Makroekonomi med tillämpningar Makroekonomi med tillämpningar

(1)

F1: sid. 1

Makroekonomi med tillämpningar Makroekonomi med tillämpningar

Föreläsning 1 Blanchard 1-2 Föreläsning 1 Blanchard 1-2

 Huvudlärare: John Hassler. Huvudlärare: John Hassler.

 www.hassler.sewww.hassler.se

 john@hassler.sejohn@hassler.se

 Kommentarer och eventuella nyheter publiceras där.Kommentarer och eventuella nyheter publiceras där.

 Samordnare för övningslärareSamordnare för övningslärare: Peter Langenius : Peter Langenius

 KursadministratörKursadministratör: Karin Blomqvist: Karin Blomqvist

 Kursinfo på Mondo och Kursinfo på Mondo och

www.ne.su.se/education/grundniva/nekI/vt10/makro www.ne.su.se/education/grundniva/nekI/vt10/makro

 Litteraturen:Litteraturen:

 Huvudbok: Huvudbok: Macroeconomics, 5e upplagan, Blanchard, Macroeconomics, 5e upplagan, Blanchard,

 www.prenhall.com/blanchardwww.prenhall.com/blanchard

 Tillämpad makroekonomi, Persson & SkultTillämpad makroekonomi, Persson & Skult

 Kompendium i doktrinhistoria – en översikt av nationalekonomins utvecklingKompendium i doktrinhistoria – en översikt av nationalekonomins utveckling, , Siven

Siven

 Artikelsamling på internet. Se hemsidan under kurslitteratur.Artikelsamling på internet. Se hemsidan under kurslitteratur.

 Gruppövnings- och seminarieuppgifter hämtas från nätet. Se hemsidan.Gruppövnings- och seminarieuppgifter hämtas från nätet. Se hemsidan.

Senast uppdaterad 25 mars -10

(2)

Frivillig litteratur Frivillig litteratur

 Bredvidläsning:Bredvidläsning:

 Makroekonomi – teori, politik och institutioner,Makroekonomi – teori, politik och institutioner, Fregert, Fregert, Klas & Jonung, Lars, 2003,

Klas & Jonung, Lars, 2003, Studentlitteratur.Studentlitteratur.

 Matematik:Matematik:

 Wallin, H., Lithner, J., Jacobsson, S. & Wiklund, S., Wallin, H., Lithner, J., Jacobsson, S. & Wiklund, S., Matematik inför högskolan

Matematik inför högskolan, Liber, Liber

 Sydsaeter, Knut: Matematisk analys för ekonomer. Sydsaeter, Knut: Matematisk analys för ekonomer.

SHL Statistisk Analys, Stockholm SHL Statistisk Analys, Stockholm

 Lexikon:Lexikon:

 Dictionary Of Economics, Dictionary Of Economics, Oxford U. Press.Oxford U. Press.

 The Economist Books Dictionary of Economics, The Economist Books Dictionary of Economics, The The Economist, också på

Economist, också på

http://www.economist.com/research/Economics/

 The MIT Dictionary of Modern Economics, The MIT Dictionary of Modern Economics, MIT PressMIT Press

(3)

F1: sid. 3

Examinering (15 hp) Examinering (15 hp)

 Två duggor med flervalsfrågor under kursen. Samma upplägg Två duggor med flervalsfrågor under kursen. Samma upplägg som tidigare år.

som tidigare år.

• Duggorna ger maximalt 10 poäng vardera och antalet uppnådda Duggorna ger maximalt 10 poäng vardera och antalet uppnådda poäng får tillgodoräknas på tentans fråga 1 resp 2.

poäng får tillgodoräknas på tentans fråga 1 resp 2.

• Poängen gäller på ordinarie tentor för denna termin. Poängen gäller på ordinarie tentor för denna termin.

• Gruppövningar och seminarier som på mikron.Gruppövningar och seminarier som på mikron.

 5 övningar:5 övningar:

• 1-4 frivillig närvaro. Övning 5 obligatorisk för deltagande i 1-4 frivillig närvaro. Övning 5 obligatorisk för deltagande i seminarieserien.

seminarieserien.

 5 seminarier. 5 seminarier.

• Obligatorisk (och aktiv) närvaro + godkända gruppuppgifter ger 10 Obligatorisk (och aktiv) närvaro + godkända gruppuppgifter ger 10 poäng att tillgodoräknas mot fråga 3 på tentan.

poäng att tillgodoräknas mot fråga 3 på tentan.

• 1 frånvaro -> jobbig extrauppgift, mer än 1 frånvaro -> ingen credit. 1 frånvaro -> jobbig extrauppgift, mer än 1 frånvaro -> ingen credit.

