En integrerad klassificeringsmetod för identifiering av kritiska artiklar för tillverkande företag

En integrerad klassificeringsmetod för

identifiering av kritiska artiklar för

tillverkande företag

-

Författare:

Hamza Bico Anton Svensson

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till först vår handledare Helena Forslund och även vår examinator Peter Berling på Linneuniversitetet. Som genom hela arbetet kommit med viktiga synpunkter och väglett oss genom studiens gång. Ett stort tack ska även gå till de som har opponerat på detta arbete under samtliga seminarietillfällen, som genom konstruktiv kritik bidragit till att uppsatsen kunnat hålla en högre kvalité i slutändan.

Ett extra stort tack vill författarna rikta till fallföretaget IV Produkt för att de har tillåtit oss utföra denna studie där. Framförallt tackar vi Leif Svensson, Viktor Johansson och David Sannéus som har varit författarnas kontaktpersoner hos fallföretaget IV Produkt. Alla tre har genom hela arbetets gång visat stor samarbetsvilja och engagemang mot arbetet och bidragit med vital information för att kunna lyckas med studien. De har även tillhandhållit författarna med kontaktpersoner hos deras leverantörer som varit till stor nytta för studien!

Tack!

___________________ ___________________

Linnéuniversitetet, Växjö den 26 maj 2021

Sammanfattning

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade och snabbt rörande samhälle

är ett tätt samarbete mellan företag och deras leverantör viktig för att fortsätta vara konkurrenskraftig. För att vara det är leveransprecisionen ett viktigt effektivitetsmått. För tillverkande företag som tillverkar mot order är det extra viktigt att effektivt kunna identifiera de artiklar som anses mest kritiska. Denna studie har behandlat identifiering av kritiska artiklar genom en integrerad klassificeringsmetod och även hur väl integrerad PM-processen är i ett kund- och leverantörsförhållande. Samtidigt behöver inte en integration innebära en hög integration därför är det viktigt att det finns förbättringsåtgärder att applicera.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ett tillverkande företag,

genom integrering av flera klassificeringsmetoder, kunnat identifiera sina mest kritiska artiklar. Studien behandlade samtidigt hur PM-processen kunde tillämpas samt hur väl integrerad denna var för studiens fallföretag IV produkt i ett av deras kund- och leverantörsförhållande. Detta med avseende på leveransprecision. Slutligen behandlade denna studie även de diverse förbättringsåtgärder som IV Produkt kan vidta för att förbättra en eventuellt låg integration av PM-processen. Även denna del sett till ett av deras kund- och leverantörsförhållanden och hur dessa förbättringsåtgärder därmed kan förbättra leveransprecisionen.

Metod: En till stor del kvalitativ studie, med inslag av en kvantitativ

studiedesign. Insamling av sekundärdata, i form av att skribenterna har analyserat litterära källor och vetenskapliga artiklar, bidrog till konstruerandet av de teoretiska referensramarna. Samtliga empiriska data har samlats in genom ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer och observationer hos studiens fallföretag samt hos en av företagets leverantörer.

Slutsats: För den första frågeställningen har en integrerad metod av

kritiska artiklarna. Den andra frågeställning kom fram till att det var framförallt två aktiviteter mellan IV Produkt och Leverantör 3 som hade en låg nivå av integration i PM-processen. Den tredje och sista frågeställningen kom fram till förbättringsåtgärder gällande en låg integration av PM-processen, dessa åtgärder involverade tillit, synlighet och prognoser.

Nyckelord: Kritiska artiklar, Klassificeringsmetoder, PM-processen,

Abstract

Background and problem: In today's globalized and fast-moving society, close cooperation between companies and their suppliers is important in order to remain competitive. To manage that, on-time delivery is an important measure of efficiency. For manufacturing companies that manufacture to order, it is extra important to be able to effectively identify the items that are considered most critical. This study has dealt with the identification of critical components through an integrated classification method and also how well integrated the PM process is in a buyer-supplier relationship. At the same time, integration does not have to mean high integration. Therefore, it is important that there are improvement measures to apply.

Purpose: The purpose of this study was to investigate how a manufacturing company, through the integration of several classification methods, can identify its most critical articles. The study also dealt with how the PM process could be applied and how well integrated this process was for the study's case company IV Produkt in one of their buyer-supplier relationships. This was done with respect to delivery precision. The various improvement measures that IV Produkt could apply in case of a low integration of the PM process, were also addressed. This part also looked at how these measures could be applied to one of their buyer-supplier relationships and how these measures might improve the on-time delivery.

Method: Mainly a qualitative study, with elements of a quantitative study

design. The collection of secondary data was gathered through analyses done on literary sources and peer-reviewed articles. This data then contributed to the construction of the theoretical framework. Unstructured and semi-structured interviews were carried out by the writers at the case company and at one of the company s suppliers, in order to collect all the empirical data required.

that a manufacturing company can identify their most critical components. The second research question identified that it was mainly two activities between IV Produkt and Supplier 3 that had a low level of integration in the PM process. The third and final question came up with improvement measures regarding a low integration of the PM process, these measures involved trust, visibility and forecasts.

Keywords: Critical components, Classifications methods, PM-process,

Innehållsförteckning

1.0 Inledning 1

1.1 Företagsbeskrivning 1

1.2 Bakgrund 3

1.3 Problemdiskussion 5

1.3.1 Hur kan ett tillverkande företag identifiera sina mest kritiska artiklar genom att integrera flera klassificeringsmetoder? 5 1.3.2 Hur tillämpas och hur väl integrerad, med avseende på leveransprecision, är PM-processen för IV Produkt i ett av deras kund- och

leverantörsförhållande? 7

1.3.3 Vilka förbättringsåtgärder kan IV Produkt vidta för att förbättra en eventuellt låg integration av PM-processen i ett av deras kund- och

leverantörsförhållanden och därmed förbättra leveransprecisionen? 9

1.4 Syfte 11 1.5 Frågeställningar 12 1.6 Dispositionsmodell 13 2.0 Metod 14 2.1 Vetenskapligt synsätt 14 2.2 Vetenskapligt angreppssätt 14 2.3 Forskningsmetoder 15 2.4 Undersökningsdesign 16 2.5 Urval 17 2.6 Insamling av data 18 2.7 Analysmetod 21 2.8 Kvalitetsmått 22

2.8.1 Trovärdighet och äkthet 22

2.8.2 Överförbarhet 23 2.8.3 Pålitlighet 23 2.9 Källkritik 23 2.10 Forskningsetiska överväganden 24 2.10.1 Informationskravet 24 2.10.2 Samtyckeskravet 24

2.10.3 Konfidentialitets- och anonymitetskravet 24

2.10.4 Nyttjandekravet 25

2.10.5 Falska förespeglingar 25

2.10.6 GDPR 25

2.11 Individuellt bidrag 26

2.12 Sammanfattning 27

3.0 Hur kan ett tillverkande företag identifiera sina mest kritiska artiklar genom

att integrera flera klassificeringsmetoder? 28

3.1 Teoretisk referensram 28

3.1.1 Alternativa definitioner av en kritisk artikel 28 3.1.2 Alternativa sätt att klassificera kritiska artiklar 29

3.2 Empiri 38

3.2.2 Information kvalitativ data - Kritiska artiklar 39

3.3 Analys 40

3.3.1 Alternativa sätt att identifiera kritiska artiklar 40

3.4 Slutsats 59

4.0 Hur tillämpas och hur väl integrerad, med avseende på leveransprecision, är PM-processen för IV Produkt i ett av deras kund- och

leverantörsförhållande? 61

4.1 Teoretisk referensram 61

4.1.1 PM-processen 61

4.2 Empiri 67

4.2.1 Nuvarande tillämpning av aktiviteter i PM-processen 67

4.3 Analys 73

4.3.1 PM-processens nivå av integration 73

4.4 Slutsats 83

5.0 Vilka förbättringsåtgärder kan IV Produkt vidta för att förbättra en eventuellt låg integration av PM-processen i ett av deras kund- och

leverantörsförhållanden och därmed förbättra leveransprecision? 85

5.1 Teoretisk referensram 85

5.1.1 Förbättringsåtgärder angående integrationen av PM-processen 85

5.2 Empiri 90

5.2.1 Synlighet 90

5.2.2 Tillit 92

5.2.3 Prognoser 93

5.3 Analys 95

5.3.1 Förbättringsmöjligheter gällande synlighet 95 5.3.2 Förbättringsmöjligheter gällande tillit 96 5.3.3 Förbättringsmöjligheter gällande prognoser 98

