Praktiska fakta om beroende av alkohol eller droger

(1)

“ Jag tappade kontrollen så fort.

Ena dagen roade jag mig bara med mina vänner, och nästa dag drack jag hela tiden – med eller utan vännerna.

När jag förstod att jag hade en sjukdom och fick se vilka problem drickandet

hade orsakat lyckades jag göra upp en

Praktiska fakta om beroende av alkohol eller droger

Förbättrad sjukdomshantering och återhämtning

MODUL 3

(2)

Vilka är de vanligaste symtomen på beroende?

Hur diagnostiseras beroendesjukdomar?

Vad kan du göra för att hantera beroende?

Har du stött på negativa attityder om beroendesjukdom från andra människor?

Har du haft negativa attityder om beroendesjukdom?

Ämne 1:

Förstå diagnosen, orsaken och förloppet vid beroendesjukdom Ämne 2:

Praktiska fakta om diagnosen beroendesjukdom Ämne 3:

Ta positiva steg för att hantera högrisksituationer Ämne 4:

Hantera negativa attityder och uppfattningar om beroendesjukdom (stigma)

Här är formatet för varje session av IMR:

1. Gå igenom den senaste sessionen.

2. Se hur det går med hemuppgifterna målet

drog- och alkoholanvändning psykiska besvär

3. Få information om ett nytt ämne.

4. Sammanfatta sessionen och bestäm en hemuppgift.

Frågor för att komma igång:

Vi tar upp 4 ämnen i den här modulen:

Kom ihåg, gör en agenda:

(3)

Ämne 1 Förstå diagnosen, orsaken och förloppet vid beroendesjukdomar

Den här modulen kommer hjälpa dig att förstå viktiga fakta om beroendesjukdomar.

Vi kommer att utforska grundläggande information om olika typer av droger för att se vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Vi kommer också att undersöka vad som händer när man har problem med fler än en drog, och med psykisk ohälsa.

Du får sedan lära dig hur du tar positiva steg mot att hantera beroende och förbättra din livskvalitet. Slutligen kommer vi att titta på vilka svårigheter personer i återhämtning stöter på i form av negativa attityder och uppfattningar (stigman) om beroende, och vi utforskar sätt att hantera de negativa attityderna på.

Den här sessionen kommer att presentera sex frågor som lär dig mer om ämnet beroendesjukdomar:

Vad är beroendesjukdom och hur diagnostiseras den?

Vad orsakar beroende?

Hur vanligt är beroende och psykisk sjukdom (samsjuklighet)?

Varför är beroende och psykisk sjukdom så vanlig?

Vad händer när människor utvecklar symtom på beroendesjukdom?

Avhållsamhet från alkohol eller droger jämfört med nedskärning

(4)

ÄMNE 1 Förstå diagnosen, orsaken och förloppet vid beroendesjukdomar

Vad är beroendesjukdom och hur diagnostiseras det?

Beroendesjukdom uppstår när en person använder alkohol eller andra droger så mycket att den får betydande problem i liv och relationer över en längre tid. Försämringen kan vara kroppslig, psykisk eller relationsmässig. Med andra ord påverkar beroende både sinne och kropp, och kan påverka varje del av livet.

Liksom vid psykisk sjukdom finns det inga blodprov eller röntgenundersökningar som kan diagnostisera beroendesjukdom. Det diagnostiseras av professionell vårdpersonal som genom en intervju som utforskar personens nuvarande och tidigare beroende.

Intervjun utförs av en läkare, psykolog, kurator eller socialarbetare med erfarenhet av att arbeta med personer med beroendesjukdom. Intervjun kan också innehålla frågor om personens psykiska och kroppsliga hälsa, bostad och sociala faktorer för att ge en täckande bedömning av både beroende och psykiska sjukdomar. När man har både beroende och psykisk sjukdom kallas det samsjuklighet, dubbla sjukdomar eller dubbel diagnos.

Det är möjligt att ha beroendesjukdom med samband till mer än ett ämne samtidigt.

Vissa typer av droger som kan ge sjukdom är:

Alkohol Cannabis Hallucinogener Inhalationsmedel Opioider

Lugnande medel

Centralstimulerande medel Annat

Prata om det

Vad skulle du vilja veta om beroendesjukdomar?

Vilken information har du fått om beroendesjukdomar förut?

DET VIKTIGASTE

Beroendesjukdom

diagnostiseras under en klinisk

intervju av en person med

utbildning inom beroende.

(5)

Vad orsakar beroendesjukdomar?

Det finns många teorier om orsakerna till beroendesjukdomar, och mer än en teori kan vara rätt. En teori, som kallas stress-sårbarhetsmodellen, förklarar varför vissa personer utvecklar beroendes eller psykiska sjukdomar. (Den här teorin diskuterades i modul 2 och kommer att förklaras mer detaljerat i modul 4.) Enligt stress-sårbarhetsmodellen kan en kombination av biologisk sårbarhet (eller svagheter) och stress kan leda till att man utvecklar beroende.

