• No results found

Jäm svara

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Jäm svara"

Copied!
79
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

mots

Com

Författare:

Uppdragsgiv Handledare

   

Examinator:

Examensarb Godkännand Serienr:  

Jäm svara

mparativ corr

vare: 

   

  bete: 

dedatum: 

 

mföra ande

ve Life C respond

Tomas Vibo Tomas Gust Tomas Gust Eva‐Lotta Th Zeev Bohbot 15 högskole 2014‐06‐20  BD 2014;42 

nde l tegel

Cycle As ding bri

rg & Gabriel  avsson Kons avsson  hunqvist, KTH

t, KTH ABE  poäng inom 

livscy l- och

ssessm ick- and

  Lidström  struktioner A

H‐STH   

 Byggteknik 

ykela h träk

ment of s d timber

AB 

och Design 

analys konst

standar r structu

s av trukti

rd hous ures  

oner

es in

(2)
(3)

N

Approved

2014-06-2

SAMM

Sedan 1900 materialet h Trots att k isoleringsvä träregelkon Kraven på utvecklats.

livscykelpe enskilda m livscykelan Syftet med under produ tegelhusets stor risk för För att u kanalmursk samma boa energiåtgån Livscykelan byggnadsin resultat kun avseende på Resultat vi medan tege koldioxidek antaganden gällande liv Nyckelord:

20

MANFAT

0-talets mitt har under m kanalmurste ärde, togs f nstruktioner energihush LCA är e erspektiv. Sv material. Där

nalyser av he examensar uktion och nackdel ta r förkortad l undersöka konstruktion

area och vä ng under dri

nalysen h nformation

nnat hämtas å klimatbela sar att ett t elhuset är m kvivalenter, n som gjorts

vslängd, bes Livscykelan

Examina

Zeev

Uppdrag

Toma Konst

TTNING

t har använ modernisme ekniken, so fram på 193 dominerat hållning ha en metodik vårigheter h rför har eur ela byggnad rbetet är att drift i en liv alar den hög

livscykel i o skillnadern n analysera äggkonstruk iftskedet ha har utfört som match s på vilken a

astning räkn tegelhus bel miljövänliga , till trähus s, belastat m ständighet, f

nalys, Kana

Jämfö

ator

Bohbot

gsgivare

as Gustavs truktioner A

G

ndandet av t en upplevts om är en 30-talet för

det svenska ar under år k som ana har dock fu ropastandar der och de k

jämföra hu vscykel satt ga energiåtg och med ris na i trä- ats mot en

ktionerna sa r energibeh ts i pro has mot en av konstruk nat i koldiox

lastar miljö are avseend

sets fördel.

miljön lika fuktsäkerhe almur, Anav

i Exame örande livs

o

sson AB

tegelkonstru s otidsenlig

byggteknik att följa hå a småhusbyg

ren ökat su alyserar pro unnits i att o rder tagits f kommer att ur ett typhus t till 100 år gången vid skerna för fu

och teg motsvarand amma värm hovsberäknin ogramvaran

materialdat ktionerna so xidekvivale ön dubbelt s de underhåll

Enligt liv efter 168 å et och goda

vitor, Tegelk

ensarbete scykelana och träkon

Tomas Gabriel

Han

Ev

Kon

To

uktioner i b gt och bygg k med bära

årdare energ ggandet.

uccessivt o odukters el omsätta me fram som e följas i den s med tegel r, jämfört m

materialfra uktskador.

gelkonstrukt de träkonstr memotstånd

ngar utförts n Anavito tabas med l om belastar

enter.

så mycket l och drift.

vscykelanaly år. Till tege möjlighet ti konstruktion

15 hp 201 alys av mo nstruktion

s Viborg Lidström

ndledare

va-Lotta Th

ntaktperson

omas Gusta

ostadsbygg gnadssättet h

ande tegelk gihushållnin och livscyk

ller tjänster todiken på enkom tjäna nna studie.

som stomm med ett mots

mställninge tioner har

ruktion, där . För att få s för byggna

r utifrån livscykelda miljön mins som ett träh Efter 100 å ysen har b elhusets för ill återbruk n, Träkonst

14-06-20 otsvarande ner

hunqvist avsson

gandet mins har ansetts konstruktion ngskrav, ha kelanalysen

rs klimatbe större kom ar till att sy material bel svarande trä en. Trä å sin

en typh r byggnads å fram huse aderna.

3D-mod ata. Ur jämf

st över livsc hus i produ år är skillna byggnaderna rdel talar de av stomma truktion, Typ

e tegel-

kat kraftigt ineffektivt n och hög ar ändå lätta

(LCA) har elastning ur mponenter än ystematisera astar miljön ätyphus. Til

n sida löper husritning

styperna har ens skillnad deller med förelsen har cykeln, med uktionsfasen aden 7,3 ton a, enligt de ess säkerhe

terialet.

phus, LCA t;

t.

gt

a

r

r

n

a

n

ll

r

i

r

d

d

r

d

n

n

e

et

(4)

ii

(5)

K

ABSTR

Since the m experienced technique w to meet m construction The require and Life Cy life cycle p than individ to systemat The purpos the environ the disadva Timber stru To examine technique b same floor in energy u The life cy building inf the compa construction Results sho the product operational equivalents the building house spea bricks.

Keywords:

Approved

2014-06-2

RACT

mid-1900s d as dated a were develo modern build

n sector con ements for ycle Assess perspective.

dual materia tize Life Cy se of this stu nment in a l

antage for uctures at th e the differe been analyz

area and th use during th ycle analys

formation th arison are m

n type will ow that a br

tion phase. T l phase and s to the adva

gs have cha aks its long

Life Cycle A 20

has brick b and the cons oped to mee ding norms ncerning sin energy con ment (LCA . There hav als. Therefo ycle Assessm

udy is to co lifecycle set a brick hou heir part are

ences in wo zed against he wall cons

he operation is has been hat is match measured i

make least rick house h

The brick h d maintenan antage of th arged the en gevity, dura

Assessment

Examine

Zeev

Commis

Toma Konst

building ma struction m et the comin s have yet ngle-family nservation h A) has been ve been diff ore, Europea ments of ent ompare whic

t to 100 yea use speaks

at high risk ood and bric a correspon structions h nal phase be n performed hed against in terms o impact on t has doubled house is a be nce. After 1 he wooden h nvironment ability, mois

t, Canal wal Com ho

er

Bohbot

sioner

as Gustavs truktioner A

iii arginalized;

method consi ng stringen lightweigh houses sinc have increas

developed;

fficulties to an Standard tire building ch impact a ars, compar the high e k for shorten ck structure nding wood have the sam

etween the b d in the so a database of carbon d

the environm d environme

etter alterna 100 years, t house. Acco t equally af

sture resista ll, Anavitor

Bachelor parative L ouses in c

sson AB

the materi idered ineff nt energy re ht timber st

ce then.

sed over the a methodol put the me ds have been gs, which w a standard h red with a c energy con ned life cyc es has a stan den construc me heat resi buildings ha oftware An

of material dioxide equ ment.

ental impac ative concer the differen ording to th fter 168 yea

ance and g r, Brick stru r of degre Life Cycle correspon

struc

Tomas Gabriel

Sup

Ev

Con

To

ial has in th ficient. In th

quirements tructures do e years to a logy that an ethodology n developed will be follow

house with b correspondin sumption in cle due to ris

ndard house ction. The b istance. To as energy ca

avitor base ls life cycle uivalents, a ct compared rning enviro nce is 7,3 t e LCA and ars. To the good opport

cture, Timb e thesis 2 Assessm ding brick ctures

s Viborg Lidström

pervisor

va-Lotta Th

ntact person

omas Gusta

the moderni he 1930s th s. Despite o ominated th an even gre nalyzes prod

on larger d that specif wed in this brick structu

ng timber s in material

sk of moistu e drawing in building typ

receive the alculations ed on 3D m e data. The r

and will s d to a wood onmental im

tons of carb the assump advantage tunity for r ber structure 2014-06-20 ment of sta k- and tim

hunqvist avsson

ist era been e canal wal pportunities he Swedish eater degree

ducts from a components fically serve

study.