 Tenta i slutet av kursen. Nya 7-gradiga betygssystemet. 40/100 Tenta i slutet av kursen. Nya 7-gradiga betygssystemet. 40/100 poäng för lägsta godkända betyg. Kombination av flervalsfrågor poäng för lägsta godkända betyg. Kombination av flervalsfrågor

och kortsvarsfrågor.

(4)

Förkunskapskrav Förkunskapskrav

 Gymnasiets C-kursGymnasiets C-kurs

 Räta linjens ekvation, vad som är lutning och intercept.Räta linjens ekvation, vad som är lutning och intercept.

 Lösa linjära ekvationer. T.ex., lös för xLösa linjära ekvationer. T.ex., lös för x från från y =y = a(b a(b-x-x))

 Lösa linjära ekvationssystem i åtminstone två ekvationer. Lösa linjära ekvationssystem i åtminstone två ekvationer.

T.ex., lös för

T.ex., lös för x x och och z z frånfrån

 Förstå vad en funktion av typen Förstå vad en funktion av typen Y=F(K,L)Y=F(K,L) betyder, och vad det betyder, och vad det betyder att

betyder att F(K,L)F(K,L) är ökande (minskande) i sina argument är ökande (minskande) i sina argument KK och och L.L.

 Vet vad en log-skala är och varför den kan vara bra att användaVet vad en log-skala är och varför den kan vara bra att använda

( )

y a b x b c y z

 

(5)

F1: sid. 5

Föreläsningar Föreläsningar

 Följer boken men lägger till lite, ofta med svensk Följer boken men lägger till lite, ofta med svensk anknytning.

anknytning.

 Tentarelevanta.Tentarelevanta.

 Anteckningar kan laddas ner via http://hassler.seAnteckningar kan laddas ner via http://hassler.se

 Kom gärna med frågor i pausen.Kom gärna med frågor i pausen.

 Avsätter gärna några minuter i slutet av varje Avsätter gärna några minuter i slutet av varje föreläsning för att diskutera aktuella

föreläsning för att diskutera aktuella

makroekonomiska frågor – kom gärna med förslag makroekonomiska frågor – kom gärna med förslag

på ämne per mejl.

 Gästföreläsningarna i slutet av kursen är intressanta Gästföreläsningarna i slutet av kursen är intressanta och tentarelevanta.

och tentarelevanta.

(6)

Föreläsning idag Föreläsning idag

 En kort översikt av världens makroekonomi En kort översikt av världens makroekonomi (Kapitel 1).

(Kapitel 1).

 En kort översikt av de viktigaste begreppen i En kort översikt av de viktigaste begreppen i makroekonomi (Kapitel 2).

makroekonomi (Kapitel 2).

(7)

F1: sid. 7

Vad är makroekonomi?

 Hur hela ekonomier fungerar (nationer, regioner eller Hur hela ekonomier fungerar (nationer, regioner eller hela världen).

hela världen).

 Variabler: inkomster, produktion, konsumtion, Variabler: inkomster, produktion, konsumtion, investeringar, arbetslöshet, ränta, växelkurs och investeringar, arbetslöshet, ränta, växelkurs och

prisnivå – de makroekonomiska aggregaten.

 Är det någon principiell skillnad på makro och Är det någon principiell skillnad på makro och mikroekonomi?

mikroekonomi?

 I traditionell teori, ja.I traditionell teori, ja.

 Efter den neoklassiska revolutionen, nej!Efter den neoklassiska revolutionen, nej!

 Heterogenitet – fördelningsfrågor.Heterogenitet – fördelningsfrågor.

(8)

Vad är makroekonomi?

 Centralt i modern makroCentralt i modern makro

 Dubbelriktade (cirkulära) orsakssamband. Ex: Produktion Dubbelriktade (cirkulära) orsakssamband. Ex: Produktion

 Sysselsättning  Sysselsättning  Inkomster  Inkomster  Efterfrågan  Efterfrågan   Produktion

Produktion

 Allmän jämvikt. Om något händer på en marknad, Allmän jämvikt. Om något händer på en marknad, påverkas priser och beteenden ofta även på andra påverkas priser och beteenden ofta även på andra

marknader. T.ex. skatt på mat leder till mindre efterfrågan marknader. T.ex. skatt på mat leder till mindre efterfrågan på andra varor. Detta kan leda till lägre löner i sektorer på andra varor. Detta kan leda till lägre löner i sektorer som producerar dessa varor osv.

som producerar dessa varor osv.

