• No results found

Har analytiker och revisorer olika preferenser för värdering?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Har analytiker och revisorer olika preferenser för värdering?"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Har analytiker och revisorer olika preferenser för värdering?

En studie i redovisningens kvalitativa egenskaper

Kandidatuppsats 15 hp

Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet

HT 2015

Datum för inlämning: 2017-01-09

Jodie Katja Saether

Handledare: Mats Karén

(2)

Sammandrag

För att avgöra till vilken utsträckning redovisade finansiella rapporter, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), uppfyller användarnas och brukarnas behov och syn på kvalitativa egenskaper har den här studien ett bidrag till forskningen. Med länders övergång till IFRS får värdering enligt verkligt värde allt större spridning och värdering enligt anskaffningsvärde fått en mindre central position inom redovisning. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka skillnaderna i preferenser för tillgångsvärdering utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. De kvalitativa egenskaper som används är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Studiens metod har en kvalitativ ansats med intervjuer av analytiker och revisorer. Det gjorda urvalet ska spegla brukare av rådande redovisningsstandard och användare av finansiella rapporter. Resultatet visar att det finns skillnader mellan gruppen analytiker och revisorer gällande vilken värderingsmodell - verkligt värde eller anskaffningsvärde - som anses lämplig. I gruppen analytiker finns stor diversifiering av preferenser för vilka kvalitativa egenskaper som ska ta störst plats vid redovisning. Således påvisades även diversifiering gällande vilken form av värdering som passar analytikernas bedömningar och prognostiseringar. Det fanns även bland analytiker stora skillnader i tillvägagångssätt för att utföra värderingar.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning  ...  3  

1.1 Bakgrund  ...  3  

1.2 Problemdiskussion  ...  5  

1.3 Forskningsfråga och Syfte  ...  7  

1.4 Disposition  ...  7  

2. Teoretiskt ramverk  ...  8  

2.1 Kvalitativa egenskaper i redovisning  ...  8  

2.2 Anskaffningsvärde  ...  9  

2.3 Verkligt värde  ...  9  

2.4 Tidigare forskning  ...  10  

2.5 Sammanfattning  ...  12  

2.6 Teoretisk syntes  ...  14  

3. Metod  ...  15  

3.1 Introduktion till metod  ...  15  

3.2 Data och urval  ...  17  

3.3 Operationalisering  ...  18  

4. Empiriskt resultat och analys  ...  20  

4.1 Analytikernas perspektiv  ...  20  

4.1.1 Anskaffningsvärde  ...  20  

4.1.2 Verkligt värde  ...  21  

4.1.3 Efterfrågade kvalitativa egenskaper  ...  24  

4.1.4 Analys  ...  25  

4.2 Revisorernas perspektiv  ...  26  

4.2.1 Anskaffningsvärde  ...  26  

4.2.2 Verkligt värde  ...  26  

4.2.3 Efterfrågade kvalitativa egenskaper  ...  27  

4.2.4 Analys  ...  28  

5. Sammanfattande analys  ...  30  

6. Slutsats  ...  32  

7. Framtida forskning  ...  33  

8. Referenslista  ...  34  

9. Bilagor  ...  37  

(4)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Vad god kvalitet inom redovisningen är bedöms av användare och brukare, analytiker och revisorer. Det finns otaligt med faktorer som påverkar kvaliteten och likväl antal mått. Ökad kvalitet ska ge minskad informationsasymmetri mellan företagen och användarna (Platikanova och Nobes 2006; Ferrari, Momente’, och Reggiani 2012). Några av måtten på redovisningskvalitet är begriplighet, jämförbarhet, tillförlitlighet och relevans. Vid värdering av tillgångar kan vikt disponeras ej likvärdigt mellan de kvalitativa egenskaperna. Det leder till kontrollerad eller okontrollerad spridning i värderingsmetoder mellan olika värderare, användare. Beuselinck m.fl. (2007) har hittat resultat att jämförbarheten är beroende av vart företaget är i sin produktionscykel, en faktor som den här kan lätt glömmas bort av ovana användare.

Att redovisningen håller hög relevans och användbarhet är av högsta värde för användare av finansiella rapporter. Godfrey m.fl. (2010) förklarar relevans utifrån dess redovisningskvalitativa egenskaper. Genom att använda relevans som egenskap inom redovisning mäts huruvida mervärde skapas för användare av informationen. Företagens intresse kan dessvärre bestå av att välja den mest fördelaktiga redovisningen, beskriver Fan och Zhang (2012). Fan och Zhang (2012) och Iatridis (2011) visar att användandet av anskaffningsvärde ofta ökar redovisningens kvalitet. Ett skift från anskaffningsvärde till verkligt värde kan skapa problem, speciellt om det inte finns någon aktiv marknad för tillgången som värderingen utförs på (Hamberg, Paananen, och Novak 2011; Hitz 2007).

Redovisningsstandarden IFRS utgår ifrån värdering av tillgångar enligt verkligt värde och har fått blandade effekter där den har implementerats. Redovisning enligt IFRS och verkligt värde anses ibland ge hög relevans. Den äldre svenska redovisningen med anskaffningsvärde anses ibland ge hög verifierbarhet. Det är av stor vikt att analytiker och revisorer är överens om vilka av redovisningens kvalitativa egenskaper som ska läggas vikt vid och prioriteras under avvägning.

I Europa påvisar en del forskning försämrad redovisningskvalitet efter införandet av IFRS (Cameran m. fl., 2014 ; Ahmed m.fl., 2013). Att redovisningskvaliteten sjönk efter införandet av IFRS tror Ahmed m.fl. (2013) beror på begripligheten av hur regelverket används,

(5)

begripligheten är för låg. Den kvalitativa egenskapen begriplighet beskriver Artsberg (2005) som graden av förståelse en kunnig läsare uppfattar informationen given. Forskning från den spanska marknaden visar att värderelevansen inte per automatik höjdes efter införande av IFRS. Det finns ett beroende till hur mycket värdefull information som presenteras i de finansiella rapporterna (Martínez, Martínez, och Lin 2014). Detta tolkas som att begripligheten för företaget blir högre vid relevant informationsutdelning till användarna, en högre transparens.

Det finns även resultat för positiva effekter av implementeringen av IFRS i olika världsdelar (Santos och Cavalcante, 2014; Zhang och Wang, 2012; Chen m.fl., 2010). Chen m.fl (2010) visar resultat för att informationsasymmetrin mellan företag och användare minskade efter införandet av IFRS i Europa.

De Franco m.fl. (2011) påvisar att hög jämförbarhet minskar kostnaderna till att införskaffa information. Införandet av IFRS ska enligt Chen m.fl. (2010) ha minskat informationsasymmetrin i Europa. Detta kan ses som en minskad informationsasymmetri med värdering enligt verkligt värde. Frankel och Li (2004) visar att konsekvensen av låg värderelevans i de finansiella rapporterna gör att mer resurser läggs för analys från användarnas sida. Seng m.fl. (2010) föreslår att resultatet de fick med minskade antal prognosfel för analytiker efter införandet av IFRS kan bero på att IFRS ger mer värderelevant information, en ökad användbarhet. Tidigare forskning ger stöd för ökad värderelevans i och med införande av IFRS (Barth, Landsman, och Lang 2008; Chalmers, Clinch, och Godfrey 2011; Santos och Cavalcante 2014).

Efter införandet av IFRS sjönk kvaliteten på de finansiella rapporterna i Sverige och minskad värderelevans påvisas av Paananen (2008). Det här kan skapa en minskning av informationsrelevant data för användare såsom analytiker och aktieägare i Sverige. Hellman (2011) argumenterar för att den mjuka övergången Sverige hade, gav företagen utrymme för resultathantering. Minskad värderelevans och utrymme för resultathantering får användarna att ifrågasätta redovisningskvalitet, men skillnader kan finnas i vilka redovisningskvalitativa egenskaper som är viktigast för att användare och intressenter ska kunna tillfredsställas.

Denna förståelse behöver finnas hos revisorer såväl som analytiker. Det är en professionell bedömning som krävs menar även Jermakowicz m.fl. (2014).

