Ledningssystem för trafiksäkerhet- lokalisering av framgångsfaktorer förspridning av ledningssystemetISO 39001

TMT 2013:55

Ledningssystem för trafiksäkerhet - lokalisering av framgångsfaktorer för spridning av ledningssystemet

ISO 39001

ALEXANDER CLASSON NICLAS SAHLQVIST

Examensarbete inom

MASKINTEKNIK

Industriell Ekonomi och Produktion

Ledningssystem för trafiksäkerhet

- lokalisering av framgångsfaktorer för spridning av ledningssystemet ISO 39001

av

Alexander Classon Niclas Sahlqvist

Examensarbete TMT2013:55 KTH Industriell teknik och management

Tillämpad maskinteknik

Mariekällgatan 3, 151 81 Södertälje

Examensarbete TMT 2013:55

Ledningssystem för trafiksäkerhet

- lokalisering av framgångsfaktorer för spridning av ledningssystemet ISO 39001

Alexander Classon & Niclas Sahlqvist

Godkänt

2013-08-12

Examinator KTH

Claes Hansson

Handledare KTH

Erika Bellander

Uppdragsgivare

Trafikverket

Företagskontakt/handledare

Matts-Åke Belin & Therese Höök

Sammanfattning

Trafikverket ansvarar idag för den långsiktiga planeringen av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar också får byggandet, driften samt underhållet för dessa. År 1997 togs de beslut om att ”nollvisionen” skulle gälla för

trafiksäkerhetsarbetet i Sverige, grundprincipen i visionen är att eliminera alla dödsolyckor från vägnätet. Som ett hjälpmedel till att öka trafiksäkerheten har en ny standard tagits fram, ISO 39001.

Både standarden och nollvisionen handlar om att förändra sättet att tänka på kring trafiksäkerhet, skapa medvetenhet och kunskap.

I denna rapport har vi valt att se ISO 39001 som en innovation då standarden idag är ny. Målet med examensarbetet är att identifiera information och ge ökad kunskap om hur marknaden för ISO 39001 ser ut idag, samt att ta fram viktiga faktorer att ta hänsyn till under arbetet med spridningen av standarden.

Vi har i rapporten gjort en motivation till varför vi valt att rikta in oss mot på en viss målgrupp för standarden. Vi bygger motivationen dels på att det är en målgrupp där vi anser standarden kan komma att göra stor trafiksäkerhetsnytta, målgruppen vi lokaliserade var tung lastbilstrafiken och detta på grund av att det har visat sig att denna grupp har väldigt hög skadegrad i relation till hur många lastbilar det färdas på våra vägar.

I rapporten tas det upp teorier att ta hänsyn till när man i framtiden ska arbeta med att sprida standarden. Det tas upp om teorin spridning av innovationer, teorin handlar om att förändra individers sätt att tänka kring nya innovationer. De tas också upp teori om PDCA som är en kvalitetsmodell som syftar till ständiga förbättringar. Standarden är tänkt att fungera enligt PDCA – modellen och på så sätt hjälpa organisationer med arbetet med ständiga förbättringar. Teoriavsnittet tar också upp teori kring CSR, företags ansvarstagande. CSR, handlar om organisationers ansvar i samhället med avseenden på Ekonomi, socialt, etisk och miljö.

Rapporten innefattar flertalet intervjuer av potentiella användare, certifieringsorgan, organisationer som implementerat standarden samt organisationer som varit med i framtagningen av standarden.

Nyckelord

Trafiksäkerhet, Ledningssystem, ISO 39001

Bachelor of Science Thesis TMT 2013:55

Road traffic safety management system - localization of success factors for the spread of

the management system ISO 39001

Alexander Classon & Niclas Sahlqvist

Approved

2013-08-12

Examiner KTH

Claes Hansson

Supervisor KTH

Erika Bellander

Commissioner

Swedish Transport Administration

Contact person at company

Matts-Åke Belin & Therese Höök

Abstract

The Swedish Transport Administration is currently responsible for the planning of Sweden’s

transportation systems. They cover road traffic, railway traffic, sea traffic and air traffic. The Swedish Transport Administration is also responsible for the construction, operation and maintenance of these systems. In 1997 the government adopted a new vision; ’’vision zero’’ the vision would apply to the road traffic safety work in Sweden, the principle of the vision is to eliminate all fatalities from the road system. As an aid to improve road traffic safety, a new standard has been developed, ISO 39001. Both the standard and “vision zero” is a new way of thinking about road safety, awareness and knowledge.

In this report, we have chosen to refer to ISO 39001 as an innovation. The aim of this study is to identify information and provide a better understanding of how the market for ISO 39001 looks like today. The goal is to locate important factors to take into consideration during the process of spreading the standard.

We have in the report motivated why we have chosen to focus the report on a specific target. We have choosed the target because we consider that the standard would make a big safety advantage for that line of business. The target we located was the heavy truck traffic. We selected this target because it has been shown that this group has a very high degree of injury in relation to how many trucks it traveling on our roads.

The report brings up theories to take into consideration while working with the spread of the standard. The report explains the theory diffusion of innovations. Diffusion of innovation is about changing the individual's way of thinking about innovation. The report also discusses the theory of PDCA. PDCA is a high quality model that seeks continual improvement. The standard is intended to work with the PDCA - model and help organizations with the process of continual improvement.

The theory section also addresses the theory of CSR. CSR, Corporate Social Responsibility, is about organizations social responsibility with respect to the Economy, social, ethical and environment perspective.

We have talked to many organizations, potential users of the standard, and organizations that have already implemented the standard. We have also spoken to organizations that have been involved in the development of the standard

Key-words

Road traffic safety, management system, ISO 39001

Förord

Denna rapport är resultatet av vårt examensarbete som är en avslutande del i utbildningen maskinteknik med inriktning industriellekonomi och produktion, på KTH Södertälje.

Examensarbetet är utfört på uppdrag av Trafikverket under våren 2013.

Perioden under utförandet har varit mycket givande och vi har fått mycket erfarenhet.

Vi vill särskilt tacka Erika Bellander som agerat handledare. Hon har agerat dels som ett bollplank och dels som ett stöd i vår utformning och framtagning av rapporten.

Tack till Matts-Åke Belin och Therese Höök som har varit våra handledare och kontaktpersoner på Trafikverket.

Tack till alla hjälpsamma personer som vi varit i kontakt med för olika intervjuer.

Tack till alla nära och kära som stöttat oss under denna intensiva period.

