• No results found

Hållbar utveckling i textilslöjden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hållbar utveckling i textilslöjden"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Rapport 2010ht4738 Institutionen för utbildning, kultur och medier

Institutionen för didaktik

Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Hållbar utveckling i textilslöjden

Författare Handledare Elisabeth Sahlin Siri Homlong Betygsättande lärare

Lennart Wikander

(2)

2

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan arbeta för hållbar utveckling i textilslöjden.

Jag vill ta del av andra lärares erfarenheter samt undersöka hur eleverna upplever undervisningen.

Studien baserar på kvalitativa intervjuer med textillärare i grundskolan och elever i årskurs 8-9.

Undersökningen ger en bild av hur lärare undervisar och hur lärare och elever ser att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hållbar utveckling. Skolan har en estetisk profil där man arbetar ämnesövergripande och återkommande har inslag av hållbar utveckling i form av återbruk. Lärarna tar upp de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna av hållbar utveckling i sin undervisning, men använder sig inte av termerna. De använder sig inte heller av begreppet hållbar utveckling vilket gör att eleverna inte riktigt förstår att det handlar om det när de arbetar med till exempel återbruk. Begreppet hållbar utveckling och dimensionerna skulle kunna lyftas fram och synliggöras mer i undervisningen.

Nyckelord: slöjd, undervisning, hållbar utveckling, återbruk, intervju.

(3)

3

Inledning ...5

Bakgrund ...7

Hållbar utveckling ...7

Olika dimensioner av hållbar utveckling ...8

Hållbar utveckling i skolan ...8

Från miljöundervisning till utbildning för hållbar utveckling ...9

Syfte ... 11

Litteratur och tidigare forskning kring slöjd och hållbar utveckling ... 11

Kursplanen i slöjd ... 11

Hållbar utveckling i slöjden ... 12

Klädkonsumtion och återbruk ... 13

Frågeställningar ... 14

Metod ... 15

Urval ... 15

Kvalitativa intervjuer ... 16

Genomförande... 16

Databearbetning ... 17

Forskningsetiska reflektioner ... 17

Resultat och analys ... 18

Lärare och elever om hållbar utveckling ... 18

Textilslöjdsundervisningens bidrag till en hållbar utveckling ... 19

Ekologisk dimension ... 19

Ekonomisk dimension ... 19

Social dimension ... 22

Undervisningsexempel ... 22

Ekologisk dimension ... 22

Ekonomisk dimension ... 23

Social dimension ... 24

Diskussion ... 25

Ekologisk dimension... 25

Ekonomisk dimension ... 26

Social dimension ... 27

(4)

4

Slutsatser ... 27

Metoddiskussion ... 28

Forskningsförslag ... 28

Referenslista ... 30

(5)

5

Inledning

Hållbar utveckling är ett ämne som diskuterats mycket och som hela tiden är aktuellt. Människan måste ta vara på de resurser som finns och minska konsumtionen för att därigenom minska sopberget. Som blivande textillärare är det viktigt att följa utvecklingen för att i mitt framtida yrkesliv kunna påverka eleverna att bidra till en hållbar utveckling. Individen kan påverka konsumtionen genom sina val. Naturvårdsverket har i en ny rapport kommit fram till att den svenska importen av textilier har under åren 1995-2008 ökat från cirka 25 kg/person till cirka 35 kg/person. Vid produktionen av dessa kläder och textilier används ett flertal farliga kemikalier (Naturvårdsverket, 2010). Grimstad Klepps (2008) största tips för att minska textilavfallet är att vi människor köper färre kläder. Hon föreslår att man köper få neutrala älsklingsplagg av bättre kvalitet istället för många billiga, som snabbt blir omoderna.

Ett sätt att ta vara på de textilier man har och som blir över kan vara att återbruka dem genom att skapa nya kläder eller saker. Detta är något man med fördel kan arbeta med i textilslöjden.

Återbruk innebär enligt Nationalencyklopedin ”återanvändning på nytt av förbrukade varor eller förpackningar för ursprungligt eller likartat ändamål” (www.ne.se 2010-11-02). En ingång till denna studie är boken ”Do Redo - Konsten att slakta en tröja” (Brieditis, Evans, Lindén, 2004).

Den utkom 2004 och blev snabbt populär i skolorna och bland slöjdare och beskriver hur man kan återbruka stickade plagg. Författarna ansåg att Do Redo var menad som en protest mot konsumtionssamhället. Författarna vill uppmuntra till att skapa nya plagg med hjälp av secondhand kläder och återbruk och inspirera och öka intresset för handarbete hos den yngre generationen (Lindén, 2008). Den som inte återbrukar sina kläder kan lämna dem i klädinsamling för att säljas i second handbutiker eller skickas till andra länder. Second hand betyder andrahandsmarknad, i andra hand, försäljning av begagnade varor, bland annat kläder, möbler och leksaker (www.ne.se 2010-11-09). Beata Wickbom skriver i sin krönika Reclaima slöjden att slöjden skapar ett alternativ till dagens moderna konsumtionskultur och är en livskraftig motreaktion mot slit- och slängkulturen (Hemslöjden 2008/6).

Handarbeta för en bättre värld är samlingsnamnet på EcoCraft, en utställning som arrangeras av Länshemslöjdskonsulenterna och Jönköpings hemslöjdsförbund. I lärarförbundets tidskrift för slöjdlärare, Slöjdforum (www.lararnasnyheter.se/slojdforum, 2010-10-27) kan man läsa om denna utställning där arbeten av slöjdare, slöjdlärare och skolelever visas och temat är: Slöjd, hantverk och återbruk i nya tolkningar. Materialet som används är allt från slipsar, telefonkablar, bubbelplast till traktordäck. Alla som ville inbjöds till träffar där man diskuterade hur hållbar och nära man kan vara i sitt skapande. Ett lyckat projekt där fantasi och kreativitet spelade stor roll.

En sådan utställning kan fungera som inspiration för andra slöjdlärare. Ett av skolans uppdrag är

(6)

6

att perspektivet hållbar utveckling ska genomsyra alla ämnen. Efter genomgången grundskola ska eleverna känna till förutsättningarna för en god miljö och förstå grundläggande ekologiska sammanhang (Utbildningsdepartementet, 2006). Jag vill genom min undersökning få en bild av hur lärare arbetar för hållbar utveckling i slöjden och hur eleverna upplever undervisningen. För att samhället ska kunna nå hållbar utveckling måste jag som lärare ge eleverna verktyg för att kunna ta ansvar för sitt handlande, lära sig reflektera och i slutändan ställa krav på handeln så att de bland annat säljer mer ekologiska produkter. Jag hoppas också att jag tillsammans med kolleger ger eleverna verktyg till en sundare livsstil så att de blir individer som verkar för en bättre miljö för oss i nutid och för kommande generationer.

(7)

7

Bakgrund

I detta avsnitt förklaras begreppet hållbar utveckling och de olika dimensionerna av begreppet lite närmare. Jag belyser vad skolans styrdokument, skollagen, Lpo94 och kursplanen i slöjd skriver om hållbar utveckling. Jag redogör för skolans miljöundervisningstraditioner och tar upp tidigare forskning, som är relevant för denna studie. Forskningen behandlar begreppet hållbar utveckling i ett större perspektiv samt hållbar utveckling i skolans undervisning gällande miljöundervisningstraditioner, slöjdpedagogik, klädkonsumtion samt återbruk.

Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling fanns redan på 70-talet men fick sitt stora genombrott i mars 1987 när Brundtlandkommissionens rapport om världsmiljön, Our common future (1987) lanserades.

Brundtlandkommissionen bestod av en grupp experter, som tillsattes av FN med syfte att analysera kritiska miljö- och utvecklingsfrågor i världen (Skolverket, 2002). Hållbar utveckling är ett begrepp som har definierats på olika sätt genom åren. Den enligt Björneloo (2008) grundläggande och vida definitionen från Brundtland – rapporten lyder:

Sustainable development meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs (Björneloo 2008, WCED; 1987:87)

Definitionen har sedan bearbetats vidare i två andra dokument, Caring for the earth (1991) och Agenda 21(1992). Definitionen från Caring for the earth är: Att förbättra kvaliteten hos mänskligt liv och samtidigt leva inom ramen för de stödjande ekosystemens bärkraft (i Skolverket, 2002,s 29).

Bruntdlands definition av begreppet hållbar utveckling är svår att avgränsa entydigt och har därför kritiserats. En orsak kan vara att det traditionella begreppet tillväxt är kvantitativa och lättare att mäta än utveckling som är ett kvalitativt begrepp (Suojanen, 2001).