(6)

Den professionella bedömningen ökar vid värdering av verkligt värde, men minskar med harmonisering av redovisning. Wang (2014) tillägger att harmoniseringen ökar jämförbarheten mellan länder. Jämförbarheten i sig är en viktig del av att redovisningen ska uppfattas som tillförlitlig och av god kvalitet. Artsberg (2005) beskriver jämförbarhet som en av redovisningens kvalitativa egenskaper som mäts utifrån två dimensioner; mellan företag och över tid. Tillförlitlighet förklarar Godfrey m.fl. (2010) att den här egenskapen avgör i vilken grad redovisningen kan porträttera en korrekt bild utav företaget.

1.2 Problemdiskussion

Quinn (2014) belyser behovet av att redovisningen måste utvecklas i takt med att företagens komplexitet ökar. Utomstående investerare kan bli mer intresserade av verksamheten och ökad förståelse för det finansiella materialet efterfrågas. Kan inte revisorerna tillhandahålla den informationen utifrån gällande regelverk har analytikerna en viktigare roll att uppfylla, för komplettering av information. För att redovisningen ska kunna vara användbar krävs både relevans och förståelse. Morton (1974) fick positiv signifikans i sina resultat om beroende mellan relevans och förståelse. Redovisning kan innebära ett avvägande mellan relevans och verifierbarhet av informationen (Ball 2001).

Analytiker förbättrar marknadseffektiviteten och genererar värdefull ny information genom bland annat aktierekommendationer (Healy och Palepu 2001). Healy och Palepu (2001) beskriver även att det inte finns mycket stöd bakom att revisorerna ska ges kredibilitet för kvaliteten i de finansiella rapporterna. Watts och Zimmerman (1981 a,b) gör gällande att revisorer kommer att fatta beslut koherent till deras överordnad som anlitade dem i större grad än av ansvar gentemot företagets intressenter. Även Grenier m.fl. (2012) ifrågasätter hur fristående revisorer kan betraktas vara i relation till företagen de granskar. Vidare proklamerar Watts och Zimmerman (1990) att som ett resultat av att redovisning är en aktiv handling som ska utföras kan inte motiverande faktorer uteslutas vid analys av hur revisorer agerar.

Tas hänsyn till Browns m.fl (1993) resultat att redovisning endast tillhandahåller det nödvändiga för beslutsfattande, men inte tillräckligt med information, vilket leder till en osäkerhet i huruvida analytikerna förstår hur revisorerna har gjort sina bedömningar. Watts och Zimmerman (1983) understryker att revisorer behöver hållas oberoende och självständiga mot företag. Tillgångsvärdering ska utifrån revisorernas ståndpunkt hållas opartisk till företag och intressenter. Att det finns ett intresse från företagens sida att visa en fördelaktig bild eller

(7)

intressenternas sida att få en så användbar bild för företagsvärdering som möjligt. Om revisorernas värderingsgrund ligger långt ifrån vad företag och intressenter önskar, kommer revisorer att påverkas av externa faktorer som miljö och påstridiga företagschefer?

Att analytiker följer företag minskar informationsasymmetrin mellan ledningen och investerare menar Frankel och Li (2004). Barth m.fl. (2001) föreslår att en högre informationsasymmetri gör det mer lönsamt att privat samla in information och därmed ökar antalet analytiker som följer företaget. Kostnaderna för informationsinsamling påverkar asymmetrin (Frankel och Li, 2004). Ju större kostnaderna är för informationsinsamlande, desto mer avgörande roll spelar analytiker, vars möjlighet att införskaffa information kan ses som större än en privat investerares möjlighet. Analytiker har en viktig roll för att skapa en rättvis bild av företag med mer information än den som revisorerna och regelverket kräver presentation av. Det stödjs av Garfinkel (2009) som visar att analytiker påverkar de företag de följer och informationen som finns tillgänglig.

Analytikerns precisering i prognoserna blir även bättre hos specialiserade analytiker, utifrån bland annat bransch (Gilson m.fl. 2001). Dechow och Dichev (2002) redovisar att observerbara företagskaraktäristika påverkar kvaliteten i redovisningen. Analytiker som är branschspecifika och mer fördjupade i faktorer som berör deras branschspecifika marknad, kan ha lättare att se dessa mönster och agera med större klarhet. Men ska det verkligen behövas branschkunskap? Ska inte alla värdera tillgångar på samma sätt oavsett vilka de är och vilken bransch som berörs?

Penman (2003) skiljer på analytiker som tillämpar spekulativ och fundamental analys och förespråkar den senare, men hävdar också att det är dålig redovisning som föder spekulationer. Hur ser egentligen analytiker och revisorer på kvaliteten i det redovisade materialet, värderas tillgångar och i längden företagen på bästa sätt? Värderas de på samma sätt? Att använda en standard, IFRS, som ökar antalet tillvägagångssätt och måttet av professionell bedömning kan orsaka disharmonierande effekter (Bayerlein och Al Farooque 2012). Healy och Palepu (2001, 414) efterlyser forskning kring vilken standard typ som är mest användbar för investerare och andra intressenter. Där de två standardtyperna nämnda är mellan en standard som fodrar utövande av omdöme jämfört med en standard som inte fodrar ett utövande av omdöme.

(8)

Hur ser egentligen analytiker och revisorer på kvaliteten i den finansiella informationen och vilka egenskaper som bär störst vikt?

1.3 Forskningsfråga och Syfte Forskningsfrågan:

Hur ser skillnaderna ut mellan grupperna investerare och revisorer i deras åsikter gällande vilka kvalitativa egenskaper som bör prioriteras, vid värdering utifrån anskaffningsvärde respektive verkligt värde?

Syftet är att undersöka hur gruppernas preferenser gällande kvalitativa egenskaper prioriteras och viktas vid värdering. De kvalitativa egenskaperna som mäts är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Hur grupperna rankar de kvalitativa egenskaperna kan därmed ge en förståelse för vilken värderingform de respektive grupperna föredrar, anskaffningsvärde respektive verkligt värde.

1.4 Disposition

Studiens fortsatta uppbyggnad är indelad i följande. Kapitel 2 består av studiens teoretiska ramverk där redovisningens kvalitativa egenskaper, verkligt värde och anskaffningsvärde presenteras. Även tidigare forskning kommer att tas upp där och diskuteras. Kapitel 3 innehåller beskrivning och motivering till aktuell metod i studien. Kapitel 4 innehåller presentation av resultat för analytiker och revisorer var för sig med direkt efterföljande separata analyser för de två grupperna, med koppling till det teoretiska ramverket. Kapitel 5 innehåller studiens sammanfattande analys. Kapitel 6 innehåller studiens slutsats.

   

(9)

2. Teoretiskt ramverk

2.1 Kvalitativa egenskaper i redovisning

Godfrey m.fl. (2010) beskriver de fyra grundläggande kvalitativa egenskaperna som finns med i IASB:s ramverk: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Informationen ska vara användbar, verifierbar och tillitsfullt representerad. Godfrey m.fl. (2010) förklarar att relevans i finansiell information ska vara till hjälp för användaren i sina prediktioner angående framtiden och bekräfta användarens tidigare prediktioner. Tillförlitlighet framställs likt en egenskap vars mening är att försäkra att transaktioner har skett utan partiskhet eller fel (Godfrey m.fl. 2010).

Artsberg (2005) beskriver redovisningens kvalitativa egenskaper med samma fyra grundbegrepp. Begriplighet ska vara baserat på den kunniga läsarens förståelse, inte en lekmans. Relevans ska vara av bekräftande eller korrigerande karaktär för tillbakablickande eller framåtblickande information. Tillförlitlighet är egenskapen som representerar validitet i informationen och hur korrekt bilden som visas är. Under tillförlitlighet beskriver Artsberg (2005) problematiken av att försiktighet och neutralitet finns med. Försiktighetsprincipen kan stå i konflikt med den korrekta bilden, som borde ligga närmare neutralitet i egenskap.

Jämförbarheten innefattar två aspekter. Den första är jämförbarheten mellan företag. Den andra aspekten som presenteras är jämförbarheten över tid, redovisningsprinciperna måste användas konsekvent (Artsberg 2005).