 Individers väljer sitt beteende på ett (i genomsnitt) icke Individers väljer sitt beteende på ett (i genomsnitt) icke slumpmässigt sätt (optimerande). Dessa val påverkas av slumpmässigt sätt (optimerande). Dessa val påverkas av förändringar i incitament.

förändringar i incitament.

 Empirisk kopplingEmpirisk koppling

(9)

F1: sid. 9

Några distinktioner Några distinktioner

 Teori – verklighetTeori – verklighet

 En teori eller en modell är som en guidebok, hjälper till att En teori eller en modell är som en guidebok, hjälper till att skapa en bild av verkligheten.

skapa en bild av verkligheten.

 Modell Modell  verklighet. verklighet.

 Positiv – NormativPositiv – Normativ

 Hur det faktiskt är – positiv teori.Hur det faktiskt är – positiv teori.

 Hur det borde vara, givet vissa grundläggande mål – Hur det borde vara, givet vissa grundläggande mål – normativ teori.

normativ teori.

 Exogena – endogena variabler.Exogena – endogena variabler.

 En modell förenklar genom att ta vissa faktorer som givna En modell förenklar genom att ta vissa faktorer som givna (exogena) medan andra försöker förklaras inom modellen (exogena) medan andra försöker förklaras inom modellen (endogena).

(endogena).

(10)

De viktigaste makroekonomiska De viktigaste makroekonomiska

aggregaten aggregaten

 BNP/BNP-tillväxtBNP/BNP-tillväxt

 Bruttonationalprodukten (BNP) Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på värdet av är ett mått på värdet av ekonomins samlade produktion av varor och tjänster.

ekonomins samlade produktion av varor och tjänster.

 Ju mer som produceras, desto högre inkomster och desto mer Ju mer som produceras, desto högre inkomster och desto mer kan konsumeras.

kan konsumeras.

 ArbetslöshetArbetslöshet

 Definieras på olika sätt (öppen, inkl. personer i Definieras på olika sätt (öppen, inkl. personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder etc.)

arbetsmarknadspolitiska åtgärder etc.)

 Ju lägre arbetslöshet, desto bättre utnyttjande av resurserna och Ju lägre arbetslöshet, desto bättre utnyttjande av resurserna och desto högre BNP.

desto högre BNP.

 InflationInflation

 Förändringstakten i prisnivånFörändringstakten i prisnivån

 Prisnivån mäts med hjälp av olika prisindex (konsumentprisindex Prisnivån mäts med hjälp av olika prisindex (konsumentprisindex är det vanligaste)

är det vanligaste)

 Prisstabilitet viktig målsättning för den makroekonomiska Prisstabilitet viktig målsättning för den makroekonomiska

(11)

F1: sid. 11

Världen år

Världen år 200 200 8 8

Källor denna föreläsning:

Blanchard CIA world fact OECD Econ outlook EEAG report

Eurostat

 Befolkning 6 700 miljoner, tillväxt 1,2 per årBefolkning 6 700 miljoner, tillväxt 1,2 per år

 BNP 77 000 miljarder $US, tillväxt 2,5% per årBNP 77 000 miljarder $US, tillväxt 2,5% per år

 BNP per capita (PPPBNP per capita (PPP) 10 500 $US. ) 10 500 $US.

 Av världens export går följande andelar till Av världens export går följande andelar till USA USA

13,7%, Tyskland 7,3%, Kina 6,2%, Frankrike 4,6 %, 13,7%, Tyskland 7,3%, Kina 6,2%, Frankrike 4,6 %,

Storbr. 4,5%, Japan 4,1%.

 Av världens import kommer följande andelar från Av världens import kommer följande andelar från Kina 10,7%,

Kina 10,7%, Tyskland 9,2%, USA 8,3%, Japan Tyskland 9,2%, USA 8,3%, Japan 5,1%, Frankrike 4%.

5,1%, Frankrike 4%.

(12)

BIG MAC Index

(13)

F1: sid. 13

Världskonjunkturen 2006 Världskonjunkturen 2006

 Stark BNP tillväxt i världen som helhet, 2006 Stark BNP tillväxt i världen som helhet, 2006 tillsammans 2004 den högsta tillväxten på tillsammans 2004 den högsta tillväxten på

30 år. Starkast utveckling utanför OECD.

 Lite sämre utveckling i Euro-området.Lite sämre utveckling i Euro-området.

 Ökande räntor överlag.Ökande räntor överlag.

 Inget överhängande inflationshot, men olje Inget överhängande inflationshot, men olje priset utgör en fara, kanske särskilt för

priset utgör en fara, kanske särskilt för inflationen.

inflationen.

(14)

Världskonjunkturen

(15)

F1: sid. 15

Världskonjunkturen 2009-10 Världskonjunkturen 2009-10

 Mycket snabb nedgång i konjunkturen 2008-Mycket snabb nedgång i konjunkturen 2008- 09. 09.

