Äldre människor som utvecklar en önskan att dö
- en litteraturstudie
Older people who develop a wish to die - a literature study
Emelie Carlsson Sophia Carlsson
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå 15 hp
Handledare: Mia Forshag och Kristina Rendahl-Laage Examinerande lärare: Jan I Nilsson
Inlämningsdatum: 2018-11-02
SAMMANFATTNING
Titel: Äldre människor som utvecklar en önskan att dö Older people who develop a wish to die
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Emelie Carlsson och Sophia Carlsson
Handledare: Mia Forshag och Kristina Rendahl-Laage
Sidor: 21
Nyckelord: Äldre människa, önskan att dö.
Introduktion: Definitionen av begreppet äldre människa är att en människa är 65 år och uppåt.
Under de närmaste 30 åren kommer antalet människor i åldersgruppen 60+ att fördubblas och i åldersgruppen 80+ att tredubblas i världen. Med ökad ålder tillkommer mer sjukdomar och funktionsförluster vilket medför att äldre människor kan få en minskad autonomi. Forskning tyder på att önskan att dö och dödstankar förekommer frekvent hos äldre människor. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar att äldre människor utvecklar en önskan att dö. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie enligt Polit och Beck nio-stegsmodell med datainsamling genom databaserna CINAHL och Psycinfo. De insamlade artiklarna kvalitetgranskades enligt Polit och Beck granskningsmallar för kvantitativa respektive kvalitativa studier. Det resulterade i tio artiklar som bearbetades till olika kategorier. Resultatet redovisades med tre olika kategorier: Fysisk ohälsa, psykisk ohälsa och förluster. Slutsatsen var att äldre människor som utvecklar en önskan att dö är ett komplext fenomen där det inte enbart finns en bakomliggande orsak.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Dödstankar och suicid ... 4
Gerontologi ... 4
Geriatrik ... 4
Patientlagen ... 4
Stress- och sårbarhetsmodellen ... 5
Sjuksköterskans ansvar och kompetens ... 6
Syfte ... 6
Metod ... 7
Litteratursökning ... 7
Inklusions- och exklusionskriterier ... 8
Tabell 1. Databassökning i CINAHL 2018-09-05 ... 8
Tabell 2. Databassökning i Psycinfo 2018-09-05 ... 8
Urval 1 ... 9
Urval 2 ... 9
Urval 3 ... 9
Databearbetning och dataanalys ... 9
Forskningsetiska ställningstaganden ... 10
Resultat ... 11
Fysisk ohälsa ... 11
Psykisk ohälsa ... 12
Förluster ... 13
Diskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Metoddiskussion ... 16
Klinisk betydelse ... 17
Förslag till fortsatt forskning ... 17
Slutsats ... 17
Referenslista ... 18
Bilaga 1. Artikelmatris...
Introduktion
Begreppet äldre människor definieras av Socialstyrelsen (2018) att en människa är 65 år och uppåt. Äldre kan delas in i olika åldersgrupper, 65–79 år kallas för yngre äldre och människor över 80 år kallas för äldre äldre (Hylen Ranhoff 2010). De närmaste 30 åren kommer antalet människor i åldersgruppen 60+ att fördubblas och i åldersgruppen 80+ att tredubblas i världen.
Åldrande population beror på en minskad mortalitet och minskade dödsfall orsakade av sjukdomar (United Nation 2017). Nutidens sjukvård har bidragit till att människor kommer att leva längre. Nya teknologier och verkningsfulla behandlingsmetoder är något som framförallt har ökat medellivslängden i hela västvärlden (Lynn 2000). Sverige har hög medellivslängd, år 2015 var medellivslängden 84 år för kvinnor och 80 år för män (Statistiska centralbyrån 2016).
Det finns fler kvinnor än män i de äldsta åldrarna, det vill säga 95 år och äldre. I slutet av år 2017 fanns det sammanlagt 16 522 kvinnor och 5 124 män som var äldre än 95 år (Statistiska centralbyrån u.å).
Dödstankar och suicid
Forskning tyder på att önskan att dö och dödstankar förekommer frekvent hos äldre människor.
Studier har visat att mellan 10–20 % av äldre människor i Europa har dessa tankar (van Wijngaarden et al. 2014). Enligt Forsell et al. (1997) var förekomsten av dödstankar hos äldre människor över 75 år i Sverige, 13,3 procent. Rowe et al. (2006) beskriver att önskan att dö är en riskfaktor för att begå suicid. Benägenheten för att begå suicid ökar efter 65 års ålder och fler äldre män än äldre kvinnor begår suicid (Shah et al. 2016). Antal suicid i Sverige är högst i åldersgruppen 80–84 år. Andelen suicid bland äldre människor har varit oförändrad sedan början av 2000-talet (Socialstyrelsen 2018).
Gerontologi
Begreppet gerontologi är det normala åldrandet (Socialstyrelsen 2011). Enligt Romøren (2010) delas åldrande in i biologiskt, psykologiskt och socialt åldrande. Biologiskt åldrande innebär att alla organ, såsom hud, skelett, hjärta och lungor påverkas. Psykologiskt åldrande innefattar förändringar i minnesförmågan samt förändringar i förmågan att lära och lösa problem.
Förändrade sociala roller som följer med stigande ålder, främst i arbets- och familjelivet omfattar det sociala åldrandet (Romøren 2010).
Geriatrik
Begreppet geriatrik innebär sjukdom eller flera sjukdomar samtidigt hos äldre människor (Socialstyrelsen 2011). Geriatrik är den del inom hälso- och sjukvården som behandlar ålderdomens hälsoproblem, här ingår både behandling och förebyggande av skador och sjukdomar (Aiken 1995). Med ökad ålder tillkommer mer kroniska sjukdomar och förlust av funktionsförmågor, vilket medför att kraven på hälso- och sjukvården ökar (von Heideken Wågert et al. 2006). Med mer kroniska sjukdomar och förlust av funktionsförmåga blir äldre människor mer beroende av vårdpersonal för att upprätthålla sin autonomi (Breitholtz et al.
2013).
Patientlagen
Patientlagen (SFS 2014:821) är en lag som syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning inom hälso- och sjukvården. Lagen betonar även att patientens självbestämmande,
att patientens behov av säkerhet, trygghet och kontinuitet ska tillgodoses. Information gällande patientens hälsotillstånd, olika undersökningsmetoder och behandlingsalternativ ska anpassas till mottagarens ålder, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar (SFS 2014:821).
Stress- och sårbarhetsmodellen
Stress-sårbarhetsmodellen innebär att människor påverkas av fysiska, psykiska och sociala faktorer, vilket medför att människor reagerar olika på händelser i livet. Sårbarhet är en produkt av medfödda biologiska och genetiska egenskaper. Psykologiska faktorer är till viss del ett resultat av både biologi, yttre sociala faktorer samt socialt nätverk och miljö. Den yttre stress och yttre påfrestningar som en människa utsätts för kallas för stressorer. Så länge stressorer från en livshändelse ligger under tröskelvärdet (se Figur 1) så kommer människan att behålla sin hälsa. Men om stressorer överstiger tröskeln kommer människan troligtvis utveckla ohälsa (Zubin & Spring 1977).
