2008:317
C - U P P S A T S
Hur får man text och melodi att följa varandra?
Nanna Walderhaug
Luleå tekniska universitet C-uppsats
Arrangering och komposition Institutionen för Musik och medier
C-UPPSATS
Hur får man text och melodi att följa varandra?
NANNA WALDERHAUG
MUSIKHÖGSKOLAN I PITEÅ Arrangering och komposition
Handledare: K-G Johansson, Christer Bouij, Sverker Jullander Konstnärlig handledare: Jan Ferm
2008
Abstrakt
Arbetet utgår från mitt eget komponerande och syftar till att undersöka hur man som kompositör och textförfattare uppnår följsamhet mellan text och melodi, d.v.s. hur man anpassar text och melodi till varandra så att de känns som en naturlig enhet. Ett andra syfte med uppsatsen är att ta reda på om det har någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt. Undersökningsmaterialet omfattar tre delar: ett låtmaterial på sex låtar (tre där melodin komponerats först och tre där texten skrivits först), en dagbok och till sist en enkät med efterföljande gruppdiskussion (deltagare var sex sångare och sex kompositörer).
Jag kom fram till fem typer av överensstämmelse som utan inbördes rangordning
ger följsamhet mellan text och melodi: a) mellan språkets rytm och melodins rytm; b) mellan språkmelodi och musikalisk melodi; c) mellan språkliga och melodiska betoningar; d) mellan språklig och melodisk klang; e) mellan känsla eller stämning i språket och melodin. Här har harmoniken och ackompanjemanget betydelse för hur man uppfattar känslan i text och melodi och därmed för huruvida man upplever följsamhet mellan dem eller ej.
Resultaten tydde inte på att det hade någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten eller melodin skrivits först. Detta är dock inte någon säker slutsats, eftersom
referensgrupperna är små och resultaten kan ha påverkats av metodfel.
Förord
Ett stort tack för hjälpen till handledarna, referensgrupperna och inte minst till mamma, pappa och Ulf. Tack också till musikerna och ljudteknikerna som medverkade i arbetets konstnärliga del.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 5
2 Bakgrund... 6
3 Metod... 7
3.1 Låtar... 7
3.2 Dagbok... 7
3.3 Min analys av låtmaterialet... 7
3.4 Enkät... 8
3.5 Gruppdiskussion...8
3.6 Min analys av enkäten och gruppdiskussionen... 9
4 Mina resultat...10
4.1 Dagbok...10
4.2 Har det någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt?...10
5 Referensgruppernas resultat...13
5.1 Hur får man text och melodi att följa varandra?...13
5.1.1 Rytm och melodi...13
5.1.2 Känsla, betoningar...14
5.1.3 Känsla, subjektivt och kulturellt...14
5.1.4 Ordmåleri...15
5.1.5 Harmonik och ackompanjemang...15
5.1.6 Sammanfattning...15
5.2 Har det någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt?... 16
5.2.1 Referensgruppernas gradering av följsamheten mellan text och musik i melodilåtarna...16
5.2.2 Referensgruppernas gradering av följsamheten mellan text och musik i textlåtarna...17
5.2.3 Kompositörernas rangordning av låtmaterialet efter följsamhet...18
5.2.4 Sångarnas rangordning av låtmaterialet efter följsamhet...19
5.2.5 Sammanfattning av referensgruppernas bedömning och rangordning av låtmaterialet...20
5.3 Sammanfattning av enkät och gruppdiskussion... 21
5.3.1 Hur får man text och melodi att följa varandra?...21
5.3.2 Har det någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt?...21
6 Resultatdiskussion... 23
6.1 Självkritik... 23
6.2 Hur får man text och melodi att följa varandra?... 24
6.3 Har det någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt?... 25
6.4 Den verkliga betydelsen av vad man skriver först... 26
Litteratur... 27
Om notbilagan...28
Bilaga 1, noter ... 29
Dawn... 29
En ensamsång... 33
Så faller regn... 36
Mycket mer... 39
Nog är det vackert så det dödar... 42
Vännernas vals... 44
Bilaga 2, CD...bakre innerpärm
1 Dawn
2 En ensamsång 3 Så faller regn 4 Mycket mer
5 Nog är det vackert så det dödar 6 Vännernas vals
1 Inledning
Jag är låtskrivare. Sedan många år skriver jag visor, det var inom den genren som jag först började skriva och framföra låtar. Även om jag nuförtiden skriver musik inom flera olika genrer, kommer jag alltid tillbaka till visorna.
Jag har alltid varit intresserad av musik med text. När jag som barn hittade på någon melodi, hade den alltid text, och jag kom ofta på egna ord till kända låtar. När jag sedan som tonåring började skriva egna låtar, var det lika mycket för textens skull som för musikens. Jag uppslukades av hantverket att pussla ihop orden och melodin. I takt med att jag på egen hand lärde mig mer om vad som fungerar i relationerna mellan text och musik blev jag allt mer intresserad av att formulera för mig själv vad det var som gjorde att det fungerade.
Jag brukar alltså kategorisera mina låtar som visor; mest för att texten är viktig för mig.
Det finns dock en viktig skillnad mellan mina visor och visor generellt, som har inspirerat mig att undersöka relationen mellan text och melodi. I många visor är musikens funktion att vara bakgrund till lyriken. Man hör ofta väldigt snarlika melodier och harmonik i olika låtar av samma visartist, och det framgår ofta tydligt att melodin fått anpassa sig efter något extra ord som måste med. Denna metod har förstås gett upphov till bra visor, men själva
musikupplevelsen får stryka på foten i och med att harmoniken är föga varierad och melodin underordnas eller reduceras till recitativ.
I mina visor, däremot, strävar jag efter att ord och ton skall vara en helhetsupplevelse. Ju mer jag studerat komposition, och särskilt efter det att jag började på Musikhögskolan, har jag fått bekräftat hur mycket låten som helhetsupplevelse vinner på att texten och musiken
kompletterar varandra och är lika viktiga.
Arbetet utgår från mitt eget komponerande och syftar till att undersöka hur man som kompositör får text och melodi att följa varandra. ”Följsamhet” innebär att text och melodi anpassats till varandra på ett eller flera sätt för att kännas som en naturlig enhet. Ett andra syfte med uppsatsen är att ta reda på om det har någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt.
Jag ställde mig alltså två forskningsfrågor: ”Hur får man text och melodi att följa varandra?” och ”Har det någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt?”.
Till arbetet hör också en konstnärlig del. Den omfattar till att börja med de sex låtar jag skrev som underlag för undersökningen: Dawn, En ensamsång och Mycket mer, där jag skrev texten först, och Nog är det vackert så det dödar, Så faller regn, och Vännernas vals, där jag skrev melodin först. Till den konstnärliga delen hör också en konsert där låtarna framfördes i arrangemang för leadsång, två korister, sopransaxofon, akustisk gitarr, akustisk bas, slagverk och trummor, vidare studioinspelningar av Så faller regn och En ensamsång samt sångpålägg till en liveinspelning av Dawn i mitt arrangemang för symfoniorkester.