 Tvärstopp i svensk exportsektor sista Tvärstopp i svensk exportsektor sista kvartalet 2008.

kvartalet 2008.

 Hög korrelation mellan olika länder - Hög korrelation mellan olika länder - världsrecession.

världsrecession.

 Nedgången blev djupare än vad de flesta Nedgången blev djupare än vad de flesta trodde ett drygt år sedan,

trodde ett drygt år sedan,

 men blev mer kortvarig än vad många men blev mer kortvarig än vad många befarade.

befarade.

(16)

Tillväxt och ekonomiskt “klimat“ i jan 2009

2.9

1.5 2.0 2.0

3.4 3.3 3.7 4.0 2.5

3.5 4.7

2.2 2.8 3.6

4.9 4.5 5.1 5.2 3.4

1.4 2.3 0.0

1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 9.0

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140

Real GDP growth

Ifo World Economic Climate

% 1995=100

(left-hand scale) (right-hand scale)

a)

(17)

Ett år senare

(18)

Ekonomiskt klimat 2010

(19)

Är allt bra nu?

• Den globala krisen är (förmodligen) över.Den globala krisen är (förmodligen) över.

• Men alla problem är inte lösta. Men alla problem är inte lösta.

• Hur ska finanssektorn regleras?Hur ska finanssektorn regleras?

• Hur ska budgetunderskott och statsskulder Hur ska budgetunderskott och statsskulder hanteras?

hanteras?

• Har ska vi förhindra att arbetslösheten biter Har ska vi förhindra att arbetslösheten biter sig fast?

sig fast?

(20)

USA år

USA år 2008 2008

Befolkn: 307 miljoner

BNP: 15 000 miljarder US$

BNP/cap: 48 000 US$

(21)

F1: sid. 21

EU:27 2008 EU:27 2008

BNP* Bef. BNP*/cap EU:27 (2006)$15 000 491 milj. $34000 Tyskland $2900 md. 82 milj. $35000 Frankrike $2100 md. 63 milj. $32700 Italien $1800 md. 59 milj. $31000 Storbr. $2300 md. 60 milj. $38000 Sverige $358 md. 9 milj. $39600

Polen $685 38 milj. $17800

Estland $29 1,3 milj. $21900

*PPP justerad BNP

(22)

USA under de senaste 10 åren USA under de senaste 10 åren

 Ekonomiskt sett, var Ekonomiskt sett, var periodperiodenen 1992-2000 1992-2000 en av de en av de bästa på länge

bästa på länge..

 Nio år med positiv tillväxtNio år med positiv tillväxt

 Ökande sysselsättning och fallande arbetslöshet.Ökande sysselsättning och fallande arbetslöshet.

 Trots detta fanns inga tendenser till ökande inflation.Trots detta fanns inga tendenser till ökande inflation.

 The new economy.The new economy.

 Betydande del av ökningen i produktivitet kan hänföras till Betydande del av ökningen i produktivitet kan hänföras till ITC användning.

ITC användning.

 Åren efter 2000 såg ekonomin sämre ut.Åren efter 2000 såg ekonomin sämre ut.

 Låg tillväxt.Låg tillväxt.

 Dubbla underskott, bytesbalans och offentligt underskott.Dubbla underskott, bytesbalans och offentligt underskott.

 Ökande arbetslöshet.Ökande arbetslöshet.

(23)

F1: sid. 23

USA USA

 Relativt hög tillväxt i USA sedan 2003.Relativt hög tillväxt i USA sedan 2003.

 Fortsatt hög tillväxt, men i något lugnare tempo.Fortsatt hög tillväxt, men i något lugnare tempo.

 Höga oljepriser, mindre expansiv finans och Höga oljepriser, mindre expansiv finans och penningpolitik.

penningpolitik.

 Ökande oro för stora budgetunderskott och Ökande oro för stora budgetunderskott och handelsbalansunderskott.

handelsbalansunderskott.

 Kraschlandning av ekonomin förra året Kraschlandning av ekonomin förra året orsakad av stora problem i finanssektorn.

orsakad av stora problem i finanssektorn.

 Uppgång men inte full fart. Dubbla Uppgång men inte full fart. Dubbla underskotten oroväckande.

underskotten oroväckande.

(24)

Produktivitet i USA

(25)

F1: sid. 25

Produktivitet i Europa/USA Produktivitet i Europa/USA

Be, De, Fi, Fr, It, Ne, No, SB, Sv, Sch, Ty, Ös, Gordon, 2002.