Smith (1997) beskriver också fyra kvalitativa kriterier, men sätter relevans som överordnad i relation till verifierbarhet, validitet och jämförbarhet. Främst måste användbarheten av redovisningens utformning sättas i fokus (Smith 1997). Den kostnad som krävs för att producera och kommunicera informationen måste beaktas här enligt Smith (1997). I relevans inkluderas även begriplighet, väsentlighet och aktualitet. Aktualitet beskriver att externa rapporter inte ska ges ut för långt efter den aktuella redovisningsperioden. Under validitet finns neutralitet och en överensstämmelse mellan språk och verklighet. Verifierbarheten blir högre med samstämmigheten hos sinsemellan oberoende bedömare (Smith 1997).

Jämförbarheten som tas upp är likt Artsberg både mellan företag och över tid.

(10)

2.2 Anskaffningsvärde

Synen på redovisning som ett historiskt protokoll är den äldsta inom ämnet (Artsberg 2005).

Artsberg (2005) förklarar att det här synsättet är grunden till anskaffningsvärde och kraven på objektivitet och verifierbarhet. Användandet av anskaffningsvärde i redovisning var ledande fram till 2005 (Godfrey m.fl. 2010, 146). Smith (1997) beskriver anskaffningsvärde som anskaffningsvärdet för resurser som anses vara tillgångar. Användande av anskaffningsvärde är nära förknippat med företagets förväntade fortlevnad, därav finns det ingen anledning att värdera tillgångar till sina likvidationsvärden (Falkman 2001). Detta antagande kallas fortlevnadsprincipen eller going concern. Littleton (1981) beskriver begreppets historia från tidigt 1600-tal och dess funktion för att skapa en mer långsiktig investeringspolicy än de ettårsavtal och senare fyraårsavtal som företag hade med sina kapitalägare.

Vad en tillgång är värd är den mest grundläggande och omdebatterade frågan inom externredovisning (Falkman 2001). Falkman (2001) beskriver att anskaffningsvärde förespråkas för dess objektivitet, verifierbarhet och underlättande karaktär för revisionsarbetet. Vid andra värderingsmetoder uppstår inte den stabilitet i resultatutvecklingen som finns vid användning av anskaffningsvärde (Falkman 2001). Fördelarna med anskaffningsvärde enligt Godfrey m.fl. (2010) är att det är relevant för att fatta beslut, mindre utsatt för manipulation och har visat sig användbart i finansiella rapporter. Kritiken som Godfrey m.fl. (2010) ger är att informationen i anskaffningsvärde inte är tillräcklig för att fatta beslut för användarna.

2.3 Verkligt värde

Godfrey m.fl. (2010) beskriver verkligt värde som det värde som en kunnig och villig köpare är redo att betala för transaktionen av en tillgång. Verkligt värde handlar mer om perception än verklighet beskriver Godfrey m.fl. (2010). Falkman (2001) beskriver flera möjligheter kring vad som kan vara verkligt värde. Verkligt värde skulle kunna utgöra marknadsvärde, nettoförsäljningsvärde, nuvärde eller återanskaffningsvärde enligt Falkman (2001). Att använda verkligt värde ger svårigheter i både redovisningen och för avseende kravet på objektivitet påpekar Falkman (2001). Det kan även skapa variationer i resultatutvecklingen, som är mer komplext och svårbegripligt. Fördelarna med användning av verkligt värde beskrivs som att det kan ge en mer rättvisande bild, alltså högre validitet. Falkman (2001) visar på ett motsatsförhållande mellan objektivitet, som avser verifikationsmöjligheten, och

(11)

informationens validitet, som avser värderingen av tillgången. Det värdet som är mest korrekt att använda beror på syftet med redovisningen anser Artsberg (2005). Artsberg (2005) beskriver en förflyttning mot värdering av verkligt värde, men påpekar dess kontroversialitet.

2.4 Tidigare forskning

Simmons (1967) betraktar jämförbarhet som en ekvivalent jämförelse av ekonomiska omständigheter. Simmons (1967) skriver vidare för att veta hur jämförbara två företag egentligen är behövs tillgång till intern information från båda företagen, något som vanligtvis inte finns att tillgå. Således kan det vara näst intill omöjligt att säga hur jämförbara två företag är, det skapar problem för jämförbarhet, som kvalitativ egenskap utifrån Artsberg (2005).

Jämförbarheten över tid är inte inkluderad i Simmons (1967) forskning. En jämförelse över tid inom samma företag kan diskuteras ha en okänd nivå av osäkerhet men kan tänkas vara knutna till samma faktorer, vilket skapar en större trovärdighet i egenskapen jämförbarhet över tid i relation till jämförbarhet mellan företag.

Värderelevans är den operationalisering som har gjorts av kriterierna för relevans och reliabilitet. Hair m.fl. (2015, 251) beskriver reliabilitet utifrån huruvida konsekvent ett resultat kan uppnås vid upprepade försök.

Både relevans och begriplighet är essentiella för att det redovisade materialet ska kunna anses som användbart (Morton 1974). Dock så hänvisar Artsberg (2005) till den kunniga läsaren, vars förståelse inte borde påverkas av ökad eller minskad begriplighet. Falkman (2001) hänvisar dock till anskaffningsvärde för dess fördelar i begriplighet, så viss tvetydighet kvarstår. Relevans å andra sidan är en ständig bristvara som är högt eftertraktad hos intressenterna. Cho m.fl. (2010) argumenterar i tydliga ordalag för att redovisning måste innehålla både en rättvisande bild och användbarhet, inte bara användbarhet, som har fått större fokus. Fokus på rättvisande bild går tillbaka till anskaffningsvärde, medan verkligt värde har ett skarpare fokus på användbarhet enligt Godfrey m.fl. (2010).

Palea (2014) beskriver en skiftning inom regelverken under FASB och IASB från anskaffningsvärde till verkligt värde. Detta sker utifrån att verkligt värde ska ge mer relevant information och högre transparens. Högre relevans kommer alltid vara eftertraktat och bekräftar Godfreys m.fl. (2010) i sin kritik gällande anskaffningsvärdets bristande användbarhet. Hitz (2007) understryker dock att den teoretiska forskningen kring fördelar

(12)

med mätning enligt verkligt värde har lyst med sin frånvaro. En ökad osäkerhet kan diskuteras vid redovisning enligt verkligt värde för högre relevans och lägre tillförlitlighet. Detta i relation till det objektiva anskaffningsvärdet enligt Falkman (2001). Hitz (2007) skriver även om kritiken mot verkligt värde, om hur tillförlitligheten är i mätningen av det verkliga värdet.

Verkligt värde motsvarar marknadspriset, men det finns osäkerheter i tillförlitligheten om tillgången inte har en aktuell marknad belyser Hitz (2007). Artsberg (2005) höjder ett varnande finger för vad som egentligen är syftet med redovisningen. En mycket större känslighet råder kring värdet för verkligt värde till skillnad från anskaffningsvärde, å andra sidan en större flexibilitet att skapa ökad användbarhet.

Collins m.fl. (1997) visar på resultat att anskaffningsvärde är fortsatt värderelevant.

Anskaffningsvärde skyddar användaren från subjektivitet och ökar objektivitet och verifierbarhet (Ijiri 1983). Detta stödjs av Artsberg (2005) och Falkman (2001) ovan med hög grad av tillförlitlighet. Ijiri (1983) argumenterar fortsatt för att information inte ska flöda från revisorn till användaren bara för att den är till nytta för användaren, utan den måste vara rättvis, vilket inte verkligt värde anses uppfylla. Verkligt värde lägger mer tyngd vid att uppnå den kvalitativa egenskapen relevans utifrån Ijiri (1983) än tillförlitlighet.

Verkligt värde och anskaffningsvärde har olika syften, således bör båda redovisas för att inte utelämna användbar information till investerarna, ett dual measurement system (Palea 2014).

Detta system öppnar upp möjligheten att ta till vara på ett större spektrum av information för beslutsfattande. Palea (2014) utgår ifrån att verkligt värde skapar en trovärdig representation med reservation för tillförlitligheten. Verkligt värde ger verktyg för att kalkylera bästa investeringsalternativ. Anskaffningsvärde skapar en högre tillförlitlighet och är i större utsträckning förvaltarskap orienterad. Med anskaffningsvärde som underlag kan värdet som förvaltarskapet har tillfört analyseras. Antalet resurser som ligger till grunden för att åstadkomma det redovisade verkliga värdet. Palea (2014, 112) understryker att ett försök att välja ut en av värderingsmetoderna skulle förvägra användare av redovisningshandling tillgång till komplett och användbar information för beslutsfattande.