Figur 1 Zubin och Spring stress- och sårbarhetsmodell (1977). Fritt översatt
Sjuksköterskans ansvar och kompetens
Utförandet av åtgärder som främjar hälsa, tillfrisknande eller en fridfull död är viktiga arbetsuppgifter som sjuksköterskan har. Sjuksköterskan ska hjälpa människor, sjuka som friska, att genomföra handlingar som människorna skulle gjort om de hade kunskap, kraft eller vilja.
Arbetsuppgiften ska genomföras på ett sådant sätt som hjälper människorna att återvinna sin självständighet (Henderson 1991). All omvårdnad har en etisk dimension. Varje sjuksköterska har ett moraliskt ansvar för sina bedömningar och beslut. De etiska frågeställningarna i vården blir fler och mer svårbedömda. Viktigt är därför att sjuksköterskan utvecklar ett personligt förhållningssätt till professionsetiken. Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. I vårdens natur ligger respekten för mänskliga rättigheter, rätten till värdigt liv, egna val samt bli bemött med respekt (International Council of Nurses [ICN] 2017). Vården strävar efter att synliggöra hela människan så som att tillgodose existentiella, andliga, sociala och psykiska behov i lika hög utsträckning som fysiska behov.
Personcentrerad vård innebär att bekräfta och respektera människans upplevelse, tolkning av sjukdom och ohälsa samt att utifrån människans upplevelse, arbeta för att främja hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Enligt Mok och Chiu (2004) är det viktigt att det skapas en relation mellan en sjuksköterska och en människa som bygger på tillit. För att den relationen ska kunna byggas är det viktigt att sjuksköterskan förstår människans behov, har en omsorgsfull attityd, ser till hela människan och agerar som människans talesperson. Om denna typ av relation skapas hjälper det människan att bättre anpassa sig till sin sjukdom, genom att människans känslomässiga och fysiska tillstånd förbättras. Människan vågar även uttrycka sina djupaste tankar vilket gör att sjuksköterskan kan hjälpa till att lindra människans lidande (Mok
& Chiu 2004). En bra relation mellan en sjuksköterska och en människa bildas enligt Luker et al. (2000) genom att sjuksköterskan tillbringar tid med människan. Vilket leder till att sjuksköterskan lär känna människan och kan ge en bättre omvårdnad.
Problemformulering
Alla människor kommer någon gång att dö och med dagens sjukvård blir människan äldre och äldre. Med ökad ålder tillkommer fler sjukdomar och funktionsnedsättningar vilket kan påverkar den äldre människans autonomi på ett negativt sätt. Då människor lever allt längre ökar även risken för att fler äldre människor kommer att vara i behov av vård i en allt högre ålder. Äldre människor som önskar att dö är därför en grupp av människor som sjuksköterskor kan möta allt mer kontinuerligt i sitt arbete. Det är därför viktigt att sjuksköterskan skapar en relation till människan som bygger på tillit, för att försöka förstå varför människan önskar att dö och på så sätt kunna möta denna människa med respekt och värdighet.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar att äldre människor utvecklar en önskan att dö.
Metod
Studien utfördes som en litteraturstudie. En litteraturstudie är en sammanställning av redan befintlig forskning inom ett område (Polit & Beck 2012). Litteraturstudien ska även vara reproducerbar, av hög kvalitet, baserad på aktuell forskning samt vara utförd på ett grundligt och omfattande sätt (Polit och Beck 2012). Enligt Polit och Beck (2012) ska en litteraturstudie göras i nio steg. (Se Figur 2).
Figur 2. Polit och Beck nio steg (2012) Fritt översatt.
Litteratursökning
I steg 1 formulerades studiens syfte (Polit & Beck 2012). Vidare i steg 2 utformades en sökstrategi, val av databaser och finna sökord (Polit & Beck 2012). Databaserna som användes var CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och Psycinfo (Psychology Information). CINAHL är enligt Willman et al. (2016) en databas som innehåller fler än 3000 tidskrifter och av dessa handlar 65 procent om omvårdnad. Psycinfo är enligt Willman et al. (2016) en databas som fokuserar på psykologi och är riktad ur ett psykologiskt perspektiv. Psycinfo innehåller även artiklar i omvårdnad (Willman et al. 2016). Vid sökningen i CINAHL användes Major Heading [MH] “attitudes to death” och vid sökningen i Psycinfo användes Thesaurus “death attitudes”.
Steg 3 omfattade databassökningar (Polit och Beck 2012). Sökning gjordes i CINAHL med MH ‘’attitudes to death’’. Därefter gjordes ytterligare sökningar i CINAHL, två fritextsökningar med orden ’’wish to die’’ och ’’death wish’’. För att minimera antalet interna dubbletter kombinerades fritextsökningarna ’’wish to die’’ och ’’death wish’’ med den booelska termen OR. Artikelsökningarna och antalet träffar sökningarna i CINAHL resulterade i redovisas i Tabell 1. Sökning gjordes i Psycinfo med Thesaurus ’’death attitudes’’ som var motsvarande ‘’attitudes to death’’ i CINAHL. Även i Psycinfo gjordes två fritextsökningar med
Steg 1
Formulera ett syfte
Steg 2 Utforma en
sökstrategi
Steg 3 Utföra databassökning
Steg 4 Granska titel och
abstrakt Steg 5
Läsa artiklarna i sin helhet
Steg 6 Sammanfatta
artiklarna
Steg 7
Granska artiklarna
Steg 8 Artiklarna bearbetas och kategorier bildas
Steg 9
Sammanställning av resultat
orden “wish to die” och “death wish”. För att minimera antalet interna dubbletter kombinerades fritextsökningarna “wish to die” och “death wish” med den booelska termen OR. Artikelsökningarna och antalet träffar sökningarna i Psycinfo resulterade i redovisas i Tabell 2.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna som användes var att artiklarna var skrivna på svenska, norska eller engelska. Artiklarna skulle vara publicerade mellan 2008-01-01 och 2018-09-05 var peer reviewed och att deltagarna i studien var 65 år och äldre. Artiklar som handlade om suicid eller suicidförsök, människor som erhåller palliativ vård och review-artiklar exkluderades.
