1
Sjuksköterskeprogrammet, 180 Hp
Den goda sjukvården blir påverkad av stress
En kvalitativ intervjustudie
Författare: Disa Björk &
Amanda Viberg Handledare: Mikael Rask Examinator: Sofia Backåberg Termin: VT21 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatnivå Kurskod: 2VÅ61E
Titel Den goda sjukvården blir påverkad av stress. En kvalitativ intervjustudie
Författare Disa Björk & Amanda Viberg Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet Handledare Mikael Rask
Examinator Sofia Backåberg
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
Nyckelord Arbetsrelaterad stress, Omvårdnad, Patient, Sjuksköterska
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Sjuksköterskeyrket kan bestå utav mycket stress i arbetet vilket medför en stor psykisk och fysisk ansträngning. När den arbetsrelaterade stressen inträffar hos
sjuksköterskorna kan det leda till svårigheter att uppfylla en god omvårdnad av patienterna.
Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskornas upplevelser av den arbetsrelaterade stressen och hur den påverkar omvårdnaden av patienter.
Metod: En empirisk studie genom kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna hölls
semistrukturerade och sex sjuksköterskor från sex olika sjukhus i södra Sverige deltog. En kvalitativ innehållsanalys gjordes med Lundmans och Hällgren-Graneheims analysmetod.
Resultat: Utifrån materialet blev tre kategorier framträdande, vilket var följande:
Sjuksköterskans hälsotillstånd i arbetet, Hur klimatet erfars på arbetsplatsen och Delar av patientens vård uteblir. I kategorierna skapades i sin tur tre underkategorier vardera.
Slutsats: Det påvisar att den arbetsrelaterade stressen har en avgörande roll för
sjuksköterskors hälsa som varefter påverkar resultatet på omvårdnaden av patienter negativt.
För att detta inte ska inträffa i vården krävs insatser som motverkar att sjuksköterskorna ska bli påverkade av den arbetsrelaterade stressen.
TACK
Författarna vill börja med att rikta ett stort tack till de sex allmänsjuksköterskor som valde att delta i studien, deras medverkan var betydelsefull för resultatet. Vi vill även tacka vår
handledare Mikael Rask som har väglett oss under hela uppsatsens gång.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 1
2 BAKGRUND 1
2.1PSYKISK OHÄLSA 1
2.2STRESSREAKTION 1
2.3ORO OCH ÅNGEST 1
2.4DEPRESSION 1
2.5UTMATTNINGSSYNDROM 2
2.6TRAUMATISK STRESS 2
2.7SJUKSKÖTERSKORS PSYKISKA OHÄLSA 2
2.8SJUKSKÖTERSKANS ANSVARSOMRÅDE 3
2.9HUR STRESS PÅVERKAR VÅRDEN 3
3 TEORETISK REFERENSRAM 3
3.1DELAKTIGHET 3
3.2VÅRDANDE MÖTE 4
3.3STRESS-SÅRBARHETSMODELLEN 4
4 PROBLEMFORMULERING 4
5 SYFTE 4
6 METOD 5
6.1DESIGN 5
6.2DATAINSAMLING 5
6.3URVAL OCH URVALSFÖRFARANDE 5
6.4ANALYS 6
6.5ETISKA ÖVERVÄGANDE 7
7 RESULTAT 8
7.1SJUKSKÖTERSKANS PÅVERKAN AV DEN ARBETSRELATERADE STRESSEN 8
7.1.1 Hur stressen speglar arbetsrollen 8
7.1.2 Känsla av otillräcklighet 9
7.1.3 Stressens avtryck på hälsan 9
7.2HUR ARBETSKLIMATET ERFARS AV SJUKSKÖTERSKORNA 10
7.2.1 Hur stressen tar över på arbetsplatsen 10
7.2.2 Positiva intryck i arbetsgruppen 10
7.2.3 Förebyggande insatser mot stressrelaterad ohälsa 11
7.3DELAR AV PATIENTENS VÅRD UTEBLIR 11
7.3.1 Svårigheter att ge adekvat vård 11
7.3.2 Patientsäkerheten sviktar 12
7.3.3 Ingen tid för att göra det lilla extra 12
8 DISKUSSION 13
8.1METODDISKUSSION 13
8.2RESULTATDISKUSSION 15
8.3FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 17
8.4SLUTSATS 17
REFERENSER 18
BILAGOR
Bilaga 1 – Intervjuguide Bilaga 2 – Till avdelningschef Bilaga 3 – Till sjuksköterskan Bilaga 4 – Samtycke sjuksköterska Bilaga 5 – Etisk egengranskning Bilaga 6 – Samtycke avdelningschef
1
1 INLEDNING
Sjuksköterskan har ansvar att möta de omvårdnadsbehov patienten har och därefter individanpassa vården. Som följd av att tillgodose patientens behov är stress något många sjuksköterskor upplever relaterat till sitt arbete. Stress kan leda till att sjuksköterskan drabbas av psykisk ohälsa där symtomen kan yttras i oro, ångest, depression, utmattningssyndrom etc.
Författarna av denna studie vill därför belysa sjuksköterskornas upplevelser av den arbetsrelaterade stressen och effekterna det har på omvårdnaden av patienter.
2 BAKGRUND
2.1 Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är en personlig sårbarhet eller känslighet som kan framkallas av att hamna i en påfrestande situation som är svår att hantera. Detta kan orsaka svår stress och pågår en
stressreaktion en längre tid utan chans att återhämta sig så blir individen för belastad. En långvarig negativ stress har tydliga konsekvenser i kroppen. Med stressresponsen blir kroppen beredd att skyddas mot fara och i detta fall är inte faran verklig utan ens mentala sårbarhet sätter igång stressresponsen i kroppen. Tidigt utvecklade symtom är att sömnen blir försämrad, personen tar avstånd från sociala kontakter och i samband med det minskas kreativiteten och prestationsförmågan (Skärsäter, 2014).
2.2 Stressreaktion
Folkhälsomyndigheten (2021) skriver att stress är kroppens svar på att övervinna ett hot, det vill säga att få en stressreaktion är något normalt. Däremot kan en långvarig aktivering av stressreaktionen i samband med utebliven återhämtning riskera att individen drabbas av psykiatriska sjukdomar som exempelvis depression och utmattningssyndrom. Relaterat till de psykiatriska diagnoser som ställs är hälften av dem stressrelaterade.
2.3 Oro och ångest
Oro och ångest är något alla människor upplever i olika omfattning, det är normalt av kroppen att reagera med oro och ångest vid fara eller hot. En ångestreaktion skärper sinnen och
aktiveras vid hot eller fara för att skydda sig. Däremot om ångesten tar över och ger en känsla av kaos, katastrof och kontrollförlust är det ett sjukligt tillstånd. Att lida av dessa
ångestkänslor kan ge negativa effekter på ens livskvalité (Skärsäter, 2014). Vidare skriver Eren et al., (2017) att oro och ångest är något som framkallas när en individ har upplevt stress under en längre period som är intensiv och som finns där konstant. Individer med yrken som upplever frekvent stress är bland annat sjuksköterskor och deras stress leder sedan till olika ångestnivåer.
2.4 Depression
Det är naturligt att känna känslor såsom sorg eller nedstämdhet, det är först när känslorna sträckt sig över en längre tid som en individ kan ha drabbats av depression. Symtomen kan bestå av känslor som hopplöshet, orkeslös, låg självkänsla och självmordstankar. Till följd av långvarig stress utan återhämtning kan det leda till utmattningsdepression. Det behöver inte innebära att individen även drabbas av utmattningssyndrom (Holmér, 2019). En studie visar att hög arbetsrelaterad stress leder till att sjuksköterskan själv upplever psykisk ohälsa.
2
Psykologiska effekterna av stressen kan bland annat vara depression, känslomässig utmattning eller oro (Yuwanich et al., 2015).
2.5 Utmattningssyndrom
Socialstyrelsen (2017) skriver om utmattningssyndrom som en psykisk och fysisk utmattning till följd av långvarig stress. Den långvariga stressen kan yttra sig både i privatlivet och på arbetsplatsen. Det kan röra sig om exempelvis konflikter eller påfrestande situationer på arbetet som i sin tur påverkar individens hälsa. Vidare skriver Hjärnfonden (2017) om sex kriterier för att få ställa diagnosen utmattningssyndrom. De tydligast utmärkande symtomen är brist av energi, sömnsvårigheter, koncentrations- och minnessvårigheter. Vid
utmattningssyndrom förekommer ofta andra sjukdomar såsom exempelvis depression eller ångest.
