Läromedel under lupp: Jämförelse mellan läroplanens centrala innehåll och naturvetenskapliga läromedel för årskurs ett till tre

(1)

Läromedel under lupp

Jämförelse mellan läroplanens centrala innehåll och naturvetenskapliga läromedel för årskurs ett till tre

Textbooks under the microscop

Comparison of the curriculum and science teaching materials for grades one to three

Linda Ekberg

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik Examensarbete 15 hp

Handledare: Jeanni Flognman Examinator: Gunnar Jonsson 13-11-01

(2)

Abstrakt

The purpose of this study is to examine textbooks for grade one to three within science and how they fit in with the changes and demands in the new curriculum from 2011. Three textbooks that cover natural science from grade one to three were read and analysed closely. The textbooks were put against the 22 sections in the core content of the curriculum and the five abilities described in the curriculum.

The analysis show that the sections in the core content occur in different extents in the three textbooks. When it comes to the abilities, the ability to handle information is underrepresented in two of the textbooks. In the third textbook only one ability is represented, namely the

communicative ability.

In conclusion none of the three textbooks fully measure up to the demands of the new curriculum. However one of the textbooks cover the demands largely while the other two can be used together to complement each other allowing them to cover more of the demands in the curriculum than they do separately.

Keywords: Analysis of textbooks, core content for grades 1-3, five abilities of the curriculum, natural science.

(3)

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att granska läromedel inom naturvetenskap för att se om de möter upp mot de förändringar och krav som den nya läroplanen från år 2011 ställer. För att ta reda på detta analyserades tre läromedel inom naturvetenskap för årskurs ett till tre genom närläsning där berörda punkter i det centrala innehållet samt de fem förmågorna ställs mot respektive läromedel.

Utifrån analysen har det framkommit att punkterna i det centrala innehållet förekommer i olika hög grad i respektive läromedel. När det gäller förmågorna är det endast förmåga att hantera information som är underrepresenterad i två av läromedlen. I det tredje läromedlet finns istället endast en förmåga representerad, den kommunikativ förmågan, utifrån undersökningens

klassificering.

Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att inget av de tre läromedlen uppfyller läroplanens krav helt. Däremot kan man utifrån resultatet se att det ena läromedlet täcker upp kraven till stor del medan de andra två kan användas parallellt i undervisningen då de kompletterar varandra och på så vis täcker upp läroplanen i större utsträckning än vad de gör var för sig.

Nyckelord: läromedelsanalys, läroplansförmågor, centralt innehåll åk 1-3, naturvetenskap

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning...5

1.1 Syfte ...5

1.2 Frågeställning...6

2. Teoretisk bakgrund...7

2.1 Definitioner ...7

2.2 Historisk aspekt...7

2.4 Röster för och emot ...9

3. Metod...11

3.1 Val av metod...11

3.3 Val av läromedel att analysera...11

3.4 Insamling av data...12

3.5 Databearbetning och analys...12

4. Resultat...14

4.1 Läromedlens utformning...14

4.2 Analys av centralt innehåll...15

4.2.1 Året runt i naturen...15

4.2.2 Kropp och hälsa...16

4.2.3 Kraft och rörelse...18

4.2.4 Material och ämnen i vår omgivning...19

4.2.5 Berättelser om natur och naturvetenskap...20

4.2.6 Metoder och arbetssätt ...21

4.3 Sammanfattning av det centrala innehållets förekomst ...22

4.4 Analys av förmågorna ...23

5. Diskussion...25

5. 1 Metoddiskussion ...25

5.2 Resultatdiskussion...25

(5)

5.2.2 Förmågorna...26

5.2.3 Sammanfattning ...27

6. Slutsats...29

6.1 Implikationer för skolan...29

6.2 Vidare forskning...29

7. Referenslista...31

(6)

1. Inledning

Läroplan och kursplaner är den grund som skolans verksamhet ska utgå ifrån och grunda sig på. Det är här skolan finner sitt uppdrag och vad det innefattar och innebär. Det finns förmågor att ta hänsyn till och som eleven får öva sig i och utveckla samt ämneskunskaper i det centrala innehållet som eleven ska ges möjlighet att undersöka och erövra (Skolverket, 2011). Därav är det väldigt viktigt att även de läromedel som används ute i verksamheten är knutna till läroplanen och bidrar med relevant kunskap samt arbetssätt så att eleven når de kunskapskrav som läroplanen menar att de ska uppnå.

Läromedlets plats i undervisningen har genom åren diskuterats och görs så än idag. Vissa

pedagoger vill ha en helt ”läromedelsfri” undervisning då kreativt material ska ta allt större plats medan man på andra håll anser att läromedlens struktur i sig kan hjälpa och vara stöd för en stor del av eleverna (Skolinspektionen, 2011).

Undersökningar av läromedel inom NO-området är oftast riktad mot de äldre åldrarna i grundskolan samt gymnasieskolan. Det finns forskning som däremot påvisar att läromedel i de naturorienterade ämnena för årskurs ett till tre är mer svåråtkomliga (Skolinspektionen, 2011). Det jag mötts av ute i verksamheter under VFU samt när jag vikarierat på flertalet skolor är att även själva läromedlen inom naturvetenskap för de yngre åldrarna oftast lyser med sin frånvaro medan de finns överrepresenterade inom de samhällsorienterade ämnena, språk samt matematik.

Skolan granskas ständig både av skolverket, föräldrar och andra i omgivningen men läromedlens betydelse och trovärdighet ifrågasätts sällan. Krav borde ställas på de läromedel som skolans verksamhet ofta grundar sig i. Det finns inget idag som säger att läromedel måste granskas innan de ges ut till

pedagogiska verksamheter utan vem som helst skulle kunna skriva ett läromedel. Därför är det intressant att titta närmare på några av de läromedel som idag används aktivt ute i verksamheten. För att på detta sätt kunna få en uppfattning om hur tillförlitligt materialet egentligen är utifrån pedagogernas uppdrag.

Genom att genomföra denna analys önskar jag att lärare får en ökad förståelse samt inblick i vilken typ av läromedel som finns att arbeta med och även hur man kan gå tillväga för att på ett enkelt sätt kunna kontrollera läromedlens trovärdighet och relevans.

1.1 Syfte

År 2011 fick Sverige en ny läroplan för grundskolans tidigare år (Skolverket, 2011) och i och med den fick lärarkåren bekanta sig med fem förmågor samt en revidering av det centrala innehållet för

naturvetenskap. Med utgångspunkt i den nya läroplanen kommer läromedel inom naturvetenskap granskas för att se om läromedlen möter de förändringar och krav som den nya läroplanen ställer.

(7)

1.2 Frågeställning

Hur väl förankrade är tre av de vanligaste läromedlen inom naturvetenskap, för årskurs 1-3, i läroplanens centrala innehåll samt de fem förmågorna; Analysförmåga, Kommunikativ förmåga, Metakognitiv

förmåga, Förmåga att hantera information samt Begreppslig förmåga?

(8)

2. Teoretisk bakgrund

2.1 Definitioner

Ordet läromedel hör man ofta i pedagogiska sammanhang men vad som är ett läromedel och dess roll i undervisningen diskuteras mer sällan. Definitionen av läromedel är en aning svävande och det finns ingen officiell definition av begreppet. Enligt Pedagogisk uppslagsbok (Lundgren, 1996) är läromedel ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen och att det historiskt sett tidigt inte enbart gällde läroböcker utan även planscher, herbarier och uppstoppade djur. Definitionen har i vissa fall gjorts så pass

allmängällande att tal, handling och miljöer kan räknas till läromedel medan andra anser att det enbart är artefakter, föremål skapade av människan, som avses (Korsell, 2007).

I 2011 års läroplan, Lgr 11, är man inne och snuddar på ämnet i den del av läroplanen där rektorns ansvar för undervisningen anges. Här skriver man att ”skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till...//...läromedel av god kvalitet och annat stöd...” (Skolverket, 2011, sid 18).