2 Bakgrund
Det finns en hel del forskning kring musik med text i olika genrer, samt, givetvis, en mängd åsikter om hur man bäst kombinerar text och musik och hur en sång skall vara för att ligga bra i munnen. I Gehörsmusik (Lilliestam, 1995) finns ett avsnitt om text där välkända låtskrivare och musikforskare citeras. Några intressanta parametrar kommer upp:
”Songs are more like plays than poems; song words work as speech and speech acts, bearing meaning not just semantically, but also as structures of sound that are direct signs of emotion and marks of character.”
(Simon Frith i Frith, Music for pleasure, essays in the sociology of pop. [Oxford 1988, s .120], citerad i Lilliestam, 1995:223)
” I feel that the melodies, if they’re ’born’ first, require words with the same melodic inflections that English has in its spoken form. So I’m singing with an ear for the music and meter of the spoken word.”
(Joni Mitchell i White, Rock lives. Profiles and interviews. [New York 1990, s.333], citerad i Lilliestam, 1995:228)
Här nämns alltså ordens klangliga mening och dess betydelse för hela låtens känsla, samt vikten av att den musikaliska och den språkliga melodin följs åt.
Frans Mossbergs avhandling Visans Kontinuum är den enda bok jag hittat som är helt inriktad på detaljanalys av sambandet mellan musik (där melodi är en del) och text. Mossberg analyserar i detalj samspelet mellan musik och text i visor av Olle Adolphson. Studien
handlar inte enbart om Adolphsons musik utan syftar också till att ”föreslå vägar till förståelse av de svårgripbara relationerna mellan ord och ton” (Mossberg, 2002:baksidestexten). Kort sagt kan man säga att Mossberg studerar samma ämne som jag, men desto mer ingående.
Samspelet mellan melodi, text, harmonik och ackompanjemang beskrivs mycket bra i kapitlet ”harmonik och melodi” (s. 166) där Olle Adolphsons låt Mitt eget land analyseras.
Jag upplevde det i övrigt som ganska svårt att hitta litteratur om mitt ämne, det mesta handlade allmänt om text- och låtskrivning. Mossberg framhåller (2002:10) att det är ont om forskning på flera av de områden som berörs i boken, och att det kanske ”upplevs som alltför äventyrligt att ge sig på att beskriva relationer mellan text och musik, då risk för starka tendenser till subjektiv svada är påtaglig.”
Trots att samspelet mellan text och melodi inte är det vanligaste forskningsfältet, nämner referenslitteraturen ofta vikten av att musik och text blir en enhet. Här följer några citat ur referenslitteraturen som berör ämnet för min uppsats:
”ord i en sång bör värderas funktionellt, efter sin förmåga att bidra till upplevelsen av sångens helhet.”
(Ulf Lindberg i Lindberg, Rockens text: ord, musik och mening [Stockholm 1995, s.13], citerad i Mossberg 2002:15)
”En visa växer fram ur en bakomliggande stämning. Det viktigaste är att träffa den gemensamma tonen i text och musik. De två kan ha sitt ursprung i en nyckelfras, textlig eller musikalisk. Man måste lyssna fram textens och melodins gemensamma innehåll, vilket ibland går mycket snabbt, ibland kan ta år. Någon gång föds bara dikten, medan musiken låter vänta på sig.”
(Olle Adolphson i Brita Holm, ”Hävd - och förnyelse. En studie i Olle Adolphsons viskonst” [Sumlen 1986, s.86], citerad i Mossberg 2002:75)
”När en sång sjungs blir alla vokala klanger och ljud till enhet. Att man exempelvis i samband med inlärning kan arbeta med en memorerad text, eventuellt rent av nedskriven på papper, är en annan sak. Det väsentliga är hur texten låter när den sjungs i samband med musiken.”
(Lilliestam 1995:22)
3 Metod
3.1 Låtar
Jag skrev sex låtar. I tre av dem, Nog är det vackert så det dödar, Så faller regn och
Vännernas vals, började jag med att skriva melodin. I denna uppsats refererar jag till dem som
”melodilåtar”. I de andra tre, Dawn, En ensamsång och Mycket mer, började jag med texten.
Dessa låtar kallar jag för ”textlåtar”. När jag inte skriver ut hela orden, märker jag textlåtar med (T) och melodilåtar med (M). När jag skrev låtarna lät jag första idén vara antingen melodisk eller textlig; jag planerade alltså inte i det skedet för att uppnå följsamhet. Sedan eftersträvade jag på olika sätt följsamhet mellan text och melodi, allt efter låtens
förutsättningar. När jag var färdig skrev jag ut leadsheet på låtarna och gjorde en enkel inspelning live på MD med enbart sång och gitarr.
3.2 Dagbok
Under kompositionsprocessen skrev jag arbetsdagbok, dock inte varje dag utan mer när andan föll på. Det gav mig ingen kontinuerlig översikt i processen, men snabba inblickar på viktiga moment.
3.3 Min analys av låtmaterialet
Efter att ha färdigställt låtmaterialet och min låtskrivardagbok tänkte jag igenom vad jag upplevde som följsamt i låtarna och vad jag själv ansåg vara viktigt för följsamhet mellan text och melodi. Mina samlade tankar om följsamhet blev till fem kriterier för följsamhet i
melodilåtar, och fem kriterier för följsamhet i textlåtar.
Hur blir texten följsam? (melodilåtar)
A) Temavalet har inspirerats av melodins karaktär
B) Valet av språkljud har inspirerats av melodins karaktär C) Ordens och meningarnas språkmelodi stämmer med melodin D) Ordens och meningarnas rytm överensstämmer med melodins rytm E) Betoningar i melodin får bli betoningar i texten
Hur blir melodin följsam? (textlåtar)
A) Melodin illustrerar den övergripande känslan i texten B) Melodin illustrerar enskilda textbitar
C) Melodin följer språkmelodin D) Melodins rytm följer språkrytmen
E) Betoningar i texten får bli betoningar i melodin
Därmed besvarade jag subjektivt min egen fråga om hur man får melodi och text att följa varandra. Sedan analyserade jag låtunderlaget utifrån mina kriterier. Det gjorde jag genom att tänka/nynna igenom låten och föra anteckningar om melodirörelser och text. Därefter gjorde jag ett graderingssystem från ett till fem där ett betydde ”stämmer inte alls” och fem betydde
”stämmer helt”, och graderade låtarna efter hur väl de uppfyllde varje kriterium. Därefter räknade jag ut medeltal på de ”följsamhetspoäng” jag gett varje låt och kunde på så sätt rangordna dem. Till sist gjorde jag även en uträkning av genomsnittlig kriterieuppfyllelse för melodilåtarna, och en för textlåtarna.
