Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2
En kvalitativ litteraturstudie
Författare: Handledare:
Sofi Bladlund Achraf Daryani
Sara Eriksson
Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp 2021
Examinator:
Ann-Christin Karlsson
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en utav de vanligaste folksjukdomarna både i Sverige och globalt.
Sjukdomen uppmärksammas långt efter att personen drabbats. Därmed har också diabetes typ 2 ökat senaste decennierna vilket i sin tur kan leda till svåra komplikationer och förtidig död.
Till grund ligger ohälsosamma levnadsvanor relaterat till utveckling av diagnosen vilket globala organisationer och svenska myndigheter strävar efter att förebygga. Vid diabetes typ 2 kan utveckling av kunskap om egenvård samt livsstilsförändringar behöva genomföras för att främja hälsa. Utifrån det ökade antalet av individer som utvecklar sjukdomen samt vikten av livsstilsförändringar utforskas personers upplevelser av dessa förändringar.
Syfte: Syftet var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever information om- samt genomförandet av livsstilsförändringar.
Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserat på elva originalartiklar från åtta länder i fyra världsdelar.
Resultat: Fyra övergripande teman identifierades; Information, Självhantering, Känslor och Stöd. Varje tema delades sedan in i 13 kategorier. Även om upplevelserna varierade i hög grad upplevde en majoritet av personerna med diabetes typ 2 svårigheter att förändra sina levnadsvanor samt att förstå informationen. Två bifynd i arbetet var socio-ekonomiska begränsningar och stöd utifrån, vilka beskrevs som viktigt samtidigt som det kunde ha en negativ inverkan på personernas självhantering av sjukdomen.
Slutsats: Individanpassad information och inkludering av familjen i möten med vården är viktigt för att främja egenvårdsarbetet för personer med diabetes typ 2. Med tanke på att upplevelserna varierar finns behov av fortsatt forskning av enskilda individer med diabetes typ 2.
Nyckelord: Diabetes typ 2, information, livsstilsförändring, upplevelse.
ABSTRACT
Background: Type 2 diabetes is one of the most common endemic diseases in Sweden and a global health problem. The disease may be diagnosed several years after onset and that is one reason why type 2 diabetes has increased during the past decades. This in turn could lead to severe complications and even a premature death. Unhealthy eating habits and a lack of regular physical exercise are the primary causes in relation to the development of the diagnosis.
Something both global organizations and Swedish authorities strive to prevent. A person diagnosed with type 2 diabetes faces big challenges. Lifestyle changes are often advised, and it is important to develop and acknowledge the need for self-care to promote health. Based on the increased number of individuals who develop the disease, and the importance of lifestyle changes, persons’ experiences of these adjustments are investigated.
Purpose: The purpose was to highlight how persons with type 2 diabetes experience information about- and the procedure of changing their lifestyle.
Method: A qualitative review based on eleven qualitative original articles from eight countries in four continents.
Result: Four general themes were identified; Information, Self-management, Feelings and Support. The themes were thereafter divided into 13 categories. Even if the experiences differed, the majority of persons with type 2 diabetes experienced difficulties changing their living habits and to understand the information. Two incidental findings in this review were socio-economic limitations and support from others, which were both described as important and simultaneously could have a negative impact on self-management.
Conclusion: Individualized information and including family in healthcare meetings is important to promote self-care work for persons with type 2 diabetes. Considering the variation of experiences, further research on individuals with type 2 diabetes is still necessary.
Keywords: Experience, health transition, information, type 2 diabetes.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... - 2 -
ABSTRACT ... - 3 -
INTRODUKTION ... - 5 -
Diabetes typ 2 ... - 5 -
Diabetes globalt ... - 5 -
Diabetes i Sverige ... - 5 -
Diabeteshantering ... - 6 -
Teoretisk referensram ... - 7 -
Problemformulering ... - 8 -
Syfte ... - 8 -
METOD ... - 8 -
Design ... - 8 -
Sökstrategi ... - 8 -
Urval av databaser ... - 8 -
Specificering av sökord ... - 9 -
Inklusionskriterier ... - 9 -
Exklusionskriterier ... - 9 -
Sökresultat ... - 9 -
Bearbetning och analys ... - 10 -
Kvalitetsanalys ... - 10 -
Resultatanalys ... - 10 -
Forskningsetiska överväganden... - 11 -
RESULTAT ... - 11 -
Information ... - 11 -
Förståelse av informationen ... - 11 -
Synpunkter på informationen ... - 12 -
Självhantering ... - 12 -
Kost ... - 12 -
Fysisk aktivitet ... - 13 -
Medicinering ... - 13 -
Motivation ... - 14 -
Utmaningar ... - 14 -
Känslor ... - 15 -
Negativa ... - 15 -
Positiva ... - 15 -
Neutrala ... - 15 -
Stöd... - 16 -
Professionellt ... - 16 -
Socialt ... - 16 -
Familj ... - 16 -
DISKUSSION ... - 16 -
Resultatdiskussion ... - 17 -
Upplevelser av information ... - 17 -
Upplevelser av livsstilsförändring ... - 17 -
Socio-ekonomiska begränsningar .... - 18 -
Upplevelser av stöd ... - 18 -
Metoddiskussion ... - 19 -
Val av design ... - 19 -
Val av databaser ... - 19 -
Val av sökord ... - 19 -
Inklusions- och exklusionskriterier .. - 20 -
Sökresultat ... - 20 -
Kvalitetsanalys ... - 20 -
Resultatanalys ... - 20 -
Klinisk implikation ... - 21 -
Forskningsetiska överväganden... - 21 -
Slutsats ... - 21 -
Självständighetsdeklaration ... - 22 -
REFERENSER ... - 23 -
BILAGOR ... - 26 -
Bilaga 1 ... - 26 -
- 5 -
INTRODUKTION
Diabetes typ 2
Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där de drabbade personerna har en bristande eller delvis nedsatt produktion av insulin vilket orsakas av den nedsatta förmågan till snabb utsöndring från betacellerna i bukspottskörteln. Detta leder till en minskad insulinsekretion samt insulinresistens i organ (såsom lever) samt i perifera vävnader. Insulinresistens resulterar i fluktuerande blodsockernivåer vilket i sin tur kan leda till komplikationer (för bland annat ögon, njurar och nervsystem) och öka riskerna för en förtidig död (Strine et al., 2005).
Diabetes globalt
I världen har ca 422 miljoner människor diabetes och den vanligaste varianten är diabetes typ 2. Under de tre senaste decennierna har diabetes typ 2 visat sig öka på olika inkomstnivåer i många länder (World Health Organisation [WHO], 2021).
