Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och även den cancerform som är mest studerad. Att drabbas av bröstcancer genererar i ett lidande trots att sannolikheten för att överleva efter att ha diagnostiserats med bröstcancer har ökat. Kirurgi är den primära behandlingen vid bröstcancer vilket ökar behovet att vidare studera hur detta påverkar livskvaliteten samt hur det kan påverka kroppsuppfattningen. Förändringar av kroppsuppfattningen och livskvalitet i relation till sexualitet skapar lidande, därav behöver vård- och omsorgspersonal ha kunskap kring detta då lidandet är motivet till all vård.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi upplever sin kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet.
Metod: Deskriptiv litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.
Resultat: Mastektomi tenderar att ha inverkan på kvinnors kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet. De mest framträdande resultaten var att ärrbildningen och att
samhällets normer hade en påverkan på kvinnors kroppsuppfattning samt att den feminina identiteten rubbades vid förlusten av bröstet. Vidare påvisar denna studie en negativ förändring av kvinnors livskvalitet i relation till sexualitet på grund av den förändrade kroppsuppfattningen.
Slutsats: Kroppsuppfattningen och livskvaliteten i relation till sexualitet påverkades negativt till följd av mastektomi.
ABSTRACT
Background: Breast cancer is today the most common form of cancer in women and also the most studied form of cancer. Breast cancer generates in a suffering even though the
probability of surviving after being diagnosed with breast cancer has increased. Surgery is the primary treatment for breast cancer, which increases the need to further study how this affects the quality of life and how it can affect body perception. Changes in body perception and quality of life in relation to sexuality create suffering, hence care and nursing staff need to have knowledge about this as suffering is the motive for all care.
Aim: The purpose of this study is to investigate how women with breast cancer who have undergone a mastectomy experience their body perception and quality of life in relation to sexuality.
Method: Descriptive literature study of scientific articles with a qualitative approach.
Results: Mastectomy tends to have an impact on women's body image and quality of life in relation to sexuality. The most prominent results were that scarring and societal norms had an impact on women's body image and that the feminine identity was disturbed in the loss of the breast. Furthermore, this study shows a negative change in women's quality of life in relation to sexuality due to the changed body perception.
Conclusion: Body perception and quality of life in relation to sexuality were negatively affected because of mastectomy.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION ...3
1.1 Bröstcancer och mastektomi...3
1.2 Mastektomi och kroppsuppfattning...3
1.3 Kvinnans sexualitet...4
1.4 Livskvalitet...5
1.5 Förväntningar av sjukvården...6
1.6 Teoretisk referensram...7
1.6.1 Att lindra lidande och sträva efter hög livskvalitet...7
1.7 Problemformulering...8 1.8 Syfte...8 1.9 Frågeställningar...8 2. METOD...9 2.1 Design ...9 2.2. Datainsamlingsmetod...9 2.2.1 Sökförfarande...9 2.2.2 Inklusionskriterier...9 2.2.3 Exklusionskriterier...9 2.2.4 Urval av artiklar...10 2.3 Kvalitetsanalys...10 2.4 Resultatnalys...11 2.5 Forskningsetiska överväganden ...11 3. RESULTAT ...11
3.1 Den förändrade kroppsuppfattningen...12
3.1.1 Att beskåda sina ärr ...12
3.1.2 Normer och dess påverkan på kroppsuppfattningen...12
3.1.3 Den feminina identiteten...13
3.1.4 Den upplevda kroppen ...13
3.2 En förändrad livskvalitet i relation till sexualitet...14
3.2.2 Det förändrade sexlivet...15
4. DISKUSSION...16
4.1 Resultatdiskussion ...16
4.1.1 Huvudresultat...16
4.1.2 Den förändrade kroppsuppfattningen...16
4.1.3 En förändrad livskvalitet i relation till sexualitet...18
4.2 Metoddiskussion...20
4.3 Slutsats...22
1. INTRODUKTION
När en kvinna drabbas av bröstcancer berörs hela hennes livssituation. Sjukdomen kommer påverka hälsan och det liv kvinnan en gång hade, tas mer eller mindre ifrån henne vid en bröstcancerdiagnos. Kvinnan kommer stå inför ett svårt lidande och sjukdomen kan innebära ett hot mot den totala existensen (Cullberg, 2006; Karlsson, 2012 refererad i Wiklund Gustin, 2015). Bröstcancer är idag den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Inom
cancerforskning är bröstcancer den typ av cancer som blivit mest studerad. Sannolikheten att överleva efter att ha diagnostiserats med bröstcancer har ökat (Fahad Ullah, 2019;
Folkhälsomyndigheten, 2020), vilket även ökar behovet att vidare studera hur detta påverkar kvinnors kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet.
1.1 Bröstcancer och mastektomi
Bröstcancer är en tumörsjukdom och behandlas i Sverige med antingen enbart kirurgi eller kirurgi i kombination med strålbehandling och farmaka. Den vanligaste tekniken vid kirurgi för bröstcancer är idag en bröstbevarande teknik vilket utgör ca 68% av fallen. Men i vissa fall utförs mastektomi vilket innebär att hela bröstet avlägsnas. Andelen mastektiomier har på senare tid minskat på grund av tidig diagnostisering men utförs än idag beroende på bland annat tumörstorlek, sjukdomsstadier, lokalt återfall med tidigare bröstbevarande kirurgi med strålbehandling (RCC Kunskapsbanken, u.å.). Detta ingrepp utförs om det slutgiltiga
1.2 Mastektomi och kroppsuppfattning
Att drabbas av bröstcancer samt att förlora en kroppsdel förändrar personens upplevelse av sin identitet och förändrar med tiden hennes relation till det upplevda jaget (Cullberg, 2006; Karlsson, 2012 refererad i Wiklund Gustin, 2015). Kvinnans bröst kan vara starkt kopplad till hennes kroppsuppfattning och om det avlägsnas kan det orsaka lidande såväl fysiskt som psykiskt (Hungr et al., 2017; Markopolous et al., 2009). En studie utförd av Gass et al. (2017) visade att mastektomi kan ha negativ inverkan på kroppsuppfattningen vilket stärks av studien utförd av Fobair et al. (2006).
Mastektomi kan skapa ett psykiskt lidande hos kvinnan vilket i sin tur påverkar livskvaliteten (Tjemstad et al., 1998, refererad i Myklebust Sørensen & Almås, 2011). Tidigare har
forskning främst fokuserat på utvärdering av cancerbehandling vilka undersökte behandling, återfall och överlevnad. Mindre uppmärksamhet har fokuserats på hur sjukdomen och dess olika behandlingar har påverkat patienten,till exempel hur en mastektomi kan komma att påverka livskvaliteten hos patienterna.
1.3 Kvinnans sexualitet
För en kvinna är det viktigt att känna sig feminin och attraktiv. Självkänslan spelar en viktig roll eftersom upplevelsen av den egna identiteten påverkas av kroppens kön, varpå
självkänslan står i relation till upplevelsen av kvinnans könsroll samt sexuella roll. Därmed kan det antas att om dessa roller förändras hos kvinnan på grund av sjukdom och stympning kommer det med stor sannolikhet påverka hennes självkänsla (Miaja et al., 2017).
kvinnliga funktionen av bröstet, främst i relation till ett ammande barn; “Det könsbestämda bröstet” – vilket representerar femininitet, fysisk attraktion och skönhet och “Det
sexualiserade bröstet” – vilket representerar bröstets visuella och taktila upplevelser. Hur än kvinnan identifierar sina bröst kommer hon att förlora ett eller flera av dessa koncept vid en mastektomi. Hulter (2014) beskriver att det kan leda till upplevelser av att hon förlorar känslan av den upplevda femininiteten. Det kommer med stor sannolikhet bli en dramatisk skillnad för självkänslan och kroppsuppfattningen, vilket kan komma att påverka
livskvaliteten negativt och anbringa ett omfattande lidande.