Biologisk sårbarhet

Att vara sårbar för något innebär att vi har lägre försvar mot det, eller att vi är mer benägna att påverkas av det. Begreppet ”biologisk sårbarhet” betyder att man har en ökad risk att utveckla ett syndrom. Alla har biologisk sårbarhet eller svaghet för vissa syndrom eller sjukdomar, som kroppsliga sjukdomar, beroende eller psykiska sjukdomar.

Vilka sjukdomar man är mest sårbar för varierar för varje person. Biologisk sårbarhet kan bero på biologiska faktorer som genetik eller tidiga miljömässiga faktorer som stress under barndomen. Om det till exempel finns flera familjemedlemmar som har haft problem med droger eller alkohol, kan personer i samma familj ha ärvt en ökad sårbarhet för att utveckla beroende.

Stress

Stress har visat sig öka en persons sårbarhet för beroende. Att känna stress är en normal del av livet. Faktum är att vissa av de mest givande delarna av livet kan vara stressande, som att ha en kärleksrelation, ha ett utmanande arbete eller att vara

förälder. Men mycket höga stressnivåer under långa perioder kan vara skadligt, särskilt när det sker tidigt i en människas liv, som under barndom och uppväxten. Till exempel kan stressande upplevelser i barndomen som fysiska, sexuella eller känslomässiga övergrepp, eller försummelse, öka en persons risk för att utveckla beroende senare i livet. Sådana upplevelser i tidig ålder kallas ibland för negativa barndomsupplevelser.

DET VIKTIGASTE

(6)

Hur vanligt är beroende och

psykisk sjukdom (samsjuklighet)?

Omkring 15 av 100 personer (15 %) utvecklar antingen drog- eller alkoholmissbruk någon gång i livet. Men risken för att utveckla beroende stiger till mellan 30 och 50 av 100 personer (30–50 %) bland personer som har en allvarlig psykisk sjukdom. Det finns flera orsaker till att skadligt bruk och psykisk sjukdom (eller samsjuklighet) sammanfaller så ofta, vilket förklaras nedan. Det kan finnas fler än en orsak för en viss individ.

Varför är beroende och psykisk sjukdom så vanligt?

1. Överkänslighet. Biologisk sårbarhet i samband med psykisk sjukdom kan göra människor mer känsliga för effekterna av ens små mängder alkohol eller droger.

Sådan ökad känslighet (eller ”överkänslighet”) kan leda till att personer med psykisk sjukdom får problem redan vid små mängder av droger eller alkohol, och går vidare till att utveckla beroende även om de bara använder måttliga mängder.

2. Självmedicinering av psykiska besvär. Ibland använder människor droger eller alkohol för att hantera psykiska besvär som depression, ångest, spänningar, sömnproblem, hallucinationer, paranoia eller påträngande minnen av traumatiska händelser. Även om ”självmedicinering” med droger eller alkohol kan ge tillfällig lindring, förvärrar det ofta de psykiska besvärern i längden, och kan leda till att man utvecklar beroende.

DET VIKTIGASTE

Att ha psykisk sjukdom

eller beroende ökar

risken för att utveckla

annan sjukdom också.

(7)

3. Underlättar sociala sammanhang. Vissa med psykisk sjukdom har svårt att ta kontakt med andra människor; de kan känna sig ängsliga, besvärade eller generade i många sociala situationer. Ibland kan de tycka att alkohol eller droger får dem att känna sig mer bekväma med andra, eller mindre anklagade eller stigmatiserade för sina psykiska problem. Även om droger och alkohol kan förbättra (eller underlätta) kontakten med andra människor, kan det leda till många andra problem, bland annat beroende eller annan sjukdom.

4. Konsekvens av skadligt bruk. Beroende kan leda till livsförändringar som ökar risken för att utveckla en psykisk sjukdom. Till exempel kan beroendeproblem leda till att man förlorar värdefulla saker, som ett intressant jobb, en kärleksfull partner eller sin familj. Sådana förluster kan bidra till att man utvecklar en depression. Likaså kan beroende leda till traumatiska händelser, som att råka ut för olyckor eller misshandel, som kan leda till att man utvecklar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

5. Gemensamma faktorer. Vissa upplevelser i livet kan öka risken för att utveckla både beroende och psykiska sjukdomar. Till exempel kan fattigdom, trauma och andra negativa upplevelser i barndomen öka risken för att man som individ utvecklar antingen en psykisk sjukdom, beroende eller båda (samsjuklighet).

Prata om det

När du ser listan ovan, vilka av orsakerna till att samsjuklighet är så vanligt tycker du stämmer med din egen erfarenhet?

Har du någon gång använt alkohol eller droger för att hantera psykiska besvär?

Vad hände då?

Har du använt droger eller alkohol för att underlätta kontakten med andra?

(8)

Vad händer när man utvecklar symtom på beroendesjukdom?

Beroende kan drabba alla sorters människor med alla typer av bakgrunder. Vissa utvecklar beroendesjukdom i tonåren eller strax efter 20-årsåldern, medan andra

utvecklar dem senare i livet. Beroendesjukdomar kan påverka människor på olika sätt, och det varierar hur stor inverkan det har på deras liv. Men oavsett hur allvarligt ens beroende har varit, och oavsett hur många år man har haft problem, är det alltid möjligt att sluta använda och börja återhämta sig.