International Diabetes Federation är en paraplyorganisation och finns i 170 länder. Sedan 1950 har gruppen varit ledande för den globala diabetesgemenskapen. Organisationen strävar efter en optimal vård och hantering av personer med diabetes typ 2 utifrån att förhindra sjukdomsutveckling eller försämrad sjukdom genom att implementera en hälsosam livsstil (International Diabetes Federation, 2020).
Diabetes i Sverige
Diabetes är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige, varav 4% av den svenska vuxna befolkningen har sjukdomen (Diabetesförbundet, 2020c). Till följd av att sjukdomen kommer smygandes och inte medför några symtom, diagnostiseras sjukdomen flera år senare och det uppskattas att ungefär en tredjedel av de drabbade har diabetes typ 2 utan att veta om det (Diabetesförbundet, 2020b). Det senaste decenniet har det setts en ökning av sjukdomen diabetes typ 2 (Diabetesförbundet, 2020c). Till grund ligger ohälsosamma levnadsvanor som fysisk inaktivitet, tobaksbruk och övervikt (Diabetesförbundet, 2020c; Strine et al., 2005).
I Sverige beror ca 20% av förtidig död bland annat på ohälsosamma levnadsvanor.
Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer som handlar om förebyggande av vanliga folkhälsosjukdomar, där ibland diabetes. Riktlinjerna vänder sig till både vårdpersonal inom kommunal- och regional hälso- och sjukvård och grundar sig i att vid all patientkontakt ta upp frågor kring riskfaktorer i samband med ohälsosamma levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2020).
- 6 -
Utifrån individens livsvillkor handlar det om att samhället kan erbjuda hälsofrämjande stöd.
Folkhälsoarbetet kring levnadsvanor utformas av insatser riktade mot de största riskfaktorerna genom att stärka individen för att skapa kontroll över sin livssituation. På så sätt kan personen få en ökad medvetenhet och kunskap om vad som krävs i samband egenvårdshantering av sjukdomen (Paterson, Thorne, Crawford & Tarko, 1999).
Diabeteshantering
Orsaker till diabetes typ 2 har en samverkan mellan bland annat livsstil, miljö och genetik.
Betydelsen av ärftlighet har ännu inte klarlagts, däremot finns kunskap om att risken för sjukdomen ökar om nära släktingar drabbats. Riskfaktorer av stor betydelse är bland annat övervikt, fysisk inaktivitet, rökning, stress, ökad konsumtion av alkohol, höga blodfetter samt högt blodtryck, vilket i sin tur kan leda till de vanligaste dödsorsakerna; hjärtinfarkt och stroke (Strine et al., 2005).
När det kommer till hälsofrämjande åtgärder vid diabetes är goda levnadsvanor så som minskad stress, rekommenderad kost och fysisk aktivitet av stor väsentlighet (Strine et al., 2005).
Sjuksköterskans uppgift för personer med diabetes typ 2 blir således i väldigt stor utsträckning att möta dessa personers behov av stöd och utveckling av kunskap gällande sin egenvård och eventuella livsstilsförändringar de kan behöva genomföra (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Hälsans bestämningsfaktorer har stor betydelse för hur människors levnadsvanor utvecklas.
Det finns ett starkt samband mellan hälsorelaterade levnadsvanor (såsom mat, fysisk aktivitet, tobaksanvändning) och livsvillkor (såsom uppväxtförhållanden, tillgång till hälso- och sjukvård, arbets- och boendeförhållanden m.m.). Med detta menas att sämre livsvillkor också leder till sämre levnadsvanor, särskilt när det kommer till låg inkomst och låg utbildning (Zimmet, Alberti & Shaw, 2001).
Enligt Jones och Crowe (2017) har information och kommunikation visat sig vara en viktig del för personers upplevelse av tillräcklig kunskap om sjukdomen samt hur involverade de är i sin vård. Diabetesförbundet (2020a) har tagit fram informationsblad som stöd för personer och vårdtagare i vårdmötet. Syftet med detta är till för att underlätta och skapa en ökad kommunikation och delaktighet för personen i sin vård.
Detta arbete kommer att belysa ”personer” med diabetes typ 2 istället för ”patienter”. Detta motiveras av två inom vården etablerade begrepp. Begreppet patientcentrerad omvårdnad
- 7 -
innebär att sjukdomen sätts i fokus snarare än personen som helhet. I modern tid har begreppet personcentrerad omvårdnad etablerats mer och mer och syftar till att personen snarare än sjukdomen hamnar i fokus för omvårdnaden. Detta har visat sig öka involvering och engagemang hos både personer med sjukdom och deras familjer (Edvardsson et al., 2009).
Teoretisk referensram
Enligt Dorothea Orems egenvårdsteori, som har utgångspunkt från behovs- och utvecklingsteorin, ligger egenvård som en basal grund till att främja hälsa genom att bevara och/eller återfå hälsa via handlingar och handlingsmönster (Orem, Taylor & McLaughline, 2001). Definition på egenvård enligt Dorothea Orem är ”när människan själv utför sådana aktiviteter på eget initiativ som hon utför för sin egen skull i avsikt att upprätthålla och förbättra sitt liv och hälsa samt välbefinnande” (Kirkevold, 2000, s.148 – 149). Orem menar att människan alltid strävar efter att främja sin hälsa och välbefinnande, men att hon behöver ha tillräckligt god kunskap för att det ska vara möjligt.
Två nyckelbegrepp som Orem beskriver är egenvårdsbehov och egenvårdskapacitet, där egenvårdsbehovet speglar ett universellt behov av egenvård baserat på personens hälsoproblem och egenvårdskapaciteten speglar personens enskilda förutsättningar att förstå och utföra sin egenvård. Även utvecklingsbehovet och utvecklingskapaciteten baseras på personens individuella behov av- och förutsättningar till utveckling gällande sin egenvård (Orem et al., 2001).
Dorothea Orem beskriver konsensusbegreppet ”miljö” som en zon som människan existerar i, utan möjlighet att isolera sig från, vilken ständigt (positivt eller negativt) påverkar människans liv, hälsa och välbefinnande. För att beskriva miljöns roll inom omvårdnad i form av egenvård belyser Orem två huvudkategorier; fysiska-, kemiska- och biologiska egenskaper samt socioekonomisk-kulturella egenskaper. Begreppet ”människa” beskriver Orem med individer vilka av naturen har gemensamma behov av olika faktorer, som intag av exempelvis luft, mat och vatten, att upprätthålla livsfrämjande förhållanden, bildandet av strukturell integritet och främjandet av funktionell integritet (Orem et al., 2001).
Vidare beskriver Orem (Orem et al., 2001) sin egenvårdsteori utifrån fem begrepp som sjuksköterskan kan arbeta efter; att handla för en annan människa, att ge stöd (både fysiskt och psykiskt), att handleda, att bidra till en terapeutiskt stimulerande miljö samt att undervisa, vilket har en stor betydelse relaterat till egenvård och självhantering av sjukdomar (som till exempel diabetes typ 2).