I Skolförordningen återfinns begreppet endast i 14 kap under rubriken ”Allmänt om

grundbelopp” där fördelningen av enskilda huvudmäns grundbelopp anges (Riksdagen, 2011). Eftersom begreppet inte definieras i våra styrdokument ger det enligt Korsell (2007) utrymme för egen tolkning och hon ifrågasätter vilka kriterierna är för till exempel ”läromedel av god kvalité?”.

Läromedel är enligt Juhlin och Svensson (2000) det som lärare och elever väljer att använda i undervisningen för att uppnå de krav som finns att ta del av i läroplanens centrala innehåll. Kroksell har utifrån den breda definitionen av vad ett läromedel innefattar valt att kategorisera in läromedel i fyra olika kategorier: förlagsproducerat, övrigproducerat, lärarproducerat eller elevproducerat (Kroksell, 2007). Utifrån denna bakgrund har en avgränsning gjorts för att begränsa materialets omfattning då undersökningen begränsas av en tidsgräns samt innehållsmängd. Denna undersökning kommer därför utgå från Kroksells indelning av läromedel och analysen kommer gälla enbart förlagsproducerade läromedel i form av läroböcker.

2.2 Historisk aspekt

Läromedelsgranskning har förekommit under långt tid i Sverige och genom århundraden har man satt läromedel under lupp. Det är många olika aktörer som haft ett finger med i spelet under tidens gång och här presenteras några av dessa hållpunkter under historien.

Redan på 1600-talet inrättades en statlig censur för att kontrollera vilka böcker som gavs ut och under den här tiden var det biskoparna som hade en kontrollerande funktion av den grundläggande undervisningen. Det var således även de som bestämde och kontrollerade vilka läromedel som användes (Långström 1997). På mitten av 1700-talet avskaffades den statliga censuren i samband med att

(9)

stället tvungna att ge förslag på de läromedel de ville använda sig av i undervisningen till biskopen i stiftet för godkännande (ibid).

Kyrkan kontrollerade läromedelsgranskningen ända fram till början av 1900-talet då detta kom att ändras. År 1991 genomfördes ett riksdagsbeslut att avskaffa SIL (statens institut för läromedel) vilket betydde slutet för statlig läromedelsgranskning (Långström 1997). I och med att läromedlen i Sverige inte längre var statligt styrda släpptes de loss på den fria marknaden och i och med detta dök nya fria aktörer och organisationer upp. Det första statliga fristående organet för läromedelsreglering var Statens läroboksnämnd (Juhlin Svensson 2000).

Idag är de största läromedelsproducenterna som till exempel Liber AB, Natur och Kultur samt Gleerups Utbildning AB anslutna till branschorganisationen Svenska Läromedel (Vinde, 2012).

Organisationen består dels av Föreningen Svenska Läromedel (FSL) som har funnits sedan 1982 när de tog över uppdraget att årligen ge ut listor med godkända läromedel från SIL (Långström 1997). I det dagliga arbetet för de en diskussion med bland annat Skolverket, Riksdagens utbildningsutskott, Lärarnas och skolledarnas organisationer. År 2012 stod de, enligt Svenska Läromedels

verksamhetsberättelse från 2012, för över 80 procent av de förlagsutgivna läromedlen i grund- och gymnasieskolan (Steholt Vernerson, 2012).

2.3 Koppling till läroplanen

I denna underökning kommer läroplanens centrala innehåll samt förmågorna ligga till grund för och vara utgångspunkt i analysen av läromedel. Det centrala innehållet är samma för ämnena biologi, fysik och kemi när det gäller årskurserna ett till tre och analysen kommer därav att vara gällande för alla dessa tre ämnen.

I det centrala innehållet finns det sex stycken rubriker som ska genomsyra den

naturvetenskapliga undervisningen under dessa år, nämligen; Året runt i naturen, Kropp och hälsa, Material och ämnen i vår omgivning, Berättelser om natur och vetenskap samt Metoder och arbetssätt.

Till dessa sex rubriker följer allt från två till sju olika punkter som är kopplade till rubrikens ämne, se bilaga 1 (Skolverket, 2011). Det är bland annat dessa punkter som ställs mot läromedlen och analyseras i undersökningen.

Ett av de nya inslagen i 2011 års läroplan är betydelsen av att eleverna ska ges möjlighet att utveckla olika förmågor. I det inledande syftet till varje ämne anges dessa förmågor, först i löpande text sen i sammanfattande punktform. Förmågorna kan enligt Svanelid (2011) kategoriseras in på följande sätt; Analysförmåga, Kommunikativ förmåga, Metakognitiv förmåga, Förmåga att hantera information, Begreppslig förmåga. De är gällande för alla ämnen och viktiga för de olika kunskapskrav som eleverna ska ha uppnått i slutet av årskurs tre och sex (Skolverket, 2011).

Nedan följer en djupare förklaring och definition av förmågorna enligt Svanelid (2011):

(10)

Analysförmåga: Beskrivna orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband.

Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra likheter och skillnader samt för- och nackdelar.

Kommunikativ förmåga: Samtala, diskutera, motivera och presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa.

Metakognitiv förmåga: Tolka, värdera, ha omdömen om, reflektera och lösa problem med anpassning till en viss situation, ett visst syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten, välja mellan olika strategier samt pröva och ompröva.

Förmåga att hantera information: Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information.

Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.

Begreppslig förmåga: Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang (Svanelid, 2011).

Denna indelning kommer ingå i analysen för att få en tydligare kategorisering av de förmågor som finns representerade i läroböckerna.

2.4 Röster för och emot

När läromedelsgranskningen togs bort, år 1991, fanns det många åsikter om huruvida kvalitén på läromedlen fortsättningsvis skulle kunna garanteras. Skolverkets dåvarande chef Ulf P Lundgren ansåg att skolverkets granskning av verksamheten även skulle innefatta läromedlets användning och kvalitet i undervisningen. På detta sätt sattes läromedlet i dess naturliga sammanhang och kunde analyseras i den verklighet det verkade i (Långström 1997). I kontrast till denna åsikt lämnades det in en motion till riksdagen där det lades fram ett förslag att återinföra läromedelsgranskningen som den tidigare hade varit. Motionen är undertecknad av fyra socialdemokrater som hävdade att läroboken var ”vid sidan av läraren den viktigaste kunskapskällan” (Riksdagen, 1992) och även att förlagen bakom läromedlen

”självklart är utformad för att sälja” (Riksdagen, 1992).

Angerd (2008) menar att läromedel inte endast bör ses som ett pedagogiskt verktyg då det i slutändan alltid är utgivet material som finns på den fria marknaden. Skolinspektionen (2011) är inne på samma linje och anser i sin tur att det finns en risk med situationen som den är idag. De menar att lärare litar på att läromedel följer styrdokumentens riktlinjer och ofta görs ett urval av vilka läromedel som ska användas i undervisningen utifrån layout och utformning i stället för att se till dess innehåll. Däremot betonar Selander (1988) att läromedelsförfattare ofta tar hänsyn till aktuella läroplaner som är gällande.

Läromedelsförfattarna anpassar enligt densamma även innehållet till åldersgruppen och längden på lektionerna. Branschorganisationen FSL anser att ”Läromedel är en förutsättning för lärares

undervisning och elevers och studenters lärande” och hänvisar till att läromedelsförsäljningen ökade med 7% från år 2011 till 2012 (Stenholt och Vernerson, 2012).

(11)

I en rapport gjord år 2011 granskades 14 grundskolor och 12 läromedel och Skolinspektionen beskriver läromedel som ett ”redskap som lärare använder för att uppnå pedagogiska mål och en tidsenlig utbildning” (Skolinspektionen, 2011, sid 8). Englund (1999) anser också att läromedlet har inflytande på undervisningen och hur de styr densamma vilket beror på hur människor, medvetet eller omedvetet, ser på läromedlet. I vilken grad läromedlet har inflytande beror i sin tur på flera variabler;

vem som står för undervisningen, skolämne, skolnivå och utvärderingskrav.