ure has a on tructure. To production ure damage n canal wal pes have the e differences been made.

models with results from show which den house in mpact during bon dioxide ptions made

of the brick reuse of the

e, LCA 0 andard

ber

n ll s h e, a s e n o n.

e.

ll

e

s

h

m

h

n

g

e

e,

k

e

(6)

iv

(7)

v Innehåll

1 INTRODUKTION 1  

1.1 Bakgrund 1 

1.2 Syfte och målformulering 1 

1.3 Metod 1 

1.4 Avgränsning 2 

2 REFERENSRAM 3  

2.1 Tegelbyggnad 3 

2.1.1 Historik 3 

2.1.2 Modern tegelkonstruktion 3 

2.1.3 Framställning av tegel 4 

2.1.4 Fördelar 4 

2.1.5 Nackdelar 5 

2.2 Träbyggnad 5 

2.2.1 Historik och allmänt om trä 5 

2.2.2 Tillverkningsprocess 6 

2.2.3 Fördelar 6 

2.2.4 Nackdelar 7 

2.3 Miljöanalys 7 

2.3.1 Historik 7 

2.3.2 LCA 7 

2.3.3 LCA enligt ISO och Europanormer 8 

2.3.4 Miljövarudeklarationer (Environmental Product Declaration/EPD) 9 

2.3.5 LCA-mjukvaror 9 

3 GENOMFÖRANDE 11  

3.1 Konstruktionsmodellering 11 

3.1.1 Ritningsunderlag 11 

3.1.2 Val av trästomme 12 

3.1.3 Bestämning av stomme och U-värdesberäkning 12 

3.1.4 3D-modellering 14 

3.2 Energibehovsberäkning 14 

3.2.1Energikrav enligt BBR 19 avsnitt 9 14 

3.2.2 VIP-Energy 14 

4.2.3 Beräkning i VIP-Energy 15 

3.3 Livscykelanalys 16 

(8)

vi

3.3.1 Inmatning konstruktionsrecept 16 

3.3.2 Inmatning underhåll 16 

3.3.2 Inmatning energiberäkning 16 

4 RESULTAT OCH ANALYS 17  

4.1 Livscykelanalys över 100 år för tegel- och trähus 17 

4.1.1 Tegelhus 17 

4.1.2 Trähus 17 

4.1.3 Sammanställning produktion 17 

4.1.4 Sammanställning underhåll 17 

4.1.5 Sammanställning produktion och underhåll 18 

4.1.6 Sammanställning totalt 18 

4.2 Analys 20 

5 DISKUSSION OCH SLUTSATS 21  

5.1 Diskussion 21 

5.2 Slutsats 22 

6 FORTSATTA STUDIER 23  

7 REFERENSER 25  

8 BILAGOR 27  

BILAGA 1: U-värdesberäkningar  

BILAGA 2: Indata för energiberäkningar i kontor och småhus (BBR)  

BILAGA 3: Effektbehovsberäkningar  

BILAGA 4: Energibehovsberäkningar från VIP-Energy - Tegelhus  

BILAGA 5: Energibehovsberäkningar från VIP-Energy - Trähus  

BILAGA 6: Konstruktionsrecept i Anavitor – Tegelhus  

BILAGA 7: Konstruktionsrecept i Anavitor – Trähus  

BILAGA 8: Inmatningsvärden på underhåll och energiåtgång i Anavitor  

BILAGA 9: LCA Tegelhus – Klimatbelastning totalt  

BILAGA 10: LCA Tegelhus – Klimatbelastning produktion  

BILAGA 11: LCA Tegelhus – Klimatbelastning underhåll  

BILAGA 12: LCA Trähus – Klimatbelastning totalt  

BILAGA 13: LCA Trähus – Klimatbelastning produktion  

BILAGA 14: LCA Trähus – Klimatbelastning underhåll  

BILAGA 15: Väggtyper Tegelhus  

BILAGA 16: Väggtyper Trähus  

BILAGA 17: Grund- och takkonstruktioner  

(9)

1

1 INTRODUKTION

1.1 Bakgrund

Bostadsbyggandet i Sverige har sedan mitten av 1900-talet dominerats av betong- och stålkonstruktioner i flerbostadshus samt av lättbetong-, betong- och träkonstruktioner inom småhus, radhus och kedjehus. Samtidigt har tegelbyggandet minskat trots att den tekniken, innan modernismens intåg, dominerade det svenska bostadsbyggandet.

För att tillmötesgå de högre kraven på termisk komfort togs på 1930-talet en ny form av tegelkonstruktion fram, den så kallade kanalmurstekniken. Stommen består av två parallella tegelmurar vars mellanrum fylls med isolering. Den inre muren är bärande del av konstruktionen och beroende på dimensionering av tjockleken kan tekniken användas i både småhus och större konstruktioner.

Sedan konstruktionstypen togs fram har kraven på energiprestanda hos byggnader ökat successivt.

För tillfället är gränsvärdet för energiåtgång 55 kWh/m2 boyta i klimatzon III vid uppvärmning med elvärme (BBR 19, 2013), och kraven kommer skärpas fortlöpande. Parallellt med anspråken på minskad energiförbrukning har önskemål om livscykeltänkande vid byggande ökat. Idag regleras utförandet av livscykelanalyser av ISO-standarder, och Europanormer reglerar hur de utförs för hela byggnadskonstruktioner.

Stora aktörer inom byggbranschen använder i viss mån redan livscykeltänkande som ett ytterligare beslutsunderlag vid upphandling och offerering, vid sidan av ekonomiska kalkyler. Hos mindre aktörer är metoden dock inte lika utbredd.

Eftersom tegelkonstruktioner är ovanliga i förhållande till träkonstruktioner inom det svenska småhusbyggandet, arbetar här mindre och färre aktörer; således har ännu inga svenska livscykelanalyser gjorts på murade hus.

1.2 Syfte och målformulering

Syftet med studien är att jämföra hur ett typhus med tegel som stommaterial belastar miljön ur ett livscykelperspektiv, jämfört med ett motsvarande typhus med trästomme.

I och med att tegelhus, över en längre tid räknat, är mer fukt- och brandsäkra, har högre beständighet samt kräver mindre underhåll än träbyggnader, är det relevant att undersöka hur väl en bärande tegelkonstruktion lämpar sig i framtidens småhusbyggande ur ett livscykelperspektiv.

Målet är att med hjälp av mjukvaran Anavitor få fram olikheterna i de olika stomsystemen med avseende på klimatbelastning i produktion och drift, vid en livscykel satt till 100 år.

1.3 Metod

Inledningsvis kommer litteraturstudier kring tegel- och träbyggande samt miljöanalys utföras. I studierna kommer historik samt för- och nackdelar med konstruktionstyperna och metodiken undersökas.

För att kunna utföra en jämförande undersökning ur livscykelperspektiv mellan byggnadstyperna

måste ett korrekt ritningsunderlag tas fram. Här används typhusritningar på ett kanalmurat tegelhus

utförda av A-plan Arkitekter AB tillsammans med Tomas Gustavsson Konstruktioner AB.

(10)

2

Ritningarna kommer också tjäna som underlag till de trähusritningar som tas fram. Vid utförandet av dessa ritningar har följande hållpunkter varit de mest centrala:

 Värmegenomgångskoefficienten för hela konstruktionen hos både tegel- och trähuset ska vara densamma.

 Alla byggnadsdelar utom väggkonstruktionerna har samma uppbyggnad.

 Boarean, det vill säga uppvärmd golvyta, ska vara lika i byggnadstyperna medan bruttoarean kan variera.