Alexander Classon

Niclas Sahlqvist

Innehåll

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte/Mål ... 1

1.3 Omfattning ... 2

1.3.1 Frågor att arbeta med ... 2

1.3.2 Avgränsningar ... 2

2 Metod ... 2

2.1 Branschinriktning ... 3

2.1.1 Orsaker ... 4

2.2 Primärdata ... 5

2.3 Intervjumetod ... 6

2.3.1 Trattmodellen ... 6

2.4 Sekundärdata ... 7

2.5 Sammanställning ... 7

2.6 Kvalitetssäkring ... 7

3 Teoretisk referensram ... 9

3.1 ISO 39001 ... 9

3.1.1 Bakgrund ... 9

3.1.2 Omfattning ... 9

3.1.3 Förutsättningar... 10

3.1.4 Ledarskap ... 10

3.1.5 Planering ... 11

3.1.6 Utvärdering ... 11

3.1.7 Förbättringar ... 11

3.1.8 PDCA ... 12

3.1.9 PDSA ... 13

3.1.10 PDCA i Standarden ISO39001 ... 13

3.2 CSR – företagens samhällsansvar ... 14

3.2.1 Ekonomiskt ... 14

3.2.2 Socialt ... 15

3.2.3 Etiskt ... 15

3.2.4 Miljö ... 15

3.3 Spridning av innovationer ... 15

3.3.1 Vad gör att innovationer sprids med framgång?... 16

3.3.2 Förståelse för behov hos olika användargrupper ... 17

3.3.3 Värde för användarna ... 20

3.3.4 Att skapa ett behov ... 20

3.3.5 Kommunikation ... 21

3.3.6 Heterophily och spridning ... 21

4 Resultat av intervjuer ... 23

4.1 Intervju 1 ... 23

4.2 Intervju 2 ... 25

4.3 Intervju 3 ... 26

4.4 Intervju 4 ... 26

4.5 Intervju 5 ... 27

4.6 Intervju 6 ... 27

4.7 Intervju 7 ... 29

4.8 Intervju 8 ... 30

4.9 Intervju 9 ... 31

5 Resultat ... 35

5.1 Sammanställning av de faktorer som talar för och emot spridning ... 36

6 Diskussion ... 39

6.1 Processdiskussion ... 39

6.2 Begränsningar ... 39

6.3 Litteraturstudier ... 39

6.4 Intervjuer ... 40

6.5 Kostnader... 40

6.6 Marknadsfördelar för organisationer ... 41

6.7 Övriga tankar ... 41

7 Slutsats ... 45

8 Rekommendationer ... 47

8.1 Rekommendationer till fortsatta studier ... 47

Källförteckning ... 49

Figurförteckning ... 51

Bilagor ... I

Non profit marketing ... I

Vad tjänar samhället på att organisationer väljer att införa ISO 39001? ... II

Intervjusvar ... V

Nettbuss ... V

DHL ... VIII

ASA Transport ... IX

PostNord AB ... IX

Schenker AB ... IX

DNV Business Assurance ... X

Scania CV AB ... XII

Sveriges Åkeriföretag ... XII

SIS, Swedish Standards Institute ... XIII

Begrepp

Goodwill Det goda anseende eller rykte ett företag kan åtnjuta.

Homophily Tendensen att individer associerar med liknande andra.

Implementation Uppkommer när ett beslut har tagits om att börja använda en innovation.

Innovation En ny idé, till exempel en produkt, lösning, affärsidé eller tjänst.

ISO International standard organisation.

Ledningssystem Är ett system som beskriver hur olika aktiviteter ska bedrivas i ett företag.

”Nollvision” Trafiksäkerhetsarbete med en långsiktig vision om noll dödade samt allvarligt skadade i vägtrafiken.

Tung lastbil Lastbilar över 3,5 ton.

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Den växande trafiken världen över gör vägtrafiksäkerheten till en internationell angelägenhet.

Enligt beräkningar omkommer cirka 1.3 miljoner människor i trafiken samt att 20 till 50 miljoner erhåller skador varje år runt om i världen, följden av alla dessa olyckor har en betydande effekt på samhällsekonomi och hälsa. (World Health Organisation, 2009)

I Sverige har man länge bedrivit ett trafiksäkerhetsarbete med en långsiktig vision om noll dödade samt allvarligt skadade i vägtrafiken, en så kallad nollvision. Trafikverket startade ett

internationellt arbete för att ta fram en ledningssystemstandard för vägtrafiksäkerhet där nollvisionen har varit en viktig grundprincip och ledstjärna vid framtagandet av den nya internationella standarden ISO 39001, standarden blev färdig hösten 2012. Intresset för standarden är stort och bland annat WHO och World Bank har varit med i arbetet,

förutsättningarna för att bästa möjliga teknik och praxis får en ökad spridning stiger med ett internationellt samarbete.

Syftet med standarden är att den ska hjälpa organisationer att arbeta mer konsekvent med trafiksäkerhet enlig modellen PDCA (Plan-Do-Check-Act) för att minska och till sist eliminera dödsfall samt risken för allvarliga personskador i trafiken och således för att kunna använda vägnätet mer kostnadseffektivt.

Ledningssystemet berör alla organisationer som vill förbättra vägtrafiksäkerhet, exempelvis buss- och taxiverksamhet, fordonstillverkare, transportörer och vägbyggare. Standarden behandlar inte luftburen, sjöburen eller spårbunden trafik. Standarden för vägtrafiksäkerhet är konstruerad på så sätt att den enkelt ska kunna samverka med övriga ledningssystem som t ex miljöledning (ISO 14001) och kvalitetsledning (ISO 9001).

1.2 Syfte/Mål

Standarden befinner sig i skrivande stund i fasen implementering/spridning. Huvudsyftet med rapporten är således att samla in och analysera fakta från både teorier samt intervjuer. Resultatet av studien är menat att vara användbart i det framtida arbetet med spridningen av ISO 39001.

Rapporten fokuserar därmed på att spåra upp faktorer hos de företag som idag har infört

standarden, de faktorer som eftersöks är både negativa och positiva faktorer som kan komma att

bli viktiga att ta hänsyn till vid spridning av ledningssystemet.

Mål med rapporten:

 Ta reda på viktiga faktorer vid spridning av ISO 39001.

 Vilka för- och nackdelar har ledningssystemet samt hur kan dessa bearbetas/användas vid spridningsarbetet av ledningssystemet?

 Redogöra för teorier kring spridning av innovationer.

1.3 Omfattning

1.3.1 Frågor att arbeta med

Rapporten kommer bygga på våra mål, men följande frågor har vi använt oss av för att förenkla arbetet mot att uppnå arbetets mål och syfte.

 Vad är behovet och nyttan med ledningssystemet?

 Hur marknadsförs en standard i normalfallet?

 Vad är viktigt att tänka på vid spridning av innovationer?

 Hur får organisationer i normalfallet information om nya ledningssystem?

 Finns det ekonomisk vinning för företag att ta till sig ISO 39001?

1.3.2 Avgränsningar

Arbetet omfattar 10 veckor (motsvarande 15 hp) för att undvika otydliga riktlinjer och

utsvävningar har avgränsningar gjorts. För att minska området för intervjuer har vi lokalisera en målgrupp där sannolikheten är att standarden ger hög trafiksäkerhetsnytta. Denna målgrupp tas upp i avsnitt (2.1 Branschinriktning).

 Rapporten kommer enbart behandla organisationer i Sverige.

2 Metod

Eftersom att vi strävat efter att bedriva en kvalitativ forskning är det viktigt att ta med i beräkningarna att vi själva befunnit oss i en ”social verklighet”, vår tolkningsförmåga och värderingar har spelat in när vi både genomfört intervjuer såväl som analyserat information.

Eftersom att studien innebär analys av enstaka fallstudier, ville vi hålla oss ifrån att generalisera till

andra fall, vi hoppas istället på att våra fallstudier kan ge upphov till hypoteser vars tillämplighet

kan styrkas för ett stort antal fall. Eftersom att standarden är ny på marknaden finns det få eller

möjligen inga tidigare studier som behandlar effekterna av ISO 39001.

2.1 Branschinriktning

Det här kapitlet kommer att ta upp varför vi valt tung lastbilstrafik som målgrupp. Det kommer att presenteras statistik som visar på att tunga lastbilar är inblandad i en stor andel av de

olyckorna med dödligt utfall.

För att kunna styrka varför rapporten riktas in på tung lastbilstrafik, har det valts att göra en jämförelse mellan lastbilstrafiken och personbilstrafik. Statistik på personbilstrafiken och antalet olyckor tas upp för att poängtera det att även om personbilarna är signifikativt fler till antalet är olyckorna, förhållandevis inte lika många.

I Sverige år 2012 omkom 209 personer i trafikolyckor med personbilar. Det är ungefär tre gånger så många omkomna jämfört med antalet omkomna i lastbilsolyckor. För att kunna sätta detta i ett perspektiv så jämför vi med antalet bilar/lastbilar i relation med antalet omkomna.