Healy och Palepu (2001) finner ingen forskning som direkt har undersökt om revisorer höjer tillförlitligheten i finansiella rapporter. Tillgängliga resultat visar att revisorns kvalifikation inte bidrar till avläsliga signaler på kapitalmarknaden vid utannonsering av finansiell information. Healy och Palepu (2001) förklarar det som att den informationen revisorer ges

(13)

kan i förväg förutsägas. Som bäst kan revisorers kvalitet bekräfta informationen redan tillgänglig för investerare och intressenter. Revisorer har även ett intresse av att minimera sitt legala ansvar än att höja trovärdigheten för finansiella rapporter. Således anser Healy och Palepu (2001) att revisorer kommer att förespråka redovisningsstandarder som minskar deras risk även om dessa standarder har ett reducerat finansiellt värde för investerare.

Brown m.fl. (1993, 287) beskriver redovisningsstandarder som ofullständiga i sin natur.

Eftersom standarden endast skapar nödvändig information, men inte tillräckligt med information för att skapa förutsättningar för att göra professionella pragmatiska beslut. Healy och Palepu (2001) argumenterar för att finansanalytiker genererar värdefull ny information och ökar marknadseffektiviteten. Vidare anser finansanalytiker att den informationen revisorer producerar är tillförlitlig.

2.5 Sammanfattning

Anskaffningsvärde och verkligt värde har utgjort det första steget i empiri och analys för att undersöka ifall det finns skillnader mellan analytiker och revisorers syn på värdering utifrån anskaffningsvärde och verkligt värde. Beroende på vilken värdering analytikerna och revisorerna föredrar kommer olika kvalitativa egenskaper prioriteras. I empiri och analys kommer de eftertraktade kvalitativa egenskaperna begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet att utforskas. Detta för att kunna dra slutsatser om det finns skillnader i respondenternas syn på värderingsgrund och på det följande, prioritering av kvalitativa egenskaper. De fyra kvalitativa egenskaperna som är valda som utgångspunkt för studien utifrån dess starka relevans och användning i tidigare forskning och teori.

Att använda anskaffningsvärde och verkligt värde som parametrar ger möjligheten att undersöka om det finns skillnader på två plan. Det första planet berör värdering enligt verkligt värde, samma som IFRS utgår ifrån och anskaffningsvärde som Sverige tidigare har använt.

Det andra planet är vilka kvalitativa egenskaper som efterfrågas, denna aspekt tas med för studiens undersökande syfte. Denna del ska hjälpa studien att svara på om det finns skillnader mellan grupperna, vad det är för skillnader. De kvalitativa egenskaperna ska agera utifrån uppfångande förmåga av möjliga skillnader i syn på värdering.

(14)

Mortons (1974) forskning berörande både relevans och begriplighet krävs för att informationen ska vara användbar kommer att användas för analys av empirin då forskningen har stark koppling till de valda kvalitativa egenskaperna för den här studien. Relevans framhävs starkast i koppling till verkligt värde. Chos m.fl. (2010) resultat att det är en rättvisande bild och en användbarhet som skapar redovisning kommer att ge analysen möjlighet att bygga vidare på Mortons (1974) forskning. Collins m.fl. (1997), Hitz (2007) och Ijiri (1983) har resultat som ifrågasätter fördelarna med värdering enligt verkligt värde och lyfter fram kvaliteterna som värdering enligt anskaffningsvärde ger. Artsberg (2005) och Falkman (2001) har med eftertryck belyst värdet av tillförlitlighet som kvalitativ egenskap, vars tyngd finns vid redovisning enligt anskaffningsvärde. Dessa resultat kommer att bidra till analys av empirin.

Palea (2014) bidrar till analys genom att förespråka värdering enligt verkligt värde som mer relevant. Godfrey m.fl. (2010) beskriver relevans som en essentiell egenskap för värdet av den finansiella informationen. Det är dock svårfattligt hur mycket verkligt värde och anskaffningsvärde skiljer sig utifrån egenskapen relevans, i synnerhet i en kvalitativ studie likt den här. Palea (2014) dual measurement system kommer att beröras i analysen för att se hur väl empirin går ihop med ett tvådelat system. Detta system ger möjlighet att inte behöva väga tillförlitlighet och relevans mot varandra, utan istället utföra parallella informationsinsamlingar. Begripligheten må höjas och jämförbarheten kan diskuteras vara stabil eller oförändrad.

Utifrån resultatet Healy och Palepu (2001) presenterar angående att revisorer vill minska sitt legala ansvar och att revisorerna som bäst bekräftar information tillgänglig förväntas revisorerna förespråka de kvalitativa egenskaper som leder till en minimering av osäkerhet.

Utifrån att Healy och Palepu (2001) inte hittar bevis för att revisorer höjer värdet av den finansiella informationen kan det indikera att de värderingar och bedömningar revisorerna gör är naturliga utifrån rådande standard och kan förutsägas av utomstående hur de är fattade. Att analytiker skulle generera värdefull information skulle kunna indikera att finansanalytiker använder mer än den redovisade finansiella informationen som grund för värdering. Därmed kan gruppen analytiker förespråka andra kvalitativa egenskaper främst i relation till gruppen revisorer, relevans skulle därmed prioriteras.

(15)

2.6 Teoretisk syntes

Utifrån problemformuleringen; Hur ser skillnaderna ut mellan grupperna investerare och revisorer i deras åsikter gällande vilka kvalitativa egenskaper som bör prioriteras, vid värdering utifrån anskaffningsvärde respektive verkligt värde? har den teoretiska syntesen utformats för studien.

Beroende på motiv kan analytikers och revisorers prioritering av kvalitativa egenskaper gå isär. Revisorer har ett behov av att producera information som anses begriplig, relevant, tillförlitlig och jämförbar för intressenter, däribland finansanalytiker. Huruvida relevansen prioriteras ner för att säkra plats åt att skapa tillförlitligt material kommer att undersökas.

Analytiker ges möjlighet att fattas beslut utifrån annan information än den finansiella informationen som revisorer producerar. Analytiker har inte samma legala ansvar som revisorer och kan därmed ha ett mindre ansträngt sätt att hantera information, således kan relevans ta större plats än begriplighet. Man kan argumentera att analytiker värderar utifrån mer information än revisorernas finansiella rapporter och behöver inte skapa information som är jämförbar mellan företag för andra användare än sig själv vid framtida bruk. Ett minskat fokus på jämförbarhet kan därmed förväntas. Att analytiker skulle generera värdefull information skulle kunna indikera att finansanalytiker använder mer än den redovisade finansiella informationen som grund för värdering. Därmed kan gruppen analytiker förespråka andra kvalitativa egenskaper främst i relation till gruppen revisorer, relevans skulle därmed prioriteras.

Anskaffningsvärde är nära förknippat med begriplighet och tillförlitlighet, två egenskaper som revisorer behöver visa stor hänsyn i sitt arbete. På dess grundval borde revisorer känna ett inneboende behov i sitt arbete att skapa information som anses begriplig. Således för att minska sitt legala ansvar. Utifrån att lite forskning stödjer att revisorer höjer värdet av den finansiella informationen kan det indikera att de värderingar och bedömningar revisorerna gör är nära ytterst nära förknippad med rådande standard och kan förutsägas av utomstående hur beslut och bedömningar är fattade.

   

(16)

3. Metod

3.1 Introduktion till metod

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i hur användare och revisorer bedömer redovisningens kvalitativa egenskaper utifrån värdering av tillgångar. En abduktiv ansats har krävts av studien för att vara genomförbar (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015, 144). Med den abduktiva ansatsen har studien haft möjlighet att förflytta sig mellan teori och empiri utan att ge avkall på någondera (Eriksson och Kovalainen 2016, 24). I valet mellan ett normativt eller ett deskriptivt angreppssätt tillämpar den här studien ett deskriptivt angreppssätt då syftet med studien är att undersöka hur det ser ut och inte hur det bör se ut (Artsberg 2005, 31). Den deduktiva ansatsen har utgångspunkt i teorin och vill testa befintliga teorier och en induktiv ansats har utgångspunkt i empirin och vill bygga upp ny teori (Artsberg 2005, 31). En abduktiv ansats med ett deskriptivt angreppssätt ger studien verktyg för att utforska studiens syfte, som varken induktiv eller deduktiv ansats ger.