Utifrån ritningarna tas 3D-modeller fram för respektive konstruktion i Revit Architecture, som sedan ligger till underlag för livscykelanalyserna. LCA-mjukvaran utnyttjar den data som finns i modellerna för mängdning och volymberäkningar. Kompletterande konstruktionssnitt görs i AutoCAD.

Livscykelanalysen utförs i programvaran Anavitor.

Energibehov beräknas i mjukvaran VIP-Energy som beräknar en byggnads energiprestanda timme för timme, och dess specifika energibehov per år. Eftersom stomtyperna i studien har olika termiska egenskaper kommer det specifika värmebehovet variera dem emellan och därför är det viktigt att mjukvaran kan beräkna tillvaratagande av solenergi och intern gratisenergi från personer och hushållsmaskiner vilket VIP-Energy gör.

1.4 Avgränsning

Även om båda typhusen består av många olika komponenter och material som beräknas i livscykelanalysen tas endast hänsyn till tegel och trä i den teoretiska referensramen, eftersom de materialen utgör kärnan i examensarbetet.

Studien kommer fokusera på de olika konstruktionernas miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv, och därför kommer inga beräkningar eller tolkningar göras på rent hållfasthetsmässiga aspekter.

Eftersom studien tar hela byggnader i hänseende kommer livscykelanalyserna utföras kvalitativt i Anavitor, det vill säga standardvärden från Svenska Miljöinstitutets miljödatabas kommer användas för samtliga byggmaterial.

Enbart materialframställning, produktionsskede och driftskede beräknas i livscykelanalysen eftersom tillförlitliga data för rivning och återvinning är svåra att få tag i. Däremot kommer de olika byggnadernas för- och nackdelar vid återvinning eller rivning behandlas i diskussionsavsnittet.

I livscykelanalysen tas ingen hänsyn till de fysiska installationerna och inredningen i byggnaderna.

Däremot kommer energiåtgång vid uppvärmning beräknas och inkluderas.

Typhusens underhåll beroende på yttre klimatfaktorer räknas med i livscykelanalysen men inte det

som är orsakat av slitage och användning, eftersom dessa värden knappast är möjliga att

approximera.

(11)

2 REFE

2.1 Teg

2.1.1 Histo Sedan med viktigt ma bostadsbyg intåg unde effektiviser materialfram innebar, ö tegel i såd tillsamman dominerade Sverige än 1900-talet Kallstenius modernism byggandet hantverksm stom- och Gustavsson Detta och m år 1905 ti (Gustavsson 2.1.2 Mod Tidskriften Forsknings publicerade konstruktio Här diskut termiskt b hålrumsmu energisynpu I en pres tidningen tillvägagån hålrumsmu som en värmeekon hålrumsmu motstå och konstruktio 1952).

1959 skriv framgått av

ERENS

gelbyggn

orik

eltiden har aterial i ggandet. Ind er 1800-tal rade

mställnings ökade prod dan grad a s med e bostadsb nda fram ti

(Reppen, s, 2003, s mens in öve mässigt till i fasadmate n, Magnusso mer rationel

ill 66 styck n, 2008).

ern tegelko Tegel ga - och utve es i tidnin oner skulle b

terades alte ättre och urar såsom unkt efterso sentation a 1952 ges gssätten urarna (se

lösning omin i urarnas förb

h tåla kap onen, samt vs det på v tidigare n

SRAM

nad

tegel varit e det svensk dustrialisme

let, med d smetoder d duktionen

att material d träh

byggandet ill början Björk, . 18). Eft ntåg gic er frå industriellt erial i full on Staaf, &

lla framställ ken 1970.

onstruktion avs ut mel ecklingsarbe ngen. Bland

bemötas.

ernativ till mer värm diafragmam om den sakn av hålmurs exempel p

att figur 2); i

på de fullmur bättrade fö pillär fuktv

slagregn ledarsidan nr av Tegel

Figur 1.

Gustavss

ett ka ns de en av let hus i av

&

ter ck ån

och då dec lstensmurar

Bergkvist, lningsmetod

2014 finn n

llan åren 1 etet förenin

d annat h de traditio eisolerande murar och nar köldbryg stekniker i

å de olika utföra i huvudsak en dåliga rar samt örmåga att vandring i (Tegel #5, n att "Som

l har tanken 3

Diagram över son, Magnusso

Figur 2. H Kanalmur

cimerades t till enbar 2011).

der fick mä ns 3 tegelb

1935 och ngen drev v hur frågan onella mass

e konstrukt kanalmura ggor i vägg i

a a k a t t i , m

n

r stommateria on Staaf, & B

Hålmursteknike med strävpel

egelbyggan rt en fasad ängden tegel bruk som p

1987 av S var omfatta

om krave siva tegelm tioner. De

r. Kanalmu gpartierna.

al i yttervägga ergkvist, 2011

er. A) Fullmur are D) Kanalm

ndet alltmer dbeklädnad lbruk i Sver producerar

Svenska T ande och r en på fukt murarna; ma alternativ uren räknad

ar under 1900- 1)

ur B) Diafragm mur

r; från att v d (se figur rige att sjun

mur- eller

Tegelindustr resultaten p t- och vär an efterfråg som disk des som de

-talet (Tägil,

mamur C)

vara bärande 1) (Tägil nka från 500

r fasadtege

riföreningen på studierna rmeeffektiva gade lättare kuterades ä en bästa u e l, 0 el

n.

a

a

e,

är

ur

(12)

4

varit en tid att i reportage en tid framåt följa kanalväggens spridning över landet. Nu måste vi konstatera att den sprungit ifrån oss. (...) Kanalväggen har slagit igenom som en både praktisk och ekonomisk konstruktion" (Tegel #2, 1959). I ett tidigare nummer räknades de positiva sidorna med kanalmuren upp i en intervju med byggmästare Esbjörn Göransson i Malmö: "Den är ekonomisk i alla avseenden: underhållsfri, lågt k-värde (läs U-värde) och, inte minst viktigt, den är alldeles fantastiskt snabbmurad” (Tegel #2, 1957).

Varför kanalmuren på 1970-talet, trots dessa positiva omdömen, blev marginaliserad i svenskt bostadsbyggande torde ha att göra med de allt högre kraven på prefabricerat eller effektiviserat byggande som miljonprogrammet förde med sig. Skalmur mot betong- eller trästomme blev ledande tekniker i stället (Tägil, Gustavsson, Magnusson Staaf, & Bergkvist, 2011). Stilideal som inte passade det hantverksmässiga murandet var sannolikt också påverkande.

Framtidens byggande kommer ställa allt högre krav på energiprestanda. Med detta ökar isolertjocklekarna i konstruktionerna. Det innebär dels att fuktnivån i klimatskärmen är högre än i en byggnad med sämre värmegenomgångstal, och dels att eventuell fukt i konstruktionen tar längre tid på sig att torka upp. Fuktsäkerhetsprojektering i byggnaders projekteringsskede kommer bli en viktig del i detta (Kumlin, 2012).

Samtidigt kommer det med största sannolikhet i framtiden ställas högre krav på byggnaders livscykellängd med ökade krav på bärighet, beständighet och stadga. Tegelkonstruktioner har dokumenterat god möjlighet att klara byggnadsfysikaliska variationer med bibehållen beständighet och mycket talar för att denna teknik har goda förutsättningar att återta marknadsplatser i byggbranschen (Schultz & Månsson, 1994, s. 20). Att tegelhus har god värmelagringsförmåga och skapar sunt inomhusklimat (Kalk- og teglvaerksforeningen, 2014) är ytterligare faktorer som är värda att väga in.

2.1.3 Framställning av tegel

Lera utgör huvuddelen av råmaterialet i tegel och finns naturligt förekommande i jordskorpan. Leran tas upp ur marken efter att massorna över leran schaktats undan. Massorna som lagts åt sidan återförs sedan så att marken kan brukas till andra ändamål. Eftersom fabriken oftast är placerad i närheten av lerfyndigheterna är den transport som ska räknas med förhållandevis liten.