År 2012 Fordon i trafik Antal omkomna Personbilar 4 552 498 209

Lastbilar 579 168 64

Figur 1. Antal omkomna i relation med antal fordon i trafik jämfört mellan person- och lastbilar (Transportstyrelsen, 2012) (analys, 2013)

Som tabellen visar finns det markant fler personbilar i trafiken än de finns lastbilar, det finns hela 7,8 gånger fler personbilar än lastbilar. Trots att mängden personbilar är så pass högre står dessa

”enbart” för 3,2 gånger fler dödsolyckor. (analys, 2013) (Transportstyrelsen, 2012)

Både invaliditetsgrad och skadegrad indikerar på att kollisioner med lastbilar ger allvarligare

påföljder än andra olyckor. Dödsfallen till följd av lastbilsolyckor står för närmare tjugo procent

av det totala antalet omkomna i trafiken. Antal omkomna i tunga lastbilsolyckor i Sverige är 64

stycken omkomna år 2012. Även om siffran är hög, har antalet olyckor med tunga lastbilar

minskat under de senaste tjugo åren. Dödsfallen har minskat kraftigt, dödssiffran har sjunkit med

närmare sextio procent de senaste tjugo åren. Denna positiva trend visas i diagrammet nedan, där

kan man följa utvecklingen av dödsolyckor och antal skadade. (VolvoTrucks, 2013) (Vägverket,

2008)

Figur 2. Utvecklingen av olyckor och dödsolyckor i EU (VolvoTrucks, 2013)

Figur 3. Olyckor fördelat mellan bussar och lastbilar (VolvoTrucks, 2013)

Det är anmärkningsvärt att olyckor med tunga bussar är markant mindre än med tunga lastbilar.

Om man sen tittar närmre på dessa dödsolyckor kan man urskilja att de oftast inte är själva lastbilsföraren som förolyckas.

För att förtydliga detta:

 Endast 15-20% av de som dödas eller skadas allvarligt i lastbilsolyckor är lastbilsförare.

Av dessa är 50 % singelolyckor och 30 % är kollisioner med andra tunga lastbilar

 55-65% av de som dödas eller skadas allvarlig i lastbilsolyckor är bilförare.

 15-25% av de som dödas eller skadas allvarligt är de oskyddade trafikanterna, fotgängare, cyklister och motorcyklister.

(VolvoTrucks, 2013) 2.1.1 Orsaker

Om man tittar på orsaken bakom olyckorna med tunga lastbilar är det till ca 90 procent den

mänskliga faktorn som är orsaken. Det kan till exempel vara att man missbedömer andra

medtrafikanters bana och hastighet, ett man själv har för hög hastighet eller att man är

distraherad när man framför sitt fordon. Här under finns ett diagram som visar på hur olika faktorer påverkar vid olyckor där tunga lastbilar är inblandade.

Figur 4. Orsaker till olyckor (VolvoTrucks, 2013)

I Sverige färdas många utländska lastbilar på vägarna. Det är lätt att dra förhastade slutsatser om att de står för majoriteten av olyckorna på svenska vägar. Om man istället tittar på fakta så är detta inte fallet. Majoriteten av lastbilarna som är inblandade i dödsolyckor är svenskregistrerade, ca 84 procent. De utländska lastbilarna står alltså för sexton procent av dödsolyckorna. Dessa utländska aktörer står för 15 procent av transportarbetet i Sverige. Med andra ord kan man då säga att dessa olyckor är representativa utifrån det arbete de utför.

De finns inte heller någon direkt koppling till att alkohol skulle vara en stor orsak till dessa olyckor. Om man tittar på alla dödsolyckor i trafiken så är alkohol inblandade i ca 20 procent av alla dödsolyckor. Om man istället fokuserar på lastbilar så är alkohol sällan inblandat i olyckor.

Endast 0,5 procent av alla lastbilschaufförer som är inblandade i olyckor är påverkade av alkohol.

(VolvoTrucks, 2013) (Vägverket, 2008)

2.2 Primärdata

Primärdata har samlats in från intervjuer, vi har kontaktat bl.a. SIS, Trafikverket såväl som

certifieringsföretag som DNV Business Assurance för att lyssna på deras tankar kring standarden.

Vi har vi lokaliserat företag som med framgång har implementerat ISO 39001.

Organisationer som berörs av standarden men inte tagit till sig den har selekteras ut med hänsyn till de resultat vi fått ut av vår undersökning över vilken målgrupp som kan ge god

trafiksäkerhetsnytta.

2.3 Intervjumetod

För att få ett bra resultat av en intervju krävs det förberedelser och planering inför intervjuerna.

Grunden för intervjuerna i rapporten bygger på följande punkter; syftet med intervjun, vad ska informationen användas till, vem intervjuas, intervjuns upplägg, vilka frågor har ställts.

2.3.1 Trattmodellen

Trattmodellen är en vanlig metod vid intervjuer. Trattmodellen har fått sitt namn tack vare att den fungerar som en tratt, man börjar med öppna breda frågor(trattens öppning) för att sedan minska ner för att fokusera och precisera(trattens pip). I trattens pip kontrollerar och

sammanfattar man också för att på så vis kunna säkerställa att man får korrekta uppgifter samt att man uppfattat den intervjuade rätt.

Modellen fungerar så att man delar upp intervjun i olika steg. Närmare bestämt sex stycken:

(Jonsson, 2009)

1. Öppna upp intervjun 2. Fri berättelse

3. Precisera

4. Kontrollera och stäm av 5. Sammanfatta och informera 6. Avsluta intervjun

(Jacobsson, 2012) (Jonsson, 2009)

Figur 5. Trattmodellen (Hillerhag)

2.4 Sekundärdata

Sekundärdata kommer att samlas in ifrån böcker, tidskrifter och elektroniska källor där olika relevanta sökdatabaser kommer användas.

2.5 Sammanställning

När vi hade samlat in all data hade vi som avsikt att skapa en presentabel och kvalitativ text som återspeglar de litteraturstudier och intervjuer som har genomförts.

Här nedan är en modell som beskriver hur vi har hanterat och analysera materialet vi har samlat.

Målet med modellen är att ur en stor mängd information sammanfatta och reducera data för att kunna förmedla detta på ett kvalitativt sätt. (Sallnäs)

Denna metod är inte bara bra vid analys och utvärdering av litteratur utan fungerar även bra vi analys av intervjuer.

Figur 6. Modell för bearbetning av insamlat material från intervjun (Eriksson, 2011)

Man tittar efter mönster, finns de likheter/olikheter. Här får man i sitt insamlade material göra en tolkning och dra slutsatser, analysera. Viktigt att tänka på är att de tar tid att göra en kvalitativ analys. Det är bra att göra analysen kort efter att man samlat in data. (Eriksson, 2011)

2.6 Kvalitetssäkring

Stor fokus har lagts på processkvalitet alltså kvaliteten under projektets process för att vi

slutändan skulle ha möjlighet att lägga fram en kvalitativ rapport. Därmed har det naturligtvis

varit mycket viktigt att planera, organisera, säkerställa samt följa upp kvaliteten över hela

projektets gång. Utförandet av projektet har skett med nödvändiga hjälpmedel samt att de

åstadkomna resultaten alltid kritiskt har granskats. Vi har kontinuerlig återkopplat med vår

handledare för att säkerställa att vi varit på rätt spår

3 Teoretisk referensram

I detta kapitel kommer det att tas upp teorier som i kapitlet resultat senare vävts samman med de intervjusvar och observationer vi har gjort under arbetes gång. Teorin i detta kapitel kommer omfatta en beskrivning av standarden ISO 39001 samt grundläggande teori kring verktyget för arbete med ständiga förbättringar, PDCA. Standarden är som tidigare nämnt i ett tidigt skede och därmed betraktas standarden som en innovation i rapporten. Teorier kring spridning av

innovationer kommer att tas upp samt vikten av hur man väljer att kommunicera med framtida användare.

3.1 ISO 39001

3.1.1 Bakgrund

ISO 39001 är en standard för trafiksäkerhet som blev färdigställd i slutet av 2012. Standarden är ett resultat av ett internationellt arbete som Sverige genom SIS drog igång. Standarden ISO 39001 är tänkt att beröra all verksamhet som vill förbättra trafiksäkerheten. Hit kan man räkna organisationer så som olika transportörer, buss verksamheter, taxi verksamheter, vägbyggare, skolor, fordonstillverkare etc. standarden är dock inte tänkt att behandla trafik så som sjöburen, spårbunden eller luftburen.