3.4 Enkät
Efter att ha färdigställt låtmaterialet och gjort min egen analys av det genomförde jag en enkät och en gruppdiskussion.
Enkäten besvarades av två referensgrupper: ”sångare” och ”kompositörer”. Grupperna bestod av vardera sex personer, och varje grupp besvarade enkäten separat. Antal
medverkande bestämde jag på grundval av lämplig gruppstorlek (så att alla skulle kunna komma till tals).
Såväl gruppen ”sångare” som gruppen ”kompositörer” bestod av studerande vid Musik- högskolan i Piteå.
Urvalet baserades på att jag ville ha olika synvinklar på följsamhet, för att täcka in så många aspekter som möjligt. Alla i grupperna skulle subjektivt kunna svara på hur känsla, text och melodi hänger ihop i en låt. Jag tänkte att en kompositör lättare kommer in på hur hon eller han själv skulle åstadkomma följsamhet, medan en sångare lättare tänker på hur melodin och texten ligger i munnen. Värt att notera är att vissa av kompositörerna hade sångvana och att vissa av sångarna även komponerade, så några direkt vattentäta skott mellan grupperna var det inte.
Kort sagt ville jag veta hur mina referensgrupper ”med fräscha öron” uppfattade samman- smältningen av musik och text i mina låtar. Vilka låtar uppfattades som mest/minst följsamma och varför?
Att jag valde att använda mig av enkät berodde på att det möjliggjorde en klarare analys och gradering av låtmaterialets följsamhet än enbart gruppdiskussion skulle ha gjort.
Enkäten, åtföljd av en enkel inspelning av låtmaterialet med sång och gitarr samt leadsheet, lämnades ut och besvarades omedelbart före gruppdiskussionen. Den ställde frågan: Hur följer texten och melodin varandra i varje låt? Fem svarsalternativ gavs: mycket dåligt, dåligt, ok, bra, och mycket bra. Gruppdeltagarna uppmanades att lyssna på varje låt och följa med i leadsheet. De fick sedan ett par minuter på sig att svara efter varje låt. Var och en ringade då in det svar som passade bäst med hans/hennes uppfattning. Ett litet utrymme för anteckningar lämnades under varje enkätsvar, med uppmaning att gärna notera viktiga tankar inför
diskussionen.
3.5 Gruppdiskussion
För att vidareutveckla och motivera de svar som kommit fram, åtföljdes enkäten av en
gruppdiskussion med var och en av referensgrupperna. Den första forskningsfrågan (”Hur får man text och melodi att följa varandra?”) presenterades redan på enkätens framsida. Den andra (”Har det någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt?”) ställde jag aldrig rakt av, utan försökte indirekt påverka referensgrupperna att uttala sig omkring frågan.
Med utgångspunkt från min första forskningsfråga ville jag höra referenternas egna syn- punkter på följsamheten i varje låt, och deras tankar om hur man åstadkommer följsamhet mellan text och melodi. Jag ville leda så lite som möjligt för att inte deltagarnas svar skulle färgas alltför mycket av mina idéer. Diskussionen kom att handla dels om varje låts
följsamhet utifrån deltagarnas anteckningar, och dels om hur man åstadkommer följsamhet när man komponerar text och musik.
3.6 Min analys av enkäten och gruppdiskussionen
Efter genomförd enkät och gruppdiskussion läste jag igenom enkätdeltagarnas gradering, och noterade intressanta synpunkter i gruppdiskussionen. Jag omvandlade svarsalternativen till en skala 1-5 där 1 motsvarade ”mycket dåligt” och 5 ”mycket bra”, och räknade ut ett medeltal på hur varje låt graderats i varje grupp. Jag jämförde gruppernas kommentarer med mina egna tankar kring följsamhet, och jämförde våra respektive följsamhetsrankningar. Därefter gjorde jag ett diagram för varje låt för att få en grafisk översikt på gruppernas gradering.
4 Mina resultat
4.1 Dagbok
Av dagboken kan man utläsa hur arbetet kan gå till med att anpassa text och melodi till varandra. I den genomarbetade Nog är det vackert så det dödar lade jag text på melodi.
I textförfattandet närmade jag mig successivt melodins andemening/känsla med hjälp av synonymer; jag utgick från en första association och letade mig fram till den synonym som gav rätt känsla. Jag eftersträvade betoning på centrala ord.
Mycket mer (T) var lika genomtänkt som Nog är det vackert så det dödar. Jag arbetade med att bryta upp stroferna i den förkomponerade texten och göra melodin oförutsägbar.
Dawn var däremot en ganska ”spontanskriven” låt där textinspirationen kom i en strid ström och när jag lade på melodin upplevde jag det som att den föll på plats av sig själv. Jag noterade bland annat följande i dagboken:
”Jag tror att som alltid när man känner starkt för texten går det fort att skriva.
Melodin är enkel och låter som mycket annat.”
I Så faller regn (M) har harmoniken och arret inspirerat textens känsla minst lika mycket som sångmelodin.
4.2 Har det någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt?
Efter att ha slutfört komponerandet och dagboken gjorde jag en första bedömning.
Melodilåtarna var ofta mer genomarbetade och genomtänkta i sambandet melodi och text. På grund av detta bedömde jag, innan jag analyserat låtarna efter mina kriterier, att melodilåtarna var mer följsamma. Resultatet blev dock annorlunda efter analys enligt mina
följsamhetskriterier, som man kan se i tabellerna 1 och 2 på sidorna elva och tolv.
Tabell 1: Följsamhetsgradering av melodilåtarna, på en skala 1-5 där 1 betyder ”stämmer inte alls” och 5 betyder ”stämmer helt”. (Låtar i alfabetisk ordning)
Nog är det vackert så det dödar (M)
Så faller regn (M)
Vännernas vals (M)
Genomsnittlig kriterie- uppfyllelse Temavalet har
inspirerats av melodins karaktär
5 5 1 3,7
Valet av språk- ljud har inspi- rerats av melo- dins karaktär
4 1 2 2,3
Ordens och meningarnas språkmelodi stämmer med melodin
3 5 3 3,7
Ordens och meningarnas språkmelodi stämmer med melodin
2 5 5 4
Betoningar i melodin får bli betoningar i texten
3 5 5 4,3
Följsam- hetspoäng i medeltal
3,4 4,2 3 3,6
Melodilåtarnas genomsnittliga kriterieuppfyllelse blir då 3,6.