Beroende uppstår oftast efter en period när personen har använt droger och/eller alkohol regelbundet. Symtom på beroendesjukdom börjar ofta med att man får problem efter en ökning av sin användning av droger eller alkohol. Till exempel börjar man ofta dricka mer eller ta en drog oftare tills det börjar ställa till problem i relationer, på jobbet eller i skolan, ge juridiska svårigheter eller göra det svårt att ta hand om sig själv. Med den ökade

användningen kan man bli kroppsligt beroende av drogen eller alkohol, känna starkt begär och ha svårt att skära ner eller sluta använda den.

Prata om det

Vad har du för erfarenheter av beroende?

Har du någonsin upplevt ett återinsjuknande?

DET VIKTIGASTE Alla kan återhämta

sig från beroende.

(9)

Avhållsamhet från alkohol eller droger jämfört med nedskärning

Personer som utvecklar ett beroende av alkohol eller droger undrar ofta om det är möjligt att skära ner på sin användning och hålla den under kontroll, eller om de måste avhålla sig helt från att använda alkohol eller droger. Även om vissa klarar av att minska sin användning och kontrollera den utan att halka tillbaka i beroende, upplever de

flesta som har utvecklat en allvarlig beroendesjukdom att det inte går att kontrollera användningen. De kan snarare inte använda små eller måttliga mängder alkohol eller droger utan att användningen så småningom växer utom deras kontroller. Sedan är de tillbaka där de började med sin beroendesjukdom. Alltså upptäcker de flesta med alkohol- eller drogberoende med tiden att avhållsamhet är den bästa lösningen för att återhämta sig från beroendet.

Prata om det

Har du någonsin försökt att skära ner och bara använda lite?

Fungerade det? Vad hände?

DET VIKTIGASTE Avhållsamhet är

oftast den bästa lösningen för att

återhämta sig från beroende.

(10)

Välj ett av följande alternativ att öva på, eller hitta på ett eget.

ALTERNATIV 1: Prata med någon som är i återhämtning om kontrollerad användning jämfört med avhållsamhet. Fråga vad som fungerat för dem och vad de tror är bäst för dig.

ALTERNATIV 2: Om du har fått diagnosen psykisk sjukdom och beroendesjukdom förut kan du göra en tidslinje över diagnoserna du har fått och när du fick dem.

Gör en plan för att öva hemma under veckan:

Vad jag ska göra När

Var

Med vem

Hemuppgift

Förstå diagnosen, orsaken och förloppet vid beroendesjukdom

“Man måste öva på saker för att bli bra

på dem!”

Målblad

Titta på ditt målblad. Vilket steg ska du arbeta på den här veckan?

Steget jag ska arbeta på

För att slutföra det här steget kommer jag att använda följande plan:

När Var Med vem

(11)

Det viktigaste

^•

Ämne 1

Förstå diagnosen, orsaken och förloppet

vid beroende- sjukdom

Beroendesjukdom diagnostiseras genom en klinisk intervju med en yrkesutbildad beroendespecialist.

Beroende är inte ditt fel.

Att ha en psykisk sjukdom eller beroende ökar risken för att utveckla ännu en sjukdom (eller samsjuklighet).

Alla kan återhämta sig från beroende.

Avhållsamhet är oftast den bästa lösningen för att återhämta sig från beroende.

(12)

Ämne 2

Praktiska fakta om diagnosen beroendesjukdom

I Ämne 1 har vi fått veta hur beroendesjukdomar diagnostiseras och hört några teorier om vad som orsakar det. Vi fick också veta hur symtomen på beroendesjukdom växer fram och hur avhållsamhet (att helt sluta med användningen) oftast är den bästa metoden för att lyckas med återhämtningen. I det här avsnittet kommer vi att få mer praktiska fakta om beroende.

Under dagens session ska vi diskutera följande tre frågor som hjälper dig att förstå mer om beroendesjukdomar:

Vilka är symtomen på beroendesjukdom?

Vilka olika typer av droger omfattas av sjukdomarna?

Exempel på personer som har beroendesjukdom

Vilka är symtomen på beroendesjukdom?

Det finns 11 symtom som används för att definiera beroendesjukdom. Samma

grundsymtom används för beroende till olika typer av droger. För att diagnostiseras med beroendesjukdom måste man ha minst två symtom under loppet av ett år.

Ju fler symtom man har, desto allvarligare är beroendet.

(13)

ÄMNE 2 Praktiska fakta om diagnosen beroendesjukdom

Hitta din egen väg

Symtom på beroendesjukdom

Den här listan beskriver symtomen för beroendesjukdom. Du ser en

definition av varje symtom tillsammans med exempel på hur olika symtom kan se ut. Granska listan tillsammans med din behandlare och sätt ett kryss bredvid symtom som du har upplevt.

Symtom Exempel

Alkohol/droger tas i större mängd eller under en längre tid än avsett.