Tabell 1. Databassökning i CINAHL 2018-09-05
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1
MH
’’Attitude to death’’
611 4 4 4
S2 ’’wish to die’’ 36
S3 ’’ death wish’’ 132
S4 S2 OR S3 137 11 (4*) 3 3
Totalt 11 7 7
MH = Major Heading
* = Interna dubbletter
Tabell 2. Databassökning i Psycinfo 2018-09-05
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1
Thesaurus
’’Death attitudes’’
102 4 (2**) 2 2
S2 ’’wish to die’’ 66
S3 ’’death wish’’ 137
S4 S2 OR S3 169 12 (2*) (9**) 1 1
Totalt 3 3 3
* = Interna dubbletter ** = Externa dubbletter
Urval Urval 1
I steg 4 granskades titel och abstrakt för att se vilka artiklar som motsvarade syftet (Polit &
Beck 2012). Titel och abstrakt lästes gemensamt av författarna. Artiklar som motsvarade syftet inkluderades, övriga artiklar exkluderades. Artiklarna som exkluderades handlade bland annat om äldre människor som erhöll palliativ vård och var review-artiklar. Sökningarna i CINAHL resulterade i 11 artiklar, sökningarna i Psycinfo resulterade i 16 artiklar varav 2 var interna dubbletter och 11 var externa dubbletter. Total antal artiklar efter urval 1 var 14 stycken.
Urval 2
I steg 5 lästes artiklarna i sin helhet (Polit & Beck 2012). Antal artiklar från urval 1 var 14 stycken. Artiklarna lästes i sin helhet för att se att artiklarna motsvarade syftet. 4 artiklar exkluderades i urval 2 då artiklarna inte motsvarade syftet. En artikel uteslöts då den behandlade mortaliteten hos äldre som hade en önskan om att dö. Två artiklar uteslöts då åldersgruppen inte motsvarade syftet. Den fjärde som uteslöts behandlade hur vårdpersonal kan arbeta preventivt mot suicid hos äldre. Det resulterade i 10 artiklar, 7 artiklar från CINAHL och 3 artiklar från Psycinfo. Vidare i steg 6 lästes artiklarna upprepade gånger och sammanfattades (Polit & Beck 2012).
Urval 3
I steg 7 granskades artiklarna med hjälp av granskningsmallar ’’Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report’’ och ’’Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report’’ (Polit & Beck 2012). Ingen artikel exkluderades efter granskningen. Efter urval 3 återstod 10 artiklar, 8 kvantitativa artiklar och 2 kvalitativa artiklar.
Databearbetning och dataanalys
I steg 8 bearbetades artiklarna och kategorier bildades (Polit & Beck 2012). För att få en god förståelse om artiklarnas innehåll lästes artiklarna upprepade gånger. Författarna läste artiklarna individuellt och sedan diskuterades artiklarnas innehåll. Därefter lästes artiklarna gemensamt.
Artiklarna numrerades från 1–10 och tilldelades en egen färg för att undvika att artiklarna blandades ihop. Delar ur artiklarna som motsvarade syftet färgmarkerades. Delarna klipptes ut i originalspråk och klistrades in i ett gemensamt dokument. Delar med liknande innehåll parades ihop i dokumentet och lästes, både individuellt och gemensamt, för att försäkra att delarna som parats ihop hade liknande innehåll. Därefter bildades kategorier som motsvarade litteraturstudiens syfte. Slutligen namngavs kategorierna till fysisk ohälsa, psykisk ohälsa och förluster. Vidare i steg 9 sammanställdes resultatet (Polit & Beck 2012). Alla artiklar i litteraturstudiens resultat återfinns i artikelmatris, Bilaga 1.
Forskningsetiska ställningstaganden
Forskningsetik är en process som följer genom hela det vetenskapliga arbetet. Processen innebär att reflektera över alla moment som genomförts under ett vetenskapligt arbete, från val av ämne, syfte och problemformulering till spridning av resultatet (Sandman & Kjellström 2013). Forskningen får inte förvanskas eller fabriceras och forskaren bör inte enbart använda artiklar som stödjer en viss tes. Det är även viktigt att ange referens då plagiering inte är tillåtet (Sandman & Kjellström 2013). En etisk kommitté bör ha granskat och godkänt en studie (Polit
& Beck 2012). Artiklarna i litteraturstudien var skrivna på engelska, då engelska inte är författarnas modersmål, användes engelskt-svenskt lexikon för att minska risken för feltolkning. Enbart artiklar som har ett godkännande av en etisk kommitté har använts i studien.
Citat som har använts är skrivet på originalspråk för att undvika feltolkning. Författarna har lagt sin förståelse åt sidan och inte lagt in egna värderingar för att undvika förvrängning av resultatet. Alla artiklar som motsvarade litteraturstudiens syfte har redovisats.
Referenshanteringen har skett på ett korrekt sätt.
Resultat
Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar att äldre människor utvecklar en önskan att dö. Resultatet är baserat på tio vetenskapliga artiklar, åtta kvantitativa och två kvalitativa. Artiklarna redovisas i en artikelmatris, Bilaga 1. Efter bearbetning och analys av artiklarna framkom tre kategorier som svarade på litteraturstudiens syfte. Kategorierna är:
fysisk ohälsa, psykisk ohälsa och förluster.
Fysisk ohälsa
Äldre människor med en negativ självuppfattning av sin fysiska hälsa (Cheung et al. 2017;
Lapierre et al. 2012; Rurup et al. 2011a), hög ålder (Ayalon 2010; Bonnewyn et al. 2014a;
Bonnewyn et al. 2016), att leva med medicinska (Ayalon 2010) eller kroniska sjukdomstillstånd (Ayalon & Shiovitz-Ezra 2011; Fässberg et al. 2014; Lapierre et al. 2012; Rurup et al. 2011a) och att leva med smärta (Cheung et al. 2017; Lapierre et al. 2012; Rurup et al. 2011b; van Wijngaarden et al. 2015) var bidragande faktorer till önskan att dö. Kroniska sjukdomar som var vanligast förekommande hos äldre människor med önskan att dö var: artrit/reumatism, ryggproblem, huvudvärk/migrän och andningssvårigheter (Lapierre et al. 2012). Äldre människor med en önskan att dö hade även sömnproblem (Lapierre et al. 2012) och/eller en multidimensionell trötthet eller fatigue (Cheung et al. 2017; van Wijngaarden et al. 2015).
Sömnproblem kunde vara svårigheter att somna och sömnstörningar under natten som andningssvårigheter, mardrömmar och smärta. (Lapierre et al. 2012). Äldre människor med önskan att dö beskrev även att kroppen inte fungerade som tidigare, till exempel fekal inkontinens var en bidragande orsak (van Wijngaarden et al. 2015).
I went out with Anita, watching birds, and uh, I said: “Oh, I need to pee”, so I walked out of the bird hide, stood there and then I peed.
But then, I'll just say it, I suddenly pooped too. Then I deeply, deeply cried, standing there outside in nature. I became intensely sad. [...] I felt so sad about this happening to me. [...] I had no control at all, it just happened without my involvement… (van Wijngaarden et al. 2015, s.262).
Kroppsliga förändringar som åldrandet bidrog till uppfattades som negativt (Ayalon &
Shiovitz-Ezra 2011; Rurup et al. 2011b; van Wijngaarden et al. 2015). Kroppsliga förändringar som nämndes var försämrad syn, försämrad hörsel, försämrat minne, språkliga svårigheter, svårigheter att läsa och koncentrationssvårigheter. Svårigheter att gå och att äta själv nämndes också (Rurup et al. 2011a), vilket medförde att de dagliga göromålen blev ett problem som de tidigare inte hade varit (Lapierre et al. 2012). Sjukdomar och åldrandet i sig gjorde att de äldre människorna kände att de hade sämre livskvalitet än tidigare (Rurup et al. 2011b).