Wennberg drog slutsatsen utifrån en enkätundersökning gjord år 1980 bland 90 geografilärare på högstadiet att ”läroboken ersatte läroplanen som styrmedel vid planering av undervisningen” (Englund, 1999, sid 333). Från ett lärarperspektiv kan man även se att läroboken garanterar att kursplanens mål uppfylls medan andra anser att läromedel påverkar undervisningen minst när det kommer till arbetssätt och arbetsformer. Det är först efter att man bestämt dessa som man sedan kan se till hur man kan utnyttja läromedlet (Englund 1999).

En av huvudfunktionerna hos läromedel är att de står för en stor del av den information som presenteras i undervisningen. En annan funktion är att hålla eleverna sysselsatta, att disciplinera

(Englund, 1999). Läromedel behövs för att ge en trygghet i undervisningen då läraren på ett lättare sätt kan planera upp och bibehålla strukturen över längre tid. Undervisningen kan annars bli splittrad då elev och lärare ska ha koll på så många olika moment. Arbetet uppfattas väldigt rörigt och svårkontrollerat (Juhlin & Svensson, 2000). Läromedel kan med fördel ses som ett material man plockar idéer från och varierar mellan och som inte bör verka ensamt (Kroksell, 2007). Vem det än är som ger ut läromedlen och vad man tycker om dess innehåll används läromedel och framförallt läroboken flitigt (Wikman, 2004).

”Lösryckta faktakunskaper och begreppslig kunskap som stannar på ytan” menar Englund (1999, sid 344) och är den typ av kunskap som oftast brukar förknippas med läromedelsstyrningens mest negativa sidor. Detta menar hon beror på att den typ av faktakunskap ”försvinner ganska snabbt och lämnar inga djupare spår” (Englund, 1999, sid. 344).

(12)

3. Metod

3.1 Val av metod

Läromedlen har satts i relation till aktuella kursplaner i Lgr 11, inom de naturvetenskapliga ämnena och analyserats med hjälp av innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Innehållsanalys har gjorts för att ge en bild av likheter och skillnader mellan läroplanen och läroböckerna. Undersökningen syftar till att analysera det centrala innehållet i ämnena kemi, fysik och biologi i läroplanen från 2011 och titta på hur de speglas i tre aktuella läroböcker. Fokus ligger på lågstadiet, årskurs ett till tre i grundskolans tidigare år och läroböckerna är samlingsböcker för alla tre ämnen och går under samlingsnamnet NO eller naturvetenskap.

Läroplanen (2011) består av fyra olika delar men på grund av undersökningens storlek och tidsbegränsning har en analys gjorts utifrån det centrala innehållet och delar ur syftet. I syftet inför varje ämne i kursplanen anges de olika förmågorna vilka analysen ämnar undersöka. De delar som inte berörs är således den inledande texten samt kunskapskraven. I analysen har Johansson & Svedners (2010) metod närläsning använts. Med närläsning menar de att man läser en text mer noggrant än vid vanlig läsning, man gör en djupdykning i textmaterialet.

3.3 Val av läromedel att analysera

Utbudet av läromedel inom naturvetenskap för de yngre åldrarna är något begränsat, framförallt om man söker nyutgivet material som utkommit i samband med eller efter nya läroplanens intåg 2011. Först gjordes en förfrågan bland aktiva lärare i min närhet för att få en första inblick i hur det kan se ut ute i verksamheten. Det tillsammans med egna erfarenheter från VFU och arbete ute på flertalet skolor i kommunen konstaterades att användandet av läromedel i form av läroböcker sällan förekommer. För att få lite mer tyngd i undersökningen gjordes även en sökning på nätet bland de vanligaste och största läromedelsförlagen som Liber, Gleerup, Nordstedts, Sanoma utbildning, Bonniers förlag, Natur och Kultur för att nämna några.

Efter det kontaktades förlagen som anger att de ger ut gällande läromedel på sina hemsidor med en förfrågan om att ta del av deras läromedel. Från två håll var svaret ”att vi ger inte längre ut läromedel till privatpersoner men skickar ut ex till Universitetsbibliotek”. Tre andra förlag hade inte längre något läromedel i naturvetenskap för dessa åldrar. Universitetsbiblioteket kontaktades och två läromedel beställdes för hemlån. Det ena läromedlet var mig tillhanda någon vecka senare men det läromedlet dröjde. Efter ytterligare väntan kontaktades författaren direkt via mail och ett andra läromedel skickades via post. Ett tredje läromedel från 2011 fanns redan att få tag i på universitetsbiblioteket.

(13)

De tre läromedlen som analyseras:

• NO - tips och idéer i skolan. Att upptäcka och förstå naturvetenskap och teknik i skolan av Brogren och Jonasson, utgiven år 2011 av Epago/Gleerups Utbildning AB.

• PULS NO-boken. Grundboken av Enwall, Johansson och Skiöld, utgiven år 2011 av Natur &

Kultur.

• Boken om NO 1-3 av Persson, utgiven år 2013 av Liber AB.

Läroböckerna kommer i fortsatt text att refereras som ”PULS”, ” NO-tips” och ”Boken om no”

3.4 Insamling av data

Analysen utgår från förmågorna samt alla punkter i det centrala innehållet för kemi, fysik och biologi för årskurs ett till tre, se bilaga 1.

I analysens första del analyseras det centrala innehållet som består av sex stycken rubriker; Året runt i naturen, Kropp och hälsa, Material och ämnen i vår omgivning, Berättelser om natur och

vetenskap samt Metoder och arbetssätt. Under varje rubrik finns det allt från två till fem punkter som man ska ta hänsyn till i undervisningen. Genom att skriva ner alla punkter i en tabell, 22 stycken, och ställa punkt för punkt mot läromedlens innehåll och därefter skriva ner en sammanfattning av vad som påträffas respektive inte påträffas in i tabellen blir det insamlade materialet mer lättöverskådligt, se bilaga 2.

Analysens andra del består av att granska läroplansförmågorna som enligt Svanelid (2011) är fem stycken till antal: Analysförmåga, Kommunikativ förmåga, Metakognitiv förmåga, Förmåga att hantera information, Begreppslig förmåga. För att få en enklare överblick över innehållet i läromedlen valdes Svanelids indelning av förmågorna som utgångspunkt för analysen. Förmågorna fördes in i en tabell tillsammans med de tre läromedlen, se bilaga 3. Sen ställdes förmåga för förmåga mot ett läromedel åt gången, resultatet av analysen fördes in i tabellen allt eftersom.

3.5 Databearbetning och analys

Efter att insamling av data gjorts i tabellform kategoriserades textmaterialet i analysens första del i fyra olika kategorier:

Uppfyller kraven helt – alla delar i det centrala innehållet ska finnas tydligt presenterade Uppfyller kraven till stor del – det mesta av det centrala innehållet finns presenterat Uppfyller kraven delvis – det centrala innehållet förekommer men väldigt bristfälligt Uppfyller inte kraven – det centrala innehållet förekommer inte alls

Läromedlens innehåll värderas utifrån de ovanstående kriterierna med utgångspunkt i det centrala innehållet. Resultatet från de olika läromedlen presenteras i sex stycken diagram där man kan ta del av hur väl kraven uppfylls. Här får man en överblick över hur stor del av kraven respektive läromedel uppfyller. Resultaten jämförs mellan de olika läromedlen och resultatet har bearbetats i diskussionsdelen.

(14)

I den andra delen används ett annorlunda tillvägagångssätt på grund av att förmågornas karaktär och uppbyggnad skiljer sig från det centrala innehållets. För att på ett enkelt sätt kunna föra in resultatet statistiskt och få ett överblickbart resultat färg-kodades varje läromedel med en egen färg, se bilaga 3.