Gå till en bar för att ta ett glas med en kompis, men istället ta fem.

Ta metamfetamin på en fest, och sedan fortsätta att ta det i tre dagar.

Upprepade misslyckade

ansträngningar att skära ner på eller kontrollera sin användning av alkohol/droger.

Försöka sluta röka marijuana varje dag, men aldrig lyckas.

Att vilja sluta dricka i sociala situationer, men inte kunna säga nej.

Lägga massor av tid på att skaffa, använda eller återhämta sig från alkohol/droger.

Lägga större delen av dagen på att ringa alla du känner för att få tag i kokain.

Ligga i sängen de flesta söndagar får att återhämta dig från baksmällan för att du druckit kvällen innan.

Vara hög från 17.00 tills läggdags de flesta dagarna.

Ha ett begär, ett sug eller en stark lust efter att använda alkohol/droger.

Ha svårt att koncentrera dig i skolan eftersom du tänker på att ta en Xanor.

Känna du måste gå och köpa lite alkohol från systembolaget eftersom det är slut hemma.

Misslyckas med viktiga uppgifter på jobbet, i skolan eller hemma på grund av fortsatt användning av alkohol/

droger.

Sjukanmäla dig till jobbet eftersom du är bakfull efter att ha druckit kvällen innan.

Få dåliga betyg i skolan eftersom du inte kan koncentrera dig på lektionerna eller göra läxor eftersom du blir hög för ofta.

Jag har upplevt något liknande

(14)

Symtom Exempel

Att ge upp eller minska ner på viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter på grund av användning av alkohol/

droger.

Inte vara med i fotbollslaget längre för att det är för jobbigt att vara fysiskt aktiv.

Tillbringa mindre tid med nära vänner eftersom de inte använder droger.

Återkommande användning av alkohol/droger i situationer där det är fysiskt farligt.

Köra hem från en fest berusad.

Ha oskyddat sex när du är hög.

Användningen av alkohol/

droger fortsätter trots kunskap om att kroppsliga eller psykiska problem har orsakats av eller förvärrats av alkohol/droger.

Känna att din depression blir värre när du dricker, men du gör det ändå.

Ha hjärtbesvär och använda kokain trots riskerna.

Tolerans: behöver mer alkohol/

droger för att uppnå berusning eller önskad effekt, eller får en betydligt minskad effekt vid fortsatt användning av alkohol/

droger.

Att dricka två glas har inte längre någon effekt på dig.

Att röka marijuana på kvällen räcker inte och du börjar röka på dagen.

Byta till starksprit för att öl inte ger samma berusning som förut.

Abstinens: man får obehagliga symtom (som nervositet,

illamående, skakningar, trötthet, oro eller sömnproblem) när man slutar använda alkohol/droger.

Få kramper och få känslan av en allvarlig influensa när du har slut på opioider.

Ta lite att dricka på morgonen för att sluta skaka, må illa och vara irriterad efter att ha druckit kvällen innan.

Fortsätta att använda opioider för att slippa influensaliknande symtom som kommer när du slutar.

Prata om det

Vilka av symtomen har du upplevt? Vilka påverkade dig mest? Kunde du prata med någon om vad som hände när du hade symtomen?

Hur hjälpte det dig i så fall?

DET VIKTIGASTE

Beroendesjukdom påverkar många delar av livet.

(15)

Vilka olika typer av droger omfattas av sjukdomarna?

Beroendesjukdomar är specifika för de droger som används. Här kommer vi att diskutera klassificeringen av drogerna.

Alkohol

Alkohol är ett lugnande medel. Det betyder att den saktar ner många av kroppens funktioner, som hjärtfrekvensen och lungfunktionen. Den försämrar också

tankeförmågan, kan minska förmågan att fatta bra beslut och försämrar motoriken.

Alkohol kan orsaka ohämmat beteende och få folk att göra saker de normalt inte skulle göra eftersom de inte tänker på konsekvenserna, som att hamna i slagsmål eller ha oskyddat sex. Överdrivet drickande ökar risken för många hälsoproblem. Måttlig alkoholkonsumtion definieras som upp till 1 standardglas per dag för kvinnor och 2 för män. Tungt drickande är när man dricker 5 eller fler standardglas vid ett tillfälle i 5 dagar eller mer under 30 dagar. Periodisk drickande är att dricka 5 eller fler standardglas vid ett tillfälle, eller när alkoholmängden i blodet överstiger 0,08 g/dl. Abstinensbesvär från alkohol inkluderar svettning, hög puls, skakningar, sömnlöshet, illamående eller kräkningar, hallucinationer, ångest och kramper.

Abstinens från tung och långvarig alkoholkonsumtion kan vara farlig och till och med livshotande. Man ska alltid ha medicinsk vård när man slutar använda alkohol.

Cannabis

Cannabis är plantan som används för att göra marijuana, hasch och hascholja. Det ger problem med tankeförmågan och problemlösning, minnet, förvrängd uppfattnings- förmåga och försämrad motorik. Abstinensbesvären kan vara irritabilitet, ilska eller aggression, ångest, rastlöshet, depression, sömnsvårigheter och ökad aptit.