Standarden är uppbyggd på liknande sätt som tidigare standarder, i och med detta är det tänkt att standarden enkelt skall gå att implementera parallellt med andra vanliga ledningssystem, till exempel kvalitetsledning ISO 9001 och miljöledning ISO 14001. (International Organization for Standardization, 2012)

3.1.2 Omfattning

ISO 39001 är ett ledningssystem som behandlar vägtrafiksäkerhet för de organisationer som samverkar med vägtransportsystemet, standarden är en möjlighet för organisationer att minska antalet dödsfall samt de allvarliga olyckorna på vägarna.

ISO 39001 ska vara användbar för alla typer av företag och organisationer. Det spelar alltså ingen roll hur stor den är, vilken typ av organisation de är, om de är ett producerande eller

tjänsteföretag.

Standarden är tillämpbar för alla organisationer som vill:

 Arbeta och förbättra trafiksäkerheten

 Arbeta med att upprätta, införa, underhålla samt förbättra ledningssystemet för trafiksäkerhet, ISO 39001

 Säkerställa att organisationen följer den uppsatta trafiksäkerhetspolicyn

 Visa att organisationen uppfyller kraven angivna i denna standard.

(International Organization for Standardization, 2012)

Standarden behandlar inte specifika krav på teknik eller kvalitet hos produkter eller tjänster inom trafiksektorn. Avsikten är istället att ISO 39001 behandlar ledning av trafiksäkerhet, och är därmed ett stöd i organisationen för att stimulera dess trafikanter. Standarden är ett stöd för organisationer att uppmuntra trafikanter till att följa lagen och uppträda ansvarsfullt.

ISO 39001 innehåller vissa krav, alla dessa krav är generella. En del av standarden är att det bland annat ska tas fram och implementeras en lämplig trafiksäkerhetspolicy i organisationen. Det ska finnas mål och åtgärdsplaner., dessa ska såklart upprättas med hänsyn till lagen och andra krav som organisationen är bunden kring. Där något krav inte kan tillämpas kan uteslutning av kravet övervägas. Om uteslutning görs så får dessa inte påverka organisationens förmåga att upprätta, införa, underhålla, förbättra ledningssystemet för trafiksäkerhet. (International Organization for Standardization, 2012)

3.1.3 Förutsättningar

Med ett huvudsakligt förarbete kring organisationens aktuella situation gällande trafiksäkerhet får man fram organisationens förutsättningar. För att utföra denna studie kan hjälpmedel så som checklistor, intervjuer, enkäter, direkta observationer vara till god hjälp. Att förstå hur

organisationen påverkar trafiksäkerheten och vilka förutsättningar organisationen har beror på vilka sysslor den utför. Det gäller också för en organisation att förstå parters behov och

förväntningar. En organisation bör därför identifiera de partners som kan beröras. Detta för att kommunicera och samordna med dessa för att på så sätt minska antalet olyckor. (International Organization for Standardization, 2012)

3.1.4 Ledarskap

För att ledningssystemet ska fungera framgångsrikt krävs ett klart visat ställningstagande och

engagemang från högsta ledningen, att de föregår med gott exempel. Högsta ledningen kan

exempelvis ge befogenheter till personer för att få dem att bidra till effektiviteten hos

ledningssystemet. Det krävs att högsta ledningen utser företrädare med olika ansvar och

befogenheter för att implementera ledningssystemet i organisationen. Viktigt att nyckelroller och ansvar är definierade och kommunicerade till alla i organisationen.

En tydlig policy formuleras där hänsyn tas till organisationens förutsättningar. Policyn ska omfatta punkter om trafiksäkerhet samt konsekvenser för organisationen. Policyn ska ha en klar och tydlig omfattning som kopplas till organisationens förhållanden. (International Organization for Standardization, 2012)

3.1.5 Planering

Organisationen tar fram mål för trafiksäkerhet och planerar för hur dessa ska uppnås.

Övergripande och detaljerade mål skall tas fram och det är dessa som ger ledningssystemet ett syfte. De övergripande och detaljerade målen för trafiksäkerhet bör, om möjligt, vara dels mätbara och dels specifika.

Viktigt är också att ta fram olika program i form av tillexempel åtgärdsplaner, detta bidrar till att ledningssystemet införs framgångsrikt. Ibland kan även mer formella projektplaner behövas om frågeställningarna är allt för komplexa. Det är också nödvändigt att kontinuerligt gå igenom och uppdatera dessa program. (International Organization for Standardization, 2012)

3.1.6 Utvärdering

För att övervaka organisationen kan man utveckla övervakningssystem som ger direkta

indikationer på ifall någonting är fel. För att underlätta arbetet med utvärdering kan man arbeta fram och tillämpa policys för att se till att dessa utredningar utförs.

Kontinuerliga revisioner bör genomföras minst en gång per år samt att om situationen i organisation ändras så bör även då en revision genomföras. (International Organization for Standardization, 2012)

3.1.7 Förbättringar

De krävs att organisationen har rutiner för att identifiera existerande avvikelser och potentiella avvikelser för att ledningssystemet ska fortsätta fungera effektivt. Organisationen vidtar både korrigerande och förebyggande åtgärder så att problem helst stoppas innan de uppkommer.

(International Organization for Standardization, 2012)

3.1.8 PDCA

PDCA står för plan, do, check, act och är en kvalitetsmetod som syftar till ständig förbättring.

PDCA är också känt som demingcykeln. På 1950-talet utvecklade Dr W Edwards Deming PDCA cykeln. PDCA-cykeln är en utveckling på ”Shewhart cykeln" som togs fram av Walter Shewhart år 1939 och är en vetenskaplig metod där cykeln består av följande: specifikation, produktion, kontroll.

Dr W Edwards Deming har av många ansetts vara fadern av kvalitetskontroll. Dr W Edwards Deming har själv dock alltid hänvisat till att "Shewhart cykeln" är grunden. (Ronald Moen) Under 1950-talet skulle förbättringsarbete komma att få allt större plats i industrier. PDCA kom att bli allt mer använt i samband med kvalitet och produktionsarbete. (Ronald Moen)

Generellt omfattar de fyra faserna i Plan-Do-Check-Act modellen följande:

 Planera(Plan): Identifiera och analysera problemet.

 Gör(Do): Utveckla och testa en potentiell lösning.

 Kontrollera(Check): Mäta hur effektiv testet av lösningen var. Analysera om lösningen kan förbättras på något sätt.

 Agera(Act): Genomförande av den förbättrad lösning.

(Ronald Moen)

Figur 7. PDCA-cykeln

Hur fort man arbetar sig runt denna cirkel är beroende på hur stor omfattningen av denna process är, detta är individuellt för varje enskild organisation. Detta bestäms av olika omständigheter i organisationen, det kan t.ex. vara ekonomiska omständigheter.

P ^lan

D ^o C ^heck

A ^ct

3.1.9 PDSA

Senare i Dr W Edwards Deming karriär modifierad han om PDCA-cykeln till PDSA-cykeln PDSA står för Planera(Plan), Gör(Do), Studera(Study), Agera(Act). Verktyget är väldigt likt PDCA och användas på liknande sätt vid kvalitets- och förbättringsarbete. (Ronald Moen) De fyra faserna i PDSA-cykeln omfattar generellt då istället följande:

 Planera(Plan): Ett problem identifierats och man planerar för en lösning.

 Gör(Do): Den planerade lösningen genomförs.

 Studera(Study): Studera effekterna av lösningen man tillämpat.

 Agera(Act): Agera så att samma problem inte skall uppstå på nytt. (Ronald Moen) 3.1.10 PDCA i Standarden ISO39001

3.1.10.1 Planera (Plan)

I detta steg ska organisationen arbeta med kraven från områdena; Förutsättningar, ledarskap och planering.

Exempel på saker som genomförs i ”planera” fasen är följande:

 Här gör man en form av nulägesanalys, t.ex. vad organisationen har för inverkan på trafiksäkerheten idag. Bestäm ledningssystemets omfattning för just din organisation.