Output per capita

Output per timme

(26)

E E U under de senaste decennierna U under de senaste decennierna

 Sämre ekonomiska resultat i Europa än USA under 90-Sämre ekonomiska resultat i Europa än USA under 90- talet, särskilt efter -95.

talet, särskilt efter -95.

 Lägre tillväxtLägre tillväxt

 Lägre produktivitetstillväxt.Lägre produktivitetstillväxt.

 ITC teknologin har fått mindre genomslag i Europa.ITC teknologin har fått mindre genomslag i Europa.

 Betydligt högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.Betydligt högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.

 Bättre under 00-talet efter dot.com kraschen.Bättre under 00-talet efter dot.com kraschen.

 Ökande tillväxt men inte i takt med USA.Ökande tillväxt men inte i takt med USA.

 Fortfarande hög arbetslöshet.Fortfarande hög arbetslöshet.

 Nu negativ tillväxt i (förmodligen) alla EU-länder.Nu negativ tillväxt i (förmodligen) alla EU-länder.

 Arbetslöshet ett av de större problemen.Arbetslöshet ett av de större problemen.

(27)

F1: sid. 27

Arbetslöshet i EU och USA Arbetslöshet i EU och USA

Arbetslöshet i USA

Arbetslöshet i EU

(28)

Arbetslöshet i Sverige Arbetslöshet i Sverige

Faktisk arbetslöshet Konjunkturarbetslöshet

Strukturell arbetslöshet

(29)

F1: sid. 29

Hur kan den Europeiska Hur kan den Europeiska arbetslösheten minskas?

arbetslösheten minskas?

 Arbetslösheten kan förmodligen minskas om Arbetslösheten kan förmodligen minskas om

 arbetslöshetsersättningarna minskas,arbetslöshetsersättningarna minskas,

 minimilöner avskaffas där de finns, minimilöner avskaffas där de finns,

 arbetslösa tvingas flytta,arbetslösa tvingas flytta,

 lönesättningen decentraliseras och ökad lönesättningen decentraliseras och ökad lönespridning accepteras.

lönespridning accepteras.

 Men, Men,

 alla kan förmodligen inte tjäna på detta,alla kan förmodligen inte tjäna på detta,

 är det värt priset?är det värt priset?

(30)

Kina Kina

1-3

Befolkn: 1300 miljoner

BNP: 7800 miljarder US$ (PPP) 4200 till officiell växelkurs.

BNP/cap: 6100 US$ (PPP)

(31)

F1: sid. 31

Kina Kina

Sedan 1980, tillväxten har varit runt 10% per år.

Historiskt unikt. Sverige hade högst tillväxt i världen mellan 1870 och 1970. 2,5% tillväxt ledde till att BNP 12-

dubblades. Samma utveckling tar med 10% tillväxt 25 år.

Tillväxt och inflation I KINA

1980–2006 1996–2006 2006 2007 2008

Tillväxt 9.3% 8.8% 10.7% 10.0% 9.5%

Inflation 5.4 3.3 1.5 2.5 2.2

(32)

Japan Japan

 Högst tillväxt i världen, tillsammans med Högst tillväxt i världen, tillsammans med Sverige, mellan 1870 och 1970.

Sverige, mellan 1870 och 1970.

 Tillväxten sedan 1Tillväxten sedan 1960 5.5%. 960 5.5%.

 Japans Japans BNP/capita högre än i USA till officiell BNP/capita högre än i USA till officiell växelkurs

växelkurs..

 Tillväxten 1Tillväxten 1992 t992 till ill 2002002 bara cirka 12 bara cirka 1%% per år. per år.

 Högre arbetslöshet än någonsin.Högre arbetslöshet än någonsin.

 Fallande priser, deflation -> höga realräntor Fallande priser, deflation -> höga realräntor trots att nominalräntan är noll.

trots att nominalräntan är noll.

 Stark yen är och har varit ett problem.

(33)

F1: sid. 33

En orsak till Japans problem En orsak till Japans problem

Japanska Japanska

aktieindex aktieindex et et 1980-1980- 20002000

(34)

Nu är J

Nu är J apan på väg tillbaka! apan på väg tillbaka!

 Japanska centralbanken har sänkt räntan till 0.Japanska centralbanken har sänkt räntan till 0.

 Regeringen har försökt stimulera efterfrågan.Regeringen har försökt stimulera efterfrågan.

 Länge hade detta inga påtagliga effekter.Länge hade detta inga påtagliga effekter.

 Stora strukturella problem i Japan, problem med Stora strukturella problem i Japan, problem med konkurrens och i bankerna.

konkurrens och i bankerna.

 Banker med dålig utlåningsstock kan inte låna till bra nya Banker med dålig utlåningsstock kan inte låna till bra nya investeringar.

investeringar.