5.4 Slutsats 101 6.0 Avslutande kapitel 103 6.1 Resultat 104 6.1.1 Resultat för frågeställning 1 105 6.1.2 Resultat för frågeställning 2 105 6.1.3 Resultat för frågeställning 3 106 6.2 Teoretiskt bidrag 106 6.3 Praktiskt bidrag 107 6.4 Samhälleliga aspekter 107

6.5 Kritik till egen studie 108

6.6 Förslag till fortsatt forskning 109

Bilaga 1 Tabeller 124

Tabeller för Frågeställning 1 124

Bilaga 2 - Analys 127

Leveransprecision - Frågeställning 2 127

Bilaga 3 Intervjuguider 130

Intervjuguide – Tillverkande företag 130

1.0 Inledning

Denna inledande del av arbetet kommer att börja med en beskrivning av fallföretaget och dess marknad. Det som följer efter är en bakgrund och problematisering av ämnet som kommer att vara den centrala delen i denna uppsats. Ämnet kommer under det inledande kapitlet att observeras ur en bredare synvinkel, för att sedan koncentreras allt mer och slutligen mynna ut i de uppsatta frågeställningarna (figur 1). Denna del av uppsatsen kommer att avslutas med en beskrivning av den disposition som uppsatsen är tänkt att anta.

1.1 Företagsbeskrivning

År 1969 grundades det nu privatägda företaget IV Produkt (IV), som framöver i studien kommer att hänvisas till som IV, vars huvudkontor ligger i Växjö. År 2019 hade IV 370 medarbetare (Linkedin 2021) där företaget, utöver sina kontor i Sverige, också har dotterbolag i Storbritannien, Tyskland och Norge (IV Produkt [2] 2021). Företaget specialiserar sig på tillverkning av

Figur 1: Illustration över det inledande kapitlets utformning.

ventilationsaggregat och innovativa lösningar för luftbehandling (Exempel på aggregat i Bild 1).

De senaste åren har de har haft en stadig tillväxt, mer precist en genomsnittlig tillväxt på 12 procent per år det senaste decenniet (IV Produkt [1] 2021) och 2019 passerade de en omsättning på 1 miljard kronor. År 2013 inleddes ett investeringsprogram där de klarlades att de fram till 2016 investerar för framtiden. Detta för att möjliggöra en fortsatt expandering och när detta projekt stod färdigt, ökade deras utveckling markant (IV Produkt [2] 2021). En minimal livscykelkostnad (LCC) för deras produkter är IV:s centrala fokus gentemot deras kunder. Utöver detta värnar IV om miljön, både vid tillverkning och transport, men även i deras produkter då de skapar en bättre inomhusmiljö (IV Produkt [1] 2021). Anledningen till att LCC är ett viktigt begrepp för IV är då det förr i tiden var vanligt att vid en investering bara titta på inköpskostnaden och inte den totala kostnaden. Vanligtvis har deras ventilationsaggregat en livslängd på över 20 år samtidigt som det under denna tid även tillkommer driftskostnader. Desto mer energisnålt ett aggregat är, ju lägre kommer deras driftkostnad vara (IV Produkt [3] 2021).

IV som är ett växande företag har ett 20 tal kunder globalt som de gör affärer med (IV Produkt [4] 2021). Dessa kunder ställer krav på när de förväntar sig att få

sina beställningar levererade vilket i sin tur gör att IV behöver ställa krav mot sina leverantörer. Just nu har IV runt 500 viktiga leverantörskontakter och lyckas inte deras leverantörer hålla sina tider blir det svårt för IV att hålla de tiderna de lovat ut mot kunderna. Därför är det av yttersta vikt att IV använder sig av leverantörer som klarar av att hålla utlovad leveranstid för att IV i sin tur ska kunna upprätthålla en hög reliabilitet mot sina kunder (Produktions- och personalchef 2021-02-03).

1.2 Bakgrund

Den allt mer globaliserade handeln i dagens samhälle sätter sin prägel på företag, vilket innebär höga krav från kunder. Detta i sin tur höjer kravbilden på leverantörerna att klara av den ökade efterfrågan som följer (Forslund, Jonsson & Mattsson 2020). Det innebär att ett tätt samarbete mellan leverantörerna och köparna är viktigt för att lyckas på den globala marknaden (Cousins, Lawson & Squire 2008). Utöver detta är företagens benägenhet att fokusera på samtliga aspekter av verksamheten också en vital del för att kunna vinna fördelar gentemot sina konkurrenter (Eidizadeh, Salehzadeh & Esfahani 2017). En specifik aspekt tillverkande företag kan ha för att differentiera sig och vinna fördelar gentemot sina konkurrenter är vilken servicenivå de erbjuder sina kunder (Gebauer, Gustafsson & Witell 2011).

informationsflöde för att hålla ett företags flödeskedja transparent är av stor betydelse (Jääskeläinen 2021).

Leveransförmågan i företag som antingen monterar, tillverkar eller konstruerar mot order uttrycks generellt genom termen leveransprecision, där detta begrepp även tenderar att benämnas som On-Time Delivery (OTD). Begreppet är direkt länkat till ledtider av alla sorter, tillgängligheten till råmaterial samt prognoser av efterfrågan. Leveransprecision definierar hur väl ledtiden för leveransen, faktiskt leveransdatum och faktiskt leveranskvantitet, överensstämmer med vad parterna initialt har kommit överens om (Forslund, Jonsson & Mattsson 2009; Nakandala, Samaranayake & Lau. 2013). På senare år har detta effektivitetsmått fått en större betydelse då kundorderstyrd tillverkning har blivit allt vanligare för företagen inom tillverkningsindustrin. Tillverkande företag som tillverkar mot order förväntas tillverka enbart när order inkommer vilket innebär att detta företag inte förväntas lagra artiklar eller komponenter (Mattsson & Jonsson 2003). Därför är det av yttersta vikt att dessa levereras i tid. I en del fall innebär det att dessa komponenter eller artiklar är kritiska för att företagets tillverkning ska kunna fortgå (Manzini & Urgo 2015; Olhager 2013). Manzini och Urgo (2015) fortsätter med att definiera en kritisk artikel som en artikel där en brist på denna kan orsaka stora förseningar i tillverkningen.

felfri. Då en god leveransprecision från leverantörens sida gentemot företaget är viktig innebär det att det finns utarbetade processer för att mäta denna. Detta kallas för Supply Chain Performance Management, vilket i denna studie kommer att benämnas som PM-processen. Denna process innehåller en rad aktiviteter, från val av mått till analys av utfall, som företaget måste ha koll på och hitta rätt i för att på ett effektivt vis mäta prestationen (Forslund & Jonsson 2007).

1.3 Problemdiskussion

I följande avsnitt har skribenterna till denna studie aktivt valt att separera problemdiskussionen efter respektive frågeställning. Detta val gjordes för att möjliggöra en tydligare problematisering kring varje individuell frågeställning samt för att underlätta för studiens läsare.

1.3.1 Hur kan ett tillverkande företag identifiera sina mest kritiska artiklar genom att integrera flera klassificeringsmetoder?

beaktning både värde och efterfrågan (Stoll, Kopf, Schneider & Lanza 2015). Samtidigt är ännu en möjlighet att använda Kraljic inköpsmatris, som går ut på att klassificera artiklar till fyra olika grupper baserat på leveransrisk och finansiell risk (Montgomery, Ogden & Boehmke 2018).

1.3.2 Hur tillämpas och hur väl integrerad, med avseende på leveransprecision, är PM-processen för IV Produkt i ett av deras kund- och leverantörsförhållande?

Både den nationella och globala affärsmiljön är oerhört volatil. Detta sätter i sin tur en större press på företag att ha utarbetade strategier och teorier. Det handlar både om hur de ska förbättra kvaliteten på varor och processer samt deras lyhördhet och säkerhet kring all typ av leverans. All denna ständiga strävan efter förbättring ska samtidigt präglas av en strävan att minimera kostnader (Famiyeh & Kwarteng 2017).