- 8 -
Egenvårdsteorin av Dorothea Orem kan knytas an till denna litteraturstudies syfte då diabetes typ 2 ofta innebär ett behov av förändring av personens levnadsvanor, s.k. livsstilsförändringar.
De livsstilsförändringar som diabetes typ 2 kan innebära för personen behandlas till allra största del av personens behov och kapacitet till egenvård och utveckling.
Problemformulering
Diabetes typ 2 kan innebära stora livsstilsförändringar för att främja den drabbade individens hälsa. Svårigheter att förändra sin livsstil kan i sin tur bero på okunskap och försvårad livssituation som uppfattas olika utifrån patientperspektiv och vårdpersonalens insatser.
Det krävs en ökad förståelse för hur personer uppfattar sin situation och detta kan göras genom hälsofrämjande insatser för individen samt genom att öka hälsofokus i omvårdnaden. Detta gäller dels utveckling av kliniska strategier, dels utveckling av grundläggande perspektiv för att främja personens förståelse och förmåga att förbättra sin hälsa. Därför är det viktigt att undersöka hur information om livsstilsförändringar kan upplevas av personer med diabetes typ 2, samt hur dessa personer upplever att genomföra nödvändiga livsstilsförändringar.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever information om- samt genomförandet av livsstilsförändringar.
METOD
Design
Denna litteraturstudie är av deskriptiv design med en kvalitativ forskningsansats, vilket innebär att data har insamlats och sammanfattats utan att informationen har förändrats. En kvalitativ forskningsansats syftar till att utforska vad eller vilka eventuella fenomen som existerar snarare än förekomst (hur mycket eller hur många) av någonting. Kvalitativ metod lämpar sig således till att undersöka upplevelser och känslor (Polit & Beck, 2017).
Sökstrategi
Urval av databaser
För att söka litteratur i form av vetenskapliga artiklar till arbetet så användes databaserna PubMed och CINAHL. Ett krav vid litteratursökningen var att artiklarna skulle uppfylla arbetets inklusionskriterier.
- 9 - Specificering av sökord
De sökord som användes i databassökningarna var följande MeSH-termer; motivation, self care, information och type 2 diabetes mellitus. Följande sökord användes i fritext; feelings, diagnosis type 2 diabetes, motivation, self care, diabetes type 2, self-management, experiences, type 2 diabetes mellitus, experience, information, perception och type 2 diabetes. Följande CINAHL-Heading-termer användes för litteratursökning i databasen CINAHL; "Diabetes Mellitus, Type 2", "Diabetic Patients/PF/EV", "Life Style Changes/MT/PC/PF" och
“Psychosocial Adjustment: Life Change (Iowa NOC)".
Inklusionskriterier
Arbetets inklusionskriterier var kvalitativa originalartiklar, vuxna (19 år eller äldre) som diagnostiserats med diabetes typ 2. Samtliga artiklar skulle vara publicerade inom de senaste tio åren (2011 – 2021), vara peer-reviewed och finnas tillgängliga via universitetets elektroniska databaser eller open access, samt vara skrivna på svenska eller engelska.
Exklusionskriterier
Exklusionskriterier för detta arbete var kvantitativa studier och artiklar som studerat diabetes typ 1. Även artiklar som enligt kvalitetsgranskningen bedömdes vara av låg kvalitet exkluderades.
Sökresultat
Sökningar gjordes för att finna relevanta artiklar och för att göra ett urval lästes först samtliga titlar igenom utifrån utfallet av sökningen. De artiklar som hade relevant titel för arbetets syfte granskades ytterligare utifrån deras abstrakt. Därifrån kunde relevansen för artiklarna ytterligare bedömas, genom att de kvalitetsgranskades, om de svarade på denna studies syfte.
I tabell 1 redovisas en översikt av de databassökningar som gjordes inför detta arbete. Det antal artiklar som granskades vidare utifrån deras titel, men som inte godkändes vidare till en kvalitetsgranskning, presenteras inte i tabell 1. Sökningar som inte genererade någon artikel som inkluderades i detta arbete har exkluderats från tabellen, varför sökningar med vissa sökord samt sökningar som gjordes i databasen CINAHL inte presenteras i tabell 1.
Anledningen till att ingen artikel från databasen CINAHL inkluderades var enbart på grund av att artiklar som svarade bättre mot detta arbetes syfte framkom i PubMed. Denna bedömning gjordes dels utifrån artiklarnas abstrakt och dels från resultatet av kvalitetsgranskningen.
- 10 - Tabell 1. Resultat av litteratursökning
Databas Datum Sökord Filter Utfall Kvalitetsgranskade
artiklar
Inkluderade artiklar PubMed 2021-01-25 (Feelings) AND (diagnosis type 2
diabetes)
Publiceringsår:
2011 – 2021 Ålder: 19 +
284 4 1
PubMed 2021-01-25 (Motivation) AND (self care) AND (diabetes type 2)
Publiceringsår:
2011 – 2021 Ålder: 19 +
317 2 2
PubMed 2021-01-29 (self-management) AND (experiences) AND (type 2 diabetes mellitus)
Publiceringsår:
2011 – 2021 Ålder: 19 +
257 29 5
PubMed 2021-01-25 ((experience) AND (perception)) AND (type 2 diabetes)
Publiceringsår:
2011 – 2021 Ålder: 19 +
150 4 2
PubMed 2021-01-29 ((motivation[MeSH Terms]) AND (self care[MeSH Terms])) AND (type 2 diabetes mellitus[MeSH Terms])
Publiceringsår:
2011 – 2021 Ålder: 19 +
143 4 1
Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
För att kvalitetsgranska utvalda artiklar användes en checklista utformad av Forsberg och Wengström (2016). Checklistan innehöll bedömning gällande studiens syfte, undersökningsgrupp, metod för datainsamling, dataanalys och utvärdering, utifrån vilka en sammanvägning gjordes för att bedöma artiklarnas kvalitetsnivå på en tregradig skala; hög, medel eller låg kvalitet. Checklistan innehöll 19 ”ja- och nej frågor” samt tre andra frågor med tillhörande svarsalternativ. För varje ”ja”-svar erhölls 1 poäng respektive 0 poäng för varje
”nej”-svar (med undantag för frågan; ”finns risk för bias?”, där ”ja” genererade 0 poäng respektive ”nej” 1 poäng). Övriga tre frågor med svarsalternativ genererade tillsammans maximalt 6 poäng. Den maximala totalpoängen från checklistan summerades således till 25 poäng, där högre slutpoäng indikerade på en högre kvalitet. För hög kvalitet krävdes en slutpoäng mellan 25 och 20 poäng och för medel kvalitet mellan 19 och 14 poäng. En slutpoäng på 13 poäng eller lägre bedömdes vara av låg kvalitet. Artiklar som bedömdes vara av hög till medel kvalitet godkändes för inkludering (där artiklar av hög kvalitet prioriterades) och artiklar av låg kvalitet uteslöts från litteraturstudien. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades gemensamt och en sammanställning av samtliga artiklars kvalitet presenteras i tabell 2, se bilaga 1.