Psykisk ohälsa
Den största bidragande orsaken till en önskan att dö var att ha diagnosen depression, (Bonnewyn et al. 2016; Cheung et al. 2017; Lapierre et al. 2012; Rurup et al. 2011a; Rurup et al. 2011b) att ha depressiva symtom (Ayalon 2010; Ayalon & Shiovitz-Ezra 2011; Rurup et al.
2011a) eller att ha diagnosen ångest (Cheung et al. 2017). Äldre människor med diagnosen depression beskrev att de utvecklade en önskan om att dö under depressiva perioder. Känslan av att vara ensam var något som äldre människor med önskan om att dö upplevde (Ayalon &
Shiovitz-Ezra 2011; Cheung et al.2017; Fässberg et al. 2014; Lapierre et al. 2012; Rurup et al.
2011a; Rurup et al. 2011b; van Wijngaarden et al. 2015). Känslan av ensamhet och känslan av att ha en distans till andra, fanns där trots en god kontakt med anhöriga och att de hade en partner de hade en bra relation till (van Wijngaarden et al. 2015).
I have two sons. My youngest son, who is quite close, keeping an eye on me, is very dear to me. [...] And I also have a partner with whom I have a very good LAT (living apart together) relationship.
So those two bonds still exist. But for me, it's no longer a reason to go on living. You only go on living, if you want to. [...] (van Wijngaarden et al. 2015, s.260).
Känna minskat hopp (Ayalon 2010) och att befinna sig i ett existentiellt vakuum (Bonnewyn et al. 2014a) var andra faktorer som bidrog till att äldre människor önskade att dö. Trauma från ung ålder var en faktor som påverkade den äldre människans önskan om att dö. Trauma kunde vara att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp eller att ha suttit i koncentrationsläger (Rurup et al. 2011b). De äldre människorna som varit utsatta för trauma i ung ålder, beskrev att deras önskan att dö var närvarande i stort sett hela sitt liv (Rurup et al. 2011b). Äldre människor med önskan att dö upplevde även att de inte längre kände sig betydelsefulla (Bonnewyn et al. 2014a;
Rurup et al. 2011b; van Wijngaarden et al. 2015), att de hade utfört sitt livsverk (van Wijngaarden et al. 2015) och att de inte var behövda längre (Rurup et al. 2011b; van Wijngaarden et al. 2015). “My Children are all managing on their own. […] But you know, they don’t need me anymore” (van Wijngaarden et al. 2015, s.260). En del av de äldre människorna med önskan att dö såg döden som något positivt där de skulle få ett slut på sitt lidande (Rurup et al. 2011b).
Förluster
Äldre med önskan att dö upplevde att åldrandet bidrog till minskad ork till sociala aktiviteter (Cheung et al. 2017) och att de förlorade en stor del av sig själva när orken till ett aktivt liv inte fanns där längre (van Wijngaarden et al. 2015).
De upplevde att de hade ett mindre socialt nätverk (Rurup et al. 2011a; Rurup et al. 2011b) och en bidragande faktor till det var förlust av vänner eller familj (Rurup et al. 2011b).
Well it’s a pity. Because I’ve got nobody, I’m all on my own, they’re all gone. You shouldn’t get so old. It’s not nice, you know.
It’s not nice to be old. [...] (Rurup et al. 2011b, s.208).
Äldre med önskan att dö uttryckte det som att om de dog så skulle de få träffa sina nära och kära som redan avlidit (Rurup et al. 2011b). Negativa händelser senare i livet (Rurup et al.
2011b) och sorg över livet som varit (van Wijngaarden et al. 2015) påverkade den äldre människans önskan att dö. Negativa händelser kunde vara både att ha förlorat sin partner och förlorat sitt arbete (Rurup et al. 2011b). Även låg utbildning, låg inkomst (Lapierre et al. 2012) eller att ha finansiella problem påverkade den äldres önskan att dö (Lapierre et al. 2012; Rurup et al. 2011a; Rurup et al. 2011b). Finansiella problem kunde vara att inte ha tillräckligt med pengar för att kunna leva ett komfortabelt liv (Rurup et al. 2011b).
Vara änka/änkeman eller inte leva i en relation var ytterligare bidragande faktorer till att äldre människor önskade att dö (Lapierre et al. 2012; Rurup et al. 2011a). Bli beroende av någon annans hjälp på grund av förlust av kroppsfunktion och att inte längre kunna fatta beslut om sin egen vardag var något som nämndes hos de äldre människorna med önskan att dö (Rurup et al.
2011b; van Wijngaarden et al. 2015), “I don't want to be reduced to an insane, idiotic zombie lying in his own dirt. [...]” (van Wijngaarden et al. 2015, s.262). Vara helt beroende av någon annan var förknippat med skam och rädsla, äldre människorna med önskan att dö uttryckte att de ville fly genom en självvald död för att slippa undan (van Wijngaarden et al. 2015). Äldre människor med en önskan att dö uppgav även att de inte ville vara en börda för samhället eller för sina familjer nu när de inte längre kunde utföra sådant de kunnat tidigare (Rurup et al. 2011b;
van Wijngaarden et al. 2015). De äldre människorna kände sig utanför samhället och som att de inte längre passade in och bara väntade i ett tomrum på att döden skulle komma (van Wijngaarden et al. 2015).
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar att äldre människor utvecklar en önskan att dö. I resultatet framkom tre kategorier, fysisk ohälsa, psykisk ohälsa, förluster.
Resultatdiskussionen har utformats utifrån dessa kategorier.
Resultatdiskussion
Utveckla önskan att dö kan förklaras med Zubin och Spring (1977) stress-sårbarhetsmodell.
Stress-sårbarhetsmodellen beskriver att människor påverkas av fysiska, psykiska och sociala faktorer, vilket medför att människor reagerar olika på händelser i livet. Det har inte enbart en faktor som påverkar hur människor reagerar på stressorer utan en rad olika. Människor med liknande livshändelser reagerar inte på samma sätt. Även om flertalet äldre människor ligger i riskzonen att utveckla en önskan att dö så gör majoriteten inte det på grund av att alla individer är olika och har olika faktorer med sig.
Fysisk ohälsa
Litteraturstudiens resultat visade att leva med kroniska sjukdomstillstånd, smärta och trötthet bidrog till att äldre människor utvecklade en önskan att dö. Det kan visas även i Conwell och Thompson (2008) studie som beskriver att ju fler kroniska sjukdomar äldre människor har desto större risk är det för att äldre människor ska begå självmord. Liknande resultat framkommer i Jia et al. (2014) studie som uppger att människor med fysiska sjukdomstillstånd är en riskfaktor för att begå självmord i jämförelse med människor som inte har fysiska sjukdomstillstånd.