Salam och Khan (2018) samt Kusrini et al. (2020) belyser hur konkurrenskraften hos ett företag drastiskt påverkas av hur effektiv flödeskedja företaget har. Att hantera en flödeskedja har däremot blivit allt mer komplext för varje dag som går då konkurrensen ökar kontinuerligt och att globaliseringen blir allt mer påtaglig (Khan, Chaabane & Dweiri 2020). Utöver behovet av en effektiv flödeskedja, påverkar faktorer såsom hantering av resurser samt leverantörer, även företagets möjlighet att leverera i tid och samtidigt hålla ner priserna jämfört med sina konkurrenter. Detta är en situation som IV Produkt kontinuerligt ställs inför. För att de inte ska riskera missnöjda kunder, att förlora kunder till en konkurrent eller att försvaga sin marknadsposition som världsledande inom sin sektor, är det därför av allra högsta vikt att de får sina artiklar i tid (Produktions- och personalchef 2021-02-03).

(2020) menar samtidigt att ett företags framgångar över tiden har blivit allt mer beroende av leveransprecisionen och att detta begrepp i sin tur blivit allt mer erkänt, något som stärker påståendena från Salam och Khan (2018). Som skribenterna nämnde i inledningen av detta delavsnitt menar Famiyeh och Kwarteng (2017) att det är viktigt att ha utarbetade strategier och teorier. De menar att behovet av detta har ökat i takt med en ökad volatilitet i affärsmiljöer, något som kan relateras till en kontinuerligt föränderlig konkurrenssituation, som Khan, Chaabane och Dweiri (2020) påpekade. Detta har gjort att vikten av att mäta sina prestationer ökat drastiskt (Supply Chain Performance Measurement) (Khan, Chaabane & Dweiri 2020). Forslund och Jonsson (2007) belyser i sin artikel att det tillverkande företagets hantering av prestationer inom sin flödeskedja (Supply Chain Performance Management), är vital för att ett företag inom den branschen ska fortsätta vara konkurrenskraftigt.

försök att integrera PM-processen i deras verksamhet. De menar att en brist i förtroende till sin leverantör, samt att de två parterna i förhållandet har olika mål, är två av de hinder som ses som de främsta.

Relaterat till mätning av leverantörers prestationer, främst mätning av leveransprecision, har IV Produkt aldrig haft någon utarbetad process eller strategi för att följa upp sina leverantörers prestationer trots att de ändå kunnat mäta deras prestationer (Ansvarig för produktionsteknik 2021-02-03). Detta, ihop med att området leveransprecision inte har varit ett lika aktuellt område för forskare att undersöka på senare tid är de faktorer som har gett skribenterna incitament till att genomföra denna undersökning. Kamali (2018) samt Jonsson och Mattsson (2016) belyste trots allt, som tidigare nämnt, vikten av en bra leveransprecision från ett tillverkande företags leverantörer för ett företagets överlevnad. Därför menar skribenterna att de mer djupgående vill undersöka hur PM-processen tillämpas och hur väl integrerad, med avseende på leveransprecision, den är för IV Produkt i ett av deras kund- och leverantörsförhållande.

1.3.3 Vilka förbättringsåtgärder kan IV Produkt vidta för att förbättra en eventuellt låg integration av PM-processen i ett av deras kund- och leverantörsförhållanden och därmed förbättra leveransprecisionen?

sig utav denna process. Brist på kunskap och kompetens är några av de främsta hinder vilket kan relateras till de andra hinder de ser med användandet av processen, det vill säga inkompetens att utföra arbetsuppgifter utanför sitt eget ansvarsområde.

Problemet med att integrera denna process kan samtidigt ligga i förhållandet mellan de olika parterna. Ett förhållande som inte är optimalt kan leda till att olika hinder uppstår i form av olika målsättningar, prioriteringar eller dålig tillit till varandra (Forslund & Jonsson 2009). Dessa problem kan bero på att företagen har olika förutsättningar både konkurrensmässigt, ekonomiskt men även att de befinner sig i olika miljöer (Forslund & Jonsson 2007). I ett samarbete mellan ett tillverkande företag och en leverantör är det vanligtvis ett gemensamt mål att båda parterna långsiktigt ska tjäna på samarbetet (Tangpong, Michalisin, Traub & Melcher 2015; Cook 2011). Däremot kan det vara svårt att få företag att ta hänsyn till mer än deras egna intressen och mål (Kannan & Tan 2006; Forslund & Jonsson 2009; Brewer & Speh 2001) och inse att ett samarbete kan ge fördelar som kostnadsbesparingar, bättre leverans, mindre lager och ökad kvalité och produktivitet (Kannan & Tan 2006). Detta innebär att, i detta fall ett tillverkande företag, behöver ha en stor tillit till sina leverantörer (Gligor, Gölgeci, Newman & Bozkurt 2021). Tillit är ofta en bristvara om ett företag har svårt att se den stora bilden, vilket (Brewer & Speh 2001) också menar är ett av de övergripande hindren till användandet av PM-processen i ett företag.

därför skribenterna samtidigt skeptiska till ifall det överhuvudtaget finns någon ny forskning gällande hur ett tillverkande företag kan förbättra en eventuellt låg integration av denna process. Därför kommer den tredje frågeställningen att behandla de förbättringsåtgärder som IV Produkt kan vidta för att förbättra en eventuellt låg integration av PM-processen i ett av deras kund- och leverantörsförhållande. Denna frågeställning kommer likt frågeställning 2 att kretsa kring området leveransprecision, men utöver detta vilken förbättringspåverkan dessa åtgärder har på leveransprecisionen.

1.4 Syfte

1.5 Frågeställningar

Hur kan ett tillverkande företag identifiera sina mest kritiska artiklar genom att integrera flera klassificeringsmetoder?

Frågeställning 2

Hur tillämpas och hur väl integrerad, med avseende på leveransprecision, är PM-processen för IV Produkt i ett av deras kund- och leverantörsförhållande? Frågeställning 3

1.6 Dispositionsmodell

2.0 Metod

I detta kapitel kommer de olika metodvalen för studien att presenteras där de först förklaras och sedan mynnar ut i en diskussion kring varför författarna har valt de olika metoderna de ansåg passa bäst för studien. Kapitlet avslutas med en sammanfattande figur (figur 3) över alla de vals som gjorts. Detta för att ge läsaren en bättre överblick.

2.1 Vetenskapligt synsätt

Detta arbete har genomsyrats av ett positivistiskt synsätt då studien har krävt en objektivitet kring hur tillverkande företag ska motverka en låg leveransprecision hos sina leverantörer. Anledningen till varför hermeneutiken inte var relevant för denna studie är eftersom det är ett tolkande ideal, vilket grundar sig mycket i åsikter och är subjektiv istället för objektiv (Bryman & Bell 2017). Skribenterna kunde efter observationer konstatera att de inblandade anställda personerna på IV Produkt redan hade utvecklade arbetsmetoder kring rutinerna hur de ska arbeta med leverantörerna. Baserat på detta begränsas det de anställdas egna tolkningar och därför är det ännu ett argument till varför studien har haft ett positivistiskt synsätt.

2.2 Vetenskapligt angreppssätt

Det är i synnerhet detta angreppssätt som skribenterna till denna studie också har använt. Detta då samtliga tre frågeställningar i studien har kunnat förklaras med teori som grund. Valet av detta angreppssätt medförde ett behov för skribenterna att formulera en teoretisk referensram för att besvara de uppsatta frågeställningarna. Ännu en faktor vilket gjorde det naturligt för studien att anta detta angreppssätt är för att formulerandet av hypoteser förknippas med det positivistiska synsättet som beskrevs ovan.