Det finns studier som visar att kvinnor med högre självkänsla och självförtroende kan hantera förlusten av brösten bättre än en kvinna som har lägre självkänsla och självförtroende (Hungr et al., 2017). Förlusten av sensualitet i bröstregionen till följd av mastektomi har en negativ inverkan på kvinnans sexliv (Gass et al., 2017). En annan studie visade att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde att kirurgin påverkat deras psykiska hälsa såväl som deras deras sexualitet negativt. De kände sig obekväma med sin nakna kropp, otrygga att visa sig nakna och upplevde även en minskad sexlust (Markopoulus et al., 2009). Studien utförd av Fallbjörk et al. (2013) visade att kroppsuppfattningen tycktes förbättras över tid. I kontrast visade samma studie att kvinnorna kände sig mindre sexuellt attraktiva, de upplevde även en minskad sexuell njutning på grund av mastektomi. Resultaten i Gass et al. (2017), Fallbjörk et al. (2013) och Markopolous et al. (2009) påminner om de resultat som presenterades i studien utförd av Margolis et al., (1990) där det rapporterades om en minskad känsla av sexuell attraktivitet och en skamkänsla över brösten. Den sexuella upplevelsen var inte heller lika tillfredsställande som den var innan genomförandet av mastektomi.
1.4 Livskvalitet
Hälsorelaterad livskvalitet omfattar hälsan och de aspekter i livskvaliteten som påverkas av hälsan (SBU, 2012). Inom klinisk forskning är det av vikt att undersöka olika vårdåtgärder och dess effekter på patientens livskvalitet där avsikten är att undersöka hur de påverkar livskvaliteten, till exempel vid mastektomi (Larsson et al., 2010).
samt få en bredare kunskap om upplevelser, sexualitet och kroppsuppfattningar. Det gäller såväl den enskilda kvinnan samt hela gruppen kvinnor i den population man undersöker (SOU, 2015).
Davis et al. (2010) redovisar att cancer och cancerbehandlingar kan ha långvariga och skadliga effekter på kvinnors sexualitet. Behandlingen orsakar ett flertal negativa psykologiska konsekvenser, som förändrad kroppsbild och självkänsla. De redovisar en undersökning som utvärderade kroppsuppfattning och sexualitet hos 206
bröstcanceröverlevare. Rapporten visade att bland de som hade genomgått en mastektomi under de senaste 1 till 5 åren rapporterade ungefär 73% att de var tillfredsställda med sitt sexliv före mastektomi, men endast 56% rapporterade tillfredsställelse efter mastektomi. Livskvalitet är ett flerdimensionellt begrepp vilket bland annat kan mätas utefter den mentala hälsan. Det berör en persons subjektiva känsla av välbefinnande samt positiva eller negativa attribut som kännetecknar ens liv. Bland annat kan det involvera psykologiska områden. Livskvaliteten är dynamiskt och patientens personliga uppfattningar kommer variera med tidens gång (Davis et al., 2010).
1.5 Förväntningar av sjukvården
Bröstcancerpatienter behöver adekvat vård och psykologiskt stöd under hela behandlingen. Stödet bör erbjudas av specialistutbildade sjuksköterskor, så kallade ”bröstsjuksköterskor”. Dessa sjuksköterskor finns tyvärr inte alltid att tillgå, därav är bröstcancervården även beroende av grundutbildade sjuksköterskor. Det är viktigt att sjuksköterskorna är utbildade och väl informerade i hur de ska gå tillväga för att på bästa sätt kunna möta
bröstcancerpatienternas behov samt bemöta deras förväntningar på vården. Remmers et al. (2010) skriver att den obligatoriska medicinska terapin är viktigast följt av den psykosociala vården. Den psykosociala vården är essentiell då det kan öka chansen att hantera situationen bättre.
sjuksköterska och patient. En kvinna kan anse att det är utmanande att tala om sina känslor kring sjukdomen och den förändrade kroppen, av rädsla för att oroa familjen ytterligare, vilket motiverar värdet av god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten.
I studien av Remmers et al. (2010) beskrev patienter deras förväntningar på sjuksköterskan var att hon skulle besitta social kompetens, att hon skulle ge emotionellt stöd samt öka deras självkänsla. En god självkänsla är att känna sig värdefull, vilket innebär att patienten vill bli behandlad med respekt (Remmers et al., 2010). Patienterna ville även att deras behov och önskningar skulle bli respekterade och bemötta. Vidare ville de ha en god dialog och
kontinuerlig kontakt med sjuksköterskan där samtalen skulle ha en mild ton. Sjuksköterskans emotionella stöd önskades fortgå under hela sjukdomsprocessen, både på ett professionellt och medmänskligt plan.
1.6 Teoretisk referensram
Kvinnor löper risk att efter mastektomi förlora eller tappa kapaciteten att upprätthålla olika sociala roller, exempelvis hennes sexualitet utifrån det “könsbestämda bröstet” samt
funktionen av det “funktionella bröstet” (Eriksson, 2015). Den förändrade kroppen påverkar såväl identiteten samt relationer till andra människor. Den drabbade kvinnan kan känna att identiteten gått förlorad, att hon är en främling i sin egen kropp. Detta kan i sin tur skapa en krisreaktion i form av sorg och lidande (Wiklund Gustin, 2015; White, 2002; Sæteren, 2006, refererad i Bruun Lorentsen & Karine Grov, 2011).
1.6.1 Att lindra lidande och sträva efter hög livskvalitet
är hälsa förenligt med lidande. Att lindra lidande är motivet till all vård vilket bekräftar vikten av att identifiera lidande hos kvinnan för att kunna höja hennes livskvalitet.
Människan strävar efter att känna sig hel till kropp, själ och ande. Därför hör upplevelsen av hälsa och helhet ihop med upplevelsen av kroppen, själen och anden. En mastektomi triggar olika känslor, upplevelser av att inte vara hel i kropp och själ leder till lidande. Olika
dimensioner av kropp och själ beskriver vad det betyder för människan. Den kroppsliga dimensionen handlar om att känna sig hel i kroppen. Den själsliga handlar om inre känslor av balans och jämvikt i relation till livet, människor, kroppsuppfattning, sexualitet och
självkänsla. Om människan upplever obalans mellan kropp och själ kan det vidare leda till försämrad livskvalitet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
1.7 Problemformulering
Livskvaliteten hos kvinnor som har genomgått en mastektomi efter bröstcancerdiagnos påverkas på olika plan vilket kan härledas till sexualitet och kroppsuppfattning. De som drabbats av bröstcancer i Sverige genomgår alltid kirurgi i form av bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. Ett lidande kan uppstå till följd av kirurgin på grund av förändringar av femininiteten, kroppsuppfattningen samt sexualiteten. Därav är det av vikt att vård- och omsorgspersonal får insikt om hur dessa kvinnors kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet kan påverkas. Detta för att kunna lindra lidandet, öka förståelsen, bidra till ökad kunskap samt öka möjligheten att tillämpa den nyfunna kunskapen i den kliniska
verksamheten.
1.8 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi upplever sin kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet.
1.9 Frågeställningar
Hur påverkas kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi?
2. METOD
2.1 Design
Föreliggande studie är en litteraturöversikt med målet att beskriva kunskapsläget inom det studerade området (Forsberg & Wengström, 2014).
2.2 Datainsamlingsmetod 2.2.1 Sökförfarande
I sökförfarandet användes databaserna PubMed och Scopus. Sökningarna skedde i november månad år 2020. Vid sökningarna användes fritext, olika begränsningar såsom [title/abstract], [keywords] och MeSH-termer vilka presenteras i tabellform i bilaga 1 och 2. Dessa sökord användes systematiskt och kombinerades ihop enligt booleanska söktermer (AND, OR). På liknande sätt utfördes sökningar i Scopus.
2.2.2 Inklusionskriterier
Artiklarna skulle vara tillgängliga i fulltext via Uppsala universitets databas, skrivna på engelskasamt vara publicerade mellan år 2000–2020. Artiklarna skulle vara relevanta för studiens syfte samt ej ha stora metodologiska brister. Den studerade populationen skulle vara kvinnor över 18 år diagnostiserade med bröstcancer samt genomgått mastektomi. Artiklar av kvalitativ ansats inkluderades för att möta syftet med studien samt bidra till ökad förståelse kring fenomenet som studeras.
2.2.3 Exklusionskriterier
genomgått en omedelbar bröstrekonstruktion och/eller ha utfört en profylaktisk mastektomi utan att ha diagnostiserats med bröstcancer.
2.2.4 Urval av artiklar
Sökningarna resulterade i att totalt 171 rubriker och 45 abstract lästes från artiklarna i Pubmed samt 184 rubriker och 17 abstract lästes från Scopus. Av dessa valdes totalt tio artiklar från sökningarna i Pubmed och tre artiklar från Scopus för att kvalitetsgranskas då de ansågs möta studiens syfte.