Litteraturstudiens resultat stöds av Kjølseth et al. (2010) där äldre människor som begått suicid levde med sjukdomar som orsakade smärta, svårigheter att tala och äta, immobilitet och andningssvårigheter vilket medförde att de upplevde att det var utmattande att leva.
Litteraturstudiens resultat visade att trötthet var en bidragande orsak till att äldre människor utvecklade en önskan att dö. Bonnewyn et al. (2014b) bekräftar också i sin studie om äldre som överlevt ett självmordsförsök, att utmattning och sömnproblemen var bidragande faktorer till att de försökt begå självmord. De uppgav att de såg döden som ett sätt att få vila (Bonnewyn et al. 2014b). Litteraturstudiens resultat visade att kroppsliga försämringar som åldrandet bidrog till uppfattades som negativt. Det bekräftas av van Wijngaarden et al. (2014) studie som beskriver att kroppsliga försämringar som syn, hörsel, språk, gå, inkontinens och impotens var orsaker som bidrog till att äldre önskar att dö. Li et al. (2016) bekräftar också litteraturstudiens resultat genom att uppge att en av faktorerna till att äldre människor hade självmordstankar var att ha funktionella begränsningar (Li et al. 2016).
Psykisk ohälsa
Litteraturstudiens resultat visade att ha diagnosen depression eller att ha depressiva symtom var den största bidragande orsaken till att äldre människor utvecklar en önskan att dö. Det styrks av Li et al. (2016) studie genom att uppge att en av faktorerna till att äldre har självmordstankar är att de har en depression. Litteraturstudiens resultat bekräftas även av Conwell & Thompson (2008) genom att uppge att äldre människor som begår suicid oftare har psykiatrisk sjukdom.
Det styrker även Leo et al. (2013) i sin studie.
Litteraturstudiens resultat visade att känslan av ensamhet, trots att det fanns en god kontakt med anhöriga, bekräftas av Bonnewyn et al. (2014b) studie som beskriver att äldre som begått ett suicidförsök uppfattade sig som ensamma i livet. De äldre människorna ville i vissa fall inte hålla kontakten med andra människor, de äldre människorna kunde även tacka nej till inbjudan om att umgås med sina barn trots sin känsla av ensamhet (Bonnewyn et al. 2014b). Få slut på sitt lidande genom döden var något som litteraturstudiens resultat visade, det bekräftar Kjølseth et al. (2010) studie. I studien uppgav anhöriga till äldre människorna som begått suicid, att de äldre människorna uttryckt att de hade dålig livskvalitet och att de äldre människorna då genom suicid flydde från livet (Kjølseth et al. 2010).
I litteraturstudien framkom det att äldre utvecklar en önskan att dö därför att de inte känner sig betydelsefulla och inte känner sig behövda längre. Likheter kan ses i van Wijngaarden et al.
(2014) studie som beskriver att äldre människor som önskade att dö kände att livet inte längre hade någon mening. Likheter kan även ses i Bonnewyn et al. (2014b) studie som beskriver att äldre som begått suicidförsök såg döden som ett sätt att fly från livet och att döden var ett alternativ till livet de levde.
I litteraturstudien framkom det att äldre utvecklar en önskan att dö därför att de utsatts för trauma i ung ålder. Det bekräftas av Magalhães da Silva et al. (2018) studie som beskriver att kvinnor med suicidtankar och som genomfört suicidförsök hade upplevt en traumatisk barndom med sexuella övergrepp och misshandel.
Förluster
Litteraturstudiens resultat visade att vara änka/änkeman var en bidragande orsak till att äldre utvecklade en önskan att dö. Det visas även i Kjølseth et al. (2010) studie som beskriver att det är en bidragande orsak till att äldre människor valde att begå självmord. Magalhães da Silva et al. (2015) bekräftar också litteraturstudiens resultat genom att förlust av en anhörig bidrog till att äldre människor önskade att dö.
Litteraturstudiens resultat visade att vara helt beroende av någon annan var förknippat med skam och rädsla, vilket var en bidragande orsak till att äldre utvecklade en önskan att dö.
Kjølseth et al. (2010) beskriver att äldre människor som behövde hjälp med intimhygienen upplevde det förnedrande och bidrog till en känsla av att de äldre inte orkade leva längre.
Det framkom genom litteraturstudien att minskat socialt nätverk på grund av förlust av nära vänner och anhöriga, var en orsak till att äldre utvecklade en önskan om att dö. Likheter kan ses i van Wijngaarden et al. (2014) studie som beskriver att äldre med önskan att dö, upplevde ett minskat socialt nätverk till följd av förluster av nära.
Litteraturstudiens resultat visade att äldre människor som utvecklat en önskan om att dö upplevde att de var en börda för samhället och för sina anhöriga. Begreppet börda beskrivs som en känsla där den äldre är starkt beroende av andra människor trots sin motvilja (van Wijngaarden et al. 2014). Vidare beskriver van Wijngaarden et al. (2014) att äldre med en önskan att dö upplever sig att vara en börda för anhöriga, hälso- och sjukvårdspersonal och samhället.
Reflektioner som gjorts under litteraturstudiens gång av författarna är att det är många orsaker som påverkar att äldre människor utvecklar en önskan att dö, så många att de flesta äldre människorna kan vara i riskzonen för att utveckla en önskan att dö. I och med ökad ålder
tillkommer mer kroniska sjukdomar och försämringar av kroppens funktioner. Det medför att äldre människor med önskan att dö rimligtvis har en kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvården. Personcentrerad vård, skapa en relation till de äldre människorna och att ge de äldre människorna tid och möjlighet att prata om dessa tankar känns viktigt för att fånga upp hur de äldre egentligen mår. Viktigt att göra äldre människan delaktiga i sin egen vård och ge information som anpassas till mottagarens ålder, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar, så att äldre människors autonomi kan upprätthållas trots möjlig förlust av funktionsförmåga.
Metoddiskussion
Litteraturstudien har utgått ifrån Polit och Beck (2012) nio-steg för att få fram vetenskapliga artiklar av god kvalitet. För denna litteraturstudien begränsades databassökningarna till två databaser, hade fler databaser använts hade det kunnat framkomma fler relevanta artiklar.
Databaserna CINAHL och Psycinfo valdes. Databaserna innehåller vetenskapliga artiklar inom bland annat omvårdnad. Finna rätt sökord till litteraturstudien var en svår process. Det var svårigheter att hitta MH/Thesaurus som motsvarade litteraturstudiens syfte. MH ’’suicidal ideation’’ provsöktes på i CINAHL, genom den sökningen framkom artiklar om äldre människor som hade suicidtankar eller begått suicidförsök. Artiklar om suicid är exkluderade i litteraturstudien. Därefter provsöktes MH ’’suicidal ideation’’ AND passive, för att exkludera artiklar om suicid. Men även den sökningen gav inga relevanta artiklar. Sökningarna som användes i litteraturstudien var en MH ’’ attitudes to death’’ i CINAHL och Thesaurus ’’death attitudes’’ i Psycinfo och två fritextsökningar, ”wish to die” och ”death wish”. Valet av sökorden ’’wish to die’’ och ’’death wish’’ gjordes då relevanta artiklar i den första sökningen i CINAHL innehöll dessa ord i titel eller abstrakt.