De delar av en förmågorna som förekom i ett läromedel markerades med läromedlets specifika färg. En förmåga innehåller ett visst antal värdeord som tas i beaktning och antalet färgmarkerade värdeord räknas samma inom varje förmåga. Om hälften av värdeorden eller fler är markerade förs ett X in i tabellen, se tabell 1. Resultaten jämförs mellan de olika läromedlen och resultatet tolkas i en diskussionsdel.

(15)

4. Resultat

I detta avsnitt sammanfattas de resultat som framkommit vid analys av de tre läromedlen i

Naturvetenskap. Resultatet redovisas i diagram med tillhörande analys. Analyserna i sin helhet, gällande punkter ur det centrala innehållet samt förmågorna finns att ta del av i bilaga 1 till 3.

4.1 Läromedlens utformning

Läromedlens utformning och uppbyggnad skiljer sig åt på flera områden. PULS fokuserar på

illustrationer och ren faktakunskap, NO-tips lägger större vikt vid görandet i form av laborationer och Boken om no är en mix av de två där både fakta och experiment tar plats. Läromedlens övergripande uppbyggnad redovisas i den löpande texten nedan.

PULS är en grundbok samt en faktabok där fina, färgglada och tydliga illustrationer förekommer.

Läroboken inleds men en kort introduktion till vad man kan läsa och kommer träffa på i läromedlet.

Begreppet NO förtydligas. Sedan följer tio kapitel; Rymden, Hösten, Vatten, Luft, Din kropp, Vintern, Olika material, Våren, Sommaren och Olika grupper. Varje kapitel inleds med öppna frågor som utgår från orden hur och varför, till exempel ”Hur kan du känna att det är höst?”. Kapitlen innehåller sedan underrubriker med tillhörande fakta som förklarar teoretiskt vad saker heter, hur de fungerar etcetera.

NO-tips är i sin tur inte en lärobok utan mer en lärarhandledning där de första sidorna i läroboken används till att förklara begrepp och ge en introduktion till hur boken är uppbyggd och tänkt att

användas. Rubriker som Bedömning, Centralt innehåll, Dokumentation, Föräldrar, Förmågor och Loggbok förekommer. Efter introduktionssidorna följer 11 kapitel där förstasidan anger de punkter i det centrala innehållet för både årskurs 1-3 samt 4-6 som kapitlet är kopplat till. Ingen angivelse om vad i varje kapitel som hör till respektive åldersgrupp ges. Sida två, i varje kapitel, innehåller en

introducerande faktadel med matnyttig kunskap. Efter faktasidan följer ett antal laborationer där

material, tillvägagångssätt, förklaring samt varför eleven ska lära sig det här ingår. Undantag görs för två kapitel där endast text förekommer i form av ett uppslagsverk. Laborationerna förutsätter att man har förkunskaper i de olika ämnena då förklaringarna som anges i läroboken är mycket korta.

I Boken om no får man följa med Lovis som dyker upp här och där i läroboken för att berätta något intressant till sidans innehåll eller ställer en fråga till läsaren. Läromedlet är uppbyggd utifrån tretton stycken kapitel med rubriker som; Olika material, Vatten, Växter och djur, El och magnetism.

Alla kapitel är uppbyggda på olika sätt där en blandning av illustrationer, löpande text, faktarutor, tabeller och experiment förekommer. På pärmens insida finns kortfattad fakta som kompletterar eller kort sammanfattat beskriver något ur innehållet samt ytterligare experiment. Öppna frågor ställs i anslutning till text eller bilder och öppnar upp för vidare diskussioner.

(16)

4.2 Analys av centralt innehåll

Nedan presenteras det resultat som framkommit i analysen av de 22 punkterna i det centrala innehållet, se bilaga 1 och 2.

4.2.1 Året runt i naturen

Diagram 1: Analys av centralt innehåll punkt 1-7 1 = Uppfyller inte kraven

2 = Uppfyller kraven delvis 3 = Uppfyller kraven till stor del 4 = Uppfyller kraven helt

Året runt i naturen centralt innehåll 1-7; Som diagrammet visar är det stora skillnader mellan de tre läromedlen. NO-tips tar inte upp eller berör punkterna 1-5 och 7 på något sätt, alltså inget av det centrala innehållet anges i läromedlet och uppfyller därför inte kraven. Det centrala innehållet punkt 6, om djur och växter i närmiljön, får man i NO-tips bekanta sig med leddjur (17st), blötdjur (1st), groddjur (2st) och maskar (1st), dock tas inga växter upp.

PULS lägger störst vikt vid punkterna 4, 6 och 7 då dessa uppfyller kraven helt i jämförelse med de andra punkterna. Punkt 1 och 2, planeterna, redovisas till stor del men här saknas det fördjupande kunskaper till exempel om solens roll när det kommer till månens olika faser. Punkt 5 likaså. Här presenteras livscykler hos fåglar, fjärilen, från frö till planta, grodan samt kycklingar. Anpassningen till årstiderna tas upp mer sparsamt både vad gäller djur och växter. Trädens anpassning under hösten samt hur fåglar anpassar sig till vinter tas upp, dock är det något bristfälligt när det kommer till övriga årstider.

I Boken om no uppfylls kraven helt för alla punkter utom punkt 5 där kraven uppfylls till stor del.

Att läroboken inte når hela vägen fram även här beror på att anpassningen till årstiderna inte förklaras

0 1 2 3 4

CI 1 CI 2 CI 3 CI 4 CI 5 CI 6 CI 7

K r a v s k a l a

CI = Centralt innehåll

PULS NO-tips Boken om no

(17)

utan det förekommer mer som konstateranden i form av att djur ”får ungar” och att det ”kryllar av kryp”

på sommaren.

4.2.2 Kropp och hälsa

Diagram 2: Analys av centralt innehåll punkt 8-10.

1 = Uppfyller inte kraven 2 = Uppfyller kraven delvis 3 = Uppfyller kraven till stor del 4 = Uppfyller kraven helt

Punkt 9 i NO-tips uppfyller kraven delvis men väldigt bristfälligt då endast tungan och smaklökarna beskrivs samt örat och ögats delar och funktion. Punkt 9 i PULS och Boken om no ges istället stort utrymme och många av kroppens delar och dess funktion beskrivs och förklaras ingående. Utöver att peka ut flertalet kroppsdelar som ben, arm, nacke, fot etcetera i illustrationer ger även djupare

förklaringar av bland annat nervbanor, blodet, huden och håret.

Punkt 10 i PULS börjar med att beskriva betydelsen av våra nervbanor kopplat till upplevelser via olika sinnen. Ljus behövs för att vi ska kunna se, PULS beskriver inte att det finns olika ljus och hur vi kan uppleva ljus. Hur ljud fungerar är med men inte hur vi upplever olika ljud (till exempel att man kan känna ljud). De flesta delar nämns men är, likt vid ljus, inte kopplade till människans upplevelser av de ljud, ljus, temperatur, smak och doft och därför uppfylls bara kravet delvis. Även i NO-tips uppfylls kravet delvis men här saknas vissa delar i det centrala innehållet helt. Ljus benämns inte alls och ljud behandlas på samma sätt som i PULS. Temperatur, smak och doft får eleverna uppleva genom utförande av laborationer.

I boken om no får man ta del av alla upplevelser utifrån de olika sinnena, dels i stycken om ljud och ljus men även genom laborationer med vatten där man får känna skillnaden på olika temperaturer.

Doft och smak förekommer mer spartanskt och finns inbakat i kapitlen ”ämnen i olika smaker” samt

”nerver i kroppen”.

0 1 2 3 4

CI 8 CI 9 CI 10

K r a v s k a l a

(18)

NO-tips och Boken om no är mer vetenskapligt förklarande och går djupare in på hur saker och ting sker och vissa delar får testas via laborationer. PULS å andra sidan uppmanar till gott uppförande genom uppmaningar som ”sitt i lugn och ro och ät upp” och ”Be att få mellis, som inte innehåller socker” men förklarar inte i lika stor utsträckning varför saker bör vara eller är på ett visst sätt.