Arbetet för hållbar utveckling fortsatte med flera internationella diskussioner och överenskommelser under de decennier som följde. Rio konferensen 1992 resulterade i en Agenda 21, ett detaljerat globalt handlingsprogram för hållbar utveckling. Detta program anger långsiktiga mål och riktlinjer för att uppnå hållbar utveckling och utgör en kraftfull uppmaning till handling.

Man lägger stor vikt vid att alla berörda individer, grupper och organisationer på alla nivåer världen över måste delta (www.regeringen.se/content/1/c6/01/86/84/6de2900f.pdf). 1998 slöts en överenskommelse, Baltic 21, mellan länderna i Östersjöregionen att man skulle utveckla strategier för hållbar utveckling inom olika sektorer, bland annat inom jordbruk och industri. När Hagadeklarationen kom i mars 2000 inneslöts även utbildning i överenskommelsen. Man menade att utbildning är en viktig komponent för att ge alla människor grundläggande kunskap om

(8)

8

hållbar utveckling inom alla områden. Det fastslås att de miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna av hållbar utveckling måste integreras och att utbildning måste finnas på alla nivåer och i alla ämnen (Skolverket, 2002). Många länder har anslutit sig till dessa överenskommelser. I Sverige startar arbetet med Agenda 21 och 1996 är alla kommuner med vilket gör att skolor på alla nivåer och ideella organisationer engageras i olika former av utbildning (Björneloo, 2008).

Olika dimensioner av hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp som behandlar ekologiska, ekonomiska och sociala frågeställningar. När man diskuterar begreppet hållbar utveckling är det inte bara miljöfrågor man talar om, utan det handlar lika mycket om samhällsfrågor, som rör värde, moral, demokrati, mänskliga rättigheter etc. på lokal, regional och global nivå (Skolverket, 2004). De olika dimensionerna är varandras stöd och förutsättning. Den ekonomiska dimensionen innebär bland annat att hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det innebär också att utvecklingen behöver vila på en ekonomiskt hållbar grund. Om miljön försämras, välståndet inte fördelas rättvist och det inte inträffar någon tillväxt i det mänskliga kapitalet, som hälsa och utbildning kan ett land inte uppnå en ekonomisk hållbar utveckling. Social utveckling är en följd av och en förutsättning för ekonomisk utveckling. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling lägger fokus på vikten av att fördela resurser, inflytande och makt på ett demokratiskt sätt och att alla människor får tillgång till social service. Det betonas att individen ska känna delaktighet och trygghet. Den ekologiska dimensionen innebär att skydda ekosystemens tjänster och återhämtningsförmåga, vilka är ett villkor för hållbar utveckling (SOU, 2004). Hållbar utveckling innebär därmed att alla människor i generationer måste ta ansvar och visa solidaritet.

Utgångspunkten är en helhetssyn på människors och länders behov och förutsättningar vilket gör att beslut som kan påverka andra länder måste fattas ur ett internationellt perspektiv. Samtidigt är individens skyldighet att verka för hållbar utveckling tydlig (Björneloo, 2008). En kulturell dimension av begreppet hållbar utveckling har lagts till av Suojanen (2001). En nations egen kulturtradition och värden spelar roll när landet strävar efter ekologisk hållbarhet. Den nation som inte har kännedom om sin tradition klarar sig inte internationellt. För att kunna uppnå hållbar utveckling krävs att dessa dimensioner samverkar tvärvetenskapligt och holistiskt.

Hållbar utveckling i skolan

För att förmå alla människor att ta ett ansvar för att skapa en hållbar framtid pågår under åren 2005-2014 , världen över, FN:s satsning på att undervisningen ska präglas av de tre perspektiven på hållbar utveckling, den så kallade Dekaden. Det övergripande syftet är att utveckla en förståelse för hur sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner samverkar. I halvtidsrapporten som kom ut 2009 kunde man konstatera att många regeringar har reviderat sina läroplaner, skolorna har ändrat till nya inlärningsstrategier såsom ämnesövergripande och tvärvetenskaplig undervisning.

(9)

9

Man har startat miljöskolor. Den vanligaste förändringen skolorna gjort är smärre justeringar i den befintliga undervisningen för att skapa bättre förutsättningar för hållbar utveckling (UNESCO, 2009).

Regeringen har fastställt läroplaner för förskolan och det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Det fastslår Skollagen (1985:1100). De värden skolan ska förmedla och gestalta är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. Undervisningen ska genomsyras av flera övergripande perspektiv, miljö, historia, etik samt det internationella perspektivet. Eleverna får en helhetsbild av omvärlden och chans att utveckla personliga ställningstaganden. Skolan ska i samarbete med hemmet, främja elevers utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Med miljöperspektivet får eleverna möjlighet att ta ansvar för närmiljön, men också skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.

Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Utbildningsdepartementet 2006).

Från miljöundervisning till utbildning för hållbar utveckling

Hur har då skolans undervisning för hållbar utveckling vuxit fram? Från början handlade undervisningen mest om miljöfrågor, men senare har man kommit att vinkla den mer mot hållbar utveckling. Björneloo har gjort flera studier om hållbar utveckling och undervisning. Syftet med Från raka svar till komplexa frågor (2004) var att genom att undersöka ett antal studier ge en bild av premisser för hur lärande för hållbar utveckling framstår. Björneloo konstaterade att lärarnas val av innehåll och metoder i arbetet för hållbar utveckling har stor betydelse för elevers lärande och att undervisningen för hållbar utveckling tenderar att inrikta sig på miljö- och naturvetenskapsundervisningen. Forskningen inom detta område har enligt Björneloo (2004) lagt en god grund för förståelse och insikt för den ekologiska hållbarheten i världen. Däremot finns det inte mycket forskning om lärande och undervisning i de andra ämnesdisciplinerna – till exempel hushållsvetenskap, språk och slöjd- det sociala och ekonomiska perspektivet av hållbar utveckling. Sandell, Öhman och Östman (2003) ger en beskrivning över miljöundervisningens utveckling till nuvarande undervisning för hållbar utveckling. Undervisningen behandlades utifrån flera perspektiv och man konstaterade att miljöfrågorna, som tidigare varit mer av teknisk och naturvetenskaplig art, numera också är en fråga om förhållningssätt och etik. Detta gör att många pedagoger och lärare, som inte tidigare haft något intresse för ämnet, berörs. Etik och hållbar utveckling berörs också i Björneloos (2007) studie som syftar till att med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare synliggöra lärares föreställningar om hållbar utveckling (Björneloo, 2007).

Björneloo har genom sin studie kunnat sätta in lärarnas syfte med undervisning för hållbar utveckling i tre övergripande innebörder: 1) Ett etiskt projekt där fokus riktas mot att ta ett visst

(10)

10

ansvar för världen. 2) En sorts kulturbygge där lärarna genom att bygga broar mellan kulturer vill få elever att förstå och delta i dessa kulturer. 3) Den tredje innebörden är enligt Björneloo individens hållbara utveckling där, bland annat självkänsla och gemenskap med andra människor ingår (Björneloo, 2008). Enligt Sandell, Öhman och Östman (2003) finns som jag nämnde tre miljöundervisningstraditioner. Här följer ett sammandrag av dessa:

Den faktabaserade miljöundervisningen växte fram under 1960- 1970 talen och sågs som en vetenskaplig fråga. Genom forskning skulle man kunna lösa de miljöproblem som uppkom på grund av samhällets framväxt och därmed ha uppsikt över de återverkningar som blev följden av människans utnyttjande av naturens resurser. I undervisningen lades fokus på att lära ut vetenskapliga fakta för att eleverna sedan skulle kunna ta ställning och handla därefter (Sandell et al., 2003).

Under 1980 talet kom den normerande miljöundervisningen då miljöproblemen betraktades som en värdefråga i konflikt mellan människan och naturen. Vetenskaplig kunskap var normerande och man strävade efter att få människan att ändra sina värderingar och anpassa sin livsstil till förmån för naturen. Undervisningen skulle göra eleverna medvetna om detta och få dem att handla därefter (Sandell et al., 2003).

Under 1990 talet utvecklades den normerande miljöundervisningen till undervisning om hållbar utveckling. Miljöfrågorna blir nu en politisk fråga eftersom de handlar om konflikter mellan olika intressen i miljödebatten. Man har olika uppfattningar om vilka miljöproblem som är viktiga.