Kriterierna för att uppfylla utmattningssyndrom är enligt Hjärnfonden (2017) är följande:
1. Psykiska och fysiska symtom på utmattningen som har varat i minst två veckor. Symtomen på stressnivån har blivit mer omfattande hos individen som har pågått under minst 6
månader.
2. Den psykiska energin har övertagit mer där individens initiativförmåga har avtagit och en minskad energinivå där det är svårare att återhämta sig.
3. Minst fyra av dessa kriterier som individen har upplevt under en tvåveckorsperiod: Svårt att koncentrera sig, svårt att göra saker under en viss tid, känslomässigt instabil, sömnstörning, svag i kroppen eller fysiska symtom som exempelvis värk och bröstsmärtor.
4. Individens symtom har ett större lidande som påverkar bland annat ens sociala liv eller inte kunna fullfölja sitt arbete.
5. Faktorer som inte har en påverkan på fysiologiska effekter såsom missbruk eller någon somatisk sjukdom som exempelvis diabetes.
6. Om kriterierna uppfylls för både egentlig depression och generaliserbart ångestsyndrom blir utmattningssyndrom en tilläggsspecifikation till tidigare diagnos (Hjärnfonden, 2017).
2.6 Traumatisk stress
Kleis et al. (2020) skriver att traumatisk stress har framställts som ett problem bland vårdpersonalen och resulterat i en negativ hälsa. I artikeln uppges vikten av att fokusera på sjuksköterskornas kunskap om arbetsrelaterad stress genom att bland annat uppmana sjuksköterskorna att ta samtliga vilopauser under arbetsdagen. Däremot kommer det inte att lösa alla problem för sjuksköterskans hälsa utan det gäller att ta fram ytterligare forskning på det. Det krävs då att ta fram vilka erfarenheter som är mest stressande för sjuksköterskorna, hur det påverkar patienterna samt vilka hjälpmedel som minimerar stress i ett vårdande sammanhang.
2.7 Sjuksköterskors psykiska ohälsa
I en artikel rapporterades det om en genomförd studie där de riktar in sig på nivån av stress, ångest och depression. Resultatet visar att sjukvårdspersonalen upplevde symtom på stress och ångest i olika stadier. Det har även konstaterats att sjuksköterskor uppvisar mer symtom för psykisk ohälsa än vad annan vårdpersonal gjorde. Deras studie visade att väldigt få läkare har symtom på psykisk ohälsa jämfört med sjuksköterskor. De förklarar att ett lämpligt stöd för att främja vårdpersonalens hälsa kan vara psykologsamtal (Khanal et al., 2020). Vidare i en annan studie presenterar de överbelastningen på arbetet och höga emotionella krav för sjuksköterskor som har visat sig leda till utmattningstillstånd. I studien drogs slutsatsen att på grund av den psykosociala påverkan är det hög omsättning av sjuksköterskor (Carvalho et al., 2020).
3 2.8 Sjuksköterskans ansvarsområde
Sjuksköterskans kärnkompetenser beskriver vad professionen innebär och består utav sex kompetenser: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård,
förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och information (Leksell & Lepp, 2013). Målet med omvårdnad är att få en insyn på individers omvårdnadsbehov för att sen möta dem på bästa vis genom att stärka patienters välbefinnande och minska risken av ohälsa hos dem. Därför ska sjuksköterskan upprätthålla information om ny kunskap relaterat till omvårdnaden. Det innebär att utbilda patienter om hälsa och ohälsa för att stötta deras egenvård av symtom eller sjukdom. Till sist innebär det även stödja patienter till att aktivera sig i sina sociala nätverk för att uppmana till gemenskap (Jakobsson & Lützén, 2009).
Florin (2014) beskriver omvårdnadsprocessen som en problemlösningsmodell för att
individanpassa vården som sjuksköterskan följer i sin omvårdnad. Processen innebär att samla information om sin patient för att kunna sätta upp mål som sedan genomförs och till sist utvärderas. De åtgärder som görs är till för att behandla eller medicinera patienten för att på så sätt uppnå en bättre hälsa.
2.9 Hur stress påverkar vården
I forskningen har Xu et al. (2018) fått fram att det finns samband mellan arbetsrelaterad stress och patientsäkerhet. Vid en bättre arbetsmiljö är även patientsäkerheten högre och negativa följder för patienterna blir färre. Dessutom skriver Swamy et al. (2020) om arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor som har visat en negativ påverkan på patienter, däremot presenteras inte vad det är för påverkan. Sjuksköterskor har speciellt hög risk för utbrändhet och Swamy et al. (2020) menar att det är resultatet av arbetsrelaterad stress.
3 TEORETISK REFERENSRAM
Den här studien har vårdvetenskapen som utgångspunkt för att skapa en djupare förståelse för uppsatsens ämne har vårdvetenskapliga begrepp och en modell valts ut samt redogjorts. Dessa väljs ut för att skapa större inblick i forskningen. Begrepp som valts ut är: Delaktighet,
vårdande möte samt stress - och sårbarhetsmodellen. Dessa begrepp bearbetas utifrån den teoretiska utgångspunkten gentemot bakgrunden som har koppling till det studien vill belysa.
Begreppen har noga valts ut utifrån studiens syfte som är att belysa sjuksköterskornas
upplevelser av den arbetsrelaterade stressen och hur den påverkar omvårdnaden av patienter.
3.1 Delaktighet
När en patient hamnar i ett skede som inte hör till det normala kan de uppleva känslor som sårbarhet och otrygghet i ett vårdande sammanhang. Därför är det viktigt att patienten ska känna sig inbjuden av sjuksköterskan för att veta vad som pågår och därmed bestämma över sin egen vård. Som sjuksköterska ska du vara involverad i patientens hälsosituation och det görs genom att ha enHä öppenhet gentemot patientens livsvärld. Detta leder till att patienten får en trygghetskänsla i sin vårdsituation, vilket leder till en minskad sårbarhet och
vårdlidande som ger en känsla av delaktighet för patienten (Ekebergh, 2015).
4 3.2 Vårdande möte
Ett vårdande möte sker mellan vårdaren och patient. Vårdaren har här i fokus att stödja patientens hälsoprocesser och det utgör de vårdande i mötet. Det är vårdarens skyldighet att skapa vårdande i mötet. Det görs genom vårdarens kunskap att möta patientens livsvärld med öppenhet och följsamhet (Dahlberg & Segesten, 2010). Sjuksköterskeyrket framställs vara en hjälpsam individ som utövar yrket och är beredd att hjälpa till. Det är sjuksköterskans hållning att vara osjälvisk, hjälpsam och visa medmänsklighet för att uppnå det vårdande mötet
(Kasén, 2012).
3.3 Stress-sårbarhetsmodellen
Stress-sårbarhetsmodellen inkluderar en människas sårbarhet, känslighet för stress och tillgång till egna skyddande egenskaper. Tillsammans utgör dessa en modell för människans hanterbarhet i situationer som nyss nämnda faktorer uppstår. Sårbarheten kopplas till tidigare skador och sjukdomar som påverkat livet. Sårbarheten kan förklara varför en viss stress kopplas till olika sjukdomar och varför hanteringen av stress kan bero på vad en individ varit med om tidigare. Upprepade situationer av stress eller traumatiska händelser kan leda till och utlösa en psykisk reaktion som exempelvis depression. Alla människor har olika ärvda sårbarheter som också kan påverka hanterbarheten av stress (Skärsäter, 2014).
4 PROBLEMFORMULERING
Att arbeta som sjuksköterska är ett yrke med mycket patientkontakt som många gånger leder till ett värdefullt vårdande. Däremot kan det innebära mycket stress och psykisk påverkan för sjuksköterskan. Sjuksköterskan har ett stort ansvar och ska ständigt vara den ledande länken i teamet. Detta kan medföra en stress inför allt en sjuksköterska ska hinna med på ett arbetspass eller uppleva stress inför påfrestande situationer. Stress-sårbarhetsmodellen kan förklara varför människor reagerar olika på stress då det beror på individens individuella sårbarhet.