 Ledningen skapar långsiktiga mål/visioner. Ledningen fördelar viktiga roller och ansvar.

Ledningen visar engagemang.

 Organisationen tar reda på risker och möjligheter. Planera och ta fram, om möjligt, mätbara mål.

3.1.10.2 Gör (Do)

I detta steg ska organisationen arbeta med kraven från områdena: Stöd och verksamhet . Exempel på saker som genomförs i ”gör” fasen är följande:

 Här implementerar man ledningssystemet.

 Säkerställer mål 3.1.10.3 Studera (Check)

I detta steg ska organisationen arbeta med kraven från områdena: Utvärdering.

Exempel på saker som genomförs i ”Studera” fasen är följande:

 Här handlar de om att övervaka och utvärdera

 Identifiera möjligheter till ständiga förbättringar 3.1.10.4 Agera (Act)

I detta steg ska organisationen arbeta med kraven från områdena: Förbättringar.

Exempel på saker som genomförs i ”Agera” fasen är följande:

 Arbeta med ständig förbättring, att hela tiden utvecklas.

(International Organization for Standardization, 2012)

3.2 CSR – företagens samhällsansvar

Företagens samhällsansvar eller CSR står för Corporate Social Responsibility. Teorin bygger på företags ansvarstagande i samhället med avseenden på Ekonomiskt, socialt, etiskt och miljö.

Arbetet med CSR handlar om att visa ansvar för alla som kan kopplas till

företaget/organisationen, exempel kan vara att visa ansvar gentemot anställda, myndigheter, kunder etc. Inom CSR handlar det om att man tar ansvar utöver vad företaget är skyldiga att göra enligt lagen. Företaget/organisationer visar ett ansvar och engagemang för samhället och världen.

(csrguiden)

Figur 8 Fyra hörnstenar för företags samhällsansvar.

3.2.1 Ekonomiskt

För att få skapa en långsiktig lönsamhet i organisationen är det viktigt att företag arbetar med hållbarhetsfrågor. När man gör investeringar är de viktigt att investeringen är hållbar, inte bara på kort sikt utan även över en längre period. Om man kan se CSR som en strategisk investering i ett företag/organisation så blir modellen effektivt rotad i verksamheten. Att arbeta med CSR kan stärka varumärket och på så sätt skapar man goodwill för företagen vilket också kan leda till högre inkomster på längre sikt. För att CSR ska bli värdeskapande är de viktigt att man

Ekonomi -

Social -

Miljö

-

Etik

- Arbetsförhållanden, förhindra skador och dödsfall

Hållbarhet

kommunicerar hållbarhetsarbetet till alla intressenter. Detta kan göras på olika sätt, en bra metod kan vara att man utöver en ekonomiska årsredovisningen också redovisar sociala och etiska samt miljö resultaten. (csrguiden)

3.2.2 Socialt

Arbetet med CSR inom området Sociala ansvarstagandet handlar om att organisationen gör något utöver det lagar och förordningar kräver. Organisationen agerar med andra ord som en del i samhället, det kan vara att företaget gör sakar så som att driva projekt i utvecklingsländer, ha en mångfald på arbetsplatsen eller att delar av varans/tjänstens pris går till ideella ändamål. Vilken typ av samhällsengagemang en organisation väljer kan till exempel bestämmas av vilken del av marknaden företaget vill befinna sig inom, vilken identitet företaget har. (csrguiden)

3.2.3 Etiskt

Det etiska ansvaret inom CSR handlar om att företaget har en bra värdegrund. Det gäller för företaget att identifiera vilka aktörer som finns i deras omvärld och på så sätt identifiera vilka aspekter som kan vara i farozonen att klassas som etiskt okorrekta. (csrguiden)

3.2.4 Miljö

Idag är miljöfrågan en viktig fråga i en verksamhet. Alla organisationer kan, på något sätt, alltid arbeta med att minska miljö och klimat påverkan. Omfattningen på detta beror självklart på vilken sektor företaget verkar inom. Det kan vara saker så som att man strategiskt planerar transporter och affärsresor, att man ställer krav på leverantörer etc. (csrguiden)

3.3 Spridning av innovationer

Begreppet diffusion of innovations, spridning av innovationer, är en teori som försöker förklara hur innovationer tas upp hos en befolkning. En innovation kan vara en idé, ett beteende eller ett föremål som av befolkningen uppfattas som ny. Diffusion är den process där en innovation presenteras till befolkningen genom olika kanaler. Diffusion of innovations handlar om att skapa en social förändring.

Teorin om spridning av innovationer ger tre värdefulla insikter för processen av social förändring:

 Vilka egenskaper gör att en innovation sprids med framgång.

 Betydelsen av kommunikation mellan likasinnade och dess nätverk.

 Förståelse för behoven hos olika användargrupper. (M.Rodgers, 2003)

3.3.1 Vad gör att innovationer sprids med framgång?

Diffusion of Innovations har ett radikalt annorlunda synsätt tillskillnad från de flesta andra teorier om förändring. Istället för att fokusera på att övertyga individer att ändra sig, ser den förändring som att man utvecklar innovationen så att den bättre passar för den enskildes behov och grupp.

Diffusion of Innovations handlar om att människor inte själva förändras, utan det sker medhjälp av innovationen.

De finns fem olika egenskaper som avgör framgången för en innovation. Dessa fem punkter utgöra en checklista vid diskussioner av fokusgrupper eller vid utvärderingar av projekt. Dessa fem punkter hjälper till att identifiera brister och förbättra produkter såväl som beteenden.

Dessa fem egenskaper avgör 49 till 87 procent av variationen i antagandet av nya produkter enligt Everett Rogers. (M.Rodgers, 2003)

De fem egenskaperna är följande:

3.3.1.1 Relative advantage

Här handlar de om till vilken grad innovationen uppfattas som bättre än idén den ersätter. Vad är det som är viktigt för just den typen av användare som innovationen är avsedd för, ekonomisk fördel, social prestige, bekvämlighet etc. desto större dess fördela uppfattas ju större sannolikhet är det att innovationen snabbt blir accepterad.

3.3.1.2 Compability

Till vilken grad uppfattas en innovation som att den överensstämmer med de värderingar, tidigare erfarenheter och speciella behov de tilltänkta användarna besitter. En innovation som uppfyller detta kommer accepteras snabbare än en innovation som inte gör detta.

3.3.1.3 Complexity

Här handlar de om hur en innovation uppfattas som svår att förstå och använda. Nya idéer som är enkla att förstå accepteras snabbare än innovationer som kräver att användaren ska anpassa sig.

3.3.1.4 Trialability

Till vilken grad en innovation kan testas med ett begränsat underlag. En innovation som kan testas ger mindre osäkerhet för en potentiell användare som överväger den.

3.3.1.5 Observability

Här handlar de om hur enkelt de är att se resultat av en innovation. Desto tydligare resultaten är

desto större sannolikhet är det att flera antar innovationen. Synliga resultat minskar osäkerheten

och stimulerar också samtal om innovationen vilket hjälper, då likasinnade företag,

branschorganisationer etc. ofta är nyfikna på information om en ny produkt/tjänst som har införskaffat.

(M.Rodgers, 2003)

3.3.2 Förståelse för behov hos olika användargrupper

För att förenkla när man ska förstå olika behov hos en population så kan man bryta ner en population i fem olika segment. Dessa segment är baserade på deras öppenhet för att anta en specifik innovation. Segmenten är: innovatörerna, tidiga användare, majoriteten av tidiga

användare, majoriteten av sena användare och eftersläntrarna. Varje grupp har olika inställning till innovationen. De handlar inte om att flytta människor mellan de olika grupperna. Innovationer sprids bäst genom att man utvecklar dessa för att kunna tillgodose behoven hos de olika segmenten. (M.Rodgers, 2003)

Figur 9. Förhållandet mellan olika typer av användare, klassificerade efter innovativitet och deras öppenhet för nya innovationer (Robinson, 2009)

3.3.2.1 Innovatörer

Hela spridningsprocessen börjar med ett litet antal personer, innovatörerna. Dessa är ivriga att prova nya idéer och utrustning. Det finns flera förutsättningar för att kunna vara en innovatör, bland annat är behärskning av betydande finansiella resurser till hjälp för att absorbera eventuella förluster från en olönsam innovation. Skickligheten att förstå och tillämpa komplexa tekniska kunskaper fordras också. Innovatörer måste kunna klara av en hög grad av osäkerhet i samband med att en innovation implementeras, de måste alltså vara villiga att acceptera enstaka bakslag.