Miljöbegreppet ersätts av begreppet hållbar utveckling och man lägger större vikt på de ekonomiska och sociala perspektiven av hållbar utveckling samtidigt som fokus riktas på de demokratiska processerna. I skolan får eleverna lära sig att förstå och kritiskt granska olika uppfattningar och att utveckla förmågan att lyssna på och respektera andras åsikter. Skolans ämnen ska genomsyras av hållbar utveckling och kan därigenom ge olika perspektiv på området (Sandell et al., 2003).

Nedanstående karaktärsdrag har identifierats och behöver känneteckna utbildning för hållbar utveckling (SOU, 2004). För att kunna belysa de olika dimensionerna av hållbar utveckling förespråkas ett ämnesövergripande arbetssätt. Det blir lättare att klarlägga konflikter mellan olika intressen och behov. De lärande får mer inflytande över utbildningens form och innehåll genom ett demokratiskt arbetssätt. Lärandet blir mer verklighetsbaserat vid nära kontakt med natur och samhälle. Problembaserat lärande stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap. Både utbildningens process och produkt är viktiga. Lärarna behöver sätta sig in i frågor som berör hållbar utveckling för att skapa sig ett förhållningssätt till dem. Om jag som textillärare hittar ett

(11)

11

bra arbetssätt för undervisning för hållbar utveckling i textilslöjden blir det sedan lättare att skapa intresse för ämnet hos eleverna.

Syfte

Jag vill ta del av andra lärares erfarenheter för att kunna dra nytta av dem och utveckla egna idéer inför mitt kommande yrkesliv. Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan arbeta för hållbar utveckling i textilslöjden. Jag vill också undersöka hur eleverna upplever undervisningen.

Litteratur och tidigare forskning kring slöjd och hållbar utveckling

I början av detta kapitel beskrivs den forskning jag sökt för denna studie. Jag har använt flera sökmotorer, bland annat Google, DIVA och LIBRIS för att söka avhandlingar. Sökorden var bland annat, slöjd, hållbar utveckling och slöjdpedagogik. Tidigare i rapporten har jag nämnt Björneloo, Suojanen och Sandell et al. vars litteratur bygger på forskning.

Kursplanen i slöjd

Genom att eleverna övar sin skapande, manuella och kommunikativa förmåga bidrar slöjdämnet enligt kursplanen för slöjd till deras allsidiga utveckling. Slöjd utvecklar kreativitet, nyfikenhet, ansvarstagande, självständighet och förmågan att lösa problem genom slöjdprocessen, som startar med en idé och resulterar i en färdig produkt. Slöjdämnet syftar till att skapa kunskap om etiska värden och förståelse för hur materialval och bearbetning påverkar en produkts hållbarhet och funktion. Slöjden ska ge eleverna insikt i olika slöjdtraditioner och skapa medvetenhet om andra kulturers hantverkstraditioner, men samtidigt lägga en grund för nytänkande och nyskapande.

Slöjden ska ge kunskaper om miljö- och säkerhetsfrågor och skapa medvetenhet om vikten av resurshållning. Skolan ska sträva efter att eleven med dessa kunskaper kan utveckla förmågan att motivera personliga ställningstaganden och göra egna val (Skolverket, 2000).

I oktober 2010 presenterade regeringen den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, som börjar gälla 1 juli 2011 (SKOLFS 2010:37). Skolans uppdrag är formulerat på samma sätt som i Lpo94. I kursplanen för slöjd står det att undervisningen i slöjd ska ge förutsättning att utveckla kunskaper om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling och att välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Man betonar att undervisningen i årskurs 4-6 ska behandla resurshållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material och i årskurs 7-9 olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv (www.regeringen.se).

(12)

12 Hållbar utveckling i slöjden

Enligt Skolverkets omfattande nationella utvärdering, NU-03 upplever två tredjedelar av eleverna att miljö- och resursfrågor behandlats lite eller inte alls. Samtidigt visar utvärderingen att lärarna lägger fokus på slöjdtekniker, redskap och material i slöjdundervisningen (Skolverket, 2005).

Slöjdprocessen där eleverna startar sitt arbete med en idé och sedan med hjälp av material, bearbetning och redskap får en färdig produkt ger stora möjligheter till diskussion, förståelse och handlande utifrån miljö- och resurshållningsaspekter (Hasselskog & Johansson, 2008). Eleverna får mer veklighetsnära kunskaper i ämnet om läraren diskuterar miljöfrågorna samtidigt som de arbetar praktiskt (Suojanen, 2001).

Ovan nämnda rapport NU-03, beskriver elevers och lärares bild av slöjden, med syfte att studera grundskolans utveckling under 1990-talet och ge en samlad bild av grundskolans resultat. Med hjälp av lärar- och elevenkäter och dagboksanteckningar från lärare och elever analyserades slöjdämnet med utgångspunkt från kursplanens strävansmål. Lärarna uppger att de trivs i slöjden och finner lärarrollen rolig och engagerande. De upplever att elevernas intresse ökar när de får arbeta utifrån egna idéer. Elevernas bild av slöjden är positiv. De får ta ansvar och upplever att de har inflytande. De ser slöjden som ett av de roligaste ämnena, men det är också ett ämne de anser sig ha lite nytta av i kommande yrkesliv. Trots detta säger eleverna att kunskaper från slöjden är till nytta för fritiden. Idéer och inspiration till arbeten hämtas in på fritiden (Skolverket, 2005).

Beträffande nyttan av slöjden menar Johansson (2008) att ämnet ska uppfattas, varken mer eller mindre mossigt eller modernt i förhållande till andra ämnen i skolan vad gäller nyttan för fritid, yrke och samhälle. Johansson diskuterar vidare vilket som är mest förlegat, att svarva en skål, virka en mössa eller läsa en dikt eller räkna ett mattetal. Slöjdämnet är unikt på så sätt att man kan bygga in kunskaper i ett föremål, men risken är att arbetsprocessens kunskaper skuggas av föremålet. Ett bra tillfälle att diskutera miljö- och resurshållningsfrågor är som nämnts vid slöjdprocessen när eleverna arbetar praktiskt.

En studie som behandlar vad och hur eleverna gör under slöjdverksamheten är Johanssons avhandling där hon analyserar slöjdaktiviteterna mer ingående. Elever och lärare fick uppdraget att skriva dagboksanteckningar om sina upplevelser under lektionspassen och genom att utföra observationer med videoinspelningar synliggör forskaren vad som verkligen hände under lektionerna. En enkät delades ut till föräldrarna för att få svar på hur de beskriver slöjdverksamheten. Johansson (2002) kunde konstatera att slöjdverksamheten kännetecknas av en omfattande språklig och icke-verbal interaktion mellan elever. De lär av varandra genom att tala om och betrakta arbetet och genom att visa hur det ska utföras. I slöjdverksamheten använder eleverna slöjdens olika redskap som ett stöd för tanken när de arbetar och för att kommunicera med varandra. De använder skisser, bilder, och arbetsbeskrivningar som stöd vid diskussioner runt slöjdprodukten. Slöjdverksamheten ger också tillfällen till estetiska överväganden där elever

(13)

13

och lärare resonerar kring slöjdprodukter. De använder sin fantasi och skapar nya lösningar på problem som uppkommer.

Klädkonsumtion och återbruk

Om konsumtion och kläder skriver Palmsköld i en artikel om mode och återbruk. ”Att konsumera och bruka kläder i andra hand kan vara ett politiskt ställningstagande, ett hyllande av ett hållbart samhälle och en kritik mot dagens västerländska masskonsumtion” (Palmsköld, 2010, s.250). Samhället förändrades radikalt under senare delen av 1900-talet. Kvinnorna gick ut i arbetslivet och behövde inte längre stå för den textila försörjningen i hemmet och när den könsindelade slöjden togs bort under 1970-talet var det inte längre självklart att eleverna skulle ägna sig åt textilt återbruk. Palmsköld har noterat att många ogärna kastar sina kläder i sin pågående studie i projektet Textilt återbruk - om materiellt och kulturellt slitage. Man försöker på olika sätt att återanvända sina kläder istället. Det har det blivit modernt att blanda gammalt och nytt.

För att kunna möta efterfrågan av second handkläder har flera svenska klädkedjor öppnat sådana butiker. För den enskilde finns möjlighet att köpa och sälja kläder via sajter på internet till exempel Tradera och Blocket (Palmsköld, 2010).