Tidigare forskning visar att många sjuksköterskor får psykisk påverkan till följd av den arbetsrelaterade stressen. Det handlar bland annat om utbrändhet, kronisk stress, depression och utmattningssyndrom. Då det kan bli en negativ påverkan på omvårdnaden av patienterna som i sin tur gör att det vårdande mötet eventuellt inte uppnås. Detta på grund av att
sjuksköterskan kan vara stressad och patientens delaktighet kan prioriteras bort då tiden inte finns till, vilket i sin tur har en stor inverkan på patientsäkerheten.
Forskning lyfter att den arbetsrelaterade stressen påverkar både sjuksköterskornas hälsa och omvårdnaden av patienter. Det är brist på tidigare kvalitativ forskning av liknande ämne i Sverige. Därför vill författarna av denna uppsats belysa sjuksköterskornas upplevelser av den arbetsrelaterade stressen och hur den påverkar omvårdnaden av patienter. Detta för att få en ökad förståelse i sjuksköterskornas arbete och hur det påverkar vården. Kunskapen kan bidra med nyttig information både till vårdpersonal och för att uppnå en tryggare vård till
patienterna.
5 SYFTE
Syftet är att belysa sjuksköterskornas upplevelser av den arbetsrelaterade stressen och hur den påverkar omvårdnaden av patienter
5
6 METOD
6.1 Design
Intervjustudien hade en kvalitativ ansats då den bygger på sjuksköterskors upplevelser som författarna ville få fram. Studien baserades på informanternas perspektiv och erfarenheter inom valda ämnet. En induktiv ansats användes för att studera sjuksköterskors uppfattning och kännedom av upplevelser (Kristensson, 2014).
6.2 Datainsamling
Intervjuguide är tillgängligt (Bilaga 1).
Datainsamlingen skedde på sex sjukhus i södra Sverige där det tillfrågades olika avdelningar för att jämföra sjuksköterskors upplevelser. En förfrågan om att genomföra intervjuer ställdes till olika avdelningschefer eller motsvarande på sjukhus i södra Sverige (Bilaga 2). I förfrågan fanns information om studien och om vilka informanter som var aktuella för att korrekt data skulle samlas in. Sjuksköterskorna som blev aktuella för en intervju fick också ett
informationsblad (Bilaga 3). Inför intervjun behövde sjuksköterskan ge ett samtycke (Bilaga 4). Genomförandet av intervjuerna skedde på distans via telefon, skype eller liknande forum.
Vid intervjuerna deltog båda författarna och intervjuerna blev inspelade för att noggrant granskas i efterhand. Den planerade perioden för att samla in data var under våren 2021.
Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade intervjuer som innebär att deltagarna får likadana frågor som är öppna frågor. Här fanns det möjlighet för författarna att ställa följdfrågor och deltagarna hade alternativet att berätta fritt utifrån frågorna (Kristensson, 2014).
Intervjuer
Intervjuerna utfördes under tre veckors tid och författarna höll intervjuerna mellan 20–30 minuter. Samtliga informanter fick ta eget initiativ till hur och var intervjuerna skulle ske med tanke på att samhället präglades av Covid. Informanterna valde att medverka via telefon och under arbetstid då samtliga kunde sätta sig ostört i exempelvis ett personalrum. Kristensson (2014) hävdar att informanterna bör välja plats där intervjun äger rum och ha i åtanke att det är en plats med en ostörd miljö. Vid intervjuerna kunde material samlas in utan svårigheter då informanterna besvarade frågorna tydligt som också gav svar på syftet.
6.3 Urval och urvalsförfarande
Sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från olika avdelningar. För att rekrytera deltagare till forskningen blev ett så kallat bekvämlighetsurval aktuellt. Författarna lät
informanterna höra av sig på eget initiativ gällande medverkan i studien. Detta gjordes genom att författarna tog kontakt med avdelningschefer eller motsvarande som sedan informerade sjuksköterskor på deras avdelning om studien. De informanter som blev aktuella för studien var de sjuksköterskor som hörde av sig och gav samtycke till intervjun samt motsvarade de kriterier nedan. Det innebar att sjuksköterskor på flera vårdavdelningar blev tillfrågade av författarna om att delta (Kristensson, 2014). De informanterna som hörde av sig blev inkluderade i studien. När sex intervjuer var genomförda var materialet tillräckligt för att bearbeta fram ett resultat. Därefter om någon sjuksköterska hörde av sig blev de inte inkluderade i studien.
Den första intervjun var en provintervju för att säkerställa att frågeformuläret gav en tillräcklig grund för studien. Författarna granskade därefter provintervjun och behöll
6
intervjuguiden(Kristensson, 2014). Däremot bestämde författarna att inte ha med
provintervjun i resultatet eftersom den ansågs vara mer som ett utkast för att säkerställa att frågorna besvarade syftet. Vilket innebar att resultatet var baserat på fem intervjuer.
Inklusionskriterier: Sjuksköterskan ska ha arbetat minst under ett års tid inom hälso- och sjukvård i patientnära arbete för att skapa en bild av sin arbetsplats. Dessutom skulle de kunna tala svenska och uttrycka sina upplevelser på detta språk för att göra sig förstådd.
Informanter
Informanterna som deltog i studien var sex kvinnor där åldrarna var mellan 25–45 år. De hade arbetat som sjuksköterskor mellan 2–16 år i patientnära arbete på olika avdelningar.
6.4 Analys
Dataanalysen av arbetets innehåll granskades genom Lundman och Hällgren-Graneheim modell (2017) för kvalitativ metod. Analysen skedde i sex steg för att skapa kategorier med information som hade syftet i fokus. För att komma fram till kategorierna söktes först
meningsbärande enheter som var kopplade till upplevelser i studien. Dessa kondenserades och kodades vilket innebar att meningsenheterna sammanfattades och bevarade det viktiga i texten. De koder som bildades sorterades därefter i underkategorier samt kategorier beroende på vad de hade gemensamt. Avslutningsvis redovisades detta i en tabell som tar upp resultatet (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2017).
Vid bearbetning av data lyssnade författarna tillsammans på det inspelade materialet som gjordes under intervjun och transkriberade innehållet ordagrant. Detta gjordes genom att den ena författaren skrev ned all information och den andra författaren hade ansvar för
inspelningsenheten. Efter transkribering började texten bearbetas av författarna genom att identifiera vilka upplevelser som fanns i materialet och det gjordes både individuellt och tillsammans. Författarna började arbeta med texten enskilt då de ansågs vara som något positivt eftersom det bidrog till en bredare analys ur olika perspektiv. Meningsenheterna jämfördes och diskuterades av författarna för att hitta gemensamma nämnare som då bildade kategorier.
Efteråt förde författarna samman det material som hittades till ett och därefter sammanställdes ett färdigt material. Denna process genomfördes direkt efter varje genomförd intervju för att säkerställa att bearbetningen blir korrekt.
Tabell 1, exempel från analysen som är genomförd.
Meningsenheter Kondensering Kod Underkategori Kategori
7
“Höstas när stressen tog över och gick över till att bli liksom inte någon produktiv stress.
Hjärtklappningar om nätterna i sömnen.
Sömnsvårigheter och så.
och var hemma två veckor, liksom
sjukskriven på grund av utmattning”
Stressen tog över, leder till ingen produktiv stress.
Hjärtklappning ar om nätterna i sömnen.
Sömnsvårighet er, sjukskriven i två veckor för utmattning
Hjärtklap pningar och sömnsvår igheter
Stressens avtryck på hälsan
Sjuksköterskans påverkan av den arbetsrelaterade stressen
“Det som verkligen måste göras man kanske inte gör det där lilla extra alltid då utan då gör man bara det som måste göras för stunden tyvärr”
Man gör det som måste göras och kanske inte gör det där lilla extra för stunden till patienten, tyvärr.
Hinner inte göra det sista för patienten
Ingen tid för att göra det lilla extra
Delar av patientens vård uteblir
6.5 Etiska övervägande
Författarna följer de generella etiska principerna med den kontext helsingforsdeklarationen framför. Helsingforsdeklarationen (2018) uppger att följa generella etiska principer gällande individens självbestämmande, integritet samt uppfylla sekretess. Detta för att inte kränka informanterna som deltar i studien. Informanterna lämnar in ett samtycke och får även information att de kan avbryta sitt medverkande när som helst.