En kvalitativ metod har använts för den här studien för att kunna ge en mångfasetterad bild.

En kvalitativ metod har givit studien möjlighet att använda semistrukturerade intervjuer för primär datainsamling (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015, 168). Genom att ha samlat in primärdata från respondenter med hjälp av personintervjuer och en telefonintervju har studien haft möjlighet att göra en skildring utifrån en öppen bild. Kompletterande frågor har skickats ut och blivit besvarade av respondenterna över telefon och e-post för att få en tydligare bild av hur respondenterna upplever studieområdet. En av analytikerna gav aldrig ett kompletterande svar. Ifall de kompletterande frågorna hade kunnat ställas direkt i intervjuerna kan ett mer uttömmande svar ha uppnåtts och inget bortfall hade skett. Det här är en faktor som har påverkat osäkerheten i studiens resultat.

Kvalitativa data är ofta bredare, mer elastiskt och mer komplex än kvantitativa data. Syftet med studien uttrycker en komplexitet som kräver ett elastisk data, som är uttryckt först och främst i ord och inte siffror (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015). Detta för att svaren måste kunna vara flexibla för att ha möjligheten att fånges in av studiens syfte. Det här gör även undersökningens data svårare att mäta och verifiera. Kvalitativ metod ger möjlighet till icke- standardiserad insamling, vilket studien kommer att använda (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015, 391).

(17)

Studiens reliabilitet hade kunnat vara högre om den hade fallit under kvantitativ forskning till följd av dess osäkerhet i mätbarhet gällande resultat (Eriksson och Kovalainen 2016, 305).

Genom att använda ett begränsat antal kvalitativa variabler att låta respondenterna fokusera på, påverkas mätbarheten och jämförbarheten i positiv riktning. Problem i reliabilitet, studiens förmåga att uppnå samma resultat vid upprepade försök, är även påtaglig till följd av de högst personliga åsikterna som presenteras i det lilla urvalet av data. För att påverka detta i positiv riktning har ett så stort som möjligt urval gjorts utifrån kapaciteten att hantera data. Värdet av denna typ av studie kan dras utifrån dess djup och flexibilitet under vilka information insamlades istället för replikerbarhet, En djupare förståelse kan skapas för området (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015, 398-399). Genom att beskriva i detalj utförande, strategi, forskningsdesign och hur data har inhämtats har studien utformats för att hålla högsta möjliga reliabilitet. Den interna reliabiliteten, hur konsekvent information har tagits fram och hanterat under studiens gång, har hållits hög genom omfattande utprovning av design av ett och samma grundfrågeformulär för alla respondenter. Stor vikt har lagts vid att bemöta alla respondenter likadant och insamlingen av data skedde under en kort period, således minskad risk för förändringar i bakomliggande variabler som kan påverka respondenternas inställning och åsikter inom det berörda ämnet.

Den interna validiteten, förmågan att demonstrera kausala samband hade varit mer trovärdig vid större urval. Detta påverkar även reliabiliteten hos studien (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015, 203). Genom att använda den synnerligen smalare gruppen finansanalytiker än intressenter har studiens validitet påverkats i positiv riktning. Faktorer som kan påverka den här studiens interna validitet är bland annat utformningen av intervjufrågorna, hur själva intervjusituationen påverkar den intervjuade och den intervjuades mognad i den aktuella rollen. Intervjuer har skett på plats vald av respondenterna, för att skapa en avslappnad miljö och respondenterna uttryckte en stabilitet och säkerhet i sin yrkesverksamma roll. Den externa validiteten, studieområdets generaliserbarhet på andra områden och grupper är låg till följd av den höga nivån av kontext (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015, 204). Politisk agenda kan även tas upp för diskussion (Hair 2015, 133). Kontexten omfattas av bland annat yrkesroll, kulturell påverkan och tidsperioden studien utfördes, detta måste i högsta bemärkelse tas i åtanke innan generalisering till andra områden kan anses aktuellt. Endast två yrkesroller har valt att bearbetas och alla respondenter jobbar inom samma kulturgeografiska region.

(18)

3.2 Data och urval

Insamlingen av akademisk litteratur, artiklar och böcker, har skett via de databaser Uppsala universitet erbjuder, Social Science Research Network, SSRN, och Ekonomikums bibliotek.

Ekonomikums bibliotek vid Uppsala universitet har varit till stor hjälp att tillhandahålla de flesta av böckerna för den här studien, resterande har införskaffats för det här ändamålet.

Denna data har behandlats som sekundär data och hänsyn har visats i studien att denna data är framställd för annat syfte än den här studien (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015, 332).

Primär data har insamlats genom personintervjuer och telefonintervju. Respondentgruppen består av fem stycken personintervjuer och en telefonintervju efter personligt möte. En större grupp respondenter hade varit eftertraktat för att kunna dra säkrare slutsatser om studiens frågeställning. Vid val av respondentgrupp har hänsyn visats till att bekvämlighetsurval inte ger en komplett bild och att urvalet ska vara såpass stort som det är möjligt inom den begränsade tidsramen (Saunder, Lewis, och Thornhill 2015, 277). Därför har respondenterna tagits utanför bekantskapskrets och blivit vald utifrån rankningslistor på olika sökmotorer och facktidskrifter på internet. Tjugotals förfrågningar skickades ut till de högst rankade analytikerna och revisorer på de fem största byråerna i Sverige via telefon, mail och personliga möten. De respondenter som är intervjuade är de som svarade på intervjuförfrågan.

Intervjuobjekten från kategorin revisorer består av två stycken revisorer verksamma på olika orter. Revisorerna har varit anonyma i studien för att öka deras frispråkighet under intervjuerna. Revisorerna benämns med första bokstaven i deras efternamn för att undvika rangordning, som A och B hade givit intrycket av. Se bilaga 1 för beskrivning av deras erfarenheter. Hronsky och Houghton (2001) argumenterar för att revisorer inom samma miljö, kultur och tid, som använder samma tekniska professionella definition med stor sannolikhet inte kommer att uppvisa några skillnader i uppfattning av betydelsen i redovisningsstandarder.

Utifrån det görs antagandet att en ökning av respondenter inom revision inte kommer att ge en avsevärd skillnad i empiriskt resultat, därför lades större resurser på att öka gruppen analytiker som respondenter. Genom att välja revisorer med olika lång arbetslivserfarenhet kan spridning i förhållningssätt undersökas.

Intervjuobjekten ifrån kategorin analytiker består av fyra stycken analytiker som jobbar med företagsvärdering på olika sätt. Analytikerna är Hampus Engellau, Peter Lagerlöf, Peter

(19)

Malmqvist och Jonas Olavi. Se bilaga 1 för beskrivning av deras erfarenheter.

Intervjufrågorna var av semistrukturerad karaktär för att låta den intervjuade fördjupa sig inom det hen var mest erfaren inom och kände sig mest bekväm att berätta om (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015). Studien har valt att transkribera all data som respondenterna ger under intervju för att behålla högsta möjliga kvalitet. En medvetenhet till att intervjuobjektens kroppsspråk och tonfall är svåra att förmedla i text ger det insamlade data lägre tillförlitlighet och även studiens författares bristande kunskap inom området i fråga ger osäkerhet (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015, 401). Studien har valt att ha sonderande frågor för att inte påverka svaret i någon riktning utan istället ha en utforskande och öppen karaktär (Saunder, Lewis, och Thornhill 2015, 408). Att ha använt öppna eller stängda frågor som grund skulle inte ge en lika bred grund att utforska om det finns skillnader i analytiker och revisorers syn på tillgångsvärdering. Vissa följdfrågor som har ställts har varit av öppen karaktär för att få respondenten att utveckla sitt svar vidare. Att banda ljudinspelningar av intervjuerna och i efterhand transkribera dem gav möjligheten att till fullo lyssna på, inte bara vad respondenterna säger, utan hur de säger det (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015, 572).

Intervjuerna har en medellängd på 20-30 minuter, det fanns ingen möjlighet att göra dem kortare och få ut det data studiens syfte har. Alla personintervjuer gjordes i tyst miljö på respondentens kontor för största möjliga bekvämlighet för respondenterna (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015, 403).