Resultatanalys
De studier som granskades i detta arbete analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.
Enligt Forsberg och Wengström (2016) innebär en innehållsanalys att vetenskapligt analysera ett arbete i delar och enskilda, mindre bitar. Artiklarna lästes igenom systematiskt, individuellt av båda författarna, och utifrån det skapades koder. Koderna bildade kategorier som sammanfattades i teman. Avslutningsvis gjordes en gemensam kontroll av koder, kategorier
- 11 -
och teman för att förhindra att eventuella missar/feltolkningar hade förekommit. Teman och kategorier presenteras i tabell 3. Arbetets resultatanalys byggdes på en sammanvägning av likheter och skillnader utifrån tolkning och diskussion av samtliga studiers resultat. En sammanställning av samtliga studiers resultat presenteras i tabell 2, se bilaga 1.
Forskningsetiska överväganden
Enligt svensk lag måste forskningsprojektet genomgå en etisk undersökning om det avser människor (SFS, 2003:460). För att utföra studier på människor är ett etiskt krav enligt etikprövningslagen att uppfylla de fyra etiska principerna för forskning på människor. Dessa principer är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (CODEX, i.d.).
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 2017:30) har också ett krav som byggs särskilt på respekt för individens integritet och självbestämmande samt att det utformas och kan genomföras så långt som möjligt i samråd med personen. I detta arbete har samtliga artiklar granskats och godkänts med ett etiskt övervägande. Artiklarna bearbetades och granskades objektivt och noggrant flertalet gånger för att undvika misstolkning.
RESULTAT
Analysen av artiklarna resulterade i fyra övergripande teman med 13 kategorier, vilka presenteras i tabell 3 följt av löpande text. Artiklarnas representativa deltagare motsvarade ett åldersspann mellan 29 – 79 år varav antalet män var 108 respektive antalet kvinnor var 119.
Totalt studerades åtta olika länder (Sverige, Norge, Storbritannien, Portugal, USA, Kanada, Taiwan, Australien) i fyra olika världsdelar.
Tabell 3. Sammanställning av teman och kategorier.
Tema Information Självhantering Känslor Stöd
Kategori
Förståelse av informationen
Kost Negativa Professionellt
Fysisk aktivitet Positiva Socialt Synpunkter på
informationen
Medicinering Neutrala Familj
Motivation Utmaningar
Information
Förståelse av informationen
Mest förekommande var förståelsen över anledningarna till att göra livsstilsförändringar (Burridge et al., 2015; Herre, Graue, Kolltveit & Gjengedal, 2015; Sebire et al., 2018; Vicente, Candila, Thomas, Gomez Aguilar & Oliva Aviles, 2019). Informationen och
- 12 -
rekommendationerna från vården upplevdes som förenklade gentemot komplexiteten av verkligheten (Burridge et al., 2015). Personerna hade en misstro om hälsofördelarna (Burridge et al., 2015; Carolan, Holman & Ferarri, 2014; Sebire et al., 2018) och gjorde därför egna tolkningar och experiment av råden, vilket de upplevde fungerade bättre (Burridge et al., 2015).
Många upplevde svårigheter med att förstå informationen (Abuelmagd, Osman, Håkonsen, Jenum & Toverud, 2019; Carolan et al., 2014; Gardsten et al., 2018) och att enkel och specifik information var mest gynnsam (Carolan et al., 2014). Vissa beskrev gruppdiskussioner som en bidragande faktor till ökad medvetenhet och gav en mer nyanserad kunskap om sjukdomen samtidigt som det var användbart att anhöriga fick samma information om hälsosam kost (Herre et al., 2015).
Synpunkter på informationen
Den mest identifierade bristen var behovet att komplettera med kunskap på egen hand (Carolan et al., 2014; Laranjo et al., 2015; Pikkemaat, Boström & Strandberg, 2019). Det fanns också ett behov av uppdaterad kunskap (Pikkemaat et al., 2019) samt att utöka kunskap om att lära sig leva hälsosamt och att förstå effekterna av medicinering (Gardsten et al., 2018). Vissa upplevde att informationen var svår att hitta och ett behov av kritiskt tänkande identifierades (Gardsten et al., 2018). Vissa upplevde även informationen som skrämmande (Gardsten et al., 2018; Pikkemaat et al., 2019) och pressande och ville därför inte ha information om risker och komplikationer (Pikkemaat et el., 2019).
Självhantering
Kost
Kostförändringar identifierades som svåra med många utmaningar (Abuelmagd et al., 2019;
Carolan et al., 2014; Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015; Mathew, Gucciardi, De Mello
& Barata, 2012; Pikkemaat et al., 2019; Wu, Tai & Sun, 2019), där att laga mat (Carolan et al., 2014; Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015) och svårigheter att ändra och upprätthålla hälsosamma kostvanor var vanligt förekommande (Carolan et al., 2014; Gardsten et al., 2018;
Laranjo et al., 2015; Pikkemaat et al., 2019; Wu et al., 2019). Andra lyfte utmaningar som att avstå ohälsosam kost (Carolan et al., 2014; Gardsten et al., 2018; Mathew et al., 2012) och att välja hälsosam kost (Carolan et al., 2014; Gardsten et al., 2018). Ytterligare faktorer som påverkade kostförändringar negativt var ekonomi och att ta hänsyn till andra i sitt hushåll (Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015), där familjen kunde ha en så pass negativ inverkan att det upplevdes som sabotage (Laranjo et al., 2015). Vissa upplevde kostförändring som en tvångsåtgärd (Gardsten et al., 2018; Pikkemaat et al., 2019; Sebire et al., 2018), att det var
- 13 -
begränsande (Carolan et al., 2014; Laranjo et al., 2015; Sebire et al., 2018; Wu et al., 2019) och att kostförändringarna medförde en förlust av njutning av maten (Laranjo et al., 2015;
Pikkemaat et al., 2019). Andra personer upplevde inte alls svårigheter (Pikkemaat et al., 2019;
Wu et al., 2019) där vissa dessutom kunde finna en njutning av den nya kosten (Sebire et al., 2018). Upplevelsen av att ätandet fick en annan innebörd och att det inte längre bara var ett behov identifierades (Wu et al., 2019). Vissa upplevde det som jobbigt att vara ärlig mot sjukvården om kosten samt att personerna hellre ville ha information om vilken kost som var bra att äta snarare än vilken kost de skulle undvika då deras utmaningar var att motstå bearbetad mat snarare än att välja lämplig kost (Gardsten et al., 2018).