I fabriken bearbetas, formas och torkas leran innan den bränns. För att påverka egenskaperna hos leran och sedan teglet tillsätts olika typer av material såsom sand, kalk och eventuellt sågspån.

Bränningen sker sedan i tunnelugnar vid en temperatur mellan 1000 och 1100 grader och bränntiden ligger mellan 50 – 70 timmar (Burström, 2007).

Bränningen är energikrävande; på Haga tegelbruk i Sverige används 1700 kg gasol och 2000 kWh el vid tillverkning av 10 000 tegelstenar (Wienerberger AB, 2008). Med omräkningsfaktorn 12,8 kWh (Sievert AB) per kg gasol blir den totala energiåtgången vid tillverkningen 23 800 kWh, det vill säga 2,38 kWh/sten.

För att minska koldioxidutsläppen har sågspånstegel utvecklats av tegelbranschen. Den används i bakmurar och mellanväggar men inte i fasad då den är känsligare för frostsprängning än fasadsten.

Vid tillverkningsprocessen tillsätts sågspån i leran som sedan bränns och bildar små porer i den färdigbrända stenen. Detta leder till 30 – 40 procent lägre densitet, minskad leråtgång och reducering av koldioxidutsläppen med cirka 30 procent (Bygg i tegel, 2014).

2.1.4 Fördelar

 Teglet är volymbeständigt vid ändring i temperatur och fuktkvot samt beständigt mot plastiska deformationer och krypning (Burström, 2007).

 Det är beständigt mot mögelsvampar och mikroorganismer (Burström, 2007).

(13)

 Mat tegl

 Vatt diffu

 Mat even

 Teg tegl

 Den 201

 100 (Ka 2.1.5 Nack

 Mat tegl

2.2 Träb

2.2.1 Hist Eftersom S skogsindust basnäringar träbyggand byggnadste Reppen, 20 ändamål in stommateri beklädnads 2007, s. 36 byggnadste utvecklats regelstomm småhusbyg Mellan 187 våningar (B träbyggnad inte minst materialutv energiåterv

terialet krä lvaerksforen

tenånga ka fussionstäta

terialet har ntuell vatten gel avger

lvaerksforen n förväntad

4).

0 procent av alk- og teglv

kdelar terialframst lvaerksforen

byggnad

torik och a Sverige har trin har var r, så har

det v

eknik i land 008). Mate

nom bygg ial, go smaterial ti 63). På sam ekniker har

från massiv mar (se figur ggandet.

74, då en n Björk, Nord d ökat; dels ekologisk vinning, att vinnas efter

äver minim ningen, 201 n diffunder

skikt (Kalk hög förmåg nskada (Kal inga em ningen, 201 de livslängd v teglet kan vaerksforeni

ällningen k ningen, 201

d

allmänt om rik tillgång it en av vår r av förk varit

det (Björk, erialet anvä

nadsindustr olvbeläggni ill inrednin mma sätt som

r stombyg va till lätta r 3). Regels ny byggnad dling, & Re då stomkon ka anlednin fotosyntes rivning, sam

malt underh 4).

ra genom t k- og teglvae

ga att absor lk- og teglv missioner

4).

den för teg återanvänd ingen, 2014

kräver hög 4)

trä

g på skog o ra traditione klarliga sk

domineran Nordling, änds till oli rin; allt fr

ng- o

ng (Burströ m med övri gandet i are konstruk

tommen är dsstadga inf ppen, 2008 nstruktioner ngar. De a en vid sk mt de smidig

5 håll och ha

tegel och i erksforenin rbera och a vaerksforeni

och har gelhus är öv das; antingen

4).

energiförb

och ella käl nde

&

ika rån och öm, iga trä

ktioner. Frå idag den ko fördes, och 8). Sedan de r i framföral argument s kogens tillv

ga byggmet

Figur 3 Reppen,

ar hög bes och med d ngen, 2014).

avge fukt oc ingen, 2014 hög vär ver 100 år n för att åte

brukning vi

ån timmer- onstruktions

1994 fick et åter blev llt limträ up om oftast växt binde toderna (se

3. Träbyggan , 2008)

ständighet m dess tålighe ch torkar på 4).

rmelagrings (Kalk- og erbrukas elle

d bränning

- och plank styp som är inte trähus tillåtet har ppvisat goda anges är r koldioxid figur 4) (Tr

ndets utveckli

mot brand et mot väta å så vis sna sförmåga g teglvaerks

er som utfy

gsprocessen

khus till sto r vanligast i

uppföras i intresset fö a brandegen låg energ d, att mat räguiden, 20

ling (Björk,

(Kalk- og a krävs inga abbt upp vid (Kalk- og sforeningen yllnadsmede

. (Kalk- og

olpverk och det svenska i fler än två ör storskalig nskaper men iåtgång vid terialet kan 014).

Nordling, &

g a d g n, el

g

h a å g n d n

&

(14)

När trä bild fotosyntese fångas upp biomassa s Koldioxide när trädet f av träprod produkten förbränns.

genom förb erhålls. Den fångas upp energin vid därför kol koncentrati tillförs någo Det som T utsläppen a transportme trämateriale brandsäkerh material b impregnerin Det kan oc miljövänlig Sverige och 2.2.2 Tillve Vid avverk maskinellt mäts upp, s Torkningsp biobränsle och behand Efter torkn materialet ä Restproduk skivindustr 2.2.3 Förd

 Trä

 På g

 Byg 201

 Ene

das i nature en, där ko p av träde som är en en som bind förmultnar dukter förb

tjänat sit Den bund bränningen n frigjorda för att bild d nybildnin ldioxidneutr ionen koldi ot nettotillsk Träguiden av växthusg edel som k et. Dessuto hetskrav byggs in, ngsmedel.

ckså diskut gt skogsa h resten av v erkningspr kning av sk

för industri sorteras och processen är

från sågver dling av träv ningen geno är därefter r kterna bark, in (Träguid delar

har hög hål grund av de ggprocessen

4).

ergiåtgången

en sker tillv oldioxid o en och om n form av

ds i träden eller dör. V blir kolet tt syfte o dna koldiox

parallellt m koldioxide da nya träd.

ngen av bio ral, vilket ioxid i atm kott (Trägu

inte tar i gaser från krävs vid ha

om tvinga att icke såsom teras hur ek avverkning

världen i da rocess kog skördas iellt bruk. T h avbarkas. T

r den mest rkets egna r varorna är i

omförs en redo för emb

, spån och den, 2014).

llfasthet i fö en låga dens n kan kostn n vid trämat

växten geno och solener mvandlas t kolhydrat frigörs sed Vid utvinni bundet ti och slutlig xiden frigö med att ener en kan då å

Den utvun omassa kall innebär mosfären in

iden, 2014) beaktande maskiner o anteringen ar fukt- o

miljövänli plaster o kologiskt o bedrivs ag.

s den antin Timret från Timret såga energikräva restprodukte jämförelse mer noggra ballering oc

flis använ

örhållande t iteten är ma nads- och ti

terialtillverk

6 om

rgi till ter.

dan ing ills gen örs rgi åter nna las att nte ).

är och av och iga och och i

ngen för ha avverkning as sedan upp

ande i virke er är den fö med teglets ann hållfas ch transport nds, förutom

till sin vikt ( aterialet enk dseffektivis kning är för

Figur 4.

and eller m gen transpor p till önskad estillverknin örhållandes s bränningsp sthetssorteri

.

m till uppv

(Burström, kelt att hant seras vid pr rhållandevis

Träprodukter

askinellt; id rteras sedan d dimension ngen men e vis låg. En process förs

ng, visuellt värmning, ä

2007).

era på plats refabricerat s låg.

rs kretslopp (T

dag nästan n till ett sågv n, råsorteras eftersom de nergiåtgång

sumbar.

t eller mas även inom

s och vid tra t byggande

Träguiden, 20

uteslutande verk där de s och torkas n drivs med

vid sågning skinellt, och massa- och

ansport.