2.3 Forskningsmetoder

Det som till största del är det som skiljer den kvalitativa forskningsmetoden från den kvantitativa, är att den förstnämnda kännetecknas av ett interpretativistiskt synsätt medan den sistnämnda definieras av ett objektivistiskt. Det förstnämnda präglas av ett fokus på hur individer uppfattar och tolkar den sociala verklighet det befinner sig i snarare än att världen ses som något absolut, något som är fokus inom det objektivistiska synsättet och den kvantitativa forskningsmetoden. Fortsättningsvis innebär detta även att den kvalitativa metoden lägger större vikt vid ord och erfarenheter snarare än siffror. När en forskares studie följer en kvalitativ metod innebär det att insamling och generering av kvantitativa data inte är av intresse, utan att fokuset istället ligger på att datainsamling och analys av denna data som sedan lägger grunden till all teori. Detta innebär alltså att det kvantitativa synsättet fokuserar på att generera teori, snarare än att pröva den (Bryman & Bell 2017).

en kvalitativ forskningsmetod då den innehöll både teori och empiri kring vad en kritisk artikel är samt teori kring diverse olika klassificeringsmetoder av sådana. Den andra frågeställningen hade också inslag av båda forskningsmetoderna. Detta understryks av det faktum att den innehåller en teoretisk referensram bestående av teori och empiri kring PM-processen och leveransprecision, vilket ses som det kvalitativa inslaget i frågeställningen. Utöver detta kan samtliga data kring leveransprecision, som skribenterna erhöll från fallföretaget IV Produkt, ses som det kvantitativa inslaget i den andra frågeställningen. Den sista och tredje frågeställningen kommer enbart att beröra diverse förbättringsåtgärder som IV Produkt kan vidta för att förbättra en eventuellt dålig integration av PM-processen och därmed förbättra leveransprecisionen. Med detta sagt ansåg författarna att en kvalitativ forskningsmetod var den enda lämpliga att använda här.

2.4 Undersökningsdesign

IV Produkt, men även med en av deras största leverantörer sett till IV:s totala årliga inköpsvärde. Vid dessa tillfällen undersökte skribenterna parternas syn på leveransprecision i allmänhet samt PM-processen.

2.5 Urval

Det har framförallt varit målstyrda urval och snöbollsurval som har lagt grunden för denna studies urvalsteknik. Skribenterna var tillsammans överens att IV Produkt var ett intressant företag att arbeta mot. Först kontaktades produktions- och personalchefen eftersom det var denna som stod som kontaktperson gällande examensarbeten (IV Produkt [5] 2021). Efter kontakt med honom skickades skribenterna vidare till hans kollegor där en är ansvarig för produktionsteknik och den andra är kvalité- och miljöansvarig. Initialt tog detta formen som ett målstyrt urval, vilket sedan blev ett snöbollsurval där skribenterna skickades vidare till de två andra ansvariga personerna, som författarna sedan diskuterade det valda ämnet med. Produktions och personalchefen på företaget, den kontaktperson som skribenterna initierade kontakt med vid studiens start, var den person som hänvisade skribenterna vidare till de två andra kontaktpersonerna. Detta då han ansåg dessa personer var mest lämpliga för att hjälpa skribenterna på bästa möjliga vis.

leverantör var mest lämplig för skribenternas studie då denna leverantör är en av IV:s största. Samtidigt var ännu en bidragande faktor till varför skribenterna hänvisades dit, att detta är en av de leverantörer som IV har tätast kontakt med. Samma person som skribenterna hade kontakt med, är den person som IV Produkt har kontakt med vid samtliga diskussioner med denna specifika leverantör. Enligt Bryman och Bell (2017) samt Yin (2013) är denna metod vid insamling av det empiriska materialet något som karaktäriserar ett snöbollsurval och ett målstyrt urval.

Anledningen till att det inte var något bekvämlighetsurval var för att författarna inte har valt insamling av empiriskt material baserat på att det var lättillgängligt och helst inte att föredra. Fortsatt var det även inte med ett sannolikhetsurval. Detta då det hade gett möjliggjort för leverantörer som inte var relevanta för arbetet, att hamna i urvalspopulationen (Bryman & Bell 2017).

2.6 Insamling av data

Vid insamling av data finns det flertalet tillvägagångssätt. Denna del är ytterst nödvändig då huvudparten av all forskning och alla studier utför någon typ av analys. Det som gör insamlingen av empiriskt material viktig och nödvändig för ett arbete är då alla typer av resultat baseras på att teorin analyseras mot det empiriska materialet. Därför är det viktigt att detta blir gjort korrekt (Bryman & Bell 2017).

Inför frågeställning 2 erhöll skribenterna leveransstatistik och data gällande alla de orderrader som IV:s 12 största leverantörer stått för. Här innehöll datan däremot information gällande IV:s samtliga inkommande leveranser från dessa leverantörer, utlovat leveransdatum från leverantör och det faktiska leveransdatumet som blev. Detta under samma tidsperiod som för datan i frågeställning 1.

Titel Datum Insamlingsmetod Syfte Produktions och personalchef (IV) (Leif) 2021-01-25 Ostrukturerad intervjutyp Förslag till studieområde. Produktions och personalchef, ansvarig för produktionsteknik (David) & kvalité- och

miljöansvarig (IV) (Viktor) 2021-01-26 Ostrukturerad intervjutyp Kontaktpersonerna gav djupare beskrivning gällande deras önskemål kring

studien. Produktions och

personalchef, ansvarig för produktionsteknik

& kvalité- och miljöansvarig (IV) 2021-01-28 Semistrukturerad intervjutyp Fastställande och överenskommelse gällande studieområde. Produktions och personalchef, ansvarig för produktionsteknik

& kvalité- och miljöansvarig (IV) 2021-02-03 Semistrukturerad intervjutyp Företagsbesök samt få djupare förståelse kring området. Ansvarig för produktionsteknik & Kvalité- och miljöansvarig (IV) 2021-03-09 Semistrukturerad intervjutyp Mottagande av empiriskt material. Produktions och personalchef, ansvarig för produktionsteknik

& kvalité- och miljöansvarig (IV) 2021-03-11 Semistrukturerad intervjutyp Mottagande av empiriskt material gällande artiklar. Ansvarig för produktionsteknik & Kvalité- och miljöansvarig (IV) 2021-04-08 Semistrukturerad intervjutyp Empiriinsamling gällande företagets syn på vad en kritisk

artikel innebär samt PM-processen. Inköps- och produktionsplanerare (Leverantör 3) 2021-04-16 Semistrukturerad intervjutyp Empiriinsamling gällande företagets syn på leveransprecision samt PM-processen. Kvalité- och miljöansvarig & Produktions- och personalchef (IV) 2021-05-10 Semistrukturerad intervjutyp Empiriinsamling gällande arbetet med

PM-processen samt arbetsmetoder relaterade till den.

IV:s ansvarige för produktionsteknik, kommer i både empiri- och analysavsnittet för frågeställning 2 och 3, till att gå under namnet K1 . Fortsättningsvis kommer IV:s kvalité- och miljöansvarige att gå under namnet K2 . Slutligen kommer IV:s produktions- och personalchef framöver till att gå under namnet K3 . Skribenterna har även via kontaktpersonerna på IV fått möjligheten att kontakta deras näst största leverantör sett till inköpsvärde. På grund av sekretesskäl kommer denna leverantör att gå under namnet Leverant r 3 . Kontaktpersonen hos Leverantör 3 har titeln inköps- och produktionsplanerare och framgent kommer denna person till att gå under namnet KL . Dessa f rkortningar på personernas titlar har skribenterna gjort i syfte att underlätta för läsaren.

2.7 Analysmetod

leveransprecisionen, är i ett av deras kund- och leverantörsförhållande. Den tredje och sista frågeställningen bidrar, likt föregående frågeställning, till den praktiska relevansen i arbetet. Den behandlar de förbättringsåtgärder som IV Produkt kan vidta för att förbättra en eventuell låg integration av denna PM-process i ett av deras kund- och leverantörsförhållanden.

Innan frågeställningarna behandlades läste skribenterna in sig på lämplig teori kring det berörda området, teori gällande kritiska artiklar, leveranssäkerhet, leveransprecision, inköp, integration, PM-processen och förbättringsåtgärder av denna. Därefter samlades det empiriska materialet in genom datainsamling från både ett tillverkande företags och IV:s affärssystem. Utöver detta genomfördes intervjuer och observationer på fallföretaget samt hos en av IV:s största leverantörer sett till totalt inköpsvärde, med syftet att bidra till ett djupgående empiriskt material.