Tabell 2: Följsamhetsgradering av textlåtarna, på en skala 1-5 där 1 betyder ”stämmer inte alls” och 5 betyder ”stämmer helt”. (Låtar i alfabetisk ordning)
Dawn (T) En ensamsång (T)
Mycket mer (T) Genomsnittlig kriterie- uppfyllelse A) Melodin
illustrerar den övergripande känslan i texten
5 5 5 5
B) Melodin illustrerar
enskilda textbitar
4 4 2 3,3
C) Melodin följer språkmelodin
3 2 4 3
D) Melodins rytm följer språkrytmen
5 5 5 5
E) Betoningar i texten får bli betoningar i melodin
5 4 4 4,3
Följsam- hetspoäng i medeltal
4,4 4 4 4,1
Textlåtarnas genomsnittliga kriterieuppfyllelse blir då 4,1.
Den låt som visar det högsta följsamhetsvärdet är en textlåt, (Dawn), tätt följd av en melodilåt (Så faller regn). Strax under två likaplacerade textlåtar (Mycket mer och En
ensamsång). Under dem kommer, med något större avstånd, två melodilåtar, varav Nog är det vackert så det dödar rankas något högre än Vännernas vals.
Innan jag analyserade materialet efter mina följsamhetskriterier hade jag tyckt mig se att melodilåtarna var följsammare. Analysen visade snarast på motsatsen vid en första anblick, men när jag tänkte efter kom jag fram till att skillnaderna i gradering var så små att det antagligen inte hade någon betydelse för följsamheten vad man skrev först, text eller melodi.
Det blev tills vidare min tes.
På melodilåtarna tyckte jag mig ha lyckats bäst med att samordna betoningarna i text och melodi (E). Näst bäst lyckades jag med koordinera språkets rytm med melodins rytm (D). Att låta språkmelodin följa melodin (C) samt att låta temavalet inspireras av melodins karaktär (A) gick också bra, medan att låta språkljuden inspireras av melodins karaktär helt klart har varit svårare (kriterium B).
På textlåtarna tyckte jag mig ha lyckats bäst med att illustrera textens känsla med melodins (A) och att låta melodins rytm följa språkrytmen (D). Näst bäst gick det att koordinera
betoningar i text och melodi (E). Att illustrera enskilda textbitar med melodin (B) gick ganska bra och även att låta melodin följa språkmelodin (C) gick hyfsat. När jag såg på den
genomsnittliga kriterieuppfyllelsen upptäckte jag ett mönster: att koordinera språkets och melodins rytm och betoningar (D och E) verkade ha lyckats bra från båda hållen.
5 Referensgruppernas resultat
5.1 Hur får man text och melodi att följa varandra?
Sångarnas svar på den direkta frågan handlade nästan uteslutande om att melodin skall anpassas till språket så att betoningar, både språkmelodiska och betydelsemässiga, hamnar rätt. Att text och melodi förmedlar samma känsla nämndes också som positivt för
följsamheten. Kompositörernas svar varierade mer. Två av dem menade att man helst bör skriva text och melodi samtidigt. En tyckte att man lika gärna kunde skriva melodin först, och en talade om två möjliga val när man lägger melodi på en text: följsamhet mot textens rytm och följsamhet mot textens betydelse.
Såhär svarade sångarna:
”Man måste ju, tror jag, lyssna till språket, svenska språket, och dess betoningar. Om man kan följa det i en melodi så har man ofta hälften vunnet, för att folk förstår vad man sjunger om. Man får fram väldigt mycket text om man har samma typ av betoningar.”
”Språkrytmen skall bli rätt, att man läser texten, och utgår ifrån det. Och det blir ju alltid mycket känsligare i svenskan, som är vårat eget språk. Engelskan kan man ju komma undan mycket med, tycker jag.”
”Så man inte lägger betoningen på ’it’s’ eller som utfyllnadsord”
“Att det förmedlas samma känsla” [I melodin som i texten]
”Jag tycker att Dawn fungerade väldigt bra just textmässigt, och melodimässigt, för nästan alla ord som är på till exempel en etta i takten är betonade ord och som också känns motiverade att dom är betonade i texten. ’nothing grows in this dark place, love’ sen, ’you’ll be safe through the battle zone’ och ’face’, och ’strongest of hearts I know’, ’Don’t you reckon it’s time to go?’”[takt 4-15, CD spår 1, 00.12-00.42]
Såhär svarade kompositörerna:
”du sjunger [text] när du komponerar.”
…”för att skriva en melodi och sen sätta text på det…jag brukar i alla fall märka av det. Att det är liksom påsatt, påklistrat.”
”Jag tror att det går lika bra att skriva melodin först och text sen.(...)”
”Men sen finns det ju ofta två aspekter av vad man vill ta fram i texten. Dels den faktiska betoningen av fraser, dels betydelsen av frasen. Alltså om vi har här en…vi hade just Dawn framför: …”but nothing grows in this dark place”. Rytmiskt sett så funkar det ju perfekt, alltså, det ligger jättebra, rytmen är som man pratar frasen. Men:
”ingenting växer i en mörk plats”, det är ju nåt av det mest passiva man kan komma till, och det är det mest rytmiserade stället i hela låten. Så att det liksom…där har man två aspekter som verkligen säger mot varandra.
Textsatsen säger den här rytmiken, betydelsen kanske säger långa halvnoter, för det är faktiskt inte ett skit som växer.”[takt 8, CD spår 1, 00.23]
5.1.1 Rytm och melodi
De kriterier som kommenterades mest i grupperna var språkrytm och språkmelodi i
kombination med musikalisk rytm och melodi. Det innefattade också betoningsparametern, att melodins och textens betoningar bör vara desamma. Argumentet att melodin skulle följa språkets naturliga rytm och melodi var mycket vanligt. Jag fick uppfattningen att för några gruppmedlemmar var detta vad de förknippade med begreppet följsamhet när de först kom in
i diskussionen. Sångarna var särskilt uppmärksamma på små melodivändningar, som
uppåtgående melodi vid frågor och dylikt. Rytm, melodi och betoningar är också de begrepp som diskuteras mest i litteraturen jag läst för arbetet. Man kan anta att de är de parametrar som är lättast att iaktta och mäta, och där det är lättast att vid en snabb genomlyssning lägga märke till spänningar mellan melodi och text, när det ”inte stämmer”.
5.1.2 Känsla, betoningar
I grupperna noterades alltså att följsamhet kunde vara mer än melodins samspel med
språkrytm och språkmelodi. I en låt där melodin inte följer den naturliga talspråksrytmen kan betoningar och känsla i melodi och text ändå följa varandra. Följande sade några av
kompositörerna om Nog är det vackert så det dödar [s.42, CD spår 5]:
”Nog är det vackert så det dödar, när det hände nåt rytmiskt där, då fick man ju allt fokus dit för att allting annat var så rakt. Så att varje förändring fick ett helt annat värde.”
”även om jag skulle titta såhär bara så följer ju egentligen melodin ingenting liksom, för att den är så statisk och så, men som helhet, och det du försöker säga med texten kommer ju fram bejublande bra med det här tricket. Jag får nån slags gregorian chant-känsla och psalmundertoning i bakhuvudet när jag hör det, liksom, just för att det blir så stilla. Och det är ju liksom det nånstans som är budskapet.”