Innovatörer spelar en viktig roll i spridningsprocessen: de lansera den nya idén i deras bransch

genom att importera innovationen från utsidan av branschens gränser. Således tjänar innovatörer

som ”dörrvakter” för flödet av nya idéer i ett system. Tyvärr kan deras syn bli aningen enögd för

den pragmatiske majoriteten. Utan denna grupps energi och engagemang skulle en innovation

aldrig blomstra. (M.Rodgers, 2003)

Hur man arbetar med innovatörer:

• Ta reda på vilka de är och bli deras "anhängare", ge dem stöd och publicitet för sina idéer.

• Bjud gärna in innovatörer att hjälpa till i utformningen av ditt projekt.

3.3.2.2 Tidiga användare

Eftersom att standarden befinner sig i ett tidigt skede har vi valt att utveckla extra kring denna grupp.

När en ny innovation börja träda fram är de ”tidiga användarna” ofta snabba med att anta, som i det här fallet en standard. Denna grupp gillar att få en fördel gentemot sina konkurrenter. De tidiga användarna är individer/organisationer som längtar efter varor och tjänster som kan tänja på gränserna, det kan vara i stort sett vad som helst som kan gynna deras verksamhet. De vill vara de första att få den.

De gillar att ses som ledare, social prestige är en viktig del för de tidiga användarna. Om man lyckas nå ut till dessa och behaga dem, får man en skjuts i arbetet med att sprida sin innovation.

Detta beror på att de tidiga användarna har för vana att vara väldigt frispråkiga och där av också villiga att sprida ett positiv budskap om de är nöjda med innovationen, de är dock lika villiga att sprida vad de inte gillar med innovationen. Denna grupp kan därför ses som en testgrupp, de kan hjälpa till att ta bort bristerna. (Jeff Sloan, 2013) (M.Rodgers, 2003)

När man letar tidiga användare söker man efter en viss sorts användare, de användarna som i sin tur kan påverka andra människor att göra samma sak som de. Man vill att de ”tidiga användarna”

som provar innovation är experimentellt sinnad. (Jeff Sloan, 2013)

Det är viktigt att fortsätta engagera de ”tidiga användarna”, de är inte bara nöjda med att de har upptäckt något föra den stora majoriteten, de vet att deras åsikter om innovationen värderas högt.

En metod för att tillgodose de tidiga användarens intresse är att skapa en slags grupp som bidrar till en exklusivitet att vara ”bland de första”. Det kan vara enkla saker som att få ett försprång när det kommer nya uppdateringar etc. av produkten och tjänsten. Om man arbetar för deras

uppmärksamhet och lojalitet, kommer man att belönas. (Jeff Sloan, 2013) Hur man arbetar med tidiga användare :

• Erbjud starkt stöd för att begränsat antal tidiga användare.

• Studera noga och försök hitta hur idén kan göras mer bekväm, minska kostnaderna och öka säljbarheten.

• Försök belöna deras egon.

• Framhåll dem som ledare.

• Försök rekrytera och utbilda några av dessa som utbildare.

• Upprätthåll dessa relationer med regelbunden kontakt.

3.3.2.3 Majoriteten av tidiga användare

För att denna grupp ska anta innovationen krävs fasta bevis på fördelarna. De är pragmatiker och bekväma. De vill gärna höra att de är en branschstandard och att den godkändes av respekterade människor. Denna grupp är kostnadseffektiv. De letar efter enkla, beprövade och effektivare metoder att göra de uppgifter de gör idag. De har ofta inte tid att sätta sig in i innovationen utan vill höra att de är användarvänligt och enkelt.

Hur man arbetar med majoriteten av tidiga användare:

• Erbjud gratis prover och tävlingar för att stimulera.

• Använd vanlig reklam och media där man har positiva kommentarer från trovärdiga och respekterade människor.

• Sänk uppstarts kostnaderna och garantera prestanda.

• Se till att maximera enkelheten.

3.3.2.4 Majoriteten av sena användare

Denna grupp är konservativa pragmatiker. De gillar inte risker och är obekväma med nya innovationer. De som ändå gör att denna grupp tar till sig nya innovationer är rädslan att inte passa in. De vill följa de vanliga trenderna och etablerade normer. Dessa påverkas av de farhågor som kommer från eftersläntrarna.

Hur man arbetar med majoriteten av sena användare:

• Fokusera på att främja sociala normer. De vill höra att de är normalt och oumbärligt

• Fortsätt förfina innovationen för att öka bekvämligheten och minska kostnader.

• Betona riskerna att hamna efter.

• Svara på kritiken som kommer från eftersläntrarna.

3.3.2.5 Eftersläntrarna

Denna grupp består av eftersläntrarna, de är personer som ser en stor risk i att välj en ny produkt

eller beteende. De grubblar mycket på argument som talar emot en viss innovation, självklart får

man inte glömma att de kan ha rätt. I tidigt skede kan man ignorera eftersläntrarnas synpunkter

men när man ska börja arbeta med majoriteten av de sena användarna så måste man ta itu med

eftersläntrarnas kritik.

Hur man arbetar med eftersläntrarna:

• Ge dem stor personlig kontroll över när, var och hur det nya ska tas emot.

• Maximera deras kännedom om innovationen. Låt dem se exakt hur andra har tagit emot den nya produkten eller beteendet.

(M.Rodgers, 2003)

3.3.3 Värde för användarna

Väsentligt är att kunna identifiera vad som skapar värde för kunden och bedöma nivån i något som alla kan relatera till, exempel en valuta. Det första steget blir att identifiera de effekter ett nytt system skulle ge. Vart ligger förbättringarna? Kan det i detta fall vara något utöver de primära förbättringarna så som bättre trafiksäkerhet, ger det kapitalkostnadsbesparingar, tidsbesparingar eller andra effekter. Hur stora är effekterna och hur värderar man dem? Att försöka beräkna värdet av att införa ISO 39001 är svårt, det beror på omständigheterna från fall till fall. Som det är beskrivet ovan är steg ett att identifiera de typer av värde som skapas, de skall listas så

fullständigt som möjligt. Steg två blir att beräkna hur stora de enskilda värdekategorierna är och under vilka förutsättningar de uppkommer. Följande steg är att försöka översätta värden (om möjligt) till ekonomiska värden. Vissa ekonomiska värden är redan fastställda eller är lätta att uppskatta tillskillnad från andra värden som får definieras i den form som möjligt, så som liv, personals hälsa, miljöpåverkan etc. (Bo Bergman, 2007)

3.3.4 Att skapa ett behov

I vardagligt tal använder man ofta uttrycket ” det finns en marknad för den här innovationen.”

Talar man om en produkt som redan är etablerad på marknaden så är det riktig. Ofta avser man en nyare innovation och då blir det genast mer komplicerat. Vid utgångsläget finns det aldrig någon marknad för en ny innovation. Alla marknader måste skapas. Detta är extra tydligt på företagsmarknaden. Alla jobbar inom något sorts system. Företag har leverantörer och produkter som löser deras problem, med både bra och mindre bra resultat. En ny produkt, eller leverantör måste i normalfallet trycka undan befintliga lösningar och leverantörer. Nya kunder och

marknader måste skapas! Hur åstadkommer man då detta? Det finns grovt sett två vägar att gå.