Sex artiklar hittades i sekundärsökningar och genomgick kvalitetsgranskning. Dessa sökningar utfördes utöver den primära sökningen via referenslistor i uppsatser från DIVA-portalen samt i Scopus.
Totalt kvalitetsganskades 19 artiklar. Under kvalitetsanalyserna upptäcktes det att tre artiklar inte mötte inklusions- och exklusionskriterierna och att en artikels kvalitet bedömdes vara låg, varav dessa exkluderades. Därefter granskades artiklarnas huvudresultat varav det
uppenbarades att ytterligare en artikel inte svarade på föreliggande studies syfte och exkluderades därav. Totalt exkluderades fyra artiklar vilka initialt valts ut för att
kvalitetsgranskas och analyseras. Av de kvalitetsgranskade artiklarna valdes totalt 14 artiklar till den föreliggande studien.
2.3 Kvalitetsanalys
För att bedöma artiklarnas kvalitet användes SBU:s granskningsmall Bedömning av studier
med kvalitativ metodik (SBU, 2020a). Den sammanvägda bedömningen av artiklarnas kvalitet
låg till grund för bedömningen av vilka artiklar som skulle inkluderas. De artiklar som bedöms ha stora brister exkluderades från studien. För att säkerställa kvaliteten av
ovanstående granskning användes vägledningsmodellen Vägledning för granskning av studier
med kvalitativ metodik från SBU (2020b). Artiklarna kvalitetsgranskades individuellt, därefter
jämfördes resultaten. Artiklarna bedömdes sedan gemensamt för att säkerställa
bedömdes 10 artiklar ha obetydliga eller mindre brister, vilket resulterade i att de bedömdes ha hög kvalitet.
2.4 Resultatanalys
En innehållsanalys utfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) modell för hur en innehållsanalys bör genomföras. Enligt Polit och Beck (2017) bör kategorier identifieras ur artiklarnas innehåll för att en resultatanalys av kvalitativa data ska kunna utföras.
De utvalda artiklarna lästes flertalet gånger för att uppnå en helhetskänsla av artiklarnas innehåll. Därefter lästes artiklarnas innehåll och resultat åter för att identifiera
meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna samlades i ett dokument där de erhöll koder vilka sedan kategoriserades (Graneheim & Lundman, 2004). Dessa kategorier
presenteras i form en figur i resultatet (Figur 1). De valda artiklarna presenteras i en tabell i form av en bilaga (Bilaga 3) där artiklarnas författare, titel, syfte, metod, huvudresultat och kvalitet sammanställts.
2.5 Forskningsetiska överväganden
Målet var att de analyserade artiklarna skulle vara granskade enligt en forskningsetisk kommitté samt vara godkända utefter de fyra forskningsetiska principerna;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Av de granskade artiklarna var det endast en artikel som inte rapporterat att den var etiskt godkänd av en kommitté. De beskriver dock etiska övervägningar och har garanterat kvinnornas frivillighet och anonymitet.
3. RESULTAT
Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi upplevt sin kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet.
Figur 1. Kvinnors upplevelser efter mastektomi. Två kategorier med tillhörande underkategorier presenteras i figuren.
3.1 Den förändrade kroppsuppfattningen
3.1.1 Att beskåda sina ärr
Ärren förändrar kvinnors upplevelse av sig själv och sina kroppar och det skapar en rad konsekvenser. Att se sina ärr för första gången efter mastektomin skapade negativa
känsloreaktioner (Menon & O´Mahony, 2019). Ärren påverkade kroppsuppfattningen och gav en lägre självkänsla (Koçan & Gürsoy, 2016; Menon & O´Mahony, 2019; Gogan & Mehan, 2016). De upplevde kroppen som vanställd och annorlunda och undvek därför sin egen spegelbild (Menon & O´Mahony, 2019) samt sociala situationer där ärren riskerade att
exponeras (Koçan & Gürsoy, 2016; Barthakur et al., 2017). När ärren betraktades upplevde de skam, vidare skapade ärren en oro att inte längre vara åtråvärda och att de skulle ha en negativ inverkan på deras relationer (Koçan & Gürsoy, 2016; Wilmoth, 2001). Med tiden vande sig kvinnorna med åsynen av ärren (Barthakur et al., 2017) och det rapporterades att ärren sågs som en symbol för överlevnad (Gogan & Mechan, 2016).
3.1.2 Normer och dess påverkan på kroppsuppfattningen
Samhällets normer såväl som utomstående människors individuella åsikter påverkar hur kvinnor ser på sig själva. I flertalet studier rapporterades det att de upplevde sig själva som onormala och halva till följd av mastektomin och att de strävade efter att se och känna sig normala (Fallbjörk et al., 2012; Koçan & Gürsoy, 2016; McKean et al., 2013; Menon &
Den förändrade kroppsuppfattningen
Att beskåda sina ärr Normer och dess påverkan på kroppsuppfattningen Den feminina identiteten Den upplevda kroppen
En förändrad livskvalitet i relation till sexualitet
Femininitet, sexualitet och
O´Mahony, 2019). De kände sig ofullständiga och snedvridna samt att de ville se ut som de gjorde innan mastektomin (Thomas-Maclean, 2004). Chuang et al. (2018) och Menon och O´Mahony (2019) rapporterade att samhällets normer influerade åsikterna om hur en kvinna “ska se ut” vilket påverkade deras kroppsuppfattning negativt. De upplevde att de kunde kontrollera samhällets normers inverkan över kroppsuppfattningen genom att porträttera sina kroppar på ett särskilt sätt för att framstå som ”normal” samt ”se bra ut ” inför andra personer. De ville undvika att uppleva stigmatisering (Brunet et al., 2013; Chuang et al., 2019).
3.1.3 Den feminina identiteten
Kvinnors bröst är en del av deras identitet och vid mastektomi förloras inte bara brösten utan en del av hennes feminina identitet. Studien av Chuang et al. (2019) visade att brösten är nära sammankopplat med femininiteten. Mastektomin orsakade en förlust av den kvinnliga
identiteten och femininiteten (Barthakur et al., 2017; Chuang et al., 2018; Denford et al., 2009; Grogan & Mechan, 2016; Koçan & Gürsoy, 2016; McKean et al., 2013; Wilmoth, 2001). Självuppfattningen försämrades och de började ifrågasätta den egna femininiteten (Fallbjörk et al., 2012) vilket kunde resultera i att de övervägde en bröstrekonstruktion, ändrade sin klädsel och lade ner mer tid på utseendet än innan (Mohammadi et al., 2018). De upplevde att de i högre grad än tidigare behövde upprätthålla sin roll som fru för att hantera den förändrade feminina identiteten samt att den moderliga rollen förändrades på grund av mastektomin (Mohammadi et al., 2018).
Det fanns kvinnor som rapporterade att varken den kvinnliga identiteten eller den upplevda femininiteten hade störts av mastektomin (Barthakur et al., 2017; Fallbjörk et al., 2012).
3.1.4 Den upplevda kroppen
Kvinnors upplevelser av kroppen påverkas negativt av mastektomi. Kropparna upplevdes som asymmetriska, deformerade och förstörda. Detta försämrade såväl självbilden som
stympade (Fallbjörk et al., 2012). Studierna visade att mastektomi inte bara kan skapa
emotionella ärr, det kan även skapa psykisk ohälsa i form av depression. Negativa känslor och tankar kring den förändrade kroppen var vanligt förekommande till följd av det förlorade bröstet. Många kvinnor kände sorg, skam och ilska. De kände sig inte längre lika vackra som innan kirurgin (Barthakur et al., 2017; Fouladi et al., 2013; Koçan & Gürsoy, 2016; Menon & O’Mahony, 2018; Mohammadi et al., 2018; Wang et al., 2013) och den försämrade
kroppsuppfattningen kunde vara flera år efter mastektomin (Brunet et al., 2013).
Fantomsmärtor förekom, de kunde även uppleva känselbortfall. Det estetiska utfallet ansågs lika betydelsefullt som känselbortfallet (Thomas-Maclean, 2004).