(Träguiden

14)

e et . d g h h

n,

(15)

 Trä jäm

 Mat (Trä 2.2.4 Nack

 Kem (Bu

 Virk det

 Trä

 Hål och

 Lim vilk

2.3 Miljö

2.3.1 Hist Miljöfrågan belyste äm miljömässig Under ener verktyg och klassningar som gransk livscykelpe 2.3.2 LCA LCA är en produkt elle livscykelpe graven (se materialutv avfallshante 2011, s. 24) eller utökas där enba analyseras där återvin (European C Analysen sk om en ver hur miljön förändringa verksamhet suboptimer

har goda vä mfört med 0.

terialet har äguiden, 20 kdelar miska angre urström, 200 kesförstöran

är inbyggt ( kan även an lfastheten m spänningar mmade träpr ket är starkt

öanalys

torik n har tagit mnet högst a gt väcktes t rgikrisen på

h certifierin r är Livscyk

kar och vä erspektivet (

A

n sammans er tjänst påv erspektiv,

figur 5). Va vinningen

ering (Car ). En LCA k s till en va art mate eller en vag nning av m

Commissio ka tjäna till rksamhets m n påverkas ar och

ten; allt ring (Finnve

ärmeisolera 6 W/mK ho r god förm

14).

epp av syro 07, s. 387).

nde mikroor (Burström,

ngripas av s minskar star r uppstå i ko rodukter som

irriterande

allt större avsevärt oc till liv.

1970-talet ngsorgan bil kelanalys (L

äger in an (Finnveden,

tällning av verkar miljö

från vagg aggan symb

och rlsson & P

kan även av agga-till-grin erialframstä gga-till-vagg materialet h on, 2010, s. 9 att lyfta fra miljöpåverk av invest nylanserin för att

eden, Johan

F

ande egensk os tegel (Bu måga att bin

or och sura rganismer k 2007, s. 387 skadeinsekt rkt vid öka onstruktione

m innehålle och cancerf

plats i den ch intresset

kom intress ldats för kla LCA) och k vändning a , Johansson

hur en ön ur ett gan till boliserar

graven Pålsson, vgränsas ndstudie llningen gastudie hanteras 96).

am fakta kan och

teringar, ngar i

undvika nsson, &

7

igur 5. Produk

kaper jämför urström, 200 nda koldio

a salter kan kan angripa

7).

ter (Burström ad fuktkvot

en (Burström er formalde

framkalland

n offentliga t för hur p set för livsc assning av m klimatdekla

av naturres n, & Moberg

kters livscyke

rt med tegel 07, s. 386).

oxid vid vä

n orsaka p och bryta n m, 2007, s.

och vid va m, 2007, s.

hyd kan ge de (Byggefo

a diskussion rodukter oc cykelstudier

miljövänlig rationer av surser och g, 2001).

l (Rydh, Lind

l där värmek äxtprocessen

ermanent f ner träet und

389).

riation av f 380).

e ifrån sig fo orskningsins

nen. 1960-t ch tjänster r att öka och a produkter typ III (EP emissioner

dahl, & Tingst

ekonduktivit n genom f

förlust av h der växtpro

fukt i träet formaldehyd

stitut).

talets miljö påverkar v h under åren r och tjänste PD) de enda r samt tar

tröm, 2002)

teten är 0.14 fotosyntesen

hållfastheten cess och nä

kan rörelse demissioner

öförstöringa vår omvärld n har otaliga er. Av dessa a metoderna hänsyn til

4 n

n är

er r,

ar

d

a

a

a

ll

(16)

Moberg, 20 En LCA s naturresurs växthusgas till övergöd Eftersom m påverkan o exempelvis etc. Metan växthuspote (Miljöstyrn 2.3.3 LCA ISO är ett c behandlar (Carlsson &

Enligt stand

 iden dera

 info

 vara

 mar Kraven som

 mål

 inve

 milj

 tolk Detaljnivå, djup och b objektet som Den svaga av livsc analyserna produkter, Orsaken til inte h metodbeskr och repeter fram. Utan förväntade vilket gjort Sedan livscykelan

001).

ska omfatta användning er, ozonned dning) samt mängden äm

ch räknas o s om till kol n och kold ential och ningsrådet, K

A enligt ISO certifierings

olika milj

& Pålsson, 2 darden ska e ntifiera möj as livscykle ormera beslu

a hjälpmede rknadsföra m m ställs är at

l- och omfat enteringsana jöpåverkans kning (SS-E

omfattning bredd är h m studeras.

länken i s ykelanalyse av störr såsom h l detta är bl har fun

rivning för rbara LCA n repeterba

värden analyserna

Europano nalyser (S

a samtliga g (Finnvede dbrytande ä

marknära o mnen som om beroend ldioxidekviv dioxid räkn

en enhe Klimatinfor O och Euro sorgan för f jöledningssy 2011, s. 42)

en LCA tjän ligheter till er

utsfattare in el vid val av miljövänliga

tt den ska in ttningsbeskr alys

sbedömning EN ISO 1404

g, avgränsn elt avhängi standardiser er har re tjänster hela bygg land annat nnits r hur add A-resultat sk

ra data ha istället an a osäkra.

ormerna SS-EN 1

potentiella en, Johanss ämnen, försu

ozon (Finnv påverkar m e på det spe valenter, po nas båda so t metan b rmationsgui

opanormer frambringan ystem. ISO

.

na till att:

förbättring nom industri v relevanta i a produkter nnehålla föl

rivning

g

40, 2006) ningar,

igt av ringen

varit r och

nader.

att det någon erbara ka tas ar ofta ntagits

för 15978,

Figu

8 a påverkans

son, & Mo urande ämn veden, Johan miljön nega

ecifika ämn otentiella fö om växthu blir alltså den, 2009).

r

nde av inter O 14040 b

g av miljöpr i, statliga el indikatorer r och tjänste ljande punk

ur 6. Faser i en

skategorier oberg, 2001

nen, eutrofi nsson, & M ativt är otal nets styrka i örsurande äm usgaser men

25 ggr

rnationella s beskriver s

restandan ho ller ickestat

för miljöpre er

kter (se även

n LCA (SS-EN

på miljö, 1). De vanl erande ämn Moberg, 2001 iga kategor påverkan.

mnen till sv n metan h större än

standardiser standarden

os produkte liga organis estanda

n figur 6):

N ISO 14040,

ekosystem ligaste kate nen (ämnen

1).

riseras de e Växthusgas vaveldioxide har 25 gån

en enhet

ringar där 1 för livscy

er vid olika sationer

, 2006, s. 8)

, hälsa och egorierna ä n som bidra efter typ av serna räkna ekvivalente nger så hög

t koldioxid

14000-serien ykelanalyse

tidpunkter h är ar v s er g d

n er

i

(17)

2011) och mån åtgärd dag följa bå 2.3.4 Milj Miljövarud

 Typ kon Exe

 Typ milj bran stan

 Typ stan Miljövarud s. 21) och s offentlig up EPD- och L giltig miljö Ett krav fö granskar st deklaration krav på gra 2.3.5 LCA I dag finns och GaBi. D De räknas standardise Gemensam svårgenomf 2007 lanse huvudsyftet livscykelan kompletta Analysen g tidigare livscykelan miljövarude III, som fö standarder.

med volym ritningar s befintliga modellering

miljödeklar dats. Efterso åde ISO-sta övarudekla deklaratione

p I är en m nsumenter t empel på mi p II-märk jömärkning nschen. By ndarden ISO p III-märkn ndardiserade deklaratione

styrs av Mi pphandling.

LCA-system varudeklara ör att en mi tudien (Milj n av typ II, anskning. By A-mjukvaro ett stort ant Det mjukva till de tr erade livscyk mt för nämnd förda då pro erades den

t att nalyser

byg görs med d

gen nalyser

eklarationer öljer gällan

Datan mer, kalky som tagits

kalkyl- el gsprogram.