Fysisk aktivitet
Gällande fysisk aktivitet var brist på motivation och information (Abuelmagd et al., 2019;
Laranjo et al., 2015) samt svårigheter att upprätthålla förändring och att engagera sig (Abuelmagd et al., 2019; Burridge et al., 2015; Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015;
Pikkemaat et al., 2019) vanligt förekommande bland personernas upplevelser. Andra upplevde fysisk aktivitet som avkopplande (Sebire et al., 2018). Vissa kunde även uppleva svårigheter på grund av en begränsad tillgång till exempelvis gym (Gardsten et al., 2018) samt ekonomiska- och fysiska begränsningar, bland annat på grund av diabeteskomplikationer (Abuelmagd et al., 2019; Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015; Wu et al., 2019). Vissa upplevde en brist på stöd från familj och vänner vilket hade en negativ inverkan och blev ett hinder för att utföra fysisk aktivitet (Laranjo et al., 2015).
Medicinering
Personerna beskrev att de behövde ha tillräckligt starkt självförtroende för att våga ifrågasätta sina ordinationer (Gardsten et al., 2018). Det redovisades också att de var osäkra på hur det skulle hantera ett lågt blodsocker (Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015; Mathew et al., 2012) och kände sig tvungna att vara insatta i sin medicinering (Gardsten et al., 2018).
Svårigheter identifierades gällande att förstå effekterna av medicinen samt hanteringen av oväntade situationer, exempelvis planering inför att läkemedlet tar slut (Gardsten et al., 2018).
Vissa upplevde inga svårigheter men att behovet av insulinbehandling i framtiden sågs som ett hot förknippat med fördomar och rädsla (Pikkemaat et al., 2019). Andra var skeptiska till sin medicinering och hade fördomar om att det var giftigt (Pikkemaat et al., 2019; Wu et al., 2019).
Vissa personer accepterade att det var bundna till att utföra blodglukoskontroll och var medvetna om vikten av att upprätthålla en jämn blodglukosnivå (Abuelmagd et al., 2019;
Burridge et al., 2015).
- 14 - Motivation
Motivation ansågs vara viktigt för att hantera sjukdomen och livsstilsförändringarna (Abuelmagd et al., 2019; Gardsten et al., 2018). Motivationen speglades både i att visa att man uppfört sig (Sebire et al., 2018) och en rädsla för att utveckla komplikationer genom att inte ändra sin kost (Abuelmagd et al., 2019). Andra viktiga faktorer som ökade motivationen var bland annat att få behålla sitt körkort (Gardsten et al., 2018), jämföra sig med andra diabetiker (Pikkemaat et al., 2019), familjen (Carolan et al., 2014) och upplevelser av njutning, samtidigt som press upplevdes ha en negativ inverkan på motivationen (Sebire et al., 2018). Andra personer ignorerade behovet av livsstilsförändring och var ovilliga att ändra på sina vanor (Burridge et al., 2015; Sebire et al., 2018) samt hade en misstro till hälsofördelarna (Sebire et al., 2018).
Utmaningar
Att komma till insikt och implementering av rekommendationer i vardagliga rutiner var några av utmaningarna (Gardsten et al., 2018). Svårigheter beskrevs i att kunna acceptera eller motstå kravet på en livsstilsförändring och att det tog tid att acceptera diagnosen (Burridge et al., 2015;
Pikkemaat et al., 2019). Ytterligare utmaningar som beskrevs var planering kring exempelvis resor och matlagning, att kunna balansera sömn och stress samt att få en förståelse för vilka färdigheter, personliga styrkor och förmågor som krävdes vid självhantering. Hanteringen av att leva med diagnosen beskrevs som känslomässigt utmanande (Abuelmagd et al., 2019;
Carolan et al., 2014) samtidigt som det också upplevdes utmanande fysiskt och socialt (Carolan et al., 2014).
Den mest förekommande anledningen till att livsstilsförändringar begränsades var personernas fysiska tillstånd (Abuelmagd et al., 2019; Gardsten et al., 2018; Vicente et al., 2019). Vissa beskrev också oförmågan att ändra sig från redan invanda rutiner som svårt (Abuelmagd et al., 2019; Burridge et al., 2015; Sebire et al., 2018). Ytterligare begränsningar var bland annat ekonomi (Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015; Vicente et al., 2019) och förmågan att delta i lämplig vård (Vicente et al., 2019). Faktorer som brist på motivation (Laranjo et al., 2015) och känslomässiga- (Burridge et al., 2015; Wu et al., 2019) samt personliga hinder (Burridge et al., 2015) ansågs också som begränsningar för att göra en livsstilsförändring.
- 15 - Känslor
Negativa
Den vanligaste negativa känslan som identifierades var rädsla/oro för komplikationer som diabetes typ 2 kan medföra (Abuelmagd et al., 2019; Carolan et al., 2014; Gardsten et al., 2018;
Herre et al., 2015; Pikkemaat et al., 2019; Vicente et al., 2019; Wu et al., 2019). Oro kunde även innebära oro för framtiden (Carolan et al., 2014; Gardsten et al., 2018; Pikkemaat et al., 2019; Vicente et al., 2019), oro för familjens hälsa (Carolan et al., 2014; Gardsten et al., 2018) samt sjukdomens ärftlighet (Gardsten et al., 2018). Rädslor som identifierades var bland annat rädsla att misslyckas (Sebire et al., 2018), rädsla att familjen ska få veta att man är sjuk (Mathew et al., 2012), rädsla för injektioner (Pikkemaat et al., 2019) samt rädsla för exacerbation (Abuelmagd et al., 2019; Vicente et al., 2019). Andra vanligt förekommande känslor var skuld (Gardsten et al., 2018; Pikkemaat et al., 2019; Wu et al., 2019), skam (Mathew et al., 2012; Pikkemaat et al., 2019), sorg (Abuelmagd et al., 2019; Mathew et al., 2012; Pikkemaat et al., 2019), frustration (Laranjo et al., 2015; Mathew et al., 2012; Pikkemaat et al., 2019), trötthet (Abuelmagd et al., 2019; Vicente et al., 2019; Wu et al., 2019), tvång (Gardsten et al., 2018; Pikkemaat et al., 2019; Sebire et al., 2018) och tankar om döden (Mathew et al., 2012).
Positiva
Personerna beskrev en positiv känsla av att de fått tillräckligt med information och var nöjda med sin vård (Carolan et al., 2014; Herre et al., 2015; Pikkemaat et al., 2019). Det kunde upplevas som en njutning att utforska ny kost samt njutningsfullt och avkopplande att vara fysiskt aktiv (Sebire et al., 2018). Andra vanligt förekommande känslor var tacksamhet över att fått sin diagnos för att kunna vidta åtgärder för en bättre hälsa samt att upplevelsen om hopp till förbättring beskrevs som ledande till en förbättrad livskvalitet (Burridge et al., 2015;
Carolan et al., 2014; Sebire et al., 2018).