Fördelen med fritextsökningen var att den direkt gav relevanta artiklar som motsvarade syftet.
Fritextsökningar kan vara en svaghet då artiklarna som framkommer kan vara väldigt olika innehåll och svårigheter att göra samma sökningar igen. Det kan även vara ett sätt att få fram nyare artiklar som ännu inte blivit indexerade. Författarna sökte först på artiklar publicerade mellan åren 2013–2018 men det gav för litet underlag för litteraturstudien. Författarna utökade då sökningen så att artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2008–2018. Artiklarna som valdes till litteraturstudiens resultat var publicerade mellan åren 2010–2017.
Artiklarna som framkom efter databassökningen var alla skrivna på engelska. Engelska är inte författarnas modersmål, för att minska risken för misstolkning användes engelskt-svenskt lexikon. Författarna till litteraturstudien har läst artiklarna noggrant och upprepade gånger för att kontrollera att artiklarna har uppfattats korrekt. Artiklarna lästes först individuellt och därefter diskuterades varje artikel tillsammans för att minska risken för misstolkning.
Litteraturstudiens resultat är baserad på åtta kvantitativa och två kvalitativa. Fördelen med kvantitativa är att fler deltagare är med i studierna. Fördelen med kvalitativa är att forskarna mer beskriver ett fenomen hos deltagarna. Att ha med både kvantitativa och kvalitativa kan ge ett bredare perspektiv på vad som påverkar att äldre människor utvecklar en önskan om att dö.
Studierna var utförda i sex olika länder, Nederländerna (n=tre), Belgien (n=två), Israel (n=två), Tyskland (n=en), Kanada (n=en) och Nya Zeeland (n=en). Sex av artiklar kommer från Nederländerna, Belgien och Kanada där aktiv dödshjälp är laglig, möjligen kan resultatet präglats av att forskningen är utförd i länder där aktiv dödshjälp är lagligt.
Samma forskare uppkom i flera artiklar vilket kan styrka resultatet, då forskaren är väl insatta i ämnet. Nackdelen kan vara att forskarna har förförståelse i ämnet vilket påverka studiens resultat.
Klinisk betydelse
Litteraturstudien kan ge en inblick i vad som påverkar att äldre människor utvecklar en önskan att dö. Det är komplext och finns många anledningar, vilket gör att det finns många varningstecken för sjuksköterskan att söka efter. Sjuksköterskan måste få en tillitsfull relation till de äldre, för att få en förståelse för hur den äldre människan mår och för att kunna agera i förebyggande syfte. I och med att sjuksköterskan skapar en tillitsfull relation till den äldre människan ökar förståelse för den äldre människans djupaste tankar. Sjuksköterskan behöver samtala med de äldre människorna om deras tankar kring döden, för att få förståelse för varje enskild människa. Resultat visade att äldre människor som utvecklat en önskan om att dö känner att de är en börda för hälso- och sjukvårdspersonal vilket känns viktigt för sjuksköterskor att veta.
Förslag till fortsatt forskning
Det finns behov av fortsatt forskning inom det här området. Fler nya kvalitativa studier för att få en djupare förståelse för varför äldre människor utvecklar en önskan att dö. Även studier om hur sjuksköterskan kan lindra, hjälpa och ge trygghet till de äldre som utvecklar en önskan att dö. Studier ur ett sjuksköterskeperspektiv som vårdar äldre människor med dödsönskan och hur sjuksköterskan bemöter dessa människor. Fortsatt forskning skulle också kunna vara att studera hur samhället och dess normer påverkar äldre människor som utvecklat en önskan att dö.
Slutsats
Äldre som utvecklar en önskan om att dö är komplext och har inte enbart en bakomliggande orsak. Den fysiska ohälsan, den psykiska ohälsan och förluster påverkade den äldre människan. Resultatet visade även att det naturliga åldrandet påverkade de äldre människorna att utveckla en önskan att dö.
Referenslista
* = artiklarna som ingår i resultatet.
Aiken, L. R. (1995). Aging: An Introduction to Gerontology [Elektronisk].
California: Sage publications inc.
* Ayalon, L. (2010). The prevalence and predictors of passive death wishes in
Europe: a 2-year follow-up of the survey of health, ageing, and retirement in Europe.
International Journal of Psychiatry, 26 (9), 923-929. doi:10.1002/gps.2626.
* Ayalon, L. & Shiovitz-Ezra, S. (2011). The relationship between loneliness and passive death wishes in the second half of life. International Psychogeriatrics, 23 (10), 1677–
1685. doi:10.1017/S1041610211001384.
* Bonnewyn, A., Shah, Ajit., Bruffaerts, R. & Demyttenaere, K. (2014a). Are gender and life attitudes associated with the wish to die in older psychiatric and somatic inpatients? An explorative study. International Psychogeriatrics, 26 (10), 1693-1702.
doi:10.1017/S1041610214000957.
Bonnewyn, A., Shah, A., Bruffaerts, R., Schoevaerts, K., Rober, P., Van Parys, H. &
Demyttenaere, K. (2014b). Reflections of Older Adults on the Process Preceding Their Suicide Attempt: A Qualitative Approach. Death Studies, 38 (9), 612-618.
* Bonnewyn, A., Shah, Ajit., Bruffaerts, R. & Demyttenaere, K. (2016). Are religiousness and death attitudes associated with the wish to die in older people? International Psychogeriatrics, 28 (3), 397- 404. doi:10.1017/S1041610215001192.
Breitholtz, A, Snellman, I & Fagerberg, I (2013). Older people’s dependence on
caregivers help in their own homes and their lived experiences of their opportunity to make independent decisions. International Journal of Older People Nursing, 8 (2), 139–
148.
* Cheung, G., Edwards, S. & Sundram, F. (2017). Death wishes among older people assessed for home support and long-term aged residential care. International Journal of Geriatric Psychiatry, 32 (12), 1371-1380. doi:10.1002/gps.4624.
Conwell, Y., & Thompson, C. (2008). Suicidal behavior in elders.
Psychiatric Clinics of NorthAmerica, 31(2), 333-356.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1016/j.psc.2008.01.004
Forsell, Y., Jorm, A. F., & Winblad, B. (1997). Suicidal thoughts and associated factors in an elderly population. Acta Psychiatrica Scandinavica, 95(2), 108-111.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/j.1600-0447.1997.tb00382.x
* Fässberg, M. M., Östling, S., Braam, A. W., Bäckman, K., Copeland, J. R. M., Fichter, M., Kivelä, S. L., Lawlor, B. A., Lobo, A., Magnússon, H., Prince, M. J., Reischies, F. M., Turrina, C., Wilson, K., Skoog, I. & Waern, M. (2014). Functional disability and death wishes in older Europeans: results from the EURODEP concerted action. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 49 (9), 1475–1482.
Henderson, V. (1991). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet.
Solna: Almqvist & Wiksell.