(19)

4.2.3 Kraft och rörelse

Diagram 3: Analys av centralt innehåll punkt 11 och 12.

Båda begreppen tyngdkraft och friktion inom centralt innehåll punkt 11 tas upp ytligt i NO-tips och man behöver ha goda kunskaper i ämnet för att finna kopplingen. Detta gör att kraven uppfylls endast delvis.

I PULS och Boken om no däremot förekommer de tydligt eftersom begreppen är nämnda med en tillhörande förklaring. Koppling till leken fås i PULS genom en illustration och i Boken om no görs experiment med friktion och båda begreppen beskrivs i både text och bild. Läroböckerna uppfyller båda kraven för denna punkt helt.

När det kommer till det centrala innehållet punkt 12 skiljer sig läroböckerna väldigt mycket åt. I NO-tips förekommer ingenting som kan kopplas till det centrala innehållet och kraven uppfylls därav inte. PULS å sin sida uppfyller kraven till stor del då begrepp som balans och jämnvikt förekommer och kopplas till leken via illustrationer. Men avsaknaden av begreppet tyngdpunkt gör att inte kraven

uppfylls helt. I Boken om no förekommer alla tre begreppen genom att man bland annat ska hitta tyngdpunkten på ett knäckebröd eller jämnvikten på en balansbräda.

0 1 2 3 4

CI 11 CI 12

K r a v s k a l a

(20)

4.2.4 Material och ämnen i vår omgivning

Under denna rubrik är analysresultaten väldigt splittrade alla tre läromedlen ger varierande resultat. När det kommer till punkt 13 i det centrala innehållet uppfyller NO-tips kraven helt och PULS bara delvis när det kommer till materials egenskaper medan det helt är bytta roller när det gäller punkt 15 och vattnets olika former. PULS uppfyller här kraven helt och NO-tips bara delvis. Boken om no uppfyller kraven för båda dessa punkter helt.

Detta ändras i punkt 16 där PULS och NO-tips uppfyller kraven helt vilket inte hänt tidigare i undersökningen medan Boken om no bara uppfyller kraven delvis. Här tar både PULS och NO-tips upp flera av luftens egenskaper samt att det görs flera laborationer för att få syn på några av dem. I Boken om no förekommer luft som eget kapitel men de egenskaper som framkommer är endast att luft väger samt att det här görs ett experiment på detta. Övriga grundläggande egenskaper som till exempel att luft inte smakar eller luktar förekommer inte och därför uppfyller läroboken kraven endast delvis. När vi tittar vidare på punkt 17 skiljer de sig åt alla tre. PULS uppfyller kraven helt medan NO-tips uppfyller kraven delvis och Boken om no uppfyller kraven till stor del. I PULS tittar man närmare på de olika begreppen genom att laborera med sand, vatten och salt. I NO-tips tas inte dessa begrepp upp utan man får själv leta upp vad som kan ha med detta centrala innehåll att göra. Det som finns är uppdelningen av citronsaft i vatten och kol annars finns ingen laboration med detta som fokus. I Boken om no förklaras begreppen blandning och lösning på ett tydligt sätt men att sedan dela upp beståndsdelarna igen förekommer endast vid en blandning av salt, sand och vatten.

0 1 2 3 4

CI 13 CI 14 CI 15 CI 16 CI 17

K r a v s k a l a

(21)

4.2.5 Berättelser om natur och naturvetenskap

Diagram 5: Analys av centralt innehåll punkt 18 och 19.

Det centrala innehållet för punkt 18 förekommer i PULS och NO-tips väldigt sparsamt och kan nätt och jämt placeras i kategorin ”uppfyller kraven delvis”. Skönlitteratur och konst finns inte alls

representerade i någon av läroböckerna. Myter förekommer men väldigt sparsamt i båda läromedlen. I PULS får man kort läsa om hur stjärnbilderna fick namn förr i tiden och i NO-tips får man läsa om grekernas tro på att Gud kunde framställas genom att man blandade de fyra elementen. I Boken om no förekommer fler inslag av skönlitterär karaktär i form av sagor och berättelser som att guden Tor

skapade åska med sin hammare samt en myt om huruvida Galileo Galilei släppte två stenar från lutande tornet i Pisa för att bevisa att två föremål faller lika fort till marken oberoende av hur mycket de väger.

Trots detta är innehållet småskaligt och ingen koppling till konst görs vilket gör att punkten inte uppnår kraven mer än delvis.

Punkt 19 ser annorlunda ut eftersom PULS uppfyller kraven delvis och NO-tips och Boken om no uppfyller kraven helt. I PULS får man läsa om The Big Bang och när den tros ha inträffat. I boken om no görs fortlöpande några få nedslag i historiska händelser så som att grekerna för 2000 år sedan byggde katapulter, Torben Bergman skapade kolsyrad läsk och Lilienthal byggde vingar för att kunna flyga. I NO-tips skildras flertalet upptäckter genom historien, allt från Thales urämne till experiment som år 1783 påvisade att luft väger. Här ges historiska skildringar i inledningen till flera kapitel samt att ett helt kapitel ges till 27 stycken uppfinningar under 1900-talet.

0 1 2 3 4

CI 18 CI 19

K r a v s k a l a

(22)

4.2.6 Metoder och arbetssätt

NO-tips och Boken om no uppfylle alla kraven helt under denna rubrik. NO-tips är uppbyggd utifrån observationer och experiment där varje kapitel innehåller flertalet laborationer. Man undersöker allt från daggmasken till vad som händer med skräp i naturen genom att plocka in närmiljön och observera den inomhus i till exempel glasburkar. Till varje laboration hör tydlig dokumentation som förs in i varje elevs loggbok. Eleverna får i uppgift att skriva ner hypoteser, resultat, skriva i textform och/eller rita bilder.

Boken om no är uppbyggd lite annorlunda men innehåller 17 stycken experiment som utgår från ett vetenskapligt arbetssätt som introduceras tidigt i läromedlet och bygger på sex stycken steg. I dessa steg ingår bland annat hypotes, slutsats och förklaring. Delarna dokumenteras genom att man skriver, ritar eller fotograferar. PULS å andra sidan får spridda resultat för dessa punkter. Läroboken går från att uppfylla kraven helt för punkt 21 till att inte uppfylla kravet alls för punkt 22. Det ges ingen instruktion till någon form av dokumentation. Det läromedlet istället uppmuntrar till är dialog där öppna frågor ställs då och då. Tre vetenskapliga undersökningar genomförs då man bland annat kollar luftens egenskaper samt laborerar med sand, salt och vatten vilket uppfyller kraven för punkt 21.

0 1 2 3 4

CI 20 CI 21 CI 22

K r a v s k a l a

(23)

4.3 Sammanfattning av det centrala innehållets förekomst

Diagram 7: Fördelningen av i hur stor uträckning PULS uppfyller de krav som det centrala innehållet ställer.

I PULS är det 5% av punkterna i det centrala innehållet som inte förekommer alls och uppfyller därav inte de krav som ställs. Det är 36% av punkterna som uppfylls delvis och 18% uppfylls till stor del.

Detta gör att hela 41% av det centrala innehållet uppfylls helt i läromedlet.

Diagram 8: Fördelningen av i hur stor utsträckning NO-tips uppfyller de krav som det centrala innehållet ställer

I NO-tips är det 41% av punkterna i det centrala innehållet som inte uppfyller kraven, 32% uppfylls delvis och 0% till stor del. Det är 27% av punkterna som uppfylls helt.

27%

0%

32%

41%

NO-tips

Uppfyller kraven helt Uppfyller kraven till stor del Uppfyller kraven delvis Uppfyller inte kraven

41%

18%

36%

5%

PULS

(24)

Diagram 8: Fördelningen av i hur stor utsträckning NO-tips uppfyller de krav som det centrala innehållet ställer

I Boken om no är det 73% av det centrala innehållet som uppfylls helt, 18 % till stor del och 9 % delvis.