Hallucinogener

Hallucinogener förändrar uppfattningsförmågan och ger desorientering, hallucinationer, ökad hjärtfrekvens, svettningar, skakningar och koordinationssvårigheter. Kända

hallucinogener är LSD, PCP, ecstacy och ketamin. Abstinensbesvär har inte noterats.

(16)

kroppen och hjärnan. Abstinensbesvär har inte har noterats från inhalationsmedel.

Opioider

Opioider skrivs ofta ut för att behandla smärta men ger även euforiska känslor hos många. Opioider saktar ner kroppens hjärtfrekvens och andning och kan framkalla dåsighet, illamående och svårigheter att tänka. Oxikodon, hydrokodon och heroin är exempel på opioider. Abstinens från opioider är mycket obehaglig och involverar nedstämdhet, illamående eller kräkningar, muskelkramper, svettningar, feber och sömnsvårigheter. Abstinenssymtomen kan lindras med medicinsk hjälp.

Lugnande medel

Lugnande medel är mediciner som används för att behandla ångest eller sömnproblem och de används ofta på olagligt eller felaktigt sätt. Trötthet är en vanlig effekt av lugnande medel. De är läkemedel som dämpar det centrala nervsystemet och saktar ner tankeförmågan, hjärtfrekvensen och andningen. Bensodiazepiner och barbiturater är exempel på lugnande mediciner. Abstinenssymtom från lugnande medel kan vara svettningar, hög puls, illamående eller kräkningar, oro, hallucinationer eller kramper.

Abstinens från lugnande medel kan vara farlig och till och med livshotande. Man ska alltid ha medicinsk vård när man slutar använda lugnande medel om man är fysiskt beroende av dem.

Centralstimulerade medel

Centralstimulerade medel kallas ofta ”uppåttjack” eftersom de ökar kroppens funktion, bland annat hjärtfrekvensen och andningen. Man brukar känna sig mer alert och få mer energi när man använder centralstimulerande. Kokain, amfetamin och metamfetamin är alla exempel på centralstimulerande medel. Symtom på abstinens från centralstimulerande medel är bland annat trötthet, sömnproblem, ökad aptit eller problem med rörligheten.

Prata om det

Vilken erfarenhet har du av de här drogerna?

DET VIKTIGASTE Olika droger har olika effekt på oss, och vissa symtom kräver sjukvård

.

(17)

Exempel på personer som har beroendesjukdomar

Människor från alla samhällsskikt får beroendesjukdom, oavsett ekonomisk klass, var de bor eller vilket ursprung de har. I avsnittet nedan får du möta människor som har kämpat med beroendesjukdom.

Kända personer som har haft beroendesjukdom

Stephen King, en av mest berömda författarna i modern tid, har kämpat med beroende av marijuana, alkohol, Xanor och kokain.

Drew Barrymore är en skådespelerska som kämpade med beroende i tonåren och lyckades återhämta sig och fortsätta att ha en framgångsrik karriär som vuxen.

Charles Dickens (1812–1970) är känd som en av de största författarna och sociala kritikerna från sin tid. Några av hans romaner är En julsaga, Oliver Twist, Historien om två städer och Lysande utsikter. Han var en flitig användare av opium och led av anfall av depression och förmodligen av bipolär sjukdom.

Jackson Pollock (1912–1956) är en av de mest kända målarna. Han blev känd för sitt sätt att skapa abstrakt konst. Han hade problem med alkohol under större delen av livet.

Mary-Kate Olsen blev berömd som barnskådespelare och har som vuxen blivit

modedesigner. Hon har kämpat med ätstörningar och beroende av centralstimulerande medel.

Oscar De La Hoya är en boxningsstjärna som kämpat med alkoholberoende. Han lyckades så småningom börja berätta om sin sjukdom och håller på att återhämta sig efter att ha fått behandling och deltagit i självhjälpsgrupper.

DET VIKTIGASTE

Det finns många människor

(18)

Andra med beroendesjukdom

Här är några andra personer som har haft beroendesjukdom. De är inte kända, utan lever i tysthet produktiva, kreativa och meningsfulla liv:

Thomas älskar djur och arbetar på ett djurhem med att ta hand om katter och hundar tills de får ett nytt hem. Han tillbringar mycket tid med sin familj och tycker särskilt om att umgås med sitt syskonbarn. Hans favoritstund på dagen är morgonen, när han kan dricka kaffe och titta på fåglarna utanför fönstret.

Amira går en utbildning för att ta en magisterexamen inom folkhälsa. Hon hoppas en dag få vara med och fatta politiska beslut som hjälper andra att få tillgång till vård.

Robert har bott i ett nykterhetshus i nästan ett år och arbetar heltid som svetsare av specialutrustning. Han letar efter egen bostad och gillar att tillbringa tid med sin bästa vän Jason, som också är under återhämtning. Roberto hoppas på att träffa någon och ha en relation i framtiden.

Prata om det

Känner du andra med beroendesjukdom?