5.1.3 Känsla, subjektivt och kulturellt
De svåra begreppen känsla och stämning kom också upp. Dessa är ju i hög grad subjektiva, vilket också märktes i diskussionen. Dock har vi i den västerländska musikkulturen vissa gemensamma referensramar, som gör att omdömena ofta överensstämmer, vi ”vet” att när musiken låter på ett visst sätt så är den glad, ledsen, etc.
Trots delvis gemensamma referensramar uppfattade jag och grupperna inte alls samma känsla i några låtar. Det som för mig var ytterst följsamt i känslobegreppet var oföljsamt för en del gruppmedlemmar. Här kommer det subjektiva in, samt betydelsen av vilken musik man kan och vad man lyssnar på hemma.
Detta var särskilt tydligt i Så faller regn, där jag använt mig av en flamencoinspirerad harmonik och en text med många metaforer, ödesbundenhet och kopplingar mellan kärlek/åtrå och död. Inte ovanligt i min harmoniska inspirationskälla flamencon, men tydligen känslo- mässigt svårförståeligt för många i referensgrupperna, som istället för ödesbunden åtrå uppfattade sorg. Så här sade några av sångarna om Så faller regn:
…”nästan på alla verserna på den här låten så går det en linje uppifrån och ner. Och ’det är en galenskap som inte har nån bot, när jorden drar mig kan jag inget sätta mot’, det känns som … lite förtvivlan, och då vill jag ha uppåt istället för neråt. … Man är lite förtvivlad över det här, man vill uttrycka sig. Då vill jag att det ska gå uppåt.” [takt 3-10, CD spår 3, 00.15-00.40]
”För när man strävar uppåt, det är mycket jobbigare att gå nerifrån och upp röstmässigt … Och när en melodi går neråt, så är det som om jag redan gett upp. Jag går ner till graven. Och det är kanske det du vill uttrycka.”
Detta hade jag inte räknat med när jag skrev låten, som i dessa gruppmedlemmars öron var känslomässigt oföljsam i flera fraser. Känslomässig följsamhet är alltså både subjektiv och traditionell: subjektiv dels därför att var och en uppfattar känslor olika, dels därför att var och en trots musikaliska kulturgränser ofta kan uppfatta grundläggande mänskliga känslor;
traditionell därför att både lyriken och musiken har sina kulturbundna uttryckssätt. Det gör känsloparametern särskilt svårmätbar.
5.1.4 Ordmåleri
Madrigalismer (mitt ursprungliga kriterium B för textlåtar, ”melodin illustrerar enskilda textbitar”) kom också upp i samtalen, ibland hade man uppfattat dem i låten och upplevt dem som följsamhet mellan text och melodi. Ett exempel som nämndes av många var den
nedåtgående melodin till strofen ”så faller regn” [s 36, takt 11, CD spår 3, 00.42].
5.1.5 Harmonik och ackompanjemang
Referensgrupperna tillförde två viktiga parametrar för melodins och textens följsamhet som jag förbisett; d.v.s. harmoniken och ackompanjemanget. Jag hade valt att frikoppla dem för att inte få ett för brett undersökningsområde, men flera deltagare menade att de inte gick att räkna bort då den har så stort inflytande på hur man uppfattar stämningen och känslan i melodin.
Såhär sa en av kompositörerna om varför hon upplevt refrängen (repbokstav C, F, J och K) i Dawn som följsam:
”Det kanske har mycket med harmoniken att göra, alltså hur texten och melodin och harmoniken sitter ihop.
…just när man kommer till ’the morning sun’…det blir lite mer ’durigt’ där.” [takt 20-24, CD spår 1, 00.52- 01.02]
En annan gruppmedlem kommenterade harmoniken, och även ackompanjemanget, i Dawn på detta sätt:
…”den här refrängen [repbokstav C, F, J, K] skulle ju inte funka lika bra, eller dom här långa, synkoperade: ’run run, run, run, run ’ ifall vi inte hade den här täta harmoniken eller rytmiken i versen, då skulle inte det här kännas så upplättande, därför att man har en ganska kompakt rytmik, … du för framåt och berättar, alltså, det blir ju som ett recitativ, att du berättar, du för handlingen framåt för att komma till det här. Varför berättar jag det här? Jo, därför att jag måste springa, springa, springa…och då blir det som ett slags, förlösande, den här lättare synkoperade” [takt 4-30, CD spår 1, 00.12-01.12]
samma person uttryckte sig också om harmonikens betydelse för låtmaterialet över lag:
”texten följer harmoniken så djävulskt bra, och gitarrarrangemanget. Där tycker jag att det smälter ihop djävligt bra, och då spelar det liksom, tycker jag, ingen större roll hur egentligen melodiken ter sig, så länge texten går fram. För att man skapar en stämning som stämmer överens med texten. Det var det första jag tänkte”.
En av sångarna talade om harmonikens betydelse för upplevelsen av känslan i En ensamsång, och därmed för bedömningen av följsamhet mellan text och melodi.
”Det som jag tyckte var svårt här, det var ibland att särskilja stämningen i låten som sådan, alltså, för ackorden, harmoniken spelar ju jättestor roll för hur texten målas. (...) Bakgrund, det känns jätteviktigt, och då spelar det ingen roll om du har melodi i dur eller en melodi som när man sjunger den utan några ackord till låter ganska glad, men så fort man får harmoniken till så kanske det löser en och annan undermening i texten. Understryker.”
[s. 33, CD spår 2]
5.1.6 Sammanfattning
Gruppmedlemmarna uppfattade alla mina kriterier för följsamhet utom kriterium B för melodilåtar, d.v.s.: ”Valet av språkljud har inspirerats av melodins karaktär”. De lade
dessutom till harmonik- och kompbegreppet, som jag prioriterat bort, men som också dök upp i referenslitteraturen. Vi hade dock inte samma uppfattningar om följsamheten i varje låt.