Ingunn Grimstad Klepp (2001) har i en studie undersökt varför kvinnor slutar använda sina kläder. Det visade sig att det är många orsaker som bidrar till att kvinnor hänger undan eller kastar sina kläder. Orsakerna kan vara slitage, felköp, dålig teknisk kvalitet, kvinnans viktförändringar eller modets växlingar. Det förvånade Klepp att vart femte plagg som kvinnorna köpte inte användes. Klepp kom fram till att det i slutändan lönar sig att köpa få tidlösa plagg av bättre kvalitet än att köpa många billiga modekläder med låg kvalitet vad gäller hållbarhet. Ett sätt att använda gamla kläder där man får ägna sig åt fritt skapande är att återbruka kläder. Om man inte vill göra det kan man lämna dem till second handbutiker där andra människor kan köpa plaggen. Mathilda Tham, professor i mode vid Beckmans designhögskola i Stockholm, skriver i en artikel att inställningen till second hand har förändrats. I dagstidningarna kan man läsa att det blivit populärt särskilt bland de unga att handla i dessa affärer. Det som tidigare var något för de fattiga, ses numer som attraktivt och intressant (www.svd.se).

Produktionen av textil är ett stort miljöproblem. Som jag nämnde i inledningen slängs mycket textilier varje år och det ökar hela tiden eftersom snabba modeväxlingar i mode och inredning gör att konsumtionen av textilier ökar. Hälften av våra kläder är tillverkade av bomull. Textilindustrin använder mycket kemikalier vid tillverkningen och många bomullsfält konstbevattnas. Man har överutnyttjat vattenresurserna så att bomullsfälten blivit saltöknar (Naturskyddsföreningen, 2007).

(14)

14 Frågeställningar

Hur ser lärare och elever att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hållbar utveckling?

Hur undervisar textilläraren för hållbar utveckling i textilslöjden?

(15)

15

Metod

Denna undersökning är en kvalitativ studie av hur textilslöjdsundervisning kan bidra till kunskap och förståelse för en hållbar utveckling. För att undersöka hur textilläraren undervisar för hållbar utveckling i textilslöjden, samt hur lärare och elever ser att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hållbar utveckling, används intervjuer. Litteraturstudier ligger till grund för denna undersökning. Jag har studerat läroplanen Lpo94, kursplanen i slöjd, forskning kring hållbar utveckling, slöjd och slöjdpedagogik. Jag har också läst litteratur som handlar om återbruk, klädkonsumtion och hemslöjd eftersom det handlar om textila material, som är en grund för textilslöjden.

Urval

Litteraturen som använts nämns ovan och är relevant för studien. Respondenterna är lärare och elever vid en grundskola med ca 400 elever i årskurs 7-9, men med slöjdelever från flera skolor i det närliggande området. Jag valde skolan eftersom man har en estetprofil där de estetiska ämnena inklusive textilslöjd ingår. Elever som väljer denna profil får 100 minuter extra estetisk verksamhet/vecka och man har vid ett flertal tillfällen arbetat med tematik kring återbruk. Detta faktum skulle kunna innebära att eleverna är mer medvetna om hållbar utveckling i textilslöjden och därigenom kunna ge mer uttömmande svar på mina frågor.

Den empiriska delen av undersökningen består av två delar - kvalitativa intervjuer med textillärare och elever. I del ett har jag valt att intervjua de två textillärare som arbetar på skolan. Bägge lärarna har medverkat i skolans estetiska verksamhet under flera år. Lärare 1 (L1), har undervisat i 25 år medan lärare 2, (L2) har undervisat i 38 år. Jag känner till lärarna, men vet inte hur de arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. Jag berättade att undersökningen skulle handla om hållbar utveckling vilket gjorde att L1 läste på. Ingen av lärarna kan komma ihåg att det ingått någon utbildning i hur man undervisar i hållbar utveckling på universitet i Uppsala när de studerade till textillärare på1970- och 80-talen. De har inte heller fått någon fortbildning i ämnet.

L1 har en fortbildning som handlar mer om återbruk. I den andra delen av studien har jag intervjuat ett antal elever från respektive lärares grupper. Vad beträffar urvalet av elever har jag valt att intervjua sammanlagt 10 elever från årskurs 8-9. De närmar sig grundskolans slut och bör därför ha mer att berätta om hållbar utveckling i textilslöjden än de yngre eleverna. Jag har försökt att välja elever strategiskt. Hälften av eleverna har L1 i textilslöjd och resten har L2. Det är bara en pojke som har textilslöjd vilket ger en majoritet av flickor. Ungefär hälften av respondenterna har under någon period varit med i skolans estetiska grupp.

(16)

16 Kvalitativa intervjuer

Den kvalitativa intervjun ger ofta forskaren lärorika resultat, om lärarens förhållningssätt, undervisning och syn på elever. Den kan också ge intressanta svar på barns attityder, värderingar och intressen. Intervjun ger enligt författarna en djupgående, men smal information i motsats till enkäten, som ger en bred men ytlig information (Johansson och Svedner, 2006). En nackdel kan vara den så kallade intervjuareffekten, att intervjuaren påverkar respondenten med sitt sätt att ställa frågor (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, 2007). Jag är medveten om att detta kunnat påverka intervjuerna på grund av min ovana att intervjua.

En intervju kan vara strukturerad eller ostrukturerad. Den strukturerade intervjun har färdiga frågeområden med frågor som är konstruerade i förväg (Johansson, Svedner 2006). En ostrukturerad fråga innebär att svarsmöjligheterna är öppna. Svarsalternativen är flera och intervjuaren kan ställa följdfrågor (Trost, 2010). Intervjuerna i denna studie är varken strängt strukturerade eller öppna samtal. Denna typ av kvalitativ forskningsintervju är enligt Kvale halvstrukturerad (Kvale, 1997).

Genomförande

Jag tog kontakt med lärarna och fick ett förslag på elever att intervjua utifrån kriterierna jag nämnde i urvalet. Jag gjorde en intervjuguide med ungefär samma teman för lärare och elever eftersom jag ville jämföra resultaten. Intervjuguiden innehåller sex teman för lärarna: 1) Lärarens utbildning 2)Hållbar utveckling 3)Återbruk 4) Ämnesövergripande 5) Elevreaktioner 6) Idéer.

Elevernas fyra teman är: 1) Hållbar utveckling 2)Återbruk 3) Ämnesövergripande 4) Koppling hållbar utveckling - fritid. Dessa teman valdes utifrån vad som nämnts i litteraturen om hållbar utveckling i textilslöjden. Intervjuguiden finns som bilaga 1. Jag har haft hjälp av Trosts Kvalitativa intervjuer (2010) och Metodpraktikan (Esaiasson et al., 2007) vid utformandet av mina intervjuer och framställandet av intervjuguiden. Författarna till det senare verket menar att det kan vara bra att göra en provintervju för att se hur frågorna fungerar. Innan jag började med mina intervjuer på skolan började jag med att göra en provintervju med en elev. Jag förstod att jag måste formulera om mina frågor något eftersom risken att eleverna inte skulle förstå dem var stor. Efter att ha fått godkänt från vårdnadshavare och elever bestämde jag tid för intervjuerna. Dessa genomfördes i olika rum i skolan under elevernas slöjdlektioner. Intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades sedan i sin helhet. Frågorna ställdes enligt intervjuguidens ordning men vävdes ibland in i ett samtal, där jag fick ge förklaringar och ställa följdfrågor. Detta gällde särskilt elevintervjuerna. Det hände att en fråga kom upp tidigare än tänkt. Då fick ordningen ändras efter den nya situationen.

(17)

17 Databearbetning

Transkriptionerna analyserades sedan utifrån studiens syfte och frågeställningar. Jag började med att göra det rutmönster som Trost (2010) beskriver med en kolumn för varje elev. I den andra kolumnen skrev jag frågorna och svaren i respektive ruta. Detta gjorde att jag fick en bra överblick över elevintervjuerna. Därefter övergick jag till att använda färgpennor i olika färger för att göra understrykningar enligt teman i intervjuguiden. Metoden beskrivs av Trost (2010) och den är illustrativ och överskådlig. Trost menar att det är individuellt hur man bearbetar, analyserar och tolkar sitt material, men att behovet av kreativitet är uppenbart. Jag började tänka på de tre dimensionerna av hållbar utveckling och bestämde att dela in svaren efter dessa. Redogörelsen av resultat utgår från den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen. Det ekologiska behandlar undervisning om miljögifter, materiallära och naturtema. Den ekonomiska beskriver undervisning om tygåtgång, återbruk och klädkonsumtion. Den sociala delen innefattar eleven som medveten konsument. Det visade sig vara svårt att dela in svaren under en specifik kategori eftersom det ofta finns flera aspekter på svaren. Jag har sammanfattat intervjuerna och även tagit med citat. Språket har ändrats något från talspråk till skriftspråk utan att för den skull ändra innebörden av det sagda. Nedan följer en sammanfattning dels av lärarnas och senare också elevernas svar. Jag kommer att benämna lärarna L1 och L2 och eleverna E1- E10.