En ansökan om rådgivande etisk granskning till etikkommittén är genomförd och skickad till sydost. De tog del av ansökan och återkopplade med att de inte anmärkte några etiska
svårigheter med att studien skulle genomföras som planerat (Diarienummer: 722 - 2021).
Det material som blev insamlat spelades in på en digital inspelningsenhet som bara användes till studien. Den digitala inspelningsenheten förvarades inlåst i författarnas bostad i en skrivbordslåda. Det var bara författarna, handledaren och examinatorn som hade tillgång till materialet. Material från intervjuerna förvarades på samma plats och efter studien var avslutad raderades allt material.
Resultatet redovisades utan någon koppling till informanterna således nämns inte namn, ålder eller placering. Sjuksköterskorna namnges efter nummer för att säkerställa konfidentialitet.
En riskfaktor som kunde uppkommit i anslutning till intervjun var att informanterna hade kunnat uppleva det som något påfrestande genom att dela med sig av deras erfarenheter. Det hade kunnat vara någon fråga som väckte gamla minnen eller att det var något känsligt ämne som togs upp. För att kunna vara stödjande under intervjuerna var författarna engagerade genom att vara förstående och noggrant förberedda inför intervjuerna. Författarna gjorde sitt
8
yttersta för att visa att de accepterar alla känslor utan att lägga någon värdering i det, däremot förekom det inga sådana svårigheter när intervjuerna genomfördes.
7 RESULTAT
Resultatet grundas från intervjuer med fem kvinnliga sjuksköterskor som beskriver sina upplevelser av arbetsrelaterad stress och om dess påverkan på omvårdnaden för patienterna.
De tre kategorier som framkom i analysen var: Sjuksköterskans påverkan av den arbetsrelaterade stressen, hur arbetsklimatet erfaras av sjuksköterskorna och delar av
patientens vård uteblir. Dessa har i sin tur tre underkategorier vardera som presenteras under kategorins rubrik.
Tabell 2, resultatet i kategorier och underkategorier.
Kategori Underkategori
Sjuksköterskans påverkan av den
arbetsrelaterade stressen Hur stressen speglar arbetsrollen Känsla av otillräcklighet
Stressens avtryck på hälsan Hur arbetsklimatet erfaras av
sjuksköterskorna
Hur stressen tar över på arbetsplatsen Positiva intryck i arbetsgruppen
Förebyggande insatser mot stressrelaterad ohälsa
Delar av patientens vård uteblir Svårigheter att ge adekvat vård Patientsäkerheten sviktar
Ingen tid för att göra det lilla extra
7.1 Sjuksköterskans påverkan av den arbetsrelaterade stressen
I den här kategorin framkommer sjuksköterskors hälsa i förhållande till den arbetsrelaterade stressen. Att vara sjuksköterska innebär en rad ansvar och skyldigheter att uppfylla för att säkerställa en god och adekvat vård. Detta kan resultera i en upplevelse av otillräcklighet gentemot sina patienter när stressen tar över. Stressen som framkommer på arbetet är något sjuksköterskor uppger sig bli påverkade av efter en längre period. Det kan vara
sjukskrivningar i några veckor till månader och att stressen har en större utsträckning som framträder även utanför arbetsplatsen.
7.1.1 Hur stressen speglar arbetsrollen
För att uppfylla de krav som sjuksköterskan har följer det mycket ansvar i alla områden.
Sjuksköterskan har ständigt “många bollar i luften” som flera av dem uttrycker det som, alternativt uttrycker de sig själva vara “spindeln i nätet”. De redogör att alla sjuksköterskor handskas med sitt arbete på olika sätt som då avgör hur det blir i slutänden av att vårda patienterna. Alla individer har olika erfarenheter som tillsammans bygger upp en tolerans. De menar på att denna tolerans har en stor betydelse inom yrket då det avgör hanteringen i en stressfull situation. Intresse för arbetet och exempelvis sin avdelning nämner sjuksköterskorna
9
vara avgörande för om stressen påverkar negativt eller inte. Finns intresset är det lättare att hantera stressen och göra om den till arbetskraft.
Sjuksköterskorna beskriver vikten av att ha en stark mentalitet för att klara av sitt yrke och kunna prioritera sina arbetsuppgifter. Det belyses att prioriteringen är en svår del både som nyfärdig och oerfaren sjuksköterska. Sjuksköterskorna menar att det kan bero på att nyfärdiga sjuksköterskor är mer angelägna och tar på sig för mycket ansvar. Deras antagande är att de gäller för den individen att tillåtas vara ny och lära sig sitt arbete i lugn takt. Däremot
förklarades innebörden av att vara trygg i sig själv som en stor del i hur ens yrkesroll blir. De menar att det är en stor roll att uppfylla de krav som sjuksköterskan bär på och allt visar på hur mycket erfarenheter de har för att kunna hantera stressen.
“Ju tryggare man är i sig själv och ju mer i sin yrkesroll som sjuksköterska så tror jag att man ändå kan hantera stressen” (Sjuksköterska 2).
7.1.2 Känsla av otillräcklighet
En vanlig känsla hos sjuksköterskorna var att de inte räcker till i sitt arbete. Det vill säga att stressen har en avgörande roll i hur arbetet utfaller och som då kan skapar en känsla av otillräcklighet. Alla sjuksköterskor var enade om ambitionen av att göra allt vad de kan för patienterna. De beskriver att de gör allt men ändå inte räcker till då det känns stressigt, påfrestande och fel att inte kunna göra mer för sina patienter. Gemensamt delar de känslan av att känna sig otillräckliga gentemot sina patienter. Det är stressen som till stor del bidrar till känslan av otillräcklighet. Anledningen till otillräcklighet kan vara att sjuksköterskorna inte hinner träffa alla sina patienter som de önskar att få göra eller svara på de frågor som
patienterna har. Alternativt att sjuksköterskan har ett ansvar med tunga beslut som är svåra att hantera.
“Man känner sig otillräcklig när man inte hinner träffa sina patienter och prata med dom som man skulle vilja” (Sjuksköterska 5).
7.1.3 Stressens avtryck på hälsan
Stressens avtryck speglar sig i sjuksköterskans mående som leder till bland annat sjukskrivningar, sömnsvårigheter eller hjärtklappning på grund av den arbetsrelaterade stressen. Många sjuksköterskor resonerade om stressen och dess påverkan på det psykiska måendet. Alla beskrev att antingen de själva eller en kollega varit sjukskriven på grund av stress och har noterat att stressen någon gång påverkat negativt. Flera gånger har det lett till sjukskrivning för en kollega som brutit samman på grund av stress.
“När stressen tog över och gick över till att bli liksom inte någon produktiv stress.
Hjärtklappningar om nätterna i sömnen. Sömnsvårigheter och så och var hemma två veckor, liksom sjukskriven på grund av utmattning” (Sjuksköterska 1).
Stressen påverkar inte bara på arbetsplatsen utan det är flera som uttrycker att de är utmattade även på sin fritid alternativt att de tar med stressen hem. Orsaken till detta kan vara
problematiskt i att fullfölja sina arbetsuppgifter. Det kan vara flera som har svårt att komma hem i tid från arbetet eftersom det finns arbetsuppgifter kvar och leder till att de upplever sig stressade. Gemensamt har flera sjuksköterskor förklarat att de inte arbetat en dag utan stress däremot har de förklarat att stressen kan påverka hälsan på olika sätt. Den kan antingen vara
10
en negativ stress som har negativ inverkan på arbetet alternativt en positiv stress som bidrar till en betydelsefull kraft i arbetet.
En stress av att arbeta på sjukhus är mentaliteten i att vara sjuksköterska, vilket innebär att klagomål inte bör finnas utan sjuksköterskor ska bara bita ihop och göra sina uppgifter. Detta har gjort att flera av sjuksköterskorna känner oro för en eller flera kollegor då deras
arbetsstress går över till att bli negativ utan att uppmärksamma det själva. Det har resulterat i bortprioritering av egna primära behov såsom toalettbesök eller få i sig mat samt dryck.
Måltider intas även under kort tid gärna i samband med datorarbete för att spara in på tid.
“Första går det ut över en själv att man kanske inte hinner sätta sig och äta mat och man dricker inte tillräckligt och hinner inte gå på toaletten och man är trött när man kommer
hem” (Sjuksköterska 6).
