa stod verkligen i fokus framför vårdnadshavare som var i konflikt med varandra. Där man måste vara barnets trygghet oavsett om man vill eller inte. Någon måste ju vara där för barnet. Och när man då sedan behöver ta den konflikten med vårdnadshavare i efterhand eftersom de i dem lägena inte får reda på vad som sker. Det är ett typiskt exempel skulle jag säga. Det är nog det svåraste jag gjort faktiskt under åren jag jobbat, så var det den svåraste situationen utan tvekan. Inte den vanligaste, inte ofta man råkar ut för det men absolut det svåraste men ändå det viktigaste. För i det läget

References

Related documents

Om man inte kan hitta föräldrarna eller andra släktingar ska barnet få samma skydd och hjälp som andra barn får när de inte kan bo hos sina föräldrar.... Artikel 23 handlar om

Vid tillämpningen av principen om barnets bästa i vårdnadstvister föreligger även brister då yngre barns vilja inte verkar beaktas eller redovisas i tillräckligt hög

Denna studie är långt ifrån heltäckande. Principen om barnets bästa innefattar mycket mer än jag har haft möjlighet att uppmärksamma i detta sammanhang. Barnets bästa skulle

Hur prövningen av barnets bästa bör gå till beskrivs i Strängnäs kommuns Rutiner för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas

[r]

Haight et al (2002) samt Trulsson (1997) visar i sina studier på ilska och frustration från föräldrarna gentemot familjehemmen medan Hanvik & Moldestad (2002) fann att

Det författaren vill poängtera är att även om barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut och barnet har rätt att komma till tals så finns det en mängd faktorer som

Ni beskriver alla steg som ni gör när ni bygger och ni ska motivera varför ni bygger som ni gör.. Vi använde oss av stearinhjul för de var lätta att forma och det är ett bra