Den ena är att leverantören bearbetar kunden, lokaliserar kunden, inleder en dialog för att

upplysa om sin produkt/tjänst. Man kan här avskilja det löpande vardagsarbetet och olika typer

av kampanjer. Om detta kan karakteriseras som flitigt uppsökande, kan den andra vägen anses

som reaktiv. En reaktiv metod innebär att man tar tillvara på händelser, marknadstillfällen eller

som man kallar det, ett ”strategiskt fönster”. Förändringar av olika slag skapar tillfällig ”oreda” i system och gör att kunder kan bli mottagliga för nya innovationer. (Bo Bergman, 2007)

3.3.5 Kommunikation

Kommunikationskanaler är betydande när meddelanden ska överföras från en individ till en annan. Kärnan i spridningsprocessen är ett informationsutbyte genom att en individ

kommunicerar en ny idé till en eller flera andra. I sin mest fundamentala form involverar processen (1) innovation, (2) en individ eller organisation som har antagit innovationen och har kunskap om användandet, i detta fall ISO 39001, (3) en annan individ eller organisation som ännu inte har kännedom och kunskap om standarden, (4) en kommunikationskanal som sammanför de två enheterna.

Massmedia är vanligtvis den snabbaste och effektivaste metoden för att informera potentiella användare om existensen av en innovation, det vill säga skapa medvetenhet och kunskap om i detta fall ISO 39001. Exempel på massmediakanaler såsom radio, tv, tidningar etc. Massmedia möjliggör för en eller få individer att nå en stor publik, tillskillnad från interpersonella metoder som är effektivare när det gäller att förändra och forma attityden kring en ny idé, och därmed förmågan att påverka beslutet om att anta eller avfärda nya idéer. Interpersonella metoder är när det utbyts information ansikte mot ansikte mellan två eller fler individer. Kommunikation via internet har blivit allt viktigare för spridningen av information under de senaste decennierna.

Studier av spridning visar att de flesta individer inte gör sin bedömning av en ny innovation baserad på vetenskapliga studier om dess effekter, även om en sådan objektiv bedömning inte är helt irrelevant, särskilt inte till de allra första organisationerna som antar standarden. Istället för att bedöma på vetenskaplig fakta skapar man sig hellre en bild genom att lyssna på jämbördiga och deras subjektiva bedömning av innovationen, beteendet är att individer tenderar till att influeras och imitera andra, dessa jämlika tjänar således som förebilder. (M.Rodgers, 2003) 3.3.6 Heterophily och spridning

En uppenbar princip när det gäller kommunikation mellan individer är att överföringen av idéer sker mest frekvent mellan två individer som är likasinnade, eller homophilous. Homophilous är graden av hur två eller flera individer som samverkar har liknande karaktärsdrag, så som

utbildning, tro, social status etc. I en situation med ett fritt val där en individ kan samverka med

en eller fler andra individer är tendensen att man väljer någon som är lik en själv. Homophilous

uppkommer när liknande individer tillhör samma grupp, jobbar eller bor nära varandra och/eller

delar samma intressen. Psykiskt är det mer troligt att kommunikation mellan homophilous

uppstår än mellan motsatsen, personer som är heterophilous. En sådan kommunikation är också sannolikt mer effektiv och därmed mer givande för deltagarna. Ett av de största problemen vid spridning av innovationer är att parterna ofta är heterophily. Hur som, när två individer är identiska i avseende på kunskap kring en teknisk innovation kan inte spridning ske då det inte finns någon ny information att utbyta. För att spridning skall ske krävs att någon grad av olikhet finns mellan de två parterna. Idealt är individerna homophilous på alla andra variabler, så som utbildning, tro, social status etc. även om de är heterophilous i avseende till innovationen.

(M.Rodgers, 2003)

4 Resultat av intervjuer

I detta kapitel har resultaten av de intervjuerna som genomförts sammanfattats i två steg, först har det gjorts en detaljerad sammanfattning av intervjuerna. Därefter har de faktorer som enligt oss talar emot/för spridning av standarden sammanfattats sist efter varje avsnitt. Därmed är det som är skrivet i detta kapitel enbart baserat på vad respondenterna har svarat.

4.1 Intervju 1

Företag: Nettbuss

Nettbuss är Nordens näst största bussbolag, de är verksamma i Norge, Sverige och Danmark. De omsätter ca 5 miljarder per år och har ca 7000 medarbetare. Nettbuss är ett helägt dotterbolag till NSB är Norges motsvarighet till SJ och deras historia går så långt tillbaka som till 1925.

Certifiering: ISO 14001(miljö), ISO 39001(trafiksäkerhet) Resultat:

Den norska ägaren Nettbuss A/S har varit remissinstans vid framtagandet av standarden och idag är Nettbuss ett av de första företagen att bli certifierade enligt ISO 39001. För dem är

trafiksäkerhet en av deras viktigaste kvalitetsfrågor. Innan beslutet att införa standarden konstaterade de att det inte skulle medföra några större kostnader eller förändringar i organisationen då de redan hade infört många av de rutiner som ISO 39001 fordrar.

De ser det som en stor fördel att få deras trafiksäkerhetsarbete kvalitetssäkrat och granskat av externa revisorer, de påstår att det hjälper dem förebygga att bli ”hemmablinda” samt att

konstant jobba med ständiga förbättringar. De upplever också att med certifieringen ökar kraven internt att kvalitetsarbetet fungerar i praktiken. De förklarar att införandet av ISO 39001 tydliggör deras ambitioner, att kunna certifiera sitt trafiksäkerhetsarbete stärker deras varumärke både externt och internt.

De har ännu inte upplevt något negativt med standarden men påpekar att det är synd att ingen marknadsför den vilket medför att inga kunder efterfrågar standarden. De förklarar att det är positivt att standarden är genomarbetad, positivt är också de att förarna säger sig vara stolta över sin arbetsgivare pga. deras arbete med trafiksäkerhet.

Vi ställde frågan ifall de upplevde standarden som svår att implementera. Svaret blev, eftersom att

inga förändringar har gjorts i organisationen eller för bussförare samt faktorn att de redan innan

är certifierade enligt ISO 14001 och därmed bekanta med hur en ISO-standard är uppbyggd

underlättade deras arbete med ISO 39001 avsevärt. De påstår att de har fått högre administrativa kostnader till följd av att nya arbetsuppgifter har tillkommit, dock har inga nyanställningar behövt göras, alltså inga direkta kostnader.

Den största trafiksäkerhetsaspekten enligt deras interna bedömning är förarnas körsätt. Förarnas körsätt är direkt kopplat till trafiksäkerhet men också bränsleförbrukning. De har valt att

investera i fordonsdatorer som hjälpmedel för att kunna sätta upp måltal för förarna att sträva efter.

Den utrustning, de rutiner och den kompetensutveckling som individuell uppföljning av körsätt inneburit har mätbart sänkt förbrukningen av bränsle kraftigt. Idag har de inte tagits fram några måltal för trafikolyckor där de själva är vållande men arbetet pågår just nu. De vet utfall och har mål för antalet personskador som de vållar. Deras mål är noll skadade och utfallet 2012 var en skadad.

De resonerar kring att standarden är klart samhällsekonomiskt gynnsam vilket de tycker borde leda till att samhället/myndigheter skapar ”morötter” eller ställer krav på införande av

standarden. Deras uppfattning är att ta beslutet att införa standarden och därefter ändra sitt arbetssätt är en kortsiktig kostnad men långsiktigt lönsamt. Som sagt ser de sitt

trafiksäkerhetsarbete som en stor del i deras kvalitetsarbete och ser därmed standarden som en grund för nya affärer och kunder.

Sammanfattning av viktiga faktorer:

Talar för spridning

 Att få sitt trafiksäkerhetsarbete granskat av externa revisorer.

 Ökar kraven på att arbetet med trafiksäkerhet fungerar internt.

 Certifieringen tydliggör deras ambitioner, samt stärker deras varumärke både externt och internt.

 Positivt att standarden är uppbyggd på samma sätt som andra ISO- standarder, genomarbetad.

 Till följd av certifieringen har medarbetare uttryckt sin stolthet över sin arbetsgivare och certifieringen.

 Klart samhällsekonomisk gynnsam.

 Mätbart sänkt bränsleförbrukning till följd av arbetet med standarden.