F

rationer (SS om standard andarden och

arationer ( r kan utföra miljömärknin

till bra mil iljömärknin kning är

ssystem dä yggvarudekl O 14021 (IV ning, som e enligt ISO

r av typ III iljöstyrnings

men hör allt ation av typ iljövarudek ljöstyrnings såsom byg yggvarudek or

tal mjukvar arorna har g rovärdigaste

kelanalyser da mjukvar ogrammen ä

svenska pr göra

av ggnader.

data från nomförda

och r av typ nde ISO-

matchas yler eller

fram i ller 3D-

Figur 7. Belas

S-EN 15804 derna är nya h Europano Environme as i tre olika ng som sty ljöval utan ngar är Svan

materialt är de har m

laration är VF, 2000).

är synony O 14025 (IV

bygger på l srådet som tså ihop och p III (Miljös

laration ska rådet, 2014 ggvarudekla klarationers

ror för hante gemensamt

e på mark med använ ror är att an är formade rogramvaran

9

stningsekvival

4, 2013) av a så är de in ormerna.

ental Produ a typer:

yrs av ISO- n att konsu nen och Kra tillverkares möjlighet a

en form ymt med VF, 2000).

livscykelba är svenska h informatio

tyrningsråd a få klassni 4) och det arationer. T data bör all

ering av LC är att de de knaden efte ndare både i

nalyser av k för att analy n Anavitor

lenter (Erland

v byggnader nte helt bepr

uct Declara

standarden umenten i f av.

, importö att visa da

av typ II- EPD, utgå serad inform

regeringens onen till en det, 2009).

ingen typ I kravet skilj Typ II är en ltså inte anv

CA. Störst p els består av ersom de i näringsliv komplexare ysera en spe r som är en

sson, Jönsson

r stipulerade rövade men ation/EPD)

14024 och fråga har s örers och ata som är -märkning.

år från liv mation (Mil

s expertorga n livscykelan II är att en jer en typ n frivillig p vändas i en L

å mjukvaru v en mjukva har 20 års och i forska e system sås ecifik vara e n LCA-mju

n, & Enström,

es har prob n en giltig L

)

h syftar till särskild mi h grossis

relevant f Märkninge vscykelstud ljöstyrnings gan inom mi nalys kan h n oberoende III-granskn produktdekl

LCA.

umarknaden ara och dels rs erfarenhe

arvärlden.

som hela b eller tjänst.

ukvara fram

2007, s. 17)

blemet i vis LCA måste

att vägleda iljökunskap sters egna för just den en styrs av dier och ä

srådet, 2009 iljöanpassad hämtas ur en e tredje par ning från en

aration utan

n är SimaPro s en databas

et av ISO yggnader ä mtagen med

s i

a p.

a n v är 9, d n rt n n

o s.

- är

d

(18)

10

Anavitor är användbart även för klienter utan LCA-expertis och används mot en produktdatabas som är framtagen Svenska Miljöinstitutet (IVL) (Erlandsson, Jönsson, & Enström, 2007).

Miljöpåverkan från användningen av produkter och tjänster beräknas kvantitativt till olika ekvivalenter. För att bedöma de inbördes olika relativa storleksordningarna mellan olika miljöpåverkanskategorier används en bedömningsmetod som utgår från de nationella miljökvalitetsmålen och dessa kan räknas samman till ett miljötal eller miljöindex (se figur 7). Även denna metod följer ISO-standarder (Erlandsson, Jönsson, & Enström, 2007, s. 17).

Rapporteringen i mjukvaran kan helt och hållet styras efter vad som efterfrågas. Att skilja på de olika miljöpåverkanskategorierna vid rapportering är såklart det säkraste och mest adekvata eftersom miljöpåverkanskategorierna belastar miljön helt olika och inte bör likställas. I ett pedagogiskt syfte ger dock sammanräknandet enligt tidigare nämnd bedömningsmetod en tydlig rapportering.

Anavitor följer gällande ISO-standarder och europanormer.

(19)

3 GEN

3.1 Kon

3.1.1 Ritni Underlaget Gustavsson arbetsmater 2014. Hela med god en Utifrån ritn utförda i A konstruktio

Figur 8. Pla

Figur 9. Se

OMFÖ

nstruktio

ngsunderla till studien n Konstrukt

rial till ett projektet s nergiprestan ningsunderla AutoCAD o onssnitt).

anritning tege

ektionsritning

ÖRAND

nsmode

ag

n är ritninga tioner AB

komplett t syftar till att nda och hög aget model och 3D-mo

elhus (ej skale

tegelhus (ej s

E

ellering

ar sammanst (se figurer typhusritnin t erbjuda al g beständigh

lerades de odeller i R

nlig)

kalenlig)

11 tällda av A r 8 och 9) ngsunderlag llmänheten het, utfört i t

två olika b Revit Archit

-plan Arkit ). Ritningar g som berä

möjlighet a tegel (Gusta byggnadstyp tecture (se

ekter AB ti rna i sin n knas vara att förvärva avsson, 201 perna fram bilaga 15

illsammans nuvarande

klart under ritningar ti 14).

med konstr till 17 för

med Toma form är et r sommaren

ll ett typhu ruktionssnit r skalenliga

s

tt

n

s

tt

a

(20)

3.1.2 Val a I dag pröv volymelem (Träguiden typhuset.

3.1.3 Best Vid fra värmekond byggnadern detaljritning

3.1.3.1 Tak

Takkonstru

Tabell 1 Taku

3.1.3.2 Ytter Tabell 2 Vägg

U-värde = Uts

2 Ytp 2 Un 22 Rås 25 Luf ven Vin 360 Lim

me min Luf 28 Läk 13 Gip Insi Total tjoc

U-värde = Uts

108  Fas 195  Min

70  Min 20 Luf 108  Mu 6  Put Insi Total tjoc

av trästom vas och anv ment och lim , 2014) och tämning av amtagningen duktivitetsbe

na blir dens gar, se bilag

uktionen är e

uppbyggnad

rvägg tegels guppbyggnad

= 0,105 (W/

sida papp

nderlagspapp spont (22x7 ftningsläkt ntilerad ndfolie mträbalk (42

d mellanlig neralullsiso ft- och ångs kt (28x70 c/

ps ida

cklek = 452

= 0,125 (W/

sida

sadtegel 228 neralullsiso neralullsiso ftspalt urtegel 228x

ts  ida

cklek = (507 me

vänds mång mträkonstruk h därför är d

v stomme o n av eräkningar

samma. All ga 15 till 17

ett parallellt

stomme tegelstomme

/m

2

K )

p 70)

(25x38 c/c

2x360 c/c 1 ggande

lering spärr

/c 600)

2 (mm)

/m

2

K) 8x108x54 olering olering 

x108x54

7 mm)

ga olika te ktioner. Re den konstruk

och U-värd klimatsk (se bilaga la byggnad 7).

t pulpettak o

1200)

200)

12 ekniker inom

gelstommen ktionstypen desberäkni kalen i

1). Detta dsdelar mod

och använd

m träbygga n är ändå d n vald som r

ing

respekt för att sä dellerades s

ds till båda h

Figur 10

Figu (ej s

andet, såsom den vanliga referensobje

tive sto äkra att en sedan i Aut

husen.