Då empiriskt material samlats in, vilket i sin tur har jämförts mot vad som sedan förväntades ske enligt teori, är denna studies analysteknik lik en mönsterjämförelse. Varken en longitudinell analysteknik eller en tidsserieanalys var aktuell. Detta eftersom studien genomfördes över en begränsad tidsperiod samt att studien inte utgick på att granska mönster över tid. Detta är, enligt Yin (2007) kriterier som kännetecknar de analysteknikerna.

2.8 Kvalitetsmått

2.8.1 Trovärdighet och äkthet

säkerställa att området tolkats på rätt vis, något som är signifikativt för detta kvalitetsmått (Bryman 2018).

2.8.2 Överförbarhet

Överförbarheten har varit i stort fokus under denna studies gång. Skribenterna har försökt konstruera frågeställningarna samt resterande delar i studien i enlighet med detta mått. De har då försökt fastställa ett resultat som andra forskare och skribenter kan använda som referenspunkt eller hjälpmedel när de konstruerar sina egna studier. Denna motivering går i enlighet med vad Bryman (2018) konstaterat gällande överförbarheten i studier.

2.8.3 Pålitlighet

Ytterligare ett mått på hur trovärdig en studie är kan vara att se över hur pålitlig den är. Skribenterna skapade pålitlighet genom att redogöra för bland annat problemformuleringen, företaget som var underlag för studien, individer på företaget som berörts av studien samt beslut som togs i samband med analysen (Bryman 2018). Allt detta bidrog till att forskarna slutligen hade starka underlag för den slutsats som konstaterades i studien.

2.9 Källkritik

majoriteten av de vetenskapliga journaler som använts finns med på Harzing Journal Quality List (Journal Quality List 2020). Detta är något skribenterna anser stärkt validiteten på de källor som använts i studien.

2.10 Forskningsetiska överväganden

2.10.1 Informationskravet

Skribenterna till denna uppsats har kontinuerligt under studiens gång samarbetat nära med det berörda företaget, det vill säga fallföretaget IV Produkt. Detta resulterade i att de, ihop med skribenterna, har fått vara med och ge sina synpunkter kring studiens utformning och omfattning. Detta har skribenterna sedan tagit i beaktning vid fastställandet av syftet för studien. Detta är enligt Bryman (2018), vad som karaktäriserar en studie som tagit hänsyn till informationskravet.

2.10.2 Samtyckeskravet

Då denna studie innehåller intervjuer av både en ostrukturerad och semistrukturerad karaktär, har skribenterna varit väldigt noggranna med att informera både IV och Leverantör 3 om samtyckeskravet. Till denna studie har Brymans (2018) krav på samtycke lagt grunden, vilket har inneburit att de berörda på företaget blivit införstådda med att deltagandet i studien var frivilligt, samt att de under vilken tidpunkt som helst under sina respektive intervjuer, hade möjlighet att avbryta.

2.10.3 Konfidentialitets- och anonymitetskravet

2.10.4 Nyttjandekravet

Alla uppgifter som företaget i fråga har delat med skribenterna har enbart använts för det utsatta ändamålet. Dessa har alltså inte delats med andra obehöriga eller använts i andra rapporter, utan är unika för denna studie. Detta krav har, liksom konfidentialitets - och anonymitetskravet, påverkats av GDPR (Bryman 2018).

2.10.5 Falska förespeglingar

Under rapportens gång har skribenterna varit noggranna med att inte dela någon falsk eller vilseledande information med de företag och personer som varit underlag för studien. Detta för att inte bryta om kravet om falska förespeglingar (Bryman & Bell 2017).

2.10.6 GDPR

2.11 Individuellt bidrag

2.12 Sammanfattning

Nedan följer skribenternas egen illustration som sammanfattar de metodval som gjorts i denna studie.

Figur 3: Egen illustrerad sammanfattning över de metodval som gjorts i studien.

Vetenskapligt synsätt: Positivistiskt Vetenskapligt angreppssätt: Deduktiv Forskningsmetoder: Kvalitativ & Kvantitativ Undersökningsdesign: Fallstudie Urval:

Målstyrt urval & Snöbollsurval

Insamling av data:

Ostrukturerade intervjuer &

Semi-strukturerade intervjuer

Analysmetod:

Mönsterjämförelse

3.0 Hur kan ett tillverkande företag identifiera sina

mest kritiska artiklar genom att integrera flera

klassificeringsmetoder?

För den första frågeställningen har skribenterna har samlat in teori gällande vad de ansåg relevant för frågeställningen. Baserat på denna teori har skribenterna sedan samlat in lämplig kvantitativ och kvalitativ data för empiriavsnittet, vilket visar prov på att denna frågeställning har antagit ett deduktivt angreppssätt. Slutligen har skribenterna kopplat ihop frågeställningens teoretiska referensram med den insamlade empirin, för att möjliggöra en analys av den sista frågeställningen. Detta avsnitt avslutas med en slutsats där skribenterna sammanfattar resultatet.

3.1 Teoretisk referensram

I denna inledande del av avsnittet kommer den tillhörande teorin för den första frågeställningen att presenteras vilket kommer beröra kritiska artiklar och alternativa sätt att klassificera de artiklar som för ett företag är kritiska. Delen gällande klassificeringsmetoder i den teoretiska referensramen har delats upp i mindre delavsnitt där varje avsnitt behandlar en typ av metod. Strukturen för den teoretiska referensramen är gjord på det viset för att ska bli en tydlig röd tråd genom referensramen.

3.1.1 Alternativa definitioner av en kritisk artikel

den stora kundnöjdhet samt Apples stora framgångar på marknaden. Manzini och Urgo (2015) menar å andra sidan att de komponenter eller artiklar där en brist uppstår, vilket i sin tur leder till förseningar i produktion, är de artiklar som anses vara av en kritisk natur för ett företag. Molenaers, Baets, Pintelon och Waeyenberghs (2012) definition av vad en kritisk artikel innebär skiljer sig knappast från Manzini och Urgos (2015). Molenaers et al. (2012) menar att just begreppet kritiska artiklar generellt sett är dåligt definierat i litteraturen samt att det knappast finns något konkret vis att mäta en artikels nivå av kritiska betydelse. Trots detta väljer Molenaers et al. (2012) att definiera att en artikel ses som kritisk när en brist på denna har negativa effekter på produktionen, men även på säkerheten och miljön.

3.1.2 Alternativa sätt att klassificera kritiska artiklar

3.1.2.1 ABC-analys

Spelreglerna som företag måste förhålla sig till är något som förändras i takt med globaliseringsprocessen. Företagens främsta uppgift är att göra vinst vilket då leder till att de behöver ställa sig frågan hur de ska bli bättre och mer framgångsrika än sina huvudkonkurrenter (Stojanovic & Regodic 2017). De fortsätter med att belysa hur framgång på marknaden snarare handlar om överlevnad än om någon typ av framgång. Därför anser Stojanovic och Regodic (2017) att en viktig del av företagets verksamhet är att ha en effektiv lagerhantering för att kunna fastställa optimal lagerkvantitet, allt medan bundet kapital hålls på en låg nivå.

vetskap kring vad som finns tillgängligt och vad som är en bristvara som behöver beställas in på nytt (Pandya & Thakkar 2016; Narayan & Subramanian 2008).

Inom lagerhantering finns det specifika tekniker som kan appliceras för att just få en bättre kontroll på värdet av de lagerförda artiklarna och godset samt antal och typ av gods och artiklar som finns inne. De tekniker som främst används i syfte för att konkretisera dessa punkter ovan är ABC-analys och XYZ-analys, där den sistnämnda behandlas längre fram i detta avsnitt.

Tekniken kring ABC har ända sedan 50-talet använts inom lagerhantering för att observera lager samt för att avgöra vilka delar av lagret som faktiskt kan användas och skapa värde för företaget. Utöver att enbart konkretisera vilka artiklar som är värdefulla kan företag genom denna metod även identifiera är vilka artiklar som kostar företaget kapital. Företaget kan se vilka artiklar som är en börda för företaget, snarare än att det bidrar med värde eller till att mål uppnås (Stojanovic & Regodic 2017). Viktigt att poängtera är att denna analysmetod baseras på paretoprincipen (Ng 2007), även kallat 80-20 regeln, vilket innebär att 80 procent av verkan står för 20 procent av orsakerna (Dunford, Su, Tamang & Wintour 2014). Inom lagerhantering handlar det däremot om att 80 procent av totala värdet utgörs att 20 procent av artiklarna (Stojanovic & Regodic 2017). Paretoprincipen har sedan satt principerna för hur analysmetoden ska fungera, där den går ut på att dela upp artiklarna i lagret, i tre olika klasser (Aktunc, Basaran, Ari, Irican & Gungor 2019). Dessa beskrivs nedan:

Klass A (A artiklar)

placerats i denna klass är värdefulla för företaget och att dessa därmed måste bevakas med täta intervall.