Hylen Ranoff, A. (2010). Den äldre patienten. I Kirkevold, A., Brodtkorb, K. &
Hylen Ranhoff, A. (red.) Geriatrisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss.73-84.
International Council of Nurses [ICN] (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
Stockholm: International Council of Nurses.
Jia, C.X., Wang, L.L., Xu, A.Q., Dai, A.Y., & Qin, P. (2014). Physical illness and suicide risk in rural residents of contem- porary China: A psychological autopsy case-control study. Crisis, 35(5), 330-337. doi:10.1027/0227-5910/a000271
Kjølseth, I., Ekeberg, Ø. & Steihaug, S. (2010). Why suicide? Elderly people who committed suicide and their experience of life in the period before their death.
International Psychogeriatrics, 22(2), 209-218.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1017/S1041610209990949
* Lapierre, S., Boyer, R., Desjardins, S., Dubé, M., Lorrain, D., Préville, M. &
Brassard, J. (2012). Daily hassles, physical illness, and sleep problems in older adults with wishes to die. International Psychogeriatrics, 24(2), 243- 252.
doi:10.1017/S1041610211001591.
Leo, D. D., Draper, M. B., Snowdon, J. & Kõlves, K. (2013). Suicides in older adults:
A casecontrol psychological autopsy study in Australia. Journal of Psychiatric Research, 47 (7), 980-988. doi:10.1016/j.jpsychires.2013.02.009.
Li, H., Xu, L. & Chi, I. (2016). Factors related to Chinese older adults’ suicidal thoughts and attempts’. Aging & Mental Health, 20 (7), 752-761.
Luker, K. A., Austin, L., Caress, A., & Hallett, C. E. (2000). The importance of 'knowing the patient': community nurses' constructions of quality in providing palliative care.
Journal Of Advanced Nursing, 31(4), 775-782.
doi:10.1046/j.1365-2648.2000.01364.x.
Lynn, J. (2000). Learning to care for people with chronic illness facing the end of life.
The Journal of the American Medical Association, 284 (19), 2508-2511.
doi:10.1001/jama.284.19.2508.
Magalhães da Silva, R. M., Mangas, R.M., Figuerido, A. E.B., de Souza Viera, l. J. E., de Souza, G. S., Cavalcanti, A.M.T., & Apolinaro, A.V. (2015). The influence of family problems and conflicts on suicidal ideation and suicide attempts in elderly people. Cien Saude Colet, 20(6), 1703-1710.
Magalhães da Silva, R., de Souza Vieira, LJE., Peixoto Caldas, JM., de Sousa, GS. &
de Souza Minayo, MC. (2018). Suicidal ideation and attempt of older women in Northeastern Brazil. Revista Brasileira de Enfermagem, 71, 755-762.
Mok, E. & Chiu, P.C. (2004). Nurse–patient relationships in palliative care. Journal of Advanced Nursing. 48(5), 475–483. doi:10.1111/j.1365-2648.2004.03230.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 9.uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health | Lippincott Williams
& Wilkins.
Romøren, T. I. (2010). Äldre, hälsa och hjälpbehov. Kirkevold, M., Brodtkorb, K. &
Ranhoff, H. A. (red.) Geriatrisk omvårdnad- God omsorg till den äldre patienten.
Stockholm: Studentlitteratur, ss. 29-37.
Rowe, J. L., Bruce, M. L., & Conwell, Y. (2006). Correlates of suicide among home health care utilizers who died by suicide and community controls. Suicide and Life-
Threatening Behavior, 36(1), 65-75.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1521/suli.2006.36.1.65.
* Rurup, M. L., Deeg, D. J. H., Poppelaars, J. L., Kerkhof, A. J. F. &
Onwuteaka-Philipsen, B. D. (2011a). Wishes to Die in Older People: A Quantitative Study of Prevalence and Associated Factors. The Journal of Crisis Intervention and Suicide Prevention, 32 (4), 194-203. doi: 10.1027/0227-5910/a000079.
* Rurup, M. L., Pasman, H. R. W., Goedhart, J., Deeg, D. J. H., Kerkhof, A. J. F. M. &
Onwuteaka-Philipsen, B. D. (2011b). Understanding Why Older People Develop a Wish to Die: A Qualitative Interview Study. The Journal of Crisis Intervention and Suicide Prevention, 32 (4), 204-216. doi: 10.1027/0227-5910/a000078.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken.
Lund: Studentlitteratur.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Shah, A., Bhat, R., Zarate-Escudero, S., DeLeo, D & Erlangsen, A. (2016). Suicide rates in five-year age-bands after the age of 60 years: the international landscape. Aging &
Mental Health, 20 (2), 131–138. doi: 10.1080/13607863.2015.1055552.
Socialstyrelsen (2018). Vård och omsorg om äldre: lägesrapport 2018.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2011). Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi – strategiskt viktiga problem och förslag till åtgärder. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statistiska centralbyrån (u.å). Befolkningspyramiden visar Sveriges invånare i olika åldrar.
http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i sverige/befolkningspyramid/ [2018-09-26]
Statistiska centralbyrån (2016). Livslängden i Sverige 2011-2015: Livslängdstabeller för riket och länen. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Personcentrerad vård.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
United Nation (2017). World Population Prospects: The 2017 Revision.
https://www.un.org/development/desa/publications/world-population-prospects-the- 2017-revision.html [2018-09-25-]
van Wijngaarden, E., Leget, C. & Goossensen, A. (2014). Experiences and Motivations Underlying Wishes to Die in Older People Who are Tired of Living: A Research Area in Its Infancy. Omega: Journal of Death & Dying, 69 (1), 191-216.
* van Wijngaarden, E.V., Leget, C. & Goossensen, A. (2015). Ready to give up on life:
The lived experience of elderly people who feel life is completed and no longer worth living. Social Science & Medicine, 138(?), 257-264.
https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2015.05.015.
Von Heideken Wågert, P., MC Gustavsson, J., Lundin-Olsson, L., Kallin, K., Nygren, B., Lundman, B., Norberg, A. & Gustafson, Y. (2006). Health status in the oldest old, age and sex differences in the Umeå 85+ study. Aging Clinical and Experimental
Research, 18(2), s.116-126. https://doi.org/10.1007/BF03327426.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Zubin, J. & Spring, B. (1977). Vulnerability: A new view of schizophrenia. Journal of Abnormal Psychology, 86 (2), 103-126.
Bilaga 1 - Artikelmatris
Författare, År och Land Syfte Metod Huvudresultat
Ayalon, L.
2010 Israel
Syftet med studien var att belysa om det finns en regional skillnad på om personer har en önskan att dö.
Metod: Kvantitativ longitudinell studie.
Datainsamling: Strukturerad intervju i form av en enkät (SHARE) och ytterligare en enkät vid ett senare tillfälle.
Urval: Strategiskt. Alla personer som svarat på SHARE enkät.
Antal deltagare: 12 005 Bortfall: Inget
I studien framkom det att önskan att dö bland äldre är högre i södra Europa
Ayalon, L. & Shiovitz-Ezra, S.