0. Takkonstruk

ur 11. Yttervä skalenlig)

m massiva aste i småhu ekt till det k

omme g

nergiprestan toCad (för

ktion (ej skale

ägg tegelstom

träelement usbyggande kanalmurade

genomförde ndan i båda

fullständiga

enlig)

mme

t, et e

s

a

a

(21)

3.1.3.3 Ytter Tabell 3 Vägg

3.1.3.4 Grun

Grundplatta respektive y

Tabell 4 Gru

U-värde = Utsi 44 Lock 28  Lufts 9 Vind 95 Trär

mell 195 Trär mell Luft 45 Trär mell 13 Gips Insid Total tjock

U-värde = Ins 100 Bet 300 Cel 150 Ma Ler Uts Total tjoc

Figur 13. P skalenlig)

rvägg träreg guppbyggnad

nd

an är lika f yttervägg.

undkonstruktio

0,125 W/m ida

kpanel spalt, spiklä dskiva, Gip regel (45x95

lanliggande regel (45x19

lanliggande t- och ångsp regel (45x45 lanliggande sskiva  da

klek = 429 (

= 0,092 (W/

ida tong llplast akadam

ra, dränerad sida

cklek grund

Platta på ma

gelstomme träregelstomm

för båda hus

on

m

2

K

äkt (28x70 c s

5 c/c 600) m e mineralulls 95 c/c 600) e mineralulls

pärr

5 c/c 600) m e mineralulls

(mm)

/m

2

K)

d sand och g dplatta = 40

ark Tegelstom me

sen. Kantba c/c 600)  med

sisolering med sisolering med

sisolering

grus 00 (mm)

mme (ej

13 alken har m

Figur skale

modifierats f

F tr

r 14. Platta p enlig)

för att på b

igur 12. Ytter räregelstomme

på mark Trä

bästa möjlig

rvägg e (ej skalenlig

äregelstomme

ga sätt passa

g)

(ej

a

(22)

3.1.4 3D-m Vid 3D-mo och grundtj materialvol konstruktio BSAB-kod att rätt info mot Anavi matas in i L En unik vol stommen o till ifc-form avsett för 2014).

3.2 Ene

3.2.1Energ Vid nybyg byggregler huset kom energihushå kvadratmet De faktore energianvän byggnadens solenergi (B Verksamhe med i livsc klimatbelas Byggnaden energianvän energianvän väderförhål III vilket in kvadratmet 3.2.2 VIP- Programme kända eller byggregler luftflödet s insidan av k innerväggar

1Atemp = Uppvä

modellering odelleringen tjocklekarna lymer och onsdel har

er. BSAB-s ormation ko itor. Koder LCA-mjukv lym upprätt och när 3D- mat som är datahanter

ergibeho

gikrav enlig ggnation a

(BBR) vis mmer klara ållning. Fö ter och år få

er som p ndning är e s fastighet BBR, 2011) etsenergi oc cykelanalys stningshänse ns energianv ndning pe ndningen up llanden som nnebär att h ter och år (B

Energy et beräknar

r mätbara för hushå samt klimat

klimatskale rs och andra

ärmd yta mer

g

n har enda a matats in h golvareo

även förse systemet an ommer fram rna kontrol varan.

tas i respekt modellerna

ett öppet o ring i 3D-

ovsberäk

gt BBR 19 av hus sk sa med ene a de från

örbrukandet år inte övers åverkar oc enligt BBR senergi. D ).

ch hushållse sen eftersom

eende.

vändning d r kvadratm pp i tre olik m råder i Sv

husens spec BBR, 2011)

energiförbr faktorer be ållning. De

tfaktorerna et som en he a komponen

än 10 °C

ast de rådan för att rät or ska u tts med lit nvänds som m i modelle leras mot tive modell a färdigställt och standard -modeller (

kning

avsnitt 9 a man en rgiberäknin BBR stäl t av kilow skridas.

ch ska va R energi för essa värde energi ska in m det är rel divideras se meter. I a ka klimatzo verige. Huse

cifika energ .

rukningen i eräknas sam

faktorer s för orten d elhet, alltså

nters värme

14 nde vägg-, tt rumsvoly

uppnås. V ttera i form m en garant

eringen mat de recept för varje d ts exportera diserat filfo

(BuildingSm

nligt Bover ngar att det

llda kraven wattimmar ara med t r uppvärmn en subtrahe nte räknas levant att v edan med A avsnitt 9 oner. Detta en som jäm gianvändnin

i byggnader mtliga ener som påverk där byggna utan rumsin elagringsför

tak- ymer, Varje m av

ti för tchat som el av as de ormat mart,

rkets t nya n på

per till beräkna ning, komfo eras sedan med vid dim visa på sam A

temp1

för a i BBR d för att ge e mförs i denn ng inte får

r för varje t rgiflöden so kar energifl aden ska lo ndelning. D rmåga som k

Figur Figur

andet av ortkyla och med inter mensionerin mtlig energiå att få fram elas krave en rättvis kr na studie ha överskrida

imme över om även j lödena är okaliseras. P Dock kan pro

kan påverka

16. 3D-mode 15. 3D-mode

byggnaden h tappvarmv

rnt värmet ng enligt B åtgång i by m byggnaden en för den ravnivå utif ar placerats

55 kilowa

ett år. Med ämförs mo rumstempe Programme ogrammet t a energibeh

ell av typhus f ell av typhus f

ns specifika vatten, sam

illskott och BR men ta yggnaden u ns specifika n specifika från de olika i klimatzon ttimmar pe

d hänsyn til ot boverket

raturen och et behandla

a hänsyn til ovet.

från sydöst från nordväst

a mt h s ur a a a n er

ll

s

h

ar

ll

(23)

15

Programmets begränsning är att byggnadens dimensionerande effektbehov för värme och kyla inte kan räknas ut. För att klara kraven på maximalt tillåten installerad eleffekt som ställs av BBR, beräknar programmet ut ett dimensionerat effektbehov som referens utifrån egenskaperna från indata samt dimensionerande temperaturer.

Indata för programmet delas in i två huvudgrupper; katalogdata och indata. Katalogdata är till exempel data över materialskikt med egenskaper och uppbyggnader av endimensionella till tredimensionella konstruktioner. De två- och tredimensionella uppbyggnaderna används för att kunna räkna fram de köldbryggor som finns i byggnaden. I programmet finns redan en hel del katalogdata som användaren har tillgång till och det är enkelt att lägga till ny data som sparas automatiskt (VIP- Energy).

4.2.3 Beräkning i VIP-Energy

Katalogdata matades in på alla konstruktionsdelar för de båda husen och samtliga köldbryggor modellerades tvådimensionellt. Husens klimatskal, innerväggar och köldbryggor beräknades med hjälp av 3D-modellerna. Vald placering på husen är Malmö och husen placerades med entrén mot norr. Från- och tilluftssystem med värmeväxlare, med en verkningsgrad på 80 procent, valdes som ventilationssystem för husen. Resterande brukarindata såsom inomhustemperatur, ventilationsflöde och gratisenergi från hushållsmaskiner hämtades ur BBR:s indata för energiberäkningar i kontor och småhus (se bilaga 2).

Luftläckaget i byggnaderna bestämdes till 0,3 l/sm

2

eftersom det är branschkravet som ställs på nära nollenergihus som är den standard typhusen håller (FEBY12, 2012). Ur livscykelperspektiv är det troligt att ett murat hus över tid håller bättre täthetsstandard eftersom tätskikt av plast i trähus åldras, till skillnad från putsat tegel. Då denna parameter är svår att omvandla till försämrad lufttäthet per sekund och kvadratmeter tas ingen hänsyn till detta i studien.

Eftersom VIP-Energi inte räknar fram effektbehovet, som styr valet av värmepump, gjordes dessa beräkningar för hand. Skillnaden på effektbehovet i husen blev 229 kilowattimmar vilket ledde till att samma typ av värmepump valdes till båda husen, efter konsultation hos NIBE, som är en leverantör av värmepumpar (NIBE Support, 2014). Värmepumpen som valdes (NIBE F750) fanns redan inlagd i VIP-Energis databas så värmepumpens specifikationer behövde inte matas in. För utförliga beräkningar av effektbehovet och bestämning av dimensionerande utomhustemperatur, se bilaga 3.

Efter att ha inventerat klimatskal och bestämt husens indata fördes dessa värden in i VIP-Energi och kopplades ihop med katalogdatan. Efter genomförd beräkning erhölls resultat på energianvändning, fastighetsel, uppvärmning och tappvarmvatten (se tabell 5) som sedan överfördes till Anavitor (för mer utförliga indata och resultat, se bilaga 4 och 5).