Klass B (B artiklar)

De artiklar som utgör 30 procent av det totala lagret och står för cirka 15 procent av det totala värdet, är B artiklarna. Till skillnad från den täta bevakningen av A artiklarna samt att B artiklarna inte anses ha en lika stor betydelse för företaget, bör dessa ändå bevakas lika noggrant fast under mindre täta intervall (Pandya & Thakkar 2016; Aktunc et al. 2019).

Klass C (C artiklar)

A klass (A artiklar) B klass (B artiklar) C klass (C artiklar) Kvantitet i % av Totalt Lager 20 % 30 % 50 % Antal i % av Totala värdet 80 % 15 % 5 %

Frekvens på bevakning Daglig bevakning

Bevakning under utsatta perioder

Icke frekvent

3.1.2.2 XYZ-analys

Den andra analysmetoden, som Pandya och Thakkar (2016, s.84) betraktar som ... he ecial d namic e en ion of he a ic ABC anal i . , är XYZ-analysen. ABC-analysen ses generellt sett som flexibel. Detta medför att den har ett brett användningsområde. Men även att precisionen av analysen och möjligheterna att optimera lagret påverkas kraftigt av efterfrågan och pris på artiklar samt fluktuationer i dessa.

Den används då primärt, för att sedan stödjas av en sekundär analys i form av som en XYZ-analys som tar hänsyn till dessa fluktuationer (Scholz-Reiter, Heger, Meinecke & Bergmann 2012; Pandya & Thakkar 2016). Scholz-Reiter et al. (2012) fortsätter att belysa XYZ metodens främsta uppgift som är att, sett till dessa fluktuationer, särskilja artiklar. Tidpunkten då analysen bör genomföras är starkt beroende av den bransch som företaget verkar i, menar Scholz-Reiter et al. (2012). De anser dock att den bör göras månadsvis, varje kvartal eller en gång om året för bästa resultat.

För att möjliggöra och underlätta särskiljandet av artiklar består även denna analysmetod, liksom ABC-analysen, av tre olika klasser.

Klass X

Tabell 2: Klasser inom ABC analys.

Artiklar som klassas hit är de som används mest frekvent eller är stabila med en låg fluktuation i efterfrågan och pris. Detta innebär att status för dessa är lättast att prognostisera vilket ger ett mer precist utfall av analysen samt underlättar planering (Pandya & Thakkar 2016).

Klass Y

Stojanovic och Regodic (2017) förklarar att artiklar som fluktuerar i efterfrågan och pris klassas hit. De fortsätter med att redogöra för att försäljningen av dessa är osammanhängande, vilket innebär att antalet sålda artiklar varierar över en given tidsperiod. Detta försvårar, enligt Pandya och Thakkar (2016) naturligtvis möjligheten att planera samt precisionen i analysens utfall blir av olika kvalité varje särskild gång.

Klass Z

Till skillnad från de övriga två klasserna är detta den klass där någon tillfredsställande precision av analysens utfall är obefintlig samt att någon exakt prognos av efterfrågan är svår att genomföra. Detta beror på att denna klass omfattar alla artiklar som säljs då och då samt är starkt påverkade av fluktuationerna på marknaden (Pandya & Thakkar 2016).

Vid gränssättningen i en XYZ-analys finns det olika sätt att bestämma vad dessa ska vara, ett vanligt tillvägagångssätt är genom en beräkning av variationskoefficienten (Zenkova, Musoni & Tarima 2020; Pandya & Thakkar 2016; Scholz-Reiter et al. 2012). Men en skulle även kunna ta samma utgångspunkt som vid beräkningen av gränsvärdena vid en ABC-analys. Alltså står X-artiklarna för 20 procent av det totala antalet artiklar, Y-artiklarna för 30 % och Z-artiklarna för 50 procent (Pandya & Thakkar 2016).

3.1.2.3 Integrerad ABC/XYZ-analys

genomför. Därefter följer företaget upp denna analys genom en sekundäranalys i form av XYZ-analysen för att kunna särskilja artiklarna under påverkan av diverse fluktuationer. En integrerad modell av dessa två möjliggör för företaget att hantera varje artikel på ett effektivt sätt. Detta på grund av att en sådan här analys skapar möjligheter för att identifiera artiklar baserat på värdet och frekvensen på efterfrågan (Aktunc et al. 2019).

Detta har då lett till att det har skapats en matris som kallas för en Integrerad ABC/XYZ analysmatris. Denna matris innehåller nio olika klasser (AX, BX, CX, AY, BY, CY, AZ, BZ & CZ) där artiklarna klassificeras enligt värde (A, B & C) och efterfrågefrekvens (X, Y & Z), Aktunc et al. (2019).

X Y Z

A

Högt värde

Enkel att prognostisera Infrekventa fluktuationer i efterfrågan

Högt värde Relativt enkel att prognostisera Fluktuerande efterfrågan Högt värde Svår att prognostisera Oregelbunden efterfrågan B Medium värde Enkel att prognostisera Infrekventa fluktuationer i efterfrågan

Medium värde Relativt enkel att prognostisera Fluktuerande efterfrågan Medium värde Svår att prognostisera Oregelbunden efterfrågan C Lågt värde

Enkel att prognostisera Infrekventa fluktuationer i efterfrågan

Lågt värde Relativt enkel att prognostisera Fluktuerande efterfrågan Lågt värde Svår att prognostisera Oregelbunden efterfrågan

Som det nämndes under delavsnitt 3.1.2.1, är det artiklarna som tillhör Klass A som är de mest värdefulla för företaget och de artiklar som är av högst betydelse för företaget ur en ekonomisk synvinkel. Parallellt i den andra

Tabell 3: Integrerad ABC/XYZ analys.

analysmetoden XYZ, som behandlades i föregående avsnitt, anses artiklar i Klass X vara de som är mest efterfrågade samt enklast att prognostisera. Dessa viktiga attribut har en större betydelse för företaget än andra vilket kräver att dessa därför prioriteras. Artiklar i klassen AX är av vital betydelse för företaget, liksom de artiklar som hamnar i ett mellanting, som de i klasserna AY och BX. Artiklar i de två sistnämnda klasserna har attribut som inte skiljer sig från de i AX, vilket bidrar till varför de inte placeras där. Trots detta har artiklarna i dessa klasser attribut som gör dem värdefulla för företaget på sina specifika vis (Scholz-Reiter et al. 2012).

Artiklar som hamnar i någon av klasserna AZ, BY eller CX anses också som viktiga för företaget, men i en mycket mindre utsträckning än de ovannämnda. Scholz-Reiter et al. (2012) fortsätter med att redogöra för att det som gör att AZ bör prioriteras är, trots de komplikationer som följer vid prognostisering av dessa, är den enkelhet som finns vid hanteringen och deras höga värde. Detsamma gäller för de artiklarna i klass BY. Det som gör att artiklarna från klass CX förtjänar en viss prioritering är tack vare deras låga värde, vilket gör dem billiga att ha i lager, samt enkelheten i att prognostisera dessa, detta enligt Scholz-Reiter et al. (2012).

3.1.2.4 Kraljic inköpsmatris

Ett verktyg som går att använda för att klassificera inköp baserat på finansiell risk samt leveransrisk är Kraljic inköpsmatris som har sitt ursprung från Peter Kraljic (1983). Denna går att visualisera genom en 2x2 matris (figur 4) där interna analyser (finansiell risk) sätts mot externa analyser (leveransrisk). Det interna syftar till inköpets ekonomiska betydelse, alltså påverkan av lönsamheten i företaget. Det brukar däremot förenklas genom att hänvisa till inköpets monetära värde (Steiner 2015). Van Weele (2014) benämner att både den finansiella risken och leveransrisken går att mäta mot olika typer av kriterier. Den finansiella risken går att mäta mot kostnad för materialet, totalkostnad, volym och procent av den totala inköpskostnaden. Leveransrisken går att sätta mot kriterier som antalet tillgängliga leverantörer, kostnad av att byta leverantör, geografiskt avstånd och tillgängliga substitut.