3.3 Operationalisering

Med hänsyn till de teoretiska grunderna berörande kvalitativa egenskaper har studien använt begreppen begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet som utgångspunkt i intervju och analys. Likt Artsberg (2005) kommer egenskaperna att hanteras på samma nivå för att hålla komplexiteten låg, med hänsyn till intervjuobjekten. De andra egenskaperna kan komma att tas hänsyn till i analysen för att ge den mest rättvisa bilden som är möjlig, men inte i det semi-strukturerade intervjuformuläret. Intervjuformuläret finns i bilaga 2. Tolkningen av verkligt värde som Godfrey m.fl. (2010) använder har använts i intervju och analys för att minska de möjliga sidospåren i intervjun. Intervjuformuläret tar därmed inte med Falkman (2001) mer kontextbaserade förklaring. Anskaffningsvärde utifrån Smith (1997) kommer att användas i intervju och analys. Intervjuformuläret innehåller även en fråga om vad respondenten anser är viktiga kvaliteter ett finansiellt rapporterat material ska uppvisa för att

(20)

ge respondenterna möjligheten att svara utanför det ramverk som är uppsatt för intervjuformuläret.

Analys av data har gjorts utifrån en abduktiv ansats eftersom en deduktiv ansats kan riskera att ha för restriktiva ramar och misslyckas med att uttrycka och analysera primär data. En induktiv ansats utgår istället helt ifrån att utforska området och problemet som data utan att använda förutbestämda teorier, detta är betraktat som en svår väg för oerfarna forskare (Saunders, Lewis, och Thornhill 2015, 569). Slutsatser som är dragna från empirin görs med betydande osäkerhet på grundval av det begränsade urvalet i antal respondenter och den bristande spridningen av respondenter. Även ett begränsat teoretiskt ramverk påverkar uppsatsen till det osäkra. Detta har förebyggts i det teoretiska ramverket genom att underbygga teorin med tidigare forskning berörande både de kvalitativa egenskaperna och tidigare forskning kring revisorer och finansanalytikers roll.

Med litet antal respondenter och längre intervjuer avser den här studien kunna tillföra en ögonblicksbild från 2015 över hur preferenser ser ut för analytiker och revisorer i Sverige.

 

         

(21)

4. Empiriskt resultat och analys

4.1 Analytikernas perspektiv

4.1.1 Anskaffningsvärde

Två av analytikerna, Engellau och Lagerlöf, ser anskaffningsvärde som inaktuellt för deras arbete. De andra två, Olavi och Malmqvist, föredrar anskaffningsvärde. Engellau uttrycker:

”Vi är egentligen totalt ointresserade av det redovisningsmässiga värdet eller om det är något anskaffningsvärde eller om det är något som är först ut eller först in. Totalt ointressant egentligen.” Han fortsätter även med:

Den problembilden du har med redovisningen och anskaffningsvärdet är att de bara är intresserade av det realiserade värdet, att man säljer någonting. Där har vi olika motiv, redovisningen har motivet att redovisa en så adekvat bild av företaget utifrån going concern principen. Att företaget fortlever, det man kan vara kritisk till där är att man väldigt sällan hamnar i situationer där man gör nedskrivning av anskaffningsvärden.

Lagerlöf uttrycker: ” SSAB vinstvarnar, vilket är ett balansräkningstungt bolag, mycket skuld, mycket anläggningstillgångar och frågan är vad en anläggningstillgång är värd. En masugn, vad är den värd när man i stort sett går med en förlust och använder man anskaffningsvärdesprincipen. Då är den uppblåst jämfört med hur den skulle värderas i dagsläget.” Lagerlöf säger även:

Jag vet inte riktigt vad fördelen skulle vara med anskaffningsvärdesprincipen, det känns förlegat. Jag vet att det var en del av mina analytiker som muttrade, men jag tycker själv att det här var mycket bättre än det andra […] om man tar fastighetsbolag där nästan allt är substans, tar man något gammalt anskaffningsvärde vet man inte hur mycket den belåningsbara tillgången är värd [---] Det finns en fördel med anskaffningsvärdes värdering och det är att man får mer stabilitet i balansräkning, att man inte behöver ha brådstörtade nyemissioner för att det plötsligt upptäcktes ett jättestort hål i balansräkningen.

Olavi framhåller en positiv inställning till att använda anskaffningsvärde först och främst för försiktighetsprincipen. Han menar att försiktighetsprincipen ska vara tillämpbar i största

(22)

möjligaste mån. ”Nackdelarna är att värdet på tillgången naturligtvis kan variera, och ganska kraftigt. Och den här diskussionen kom ju bland annat upp i samband med Kinneviks Zalando-investering, där de inte räknade med försiktighetsprincipen utan med egna uppskattningar vad värdet var.” Olavi redogör att i fastighetsbranschen kan extern värdering bättre spegla verkligheten, det blir en avvägningsfråga om tillgångens beskaffenhet. ”Det beror på vad det är för tillgång och vad som är kutym i branschen. Men generellt sett tycker jag att anskaffningsvärdet ger en mer rättvisande bild utifrån försiktighetsprincipen.”

Malmqvist lyfter fram att han använder en värdering av företag och dess tillgångar utifrån ett långsiktigt bedömt kassaflöde. Denna modell kräver värdering utifrån anskaffningsvärde.

Malmqvist betonar problematiken kring att fastigheter värderade enligt anskaffningsvärde skulle kunna ge dåliga villkor vid belåning, men tillägger att det finns en god marknad för värdering av fastigheter, speciellt lokalt. Malmqvist menar att verifierbarheten är hög och påpekar även att det är hög tillförlitlighet för läsaren av finansiella rapporter om hur siffrorna har kommit till. Han anser att det ger verifierbarhet och därmed hög trovärdighet. Malmqvist anser även att i grunden är siffrorna i värdering enligt anskaffningsvärde neutrala, men det har visat sig att den är lite försiktig ” […] särskilt när det gäller fastigheter och fasta anläggningstillgångar som vi har under lång tid. Men i grunden är siffran neutral.”

Både Malmqvist och Olavi gör gällande att jämförbarheten mellan företag är god. Dock betonar Olavi att jämförbarheten är högre över tid än mellan företag. Båda anser att begriplighet och relevans är hög.

4.1.2 Verkligt värde

Engellau betonar att han endast intresserad av verkligt värde. ”Vad det är värt just nu, när vi står här idag om man skulle försöka sälja det. ”Värderingen som sker är kassaflödesfokuserad, men också mycket jämförelser med värden hos företagens konkurrenter. ”Vårt största problem är att vi inte har tillräcklig information. Företag är inte tillräckligt transparenta, de håller inne med information.” Vid värdering beskriver Engellau de olika faktorerna som påverkar:

Det man kan säga är att den svåraste uppgiften handlar mycket om att prognostisera hur vinsten ska utveckla sig. Jag kan ta ett exempel, Volvos prognoser per varumärke per land, antal lastbilar, pris per lastbil och sedan valutaeffekt, mixeffekt, priseffekt. Som

(23)

sedan kvantifieras ner till ett mått för att räkna ut en siffra, det är bolagets försäljning, det är ett ganska stort komplex.

Engellau redogör även för skillnaderna mellan hans jobb och revisorernas jobb:

Vi har olika motiv. Revisorerna är endast ute efter att bolaget redovisar en så ärlig bild utav hur deras nuvarande verksamhet går. Skillnaden mellan den och mitt jobb är att deras information är i 90 procent av fallen alltid tillbakablickande, medan mitt jobb till 95 procent är framåtblickande […] vi kan aldrig ha samma precision, vi måste göra väldigt mycket antaganden, vi måste göra egna subjektiva bedömningar som inte är vetenskapliga. Det brukar inte vara så populärt bland akademiker och revisorer.