Kan du i så fall ge några exempel på deras starka sidor?

(19)

ALTERNATIV 1: Prata med någon du litar på om symtomen på beroendesjukdom.

Hör efter vilka symtom den personen har sett hos dig.

ALTERNATIV 2: Om du just nu har problem med användning av alkohol eller droger kan du försöka hålla koll på dem under den kommande veckan. Lägg sedan till dem i tabellen du fyller i under dagens session, och skriv ner vilka datum du upplevde problemen.

Var

Hemuppgift

Praktiska fakta om diagnosen beroendesjukdom

på dem!”

Målblad

(20)

Det viktigaste

^•

Ämne 2

Praktiska fakta om diagnosen beroende-

sjukdom

Beroendesjukdom påverkar många delar av ens liv.

Olika droger har olika effekter, och vissa symtom kräver sjukvård.

Det finns otaliga exempel på personer med beroendesjukdom som har bidragit till samhället.

(21)

Ämne 3

Ta positiva steg för att

hantera högrisksituationer

Kunskap om beroende ger dig makt att själv fatta beslut om din återhämtning. Människor som nyligen börjat återhämta sig från beroende hamnar ofta i högrisksituationer med droger eller alkohol. Att lära sig om sådana situationer och att vidta positiva åtgärder för att hantera dem kan förhindra återfall och hjälpa dig att känna dig säkrare i din återhämtning. I dagens session kommer vi att diskutera högrisksituationer och sätt att hantera dem på.

Den här sessionen kommer att presentera två viktiga frågor för att hjälpa dig att hantera situationer som vara skadliga för din återhämtning:

Identifiera utlösande faktorer och högrisksituationer Hantera högrisksituationer

De här frågorna kommer att beskrivas detaljerat i det här ämnet.

Identifiera utlösande faktorer och högrisksituationer

När man bestämmer sig för att sluta använda alkohol eller droger hamnar man ofta i situationer där man förut använt dem, så kallade högrisksituationer. Man kan hantera högrisksituationer mycket effektivt genom att planera i förväg.

(22)

Externa utlösande faktorer

Människor som du använt med Ställen där du har använt

Saker som hör ihop med att använda, som en öl, pipa eller tändare

Situationer eller tillfällen då du brukade använda, som semestern, eller viktiga händelser

Interna utlösande faktorer

Tankar (som negativa tankar som ”Jag är en dålig människa”) Känslor (som att vara arg, lycklig, orolig eller ensam)

Kroppsliga upplevelser (som smärta eller svaghet)

(23)

ÄMNE 3 Ta positiva steg för att hantera högrisksituationer

Högrisksituationer

Erbjudas droger eller alkohol av vänner eller familj Erbjudas droger eller alkohol av en langare

Få lön, en utbetalning från socialen, eller ha extra pengar över Inte ha något att göra, vara uttråkad

Ha ett sug efter att använda

Sociala situationer där andra använder Känna mig deprimerad

Känna mig spänd, nervös eller orolig

Störande bilder för min inre syn eller minnen av traumatiska upplevelser Ha störande besvär som hallucinationer

Gräla med en närstående

Hitta din egen väg

Vanliga högrisksituationer

Här finns en lista med högrisksituationer som man ofta upplever.

Sätt ett kryss bredvid de som du har stött på.

(24)

Strategi

Undvik högriskplatser (t.ex. barer, fester eller hemvägar från jobbet som du förknippar med droger eller alkohol).

Gör en plan om att lämna situationer om du oväntat stöter på alkohol eller droger.

Träna på att säga ”nej” när du blir erbjuden saker, både från vänner och främlingar.

Byt telefonnummer för att undvika kontakt med langare eller vänner som använder.

Sätt in alla extrapengar du får på ett konto som inte är enkelt att komma åt, eller låt en person som du litar på förvara dem åt dig.

Titta på en rolig film när du känner dig ängslig eller deprimerad.

Gör ett schema över saker att göra så att du har något att göra varje dag.

Gör nya, roliga saker vid de tillfällen du löper högre risk, som semestrar eller högtider.

Gör en lista eller ett schema över självhjälp eller stödgrupper i din närhet som du kan delta i när du känner att du är i riskzonen.

Berätta för någon du litar på så fort du känner av begäret.

Spara telefonnumren till minst fem stödpersoner i favoritlistan i din telefon.

Använd positiva affirmationer när du ser något på tv eller internet om droger eller alkohol.

Lägg till trevliga aktiviteter till din kvällsrutin om du har svårt att sova.

Gör en lista över roliga aktiviteter som du kan göra med en vän eller familjemedlem.

Strategi jag använt eller skulle vilja pröva

Hitta din egen väg

Strategier för att hantera högrisksituationer

Det är viktigt att ha strategier för att hantera högrisksituationer så att du inte börjar använda igen. Här finns en checklista med strategier för att hantera högrisksituationer. Pricka av alla som du har använt och haft nytta av förut, eller som du kanske vill prova.