I Kraljic inköpsmatris skapar de interna och externa dimensionerna ett rutnät med fyra olika kategorier i sig. Dessa är hävstångsprodukter, strategiska produkter, icke-kritiska produkter och flaskhalsprodukter (Van Weele 2014).

De fyra kategorierna kan beskrivas likt nedan:

Hävstångsprodukter

Dessa kan ofta bli köpta från flera olika leverantörer och brukar köpas in i större volymer. Likt strategiska produkter står de ofta för en stor del av den totala kostnaden för en slutprodukt. Detta innebär att då det finns ett flertal leverantörer för dessa produkter och att de står för en stor del av totalkostnaden (Van Weele 2014). Därför kan en kostnadsminskning genom en prisminskning eller förbättrad logistik av produkten göra att det har en stor effekt på priset på slutprodukten (Bildsten, Rehme och Brege 2010).

Strategiska produkter

Detta är ofta produkter som är av en mer avancerad karaktär då det är kundanpassat för den specifika kunden och köpta till en större volym. Dessa produkter står ofta för en stor del utav den totala kostnaden för en slutprodukt, likt hävstångsprodukter. För en strategisk produkt finns det oftast ett begränsat antal leverantörer och att byta leverantör tar ofta lång tid utan att kosta mycket pengar (Van Weele 2014).

Caniëls och Gelderman (2007) har dock identifierat att även i ett tillfredsställande förhållande är leverantören den dominanta bland parterna.

Icke-kritiska produkter

Under detta går rutinmässiga produkter som vanligtvis inte kostar speciellt mycket och kan levereras från många leverantörer (Van Weele 2014). Hanteringen av dessa produkter borde vara effektiviserade och organiserade på ett sådant sätt att det skapar möjligheten att lägga den tiden och resurserna som frigörs på andra och viktigare produkter (Van Weele 2014; Steiner 2015). Bildsten, Rehme och Brege (2010) skriver däremot att produkter i denna kategori inte är material som används i produktionen.

Flaskhalsprodukter

Vanligtvis är produkter som är representerade i denna kategori inte de produkter som är värda mest sett till det monetära utan att de mer är kritiska på det sättet att det finns väldigt få leverantörer av en specifik produkt. Detta gör att leverantören generellt står som den starka i relationen mellan leverantören och köparen med taktpinnen i sin hand. Detta kan i sin tur leda till högre priser, längre leveranstider samt andra kostnadskonsekvenser (Van Weele 2014).

3.2 Empiri

Gällande empiriavsnittet i denna frågeställning har skribenterna erhållit kvantitativa data från ett tillverkande företag, data som företaget själva extraherat från sitt affärssystem. Utöver detta har skribenterna även genom intervjuer och observationer erhållit kvalitativa data gällande företagets egen syn på kritiska artiklar.

3.2.1 Information kvantitativ data - Leveransstatistik

och råvaror sett till beställningsvärde. Leveransstatistiken som erhölls var uppbyggd på information från deras affärssystem. I utskicket ingick bland annat information om artiklar och dess karaktär, vilken leverantör som var ansvarig för leveransen av en specifik artikel samt det utlovade leveransdatumet och det verkliga leveransdatumet.

Leveransstatistiken som tilldelades författarna innehöll sex stycken ordernummer där det lovade leveransdatumet var i december år 2019 men anlände inte förrän i januari år 2020. Dessa har blivit bortfiltrerade, samt lovade leveransdatum efter 1 januari år 2021 för att avgränsa arbetet till år 2020.

3.2.2 Information kvalitativ data - Kritiska artiklar

För en kritisk artikel har företaget definierat dess innebörd som en artikel vilket inte är på plats när den ska användas i produktionen. Detta bidrar till att en produkt inte kan färdigställas vilket i sin tur skapar förseningar i produktionen och i slutändan leveransförsening för företaget ut mot deras kunder. Anledningen till att en artikel som behövs i produktionen inte finns på plats, beror på i största utsträckning att det har skett en leveransförsening som har orsakat detta. Förutom att en försenad artikel påverkar produktionen negativt, går det även att kategorisera hur pass kritisk en artikel är genom hur många leverantörer det finns av den. Detta blir en begränsning då de färdigställda produkterna är sålda med utlovade specifikationer som specifika egenskaper eller prestanda. Det gör därmed att komponenten i de produkterna inte går att byta ut till en komponent från en annan leverantör (Ansvarig för produktionsteknik 2021-04-08).

det finns många leverantörer av dessa som kan tillverka det företaget behöver, men även företaget själva. Däremot är plåtdetaljer fortsatt kritiska ifall de saknas i produktionen (Ansvarig för produktionsteknik 2021-04-08).

3.3 Analys

Följande avsnitt innehåller en analys av frågeställning 1. I detta avsnitt har skribenterna gjort kopplingar mellan den teoretiska referensram som har utformats och den kvalitativa data som de erhållit. Analysen har, liksom i den teoretiska referensramen, delats upp där varje specifik analys av en klassificeringsmetod har sin egen underrubrik.

3.3.1 Alternativa sätt att identifiera kritiska artiklar

3.3.1.1 ABC-analys

Genom leveransstatistiken som skribenterna tilldelades har en ABC-analys utförts. Den informationen som var tillgänglig för författarna var redan ett utplock från företagets affärssystem. Givet detta kan ett antagande om att de leverantörerna vilka var utvalda motsvarade A-leverantörer i en klassificering och därmed även A-artiklar. Däremot genomfördes en ABC-analys på de artiklarna för att kunna undersöka djupare för att kunna ta fram de mest kritiska artiklarna.

Denna ABC-analys kommer att baseras på volymvärdet de enskilda artiklarna har. Sett till det totala volymvärdet för det tillverkande företaget år 2020 står artiklarna som redovisats i denna studie, för ~ 52 % av värdet företaget köpte komponenter och råmaterial för 2020 (Produktions- och personalchef 2021-01-28).

som skickas direkt till kund samt de som inte var tilldelat något artikelnummer då de antingen var specialartiklar eller att de inte hade någon lagerartikel i företagets affärssystem (Ansvarig för produktionsteknik 2021-03-17). Informationen från leveransstatistiken är även något som behandlats i enlighet med de olika forskningsetiska överväganden som information- och samtyckeskravet samt konfidentialitets- och anonymitetskravet. Då leveransstatistiken innehöll information som det tillverkande företaget ansåg vara av en känslig karaktär (Ansvarig för produktionsteknik & Kvalité- och miljöansvarig 2021-03-09), har detta tagits i beaktning vid vad som kommer vara med i den offentliga versionen av studien.

Steg 1:

Då leveransstatistiken består av ett X-antal tusentals orderrader kommer det finnas flera orderrader för varje enskild artikel. Genom att först göra en mer komprimerad Excel-flik ( Sammanfattad data ) från den informationen i originalfliken med leveransstatistik kan mycket onödig information som härstammar från deras affärssystem filtreras bort.

I den sammanfattade datan finns bland annat de här kolumnerna med för att kunna utföra en ABC-analys:

Orderrad

Artikelnummer & Artikelbeskrivning Leverantörskod & Leverantör

Inköpskvantitet Pris/enhet (SEK)

Steg 2:

Från en sammanfattade datan har sedan en PIVOT-tabell skapats med dessa fält (se figur 5). Med dessa fält, gör att all

data kan sammanfattas under varje enskilt artikelnummer istället för att ha flera orderrader för samma artikel. För varje artikelnummer visar tabellen de olika värdena för de kategorier som går att se under Values i figur 5. Dessa är: antal orderrader, antal leveranser som är tidiga/i tid/sena, den totala inköpskvantiteten, det totala ordervärdet för varje artikel samt hur stor procentuell andel varje artikel står för av det totala ordervärdet. Det totala antalet

artiklar är 3622 stycken efter att ha komprimerat ihop alla orderrader.

Tabell 4 visar hur PIVOT-tabellen utseende (förutom artikelbeskrivning, totalt ordervärde och leverantör).