7.2 Hur arbetsklimatet erfars av sjuksköterskorna
I den här kategorin framkom hur den arbetsrelaterade stressen påverkar sjuksköterskornas hälsa negativt. Med hög belastning och patientantal blir följden bland annat en känslosam atmosfär i arbetsgruppen. Däremot upplevs kollegorna som ett värdefullt stöd och de trivs med varandra överlag. Det framkommer att sjuksköterskeyrket är stressfyllt och att det redan finns förebyggande insatser för att sträva efter en god hälsa för yrkesutövare.
7.2.1 Hur stressen tar över på arbetsplatsen
En nackdel med den arbetsrelaterade stressen var när teamarbetet blir påverkat och slutar fungera på grund av stress. Det kunde uppstå situationer där bland annat samordning kring patienter inte fungerar då det upplevs rörigt i omgivningen. På arbetsplatsen förekommer bland annat en stressig ljudnivå, spring i korridorer, ringande telefoner och larm.
Sjuksköterskorna hävdar att vid dessa tillfällen krävs det att ha en öppen kommunikation för att kunna säga ifrån när stressen går ut över arbetet. Kommunikationen är en viktig del för att få ihop ett samspel på arbetsplatsen mellan professionerna.
Brist på personal nämndes av många sjuksköterskor och det påverkade arbetsgruppen med en ökad stresskänsla. Flera sjuksköterskor känner sig trötta och utarbetade när det dras in på personal vilket leder till en ökad trötthet och negativ stämning i arbetsgruppen. Denna stämning var inte oundviklig och påverkade flera sjuksköterskor. Upplevde en sjuksköterska sig stressad dröjde det inte länge tills majoriteten av personalen kände av det. Detta övergår till ett missnöje där stämningen till slut sliter på arbetsgruppen. När stressen tog över för mycket på arbetet kunde det leda till att flera sjuksköterskor inte hann ta den tillräckliga pausen såsom att sätta sig ner och fika eller bara prata med sina kollegor om dagen. De
uttrycker vikten av att kunna sätta sig ner tillsammans då det leder till ökad gemenskap och en roligare arbetsplats.
“Ibland hinner man inte sätta sig och fika eller bara snacka med kollegorna och att man noterar det runt omkring. Vår arbetsmiljö är ganska rörig rent allmänt” (Sjuksköterska 2).
7.2.2 Positiva intryck i arbetsgruppen
Trots den uppmärksammade stressen på arbetsplatsen är det många som har positiva anknytningar till sitt yrke som sjuksköterska. Flera sjuksköterskor har en positiv inställning
11
till arbetet bortsett från stressen genom att beskriva hur glädjefyllt och betydelsefullt yrke de har. För att klara av att arbeta under den stress som en sjuksköterska gör nämnde flera att kollegorna betyder allt och att finnas där för varandra när det är som mest hektiskt. Det vill säga att alla hjälps åt för att tillsammans inte gå hem efter arbetspasset med en känsla av psykisk eller fysisk ansträngning. Flertalet sjuksköterskor beskrev stödet mellan kollegor som en viktig faktor för att orka fortsätta arbeta. Sjuksköterskorna beskriver att det krävs
medkänsla för varandra för att uppnå en bra personalgrupp. Det kan handla om stödjande i tunga eller svåra vårdmoment hos patienterna och eventuellt byta patienterna mellan varandra när det blir för påfrestande.
“Väldigt bra team som samarbetar väldigt bra med varandra, och vi hjälps åt, vi har förståelse för varandra“ (Sjuksköterska 4).
7.2.3 Förebyggande insatser mot stressrelaterad ohälsa
Yrket som sjuksköterska innefattar en stress på arbetsplatsen som tidigare nämnt. För att hantera ett arbete i en stressig miljö beskriver flertalet sjuksköterskor förebyggande insatser mot stress som är tillgängliga på deras arbetsplats. Vid upplevelse av mycket eller långvarig stress är det flera chefer som uppmanar till att använda sig utav Previa. Previa är en
samtalskontakt med bland annat läkare som kan hjälpa till för att skapa en hållbar arbetsplats.
Kurator, personalcoach eller närmsta chef är olika aktörer som finns till hands för att
förebygga den arbetsrelaterade stressen. Flertalet sjuksköterskor nämner att de vänder sig till chefen i första hand och därefter får de möjligheten till stöd i olika former.
Dessutom har flera avdelningar reflektionsstund där det finns möjlighet att ta upp händelser som hänt under dagen. De beskriver reflektionsstund som tillfällen att avlasta sina tankar eller funderingar som dyker upp. Det kan gälla en fråga eller bara få ventilera sina tankar om ett särskilt vårdmoment för kollegorna. För att stärka gemenskapen och samarbete i teamet förekommer aktiviteter utanför några av sjuksköterskornas arbetsplats för att främja deras hälsa. De hittar på aktiviteter som att gå promenader ihop, spela fotbollsgolf eller ses i en annan miljö och prata om annat än arbetet. Dessutom uttrycker flera sjuksköterskor att bemanningen kan göra stor skillnad för deras hälsa. Genom att schemalägga mer personal samtidigt behöver inte resterande personal arbeta över sina timmar lika ofta. De tror att personalen då kommer ha mer energi för sin ordinarie arbetstid.
“vår fikastund sitter vi och reflekterar, går igenom hur dagen varit, man kan reflektera om det varit jobbigt eller prata om något som varit bra” (Sjuksköterska 5).
7.3 Delar av patientens vård uteblir
I den sista kategorin har det framkommit att sjuksköterskorna inte har tillräckligt med tid för patienterna när de upplever arbetsrelaterad stress. Därav blir viktiga beståndsdelar som ingår i vårdandet bortglömda eller bortprioriterade, främst på grund av tidsbristen. Sjuksköterskorna uttrycker en oförmåga att göra det lilla extra för patienterna som gör att omvårdnadsbehoven inte tillfredsställs.
7.3.1 Svårigheter att ge adekvat vård
När sjuksköterskor ska vårda patienterna kommer stressen i vägen för att ge rätt och individanpassad vård. Detta leder till att det blir svårigheter att uppfylla patienternas önskemål. Stressen som uppstår under en arbetsdag kan vara att sköta telefonen då det behöver göras många samtal och samordna med andra vårdgivare. Detta kan även påverka
12
andra delar inom vården där sjuksköterskorna uttrycker att de kan behöva göra flera moment samtidigt. Omvårdnaden bli påverkad genom att momenten görs snabbare eller blir uteblivna.
Tidsbrist inom vården är något som sjuksköterskorna beskriver som en orsak till varför de inte räcker till. Sjuksköterskor arbetar med att göra de vårdmoment som är aktuellt för en viss individ på en bestämd tid. Tiden spelar roll i hur mycket och vad som hinner utföras under den tid som finns. Sjuksköterskor upplever att de har mindre tid för omvårdnad och noterat att patienterna uppmärksammar bristen i att tiden inte räcker till. Därav framkommer patienternas missnöje när insatser uteblir. Däremot framkommer förståelsen från patienterna bortsett från att tiden inte räcker till, eftersom de uppskattar den vård de får.
“Det är liksom stressigt på avdelningen för den kommentaren kan man få ibland av patienterna som åh jag ser att du har mycket att göra idag” (Sjuksköterska 5).
7.3.2 Patientsäkerheten sviktar
I samband med den arbetsrelaterade stressen var det ett flertal sjuksköterskor som bidrog till att patientsäkerheten sviktade. Kommunikationen mellan sjuksköterskorna är en avgörande komponent för att samarbetet inom vården ska fortlöpa. Vid brister i kommunikationen kan säkerheten för patienten utebli. Det kan exempelvis leda till att uppgifter inom vården glöms bort och det kan vara avgörande för patientens hälsotillstånd. Vid ett arbetspass är det ett flertal sjuksköterskor som är eller blir trötta under passets gång. Flera beskriver hur stressen kan påverka och göra dem utarbetade vilket i sin tur kan leda till misstag i arbetet. Uppgifter kan glömmas bort eller utföras på fel sätt. När detta sker utsätts patienterna för osäkerhet i deras vård och patienterna kan känna att stämningen kan bli väldigt rörig och
osammanhängande. Likaså att en sjuksköterska uppger att en arbetsuppgift utförs mer än en gång hos samma patient för att kommunikationen inte finns där. Att ha en osäkerhet i arbetsgruppen bidrar till en sviktande patientsäkerhet.