Menon och O’Mahony (2019) menar att kroppsuppfattningen kan förbättras över tid. Genomförandet av mastektomi var viktigare än att överleva, och hälsan var viktigare än utseendet (Fallbjörk et al., 2012; Fouladi et al., 2013). De kvinnor vilka ej upplevde en försämrad kroppsuppfattning ägnade mindre tid åt att förbättra sitt utseende än innan. De värderade inte längre sig själva utifrån utseendet (Chuang et al., 2018). Det rapporterades att en hög aktivitetsnivå i form av exempelvis arbete, familj och fritidsaktiviteter kunde minska fokus på kroppsuppfattningen (Chuang et al., 2018). Stöd från anhöriga kunde ha en positiv påverkan på kroppsuppfattningen (Menon & O’Mahony, 2015).
3.2 En förändrad livskvalitet i relation till sexualitet
3.2.1 Femininitet, sexualitet och identitet
Efter mastektomi påverkas den upplevda sexualiteten genom att den feminina identiteten förändras. Den feminina identiteten är en del av sexualiteten och vid mastektomi påverkas den negativt (Brunet et al., 2013; Fallbjörk et al., 2012; Koçan & Gürsoy, 2016; Menon &
O’Mahony, 2018; Wang et al., 2013; Wilmoth, 2001). Mastektomi kan orsaka oro hos
De som erhöll information om hur sexualiteten kunde påverkas av mastektomi tycktes kunna hantera den förändrade sexuella identiteten bättre (Wilmoth, 2001).
3.2.2 Det förändrade sexlivet
Kvinnor uppgav att de begränsades sexuellt till följd av mastektomi då de upplevde sig vara mindre attraktiva, kände rädsla för att ha sex samt inte ville visa sig nakna. Detta påverkade relationen till partnern negativt eftersom sexlivet hade förändrats (Grogan & Mechan, 2016; Koçan & Gürsoy, 2016). De kände mindre självsäkerhet under sexakten och det förekom att de undvek att inleda nya intima förhållanden till följd av den förändrade kroppsuppfattningen (Menon & O’Mahony, 2019). Studierna av Barthakur et al. (2017), Fallbjörk et al. (2012), Menon och O’Mahony, (2019) och Wilmoth (2001) rapporterade att kvinnorna upplevde minskad sexlust och en oro över att ha sex, då de inte ville visa sig nakna inför sina män och föredrog ett mörkt rum vid sexakten. En minskad sexlust var extra märkbart hos de som rapporterade en hög sexlust och vars identitet var uppbyggd kring sexuell funktionsförmåga (Wilmoth, 2001). De kunde välja att avstå helt från sexuella aktiviteter på grund av de fysiska förändringarna (Fallbjörk et al., 2012; Fouladi et al., 2013; Wang et al., 2013). Stödet från partnern var av vikt för att kvinnorna skulle känna sig älskade, förstådda och kunna hantera den förändrade sexualiteten till följd av mastektomin (Chuang et al., 2018; Fouladi et al., 2013).
Det uttrycktes en upplevd förlust eller förminskning av sexuella förnimmelser. Det rapporterades att brösten innan mastektomi upplevdes som en erogen zon vilket hade betydelse för sexlivet varpå det försämrades till följd av mastektomi. Det som tidigare hade varit känsliga bröst hade ersatts med känselbortfall vilket påverkade den sexuella lusten negativt (Wilmoth, 2001). Förlust av taktil känsla kunde även generera i förlust av potentiell stimulering av bröst vilket ansågs vara lika betydelsefullt för dem som deras fysiska utseende (Thomas-McLean, 2004)
4. DISKUSSION
4.1 Resultatdiskussion
4.1.1 Huvudresultat
Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi upplevt sin kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet. Resultatet visar att mastektomi kan påverka kroppsuppfattningen och livskvaliteten i relation till
sexualiteten negativt. De mest framträdande resultaten var att ärrbildningen och samhällets normer hade en påverkan på kroppsuppfattningen samt att den feminina identiteten rubbades vid förlusten av bröstet. Vidare påvisar denna studie en negativ förändring av livskvaliteten i relation till sexualitet på grund av den förändrade kroppsuppfattningen.
4.1.2 Den förändrade kroppsuppfattningen
Flertalet studier påvisade att mastektomi kan ha en negativ påverkan på kvinnors
kroppsuppfattning (Barthakur et al., 2017; Chuang et al., 2018; Denford et al., 2009; Grogan & Mechan; Koçan & Gürsoy, 2016; McKean., 2013; Wilmoth, 2001). Detta resultat stärks av tidigare studier (Fobair et al., 2006; Gass et al., 2017). Den försämrade kroppsuppfattningen kan orsaka både krisreaktioner och psykisk ohälsa (Barthakur et al., 2017; Koçan & Gürsoy) vilket ställer krav på sjukvården att kunna bemöta kvinnan utefter hennes behov och
önskningar. I en studie av Fallbjörk et al. (2013) beskrevs det att kroppsuppfattningen kunde förbättras med tiden. Föreliggande studie presenterar motstridiga resultat eftersom Menon och O’Mahony och Barthakur et al. (2017) menar att mastektomins påverkan på
kroppsuppfattningen efter en tid inte var lika betydelsefull som den varit initialt medan Brunet et al. (2013) pekar på att kroppsuppfattningen var fortsatt negativ flera år efter mastektomin. Ålder är en faktor som kan ha påverkat resultatet, då två studier visade att mastektomi hade lägre inverkan på kroppsuppfattningen hos äldre kvinnor (Barthakur et al., 2017; Fallbjörk et al., 2012). Att drabbas av cancer är traumatiskt oavsett ålder men föreliggande studie påvisade en skillnad mellan hur kvinnor upplever kroppsuppfattning och sexualitet till följd av
Mastekomi orsakade inte bara emotionella ärr utan även fysiska, synliga ärr på kroppen. Det fanns olika reaktioner på dessa ärr, vissa upplevde kroppen som deformerad (Menon & O’Mahony, 2018) medan andra såg ärren som en symbol för överlevnad samt ett nödvändigt resultat av behandlingen för att kunna överleva (Gogan & Mechan, 2016). Att ha en mer positiv inställning skulle kunna påverka kroppsuppfattningen och livskvaliteten i en mer positiv riktning. Att se sig själv som överlevare istället för att identifiera sig som ett offer för situationen borde kunna ha en mer gynnsam inverkan på kvinnans livskvalitet.
Cullberg (2006) och Karlsson (2012) skriver i klinisk omvårdnad (Wiklund Gustin, 2015) att förlusten av en kroppsdel förändrar upplevelsen av sin person. Föreliggande studie påvisar liknande resultat där det rapporterades en förlust av den feminina identiteten till följd av mastektomi samt skapade en vilja att genomgå bröstrekonstruktion för att återfå den feminina identiteten ((Barthakur et al., 2017; Chuang et al., 2018; Denford et al., 2009; Grogan & Mechan, 2016; Koçan & Gürsoy, 2016; McKean et al., 2013; Mohammadi et al., 2018; Wilmoth, 2001). Detta resultat belyser bröstets innebörd för kvinnan och hennes upplevelse av jaget.
Samhällets normer har även en påverkan på kvinnors upplevelse av sina kroppar. Det framkom att kvinnorna försökte dölja sin sjukdom i rädsla för att uppfattas som sjuka eller uppleva stigmatisering (Brunet et al., 2013). De valde många gånger att använda proteser i ett försök framstå som normala inför andra människor. Klädvalet begränsades (Chuang et al., 2018; Denford et al., 2009; Menon & O’mahony, 2019; Thomas-Maclean, 2004) såväl som de sociala aktiviteterna (Barthakur et al., 2017; Koçan & Gürsoy). Resultatet beskriver att
kvinnor begränsas av mastektomi, inte bara av själva sjukdomen och den förändrade kroppsuppfattningen, utan även av hur de upplever att andra människor uppfattar dem. I kliniken kan det därför vara viktigt att ha detta i åtanke när sjukvården bedrivs.
Eriksson (2015) menar att sjukdom skapar lidande och definierar lidande som något som plågar människor. Att ha en negativ kroppsuppfattning kan antas vara plågande utifrån föreliggande studies resultat. Eriksson (2015) skriver att hälsa och sjukdom kan uppstå samtidigt och att lidandet kan lindras med stöd av andra människor. Denna hypotes
4.1.3 En förändrad livskvalitet i relation till sexualitet
Denna studie visar att det är viktigt för kvinnor att känna sig feminina och attraktiva. Självkänslan och upplevelsen av den sexuella identiteten kan spela roll för hur det kan påverkas av mastektomi (Barthakur et al., 2017; Brunet et al., 2013; Fallbjörk et al., 2012; Koçan & Gürsoy, 2016; Menon & O’Mahony, 2018; Wang et al., 2013; Wilmoth, 2001). Kvinnors vars identitet är skapad utefter könsroll och sexuell roll kommer efter mastektomi att bli påverkade negativt. Den negativa påverkan genererar i ett lidande både fysiskt och psykiskt (Miaja et al., 2017). Resultatet i vår studie var väntat på grund av vår egen förförståelse kring ämnet. Vi hade en tanke om att brösten har en viktig roll i kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet.