Neutrala
Den mest förekommande neutrala känslan var acceptans av diagnos och livsstilsförändringar, vilket beskrevs som viktigt för många av personerna (Gardsten et al., 2018; Mathew et al., 2012). Det var viktigt att förstå informationen först för att kunna acceptera sjukdomen (Mathew et al., 2012). Erfarna personer med diabetes beskrev en medvetenhet över att de skulle ha diabetes resten av livet (Abuelmagd et al., 2019; Gardsten et al., 2018; Mathew et al., 2012).
Diagnosen hanterades som ett liv med eller utan diabetes, det blev till slut en del av deras vardag. Andra personer ansåg att diabetes alltid måste beaktas, ”det finns inget val”. Andra
- 16 -
neutrala känslor som uttrycktes var att sjukdomens utveckling till diagnos var logisk eller att det var livets gång sett till ärftlighet och ålder (Pikkemaat et al., 2019).
Stöd
Professionellt
Det professionella stödet ansågs ha en viktig inverkan i mer än hälften av studierna (Abuelmagd et al., 2019; Burridge et al., 2015;Carolan et al., 2014; Herre et al., 2015; Mathew et al., 2012; Pikkemaat et al., 2019). Informationsmötena med sjuksköterskan upplevde vissa personer som negativt (Vicente et al., 2019) och andra hade svårt att få kontakt med sina läkare (Pikkemaat et al., 2019).
Socialt
Socialt stöd upplevdes viktigt och värdefullt, dels för att ha någon att prata med, dels för behovet av gemenskap samt för att dela erfarenheter med andra med diabetes (Gardsten et al., 2018; Herre et al., 2015;Laranjo et al., 2015; Pikkemaat et al., 2019; Wu et al., 2019). Vissa beskrev svårigheter och begränsningar om att upprätthålla en hälsosam kost i sociala sammanhang (Carolan et al., 2014; Laranjo et al., 2015; Wu et al., 2019). Andra ville ta avstånd från andra med diabetes och hade svårt att berätta för sina vänner (Pikkemaat et al., 2019).
Familj
Familjens stöd ansågs vara en viktig faktor relaterat till diabeteshantering (Carolan et al., 2014;
Herre et al., 2015; Laranjo et al., 2015; Mathew et al., 2012; Pikkemaat et al., 2019). Familjens stöd upplevdes som både moraliskt och praktiskt (Mathew et al., 2012;Pikkemaat et al., 2019).
Även känslan av att familjen lade sig i upplevdes (Pikkemaat et al., 2019) och vissa ville hålla sjukdomen hemlig (Mathew et al., 2012; Pikkemaat et al., 2019). Personer med längre erfarenhet av diabetes beskrev att de fann det ganska svårt att prata med sina familjer (Gardsten et al., 2018). Vissa kände inte några förändringar i deras familjerelationer (Vicente et al., 2019) medan andras familjerelationer påverkades och ett bristande stöd upplevdes (Carolan et al., 2014; Laranjo et al., 2015).
DISKUSSION
Syftet med arbetet var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever information om- samt genomförandet av livsstilsförändringar. Fyra övergripande teman identifierades;
Information, Självhantering, Känslor och Stöd. Även om upplevelserna varierade i hög grad upplevde en majoritet av personerna med diabetes typ 2 svårigheter att förändra sina levnadsvanor samt att förstå informationen. Två bifynd i arbetet var socio-ekonomiska
- 17 -
begränsningar och stöd utifrån, vilket beskrevs som viktigt samtidigt som det kunde ha en negativ inverkan på personernas självhantering av sjukdomen.
Resultatdiskussion
Upplevelser av information
Många upplevde svårigheter att förstå informationen och kände ett behov av att komplettera med kunskap på egen hand (Carolan et al., 2014; Laranjo et al., 2015; Pikkemaat et al., 2019).
Enligt Jones och Crowe (2017) har information och kommunikation visat sig vara en viktig del för personers upplevelse av tillräcklig kunskap om sjukdomen samt hur involverade de känner sig i sin vård. Även Svensk sjuksköterskeförening (2017) och Paterson och medförfattare (1999) beskriver att utformandet av individanpassade insatser för utveckling av kunskap gällande egenvård och hälsofrämjande stöd är viktigt.
Med tanke på att vissa personer fann informationen skrämmande och därför inte önskade att få information om eventuella risker och komplikationer (Gardsten et al., 2018; Pikkemaat et al., 2019) bör informationen individanpassas för att tillgodose autonomi och personcentrerad vård (Edvardsson et al., 2009). Det kan dock diskuteras huruvida information bör filtreras eftersom diabetes typ 2, som tidigare nämnt, kan leda till komplikationer och öka riskerna för en förtidig död (Strine et al., 2005). Med utgångspunkt från Dorothea Orems teori är det även möjligt att filtrering av informationen skulle kunna generera en hämmande effekt på människans egenvårdskapacitet samt strävan efter hälsa och välbefinnande, eftersom Orem menar att människan behöver ha tillräckligt god kunskap för att möjliggöra hälsofrämjande egenvård (Orem et al., 2001).
Upplevelsen av att hitta information identifierades som en svårighet (Gardsten et al., 2018), vilket Diabetesförbundet (2020a) anser vara viktigt att förebygga genom att ta fram ett stöd i form av ett informationsblad för att underlätta för personer med diabetes typ 2 i deras egenvård.
Antaganden kan göras, eftersom personer med diabetes typ 2 från Sverige upplever svårigheter att hitta informationen, att Diabetesförbundets arbete med utformning av informationsblad har varit otillräckligt.
Upplevelser av livsstilsförändring
Personers upplevelser av att behöva genomföra livsstilsförändringar varierade stort och många upplevde svårigheter att acceptera förändring och en oförmåga att förändra redan invanda rutiner (Gardsten et al., 2018). Svårigheter gällande kostförändringar, vilket var ett återkommande problem, innefattade bland annat att kunna upprätthålla en hälsosam kost
- 18 -
(Abuelmagd et al., 2019; Carolan et al., 2014; Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015;
Mathew et al., 2012; Pikkemaat et al., 2019; Wu et al., 2019). Personerna hade svårt att känna ett engagemang gällande fysisk aktivitet (Abuelmagd et al., 2019; Burridge et al., 2015;
Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015; Pikkemaat et al., 2019) och upplevde sociala utmaningar i sin vardag som bland annat att berätta för sina vänner om sjukdomen(Carolan et al., 2014; Laranjo et al., 2015; Wu et al., 2019). Goda levnadsvanor och främjande av hälsa innefattades av bland annat minskning av stress samt att följa rekommendationer för kost och fysisk aktivitet (Burridge et al., 2015; Herre et al., 2015; Sebire et al., 2018; Vicente et al., 2019). Vissa kunde uppleva fysisk aktivitet som avkopplande, vilket hade en positiv inverkan och ger hopp om en förbättrad livskvalitet (Sebire et al., 2018). Att identifiera svårigheter och begränsningar samt att underlätta förändringsarbetet för personer med diabetes typ 2 är av stor väsentlighet för att minska riskerna för en förtidig död (Strine et al., 2005) och enligt arbetets resultat blir det tydligt att det krävs en förbättring av dagens hälsofrämjande insatser.