“Man kan känna irritationer ökar och sådär lite och kommunikationen blir sämre. Någon som gjort något och inte hunnit kommunicera. Blir ju rörigt för patienterna och så. Alltså att
absolut det blir att man missar saker när de inte finns kommunikation” (Sjuksköterska 1).
7.3.3 Ingen tid för att göra det lilla extra
Konsekvenser av arbetsrelaterad stress upplevde sjuksköterskorna var svårigheter med att hinna det lilla extra för patienterna. Många gånger får sjuksköterskan gå hastigt vidare till nästa patient än vad de egentligen vill för att sedan återkomma när tiden finns. Det som upplevs viktigt för patienten såsom att få en kopp kaffe, ett glas saft eller låna en telefon glöms emellanåt bort då det finns andra viktigare delar som blir prioriterade. Sjuksköterskorna anser att detta inte vara någon nödvändig detalj men för patienten kan det vara oerhört
värdefullt. Däremot hör det återigen till prioriteringar av tiden. Det finns inte samma tid att lägga hos varje patient vilket leder till att sjuksköterskorna får prioritera sitt arbete och vissa uppgifter får komma i andra hand.
Flera sjuksköterskor uttryckte att de har en vilja att göra allt i sin makt för att ge den bästa vården till patienterna. Däremot blir det vårdande bemötandet många gånger påskyndat.
Sjuksköterskan utgår i sin kommunikation från tiden som finns samt går in och ut snabbt från patientens rum och hinner då inte ge det där lilla extra i sitt vårdande. Flera sjuksköterskor beskriver hur de är mer kortfattade i sina svar och låter bli att sätta sig ner hos patienter när
13
tiden inte räcker till. Om patienterna inte får den omvårdnaden som sjuksköterskorna vill uppnå framkallar det en känsla av ett etiskt dilemma på grund av den arbetsrelaterade stressen.
“Någon som är gammal och väldigt liksom sjuk som man vill verkligen ge god omvårdnad.
De är de lilla som man har kvar att ge lite och när man inte hinner ge det då så känns det som ett övertramp på det egna moraliska kompass liksom” (Sjuksköterska 1).
8 DISKUSSION
Det framkom att sjuksköterskans hälsotillstånd i relation till den arbetsrelaterade stressen är påverkad negativt. Flera symtomatiska tecken gör sig tydliga på grund av den arbetsrelaterade stressen. Sjuksköterskeyrket omfattar mycket ansvar där känslan av trygghet resulterar i en mer säker roll som sjuksköterska. Sjuksköterskorna har ambitioner att göra allt de kan för patienterna samtidigt existerar en känsla av otillräcklighet och att inte räcka till i arbetet. Hur klimatet erfars på arbetsplatsen har också en inverkan på sjuksköterskans hälsotillstånd då atmosfären är en del av den arbetsrelaterade stressen. Sjuksköterskorna har en positiv inställning till sina kollegor då samtliga har ett genuint samarbete. För att förhindra stressen på arbetsplatsen finns redan flera insatser vilket uppskattas av sjuksköterskorna. Dessutom är delar av patientens vård påverkad av den arbetsrelaterade stressen. Det har visat sig att sjuksköterskor har svårt att tillgodose en adekvat och rättfärdig vård under stress. De har inte heller tid för det lilla extra i vården som kan ha stor betydelse för en patients tillfrisknande. En stressig arbetsmiljö påverkar även säkerheten i vården då sjuksköterskor har gjort missar vilket gör att säkerheten sviktar.
8.1 Metoddiskussion
Kvalitativ metod valdes ut vilket var relevant då författarna ville belysa sjuksköterskornas upplevelser om arbetsrelaterad stress och hur det i sin tur påverkar omvårdnaden av patienter.
Således skulle ett fenomen granska då valdes intervjuer ut för att få fram information om deras uppfattningar och erfarenheter. Därför blev informanterna med denna kunskap aktuella att intervjua för att få väsentlig information direkt efter intervjun. Kristensson (2014) skriver att intervjuer är det bästa tillvägagångssättet för att belysa ett fenomen vilket ger en djup och detaljerad förståelse kring området.
En intervjustudie genomfördes med sex informanter varav fem användes i resultatet. Detta kan leda till ett hinder i överföringen av resultatet utifrån studie med tanke på att den är gjord i Sverige med en begränsad grupp. Därför kan det bli svårigheter att överföra på en annan population. Generaliserbarheten hade varit betydligt större om flera sjukhus samt informanter hade deltagit. Däremot styrks överförbarheten eftersom studien är genomförd på sjukhus där författarna får direkt information från yrkesutövarna (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2017).
Som tidigare nämnt användes ett bekvämlighetsurval och författarna kunde med säkerhet se till att de etiska aspekterna togs i beaktande då informanterna själva tog eget initiativ till att delta i studien. Informanterna i studien fick bestämma själva gällande sitt medverkande.
Integritet och sekretess uppfylldes då det inte går att identifiera individerna. Detta gjorde att tillförlitligheten blev mer säker då informanterna med rätt kunskap kunde säkerställs.Under
14
intervjuerna var det inga riskfaktorer som dök upp och kunde därefter genomföras utan några svårigheter avseende till de etiska aspekterna. Hade informanter med 30 års erfarenheter istället för 2–16 år blivit intervjuade, kunde resultatet blivit annorlunda i relation till stress- och sårbarhetsmodellen då alla individer reagerar olika på stress. Däremot intervjuades individer från olika sjukhus samt olika avdelningar vilket gör resultatet mer generaliserbar eftersom det blir en bredare variation och dimension i studien. Om män hade deltagit i undersökningen hade det möjligen påvisat en större variation mellan män och kvinnor.
Lundman och Hällgren-Graneheim (2017) skriver att inkludera båda könen i en kvalitativ innehållsanalys ökar möjligheterna att få mer variationer av upplevelserna och erfarenheterna i det som studeras. Detta kunde resultera i en ännu större omfattning och tillförlitlighet i resultatet.
Att intervjua via Skype eller liknande forum kan medföra både positiva och negativa faktorer.
En fördel med intervju på distans var att de kan bestämma både plats utifrån önskemål och skapa en känsla av kontroll för informanten. Det problematiska kan vara att skapa en relation och tillit mellan informant och de som intervjuar. Kristensson (2014) uppger att om
författarna inte hade någon tidigare erfarenhet av att intervjua kan det ha påverkat
informantens svar. Kristensson (2014) skriver att det tar tid och krävs övning för att få en bättre intervjuteknik. Däremot genomförde författarna en provintervju där de fick öva gällande tekniken på att hålla en intervju. Vid intervjuerna deltog båda författarna och hade möjligheten att komplettera varandra samt fördjupa med följdfrågor.
Analysförfarandet har genomförts med Lundman och Hällgren-Graneheims analys (2017) som menar att ingen information relaterat till syftet får uteslutas alternativt glömmas bort. Det vill säga att den data som svarar på syftet inte får exkluderas i resultatdelen. Det aktuella materialet, intervjuerna bör läsas igenom flertalet gånger och reflekteras över för att finna svaret på syftet för att stärka tillförlitligheten (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2017). För att stärka tillförlitligheten menar Kristensson (2014) att analysprocessen ska dokumenteras noggrant och exempel ur analysen bör framföras till läsaren. Ett sätt att stärka överförbarheten är genom noggrann beskrivning av materialet och låta läsaren bedöma innehållet
(Kristensson, 2014).
Författarna har framfört informanternas upplevelser med citat och tydliga beskrivningar av fenomenet. Författande hade en fördel genom att de använt analysen då de precis innan genomfört denna process i en annan studieuppgift. Trots det hade författarna svårigheter att separera och dela in materialet i kategorier samt underkategorier då många meningsenheter var väldigt lika. Detta ledde till att bearbetningen av det material som samlades in tog längre tid än vad författarna förväntade sig. Ett noggrant arbete utav analysen gjordes och innehållet lästes om vid flertal tillfällen för att säkerställa ett trovärdigt resultat.
Under studiens gång har de etiska aspekterna tillgodosetts genom att bland annat ha gjort en etisk egengranskning samt ansökan till sydost som godkände att studien skulle genomföras.
Detta gjordes för att se till informanterna inte riskeras att skadas på något sätt (Kristensson, 2014). Enligt Rosberg (2017) var kriterier som att kunna avsluta sin medverkan i studien samt att hålla informationen konfidentiell. Däremot har författarna varit i kontakt med
avdelningschefer eller motsvarande för tillstånd att genomföra studien för den avdelningen.