Forskningsetiska reflektioner

Jag har i min studie tagit hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Gustafsson, Herméren, Petersson, 2005). Jag skickade ett brev till de elever jag tänkt intervjua eftersom de är under 15 år. I brevet (bilaga 2) informerade jag om studiens syfte och frågade om samtycke från elever och deras föräldrar. I brevet framgår att respondenterna kommer att vara anonyma, namnen fingerade och att materialet endast kommer att användas i denna uppsats. Jag har upplyst alla respondenter om att de själva bestämmer om de vill ställa upp på att intervjuas.

(18)

18

Resultat och analys

Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan arbeta för hållbar utveckling i textilslöjden.

Jag vill också undersöka hur eleverna upplever undervisningen. Jag börjar med att ge en redogörelse för vad hållbar utveckling innebär för lärarna och vad de vet om vad styrdokumenten säger om hållbar utveckling. Jag fortsätter med att redogöra för vad hållbar utveckling innebär för eleverna. Därefter kommer svaren på frågeställningarna belysta utifrån den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen av hållbar utveckling.

Lärare och elever om hållbar utveckling

Jag började intervjuerna med att fråga vilken innebörd hållbar utveckling har för lärarna. Den ena läraren ser det som att vi människor måste ta hand om vår värld så att de som kommer efter oss också får en fungerande miljö. Hon känner till de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling efter att inför intervjun ha läst vad EU, FN och Skolverket har skrivit i frågan. Hon har tidigare tänkt att hållbar utveckling handlar om återbruk, men konstaterade när hon läste rapporterna att det är mycket större än så. L1 vet att läroplanen och kursplanerna säger att man som lärare ska arbeta med miljöfrågor i alla ämnen (L1). Den andra läraren ser på hållbar utveckling som något som ska följa med som en röd tråd. Hon menar att man ska utgå från det gamla och modernisera det till att passa dagens samhälle. Hon säger, efter att jag nämnt de tre dimensionerna att hon tänkt ungefär så, att hållbar utveckling handlar om ekologisk, ekonomisk och social utveckling, men att hon inte känner igen termerna i sig. L2 vet inte vad styrdokumenten säger om hållbar utveckling (L2).

Det var bara en elev som visste vad begreppet hållbar utveckling innebar. För att komma vidare med intervjun och få någon information om hur de upplever undervisningen för hållbar utveckling i textilslöjden, förklarade jag kortfattat vad det innebär: Att vi människor måste spara på jordens resurser och minska utsläpp av gifter i naturen. Då hade alla utom en elev hört talas om hållbar utveckling. En elev kopplade ihop det med att Arktis smälter och att många länder kommer att drabbas av översvämning. Flera elever kopplade ihop det med att gå, cykla och åka buss istället för att åka bil. Andra sade att: Genom att duscha kortare stunder går det åt mindre energi. Man ska köpa ekologiska saker, återvinna det som går och panta burkar och flaskor. Man ska inte ta för mycket mat så att man måste slänga det man inte orkar äta upp. Frågan var allmänt ställd och därför hade elevernas svar inte så mycket med textilslöjd att göra.

(19)

19

Textilslöjdsundervisningens bidrag till en hållbar utveckling

Här beskrivs elevers och lärares syn på hur undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hållbar utveckling belyst utifrån den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen.

Ekologisk dimension

Den ekologiska dimensionen beskriver lärares och elevers syn på hur undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hållbar utveckling vad gäller undervisning om miljögifter, materiallära och naturtema.

Lärare: Bägge lärarna diskuterar med eleverna vilka effekter kemikalieanvändningen i tygtillverkningen har för miljön. De anser att det är viktigt och att det bidrar till en hållbar utveckling. Lärarna köper in material, tyger och garn till textilslöjden men säger att utbudet av ekologiska tyger är dåligt både vad gäller kvantitet och utbud av färger. Resurserna är små och ekologiska tyger är dyrare att köpa. Lärarna tycker att de gemensamt med andra textillärare borde ställa större krav på de som säljer tyger till skolorna. L2 tror inte att eleverna blir mer medvetna om tygtillverkningens miljöproblem med hjälp av hennes lektioner. NO-läraren brukar be om tygprover som eleverna sedan analyserar på NO-lektionerna. Hon efterlyser ett samarbete för att få reda på vad eleverna lär sig om till exempel miljöförstöringar i NO-ämnena (L2).

Elever: Några elever kopplar ihop hållbar utveckling i textilslöjden med att läraren pratat om att färgämnen används vid tillverkningen av tyg och att man använder kemikalier för att stärka tyget.

En annan aspekt är att det krävs mycket vatten till bomullsodlingen. Andra förslag på vad hållbar utveckling i textilslöjden innebär är att man kan göra eget garn av ull och ett annat att fleece är tillverkad av återvunnen plast. En elev påpekar att läraren sagt att det finns något slags tyg och tråd som är bättre att använda än andra. Jag tolkar elevernas svar som att de flesta genom textillärarnas undervisning för hållbar utveckling har fått en bild av att det finns miljöproblem som uppstår på grund av textilframställningen, även om L2 inte tror att eleverna blir mer medvetna om dessa problem genom hennes undervisning. Eleverna vet också att det finns flera miljövänliga alternativ såsom tyger och garn av ekologiskt odlad bomull.

Ekonomisk dimension

Den ekonomiska dimensionen beskriver lärares och elevers syn på hur undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hållbar utveckling vad gäller materialval, återbruk och klädkonsumtion.

(20)

20

Lärare: Jag frågade lärarna i vilken utsträckning de tror att eleverna kan minska sin konsumtion av kläder. L1 tycker att frågan är svår att svara på, men menar att barn är påverkbara och ju mer man pratar om det i skolan desto bättre förstår de (L1). L2 tror inte att eleverna förstår att de dyra jeans de vill köpa är tillverkade av bomull som plockas på besprutade bomullsfält av människor som blir sjuka. Hon tror inte att eleverna är tillräckligt mogna för att förstå sambandet och tror inte heller att föräldrarna kan påverka sina barn (L2).

Jag undrade om lärarna tror att eleverna kan tänka sig att återbruka kläder. L1 tror att en del elever kan tänka sig att återbruka kläder, handla kläder på second handbutiker eller sälja dem på Tradera, medan andra elever absolut inte vill det. Det kan vara en vanesak, att tänka sig tanken att man skulle använda återbrukade kläder, att köpa begagnade kläder eller att man skulle kunna byta kläder med varandra (L1). L2 tror att eleverna idag är mer benägna att tänka sig att återbruka kläder eftersom det är en trend just nu. Men hon tror samtidigt att de är lite för unga och att det blir mer aktuellt i de senare tonåren. Hon hoppas att arbetet med återbruk i skolan påverkar dem så att de blir mer miljömedvetna i framtiden (L2). Lärarna tycker det är viktigt att ta tillvara de textilier och saker man kan, till exempel genom återbruk, för att bidra till en hållbar utveckling.

Elever: För att undersöka om undervisningen i textilslöjden bidrar till en hållbar utveckling frågade jag eleverna om de hade någon nytta av de kunskaper de fått genom undervisningen för hållbar utveckling i textilslöjden. Jag ställde frågor om deras klädkonsumtion och hur de skulle kunna minska den. Hälften av eleverna tycker inte att de köper så mycket kläder, vilket är svårt att mäta eftersom mycket kan betyda fem plagg för en elev och tjugo för en annan elev. Att eleverna inte köper så mycket kläder kan ju bero på att föräldrarna betalar dem. En elev handlar nästan inga kläder men när han gör det är det oftast föräldrarna som köper dem eller så får han i present.