Prata om det

Vilka strategier skulle du vilja utveckla vidare eller prova på? Vilken strategi är du mest intresserad av? Vad skulle du kunna göra under den närmaste veckan för att komma igång med den här strategin?

DET VIKTIGASTE

Det du gör spelar roll för din återhämtning.

Det finns saker man

göra för att hantera

högrisksituationer.

(25)

ALTERNATIV 1: Skriv om en högrisksituation som du har varit med om. Fundera på utlösande faktorer som du stött på och platser, saker, känslor eller personer som haft en roll i det.

ALTERNATIV 2: Prova en av strategierna för att hantera högrisksituationer som du lärt dig i dagens session. Be någon du litar på om hjälp.

Var Med vem

Hemuppgift

Ta positiva steg för att hantera högrisksituationer

Målblad

på dem!”

(26)

Det viktigaste

^•

Ämne 3

Ta positiva steg för att hantera högrisksituationer

Det du gör spelar roll för din återhämtning.

Det finns mycket man kan göra för att hantera högrisksituationer.

(27)

Ämne 4

Hantera negativa attityder och uppfattningar om

beroendesjukdomar (stigma)

Precis som med psykiska sjukdomar har människor ibland negativa åsikter och attityder mot personer med beroendesjukdom. Det kallas för ”stigma”. Det är viktigt att känna till stigmatisering eftersom det kan vara ett stort hinder till att få hjälp med beroendesjukdomar. Det här avsnittet hjälper dig att reagera på ett positivt sätt när du upplever stigmatisering.

Den här sessionen tar upp tre viktiga frågor som hjälper dig att bemöta negativa attityder och uppfattningar om beroendesjukdom:

Förstå stigmatisering Bemöta stigmatisering Hantera skam

De här frågorna kommer att beskrivas detaljerat i det här ämnet.

Förstå stigmatisering

Stigmatisering i samband med beroende har en lång och komplicerad historia. Många

(28)

ÄMNE 4 Hantera negativa attityder och uppfattningar om beroendesjukdomar

filmer och böcker, och förstärker den negativa attityden. Stigmatisering kan hindra människor från att prata om sina problem, och bidra till skammen och skuldkänslorna som man ofta känner när man återhämtar sig från beroendesjukdomar. Deras familjer får också uppleva samma negativa reaktioner.

De lagar som skyddar människor med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning från diskriminering omfattar också människor med beroendesjukdomar. I Sverige finns Diskrimineringslagen som gör det olagligt att diskriminera människor med psykisk sjukdom, beroende och funktionsnedsättning.

Prata om det

Vilka negativa saker har du hört om människor med drog- och alkoholproblem?

Har du någonsin upplevt stigmatisering på grund av dina drog- och

alkoholproblem?

DET VIKTIGASTE

Stigma betyder

negativa attityder

och uppfattningar

om beroende-

sjukdom.

(29)

Bemöta stigmatisering

Forskare har hittat flera effektiva sätt att bekämpa stigmatiseringen av beroendesjukdomar. En viktig strategi är att prata om självstigma. Det innebär att du utmanar felaktiga övertygelser som du kan ha om din egen sjukdom, som att tro att man inte kan bli frisk från en beroendesjukdom.

Andra effektiva strategier för att minska stigmatiseringen av beroendesjukdomar är att utbilda allmänheten och sprida positiva berättelser om människor som hanterar sitt beroende och återhämtar sig. Det innebär att du genom att dela med dig av dina egna erfarenheter, berätta för människor i ditt liv om beroende och psykisk sjukdom och vara aktiv i din gruppgemenskap kan minska stigmatiseringen av sådana sjukdomar. Att göra det hjälper också andra att få den hjälp de behöver.

Flera patientorganisationer däribland NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa), Schizofreniförbundet, RSMH (riksförbundet för social och mental hälsa) och Hjärnkoll, driver projekt för att utbilda allmänheten och motverka diskriminering.

Prata om det

Har du någon gång känt att din användning av alkohol eller droger är ett tecken på att du är en dålig människa?

Tror du att återhämtning är möjlig för dig?

(30)

Material

Samhällsinformation

YouTube-videor med positiva berättelser om återhämtning

Broschyrer eller affischer från myndigheter om drog- och alkoholanvändning

Hitta din egen väg

Bemöta stigmatisering

Att utbilda sig själv och förbereda sig på att bemöta stigmatisering kan vara ett viktigt steg mot att finns styrka för sin återhämtning. Här finns en lista över material som kan hjälp dig att bekämpa stigmatisering. Sätt ett X bredvid de som du intresserad av.

DET VIKTIGASTE Ju mer du vet om beroende, desto mer förberedd är du på att bemöta stigmatisering.

Material jag är intresserad av

(31)

Hantera skam

Ibland skäms personer med beroende för att de inte har kunnat sluta använda på egen hand. Det kallas för ”självstigma”. Självstigma om drog- och alkoholproblem märks ofta i form av känslor av skuld och skam. Skam kan vara en särskilt svår känsla att uppleva eftersom den ofta bottnar i tron att man är en dålig person – och sådana övertygelser kan motarbeta återhämtningen.