Det medicinska, funktionella, könsbestämda och det sexualiserade bröstet är exempel på olika uppfattningar om bröstens betydelse (Hungr et al., 2017). Det kan antas att kvinnor kan påverkas olika beroende på hur de uppfattar och identifierar sig med sina bröst. De som uppfattar brösten som mediciniska kommer möjligen inte påverkas i samma omfattning som de som uppfattar brösten som en sexualiserad kroppsdel. Det sexualiserade bröstet kan tänkas vara en produkt av normer och kulturella värderingar och reaktionerna av mastektomi kan därav skilja sig. Detta betonar vikten av att bemöta varje kvinnas individuella behov.
anser att detta kan enkelt åtgärdas genom att ge tydlig information innan mastektomin om vad som kan inträffa, både fysiskt och psykiskt.
Bröstet är inte bara en kroppsdel utan en del av kvinnans sexualitet, tas bröstet bort leder det till en förlust av sexuell identitet (Fallbjörk et al., 2012). Förlust av sexuell identitet kan även påverka förmågan att delta bekvämt i sexuella aktiviteter (Wilmoth, 2001). Detta bekräftar även Fouladi et al. (2013) och Wang et al. (2013) då flera av kvinnorna avstod från sexuella aktiviteterna på grund av deras utseende och den försämrade kroppsbilden. De hade även minskad sexlust och ville helst inte visa sig nakna inför deras partner (Barthakur et al., 2017; Fallbjörk et al., 2012; Menon & O´Mahony, 2019: Wilmoth, 2001). Den minskade sexlusten var extra märkbar hos de som haft en hög sexlust sedan innan och de vars identitet var mer uppbyggd kring sexualitet (Wilmoth, 2001). Dessa kvinnor kan antas vara de som lider mest av de kroppsliga samt sexuella förändringar de får utstå. Vi ser ett behov av att tidigt
identifiera dessa kvinnor kliniskt då den psykosociala vården är viktig för att den
bröstcancersjuka kvinnan ska få professionellt stöd och hjälp från sjuksköterskor. Detta för att kunna bemöta kvinnorna på ett gott sätt och utefter kvinnornas egna önskemål och för att detta ska kunna ske är en god kommunikation mellan parterna nyckeln (Remmers et al., 2010).
Kvinnorna kände sig mindre åtråvärda och attraktiva efter mastektomin vilket skapade ett behov av bekräftelse från sin partner (Barthakur et al., 2017; Wilmoth, 2001). Beroende på om de erhöll bekräftelse eller inte från sin partner kunde det påverka dem samt deras relationer negativt (Grogan & Mechan, 2016). Menon och O´Mahony, (2019) beskrev att stödet från partnern var mycket viktigt och kan hjälpa dem att hantera den förändrade
sexualiteten samt kroppsuppfattningen mer framgångsrikt. Det kan antas att om deras partner hade förberetts bättre på resultatet efter mastektomi hade dem nog varit ett bättre stöd. De hade då med största sannolikhet känt sig mer älskade och förstådda vilket vi tror hade kunnat förbättrat deras kroppsuppfattning och livskvalitet avsevärt. Genom att involvera partnern i processen och identifiera vilka faktorer som påverkar kvinnans lidande kan sjuksköterskan arbeta för att lindra det. Eriksson (2015) säger att den själsliga dimensionen är kopplad till balans och jämvikt i relation till andra människor.
att motverka negativitet och förbättra kroppsuppfattningen samt livskvaliteten. Därför är det av stor vikt att vidare undersöka kvinnors upplevelser. Vi kan då få en uppfattning om hur de påverkas och hur vård- och omsorgspersonal kan hjälpa dem. Det är viktigt att beakta att även om det forskas om populationen kvinnor så är alla kvinnor unika med olika upplevelser, erfarenheter och känslor.
4.2 Metoddiskussion
Artiklar av kvalitativ ansats valdes då kvalitativa studier beskriver upplevelser och fenomen. Detta för att kunna öka kunskapen och öka förståelsen kring det område som studerats (Friberg, 2017).
Initialt valdes det att använda studier publicerade mellan år 2010–2020, avsikten var att finna nyare forskning på grund av att vården ständigt förändras och utvecklas. Då utfallet inte gav tillräckligt tillfredsställande resultat utökades sökningen till artiklar publicerade mellan år 2000–2020. Vi anser att en av studiens styrkor är att den ökade tidsaspekten skulle kunna öka överförbarheten för resultatet då den studerar en bredare population. Överförbarheten i kvalitativa studier handlar enligt Graneheim och Lundman (2004) om en
rimlighetsbedömning utförd av läsaren. En väl beskriven studiekontext samt beskrivning av deltagarna stärker överförbarheten. Vi valde att inkludera kvinnor vilka genomgått
mastektomi på grund av bröstcancer i åldrarna 18 år och uppåt, detta för att det ansågs att det breda åldersintervallet kunde ge en mer nyanserad bild av upplevelserna. Åldersintervallet gav även ett bredare utfall, vilket i sin tur kunde öka möjligheterna att finna studier vilka besvarade syftet. En annan styrka var valet att inte exkludera artiklar från andra länder än Skandinavien då vår förförståelse menar att Sverige är ett mångkulturellt land. Därav kan resultaten eventuellt appliceras på Sveriges kvinnliga befolkning och skulle kunna tänkas vara överförbart i en världslig kontext. Överförbarheten av resultaten skulle kunnat ökats om studien avgränsats till en specifik åldersgrupp samt studier utförda på skandinavisk
befolkning, detta kan anses vara en svaghet i denna studie då studiekontexten ej är noggrant beskriven i denna studie.
vara en svaghet för studien då vi exkluderade dem för att avgränsa studien samt antalet utfall av artiklar. Men vi ställer oss frågan om detta överhuvudtaget skulle påverkat studiens resultat. Oavsett anledning till mastektomi kan det tänkas att det slutgiltiga resultatet har samma påverkan på kvinnors kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet. I efterhand ifrågasätter vi om denna exkludering var nödvändig eller ej. Fokuset låg inte på hur lång tid efter mastektomi studierna utfördes för att få ett bredare utfall. Ett brett utfall var önskvärt för att få ett nyanserat resultat. Livskvaliteten samt kroppsuppfattningen kan vara beroende av hur lång tid som har gått efter mastektomi och kan därmed variera. Detta kan ha påverkat resultatet i föreliggande studie och detta kan även anses vara en svaghet.
En styrka var att databaserna PubMed och Scopus användes då de samlar medicinska- och hälsovetenskapliga artiklar. Den förstnämnda databasen gav det mest tillfredsställande utfallet och därav valdes fler artiklar från PubMed. Sökorden Body Image och Mastectomy gav ett stort utfall, dock behandlade dessa artiklar inte tillräcklig information om kvinnors
upplevelser kring sexualitet. Sökorden Quality of Life och Sexuality användes, vilket inte gav tillfredsställande utfall då artiklarna inte svarade direkt på frågeställningarna. Studier vilka till synes behandlade områden som exempelvis bröstrekonstruktion men som visade sig innehålla resultat kring sexualitet och upplevelserna av detta inkluderades därför. Vi var noggranna att endast fokusera på de resultat som utgick från de som genomgått mastektomi och ej ännu genomgått bröstrekonstruktion. Begreppet livskvalitet är kopplat till den teoretiska
referensramen, med detta som utgångspunkt i studiens innehåll relateras till den teoretiska referensramen. Då vi använde både fritext och MeSH-termer anser vi det vara en styrka för denna studie då Kristensson (2014) skriver att fritextsökningar ökar sökningens känslighet och därmed kan generera i flera artiklar.
För att bibehålla hög kvalitet analyserades endast studier med hög respektive medelhög kvalitet för föreliggande studies trovärdighet gällande resultat och eventuell överförbarhet (Kristensson, 2014).