5.2 Har det någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt?
5.2.1 Referensgruppernas gradering av följsamheten mellan text och musik i melodilåtarna (låtar i alfabetisk ordning)
mycket dåligt
dåligt ok bra mycket
bra 0
1 2 3 4 5 6
Vännernas vals
kompos.
sångare
Hur följer text och melodi varandra i varje låt?
antal personer
mycket dåligt
dåligt ok bra mycket
bra 0
1 2 3 4 5 6
Nog är det vackert så det dödar
kompos.
sångare
Hur följer text och melodi varandra i varje låt?
antal personer
mycket dåligt
dåligt ok bra mycket
bra 0
1 2 3 4 5 6
Så faller regn
kompos.
sångare
Hur följer text och melodi varandra i varje låt?
antal personer
5.2.2 Referensgruppernas gradering av följsamheten mellan text och musik i textlåtarna (låtar i alfabetisk ordning)
mycket dåligt
dåligt ok bra mycket
bra 0
1 2 3 4 5 6
En Ensamsång
kompos.
sångare
Hur följer text och melodi varandra i varje låt?
antal personer
mycket dåligt
dåligt ok bra mycket
bra 0
1 2 3 4 5 6
Mycket mer
kompos.
sångare
Hur följer text och melodi varandra i varje låt?
antal personer
mycket dåligt
dåligt ok bra mycket bra 0
1 2 3 4 5 6
Dawn
kompos.
sångare
Hur följer text och melodi varandra i varje låt?
antal personer
5.2.3 Kompositörernas rangordning av låtmaterialet efter följsamhet (mitt medeltal på gruppens följsamhetspoäng)
Nog är det vackert så det dödar (M), Så faller regn (M): 4,5 Vännernas vals (M): 4,2
Dawn (T): 4
Mycket mer (T): 3,8 En ensamsång (T): 3,7
Så faller regn (M) [s.36, CD spår 3] och Nog är det vackert så det dödar (M) rankades högst av kompositörerna. I den förstnämnda upplevde man följsamhet när känslan i text och melodi överensstämde samt i madrigalismer som den nedåtgående melodin till textfrasen ”så faller regn” [takt 11, CD spår 3, 00.42].
I Nog är det vackert så det dödar [s.42, CD spår 5] hörde man följsamhet i den statiska melodin. Med lika notvärden åt de flesta stavelser gav melodin lika värde åt alla ord, men vid minsta avvikelse från det statiska i rytm och tonhöjd gav den i stället extra eftertryck åt viktiga stavelser eller ord. Man upplevde att textens budskap kom fram genom melodin, och att låten var klar och tydlig. Man påpekade oföljsamheten mellan språkrytm/rytm och språkmelodi/melodi, men den ansågs som positiv för låten som helhet, i och med att den gjorde texten tydligare.
Vännernas vals (M) [s.44, CD spår 6] rankades som trea. Någon nämnde naturlig frasering och att ”texten faller på plats” som positivt för följsamheten. Annars diskuterade vi mycket oklarheter i låten. Betoningar, pauseringar och språkrytm ifrågasattes, dels på grund av att de kunde ha betydelse för texttolkningen (vilket ord man väljer att betona, d.v.s. vilket ord som blir viktigast). Dessutom förekom det skillnader mellan den noterade melodin och min insjungning av densamma [takt 12-13, CD spår 6, 00.21]. Det kom fram spörsmål om huruvida jag hade låtit melodin köra över vissa ord.
Dawn (T) [s.29, CD spår 1] kom fyra. Kompositörerna hade mycket delade meningar om låten. Vissa tyckte att refrängen (repbokstav C, F, J, K) var rytmiskt följsam, men inte versen, samt att den myckna texten i versen gjorde den otydligare och att vissa ord föll bort. Någon ansåg att refrängens betydelse blev klarare med hjälp av harmoniken. Ytterligare någon tyckte att låten var rytmiskt och betoningsmässigt följsam, men att melodins karaktär inte
överensstämde med textens budskap. Det sades också att den mångordiga versen var naturlig och drivande och uppmanade till lyssning. Dessutom tyckte en i gruppen att det berättande drivet i versen hjälpte lyssnaren att förstå följsamheten mellan melodin och textens känsla i refrängen och vice versa.
Mycket mer (T) [s.39, CD spår 4] kom femma. Också här gick meningarna starkt isär. Det som bland kompositörerna kom att kallas ”de spräckta fraserna”, det vill säga att den rörliga och lite oroliga versmelodin ”pausade” texten på oväntade ställen, diskuterades livligt. Några tyckte det var roligt och att de underströk textens budskap, i vissas ögon kom de till och med att illustrera titeln. De som upplevde följsamhet i låten tyckte melodin var lekfull, ”knölig”
och charmig och underströk den förälskade och osäkra texten. De som inte upplevde någon följsamhet i låten - någon tyckte den var minst följsam av alla - ansåg att de ”spräckta fraserna” var obekväma och bråkade med språkrytmen, samt att betoningar hamnade på oväntade ställen, t.ex. på tvåan. Det hördes också åsikter om att sångtekniska svårigheter satte käppar i hjulet för följsamheten. Stort omfång och långa fraser gav andningar mitt i meningar och otydligt uttalade ord.
Också angående En ensamsång (T) [s.33, CD spår 2] gick åsikterna isär. Sammanlagt hamnade den lägst i följsamhetsgraderingen, men en i gruppen rankade den högst. Det påpekades att följsamheten varierade från vers till vers. Man påpekade också att jag på CD:n hade rytmiserat om vissa ställen i låten, så att den insjungna versionen och den noterade blev något olika [t.ex. t 56-57, CD spår 2, 02.14-02.19]. Omrytmiseringen av detta ställe upplevdes som positiv för följsamheten i den här låten.
5.2.4 Sångarnas rangordning av låtmaterialet efter följsamhet (mitt medeltal på gruppens följsamhetspoäng)
Vännernas vals (M), Dawn (T): 4,5 Nog är det vackert så det dödar (M): 4,2 Så faller regn (M), En ensamsång (T): 3,7 Mycket mer (T): 3,5
Vännernas vals (M) och Dawn (T) rankades högst av sångarna. I Vännernas vals [s.44, CD spår 6] ansåg man att melodin och texten ”gifter sig bra” och ”förmedlar samma känsla”.
Någon påpekade att låten hade ett sakligt framlagt, enkelt budskap som var lätt att förstå.
Trots det fick låten också kritik för otydlighet:
”Texten skulle kanske behöva fler andningspauser, ’frasering’ så att flödet hejdas och man förstår innebörden.”
Sångarna upplevde följsamhet i Dawn [s.29, CD spår 1] för att versmelodin passade bra till berättandet och den framåtdrivande refrängmelodin passade bra till orden ”run run”.
”Run-avsnittet har upprepning som befäster rörelsen i att springa, ’far-far-away’” [takt 20-30, CD spår 1, 00.52- 01.12]
Kritik framfördes dock mot mångordighet i versen [takt 4-19, CD spår 1, 00.12- 00.50] där någon menade att melodin emellanåt inte följde talrytm och språkmelodi, samt att ”fel” ord fick betoning eller tyngdpunkt. Motsatsen hävdades också, att det över lag var hög ton på viktiga ord. Väl betonade ettor upplevdes som följsamt. Det påpekades också att jag följt textens innebörd i harmoniken.