Det skulle kunna innebära att chefen har en liten möjlighet att lista ut vem på sin avdelning som väljer att delta. Däremot har författarna inte nämnt informanterna vid namn vilket leder till att det är omöjligt att identifiera individerna. Under intervju förfarandet följde författarna en intervjuguide med färdigställda frågor. Vid något tillfälle blev det aktuellt för följdfrågor
15
men här upplevde författarna att det kunde vara svårt utan att bli för personlig. Samtidigt är informanterna medvetna om vad dem väljer att svara på och hur mycket dem vill förmedla i studien.
8.2 Resultatdiskussion
I resultatet framkommer det att sjuksköterskans hälsa blir påverkad av den arbetsrelaterade stressen. Det finns svårigheter att förhålla sig till stressen i arbetet som nybliven
sjuksköterska. Det är lättare att bli påverkad negativt av stressen då nya sjuksköterskor är mer giriga och tar på sig för mycket arbete. Detta stärks även i tidigare forskning av Oneal et al.
(2019) där de fått fram att som nybliven sjuksköterska är det en utmanande och prövande process att vara ny på arbetet. Risken kan bli större för att bli utbränd alternativ att sluta arbeta tidigare med yrket. I en studie av Boateng et al. (2019) har det framgått att det är skillnad mellan sjuksköterskor baserat på deras yrkeserfarenhet vilket också framkommer i resultatet. Detta kan ha ett samband med stress- och sårbarhetsmodellen som grundar sig i ens erfarenheter vad det gäller stress. Skärsäter (2014) menar att en individs sårbarhet är en process tolkad utifrån värderingar och erfarenheter. En individs sårbarhet är en viktig
komponent för att kunna hantera stress. Det framkommer även att sjuksköterskorna i studien upplever en otillräcklighet gentemot sina patienter och att stressen gör att de inte räcker till på arbetsplatsen. Det skulle kunna uppfattas som att det vårdande mötet inte uppnås när
sjuksköterskorna upplever otillräcklighet på grund av stressen. I det vårdande mötet ska vårdgivaren förstärka patientens hälsoprocesser däremot kan det bli svårigheter att uppnå när stress i arbetet förekommer. Patienten kan då uppleva mötet som opersonligt och likgiltigt (Dahlberg & Segesten, 2010). I artikeln av Vinckx et al. (2018) har ett liknande resultat framkommit där sjuksköterskorna också uppgett att den arbetsrelaterade stressen i samband med tidspress, skapade en känsla av misslyckande som leder till en oförmåga att göra sitt yttersta gällande patienternas önskemål.
Stressens avtryck på sjuksköterskans hälsa är något som uppmärksammas i studiens resultat.
Det resulterar i sjukskrivningar på flertalet arbetsplatser och flera påpekar symtomatiska tecken relaterat till stress som i flera fall yttrar sig i utbrändhet. Enligt Vinckx et al. (2018) finns liknande resultat där flera sjuksköterskor uppger att de åker från arbetet med en tung känsla i kroppen kopplat till arbetet. Det uppkommer symtomatiska tecken som bland annat utmattning utanför arbetsplatsen. Badu et al. (2020) tar upp att sjuksköterskorna upplever depression, ångest och utbrändhet på grund av den arbetsrelaterade stressen. Fortsättningsvis framkommer det i en studie av Oneal et al. (2019) att sjuksköterskornas välbefinnande blir påverkat av yrket. Relaterat till arbetsstressen går det att koppla till Skärsäter (2014) som skriver om stress- och sårbarhetsmodellen, vilket påvisar att utsträckningen av stress är avgörande för hur den påverkar individen. Alla individer har olika trösklar när det gäller att hantera stressiga situationer som medför hotfulla eller farliga moment. Således påverkas alla sjuksköterskor individuellt av den arbetsrelaterade stressen, detta kunde även identifieras i den föreliggande studien.
Arbetsrollen är att ta hand om andra vilket gör att de bortprioriterar sig själva även utanför yrket. I föreliggande studie framkommer det även att sjuksköterskorna bortprioriterar sina behov såsom toalettbesök, få i sig mat och dryck. Dessutom framkommer det också att klimatet på arbetsplatsen har en inverkan på den arbetsrelaterade stressen. När stressen tar över på arbetsplatsen är kommunikationen viktig för att få ihop ett samspela mellan
professionerna. I en studie av Oneal et al (2019) tar de också upp problematiken som uppstår när bristen på kommunikation finns, då får vårdpersonalen svårigheter att överföra viktig information till varandra. Därför uttrycker vårdpersonalen ett behov av en tydlig
16
kommunikation mellan varandra för att underlätta deras övergång till en säker vård. Detta går att koppla till resultatet då liknande information gällande kommunikation som är en viktig komponent för att uppnå en god vård. Flera sjuksköterskor i resultatet tog upp innebörden av att stödja sina kollegor. De upplever en positiv arbetsgrupp och goda förutsättningar för att klara av det stressfulla arbetet. Vinckx et al (2018) belyser i sin artikel att stödet i teamet och att delegering till andra professioner som viktiga faktorer för att få arbetet mer effektivt under stress.
Det har framkommit i föreliggande studie att det finns främjande insatser för
sjuksköterskorna. Det finns olika aktörer för att främja deras hälsa och för att förebygga arbetsrelaterad stress. Motsvarande insatser har Badu et al. (2020) funnit i sin studie där de kommit fram till att fritidsaktiviteter utanför arbetsplatsen stärker balansen mellan arbete och privatlivet. Detta för att minska den arbetsrelaterade stressen och se till att den inte påverkar privatlivet då sjuksköterskor är utsatta för psykiska påfrestningar. I resultatet uppger
sjuksköterskor liknande insatser utanför arbetet och dess betydelse för arbetsgruppen.
Fortsättningsvis har Badu et al. (2020) framfört liknande resultat som visar att minskad övertid kan generera i bättre återhämtning för personalen och på så vis ha ett större
engagemang gentemot sina patienter. Detta går att koppla till vad sjuksköterskorna upplever i föreliggande studie där de belyser vikten av att bemanna mer personal för att resterande kan återhämta sig och vila när de är lediga.
I resultatet visas att det är svårt för sjuksköterskorna att ge adekvat vård och uppfylla patienternas önskemål, främst för att tiden inte räcker till. Tiden avgör vad för vårdande moment som hinner göras, däremot visar patienterna en förståelse gentemot detta. Detta går att koppla till Keresi et al. (2019) studie där sjuksköterskorna uttrycker sin oförmåga att arbeta under tidspress och överfulla avdelningar som gör att kvalitén på patientens vård försämras.
När tiden finns uppstår inte problematiken i samma utsträckning. De har även kopplat detta till patientens egen delaktighet i vården. Tidspressen och överfulla avdelningar gör att
patienten har mindre möjlighet att delta i bestämmandet över sin egen vård. Vilket gör att det finns brister i det vårdande mötet, där sjuksköterskan har skyldighet att inkludera patienten.
Ekebergh och Dahlberg (2015) uppger att patienten bör vara involverad i sina hälsoprocesser för att uppnå en trygg och god vård. För att göra patienten delaktig i sin vård är en
förutsättning att sjuksköterskan skapar en relation till patienten som i sin tur leder till ett vårdande möte. I studiens resultat visas vikten av sjuksköterskors utmaningar i att hinna med det lilla extra för patienterna. Den huvudsakliga grunden till den märkbara stressen är bland annat sjuksköterskornas upplevelser av att tiden inte räcker till på grund av ett högt
patientantal. Därav blir följden att sjuksköterskor måste prioritera sitt arbete när det gäller vilka åtgärder de gör för patienter. Det viktigaste vårdmomenten får komma i första hand och kommunikationen kan bli mer kortfattad till patienterna som inte är i samma behov. När kommunikationen faller bort kan det vårdande mötet hos patienten uppfattas som osäkerhet eller förvirring. Det är upp till sjuksköterskan att visa ett intresse för patientens situation och skapa det vårdande mötet genom bland annat kommunikation (Ekebergh, 2015). I studien Vinckx et al. (2018) finns motsvarande resultat där sjuksköterskor får bedöma vilka patienter som har mest behov vid en bestämd tidpunkt. Sjuksköterskorna uttrycker att de får ta hänsyn till vilka patienter som är i behov av mer tid för att uppnå en hållbar vårdplanering.