Analysförfarandets styrka är att artiklarna lästes individuellt för att få en helhetskänsla kring innehållet för att lättare kunna identifiera kategorier och underkategorier (Forsberg och
Wengström, 2015). Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) modell för hur en kvalitativ studie bör analyseras då den går att tillämpa i en allmän litteraturöversikt. Denna modell valdes då Forsberg och Wengström (2015) skriver att en kvalitativ studie ska
samt tolka resultaten vilket kan anses vara en styrka. Gemensamma beslut togs genomgående under litteraturstudiens förfarande för att säkerställa tillförlitligheten i det slutgiltiga resultatet (Kristensen, 2014). På så sätt kunde undvikandet av subjektiva tolkningar säkerställas. Om analysförfarandet hade utförts var för sig hade det kunnat generera i ett annat resultat beroende på vår individuella förförståelse kring ämnet. Det kan också ses som en svaghet i föreliggande studie då resultatet eventuellt hade kunnat beskrivas annorlunda.
Forsberg och Wengström (2015) skriver att vid etiska överväganden i litteraturstudier är det viktigt att välja studier vilka blivit godkända från forskningsetiska kommittéer eller där forskningsetiska överväganden utförts noggrant. Vi var noggranna med att bibehålla en god forskningsetik genom att inkludera studier vilka blivit godkända av forskningsetiska
kommittéer. Det var endast en studie, skriven av Fouladi et al. (2013) som inte uppgav att den blivit godkänd via forskningsetisk kommitté. De förtydligade dock att kvinnornas anonymitet var säkerställd samt att deltagandet var frivilligt och därav inkluderades den artikeln för analys.
4.3 Slutsats
Föreliggande litteraturstudie visar att mastektomi påverkar kvinnors kroppsuppfattning samt livskvalitet i relation till sexualitet negativt i de allra flesta fall. Kroppsuppfattningen
förändrades på grund av ärren, det förlorade bröstet, samhällets normer, den förändrade feminina identiteten och hur de upplevde sina kroppar. Med en förändrad kroppsuppfattning påverkas även livskvaliteten i relation till sexualiteten negativt. Det visade sig på så sätt att kvinnornas feminina sexuella identitet förändrades till följd av påverkade
kroppsuppfattningen. De kände sig begränsade sexuellt och de påverkade även deras intima relationer. Vidare hade mastektomin påverkat deras sexuella förnimmelser vilket ansågs lika betydelsefullt som kroppsuppfattningen. Därför finns det ett stort utrymme för sjukvården att ta till sig dessa resultat och se till att kvinnor som genomgått mastektomi får information i tidigt skede om hur mastektomi kan påverka kroppsuppfattning samt livskvalitet i relation till sexualitet.
REFERENSER
Artiklarna som använts i föreliggande studies resultatanalys har märkts med en asterisk (*). * Barthakur, M. S., Sharma, M. P., Chaturvedi, S. K., & Manjunath, S. K. (2017). Body image and sexuality in women survivors of breast cancer in India: Qualitative findings. Indian
Journal of Palliative Care, 23(1), 13. https://doi.org/10.4103/0973-1075.197954
Bixo, M., & Landgren, B-M. (2015). Klimakteriet. I P-O. Janson & B-M. Landgren (Red.),
Gynekologi (2:1. uppl., s.83-91). Lund: Studentlitteratur AB
Bruun Lorentsen, V., & Karine Grov, E. (2011). Allmän omvårdnad vid cancersjukdomar. I H, Almås., D, Stubberud & R, Grønseth. (red.). Klinisk omvårdnad 2. ( 2., [uppdaterade] uppl., s.401-437.) Stockholm: Liber.
* Brunet, J., Sabiston, C. M. & Burke, S. (2013). Surviving breast cancer: Women’s experiences with their changed bodies. Body Image, 10(3), 344–351.
https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2013.02.002
Cancerfonden. (5 februari 2020). Bröstcancer. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/brostcancer
* Chuang, L.-Y., Hsu, Y.-Y., Yin, S.-Y. & Shu, B.-C. (2018). Staring at My Body: The Experience of Body Reconstruction in Breast Cancer Long-term Survivors. Cancer Nursing,
41(3), E56–E61. https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000507
Davis, S. C., Meneses, K. & Hilfinger Messias, D. K. (2010). Exploring sexuality & quality of life in women after breast cancer surgery. The Nurse Practitioner, 35(9), 25–31.
https://doi.org/10.1097/01.NPR.0000387142.02789.1e
* Denford, S., Harcourt, D., Rubin, L., & Pusic, A. (2011). Understanding normality: A qualitative analysis of breast cancer patients concepts of normality after mastectomy and reconstructive surgery. Psycho-Oncology, 20(5), 553–558. https://doi.org/10.1002/pon.1762
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Fahad Ullah, M. (2019). Breast Cancer: Current Perspectives on the Disease Status. I A. Ahmad (Red.), Breast Cancer Metastasis and Drug Resistance: Challenges and Progress 1152, 51–64. Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-030-20301-6_4
Fallbjörk, U., Rasmussen, B. H., Karlsson, S., & Salander, P. (2013). Aspects of body image after mastectomy due to breast cancer – A two-year follow-up study. European Journal of
Oncology Nursing, 17(3), 340–345. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2012.09.002
* Fallbjörk, U., Salander, P., & Rasmussen, B. H. (2012). From ”no big deal” to ”losing oneself”: Different meanings of mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), E41-48.
https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e31823528fb
Folkhälsomyndigheten. (25 mars 2020). Dödlighet i bröstcancer.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-
rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/brostcancer- dodlighet/?fbclid=IwAR1jNAYhMWuvWE6TIj-fO3wogbXrQbQaxUsp5Cbv5Q-xxslLSBKcmIXGuzA
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4 uppl.) Stockholm: Natur & kultur
* Fouladi, N., Pourfarzi, F., Ali-Mohammadi, H., Masumi, A., Agamohammadi, M., & Mazaheri, E. (2013). Process of coping with mastectomy: A qualitative study in Iran. Asian
Pacific Journal of Cancer Prevention: APJCP, 14(3), 2079–2084.
https://doi.org/10.7314/apjcp.2013.14.3.2079
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. i F. Friberg, Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss. 129-139). Lund: Studentlitteratur
Gass, J. S., Onstad, M., Pesek, S., Rojas, K., Fogarty, S., Stuckey, A., Raker, C., & Dizon, D. S. (2017). Breast-Specific Sensuality and Sexual Function in Cancer Survivorship: Does Surgical Modality Matter? Annals of Surgical Oncology, 24(11), 3133–3140.
https://doi.org/10.1245/s10434-017-5905-4
* Grogan, S., & Mechan, J. (2017). Body image after mastectomy: A thematic analysis of younger women’s written accounts. Journal of Health Psychology, 22(11), 1480–1490. https://doi.org/10.1177/1359105316630137
Hulter, B. (2014). Sexualitet. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: hälsa
och ohälsa (1:3. uppl., s. 677-709). Lund: Studentlitteratur AB
Hungr, C., Sanchez-Varela, V., & Bober, S. L. (2017). Self-Image and Sexuality Issues among Young Women with Breast Cancer: Practical Recommendations. Revista de
Investigacion Clínica, 69(2), 114-122. https://doi.org/10.24875/RIC.1700220
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
* Kocan, S., & Gürsoy, A. (2016). Body Image of Women With Breast Cancer After Mastectomy: A Qualitative Research. Journal of Breast Health, 12.
https://doi.org/10.5152/tjbh.2016.2913
RCC Kunskapsbanken. (u.å.). Kirurgisk behandling.
https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/brostcancer/vardprogram/kirurgisk-behandling/
Margolis, G., Goodman, R. L., & Rubin, A. (1990). Psychological Effects of Breast-Conserving Cancer Treatment and Mastectomy. Psychosomatics, 31(1), 33–39. https://doi.org/10.1016/S0033-3182(90)72214-1
Markopoulos, C., Tsaroucha, A. K., Kouskos, E., Mantas, D., Antonopoulou, Z., & Karvelis, S. (2009). Impact of breast cancer surgery on the self-esteem and sexual life of female patients. The Journal of International Medical Research, 37(1), 182–188.
https://doi.org/10.1177/147323000903700122
* McKean, L. N., Newman, E. F., & Adair, P. (2013). Feeling like me again: A grounded theory of the role of breast reconstruction surgery in self-image. European Journal of Cancer
Care, 22(4), 493–502. https://doi.org/10.1111/ecc.12055
* Menon, A. S., & O’Mahony, M. (2019). Women’s body image following mastectomy: Snap shots of their daily lives. Applied Nursing Research: ANR, 47, 4–9.
https://doi.org/10.1016/j.apnr.2019.03.002
Miaja, M., Platas, A., & Martinez-Cannon, B. A. (2017). Psychological Impact of Alterations in Sexuality, Fertility, and Body Image in Young Breast Cancer Patients and Their Partners.