Figur 5: Fält för PIVOT-tabell angående ABC-klassificering.

Steg 3:

För nästa steg tas alla värden från PIVOT-tabellen från det föregående steget och sätts in på en ny flik. För att färdigställa ABC-analysen har sedan rubriker i varsin kolumn upprättats samt beräknats likt denna kronologiska ordning:

Antal artiklar

Det är bara 1 f r varje rad då varje enskild artikel står f r en artikel till kommande steg.

% av artiklar

Här körs varje enskild artikel mot det totala antalet artiklar (3622 stycken), vilket resulterar i: 1/3622 = 0,03 %

% av spendering

Då varje artikel har ett totalt ordervärde tas detta i relation mot det totala ordervärdet för alla artiklar. Beräkningen ser ut enligt följande (bara exempelsiffror): 5000/100 000 = 5 %

% av artiklar ackumulerat

Detta innebär att antalet artiklar summeras ihop för varje rad i fältet av artiklar för att senare kunna se hur mycket av den totala spenderingen motsvarar i antalet artiklar. Beräkningen går till på följande sätt genom en Summa-formel: =Summa(X$7:X7) Detta kommer g ra att f r varje rad formeln går ner kommer den summera alla ovanstående värden till den givna raden.

% av spendering ackumulerat

Likt ovan går detta till på samma sätt fast det gäller spenderingen per artikel istället. Vilket kommer sätta gränsen för vart de olika ABC-gränsvärdena kommer att dras.

Steg 4:

För att kunna göra ABC-analysen behövs olika gränsvärden för att formeln ska veta vilka värden den ska leta efter. Först är det viktigt att sortera kolumnen

F r att sedan hitta gränsvärdena unders ks värdena i kolumnen % av spendering ackumulerat genom att f rst gå

ner till 80 % och därefter 95 %, i enlighet med 80 20 regeln. Detta kan relateras till de påstående Stojanovic och Regodic (2017) hade gällande just detta. I sin tur kommer detta att ge gränsvärden i kolumnen Totalt ordervärde , vilka blev (tabell 5):

Gränsvärdena i tabell 5 låter en utföra en OM-formel på artiklarna för att få fram inom vilken kategori de hamnar - A, B eller C.

Formeln ser ut enligt följande:

=+OM(D7>=$L$1;$K$1;OM(D7>=$L$2;$K$2;$K$3))

I formeln ovan motsvarar de olika variablerna de värden i tabell 6:

Formeln innebär i ord: OM Totalt Ordervärde är större eller lika med 85 703 är värdet A, OM Totalt Ordervärde är större eller lika med 16 421 (upp till 85 703) är värdet B, annars C .

Tabell 6: Variabelbeskrivning för OM-formel angående ABC-klassificering.

Nedan följer en sammanfattande del av ABC-klassificeringen. Av de totalt 3622 unika artiklar som ingick i klassificeringen hamnade 309 stycken artiklar inom A-kategorin, 950 stycken inom B-kategorin och 2363 stycken artiklar inom C-kategorin. Givet dessa nummer i relation mot paretoprincipen (Ng 2007) där 80 % av värdet utgörs av 20 % av artiklarna (Stojanovic & Regodic 2017). Går det i detta specifika fall att se att endast ~8,5 % av artiklarna står för 80 % av värdet.

För att lyfta fram de mest kritiska artiklarna enligt en ABC-analys, går det i tabell 7 nedan att se de 41 första artiklarna inom A-kategorin, alltså de artiklar som är störst sett till ordervärde för år 2020.

3.3.1.2 XYZ-analys

XYZ-analysen följer samma steg som ABC-analysen gjorde fram till Steg 3 där vissa andra parametrar än de som togs i beaktning för ABC-analysen ska adderas. Det som skiljer dem åt är faktorerna som undersöks. I ABC-analysen tittar skribenterna på den procentuella spendering en artikel står för istället för att undersöka antalet orderrader som artikeln förekommer i, vilket är huvudsyftet med XYZ-analysen. Alltså ska är det två rubriker som ska läggas till i kolumnerna.

Steg 3:

% av orderrader

Adderas varje artikels totala antal orderrader är det totalt 16 188 stycken orderrader. På detta tas sedan varje enskild artikels antal orderrader mot detta. Beräkningen kan se ut enligt följande: 50/16 188 = 0,3 %

% av orderrader ackumulerat

Detta går till på samma vis likt de andra ackumulerade värdena som har beräknats tidigare (artiklar och spendering). Värdena som skapas i denna kolumn kommer att sätta gränserna för vart de olika XYZ-gränsvärdena kommer att sättas.

Steg 4:

För den sista delen av analysen tas de gränsvärden som hänvisas i tabell 8 och skapar en OM-formel för att få ut kategoriseringarna för varje artikel angående antal orderrader.

Formeln ser ut enligt följande:

=+OM(C7>=$N$1;$M$1;OM(C7>=$N$2;$M$2;$M$3))

I formeln ovan motsvarar de olika variablerna de värden i tabell 9:

Formeln innebär i ord: OM Antal orderrader är större eller lika med 4 är värdet X, OM Antal orderrader är större eller lika med 2 (upp till 4) är värdet Y, annars Z .

Vanligtvis genom en XYZ-analys är huvudsyftet med observationen att titta på fluktuationer i efterfrågan vid försäljning av artiklar (Scholz-Reiter et al. 2012; Pandya & Thakkar 2016). Men då detta handlar om företagets efterfrågan på artiklar går det att dra en parallell att företagets försäljning baseras på deras efterfrågan av artiklar till produktionen, då produktionen är kundorderstyrd. Genom att sammanfatta XYZ-analysen går det att se att det finns totalt 1207 X-artiklar, 694 Y-artiklar och 1721 Z-artiklar. X-artiklarna är de artiklar som har levererats vid fyra eller mer tillfällen, vilket enligt Pandya och Thakkar (2016) ska vara lättast att prognostisera. I tabell 10 nedan är de 41 mest kritiska artiklarna enligt XYZ-analysen, det är baserat på antal orderrader artikelnumret förekommer i.

Tabell 8: Gränsvärden för XYZ-analys.

3.3.1.3 Integrerad ABC/XYZ analys

Läsaren har fram tills nu tagit sig igenom de två analysavsnitt, det vill säga ABC-analysen och XYZ-analysen, som tillsammans bidrar till skapandet av följande analysavsnitt, en integrerad ABC/XYZ-analys. Som Scholz-Reiter et al. (2012) beskrev tidigare kan ABC-analysen ses som den primära analysen, en analys som sedan kompletteras med en sekundäranalys i form av XYZ-analysen vilket skapar en integrerad ABC/XYZ-analys. I denna studie har klasserna i ABC-analysen, som tidigare nämnts, baserats på totalt ordervärde, medan skribenterna har antagit att de tre klasserna i XYZ-analysen baseras på antal orderrader. Detta har medfört att skribenterna använts denna analys för att i första hand relatera de två analysteknikerna och dess främsta användningsområden för att ta hänsyn till det största antalet faktorer möjligt.

Utöver detta menar skribenterna att det även kan betraktas som ännu en framgångsrik teknik för att se betydelsen som diverse olika artiklar har för företaget.

Artiklarna i klass A i ABC-analysen samt de artiklar i klass X i XYZ-analysen bidrar tillsammans till att skapa klass AX. Denna klass innehåller de artiklar som tillsammans står för 75 % av den totala summan av företagets spenderingar, som läsaren kan se i tabell 11. Detta indikerar på att Scholz-Reiter et al. (2012) hade rätt när de påstod att artiklarna i denna klass är av vital betydelse för företagets framgångar. Detta gör det extra viktigt för företaget att ta hand om och vårda artiklar i denna klass extra jämfört med artiklar i övriga klasser. Dessa står samtidigt för en liten procentandel på endast 7 % av företagets totala antal artiklar som de köper in. Detta kan ses som ännu en indikation på betydelsen dess artiklar har för företaget, att de trots sin låga andel av totala antalet artiklar står för den stora majoriteten av andelen av företagets totala spenderingar. Ännu en anledning till varför denna klass är av stor betydelse för företaget kan vara på grund av de infrekventa fluktuationer i efterfrågan vilket bidrar till en enklare prognostisering av framtida efterfrågan.