En annan elev berättar att hon brukar få kläder som mamman växt ur och behöver därför inte köpa lika mycket. Flera elever tycker att man kan sälja sina kläder eller lämna dem till insamling och handla nya på loppis eller second hand. Några elever som tycker det skulle vara svårt att dra ned på klädkonsumtionen har ändå idéer hur man skulle kunna göra för att tänka lite nyttigt, som till exempel att ta mammas kläder och använda dem. Jag undrade hur de skulle kunna tänka miljövänligt när de köper kläder. Några elever tänker på att man kan se efter om kläderna är miljömärkta eller av ekologiskt material eller att man kan köpa närproducerade kläder istället för kläder från Kina. En elev tycker att man kan se efter hur plagget ska tvättas, medan andra köper de kläder som de tycker är snygga.

Jag frågade eleverna vad som händer med deras kläder när de inte kan ha dem längre. Alla utom två elever ger bort dem till mindre släktingar eller någon granne. Ibland lämnas kläderna till second hand eller så gör man återbruk och syr om kläderna. Om man inte gör det och kläderna är hela och rena så lämnar man dem till klädinsamling och i sista hand om kläderna är trasiga till

(21)

21

återvinning. Trasiga kläder kan också ge värme i pappas hus om man eldar upp dem. Nästan alla elever är väl medvetna om vad som händer med deras gamla kläder när de växt ur dem. Endast en elev upplever att kläderna slängs på återvinningen direkt, men hon är inte säker. Det verkar som att de flesta eleverna har lärt sig att inte kasta kläder i soporna, men om de lärt sig det hemma eller genom textilslöjdundervisningen framgår inte av intervjuerna.

Några elever kopplar hållbar utveckling till att återbruka på esteten. En av mina frågor var om eleverna visste vad återbruk är. Många elever trodde först att det var återvinning i betydelsen att göra fleecetyg av plast, panta en flaska och tillverka nya flaskor eller att återvinna papper. Jag förklarade begreppet när det behövdes och då visste nästan alla vad det handlade om. Hälften av eleverna har varit med i estetgrupper där man arbetat ämnesövergripande med återbruk som tema. Flera elever har tagit med saker hemifrån antingen för att laga dem eller för att sy nya plagg.

”Någon klippte av benen på ett par jeans och gjorde en väska istället. Någon hade med sina ridbyxor som de lagade hål på (E6)”. Denna elev hade inte själv tagit med något, men var väl medveten om att man fick göra det och att andra elever hade tagit med och sytt om kläder. Jag tolkar det som att eleverna förstått och anammat lärarens uppmaning, att ta med textilier hemifrån för att återbruka. Några elever kopplar ihop återbruk med estetverksamheten. Då handlar det om att sy nya saker av gamla förpackningar som de tagit hemifrån eller hämtat i skolans källare där gamla trasiga saker förvaras.

Jag tog linningen från ett par shorts och sydde på ett par shorts. Vi fick ta saker hemifrån, förpackningar, mjölkpaket, chokladpapper, slangar, lampor. Någon gjorde Marabouväska av chokladpapper. Väskor och plånböcker. Det var kul. Det var ganska fantasifullt (E9).

Flera elever är positiva till att arbeta med återbruk och kan tänka sig att göra det i framtiden. De upplever att de får tänka efter lite mer och får chansen att vara kreativ. Det är mer fritt och inte bara att följa ett mönster med tillhörande beskrivning. Jag kan se att många elever har lärt sig på textilslöjden hur man gör och därför har nytta av dessa kunskaper på fritiden och i hemmet. Om eleverna använder sina kunskaper även på fritiden innebär det i förlängningen att undervisningen bidrar till en hållbar utveckling.

Lärarna berättar under undervisningsexemplen i ett senare avsnitt att eleverna får lära sig att spara på tyget och att lägga de småbitar som blir över i en låda för att senare användas till mindre arbeten och återbruk. Alla elever är medvetna om att man inte ska slösa på tyg. Hälften av eleverna tolkar hållbar utveckling i textilslöjden till just detta moment. Jag frågade eleverna om de tycker att de det är bra att arbeta med hållbar utveckling i textilslöjden. ”Det är ju inte så mycket skillnad mot att arbeta på ett annat sätt. Det är roligt att hålla på med för man får ju tänka själv och man tänker ju verkligen efter vad som händer och så (E8)”. Jag tyder det som att eleven inte såg någon större skillnad i sättet att arbeta eftersom det handlar om att sy något av textil, men att de genom att arbeta med återbruk blir mer medvetna om hållbar utveckling. ”Det skulle vara

(22)

22

riktigt bra eftersom vi inte gör det. Vi gör det inte i något ämne. Vi får en tygbit och sen gör vi något av den. Vi tänker inte på konsekvenserna och vad det tillverkas av (E9)”. Den sista eleven har arbetat med återbruk på esteten men kopplar inte ihop det med hållbar utveckling. Trots att flera elever inte tycker att de arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden är de flesta positiva till att göra det.

Social dimension

Den sociala dimensionen beskriver lärares och elevers syn på hur undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hållbar utveckling vad gäller eleven som medveten konsument.

Lärare: Jag frågade lärarna vilka reaktioner de får från eleverna när de arbetar med hållbar utveckling och återbruk i textilslöjden. L1 tycker att eleverna är positiva. En del tycker det är intressant och viktigt medan andra har svårt för att tänka på längre sikt. De ser bara det som händer här och nu. Hon tycker att de yngsta och de äldsta eleverna förstår bättre än de däremellan. Det kan vara svårt att få eleverna att ta med saker vid återbruksprojekten. L1 upplever det som att eleverna tycker det är pinsamt att ta med skräp till skolan. De har däremot inga problem att arbeta med det om det finns där (L1). L2 menar att eleverna för det mesta är negativa, fast just nu ser hon en trend med retro så ett visst intresse finns. Eleverna vill inte och har ingen fantasi att göra om gamla kläder eller textilier. De vill göra nya saker med nya tyger och det skulle ta mycket kraft och tid som inte finns att övertala elever att arbeta med sådant de inte vill. L2 tänker att hon skulle kunna ha återbruk eller hållbar utveckling som ett fördjupningsarbete för dem som vill ha högre betyg. Hon menar att de eleverna är mer mottagliga (L2).

Elever: En elev som inte kunde tänka sig att dra ner på sin klädkonsumtion tyckte att hon istället kunde köpa något, till exempel en rosa bandet t-shirt, där pengarna går till forskning eller välgörande ändamål.

Undervisningsexempel

Här beskrivs hur lärarna undervisar för hållbar utveckling i textilslöjden utifrån de tre dimensionerna.

Ekologisk dimension

Som jag tidigare nämnt har man på skolan en estetisk profil där eleverna kan välja att ha 100 minuter extra ämnesövergripande estetisk verksamhet per vecka. Lärarna i slöjd, bild, hemkunskap och svenska har varit involverade. Man planerar verksamheten tillsammans och får

(23)

23

här chansen att prova på att arbeta i de andra ämnena, eftersom man alternerar och inte enbart är i sin egen praktik. Man arbetar utifrån olika teman. Återkommande är att eleverna gör konstverk att smycka skolan med. Man har ett flertal gånger haft projekt som har med återbruk att göra.

Ibland har skolan miljö och natur som tema vid skolans estetiska verksamhet. För något år sedan hade man naturen som tema. Lärare och elever gick tillsammans ut i skogen och plockade bär, svamp och växter. Sedan delades eleverna in i grupper. En grupp lagade middag bestående av pannbiff, lingonsylt och svampstuvning i hemkunskapen. På textilslöjden var eleverna engagerade med att tillverka klykvävar, mossmattor, gräskransar och lönnbuketter (L1). Man använder varptråd och naturmaterial i vävarna och för att binda ihop kransar och mattor. Ingen av eleverna berättar om denna aktivitet vilket kan bero på att de inte tror att det har med textilslöjd att göra.

Det kan också bero på att de inte varit med i det projektet. Det lärarna berättar om estetverksamheten är sådant som pågått under många år. L2 berättar att hon inte använder termen hållbar utveckling när hon undervisar. Men själva tänket kommer ändå in i undervisningen, till exempel när hon berättar om material, olika behandlingar och besprutningar av bomullsfält (L2).

Ekonomisk dimension

Alla elever får tidigt lära sig att spara på tyget. De lär sig att inte klippa mitt i tyget och att lägga tygrester i lapplådan. Dessa kan sedan användas till mindre arbeten eller återbruk. Bägge lärarna har återbruk som ett återkommande moment i textilslöjden. L1:s elever uppmanas att ta med saker, som de kan sy om eller göra nya saker av till slöjden. Hon berättar att hon inte brukar ha återbruk inplanerat som ett obligatoriskt arbete i undervisningen i textilslöjd, men att det skulle vara lämpligt att ha som en startuppgift i början på terminen (L1). L2 arbetar tematiskt med återbruk. Det kan vara att se vad man kan göra med en gammal t-shirt eller att göra saker av förpackningar (L2).