Revista de Investigacion Clínica, 69(4), 204-209 https://doi.org/10.24875/RIC.17002279
* Mohammadi, S. Z., Kermanshahi, S. M. K., & Vanaki, Z. (2018, november 1).
Reconstruction of feminine identity: The strategies of women with breast cancer to cope with body image altered. International Journal of Women’s Health; Dove Press.
Myklebust Sørensen, E., & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. I H, Almås., D, Stubberud & R, Grønseth. (red.). Klinisk omvårdnad 2. (2., [uppdaterade] uppl., s.440-453). Stockholm: Liber.
Piot Ziegler, C., Sassi, M.L., Faffoul, W. & Dalaloye, J.F. (2010). Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: A qualitative study. British Journal of health
Psychology. 15. 479-510 https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1348/135910709X472174
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research generating and assessing evidence for
nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer
Remmers, H., Holtgräwe, M., & Pinkert, C. (2010). Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: A qualitative study. European Journal of
Oncology Nursing, 14(1), 11–16. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2009.07.002
Sandberg, M. (2012). Omvårdnad av patienter med bröstcancer. I Lindwall, L. (red.).
Omvårdnad vid kirurgiska sjukdomar. (1. uppl., s.145-152). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (februari 2014). Screening för bröstcancer rekommendation och
bedömningsunderlag. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-screeningprogram/2014-2-32.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (12 april 2012). Viktigt men
svårt mäta livskvalitet.
https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalite/
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (29 april 2020a). Bedömning
av studier med kvalitativ metodik.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (29 april 2020b). Vägledning
för granskning av studier med kvalitativ metodik.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/vagledning_granskning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
Statens offentliga utredningar (SOU). (maj 2015). Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet:
betänkande. Fritze.
https://www.regeringen.se/contentassets/dbb4c911287747b3943b4f61cf2b344f/far-vi-det-battre-om-matt-pa-livskvalitet-.pf
RFSU. (i.d.). Var finns de erogena zonerna?.
https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/frageladan/sexuell-teknik-och-praktik/ovriga-fragor-om-sexuell-teknik-och-praktik/var-finns-de-erogena-zonerna/
*Thomas‐Maclean, R. (2005). Beyond dichotomies of health and illness: Life after breast cancer. Nursing Inquiry, 12(3), 200–209. https://doi.org/10.1111/j.1440-1800.2005.00268.x
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf?fbclid=IwAR0cM68S3uPmyrGU4c2bsxPqqCTRxPp HXgh49pjrHCXMnbxrR22_L0L3B9k
* Wang, F., Chen, F., Huo, X., Xu, R., Wu, L., Wang, J., & Lu, C. (2013). A Neglected Issue on Sexual Well-Being following Breast Cancer Diagnosis and Treatment among Chinese Women. PLoS ONE, 8(9). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0074473
Wiklund Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. (1:4 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB
* Wilmoth Chamberlain, M. (2001). The Aftermath of Breast Cancer: An Altered Sexual Self |
Ovid. Hämtad 16 december 2020, från
Bilaga 1.
Sökningar utförda i PubMedSöknummer Söktermer Antal
träffar
Övriga inklusions och- exklusionskriterier
Antal lästa abstracts
Valda artiklar 1. ((((breast neoplasms[MeSH Terms]) AND (breast cancer[Title/Abstract])) AND (quality of
life[Title/Abstract])) OR (quality of lite[MeSH Terms])) AND (sexuality[MeSH Terms]) AND (mastectomy[Title/Abstract]))
29 År: 2000-2019, fulltext, all adults, women
8 2
2. (((((breast neoplasms[MeSH Terms]) AND (breast cancer[Title/Abstract])) AND (quality of life[MeSH Terms])) ) AND (body image[MeSH Terms])) AND
(mastectomy[Title/Abstract])
65 År: 2010-2019, fulltext, all adults, women
19 3
3. ((((breast neoplasms[MeSH Terms]) AND (breast cancer[Title/Abstract])) AND
(mastectomy[Title/Abstract])) AND (quality of life[MeSH Terms])) AND (sexuality[MeSH Terms])
22 År: 2000-2019, fulltext, all adults, women
9 2
4. (((breast neoplasms[MeSH Terms]) AND (identity[Title/Abstract])) AND (mastectomy[Title/Abstract])) AND (body[Title/Abstract])
7 År: 2007-2019, fulltext, all adults, women
3 2
5. (((body image[MeSH Terms]) AND (breast cancer[Title/Abstract])) AND (mastectomy[Title/Abstract])) AND (qualitative[Title/Abstract])
25 År: 2000-2019, fulltext, all adults, women
6 1
6. body image AND Breast Cancer AND after mastectomy AND qualitative 23 År: 2010-2019, fulltext, all adults, women
Bilaga 2.
Sökningar utförda i ScopusSöknummer Söktermer Antal
träffar
Övriga inklusions- exklusionskriterier Antal lästa
abstracts
Valda artiklar 1. ”Breast cancer” AND ”body
image” AND Sexuality [Title/Abstract/Keywords]
43 Limitations: accesstype ( oa ) AND pubyear > 2009 AND ( limit-to ( exactkeyword , "female" ) ) AND ( LIMIT-TO ( LANGUAGE , "English" ) )
7 1
2. ”Breast cancer” AND ”body image” [Title/Abstract/Keywords]
13 ( limit-to ( accesstype(oa) ) ) AND ( limit-to ( subjarea , "nurs" ) ) AND ( limit-to ( exactkeyword , "breast neoplasms" ) OR limit-to ( exactkeyword , "mastectomy" ) OR limit-to ( exactkeyword , "sexuality" ) OR limit-to ( exactkeyword , "qualitative research" ) )
2 2
3. ”Breast neoplasms” AND Mastectomy AND ”body image” [Keywords]
64 ( limit-to ( accesstype(oa) ) ) AND ( limit-to ( pubyear , 2020 ) OR limit-to ( pubyear , 2019 ) OR limit-to ( pubyear , 2018 ) OR limit-to ( pubyear , 2017 ) OR limit-to ( pubyear , 2016 ) OR limit-to ( pubyear , 2015 ) OR limit-to ( pubyear , 2014 ) OR limit-to ( pubyear , 2013 ) OR limit-to ( pubyear , 2012 ) OR limit-to ( pubyear , 2011 ) OR limit-to ( pubyear , 2010 ) ) AND ( limit-to ( language , "english" ) ) AND ( limit-to ( exactkeyword , "female" ) OR limit-to ( exactkeyword , "breast neoplasms" ) OR limit-to ( exactkeyword , "mastectomy" ) )
Bilaga 3.
Översiktstabell av valda artiklar för analys Författare,
år, land
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet
1
Barthakur et al., 2017 Indien
Body image and sexuality in women survivors of breast cancer in India: Qualitative findings
Att utforska kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet hos kvinnor som överlevt bröstcancer Kvalitativ intervjustudie med semistrukturer ade intervjuer 15 kvinnor mellan 29-65 år.
Bröstcancer påverkar den kvinnliga identiteten. De upplevde rädsla och proteserna blev en ständig påminnelse av det förlorade bröstet. Det tycktes vara viktigare för yngre kvinnor att känna sig attraktiva än för de äldre. Kvinnorna kände att livet hade lurat dem pga. cancern. De inte längre fick den uppmärksamhet de var vana vid.
Ett vanligt förekommande fenomen var att kvinnorna undvek att se sig själva i spegeln. Medvetenheten kring sin egen kropp hade ökat. Ärren som uppstått till följd av kirurgin orsakade missnöjdhet över utseendet samt smärta. Lumpektomi orsakade oro pga. det asymmetriska resultatet. Vid mastektomi ökade kroppsmedvetenheten. Många kvinnor fick erfara att andra blivit nyfikna på det estetiska resultatet av kirurgin och ville att kvinnorna skulle visa det.