Det är viktigt för dig att utmana alla tankar du har som leder till skamkänslor, som att en beroendesjukdom skulle betyda att du är en dålig människa. Att utmana sådana uppfattningar hjälper dig att fokusera din ansträngning på din återhämtning. Det kan hjälpa att läsa den här listan över orsaker till att åsikten är fel:

Sårbarheten för beroende påverkas av biologiska och andra miljömässiga faktorer tidigt i livet som man inte har kontroll över.

Personer med psykisk sjukdom är mer benägna att utveckla drog- och alkoholproblem, och psykisk sjukdom är inte personens fel.

Många med beroendesjukdom lyckas ta sig in i återhämtning och sluta använda, även efter många år av beroende.

Starka känslor av skam och skuld kan stå i vägen för återhämtningen från beroendesjukdom eftersom man vill undvika de känslorna. Att undvika de negativa känslorna leder till att man inte hanterar sina drog- och alkoholproblem. Fundera på det här citatet:

”Det är inte ditt fel att du föll omkull, men det är ditt ansvar att ta dig upp igen.”

Prata om det

(32)

ÄMNE 4 Hantera negativa attityder och uppfattningar om beroendesjukdom

Skamfyllda tankar Positiva alternativ

Jag är misslyckad. Jag har haft några bakslag, men jag försöker

fortfarande.

Jag kan inte sluta; jag är för dum för att klara det. Alla kan ha svårt att sluta med droger och alkohol, till och med läkare och advokater.

Hitta din egen väg

Ändra mitt sätt att tänka

Att använda strategier som att utmana ohjälpsamma påståenden och ersätta dem med positiva affirmationer kan hjälpa till att bekämpa

självstigma eller känslor av skam. Här finns en tabell med några exempel på skamfyllda tankar tillsammans med positiva alternativ. Använd de tomma rutorna till att skriva dina egna skamfyllda tankar och positiva alternativ.

Prata om det

Har du någon gång tänkt att du är en dålig människa för att du har problem med droger och alkohol? Vad hjälpte dig att hantera de negativa tankarna och skammen? Hur kan du använda positiva tankar och dig själv i vardagen?

DET VIKTIGASTE

Det är viktigt att arbeta

med självstigma och

skam för att förbättra

din återhämtning.

(33)

JAG VÄXTE UPP I EN FAMILJ

där båda mina föräldrar drack och grälade mycket. Min pappa slog också min

mamma, min lillebror och mig. Jag trodde aldrig att jag skulle bli som dem när jag växte upp, men jag började dricka när jag var tonåring och älskade känslan det gav.

När jag flyttade hemifrån och började jobba heltid börjande jag med droger.

Jag blev beroende av metamfetamin. Det fick mig att känna mig mäktigast i världen och lät mig fly från depressionen som jag haft till och från i flera år.

Snart handlade hela livet om att köpa och använda så mycket metamfetamin som möjligt, och jag drack för att kunna landa när jag fick slut på metamfetamin eller behövde sova. Jag förlorade jobb efter jobb och depressionen blev värre, men det gjorde inte att jag slutade missbruka.

En dag stoppade polisen min pojkvän och mig eftersom han hade kört för fort. Jag hade metamfetamin på mig och blev gripen. I stället för fängelse gav domaren mig chansen att gå med i ett behandlingsprogram för beroende och humörsvängningar. När jag gick programmet bestämde jag mig för att sluta använda metamfetamin eftersom det hade ställt till så mycket problem.

Då trodde jag att jag skulle kunna fortsätta att dricka. Min terapeut sa att min bästa chans till återhämtning var att sluta med allt, men jag trodde att jag visste bättre. Jag började dricka igen så fort jag lämnat programmet.

Jag tappade kontrollen över allt igen, inklusive depressionen, och gjorde sedan ett självmordsförsök. Som tur är lyckades jag inte.

När jag började med behandlingen igen hade jag förstått att jag måste sluta använda allt, både droger och alkohol. Jag hade märkt att jag inte kunde styra min användning, och att den bara gjorde depressionen värre. Det krävdes några försök att sluta använda, men till slut gick det. Att vara nykter var till

Om min återhämtning

(34)

ALTERNATIV 1: Om du har upplevt stigma kan du beskriva vad som hände och hur det påverkade dig. Skriv ner det och överväg att berätta om det för någon du litar på.

ALTERNATIV 2: Välj en av de skamfyllda tankarna från dagens session och träna på att säga de positiva alternativa tankarna till dig själv varje dag.

Var Med vem

Hemuppgift

Hantera negativa attityder och uppfattningar om beroendesjukdom (stigma)

på dem!”

Målblad

Steget jag ska arbeta på

När Var Med vem

(35)

Det viktigaste

^•

Ämne 4

Hantera negativa attityder och uppfattningar om beroendesjukdom

(stigma)

Stigma avser negativa attityder och uppfattningar om beroendesjukdomar.

Ju mer man vet om beroende, desto bättre förberedd är man på att bemöta stigmatisering.

Det är viktigt att bearbeta självstigma och skam för att förbättra återhämtningen.