I resultatet framförs det att sjuksköterskor upplever ett antal komponenter i sitt arbete som gör att patientsäkerheten sviktar. Den grundläggande orsaken är den påtagliga stressen som sjuksköterskor erfar och det blir en påverkan på hur olika arbetsuppgifter görs för patienterna.
Dessutom kan det vara brist på informationsöverföringen i vårdandet mellan kollegorna som
17
kan riskera en osäker vård för patienterna. Förklaringen till att patientsäkerheten uteblir hävdar Öhrn (2014) vara bland annat i överföring av information genom kommunikation inte fungerar eller att tiden inte finns. För att en verksamhet ska vara optimal krävs det att
identifiera alla olika beståndsdelar som skulle kunna påverka säkerheten gentemot
patienterna. Informanter i en studie relaterat till fyndet menar Oneal et al. (2019) att patienten ska komma i första hand för att säkerställa en god och säker vård. Det gäller att se hela patienten för att kunna uppfylla de aspekter som krävs för att vårda patienterna. De beskriver även att tidshanteringen för att göra alla moment för patienten är kritisk och svårt att uppnå.
Detta går att koppla till resultatet då författarna också fått fram att patientsäkerheten sviktar av de tidigare nämnda orsakerna. Även Keresi et al. (2019.) tar upp om patientens eget
deltagande i vården. Patienten har rätt till bland annat information gällande sin vård för att upprätthålla en säkerhet inom vården. Ekebergh (2015) uppger att det kan uppstå misstag i vården när sjuksköterskan delger information till patienten utan att ta hänsyn till deras behov och vilken kunskap patienterna har skyldighet att ta del av i förhållande till sina erfarenheter.
Utifall sjuksköterskan är mottaglig för hur patienten reagerar och uttrycker sig gällande information är det större sannolikhet att kunna skapa delaktighet för patienten i sin egen vård.
8.3 Förslag till fortsatt forskning
För fortsatt forskning inom området hade jämförelsen av arbetsrelaterad stress och
sjuksköterskors ohälsa baserad på yrkeserfarenhet kunnat forskas mer inom. Detta för att se om nyexaminerade sjuksköterskor svarar annorlunda på stress jämfört med de som har 20 års erfarenhet inom yrket. Ytterligare kan forskning göras på hur patienternas vård i sin tur blir påverkad och här rikta sig mer till patienterna och deras upplevelser för att få direkt
information från källan.
8.4 Slutsats
Slutsatsen av studien indikerar på att sjuksköterskorna påverkas av den arbetsrelaterade stressen och därefter hur vårdandet blir för patienterna. Främst kan det konstateras att
sjuksköterskornas hälsa blir påverkad negativt vilket är en avgörande roll för hur deras arbete utförs. Det tydliggörs att den påtagliga stressen i arbetet yttrar sig i symtomatiska besvär både fysiskt och psykiskt hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskor upplever att omvårdnaden skiljer sig beroende på om stressen förekommer eller inte. De menar att deras förhållningssätt gällande omvårdnaden förlorar kvalité under stress. Sjuksköterskorna uttrycker att känslan av otillräcklighet gentemot sina patienter kan bidra till förlust av det vårdande mötet.
Avslutningsvis presenteras sammandragen som görs utifrån studien. Att ha fler förebyggande insatser mot arbetsrelaterad stress är något som bör finnas tillgängligt i vården. Dels för att främja sjuksköterskors hälsa men också för att kunna ge en adekvat vård som också
upprätthåller patientsäkerheten. Dessutom är det viktigt att säkerställa att nyfärdiga
sjuksköterskor blir trygga i sin roll och på så vis motverka att den arbetsrelaterade stressen kan påverka dem negativt. En annan grundläggande del för att förebygga stressen på arbetet är kommunikationen mellan professionerna. Genom att arbeta i ett team med god
kommunikation ger det rätt förutsättningar till att utöva omvårdnaden. När kommunikationen är hållbar underlättar det samarbetet i teamet. Därmed kan prioriteringar gällande
omvårdnadsuppgifter göras tillsammans som ett team. Detta för att undvika att en
sjuksköterska tar på sig allt ansvar utan att delegera de uppgifter som en annan profession i teamet kan utöva.
18
REFERENSER
Asp, M., & Fagerberg, I. (2012). Begreppsutveckling på livsvärldsfenomenologisk grund I.
Wiklund Gustin, L & Bergbom, I (Red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s.99–111) Lund: Studentlitteratur AB.
Badu, E., O'Brien, AP., Mitchell, R., Rubin, M., James, C., McNeil, K., Nguyen, K., & Giles, M. (2020) Workplace stress and resilience in the Australian nursing workforce: A
comprehensive integrative review. International Journal of Mental Health Nursing, volume (29), s 5-31.
DOI: 10.1111/inm.12662
Boateng, GO., Schuster, RC., & Odei Boateng, M. (2019). Uncovering a health and wellbeing gap among professional nurses: situated experiences of direct care nurses in two Canadian cities. Journal Article, volume (242).
DOI: https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.socscimed.2019.112568
Carvalho, C., Dayse, E., Camargo, S., Bauser, A.E., Escobar, G., Fernanda, R., Silva, N., Ranielle, L., Cordeiro, P., Andrade, A.C., & Alves Bernardes, C. (2020). Factors related to the patient safety climate in an emergency hospital. Journal Article, volume (28), s 1-11.
DOI: 10.1590/1518-8345.3353.3273
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2013). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur & Kultur.
Ekebergh, M.. (2015). Vårdande möte. I. A. Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red), Teoretiska grunder för vårdande. (s. 122–129) Stockholm: Liber AB.
Eren, N.B., Oztunc, G. (2017). The Effects of Aromatherapy on the Stress and Anxiety Levels of Nurses Working in Intensive Care Units. International Journal of Caring Sciences, volume (10), s 1615–1623.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.lnu.se/ehost/detail/detail?vid=19&sid=833e0d47-7ac8- 4bdf-bc5f-
08d8e444bf31%40sessionmgr103&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=1277 31955&db=c8h
Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder ansvar och utveckling (2:2 uppl., s.47–75). Studentlitteratur AB.
Folkhälsomyndigheten. (15 januari 2021). Stress.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/stress/
Folkhälsomyndigheten. (1 december 2020). Vuxna - psykisk ohälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/vuxna--psykisk-halsa/
19
Helsingforsdeklarationen. (9 juli 2018). World Medical Association Declaration of Helsinki https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
Hjärnfonden. (12 december 2017). Så ställs diagnosen utmattningssyndrom.
https://www.hjarnfonden.se/2017/12/sa-stalls-diagnosen-utmattningssyndrom/#
Holmér, E. 1177 Vårdguiden. (28 juni 2019). Depression.
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och- besvar/depression/depression/
Jakobsson, E., Lützén, K. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder ansvar och utveckling (2:2 uppl., s.27–44). Studentlitteratur AB.
Kasén, A. (2012) Patient och sjuksköterska i en vårdande relation. I. Wiklund Gustin, L &
Bergbom, I (Red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s.99–111) Lund:
Studentlitteratur AB.
Khanal, P., Devkota, N., Dahal, M., Paudel, K., & Joshi, D. (2020). Mental health impacts among health workers during COVID-19 in a low resource setting: a cross-sectional survey from Nepal. Globalization and Health, volume (16), Article number: 89
DOI: 10.1186/s12992-020-00621-z
Kleis, A.E., & Kellogg, M.B. (2020). Recalling stress and trauma in the work- place: A qualitative study of pediatric nurses. Pediatric Nursing, 46(1), s 5–10.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=6&sid=2ce5ccf8- 0e6e-49ad-8d0a-293018deee75%40sessionmgr102
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studier inom hälso- och vårdvetenskap. (1: a uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Leksell, J & Lepp, M (red.). (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M, Granskär &
B, Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3:1 uppl. s.219–233). Lund: Studentlitteratur.
Oneal, G., Graves, JM., Diede, T., Postma, J., Barbosa-leiker, C., & Butterfield, P. (2019).
Balance, Health, and Workplace Safety: Experiences of New Nurses in the Context of Total Worker Health. National Institute for Occupational Safety and Health, volume (67), s 520–
528.
DOI: https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177/2165079919833701