 Senaste åren har dock tillväxten varit rätt hög.Senaste åren har dock tillväxten varit rätt hög.

 Ökande vinster, upphörande deflation, fallande Ökande vinster, upphörande deflation, fallande arbetslöshet.

arbetslöshet.

 Riksbanken höjde till 0,25% ränta efter 5 år med noll-Riksbanken höjde till 0,25% ränta efter 5 år med noll-

(35)

F1: sid. 35

Hitta data Hitta data

 Konjunkturinstitutet http://www.konj.se/Konjunkturinstitutet http://www.konj.se/

 SCB http://www.scb.se/SCB http://www.scb.se/

 The Economist http://www.economist.com The Economist http://www.economist.com

 CIA World Facts CIA World Facts

http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/

 Riksbanken http://www.riksbank.se/Riksbanken http://www.riksbank.se/

 OECD http://www.sourceoecd.org/OECD http://www.sourceoecd.org/

 IMF http://www.imf.org/IMF http://www.imf.org/

(36)

Kapitel 2 Kapitel 2

De viktigaste makroekonomiska variablerna De viktigaste makroekonomiska variablerna

och sambandet mellan dem och sambandet mellan dem

 Vad är BNP, BruttoNationalProdukt (”GDP” Vad är BNP, BruttoNationalProdukt (”GDP”

Gross Domestic Product eller ”Output”)?

 Vad är och hur mäts inflation?Vad är och hur mäts inflation?

 Vad är och hur mäts arbetslöshet?Vad är och hur mäts arbetslöshet?

 Vad bestämmer dessa variabler på kort, Vad bestämmer dessa variabler på kort, medelfristig och lång sikt?

medelfristig och lång sikt?

(37)

F1: sid. 37

Tre olika tillvägagångssätt att mäta och definiera Tre olika tillvägagångssätt att mäta och definiera

BNP som alla ger samma resultat BNP som alla ger samma resultat

1.1. BNP är värdet av alla varor som produceras för BNP är värdet av alla varor som produceras för slutlig användning under en viss tidsperiod inom slutlig användning under en viss tidsperiod inom

en viss nation eller region en viss nation eller region..

 En slutlig vara (En slutlig vara (a final gooda final good) är avsedd för slutlig ) är avsedd för slutlig

konsumtion eller investering, t.ex. en hamburgare eller en konsumtion eller investering, t.ex. en hamburgare eller en verkstadsmaskin.

verkstadsmaskin.

 En intermediär vara alt. insatsvara (En intermediär vara alt. insatsvara (intermediate goodintermediate good) ) används som insats för produktion av andra varor (t.ex, används som insats för produktion av andra varor (t.ex, bagaren som säljer hamburgerbrödet)

bagaren som säljer hamburgerbrödet)..

 Om intermediära varor räknades in i BNP skulle det bli Om intermediära varor räknades in i BNP skulle det bli dubbelräkning. BNP skulle bero på om varor produceras i dubbelräkning. BNP skulle bero på om varor produceras i flera led i flera företag eller i ett och samma företag.

flera led i flera företag eller i ett och samma företag.

(38)

BNP= produktion för slutlig användning BNP= produktion för slutlig användning

Exempel:

Företag 1 Företag 2 (Stål) (Bilar)

Försäljningsintäkter 100 200 Utgifter

Lönekostnader 80 70

Inköp av stål 100

Summa utgifter 80 170

Vinst 20 30

(39)

F1: sid. 39

1.1. BNP är summan av allt förädlingsvärde BNP är summan av allt förädlingsvärde producerat under en viss tidsperiod inom producerat under en viss tidsperiod inom

en viss nation eller region:

• FörädlingsvärdetFörädlingsvärdet är värdet av ett företags är värdet av ett företags

produktion minus värdet av de insatsvaror som produktion minus värdet av de insatsvaror som gått åt.

gått åt.

Företag 1 Företag 2 (Stål) (Bilar) Försäljningsintäkter 100 200 Utgifter

Vinst 20 30

BNP=försäljningsinstäkter för ftg 1 och 2 – ftg 2:s

kostnader för stål = 100 + (200-100)=200

(40)

1.1. BNP är summan av alla inkomster till arbetskraften BNP är summan av alla inkomster till arbetskraften och kapital (plus mervärdesskatter) under en viss och kapital (plus mervärdesskatter) under en viss tidsperiod i en viss nation eller region.

tidsperiod i en viss nation eller region.