Tabell 5 Resultat från VIP-Energi

Resultat från VIP-Energi Tegelhus Trähus Krav från BBR  Specifik energianvändning 22 kWh/m

2

·år 23 kWh/m

2

·år 55 kWh/m

2

·år 

Fastighetsel 2347 kWh 2478 kWh  

Uppvärmning 4063 kWh 4508 kWh  

Tappvarmvatten 3707 kWh 3707 kWh  

(24)

16

3.3 Livscykelanalys

3.3.1 Inmatning konstruktionsrecept

De båda typhusens olika konstruktionsuppbyggnader matchades med de produkter som finns i Anavitors materialdatabas. Eftersom konstruktionerna är modellerade utifrån principen att standardmaterial ska användas i största möjliga mån var också chansen att finna adekvata material betydande.

Varje vägg, grund- och takuppbyggnad samt fönster, glaspartier och dörrar genomarbetades och varje recept kalkylerades så rätt mängd material kunde vägas in.

För att matcha mängden material matades 3D-modellerna in i Anavitor i ifc-format och mjukvaran hittar automatiskt varje volymdel. För redovisning av matchade konstruktionsvolymer se bilaga 6 och 7. För beräkningsgången i mjukvaran se figur 17.

3.3.2 Inmatning underhåll

För ytskiktsmaterial i konstruktionerna matades även data in med periodicitet på underhåll i de olika konstruktionsdelarna. Här tas endast hänsyn till underhåll på grund av klimatfaktorer i klimatskalet, inte underhåll till följd av användning eller slitage. För inmatade värden se bilaga 8.

3.3.2 Inmatning energiberäkning

När varje byggnadsdel ställts in med underhållsvärden matades resultaten från energibehovsberäkningarna in (se tabell 5). Hushållselen har samma värden i båda husen, 8700 kWh/år, och är beräknade för hushåll med 4 personers (se bilaga 2).

Produktion Drift/Underhåll Rivning Resultat

Restprodukthant‐ hantering Generella data  

drift & underhåll Indata från 

kalkylsystem/CAD/

Revit Miljöpåverkan

Figur 17. Beräkningsgång i Anavitor

(25)

17

4 RESULTAT OCH ANALYS

4.1 Livscykelanalys över 100 år för tegel- och trähus

Efter genomförd livscykelanalysberäkning kalkylerades följande miljöindex fram:

4.1.1 Tegelhus

Under 100 års livscykel är den sammanlagda klimatpåverkan 378,6 ton koldioxidekvivalenter på tegelhuset. 46,3 ton av detta värde belastas av produktion, 12,6 ton av underhåll samt 276,3 ton belastas av drift av byggnaden.

4.1.2 Trähus

Under 100 års livscykel är den sammanlagda klimatpåverkan 371,3 ton koldioxidekvivalenter på trähuset. 28,0 ton av detta värde belastas av produktion, 13,7 ton av underhåll samt 329,5 ton belastas av drift av byggnaden.

4.1.3 Sammanställning produktion

Följande material belastar klimatet mest under produktionen av de båda husen (se tabell 6 samt bilaga 10 och 13):

Tabell 6. Klimatbelastning material under produktionsfasen

I tabellen visas endast de material som belastar mest, i de största konstruktionsdelarna. I den summerande Livscykelanalysen tas såklart hänsyn till samtliga material och komponenter.

4.1.4 Sammanställning underhåll

Följande underhållsarbeten belastar klimatet mest hos de båda husen (se tabell 7 samt bilaga 11 och 14):

Tabell 7. Klimatbelastning underhållsarbeten

Material Tegelhus kg CO

2

-ekvivalenter Material Trähus kg CO

2

-ekvivalenter

Tegel 16 246 Betong 7 967

Betong 8 940 Cellplast 6 450

Mur- och putsbruk 4 961 Takpapp 3 347

Takpapp 3 454 Mineralull 2 643

Cellplast 3 422 Gips 2 169

Mineralull 2 256 Treglasfönster 1 270

Underhåll Tegelhus kg CO

2

-ekvivalenter Underhåll Trähus kg CO

2

-ekvivalenter Omläggning papptak 10 287 Omläggning papptak 9 968

Omfogning tegelvägg samt tegelbyten

2 221 Ommålning träpanel 3 662

(26)

18

84,4%

12,2%

3,3%

Drift:

319,7 ton CO2‐ekv.

Produktion:

46,3 ton CO2‐ekv.

Underhåll:

12,6 ton CO2‐ekv.

Tegelhus

Drift Produktion Underhåll

Figur 18. Klimatbelastning hos tegelhus i koldioxidekvivalenter över 100 år

4.1.5 Sammanställning produktion och underhåll

Följande material och underhållsarbeten belastar klimatet mest hos de båda husen sett till den totala livscykeln (se tabell 8 samt bilaga 9 och 12):

Tabell 8. Klimatbelastning totalt under produktion och underhållsfas

4.1.6 Sammanställning totalt

Tegelhus kg CO

2

-ekvivalenter Trähus kg CO

2

-ekvivalenter

Tegel 18 223 Takpapp med

omläggning

13 314 Takpapp med

omläggning

13 741 Betong 7 967

Betong 8 940 Cellplast 6 450

Mur- och putsbruk 4 961 Underhåll ytterpanel 4 665

Cellplast 3 422 Mineralull 2 643

Övrigt 9 700 Övrigt 6 600

88,7%

7,5% 3,7%

Drift:

329,5 ton CO2‐ekv.

Produktion:

28,0 ton CO2‐ekv.

Underhåll:

13,7 ton CO2‐ekv.

Trähus

Drift Produktion Underhåll

Figur 19. Klimatbelastning hos trähus i koldioxidekvivalenter över 100 år

(27)

19

Figur 21. Skärningspunkt koldioxidutsläpp tegel- och trähus

Sammanställt i ett axeldiagram blir utvecklingen enligt figur 20, där slutgiltig skillnad i energiåtgång vid 100 års livscykel är 7,3 ton koldioxidekvivalenter till trähusets fördel. Diagramet visar husens koldioxidutsläpp över en 100-årsaxel där år 0 är tiden husen tas i drift efter produktion.

Med denna utveckling i klimatpåverkan skulle skärningspunkten mellan tegel- och trähusens klimatbelastning infalla efter 168 år. Se figur 21.

540 560 580 600 620 640 660

150 160 170 180

CO2‐ekv.

(ton)

tid (år)

Tegelhus Trähus 0

50 100 150 200 250 300 350 400

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

CO2‐ekv.

(ton)

tid (år)

Tegelhus Trähus

Figur 20. Jämförelse koldioxidutsläpp tegel- och trästomme

References

Related documents

Särskilt skulle tittas på ordningen för resultatberäkning och företagssparande, reglerna om kapitalunderlag för expansionsfonder och räntefördelning samt tillämpningsgränsen för

Försök med olika metoder vid första årets transport till värme- verken resulterade i påtagligt högre kostnader för en del odlare vilket kompenserades från projektet?.

Sverige bör därför aktivt arbeta för att utsläpp från bland annat kolkraftverk från dessa länder inte påverkar skåningarnas hälsa.. Nadadur, S.S., et al., The complexities of

I enlighet med utredningens övriga förslag föreslår vi att länsstyrelserna tar det stora ansvaret för förvaltningen och i det arbetet får använda de experter och resurser som

Implementeringen av direktivet i Sverige bör därför stärka den svenska livsmedelsproduktionen och konkurrenskraften inom EU. SJF uppfattar att den finns en

Läs kapitel 4 och svara på följande frågor och svara på följande uppgifter4. Vad

INBYGGD SERENDIPITET, EGEN-MARK- NADSFÖRING OCH KONSUMENTAPPAR I detta delprojekt studerades hur möjligheter för oväntade upptäcker, så kallad serendipitet, byggs in i

Detta genom att avkastningskravet från aktieägarna har ökat, vilket fört med sig att kostnaden för eget kapital stigit?. I IBS fall, som inte arbetar aktivt med