Engellau förklarar hur en del av hans arbete med informationsinsamlande inför värderingar går tillväga:

Jag träffar företagens kunder och konkurrenter i princip i hela världen, varje mars så åker jag till USA och träffar svenska bolag och deras amerikanska konkurrenter. Det är ungefär tjugosex bolag på en vecka, ett axplock av konkurrenter, svenska bolag och deras kunder. Utifrån möten med finanschefer och vd:ar försöker jag lägga ihop ett pussel om vad som händer i industrin kring de här företagen […] i november nu sist var jag tre dagar i Indien och sedan tre dagar i Singapore […] På hösten brukar vi ha uppföljningssamtal där vi kör två dagar med trettio konferenssamtal med samma personer som vi har träffat […] vi har löpande under hela året underleverantörer till de bolagen vi följer som får komma hit och berätta vad som händer och sedan att man ringer och pratar med folk.

Lagerlöf betonar att han anser att det har blivit enklare med värdering av tillgångar i realtid med IFRS:

Jag förstår att det är svårare, bolagen tycker att det är jobbigt att hela tiden göra sådana här tester på vad alla tillgångar är värda. Utifrån investerarens synvinkel ser jag bara fördelar att det är på det här sättet. Man får en mycket bättre bild av hur svag eller stark balansräkningen är [...] det är tillförlitligheten som blir mycket bättre […] På det här sättet blir det också mycket mer relevant om man hela tiden vet vad det är värt.

(24)

Lagerlöf menar att jämförbarheten är högre vid värdering enligt verkligt värde. Han påpekar även att den övergripande begripligheten är hög. Lagerlöf anser att informationen företagen presenterar är tillräcklig och tror inte att det är lönsamt att göra egna värderingar. Lagerlöf förklarar att han inte känner någon saknad av information från företagen han arbetar med.

Lagerlöf lyfter fram att han har tillit till hur företagen har fått fram de verkliga värden som presenteras, men tillägger även att det skiljer sig på grundval av stabiliteten i företaget. Han tog först upp Hennes & Mauritz och deras stabilitet och började sedan föra ett resonemang kring det mindre stabila PA resources.

PA resources som är ett oljeprospekteringsbolag då, som hela tiden har räddats med nyemissioner och omstrukturering av skulder. De är ju i en annan situation, där har man väldigt starkt incitament att värdera upp tillgångar, snarare än ner. Men det är väldigt få bolag som har den jobbiga ställningen tycker jag. SSAB skulle kunna hamna där, för nu har de skulder på 25 miljarder ungefär och tjänar inga pengar, vad är en anläggning värd om man inte tjänar pengar?

Olavi framhåller att värdering av verkligt värde är beroende av konjunkturen, utbud och efterfrågan på tillgången. Olavi anser att tillförlitligheten är sämre och att den inte är neutral utan: ”[…] åsyftar att lyfta fram värdet på tillgången på ett så positivt sätt som möjligt.” Olavi menar att jämförbarheten är låg både över tid och mellan företag och innehar låg begriplighet.

Olavi argumenterar:

Det ger ju en marknadssyn på den appreciering, depreciering, som tillgången har haft från tiden från förvärv. Med det kan också vara svårare att värdera givet att det är det aktuella marknadspriset just nu och beroende på tillgångens beskaffenhet så kan en prisjämförelse bli problematisk ifall inte finnas ett djup i prisanalysen … vilket kanske inte alltid riktigt speglar det aktuella marknadspriset givet att du vill avhända dig tillgången då.

Malmqvist beskriver värdering av verkligt värde med låg relevans och jämförbarhet över tid och mellan företag.

Det är ett beräknat värde, någon enskild individ eller möjligen flera som har beräknat det här värdet och det gör att man behöver en metodik i grunden. Det skapar en

osäkerhet i den här siffran och den siffrans trovärdighet, så att säga […] Relevansen när

(25)

det gäller analys och värdering av företag är inte hög, men relevansen utifrån kreditperspektivet, att vi belånar tillgångar och att fastigheter faktiskt utgör den viktigaste belåningsbara tillgången i banksystemet, så skulle jag säga att relevansen i den situationen är väldigt hög.

För att Malmqvist ska kunna använda sin värderingsmodell behöver han vid användning av tillgångar värderade till verkligt värde exkludera deras omvärderingar för att undvika dubbelräkning.

4.1.3 Efterfrågade kvalitativa egenskaper Lagerlöf menar att:

Redovisningen ska självklart följa lagar och regler samt det som kallas för god redovisningssed. Utöver det är det viktigt att den rättvisande visar på den löpande utvecklingen i verksamhetens resultat och balansräkning. Jag tycker också det ska finnas med tydliga kommenterar som beskriver väsentliga händelser som har skett och som påverkar utvecklingen. Det kan handla om förvärv, avyttringar, vunna/förlorade stora kontrakt etcetera. Viktiga egenskaper är typiska värdeord som tillförlitlig, transparent och tydlig. Jag tycker att det är viktigt att man underlättar för en användare så mycket som möjligt så att det blir enkelt att förstå.

Olavi lyfter fram sin efterfrågan på redovisningens kvalitativa egenskaper som:

En definition av god redovisningskvalitet är att sifferexercisen är lätt att följa, att den är tydlig och transparent och att den följer vedertagen branschstandard, så att den blir lätt att jämföra med andra liknande bolags redovisning. De egenskaper som redovisningen bör ha är att beskriva bolagets verksamhet utifrån ett finansiellt perspektiv. Att den helt enkelt kan klä verksamheten i siffror. Kan låta självklart men kan vara nog så svårt. En av de viktigaste pedagogiska uppgifterna är att förstå hur bolaget tjänar och förräntar sitt kapital.

Malmqvist lyfter fram att frånvaron av kvalitet kan kännas av ifall siffrorna rycker upp och ner i en annars stabil bransch. ”Det gäller både resultat och balansräkningen, ryckighet kan ligga i själva affärsmodellen, men ryckighet i redovisat material kan också bero på att man använder redovisningsreglerna lite olika mellan åren, så därför tillmäter jag då ryckighet

(26)

ganska stor betydelse.”

4.1.4 Analys

Engellaus värdering med hjälp av stor mängd data från andra källor än de finansiella rapporterna stöds av Chos m.fl. (2010) och Mortons (1974) forskningsresultat att relevans, användbarhet och rättvisande bild är essentiellt för redovisning. Detta bekräftas även av Brown m.fl. (1993) som underströk att mer information behövs än den som redovisningsstandarden frammanar produktion av. Genom att söka mer information än den tillgänglig av revisorer kan Engellaus värdering tolkas som att det redovisade materialet inte är tillräckligt användbart och relevant. Engellaus tillämpning av verkligt värde går inte i linje med den som redovisas i det finansiella materialet revisorerna skapar. Engellaus val av värdering stödjs av Palea (2014) med att verkligt värde ger mer relevant information än anskaffningsvärde. Detta går i linje med Healy och Palepus (2001) slutsats att analytiker genererar värdefull ny information.

Lagerlöf visar precis som Engellau en ovillkorligt positiv inställning till att värdering enligt verkligt värde skapar mest relevant information. Lagerlöf belyser även vikten av att redovisningen ska vara transparent, en faktor Palea (2014) betraktade som framträdande vid verkligt värde värdering. Lagerlöf beskriver även ett behov av att redovisningen är rättvisande i sin bild av företaget och värdering, något som stärks av Chos m.fl. (2010).

Olavis uttryckte oro kring verkligt värde och dess låga grad av jämförbarhet, tillförlitlighet och begriplighet. Malmqvist delar Olavis oro och beskriver verkligt värde med kvaliteterna låg relevans, låg trovärdighet och låg jämförbarhet. Denna oro samspelar med Ijiris (1983) resultat om att anskaffningsvärde är mer verifierbar och objektiv. Olavi utryckte också behovet av transparens i redovisningen, men gav inga tecken på att det skulle höra ihop med värdering enligt verkligt värde. Den låga begripligheten Olavi och Malmqvist beskriver angående värdering enligt verkligt värde skapar problem utifrån Mortons (1974) resultat angående att det krävs både relevans och begriplighet för att skapa användbarhet. Enligt Olavis och Malmqvist uttalanden blir inte redovisningen användbar för dem. Collins (1997) forskningsresultat att anskaffningsvärde fortfarande är värderelevant stödjer Olavis och Malmqvists uttalande.