Företag 1 Företag 2 (Stål) (Bilar)

Försäljningsintäkter 100 200 Utgifter

Vinst 20 30

BNP=lönekostnad +

vinst för ftg 2 och 2 = 80 + 70 + 20 + 30 = 200

(41)

F1: sid. 41

Löneandel

Löneandel av BNP av BNP Svensk Svensk Tillverkningsindustri

Tillverkningsindustri

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

1870 1890 1910 1930 1950 1970

(42)

Nomin

Nomin el el l l och och Real Real BNP BNP

 NominNominell ell BNPBNP är alla varor värderade till är alla varor värderade till deras löpande marknadspris (BNP i löpande deras löpande marknadspris (BNP i löpande

priser) priser)..

 NominNominell BNP ökar öell BNP ökar över tiver tiden p.g.aden p.g.a::

1.1. Det produceras mer varorDet produceras mer varor..

2.2. Varornas kvalitet förbättras.Varornas kvalitet förbättras.

3.3. Allmänna prisnivån ökar.Allmänna prisnivån ökar.

 Real Real BNPBNP konstrueras genom att alla varor konstrueras genom att alla varor värderas till konstanta priser, t.ex. de priser värderas till konstanta priser, t.ex. de priser

de hade år 2000 (BNP i fasta priser).

(43)

F1: sid. 43

Nomin

Nomin ell och ell och Real Real BNP BNP

 Låt oss använda 2000 års priser för att beräkna BNPLåt oss använda 2000 års priser för att beräkna BNP

År Antal bilar

producerade Löpande pris Nominell BNP

1999 10 $20,000 $200,000

2000 12 $24,000 $288,000

2001 13 $26,000 $338,000

År Antal bilar

producerade 2000 års pris Real BNP

1999 10 $24,000 $240,000

2000 12 $24,000 $288,000

2001 13 $24,000 $312,000

•Notera att vi antar att kvaliteten är oförändrad.

(44)

1 400 000 1 600 000 1 800 000 2 000 000 2 200 000 2 400 000 2 600 000 2 800 000 3 000 000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Milj. kr

Svensk BNP i löpande och fasta priser

(45)

F1: sid. 45

70-regeln 70-regeln

 Om något har tillväxttakt på x% per år. Hur Om något har tillväxttakt på x% per år. Hur lång tid tar det innan det fördubblas?

lång tid tar det innan det fördubblas?

 Svar:ungefärligen 70/x år.Svar:ungefärligen 70/x år.

 Vid en tillväxttakt på 1% per år sker en Vid en tillväxttakt på 1% per år sker en fördubbling på 70 år.

fördubbling på 70 år.

 På samma tid sker en 4 dubbling vid 2% och På samma tid sker en 4 dubbling vid 2% och en åttadubbling vid 3%.

en åttadubbling vid 3%.

(46)

Lite notation Lite notation

 Y = real BNPY = real BNP

 YYtt = real BNP vid tidpunkt t = real BNP vid tidpunkt t

 $Y$Y_t = nominell BNP vid tidpunkt t = nominell BNP vid tidpunkt t

 Tillväxttakten i real BNP Tillväxttakten i real BNP kan uttryckas somkan uttryckas som::

 Arbetskraft = LArbetskraft = L

 Antal sysselsatta = NAntal sysselsatta = N

 Antal arbetslösa = UAntal arbetslösa = U

1

1) (



  t

t t

Y Y Y

(47)

F1: sid. 47

Konjunkturer Konjunkturer

 BNP tillväxttaktenBNP tillväxttakten är lika medär lika med::

1

1) (



  t

t t

Y Y Y

 När BNP växer snabbare än normalt har vi När BNP växer snabbare än normalt har vi konjunkturuppgång (

konjunkturuppgång (expansionexpansion).).

 När BNP växer långsammare än normalt har vi När BNP växer långsammare än normalt har vi konjunkturnedgång (

konjunkturnedgång (recessionrecession).)

 En särskilt lång period med låg tillväxt kallas En särskilt lång period med låg tillväxt kallas depression.

depression.

(48)

Andra centrala makro- Andra centrala makro- ekonomiska variabler ekonomiska variabler

 BNP är kanske den viktigaste BNP är kanske den viktigaste

makroekonomiska variabeln. Men två makroekonomiska variabeln. Men två

andra variabler är nästan lika viktiga andra variabler är nästan lika viktiga::

1.1. Arbetslöshet (sysselsättning)Arbetslöshet (sysselsättning)

2.2. InflationInflation

(49)

F1: sid. 49

Arbetslösheten Arbetslösheten

””I arbetskraften” I arbetskraften” ((labor forcelabor force)) = = anställda anställda + + arbetslösaarbetslösa

L = N + UL = N + U Arbetslöshet

Arbetslöshet::

L u  U

• Bara de som aktivt söker efter arbete räknas som Bara de som aktivt söker efter arbete räknas som arbetslösa

arbetslösa. . Andra som inte har jobb räknas som ”ej i Andra som inte har jobb räknas som ”ej i arbetskraften”.

arbetskraften”.