Nog är det vackert så det dödar (M) [s.42, CD spår 5] hamnade trea i rangordningen. En gruppmedlem tyckte att låten var tydlig och hade fin frasering samt att ”orden får betydelse i melodin”. En annan upplevde den reciterande versen som undervisande. En tredje tyckte att det var vågat att vara entonig till texten och att det var ”effektfullt och talande”. ”Kändes väldigt sammanfogat” sa en fjärde om låten generellt och gillade även att ordet ”högst” hade högsta tonen [takt 32, CD spår 5, 00.42]. En femte gruppmedlem tyckte att text och melodi följde varandra bra i låten, trots att melodin drog ut på ordet ”dödar” på ett onaturligt sätt.
[takt 36, CD spår 5, 00.51]
Så faller regn (M) och En ensamsång (T) kom fyra. Så faller regn [s.36, CD spår 3] fick kritik för instrumentfrasering; det påpekades att språkmelodin inte kom fram och att texten var underordnad melodin. Den fallande refrängmelodin kopplades samman med regnets fallande. Känslan tolkades omväxlande som sorg, vemod eller frustration, men någon började fundera på om ”galenskapen” i början på texten kanske inte var så farlig eftersom den
besjöngs i melismer. Flera önskade att strofen ”gör mig glad” [takt 14-16, CD spår 3, 00.51]
skulle ha tydligare melodisk riktning uppåt för att den inte skulle upplevas som ledsen.
Betoningen på ”så” i frasen ”så faller regn” ifrågasattes då man undrade om jag pratade om
hur regnet föll eller om att regnet föll [takt 11, CD spår 3, 00.42]. I takt 14 upplevdes melodin som oföljsam då den ”stannar upp flödet” och ”stakar fram” [CD spår 3, 00.51].
I En ensamsång (T) [s.33, CD spår 2] tyckte många att känslan i melodin och texten hade olika uttryck. Det kommenterades också att det just i denna låt var svårt att inte ta med harmoniken i beräkningen. Enstaka textstrofer kommenterades som bra eller dåligt illustrerade av melodin:
”Bra beskrivet genom träden går vinden= böljande melodi, böljande vind. Bra med tillagt gliss på slutet, förstärker saknaden.” [takt 13-17, CD spår 2, 00.32-00.43]
Jag fick mycket kritik för melodins rytmisering vs textens talspråk i uppgången till refrängen.
Det upplevdes som konstig svenska och som att texten kändes ”anpassad efter melodin” [s.35 takt 56-60, CD spår 2, 02.14-02.25].
Mycket mer (T) [s.39, CD spår 4] ansågs ha lägst följsamhetsgrad. Den fick ytterst blandad kritik, följsamheten bedömdes som allt från dålig till mycket bra. Flera menade att texten var underordnad melodin. Flera påpekade att melodin var svårsjungen och att texten därför inte kom fram ordentligt. Låten kritiserades också för att vissa ord fick konstig betoning av melodin och för att vissa viktiga ord inte illustrerades tillräckligt väl av melodin. Det som upplevdes som följsamt var framför allt textens känsla/andemening i samband med en
”oförutsägbar” melodi.
”Lite oförutsägbar melodi passar med känslan (sprallig) av kärlek och att inte förstå fullt ut.”
5.2.5 Sammanfattning av referensgruppernas bedömning och rangordning av låtmaterialet
Inom grupperna kunde åsikterna om följsamheten i varje låt vara mycket spridda, men ibland var det mer konsensus inom varje grupp; kompositörerna rankade melodilåtarna högst.
Sångarna däremot visade inga sådana preferenser när de rangordnade låtarnas följsamhet.
Flera gånger fanns det synpunkter som gick igen i båda grupperna.
Två låtar rankades lågt av båda grupperna: Mycket mer (T) lägst av sångarna och En ensamsång (T) lägst av kompositörerna. Kompositörerna var mer oeniga i sin bedömning av En ensamsång än sångarna. De flesta sångarna ansåg följsamheten vara ”bra” men de framförde ändå en hel del kritik.
Mycket mer var den låt man var mest inbördes oense om i bägge grupperna. Dock var både de som kritiserade följsamheten och de som berömde den ense över gruppgränserna i sina omdömen. Bristande följsamhet upplevdes av dem som menade att språket fått vika för melodin. Följsamhet upplevdes av dem som hörde en överensstämmelse mellan textens och melodins känsla.
Två låtar rankades högt av båda grupperna, Nog är det vackert så det dödar (M) högre av kompositörerna, Vännernas Vals (M) högre av sångarna. Kompositörerna var något mera eniga i sin bedömning i bägge fallen.
Nog är det vackert så det dödar fick nästan ingen kritik. Man ansåg i bägge grupperna att den var tydlig. Följsamheten verkade främst röra sig om överensstämmelse mellan känsla i text och melodi, samt melodins förmåga att tydligt förmedla texten. Den oföljsamhet som ändå nämndes mellan språkmelodi och musikalisk melodi samt språkrytm och musikalisk rytm kunde upplevas som positiv för låtens uttryck och tydlighet, eller som en acceptabel kompromiss.
I Vännernas vals innebar följsamheten för kompositörerna naturlig frasering och att
”texten faller på plats”. Möjligtvis kan detta innebära något som liknar tanken hos en av sångarna om att melodin och texten ”gifter sig bra”. Annars gick både positiva och negativa
Så faller regn (M) bedömdes olika av de olika grupperna: kompositörerna rankade den högt och sångarna rankade den lågt. Kompositörerna var dock mera eniga i sin bedömning.
I bägge grupperna tyckte man att madrigalismer som den nedåtgående melodin till textfrasen
”så faller regn” bidrog till följsamheten. Kompositörerna tyckte att känslan i text och melodi överensstämde, medan de flesta sångare var av motsatt åsikt. Sångarna kritiserade också låten då de menade att texten var underordnad melodin.
Dawn (T) bedömdes också den olika av de olika grupperna. Sångarna rankade Dawn betydligt högre än kompositörerna. Det fanns enighet över gruppgränserna i många bedömningar. Representanter från båda grupperna tyckte att versmelodin passade bra till berättandet i versen, att den framåtdrivande refrängmelodin passade bra till orden ”run run”, samt att melodin var rytmiskt oföljsam på några ställen. Från båda hållen menade man också att jag låtit harmoniken följa textens innebörd. Kompositörernas enkätresultat på Dawn hade något större spridning, och kompositörerna var också något mera oense i diskussionen om låten än sångarna.
5.3 Sammanfattning av enkät och gruppdiskussion
5.3.1 Hur får man text och melodi att följa varandra?
Man kan tydligt se att vissa låtar genomgående rankades högt i bägge grupperna (Nog är det vackert så det dödar och Vännernas vals, båda melodilåtar). Vill man att en åhörare skall uppfatta följsamhet mellan text och melodi skall man alltså enligt mina referensgrupper vara tydlig. Man låter känslan i text och melodi vara densamma. Man låter melodin tydliggöra texten genom enkel rytmik och melodik där avvikande toner och rytmer sammanfaller med viktiga ord. Men följsamheten behöver inte existera på alla plan för att text och melodi skall kännas sammansmälta: i Nog är det vackert så det dödar sammanfaller inte melodins recitativ med en normal språkrytm, och den musikaliska melodin sammanfaller inte alltid med
språkmelodin. Det är ett val som i bästa fall upplevs som förtydligande av låtens budskap och i alla fall som en acceptabel kompromiss. Har man ett sakligt framlagt, tydligt budskap och låter texten och melodin förmedla samma känsla upplevs också följsamhet (Vännernas vals).