Det är alltså inget av det centrala innehållets 22 punkter som saknas. Ingen punkt är således underkänd i så hög grad att punkterna inte uppfyller kraven.

Jämför man ovanstående tabeller med varandra och slår samman de två övre kategorierna blir fördelningen följande: 27% av punkterna i NO-tips, 59% av punkterna i PULS och 91 % av punkterna i Boken om no uppfylles helt eller till stor del. Boken om no uppfyller i störst utsträckning det centrala innehållet.

4.4 Analys av förmågorna

I tabell 1 kan man utläsa vilka förmågor som förekommer i respektive läromedel. Varje förmåga täcker in många värdeord (se kap. 2.3) och om mer än hälften av dessa värdeord finns representerade i ett läromedel har ett kryss förts in i tabell 1.

Förmåga PULS NO-tips Boken om no

Analys förmåga X X

Kommunikativ förmåga X X X

Metakognitiv förmåga X X

Förmåga att hantera information

Begreppslig förmåga X X

Tabell 1: Om förmågorna förekommer i läroböckerna.

73%

18%

9%

0%

Boken om no

(25)

Som man kan avläsa ur tabell 1 ges möjlighet till att öva förmågorna mer i sin helhet i NO-tips och Boken om no. Tabellen visar även hur läroböckerna skiljer sig i upplägg. PULS är mer en ren faktabok som inte aktiverar eleven på samma sätt som Boken om no:s laborativa inslag och NO-tips laborativa utformning.

Kommunikativ förmåga uppmuntrar alla tre läromedlen till att utföra och träna på. Boken om no får ett kryss i tabellen på grund av alla de öppna frågorna som finns inbakade både i experiment, löptext och bildtexter men det är upp till läraren att ta tillvara på frågorna och uppmuntra till att diskutera, samtala, låta eleverna uttrycka åsikter och argumentera så att förmågan införlivas. Detta för att det inte finns specifikt angivet i själva läromedlet att de olika delarna ska utövas. Det samma gäller för PULS där varje kapitel inleds med öppna frågor om hur och varför saker ser ut och är som de är. Detta öppnar upp till diskussion och samtal där åsikter lyftes fram. NO-tips öppnar upp för samtal på ett tydligare sätt genom att laborationer utförs parvis eller i mindre grupper. Hypotes ska tas upp i helklass av läraren och ibland ska även resultat redovisas muntligt.

Förmågan att hantera information ges inte tillräckligt med utrymme i något av läromedlen. Man får söka, samla och strukturera/sortera information i NO-tips. I PULS ges läraren möjlighet att diskutera skillnad mellan fakta och värderingar men det är inget som är uttalat. Denna förmåga i sin helhet är underrepresenterad i alla läromedlen till stor del, dock finns söka, samla och strukturera med i två av läromedlen där experiment finns angivna. Experimentens tillvägagångssätt i NO-tips och Boken om no skiljer sig något åt men den vetenskapliga förankringen när det kommer till hypotes, resultat och dokumentation finns med.

Sammanfattningsvis är det NO-tips och Boken om no som till störst del ger möjlighet och uppmuntrar till att träna läroplansförmågorna. Experimenten i läromedlen öppnar upp för detta och uppmuntrar till interaktion och görande. För att ta del av hela analysen se bilaga 3.

(26)

5. Diskussion

5. 1 Metoddiskussion

Genom att analysera läroböcker synliggörs deras upplägg och innehåll men det säger ingenting om hur de används i praktiken och det är därför en grov metod. En textanalys kan på så sätt inte svara på frågor som handlar om själva undervisningen eftersom lärare som använder läroböckerna kan göra detta på olika sätt. Läroplanen som utgångspunkt ger dock i sig utrymme för personlig tolkning vilket speglas i en analys utifrån den samma. Det låg även en svårighet i att tänka bort den egna kunskapsbasen och undvika att tillskriva textstoffet begrepp som förekom endast mellan raderna.

Allt material i undersökningen analyserades utifrån samma metod till en början, närläsning.

Sedan har metoderna skiljt sig åt när det kommit till själva analysmetoderna av det stoff som

framkommit. Det beror på att förmågorna skiljer sig från det centrala innehållet på så sätt att förmågorna har en bredare betydelse och kan innefatta fler värdeord medan punkterna i det centrala innehållet antingen finns representerade eller inte. Validiteten kan därför ses högre när det kommer till analysen av det centrala innehållet gentemot förmågornas något vidare begreppsbild.

Förmågorna har hittills inte getts så stort utrymme i forskning på vetenskaplig nivå vilket gör att det i dagsläget inte finns beprövade metoder inom samma område att luta sig mot. Tillvägagångssättet fick anpassas efter bästa förmåga för att försöka få fram så rättvisa resultat som möjligt. I efterhand skulle denna del kunna utvecklas och analyseras vidare på ett mer kvalitativt sätt.

Det finns inte ett stort utbud av läromedel inom naturvetenskap för årskurs ett till tre om man enbart ser till de läromedel som är släppta efter eller i samband med Lgr 11. Utifrån undersökningen kan inte stora allmängiltiga slutsatser dras på grund av dess begränsning vad gäller omfång och därför är generaliserbarheten relativt låg.

5.2 Resultatdiskussion

Analysen påvisar brister, dock i olika stor utsträckning, i de olika läromedlen när det kommer till att uppfylla läroplanens centrala innehåll samt förmågor. Detta syns tydligt i den delen av resultatet där läromedlen jämförs procentuellt utifrån förekomsten av i hur hög grad kraven uppfylls.

5.2.1 Det centrala innehållet

I PULS uppfylldes 41 % av punkterna i det centrala innehållet, i NO-tips 27 % och i Boken om no 73 % kraven helt. Skillnaden på NO-tips och Boken om no är slående med 27% jämfört med 73%. Böckerna är liknande när det kommer till antal sidor, fokus på fina illustrationer men innehållet skiljer dem åt betydligt. Om lärare gör som Skolinspektionen (2011) skriver och väljer läromedel utifrån layout och utformning istället för innehåll borde det ske en ändring på detta. Någon borde i någon form granska

(27)

nödvändigtvis för att räkna bort läromedel och ta ut de som uppfyller läroplanens krav bäst utan så att lärare enkelt kan se vad en lärobok behöver kompletteras med och även i hur stor utsträckning detta bör ske. Ska läromedlen vara en utgångspunkt i undervisningen som kompletteras upp eller ska man

komplettera övrig undervisning med att då och då göra nedslag i läroboken? Utifrån dessa frågor kan man se på ett läromedel från två olika håll och ett läromedel är på så sätt inte bättre eller sämre än ett annat. Det speglar det Julin och Svensson (2000) skriver om att det är elever och lärare som definierar vad ett läromedel ska bestå av och innefatta. Eftersom definitionen av ett läromedel är tvetydig enligt Lundgren (1996), Korsell, 2007), Skolverket (2011) och Riksdagen (2011) så är det svårt att på ett konkret och tydligt sätt säga om de här läroböckerna passar in i definitionen eller inte. Kroksell menar till och med att allt som man jobbar med i undervisningen är ett läromedel vilket jag kan anse är att ta den enkla vägen.

Idag ska eleverna lära sig så pass mycket i skolan redan i tidig ålder att den fakta som finns bör vara övervägd och genomtänkt. Enligt Englund (1999) är till och med läromedlets huvuduppgift att stå för den största delen av informationen. Den samme skriver att läroboken ofta ersätter styrdokumenten.

Detta blir utifrån undersökningen en varningsklocka för alla verksamma pedagoger. Vi måste alltid se efter vad det är vi plockar in i undervisningen, hur och framförallt varför.