En gång hade man ett återbruksprojekt på esteten där eleverna skulle ta med sig förpackningar hemifrån. De fick ta med förpackningar av olika material. De kunde vara av plast, plåt eller papper. Eleverna samlade också in saker från skolans förråd. Eleverna tillverkade olika slags väskor av ärt- och kaffepåsar och gjorde lampor av plåtburkar. De virkade förvaringsburkar av gardiner och smycken av videoband. L1 berättar att de denna termin startade upp med ett nytt återbruksprojekt. Eftersom de skulle arbeta med naturen och miljön tog elever och lärare tåget in till staden och såg en utställning av en konstnär. Han hade sågat ut sitt namn i stora bokstäver, målat dem och satt dit minnessaker från barndomen. Eleverna fick sedan i grupper göra skolans namn med meterhöga bokstäver av plywood. De målade dem och limmade fast en varsin personlig sak, en gemensam sak och någonting som påminde om skolan. Det tredje föremålet fick eleverna återbruka från skolans förråd av saker som inte används. På hemkunskapen bakade eleverna och när installationen var klar bjöd man in konstnären och övriga intresserade på

(24)

24

vernissage, där konstnären berättade om sitt arbete. Skolans webbtidning var med och skrev en artikel (L1). Ingen av eleverna berättade om detta projekt. Det kan återigen bero på att de inte tänkte att det har något med textilslöjden att göra. Eleverna kopplar däremot återbruksarbete till att sy väskor av kaffepåsar och chokladförpackningar vilket kan bero på att de använder symaskinen när de syr ihop dem och att sy på symaskin innebär för dem textilslöjd.

Ett annat arbetsområde som skolan estetgrupp hade var att eleverna skulle designa och göra nya plagg utifrån gamla kläder. Eleverna fick leta hemma och ta med kläder som skulle kasseras. De fick också kläder av personalen. Eleverna designade en egen kollektion och hade sedan mannekänguppvisning för skolans elever. Projektet var uppskattat av eleverna och de fick utlopp för sin kreativitet vid framställandet av plaggen. En filmgrupp var med och dokumenterade arbetet. Jag upplever att skolan har ett väl fungerande ämnesövergripande samarbete i de estetiska ämnena och att denna undervisning kan bidra till hållbar utveckling eftersom eleverna lär sig att ta vara på textilier och andra saker istället för att kasta dem.

Social dimension

L1 berättar att hon brukar visa eleverna hur strykjärnet fungerar i årskurs 3-4. Då förklarar hon hur man tyder skötselråden i kläderna, vad symbolerna betyder och hur man tvättar plaggen.

Ibland tittar de om det finns någon märkning där det står var kläderna är tillverkade. Det brukar leda till diskussioner om varför kläderna kommer från just det landet och hur eleverna tror att kläderna kommit hit till Sverige. Det kan också leda till funderingar över hur många plagg eleven använder. L1 säger att hon med de äldre eleverna i årskurs 8-9 kan gå ett steg längre. Med dessa kan hon diskutera hur många gånger de använder ett plagg och hur mycket det kostar per gång.

De pratar också om att miljön skadas, bland annat av textilier som inte längre används. Med de äldre eleverna kan man även prata om att sälja eller köpa kläder på Tradera. De är mer mogna för att förstå sådana diskussioner än vad de yngre eleverna är (L1).

(25)

25

Diskussion

I det här kapitlet kommer jag att diskutera resultatet utifrån kursplanen i slöjd, tidigare forskning och den övriga litteratur jag använt. Jag fortsätter med metoddiskussion och förslag till vidare forskning.

Ekologisk dimension

Enligt kursplanen i slöjd ska undervisningen göra eleverna beredda att handla med hänsyn till bland annat miljö- och etiska aspekter (Skolverket, 2000). Eleverna ska i skolan lära sig att ta ställning till olika problem och göra egna val (Skolverket, 2000). För att kunna göra miljömedvetna val är det viktigt att ha kunskaper om hela framställningsprocessen, från råvara till färdig produkt (Johansson, 2008). Genom textilslöjdens undervisning kan eleverna bli medvetna om och få förståelse för textilindustrins baksidor vad gäller bland annat kemikalieanvändning och barnarbete. För att eleverna på sikt ska kunna göra medvetna val som gynnar den hållbara utvecklingen kan läraren ta upp diskussioner om kläder med eleverna, kvalitet, hur man sköter dem och vad som händer med textilierna när de inte används längre. Lärarna diskuterar med eleverna i undervisningen vilka textila material som finns, vad de tillverkas av och vilka miljöproblem som uppstår vid själva framställningsprocessen. På det viset får eleverna kunskaper om hållbar utveckling. Dessa kunskaper gör att de får insikt i att deras framtida val har betydelse för miljön och för en hållbar utveckling. När eleverna utifrån slöjdprocessen arbetar med något, från idé till färdig produkt kommer de i ett naturligt sammanhang i kontakt med frågor som berör resurshållning och miljö (Skolverket, 2000). Lärarna kan under slöjdprocessen lägga in korta teoretiska pass där de tar upp diskussioner om det som är aktuellt för eleven beroende på vilken produkt som tillverkas. Jag upplever att det är svårt att ha långa teoripass. Eleverna blir otåliga och vill sätta igång och arbeta. De förstår inte alltid att teoripassen är lika viktiga som själva slöjdandet. Textilslöjdslektionerna är dessutom korta jämfört med lektionstiden i flera andra ämnen och det är mycket som ska hinnas med under denna tid.

Lärarna berättar om naturtemat där man tillverkat kransar och mattor av naturmaterial. Lärandet blir mer verklighetsbaserad genom täta besök i naturen (SOU, 2004). Om man utnyttjar skogens resurser spar man pengar på materialet, men läraren kan också passa på att prata om allemansrätten och vad man får plocka i skogen. Det är ett ypperligt tillfälle för barnen att få möjlighet att vistas i skogen, vilket många barn sällan får idag.

(26)

26 Ekonomisk dimension

En av aspekterna som eleverna har att ta hänsyn till vid planering av arbetet i textilslöjden är den ekonomiska (Skolverket, 2000). Eleverna får tidigt lära sig att inte slösa på tyg. Det framgår inte vid intervjuerna om eleverna räknar ut tygåtgång och tygkostnad när de planerar sin produkt i slöjdprocessen. En sådan uppgift ger eleverna kunskaper som de har användning av senare i livet när de behöver köpa tyg men det ger också träning i att räkna.

De flesta elever är väl medvetna om vad som händer med deras kläder när de inte längre använder dem. Det som är helt och rent går runt i släkten eller hamnar i klädinsamling. Men frågan är om eleverna är medvetna om vad som händer med kläderna som hamnar i klädinsamlingen. I Norge kastades 1998 i genomsnitt 19,7 kg textilier per invånare. Ungefär 11,2 kg av textilierna var kläder. Enligt Statistiska sentralbyrån återvinns endast 7 % av textilierna (Klepp, 2001). Eleverna vet att kläder som läggs i insamlingslådor samlas in, men förstår de att mycket att textilierna eldas upp utan att återanvändas eller skickas till välgörande ändamål?

Varken lärare eller elever sade något som tydde på att man brukar diskutera detta.

I inledningen nämnde jag att lärarnas val av innehåll och metoder i undervisningen har stor betydelse för vad elever lär sig om hållbar utveckling (Björneloo, 2004). Ämnesövergripande arbete är ett centralt inslag i undervisningen för hållbar utveckling (Björneloo, 2008). Nya kunskaper läggs till gamla och gör att eleverna kan se dem i ett vidare perspektiv. Bägge lärarna har vid ett flertal tillfällen arbetat ämnesövergripande med återbruk som tema. Enligt kursplanen i slöjd utvecklar ämnet kreativitet och en grund för nytänkande och nyskapande (Skolverket, 2000).

Tidigare lagade man kläder för att öka livslängden mest av ekonomiska skäl men sedan början av förra århundradet blev det till stor del en fritidssysselsättning. Lagningarna skulle helst inte synas.

Sedan 1970-talet gör man reparationerna synliga för att få ett nytt festligare uttryck i plagget (Klepp, 2000). Genom att eleverna letar i lådor med knappar, band och tygrester kan de hitta roliga saker som de sedan kan använda för att få utlopp för sin kreativitet och sätta sin egen personliga prägel på plagget.