Lika tydligt kan man se att vissa låtar rankades lågt (Mycket mer och En ensamsång, båda textlåtar). Vill man ta intryck av referensgruppernas omdömen skall man alltså inte låta melodin bråka med språkrytmen, språkliga betoningar eller den ”naturliga” fraseringen av en mening om man vill att en åhörare skall uppleva melodin och texten som följsamma mot varandra. Man skall heller inte låta melodins sångtekniska svårighetsgrad gå ut över artikulationen eller fraseringen.
Vissa av referenspersonerna bortser dock ifrån allt ovanstående i Mycket mer, eftersom känslan i den ”knöliga” melodin följer den osäkra, förälskade känslan i texten.
I de låtar som grupperna rankade olika fanns ändå viktiga gemensamma synpunkter, både positiva och negativa. Om Dawn (T) tyckte medlemmar ur bägge referensgrupperna att: a) det finns rytmisk oföljsamhet mellan text och melodi på vissa ställen; b) harmoniken följer
textens innebörd; c) versmelodin passar bra till berättandet i versen. I Så faller regn (M) associerade båda grupperna den fallande refrängmelodin till det fallande regnet, och upplevde detta som följsamt. Gruppernas gemensamma synpunkter kan vara uttryck för det som är karaktäristiskt och lätt att uppfatta i låtarna.
5.3.2 Har det någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt?
Ser man på sångarnas bedömning över lag har det ingen betydelse för följsamheten om man skrivit texten eller melodin först. Kompositörerna däremot verkar tycka att melodilåtarna är följsammare. Möjligen kan en människas musikaliska/textmässiga genrebakgrund och
musikaliska yrkesinriktning ha betydelse för hennes bedömning av följsamhet mellan text och musik. Grupperna tycker alltså olika. Det skulle kunna tyda på att det inte har någon betydelse vad man börjar med, text eller melodi. Det skulle också kunna tyda på att följsamhet, vid en snabb genomlyssning, är en sak för sångare och en annan för kompositörer, men det är en helt annan uppsats.
6 Resultatdiskussion
6.1 Självkritik
Jag valde att ha referensgrupper från Musikhögskolan, där jag själv studerade. Det var i sig inget fel i det, men eftersom jag ville ha en referensgrupp med kompositörer från skolan innebar det att den bestod av mina kurskamrater från arrangering och komposition. Det kan ha inverkat på objektiviteten. En av deltagarna i gruppen hade körat på en konsert där jag
redovisade låtmaterialet jag skrivit till uppsatsen. Flera andra i gruppen hade varit på
konserten. Min ursprungliga idé var att ha intervjuerna innan konserten. När det inte blev så, fick jag acceptera att några av deltagarna hört låtarna innan och att olika gruppmedlemmar därmed kunde ha olika infallsvinklar på låtarna.
Bland sångarna fanns det också en kurskamrat till mig, samt en sångerska som var med och repade inför inspelningen av låtarna som ingick i den praktiska delen av C-arbetet. Hon hade även varit på konserten.
Många i grupperna kände mig, flera hade en viss förförståelse av låtarna och ämnet för min uppsats. Att folk hade hört musiken tidigare hade jag kunnat undvika genom att ha förberett och genomfört enkät och gruppdiskussion tidigare. Att några hade hört talas om ämnet för uppsatsen berodde på att jag berättat för några kurskamrater om ämnet för min uppsats innan jag bestämt hur referensgrupperna skulle se ut. Sedan blev det tyvärr så att av de
kompositionsstudenter som fanns tillgängliga för att delta i enkäten hade några hört något om ämnet för uppsatsen.
Den samlade förkunskapen om ämnet för min uppsats bland kompositörerna var: ”hur texten går ihop med musiken”. Detta kände också min kurskamrat bland sångarna till. Det var inte idealiskt att jag råkat informera vissa om så pass mycket innan jag valde grupper, men de kände inte till mitt fokus på just melodi och text, inte heller något om kompositionsmetoden med tre textlåtar och tre melodilåtar.
Uppspaltningen i följsamhetskriterier A-E var onödigt krånglig, och borde ha varit mera genomtänkt. Kriterium A för följsamhet i melodilåtar, ”Temavalet har inspirerats av melodins karaktär”, är för snävt formulerat. Ett bättre ordval skulle ha varit: ”Texten illustrerar den övergripande känslan i melodin”. På så sätt hade kriterium A för melodilåtar blivit en spegling av kriterium A för textlåtar, ”Melodin illustrerar den övergripande känslan i texten”. En ännu bättre formulering hade varit om man tog bort ordet ”övergripande” och fick kvar: ”Texten illustrerar känslan i melodin” vs ”Melodin illustrerar känslan i texten”.
Det snävt formulerade kriterium A fick fatala konsekvenser för min egen bedömning av Vännernas vals. Jag ansåg inte att jag kunde gradera följsamheten enligt kriterium A högre än 1 (mycket dålig följsamhet) eftersom jag bestämt vad låten skulle handla om innan jag skrev melodin. Detta trots att texten visst illustrerar känslan i melodin. Min bedömning gjorde alltså att Vännernas vals hamnade lägre i följsamhetsrangordningen än vad den borde.
Mina kriterier kan diskuteras, de är visserligen rimliga var för sig, men min idé att de skulle vara speglingar av varandra bryts redan med kriterium B, där kriterierna på vardera sidan är helt olika. Kriterium B för melodilåtar är: ”Språkljuden har inspirerats av melodins karaktär”, medan kriterium B för textlåtarna lyder: ”Melodin illustrerar enskilda textbitar”.
Detta är förvirrande. Bägge är aspekter av följsamhet som borde förekomma på bägge sidor.
Det första syftar på ordmåleri som t.ex. madrigalismer. Man kan lika gärna måla melodin med ord som orden med melodin. Det andra syftar på anpassning av klangen i texten och melodin, som också kan göras från bägge håll. Vill man behålla dessa kriterier hade en bättre
formulering börjat med att man gjorde två kriterier av kriterium B: ”Melodiska fraser målas med ord” respektive ”Textfraser målas med melodi” samt ”Ordens klang anpassas efter melodins klang” respektive ”Melodins klang anpassas efter ordens klang”. Jag skulle alltså ha behövt utöka antalet kriterier till sex för att få med samtliga kriterier för båda låtkategorierna.