Socio-ekonomiska begränsningar
Ett av bifynden i arbetet var socio-ekonomiska begränsningar. Zimmet och medförfattare (2001) beskriver att livsvillkor har en stor inverkan på utvecklingen av ohälsosamma levnadsvanor och att det finns ett starkt samband mellan livsvillkor och olika beroenden (såsom bland annat tobaksberoende och alkoholberoende). Ekonomi ansågs begränsande (Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015; Vicente et al., 2019) och utifrån egenvårdsteorin av Dorothea Orem beskrivs socioekonomisk-kulturella egenskaper som en del av miljön som människan existerar i utan att kunna isolera sig från (Orem et al., 2001). Dessa socio-ekonomiska begränsningar tolkas således som en bestående negativ inverkan på personernas möjligheter att främja hälsa. Faktorer som sämre ekonomi och att bo i låginkomstländer påvisas ha en negativ inverkan på det hälsofrämjande arbetet. Det är ett bevis på att sjukdomen visat sig öka i många länder på olika inkomstnivåer under de tre senaste decennierna (WHO, 2021). Därför kan en tolkning göras att det finns ett behov av en god/tillräcklig ekonomi för att finansiera sjukdomsrelaterade åtgärder.
Upplevelser av stöd
Ett annat viktigt bifynd till arbetets resultat var hur stöd utifrån inverkar på personers upplevelser av självhantering av sin diabetes typ 2. Professionellt- och socialt stöd samt stöd från familj visade sig spela en viktig roll för hantering av sjukdomen och förändring av levnadsvanor samtidigt som otillräckligt stöd visade sig ha en negativ inverkan (Abuelmagd et
- 19 -
al., 2019; Carolan et al., 2014; Herre et al., 2015; Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015;
Mathew et al., 2012; Pikkemaat et al., 2019; Wu et al., 2019).
Personer med diabetes typ 2 kunde även uppleva att stöd utifrån kunde ge negativ effekt, till exempel när det upplevdes att familj och/eller vänner lade sig i och kommenterade personens självhantering upplevdes det försvårande snarare än gynnsamt (Gardsten et al., 2018; Laranjo et al., 2015; Pikkemaat et al., 2019; Wu et al., 2019). Ibland kunde familjens involvering upplevas som saboterande av hanteringen av sjukdomen eftersom de upplevde att familjen inte ville anpassa sina levnadsvanor utifrån den diabetessjuke personens intresse (Laranjo et al., 2015). Många upplevde att det var gynnsamt att involvera familjen i möten med vården för att på så sätt öka deras kunskap och förståelse för sjukdomens innebörd och vikten av att förändra sina levnadsvanor (Herre et al., 2015). Utifrån dessa upplevelser kan antaganden göras att involvering av familjemedlemmar och/eller andra närstående i vårdmötet sker med fördel för personers egenvårdskapacitet och att detta på så sätt kan leda till främjande av dessa personers hälsa. Detta styrks ytterligare av Edvardsson och medförfattares (2009) beskrivning av effekterna av personcentrerad omvårdnad.
Metoddiskussion
Val av design
Arbetet har en kvalitativ forskningsansats, vilket är metoden att föredra vid undersökning av upplevelser och känslor och ses därför som en styrka i detta arbete. Arbetet har en deskriptiv design vilket innebär att informationen har sammanfattats objektivt utan att ändras eller att egna tolkningar har gjorts. Detta är viktigt när upplevelser och känslor undersöks eftersom egna tolkningar och/eller ändringar kan påverka och helt förändra resultatet (Polit & Beck, 2017).
Val av databaser
För att finna så många relevanta artiklar som möjligt gjordes sökningar i både PubMed och CINAHL. Även om de artiklar som inkluderades i detta arbete enbart har hittats i PubMed, har tillräckligt många sökningar gjorts och en bedömning gjordes att de mest relevanta artiklar som hittats är de artiklar som har inkluderats i arbetet. Sökningar i fler databaser än PubMed och CINAHL, samt utökade sökningar i databasen CINAHL, hade möjligtvis kunnat generera i fler relevanta artiklar och kan således ses som en svaghet i detta arbete.
Val av sökord
Valet av sökord var relevanta för arbetes syfte. Anmärkningsvärt (och en eventuell svaghet) kan dock vara att inga artiklar från sökningar med sökordet ”information” valdes att inkluderas
- 20 -
i detta arbete. Anledningen till detta var dock att mer relevanta artiklar hittades i andra sökningar och inkluderade artiklar belyste ”information” trots avsaknad av sökordet vid databassökningen.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för detta arbete var relevanta för syftet och underlättade sökningen av önskade studier att undersöka. Med tanke på att sökningarna gav många resultat var det rimligt att begränsa sökningarna till artiklar som publicerats inom de senaste tio åren. Att ytterligare begränsa sökningarna till artiklar publicerade de senaste fem åren hade resulterat i färskare data än vissa av de inkluderade artiklarna i arbetet bidrog med, och kan därför anses vara en svaghet.
De exklusionskriterier som användes för detta arbete var även de relevanta, då till exempel diabetes typ 1 inte var av intresse att undersöka. Åldersbegränsningen på personerna som deltagit i studierna var också av relevans, då diabetes typ 2 enligt Strine et al. (2005) generellt diagnostiseras först i vuxen ålder eftersom sjukdomen är en produkt av ohälsosamma levnadsvanor över tid.
Sökresultat
De inkluderande studierna svarade på arbetets syfte vilket gjorde dem relevanta för detta arbete.
Samtliga artiklar var kvalitativa studier, hade genomförts de senaste tio åren och var publicerade mellan år 2012 och 2019. En styrka i detta arbete är den stora utbredningen av länder och världsdelar från vilka arbetets data samlades in, men även om utbredningen av datainsamling var stor så är en svaghet att det blir svårt med överförbarheten av upplevelser i ett nationellt perspektiv. Även om två av artiklarna var utförda i Sverige blir det svårt att överföra resultatet till den svenska sjukvården. Detta är dock inte syftet med en kvalitativ forskningsansats (Polit & Beck, 2017) och påverkar således inte arbetets trovärdighet eller tillförlitlighet.