Själva fördelningen i procent mellan läroböckerna PULS och NO-tips är i sig dock inte det mest intressanta utan hur de är fördelade. Det är enbart punkt 16 och 21 där båda läroböckerna uppfyller kraven helt, PULS uppfyller fler av de tidigare punkterna och NO-tips de senare. Här kan man dra slutsatsen att PULS är mer förankrad i de punkter där ämnet biologi står i fokus då årstider och kroppen tas upp i stor utsträckning. NO-tips fokus ligger i stället mer på de punkter där utförandet är i fokus vilket även speglas i fördelningen av förmågorna. Englund (1999) ställer sig kritisk till ett läromedel likt PULS där faktakunskapen är i centrum. Hon menar att den typ av fakta lätt försvinner och att eleverna snabbt glömmer det man gjort.

Att Boken om no svarar upp bäst mot läroplanen framgår tydligt av resultatet men det som är lite intressant är att titta närmare på de andra två läromedlen. Om det är avsiktligt från författarnas sida att inte alla delar ska finnas representerade framgår inte men hur man än vänder och vrider på det står PULS faktamässigt upp mot läroplanen bättre totalt sett än NO-tips. Selander (1988) skriver om att

läromedelsförfattare ofta tar hänsyn till aktuella läroplaner och om så är fallet kanske det just är ett medvetet val att utelämna vissa delar och fokusera på andra men om så inte är fallet beror det oroväckande nog på okunnighet.

5.2.2 Förmågorna

Tittar vi vidare på hur väl förmågorna förekommer och ges möjlighet att träna händer någonting och statistiken vänder tvärt till NO-tips fördel. NO-tips rubrik tips och idéer för skolan skvallrar i sig om att

(28)

läromedlet mer är en uppslagsbok som man kan ha till hands men ändå framkommer detta ingenstans i inledningen som ändå tar upp många delar och introducerar boken grundligt.

Alla förmågor förekommer på något sätt i alla tre läromedel. I vissa fall sker detta dock i liten utsträckning och dessutom tvetydigt, vilket gör att de inte når upp till ett godkänt betyg baserat på denna undersöknings klassificering. Förmågorna är någonting nytt för lärarkåren och kan göra att pedagoger förlitar sig än mer på de läromedel som finns att tillgå. Den förmåga som förekommer i hög grad i båda läromedlen är den kommunikativa förmågan då man här utgår ifrån samtalet. I Puls uppmuntras samtalet genom frågor från texten och i NO-tips får man anvisningar om att diskussion ska föras, sen är det upp till pedagogen hur detta förankras. Ställer man en fråga utan att låta den diskuteras och ta plats,

analyseras och ifrågasättas faller träningen platt och förmågan ges inte utrymme. Englund (1999) anser att detta är ett av läromedlens mest negativa sidor, att de består av lösryckta faktakunskaper som försvinner snabbt ur elevernas minne. Om pedagogen istället lyfter samtalet och låter eleverna argumentera för sin sak och finna lösningar genom samtalet tränas förmågan i flera nivåer. Mycket grundar sig i pedagogens egen medvetenhet kring förmågorna.

Inget av läromedlen berör källors trovärdighet och användbarhet eller att man ska kritiskt granska den information som man via läromedlen tar del av. Detta ingår som en del i förmågan att hantera information och kanske inte är så konstigt. Om läromedlen i sig skulle ifrågasätta sin egen trovärdighet skulle vi som pedagoger troligtvis ställa oss väldigt kritiska till läromedlet i sig och i slutändan inte köpa in materialet till skolorna.

Det finns även en förmåga som är mycket bristfällig i alla tre läromedel, förmåga att hantera information. Man får i PULS öva förmågan att skilja mellan fakta och värdering och i NO-tips söka, samla och strukturera fakta. Förmågan tränas olika och läromedlen kompletterar varandra på ett bra sätt när det kommer till denna förmåga.

5.2.3 Sammanfattning

Skolinspektionen (2011) anser att det finns en risk med hur situationen är idag där läromedel fritt står utan granskning. Denna åsikt delar även Angerd (2008) och undersökningen förstärker detta ytterligare.

Risken ligger i att lärare blint litar på att ett och samma läromedel ska vara stommen i undervisningens faktastoff. Läromedlen i denna undersökning är tillsammans väl förankrade i läroplanens centrala innehåll men var för sig finns det stora brister både när det kommer till faktainnehåll och möjlighet att träna förmågorna. Även om PULS och NO-tips kompletterar upp varandra, då den ena uppfyller fler delar ur det centrala innehållet medan den andra ger större plats åt förmågorna, måste de ändå

kompletteras upp med ytterligare faktakunskap för att helt stå upp mot läroplanens krav. Detta är även gällande för Boken om no trots att den svarar upp så pass bra mot läroplanen uppfyller den inte kraven till 100% och alla förmågornas delar. Så även detta läromedel måste kompletteras upp med ytterligare

(29)

likhet med dessa åsikter att ett läromedel inte bör verka ensamt utan ses som ett material man plockar tankar och idéer ifrån.

FSL (Stenholt och Vernersson, 2012) anser att läromedel är en förutsättning för undervisningen och elevernas lärande. Utifrån undersökningen kan man i kontrast till detta påstå att så inte är fallet.

Resultatet visar tydligt att det kan finnas stora brister i läromedel men trots detta kan man absolut se läromedlet, som Skolinspektionens (2011) granskning påvisar, som ett redskap som används av lärare för att uppnå kraven. Man kan inte själv uppfinna hjulet på nytt varje gång någonting nytt ska

introduceras och då kan ett läromedel vara till hjälp som en del av olika inlärningsmetoder och, likt Julin och Svensson (2000) skriver, ge trygghet till undervisningen. De skriver även att läromedlet ska ge struktur till undervisningen och underlätta planeringen av densamma. Om man ser till ett läromedel som PULS eller NO-tips skulle undervisningen då blir ensidig och variation av inlärningsätt skulle bli

bristfällig.

Hur stort inflytande ett läromedel har beror, i enighet med Englund (1999) på hur vi människor väljer att se på och arbeta med det. Det finns ingenstans skrivet i Läroplanen (Skolverket, 2011) att läromedel måste förekomma i viss utsträckning eller vilka som är giltiga i undervisningen. Detta kan man se i den bristande definitionen av vad ett läromedel är i våra styrdokument.

PULS och NO-tips är utgivna i samband med läroplanen år 2011 medan Boken om no är utgiven två år senare år 2013. Att den senaste bättre svarar upp mot läroplanens krav kanske beror på att

läroplanen har hunnit implementerats ordentligt hos författaren och mer tid har hunnit läggas på att förstå och sätta sig in i läroplanen.

(30)

6. Slutsats

Tre läromedel utgivna år 2011 och 2013 inom naturvetenskap för årskurs ett till tre representerar 91 %, 59 % respektive 27 % av det centrala innehållet helt eller till stor del. Utifrån detta kan man se att ett läromedel måste kontrolleras och ställas mot läroplanen innan det tas in i verksamheten. Ett läromedel kan inte själv stå för den kunskapsbank undervisningen utgår ifrån eller baserar sig på.

Alla förmågor finns representerade i de tre läromedlen men i olika stor utsträckning och inget av läromedlen tar upp förmågorna till fullo om man utgår från Svanelids (2011) definition. NO-tips och Boken om no ger störst möjlighet till att träna de olika förmågorna medan PULS fokuserar på förmågan att kommunicera.

6.1 Implikationer för skolan

När undersökningen inleddes hade jag en bild av att läromedel inom naturvetenskap inte används lika flitigt inom skolverksamheten än inom till exempel matte och språk. Därför ville jag skapa mig en uppfattning om vilka läromedel som fanns att tillgå för yrkesverksamma lärare och se över dess

trovärdighet. Trovärdigheten och kopplingen till läroplanen såg jag som viktig då min uppfattning är att läromedel inom andra teoretiska ämnen som matematik, ofta ges störst plats i undervisningen. Man förlitar sig på läromedel ju mindre tid man har och ju mindre kunskap man själv besitter inom ämnet.