(50)

Individer 16-64 ej i arbete som andel Individer 16-64 ej i arbete som andel

av arbetskraften av arbetskraften

0 0.05 0.1 0.15 0.2 0.25 0.3 0.35

1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000

Arbetslösa Frånvarande.

Ej i arbetskraften

(51)

F1: sid. 51

Sverige befolkning 16-64 år, 2005

(52)

Arbetslöshet och BNP-tillväxt Arbetslöshet och BNP-tillväxt

Okun’s la Okun’s lagg

Förändringar i arbetslösheten Förändringar i arbetslösheten

tenderar att samvariera tenderar att samvariera med förändringar BNP- med förändringar BNP- tillväxttakten

tillväxttakten

(53)

F1: sid. 53

Förändring i arbetslöshet och tillväxttakt, Förändring i arbetslöshet och tillväxttakt,

USAUSA, 1960-2000, 1960-2000

Hög (låg) tillväxttakt i BNP typiskt associerad med fallande (ökande) arbetslöshet.

(54)

Inflation Inflation

 InflationInflation är en generell och ihållande är en generell och ihållande uppgång i priserna på varor och tjänster uppgång i priserna på varor och tjänster..

 DeflationDeflation är en generell och ihållande är en generell och ihållande nedgång i priserna på varor och tjänster nedgång i priserna på varor och tjänster

(55)

F1: sid. 55

BNP-deflatorn BNP-deflatorn

 BNPBNP deflator deflatornn är ett är ett indexindex —— satt till satt till 100 100 för för ett visst basår.

ett visst basår.

 Ett vanligt mått på inflation är Ett vanligt mått på inflation är

förändringstakten i BNP deflatorn.

t t

nominell BNP $ real BNP

t t

t

P Y

  Y

( P P )

P

t t

t

 _

 1 1

 NominNominell BNP är lika med BNP deflatorn ell BNP är lika med BNP deflatorn gånger

gånger real real BNPBNP:: ^{$ Y} _t ^ ^{P Y}_t _t

(56)

Konsumentprisindex Konsumentprisindex

 BNP-deflatorn mäter hur priserna på BNP-deflatorn mäter hur priserna på

produktionen (BNP) förändras. Konsument- produktionen (BNP) förändras. Konsument-

prisindex (KPI,

prisindex (KPI, CPICPI) fokuserar istället på vad ) fokuserar istället på vad som konsumeras. Levnadskostnader.

som konsumeras. Levnadskostnader.

 KPI och BNP deflatorn rör sig åt samma håll KPI och BNP deflatorn rör sig åt samma håll för det mesta

för det mesta..

 Olika varianter på KPI för diverse speciella Olika varianter på KPI för diverse speciella syften.

syften.

(57)

F1: sid. 57

KPI och BNP-deflator i USA

(58)

Inflation

Inflation och arbetslöshet och arbetslöshet

Phillips

Phillips kurvankurvan En relation mellan arbets- En relation mellan arbets-

löshet och

löshet och inflation.inflation.

(59)

F1: sid. 59

Arbetslöshet och förändringar i USAs Arbetslöshet och förändringar i USAs

inflationstakt

inflationstakt, 1970-2000, 1970-2000

När arbetslösheten är låg (hög) tenderar inflationen att stiga (falla).

(60)

Hur bestäms BNP?

Kursen i (superkort) sammanfattning Kursen i (superkort) sammanfattning

 BNP bestämsBNP bestäms::

 på kort siktpå kort sikt (upp till ett par års sikt) (upp till ett par års sikt)

huvudsakligen av efterfrågan på varor och huvudsakligen av efterfrågan på varor och

tjänster, tjänster,

 på medelfristig siktpå medelfristig sikt (storleksordningen 5-15 år) (storleksordningen 5-15 år) huvudsakligen av

huvudsakligen av teteknologi, företagsorganisation knologi, företagsorganisation och struktur, k

och struktur, kapitalstockapitalstockens storlekens storlek, , och och mängden arbetskraft, och

mängden arbetskraft, och

 på lång sikt (på lång sikt (flera decennier eller mer) flera decennier eller mer)

huvudsakligen av mer grundläggande faktorer huvudsakligen av mer grundläggande faktorer

som utbildning, forskning, sparande och politisk som utbildning, forskning, sparande och politisk

(61)

F1: sid. 61

Makroekonomi med tillämpningar Makroekonomi med tillämpningar