2011 Israel
Syftet med studien var att belysa om känslan av ensamhet har ett samband med önskan att dö.
Metod: Kvantitativ longitudinell studie.
Datainsamling: Strukturerad intervju i form av enkät (SHARE) och ytterligare en enkät vid ett senare tillfälle.
Urval: Strategiskt. Alla personer som svarat på SHARE enkät.
Antal deltagare: 12 107 Bortfall: Inget
I studien framkom att både ensamhet och passiv dödsönskan var högst i gruppen 75 år och äldre. Gruppen med ålder 75 + bodde också oftare ensamma än övriga grupper.
Bonnewyn, A., Shah, Ajit., Bruffaerts, R. & Demyttenaere, K.
2014 Belgien
Syftet med studien var att belysa om meningen med livet och/eller andra attityder till livet och hur de är associerade med önskan att dö hos äldre kvinnor och män.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Datainsamling: Enkät.
Urval: Strategiskt. Deltagarna valdes från medicinsk avdelning och psykiatrisk avdelning för äldre.
Antal deltagare: 113 Bortfall: Inget
Studien visade att äldre personer som inte upplevde mening med livet hade en ökad risk att uppleva en önskan att dö. Fler kvinnor upplevde önskan att dö.
Författare, År och Land Syfte Metod Huvudresultat Bonnewyn, A., Shah, Ajit.,
Bruffaerts, R. & Demyttenaere, K.
2016 Belgien
Syftet med studien var att belysa relationen mellan religiositet och attityder till döden samt önskan att dö. Studien har ytterligare ett syfte som belyser närvaro av psykiska eller somatiska symtom i relation till önskan dö.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Datainsamling: Enkät Urval: Strategiskt. Deltagarna valdes från medicinsk avdelning och psykiatrisk avdelning för äldre.
Antal deltagare: 113 Bortfall: Inget.
I studien framkom det att både religiositet, positiva attityder till döden, depression och somatiska symtom var associerade med högre önskan att dö.
Cheung, G., Edwards, S. &
Sundram, F.
2017
Nya Zeeland
Syftet med studien var att fastställa förekomsten av dödsönskningar hos äldre personer samt hur
demografiska, emotionella, psykosociala och funktionella faktorer påverkar utvecklingen av denna önskan att dö.
Metod: Kvantitativ studie.
Datainsamling: Data samlades in från alla personer över 65 års ålder som mottagit InterRAI homecare- assesment.
Urval: Strategiskt Antal deltagare: 35 734
Bortfall: 90,5 % då dessa deltagare inte upplevt en önskan om att dö.
I studien framkom att depression, upplevd ensamhet och negativ uppfattning av sin egen hälsa är störst bidragande faktorer till att äldre önskar att dö.
Författare, År och Land Syfte Metod Huvudresultat Fässberg, M. M., Östling, S., Braam,
A. W., Bäckman, K., Copeland, J. R.
M., Fichter, M., Kivelä, S. L., Lawlor, B. A., Lobo, A., Magnússon, H., Prince, M. J., Reischies, F. M., Turrina, C., Wilson, K., Skoog, I. & Waern, M.
2014 Tyskland
Syftet med studien var att belysa om det finns något samband mellan inskränkt rörelseförmåga och önskan att dö samt studera om sambandet är beroende eller oberoende av
depressiva symtom.
Metod: Kvantitativ studie.
Datainsamling: Data samlades in via tidigare populationsstudier som handlade om depression hos äldre personer.
Urval: Strategiskt Antal deltagare: 15 890 Bortfall: 94% då dessa inte
deltagare inte upplevt en önskan om att dö.
I studien framkom det att största delen av antalet äldre personer som önskar att dö lever i München. Det framkom ingen större skillnad mellan kvinnor och män. Studien visade på att önskan att dö ökar vid mer inskränkt rörelseförmåga.
Resultatet kvarstod även efter att depressiva symtom lades till.
Lapierre, S., Boyer, R., Desjardins, S., Dubé, M., Lorrain, D., Préville, M. & Brassard, J.
2012 Kanada
Syftet med studien var att belysa vikten av hur dagliga krav, fysiska sjukdomstillstånd och
sömnproblematik påverkar äldre vuxnas önskan att dö.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Jämförande mellan två grupper.
Datainsamling: Intervju och enkät.
Urval: Slumpmässigt.
Antal deltagare: 2777 Bortfall: Ej angivet.
I studien framkom det att en negativ uppfattning av den egna hälsan, högre antal kroniska sjukdomar, högre nivå av stress i vardagen samt sömnproblematik tydligt
associerades med önskan att dö hos äldre vuxna.
Författare, År och Land Syfte Metod Huvudresultat Rurup, M. L., Deeg, D. J. H.,
Poppelaars, J. L., Kerkhof, A. J. F.
& Onwuteaka-Philipsen, B. D.
2011a
Nederländerna
Syftet med studien var att undersöka förekomsten av dödsönskan eller dödstankar hos äldre i
Nederländerna och fastställa vilka faktorer som påverkar den äldres nuvarande önskan att dö
Metod: Kvantitativ, del av en kohortstudie i Nederländerna.
Datainsamling: Strukturerad intervju
Urval: Strategiskt Antalet deltagare: 1794 Bortfall: Ej angivet.
I studien framkom det att 3,4 % av äldre personer i Nederländerna har en nuvarande önskan att dö, av dessa hade 67 % depressiva symtom.
Depressiva symtom, ekonomiska problem, känslan av minskad självkontroll, ensamhet, ett litet socialt nätverk, inkontinens, att vara skild samt talsvårigheter var faktorer som bidrog till önskan att dö hos äldre.
Rurup, M. L., Pasman, H. R. W., Goedhart, J., Deeg, D. J. H., Kerkhof, A. J. F. M. & Onwuteaka- Philipsen, B. D.
2011b
Nederländerna
Syftet med studien var att förbättra förståelsen för varför vissa äldre personer önskar att dö
Metod: Kvalitativ studie.
Datainsamling: Ostrukturerade djupintervjuer.
Urval: Strategiskt Antal deltagare: 31 Bortfall: Ingen
I studien framkom det att önskan att dö antingen hade utlöst plötsligt efter traumatiska livshändelser eller gradvis utvecklats som en följd av åldrande, sjukdom eller
återkommande episoder av depression.
van Wijngaarden, E.V., Leget, C. &
Goossensen, A.
2015
Nederländerna
Syftet med studien var att utveckla en djupare förståelse för fenomenet hos äldre personer att ‘’livet är färdigt och inte längre värt och leva’’
Metod: Kvalitativ studie.
Datainsamling: Semi-strukturerade djupintervjuer.
Urval: Strategiskt Antal deltagare: 25 Bortfall: Ej angivet
I studien framkom det att känsla av ensamhet, känslan av att inte vara behövd, känslan av att inte kunna utföra aktiviteter på samma sätt som tidigare, fatigue samt rädslan för nedsatt kroppsfunktion.