(27)

4.2 Revisorernas perspektiv

4.2.1 Anskaffningsvärde

Revisor S anser att fördelen med anskaffningsvärde bland annat är att det inte ligger bedömning i värdet. ”Om man utgår ifrån anskaffningsvärde och med avskrivningar, så blir det lite jämnare redovisning över åren.” Både revisor S och revisor W lyfter fram problematiken med att använda anskaffningsvärde vid värdering av tillgångar. De gör gällande att värdet idag oftast är mycket högre än vad som beskrivs i ett anskaffningsvärde.

Revisor S framhåller:

Vi i branschen är ju uppvuxna med anskaffningsvärde, man tycker ju i grunden att det är bra, för att det vet vi vad det är. Det kan inte vara fel […] det är naturligtvis inte relevant för till exempel försäljning […] man kan ju inte alltid utläsa tidsbegreppet.

Från när är det här anskaffningsvärdet, det kan ju vara två år sedan eller 25 år sedan, det har ju viss betydelse för hur man ska kunna bedöma det då. Det kan man ofta inte utläsa.

Revisor W anser inte att det ger en korrekt bild, ”[…] ganska dålig bild och relevans.” W betonar även att:

[…] i ett mindre bolag utan externa intressenter så används anskaffningsmetoden, det kan vara ett ganska stort bolag men utan externa intressenter som behöver förstå sig på bolaget, då är det ju enklaste sättet för dem och också det som är bäst kan man ju tycka.

Men så fort det finns externa intressenter som är med och ska kunna göra sig en bild av bolaget och jämföra, då är det inte bra.

Revisor S beskriver bilden som mest korrekt vid anskaffningstillfället, ”[…] och sedan blir ju bilden, kan bilden bli mer fel, ju längre tiden går, möjligen. Beroende på marknad och tillgångstyp.”

4.2.2 Verkligt värde

Både revisor S och W beskriver att nackdelarna är att det krävs många antaganden och parametrar som ska fastställas. Revisor S anser att verkligt värde ”[…] står sig lägre försiktighetsprincipmässigt och kanske lägre neutralitetsmässigt […]” Båda revisorerna anser att jämförbarheten känns hög, men att begripligheten är låg. Revisor S anser att: ”Hur man

(28)

kommer fram till verkligt värde tror jag är lite mer obegripligt. För mer insatta personer så är det ju begripligt, men det är ju också begripligt på det sättet att man förstår att det ligger subjektivitet bakom.” Revisor W påpekar: ”[…] men, ska man ta bolaget som helhet och förstå den finansiella situationen blir det ju lättare.” Revisor W redogör för antaganden som utförs berör bland annat: ”[…] som avgör ett värde, prognosen över framtiden och sedan diskonteringsräntan.” Revisor S och W förklarar att fördelen är att värderingen speglar verkligheten. Revisor W uttrycker att ”[…] om vi pratar om hur analytiker bedömer bolag och det är ju inte mitt område egentligen, det är ju inte säkert att de gör samma bedömningar som bolaget har gjort. Det behöver inte betyda att det verkliga värdet enligt redovisningen också är det värdet en extern bedömare värderar bolaget för.” De båda revisorerna anser att vid en jämförelse av tillgångar föredrar de värdering enligt verkligt värde framför anskaffningsvärde.

4.2.3 Efterfrågade kvalitativa egenskaper Revisor Ws framhåller att:

Du nämnde väl relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet, begriplighet som begrepp kring detta. Alla är väsentliga. Om jag istället reflekterar fritt så tycker jag att två saker är viktiga:

1) att redovisningen visar en så korrekt bild av verkligheten, det vill säga, det vi har gått mot de senaste åren med verkligt värde redovisning med mera. Mer subjektivt men ändå ett försök att påvisa verklig bild och därmed öka jämförbarhet mellan bolag.

2) samtidigt är begriplighet viktig, särskilt för att en bredare krets ska förstå redovisning.

Högkvalitativt material utifrån ovan två punkter är då material som bygger på genomarbetade antaganden/dokumentation av dessa om ledningens bedömningar (tänker då på verkligt värde) men också att den tilläggsinformationen som lämnas i årsredovisningen är dels tydlig och dels utförligt/enkel att förstå så att läsaren kan få en uppfattning om hur bolaget har tänkt mm.

Revisor S anser att det är viktigt för kvaliteten att: ”[…] man följer god redovisningssed skulle jag också vilja säga är god redovisningskvalitet. Men inte att man bara bokstavstroget följer det utan att man även tänker till för att kunna ge en rättvisande bild av just det specifika bolagets affärer och effekter i de finansiella rapporterna.” S uttrycker att intäktsredovisning

(29)

har med bedömningar och värderingar att göra och kräver noggrannhet för att det ska bli korrekt. Revisor S påpekar att:

Ja det är ofta de posterna som vi kanske tittar mest på för att säkerställa att det har blivit rätt. Därmed sagt att, det är inte så att de är viktigare, men det är större risk för fel där.

Att det kan ha skett misstag eller att man har olika uppfattningar om hur saker och ting ska redovisas i de avseendena. Man kanske inte har lika stort utrymme att göra på olika sätt om man kommer till posten kassa och bank eller eget kapital. Där är det ju lite mer, antingen så är det rätt eller så är det fel, lite mer digitalt. Medan andra poster kan vara mer bedömningsposter, som när man till exempel tittar på varulager i tillverkande bolag eller sådär så får man ägna lite mer uppmärksamhet. Det hänger ju ihop med det som vi tittar mest på när vi gör vår revision, de är ju de delarna som vi ser att det är risk för att det blir fel.

4.2.4 Analys

Mortons (1974) resultat att både relevans och begriplighet krävs för att skapa användbarhet gör revisor S och revisor Ws syn på värdering enligt anskaffningsvärde osäker i användbarhet.

Revisor S menar att begripligheten är hög, men att relevansen sjunker med åren. Revisor W menar att värdering enligt anskaffningsvärde skapar både dålig bild och dålig relevans ifall det är ett företag som har externa intressenter. Denna information talar emot Healy och Palepus (2001) antagande att revisorer skulle söka sig till redovisningsstandarder som minskar legal risk även om det är på bekostnad av reducerat finansiellt värde för investerare.

Värdering enligt anskaffningsvärde skulle ge en värdering som innefattar färre antaganden från revisorernas sida än värdering enligt verkligt värde. Revisor Ws synsätt utgår ifrån att den rättvisande bilden som Cho m.fl. (2010) argumenterar för i samspel med användbarhet blir lägre vid externa intressenter. Revisor W anser utifrån analysen att värdering enligt anskaffningsvärde inte ger en rättvisande och användbar bild av företaget för externa intressenter. Att värdering enligt anskaffningsvärde fungerar när företaget inte har externa intressenter kan tolkas som att företaget i sig kan söka upp den informationen som saknas i redovisningen internt, en möjlighet som externa intressenter inte har.

Revisor S belyste de fördelar kring objektivitet som även Tjiri (1983) har framfört angående att anskaffningsvärde har en hög objektivitet och verifierbarhet. Hög objektivitet talar mot Watts och Zimmermans (1990) beskrivning av att revisorer skulle ha spelrum att låta dolda agendan styra förberedelsen av finansiell information. Det talar för en medvetenhet kring

References

Related documents

Som ovanstående redogörelse visar, menar lärare 2 att historiemedvetande utgörs av att urskilja samband mellan nutid, dåtid och framtid, vilket även går i enlighet med Jeismanns

Detta har inte observerats i Sveaskog men faktumet att företag inom ramen för IAS 41 har möjligheten att påverka vilket värde de värderar sina tillgångar till kan

This is a single blind, parallel, noninferiority randomized clinical trial comparing outcomes after primary inguinal hernia repair with mesh in adult men in Sierra Leone performed

Därför anser vi att det vore intressant att undersöka förändringen mellan företagets redovisade egna kapital och resultatet mot aktiepris för att sedan kunna

Studien har i syfte att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation påverkas vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde.. Målet var

Eftersom det är en stor del av vår population (19 av 21 företag) som använder denna metod kan vi inte se något samband gällande fastighetsföretagens storlek och val av

Vi begränsade oss till att kolla på mindre banker för att arbetet inte skulle bli för stort samt att vi bestämde oss för att fokusera på värderingen till verkligt värde och

Kravet om ”a true and fair view” syftar enligt Nilsson (2005) och Soderstrom och Sun (2008) bland annat till att främja kapitalmarknadens informationsbehov framför andra funktioner