Utifrån dessa åsikter och uppfattningar ville jag se hur stor del av läroplanens centrala innehåll som fanns representerat och hur stor del som måste kompletteras upp av läraren via andra arbetssätt och metoder. Undersökningen har i stor utsträckning bidragit till detta och jag går ur processen med stor inblick i hur ett läromedel kan se ut och att läromedel kan utformas väldigt olika. Det hoppas jag även andra verksamma lärare kan dra nytta av efter att ha tagit del av undersökningen.

Eftersom jag allt oftare deltagit i diskussioner kring förmågorna och dess betydelse för att uppnå kunskapskraven ville jag även se hur dessa fanns representerade. Det var väldigt intressant att

läromedlen i denna undersökning skiljde sig åt på det sätt som de gjorde. NO-tips uppfattades fokusera mer på förmågorna medan PULS såg mer till det centrala innehållets faktastoff. Boken om no som utkommit två år senare gavs i sin tur utrymme för båda delarna. Jag kommer även ta med mig att det bästa är att variera mellan två eller fler böcker för att skapa en varierad undervisning som på så sätt täcker in alla olika delar som läroplanen idag ställer som krav på den inlärning som sker i skolan.

6.2 Vidare forskning

Undersökningen begränsas både av en tidsram samt utrymme vilket i sin tur öppnar upp för vidare forskning. Det skulle dels vara intressant att titta vidare på barns inlärning och hur väl läromedlen stämmer överens med forskning som gjorts på barns olika sätt att ta till sig kunskaper.

(31)

Undersökningen skulle kunna utvecklas genom att dyka ner i och analysera kvalitén på det stoff som förekommer i respektive läromedel mer ingående. På detta sätt skulle man kunna kvalitetssäkra även innehållet och inte bara huruvida det centrala innehållet berörs eller inte.

Undersökningen tittar både på det centrala innehållet samt förmågorna men utifrån det faktum att förmågorna är en ny företeelse i och med 2011 års läroplan samt att förmågorna är så pass komplexa som de är skulle ytterligare forskning kunna göras enbart utifrån denna fokuspunkt.

(32)

7. Referenslista

Tryckta källor

Angerd, E. (2008). Modern, svensk och jämställd. Malmö högskola: Malmö.

Englund, B. (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk forskning i Sverige, nr 4 s. 327-348.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.

Juhlin Svensson, A.C. (2000). Nya redskap för lärande. Stockholm: HLS.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Kroksell, I. (2007). Läromedel – det fria valet. Stockholm: Liber AB.

Lundgren, U. med flera (1996). Pedagogisk uppslagsbok. Stockholm: Lärarförbundet.

Långström, S. (1997). Författarröst och lärobokstradition. Umeå: Umeå universitet.

Selander, S. (1988). Lärobokskunskap. Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen. (2011). Innehåll i och användning av läromedel - En kvalitetsgranskning med exemplet kemi i årskurs 4 och 5. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, föskoleklassen och fritidshemmet 2011.Stockholm:

Skolverket/Fritzes.

Wikman, T. (2004). På spaning efter den goda läroboken. Om pedagogiska texters lärande potential. Åbo: Åbo Akademi Förlag.

Läromedel

Brogren, L. & Jonasson, S (2011). NO- tips och idéer i skolan, Att upptäcka och förstå naturvetenskap och teknik i skola. Malmö: Epago/Gleerups Utbildning AB

(33)

Enwall, L., Johansson, B. & Skiöld, G. ( 2011). PULS NO-boken. Grundboken. Stockholm: Natur &

Kultur

Persson. H (2013). Boken om NO 1-3. Stockholm: Liber AB.

Elektroniska källor

Riksdagen. (1992). Riksdagsmotion 1992/93:Ub433 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Forslag/Motioner/mot-199293Ub433-Laromedelsgr_GG02Ub433/ Publicerad 1993-02-10 Hämtad 2013-09-19

Riksdagen. (1994). Grundskoleförordningen 1994:1194, (http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Grundskoleforordning-1994119_sfs-1994-1194/) Hämtad 2013-09-04

Riksdagen. (2011). Skolförordningen 2011:185 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skolforordning-2011185_sfs-2011-185/ Hämtad 2013-09-19.

Skolverket. (2013). http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov

bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/no/dino ) DiNO för årskurs 1-6 har utvecklats av Högskolan Kristianstad samt Malmö högskola på uppdrag av Skolverket .Senast granskad: 2013-04-12. Ansvarig utgivare: Prov-och

bedömningsenheten. Hämtad 2013-09-25.

Steholt Vernerson, Å. (2012). Verksamhetsberättelse för FSL 2012

http://svenskalaromedel.se/media/39090/verksamhetsber_ttelse_2012.pdf Stockholm. Publicerad mars 2013. Hämtad 2013-09-17

Svanelid, G. (2011) .The Big Five http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-

magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5 Publicerad 2011-11-08 Hämtad 2013-09-16 Vinde, R. Svenska Läromedel – Om oss http://svenskalaromedel.se/om-oss.aspx Hämtad 2013-09-16

(34)

Bilaga 1

Läroplanens centrala innehåll samt förmågorna angivna i syftet för ämnena kemi, fysik och biologi, årskurs 1-3

Året runt i naturen

1. Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra.

2. Månens olika faser.

3. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året 4. Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider.

5. Djur och växters livscykler och anpassningar till årstider.

6. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på vanligt förekommande arter.

7. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Kropp och hälsa

8. Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

9. Människans kroppsdelar, dess namn och funktion.

10. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak, doft med hjälp av olika sinnen.

Kraft och rörelse

11. Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschkanor.

12. Balans, tyngdpunkt och jämnvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Material och ämnen i vår omgivningen

13. Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.

14. Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

15. Vattnets olika former: fast, flytande gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.

16. Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

(35)

17. Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.

Berättelser om natur och naturvetenskapliga

18. Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

19. Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.

Metoder och arbetssätt

20. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.

21. Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

22. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med test, bild och andra uttrycksformer.

Förmågorna

23. använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

24. använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

25. använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

26. Genomföra systematiska undersökningar i fysik/biologi/kemi

27. använda fysikens/biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara

fysikaliska/biologiska/kemiska samband i människokroppen (inom biologi), inuti människan (inom kemi), naturen och samhället.

(36)

Bilaga 2

Jämförelse mellan läromedlen utifrån det centrala innehållet

Bedömningsnivåer

1. Uppfyller inte kraven – det centrala innehållet förekommer inte alls

2. Uppfyller kraven delvis – det centrala innehållet förekommer men väldigt bristfälligt 3. Uppfyller kraven till stor del – det mesta av det centrala innehållet finns presenterat 4. Uppfyller kraven helt – alla delar i det centrala innehållet ska finnas tydligt presenterade

Året runt i naturen PULS NO-tips Boken om no

1. Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra.

Anges i bokens första del väldigt sparsamt och kortfattat.

Uppfyller kraven till stor del.

Jorden snurrar runt sig själv, månen runt jorden och jorden runt solen.

Inget

Uppfyller inte kraven

Tas upp i ett kapitel om rymden. Först fakta om jorden och dess rörelse kring solen. Jorden snurrar och vi får natt/skugga. Ett varv tar 24 timmar, hunnit vara natt och dag i Sverige. Ett varv för månen runt jorden tar cirka en månad.

Jordens lutning och rörelse runt solen beskrivs vid genomgång av årstiderna.

Uppfyller kraven helt

2. Månens olika faser Begrepp som fullmåne, halvmåne och

tunnmånskärva finns med och att det beror på månens rörelser.

Dock presenteras inte solens roll alls.

Uppfyller kraven till stor del.

Inget

Uppfyller inte kraven Månen ges en egen sida där sju faser finns beskrivet. Att vi ser månen beror på solen och hur…

Uppfyller kraven helt

3. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året

Uppfyller kraven delvis. Stjärnhimlen ändras då vi ser lilla och stora björn hela året och orion bara höst och vinter.

Inget

Uppfyller inte kraven

Stjärnbilder förklaras och några exempel tas upp.

Jorden snurrar runt solen och stjärnhimlen ändrar utseende under året. Och det förklaras hur vi ser svanen på