Med hjälp av internet har de som vill uttrycka sig kreativt fått ökade möjligheter att köpa material, sälja produkter och diskutera och lösa problem med stöd av andra människor (Palmsköld, 2010).

Eleverna är ofta ute på internet och tittar på modebloggar och då är chansen stor att de uppmärksammar att det är modernt att köpa kläder på second hand och att återbruka kläder.

Genom att läsa olika bloggar på internet kan den enskilde få inspiration till egna arbeten.

Inspiration är bara en av flera viktiga delar av arbetet i slöjden. Eleverna redovisar hur de fått inspiration till sitt arbete och hur den påverkat resultatet vid slutvärderingen av slöjdprocessen (Skolverket, 2000). Inspiration kan hittas i hantverksböcker, med inriktning på till exempel

(27)

27

stickning och sömnad, men också i tidsskrifter. I samband med att boken Do Redo (2004) utgavs ordnade man utställningar, som blev populära bland ungdomar. En inspirationsväska, med boken, ett gör det själv - kit och garner togs fram och workshops startade (Lindén, 2008).

Trenden att återbruka är tydlig. En tidsskrift, som ofta har artiklar om återbruksutställningar eller om hantverkare med återbruk som uttrycksform, är Hemslöjden. En av lärarna i studien har en idé om att eleverna skulle kunna byta kläder med varandra. Om man gör det spar man pengar och får ändå något nytt att sätta på sig. Redan nu finns klädbibliotek där man kan hyra kläder och Tham (www.svd.se) tror att det blir vanligare i framtiden. Det är viktigt att textilläraren är uppdaterad och vet vilka nya trender som kommer och tar alla tillfällen som ges att diskutera frågor kring kläder och klädkonsumtion med eleverna.

Social dimension

Jag upplevde det svårt att plocka ut den sociala aspekten av hållbar utveckling i textilslöjden. De sociala aspekterna stödjer sig på den ekologiska och ekonomiska dimensionen och går ofta in i varandra. Eleverna tar lättare in kunskaper som de får i skolan om de knyter an till deras vardag.

Genom att kombinera teoretiska och praktiska uppgifter förstår eleverna lättare komplexa sammanhang (Björneloo, 2008). I undervisningsexemplen berättade en lärare om hur hon introducerade strykjärnet för eleverna. Det är ett bra exempel på hur läraren vid ett enda tillfälle kan ta upp saker ur flera perspektiv med eleverna. Om man ser det utifrån ett etiskt perspektiv kan man ställa dessa frågor: Vilka är det som tillverkar kläderna? Är det vuxna eller barn? Eller om man ser det utifrån ett miljöperspektiv: Är textilfibern ekologiskt odlad eller en konstfiber full med kemikalier? Hur har plagget kommit till Sverige?

L1 anser att många elever är positiva till att arbeta med hållbar utveckling i textilslöjden särskilt de yngsta och de äldsta eleverna. L2 är inte lika positiv, men hon upplever att det är en trend just nu och då är det lättare att påverka dem. L2 berättade när jag intervjuat hennes elever att jag sått ett frö hos både henne och eleverna. De andra eleverna i gruppen frågade sina kompisar vad vi pratat om under intervjuerna. De blev intresserade och tyckte att hållbar utveckling var ett viktigt ämne som de borde prata mer om i textilslöjden.

Slutsatser

Här ges en sammanfattning av studiens slutsatser med återkoppling till studiens syfte och frågeställningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan arbeta för hållbar utveckling i textilslöjden.

Jag vill också undersöka hur eleverna upplever undervisningen.

1) Hur ser lärare och elever att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hållbar utveckling?

(28)

28

Lärarna vet inte riktigt vad kursplanen i slöjd säger om hållbar utveckling och är inte heller så väl insatta i begreppets betydelse. L1 har läst på innan intervjun vilket gör att hon kan specificera de tre dimensionerna. Lärarna tar upp de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna av hållbar utveckling i sin undervisning även om de inte direkt namnger dem. Begreppet hållbar utveckling och dimensionerna skulle kunna lyftas fram och synliggöras mer i undervisningen. Jag upplever att eleverna inte riktigt förstår innebörden av begreppet hållbar utveckling eftersom inte lärarna använder själva begreppet vid samtal med eleverna. Därför förstår eleverna inte heller att arbete med återbruk, materiallära, diskussioner om kemikalier och så vidare bidrar till att de får kunskap om hållbar utveckling. Eleverna lär sig om hållbar utveckling trots att flera av dem svarar i intervjuerna att de inte arbetar med det. De flesta elever är medvetna om att arbetet med återbruk ger dem kunskaper om hållbar utveckling som de har användning av även på fritiden.

2) Hur undervisar textilläraren för hållbar utveckling i textilslöjden?

Ett ämnesövergripande arbetssätt förespråkas när man undervisar i hållbar utveckling (SOU:2004). Skolan har arbetat ämnesövergripande med inslag av hållbar utveckling i form av återbruk och naturprojekt under flera år. Trots att lärarna inte vet vad styrdokumenten skriver om hållbar utveckling så ger de flera konkreta exempel på hur man kan undervisa i ämnet, men det handlar mest om återbruk. Andra aspekter på hållbar utveckling tar lärarna upp i textilslöjdsundervisningen när det är aktuellt till exempel när strykjärnet introduceras.

Metoddiskussion

Jag har använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var en bra metod för att få svar på mina frågor utifrån syftet med undersökningen. Om jag hade gjort en enkät är risken stor att jag inte fått några svar alls från eleverna, eftersom de hade svårt att förstå begreppet hållbar utveckling.

Antalet respondenter kändes bra vad gäller elevantalet. Deras svar var ganska likartade och bjöd inte på några nya infallsvinklar vid de sista intervjuerna. Fler intervjuer med lärare från ytterligare skolor eller lärare med nyare utbildning skulle kunna ge ett större antal aspekter på hur läraren undervisar för hållbar utveckling i textilslöjden. Urvalet i studien är litet och därför kan inte några allmängiltiga slutsatser dras. Jag har inte någon vana vid att genomföra intervjuer, vilket kan ha påverkat resultatet vid lärarintervjuerna. Deras svar hade troligen varit mer ingående om jag ställt fler frågor. Jag upplever att lärarna på grund av sin långa arbetslivserfarenhet inom textilslöjdsundervisningen gör mycket arbete utan att behöva tänka efter. Därför kan de i intervjuerna ha glömt att berätta allt.

Forskningsförslag

I denna studie har några lärare och elever gett sin syn på hur undervisningen i textilslöjd kan bidra till en hållbar utveckling. Textillärare har berättat hur de undervisar för hållbar utveckling i textilslöjden. Det har gett mig inspiration och en inblick i hur man kan arbeta med hållbar

(29)

29

utveckling i textilslöjden. Jag upplever att det är svårt att organisera undervisningsprojekt där många ämnen ingår. Därför skulle det vara intressant att undersöka hur man organiserar ämnesövergripande undervisning för hållbar utveckling i ett antal skolor. Man skulle också kunna undersöka möjligheterna till samarbete mellan skolan och secondhand butiker för att få kläder att använda vid återbruk.

References

Related documents

Strategin ger långsiktiga riktlinjer för ministerrådets verksamhet fram till 2025 och syftar till att främja Nordiska ministerrådets tvärsektoriella samarbete inom följande

Vi tror att undervisning inte kommer av sig själv med hållbar utveckling och kan inte bedrivas genom frivillig delaktighet som ingen tar sig tid till, eftersom tiden i de

Syftet är framförallt att undersöka vilka föreställningar om hållbar utveckling som finns hos lärare och barnskötare i förskolan och hur dessa tar sig uttryck i det

Inom ramen för min undersökning är det tydligt att man pratar mycket om olika aspekter om hållbar utveckling, såsom kompostering och skräphantering, men för att inlärningen

De öppna frågorna genomgår en kvalitativ text- och innehållsanalys, där svaren grupperas utifrån vilken dimension svaret huvudsakligen anses tillhöra (Ejlertsson, 2014,

Kunskaper om kopplingen mellan vad hållbar utveckling innebär för företagen och för samhället ökar förståelsen för de övergripande frågorna. När eleven vet hur

Ekologisk hållbarhet handlar om allt inom eko- system och miljö till exempel att bevara biolo- gisk mångfald, att klimatet inte förändras för mycket, minska

Ta kontakt med hembygdsföreningar och närliggande länsmuseum eller kom- munalt museum för tavlor och fotografier..