 Standarden lägger en grund för nya affärer och kunder.

Talar emot spridning

 Upplever det negativt att kunder inte efterfrågar standarden.

 Högre administrativa kostnader.

4.2 Intervju 2

Företag: DHL

DHL finns i över 200 länder i områden över hela världen, vilket gör det till ett av världens mest internationella företag, med en arbetsstyrka på mer än 285 000 anställda. DHL är en del av den världsledande post- och logistikkoncernen Deutsche Post DHL och består av tre affärsområden:

DHL Express, DHL Global Forwarding, Freight och DHL Supply Chain.

Certifiering: ISO 9001(kvalitet), ISO 14001(miljö) Resultat:

DHL är idag inte certifierade enligt ISO 39001. De påstår sig ha kännedom beträffande

standarden men eftersom att kunder inte har efterfrågat den har de valt att avstå och därmed inte lagt ner någon energi på standarden. De är noga med att poängtera det faktum att det inte finns någon anledning att implementera ISO 39001 så länge kunderna inte ställer det som ett krav. De anser att de för tillfället är tillräckligt att jobba efter ISO 9001 samt ISO14001 för att tillfredsställa kundernas krav. De säger även att det inte är tillräckligt med att några få kunder ställer krav, majoriteten av kunderna måste börja efterfråga standarden för att de skall överväga att

implementera ISO 39001. De tror att de idag uppfyller många av de krav som innefattas av ISO 39001 då de anser att de jobbar mycket med trafiksäkerhet.

Sammanfattning av viktiga faktorer:

Talar för spridning

 Har kännedom beträffande standarden.

 Tror sig uppfylla många av de krav ISO 39001 innefattar

 Är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 sedan tidigare.

Talar emot spridning

 Kunder efterfrågar inte standarden.

4.3 Intervju 3

Företag: ASA Transporter

ASA Transporter AB grundades 1989 och är i grund och botten en biltransportfirma som nu också har cykelbud, specialtransporter och till och med helikopterbud i deras utbud av tjänster.

Certifiering: Svensk miljöbas Resultat:

De har kännedom om standarden men besitter begränsad kunskap kring ISO 39001. De har valt att inte implementera standarden. De arbetar för tillfället efter egen trafiksäkerhetspolicys och miljöpolicys. De ger uppfattningen av att de har misstolkat innebörden av standarden, pratar mer om miljö än trafiksäkerhet.

Sammanfattning av viktiga faktorer:

Talar för spridning

 Bedrivet idag ett trafiksäkerhetsarbete.

 Arbetar redan efter egen trafiksäkerhetspolicy.

Talar emot spridning

 Misstolkat innebörden av standarden.

4.4 Intervju 4

Företag: PostNord AB

PostNord är moderbolaget i den koncern som bildades genom samgåendet mellan Post Danmark A/S och Posten AB 2009. Koncernen erbjuder kommunikations- och logistiklösningar till, från och inom Norden och har en omsättning på drygt 39 miljarder SEK och över 40 000

medarbetare.

Certifiering: ISO 9001(kvalitet), ISO 14001(miljö), OHSAS 18001(arbetsmiljö) Resultat:

PostNord är idag certifierad enligt ISO-standarder men dock inte enligt 39001, de känner till standarden men påstår sig inte ha någon detaljkunskap om hur standarden i fråga är uppbyggd.

De säger också att de i dagsläget har fullt upp med att komplettera ISO 9001, ISO 14001 och på

den Svenska sidan OHSAS 18001. De valde att avstå från att svara ifall de trodde att standarden

skulle medföra eventuella problem eller svårigheter vid införandet då de ansåg att de hade för lite

kunskap om standarden. Dock påpekade de att det generellt alltid finns vissa problem med en standard som i detta fall är uppbyggd efter Trafikverkets ”nollvision” och skall tillämpas i en koncern med 40 000 anställda i olika länder. Skillnader i lagstiftning kan ge problem om man vill ha ett multisitecertifikat.

Sammanfattning av viktiga faktorer:

Talar för spridning

 De känner till standarden.

 Är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 sedan tidigare.

4.5 Intervju 5

Företag: Schenker AB

DB Schenker utvecklar och producerar transporter samt logistik- och informationstjänster. DB Schenker har cirka 4000 anställda samt 300 samverkande åkerier med cirka 6000 anställda(200 inrikes och 100 utrikes avtalstransporter). Schenker har en omsättning runt 15 miljarder SEK.

Certifiering: ISO 9001(kvalitet), ISO 14001(miljö), OHSAS 18001(arbetsmiljö) Resultat:

DB Schenker har gett kortfattade svar men de känner till standarden och ser inte några fel med standarden, de säger att de anser att standarden är mycket bra. För dem är det i första hand en resursfråga ifall man skall införa en ny standard eller inte.

Sammanfattning av viktiga faktorer:

Talar för spridning

 Känner till standarden, hävdar att de uppfattat standarden som mycket bra.

Talar emot spridning

 Det är en resursfråga när beslut om införande skall tas.

4.6 Intervju 6

Företag: DNV Business Assurance

DNV Business Assurance har 1600 anställda i 48 länder. DNV Business Assurance erbjuder

certifiering, granskning och utbildning som säkrar deras kunders ledningssystem, produkter och

organisationer.

Resultat:

Vi frågade DNV hur de i normalfallet marknadsför en ny standard. De svarade att de normalt marknadsför en ny standard i flera olika steg, de använder sig av ett antal olika medier och plattformar. De brukar informera deras kunder och intressenter genom att publicera information på deras externa webbsida, skicka ut e-post och pressmeddelanden samt använda sig av sociala medier. I ett andra steg kan det vara aktuellt med seminarium, webinar etc. där man får chansen att presentera standarden mer ingående. De säger sig jobba kontinuerligt med att marknadsföra sina tjänster i form av banners, tidningsannonser, nyhetsbrev, event, hemsidan samt genom sociala medier.

De använder sig av kampanjer löpande och till hösten 2013 kommer de börja arbeta mer intensivt med en kampanj angående ISO 39001.

Vad de anser är viktigt att tänka på vid kampanjer är att vara tydlig i sin information. En standard kan uppfattas komplex och svår att förstå. Det är viktigt att man är kort och koncis i sin första kommunikation och att man blir mer detaljerad i den kommunikationen som kommer.

På frågan ifall det finns risk att mindre företag inte har möjlighet att införa standarden pga.

tillexempel de administrativa kostnaderna skulle bli för höga, svarade de att certifieringen kan ge högre kostnader rent administrativt men minskar utgifter i andra avseenden. Kostnaderna ökar men effekterna av att jobba på rätt sätt med ett ledningssystem som ISO 39001 bör ge lägre kostnader på sikt. En satsning på ökad trafiksäkerhet ska ge ökad trygghet för såväl förare som för den personal som jobbar runt fordon, på kontor, verkstad etc.

De upplever att det absolut finns ett intresse för standarden idag och hoppas att de ute på vägarna kan se fördelarna med standarden. De ser ISO 39001 som en standard som kan ge positiva effekter för både förare, organisationer och samhället i stort.

De resonerade kring att företag i logistikbranschen väljer att avstå från standarden då det idag inte ställs några krav från kunderna. Peter resonerade kring att logistikbranschen i sig är priskänsligt där man vill skicka sitt gods så billigt som möjligt, certifiering är enligt dem inte heller en utbredd företeelse bland logistikföretag, detta tror de kommer bli två anledningar till att logistikföretag väljer att inte ta till sig standarden. Man ser helt enkelt inte värdet av ett ledningssystem så länge inte kunden efterfrågar det. Som nämnt tidigare så har DNV fått upplevelsen av att

logistikbranschen är extremt priskänsligt och därför väljer att titta på certifieringar via tillexempel sin egen intresseorganisation, då de tror att de ligger betydligt lägre i pris än ackrediterade

certifieringsorgan. Nackdelen blir att de sannolikt inte besitter den kunskapen som ett

ackrediterat certifieringsorgan gör.