Att känna sig obekväm i sin nya kropp påverkade kvinnornas liv på flera plan; rädsla att exponeras ex. vid simning, massage, byta om med andra närvarandes och rädsla över att bröstet av misstag skulle krocka med andra personer i tätbefolkade situationer. Valet av kläder krävde nya anpassningar. Vid mastektomi presenterades användning av protes, vadderade bh:ar, löst sittande kläder etc.
De flesta kvinnorna som deltog kände sig obekväma med att dela med sig av den fysiologiska aspekten av deras sexuella funktion och deras sexualitet. Den spontana responsen var antingen att det inte fanns några problem, att deras sexliv var obefintligt eller att det initialt fanns problem men att allt var bra nu. Kirurgin hade påverkat relationen till partnern. Efter avslutad behandling kände vissa kvinnor en minskad sexlust & en oförmåga att bli upphetsade Medel Brunet et al., 2013 Kanada Surviving breast cancer: Women’s experiences
Att utforska kvinnors upplevelser av sina kroppar till följd av bröstcancerbehandling Kvalitativ intervjustudie 11 kvinnor mellan 47-70 år.
Fyra kategorier identifierades: att ändra synlighet och osynlighet, att uppleva intensiva tankar och känslor, innebörden av en kropp: ett medel för hälsa, välbefinnande och socialt uttryck och att hantera fysiska förändringar.
Kroppsliga förändringar upplevdes till följd av bröstcancerbehandlingen. Förändringar i
Hög
with their changed bodies
kroppssammansättningen var central för dessa kvinnors upplevelser. Kvinnorna reflekterade över sig själva från andras perspektiv, kroppen som en symbol för hälsan. Vissa kvinnor upplevde besvikelse, ilska, sorg och avundsjuka på grund av sin förändrade kropp. Andra kvinnor uttryckte att de istället för att dras ned av sin sjukdom betraktade det som en orsak att re-evaluera sig själva och valde att växa av sin erfarenhet. Kvinnorna i denna studie förändrade sina kostvanor på grund av viktuppgången.
Chuang et al., 018 Kina Staring at My Body: The Experience Of Body Reconstruction in BreastCancer Long-term Survivors
Syftet med studien var att förstå hur
kroppsuppfattningen är hos kvinnor med bröstcancer som har behandlats för minst 5 år sen. Kvalitativ design och intervjuer med Fenomenologi sk ansats och filosofisk ram
8 kvinnor Tre huvudteman identifierades: Återställande av kroppsbilden,övergivande av objektivisering
och omdefiniering av jaget.
Mastektomin förändrade hur kvinnan uppfattade sin kropp och gav en känsla av kontrollförlust över deras kroppar samt identiteter. De ville återvända till ett vanligt liv samt försöka återfå kontrollen över sin kropp och identitet.
Kvinnorna kände sig rädda över att bli stigmatiserade då det anses vara icke feminint att inte ha bröst. På grund av rädslan för stigmatisering undvek de sociala tillställningar och anpassade klädseln för att dölja det saknade bröstet. De kände sig osäkra över att vara annorlunda och strävade efter att framstå som normala.
I processen att bli friska var återgången till ett normalt liv en del av återställandet. Kvinnorna betraktade inte längre sig själva från ett observerande perspektiv utan
förkroppsligade idén om att hälsa har ett kärnvärde av kroppen och behöver prioriteras. De kunde sedan börja rekonstruera deras nya kroppar och försvara dem inför sig själv och andra. Genom att fokusera på karriären, modersrollen och familjen kunde de återupprätta känslan av sitt egenvärde. Hög Denford et al., 2009 USA och Storbritannien Understanding normality: a qualitative analysis of breast cancer patients concepts of normality after mastectomy and reconstructive surgery
Syftet var att utforska begreppet normalitet inom ett urval av bröstcancerpatienter som är berättigade till rekonstruktiv kirurgi efter mastektomi Kvalitativ intervjustudie 35 kvinnor över 30 år
Fyra huvudbegrepp för normalitet identifierades: utseende, beteende, känslor och hälsa. Kvinnornas definition av vad som var "normalt" skilde sig. Detta inkluderade interna, externa och kliniska normer. Interna normer är unika för individen och baseras på hur de upplevde sig själva före mastektomin. Externa normer är till exempel vad som anses normalt inom ett samhälle. Kliniska normer är hälsorelaterade och inkluderar kliniska mått på normalitet; att vara cancerfri och att ha två bröst av samma storlek. Kvinnorna upplevde ett förändrat utseende, förändrade förmågor, en förändrad identitet och hälsa. De ville återfå sin feminina identitet, deras självbild och se normala ut. Kvinnorna ansåg att en bröstrekonstruktion skulle hjälpa dem att återfå det.
Fallbjörk et al., 2012 Sverige From no big deal to losing oneself: Different Meanings of Mastectomy
Syftet med denna studie var att beskriva hur det har påverkat kvinnornas liv att förlorat ett bröst på grund av bröstcancer och inom denna kontext att förstå deras reflektioner på bröstrekonstruktion kvalitativ design med tematiska intervjuer 15 kvinnor strategiskt utvalda 4,5 år efter mastektomi
Tre teman identifierades där resultaten var olika beroende på ålder.
Tema 1 beskriver att mista ett bröst var obetydligt. Man hittade inga motiv för att utföra en rekonstruktion. Överlevnad var det enda viktiga. Kvinnorna ansåg inte heller att deras femininitet hotades.
Tema 2 beskriver att mastektomin hotade kvinnans “helhet” och en bröstrekonstruktion var nödvändigt att genomgå för att återskapandet av kvinnans person.
Tema 3 beskriver att bröstrekonstruktionen var en gåva vilket gjorde det enklare att se ut och känna sig som en kvinna igen.
Hög Fouladi et al., 2013 Iran Process of Coping with mastectomy: A qualitative Study in Iran
Syftet var att utforska copingstrategier hos kvinnor som genomgått mastektomi eller bröstbevarande kirurgi. Kvalitativ metod med grounded theory och semi-strukturerade intervjuer. 20 iranska kvinnor mellan 33-71 år vilka hade genomgått mastektomi eller bröstbevara nde kirurgi.
Man fann sju kategorier; reaktionen av mastektomin, att ställas inför förlust och död, en rekonstruktion av evalueringssytemet, samtycke för mastektomi, reaktioner och problem efter förlusten, kontrasten mellan förlust och död
Reaktionen av mastektomin delades in i känslomässig och beteendemässig. Det fanns
fleraaspekter som påverkade reaktionerna som familj, religion och läkarens bemötande.
Att ställas inför förlust och död: patienten behövde ställas inför att antingen förlora brösten eller
dö, överlevnad var viktigare.
Rekonstruktion av evalueringssystemet: kvinnorna behövde se över sina värderingar, när hälsan
ställdes på spel. Utseendet var inte viktigt längre. Samtycke för mastektomi: beslutet påverkades av läkare såväl som familjer, vänner, tidigare erfarenheter samt utbildningsnivå.
Reaktioner och problem efter förlusten: kvinnornas reaktioner var beroende av fysisk och
psykisk hälsa, socioekonomisk status och hur bra stöd de hade från omgivningen. Vanliga reaktioner var depression, rädsla och sorg. De sexuella relationerna förändras på grund av den fysiska förändringen och den förändrade kroppsuppfattningen. De klarade inte av att se sin nakna kropp, de hatade sitt nya utseende och kände att de förlorat sin femininitet
Kontrasten mellan förlust och död: Kvinnorna var tacksamma över att ha överlevt, de hade fått
en andra chans i livet.
Kompatibilitet med förändringar och omorganisation: faktorer som påverkade detta var stöd
från anhöriga, socioekonomisk status, tid sedan diagnostisering, kirurgi, tron på Gud och copingstrategier. Faktorerna vilka hade högst betydelse för kompabiliteten var att känna sig hälsosam samt få bekräftelse från läkaren att de var vid god hälsa.
Medel Grogan & Mechan, 2016 Storbritannien Body image after mastectomy: A thematic analysis of younger
Syfte var att undersöka hur mastektomi
påverkar yngre kvinnors kroppsuppfattning. Kvalitativ metod för att undersöka erfarenheter hos kvinnorna genom öppna-41 kvinnor mellan 18-45 år.
Fyra huvudteman identifierades.
Nedprioritering i förhållande till att överleva cancer, kroppssjälvförtroende, förändrad identitet och behandlingseffekter
Nedprioritering av estetik i förhållande till att överleva cancer: Prioriteten var önskan att överleva, estetik var inget det ville tänka på i början.