Kvalitetsanalys
Mallen för kvalitetsgranskningen var en reviderad version av en mall gjord av Forsberg och Wengström (2016), vilken var särskilt utformad för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar varför den lämpade sig väl för detta arbete. Samtliga artiklar var av hög kvalitet utifrån kvalitetsgranskningen vilket kan ses som en styrka för detta arbetes resultat.
Resultatanalys
För att analysera resultatet användes metoden innehållsanalys, d.v.s. att studiernas resultat analyserades genom att de delades upp i mindre bitar för att skapa koder, kategorier och
- 21 -
avslutningsvis teman (Forsberg & Wengström, 2016). Detta underlättade arbetet att framställa ett övergripande resultat av kvalitativa studier, särskilt när det var många studier som skulle analyseras. Resultatanalysen genererade i fyra teman som sedan delades in i 13 kategorier.
Klinisk implikation
Huvudresultatet för detta arbete visade att en majoritet av personerna med diabetes typ 2 upplevde svårigheter att förändra sina levnadsvanor samt att förstå informationen. Detta resultat har således klinisk relevans då det kan bidra till att förbättra sjukvårdens arbete att stödja, handleda och undervisa dessa personer, vilka är några av sjuksköterskans viktiga arbetsuppgifter (Svensk sjuksköterskeförening, 2017; Orem et al., 2001). Även inkludering av familjemedlemmar i möten med vården är av stor klinisk relevans och styrker samtidigt betydelsen av personcentrerad vård (Edvardsson et al., 2009). Med tanke på att upplevelserna varierade finns behov av fortsatt forskning av enskilda individers upplevelser hos personer med diabetes typ 2.
Forskningsetiska överväganden
Samtliga artiklar som användes till det här arbetets resultat var granskade och godkända av en etisk kommitté. Således uppfyllde de kraven för de fyra etiska principerna för forskning på människor (CODEX, i.d.).
Slutsats
Syftet med arbetet var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever information om- samt genomförandet av livsstilsförändringar. Utifrån arbetets resultat blir det tydligt att både anhöriga och professionella behöver mer kunskap om hur man som anhörig kan stödja och motivera personer med diabetes typ 2 genom en ökad förståelse för sjukdomen, samt att personal inom hälso- och sjukvården bör få en ökad medvetenhet om individers behov vilket kan indikera att det är ett ämne för fortsatt framtida forskning. Från ett av bifynden till arbetets syfte framkom det att stöd professionellt, socialt och från familj upplevdes som viktigt och värdefullt för att hantera sitt genomförande av livsstilsförändringar och sjukdomen i sin helhet.
Vissa beskrev positiva upplevelser, som att dela sina erfarenheter med andra med diabetes typ 2, medan andra beskrev svårigheter och begränsningar gällande att upprätthålla en hälsosam kost i sociala sammanhang och höll det hemligt för sina vänner.
Det andra bifyndet till arbetets syfte som framkom var socio-ekonomiska begränsningar, då ekonomi ansågs som en begränsande faktor vilket kunde upplevas påverka valet av hälsofrämjande livsval och tillgänglighet till lämplig vård. Vissa beskrev det som ekonomiskt
- 22 -
begränsande att välja hälsosam kost vilket hade en negativ inverkan på personers självhantering av sjukdomen medan andra var ekonomiskt begränsade i att utföra sin träning.
Individanpassad information och inkludering av familjen i möten med vården är viktigt för att främja egenvårdsarbetet för personer med diabetes typ 2. Det är också viktigt att personer med sämre ekonomi får stöd och hjälp så att de har samma förutsättningar att ta del av lämplig vård för att kunna främja sin hälsa.
Självständighetsdeklaration
Författare Sofi Bladlund och författare Sara Eriksson har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
- 23 -
REFERENSER
Abuelmagd, W., Osman, BB., Håkonsen, H., Jenum, AK. & Toverud, EL. (2019). Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway. Scand J Prim Health Care, 37(3), 345 – 352. doi: 10.1080/02813432.2019.1639911 Burridge, LH., Foster, MM., Donald, M., Zhang, J., Russell, AW. & Jackson, CL. (2015).
Making sense of change: patients' views of diabetes and GP-led integrated diabetes care. Health Expect, 19(1), 74 – 86. doi: 10.1111/hex.12331
Carolan, M., Holman, J. & Ferrari, M. (2014). Experiences of diabetes self-management: a focus group study among Australians with type 2 diabetes. J Clin Nurs, 24(7-8), 1011 – 1023.
doi: 10.1111/jocn.12724
CODEX (i.d.). Regler och riktlinjer för forskning. Uppsala: Uppsala universitet. Hämtad 8 februari, 2021, från https://codex.uu.se/forskning-pa-manniskor/?fbclid=IwAR3o_YgocTP- KkwaBaC2SumyrVfU6r6z8TujlH2fqgbn1geZcbE_xFYBWNU
Diabetesförbundet. (2020a). Den involverade patienten - en myt? Diabetesförbundet. Hämtad 21 januari, 2021, från: https://www.diabetes.se/aktuellt/nyheter/involverade-patienten---en- myt/
Diabetesförbundet. (2020b). Diabetes i siffror. Diabetesförbundet. Hämtad 25 mars, 2021, från: https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-siffror/
Diabetesförbundet. (2020c). Typ 2-diabetes. Diabetesförbundet. Hämtad 1 mars, 2021, från:
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/typ-2/
Edvardsson, D., Ekwall, A., Hällgren Graneheim, U., Meidell, L., Norberg, A., Santamäki Fischer, R., Svanström, M., Törnquist, A. & Wijk, H. (2009). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier (4e uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Gardsten, C., Blomqvist, K., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A. & Olsson, G. (2018).
Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study. J Clin Nurs, 27(19-20), 3666 – 3678.
doi: 10.1111/jocn.14330
- 24 -
Herre, AJ., Graue, M., Kolltveit, BC. & Gjengedal, E. (2015). Experience of knowledge and skills that are essential in self-managing a chronic condition - a focus group study among people with type 2 diabetes. Scand J Caring Sci, 30(2), 382 – 90. doi: 10.1111/scs.12260 International Diabetes Federation. (2020). Managing type 2 diabetes in primary care.
International Diabetes Federation. Hämtad den 19 januari, 2021, från: https://idf.org/our- activities/care-prevention/type-2-
diabetes.html?fbclid=IwAR2yxzLdtFLcBo9g2FeRInjvMOq9LQ9O0Ol5PYqX8gamt9KBoA nHnFV7wxM
Jones, V. & Crowe, M. (2017). How people from ethnic minorities describe their experiences of managing type-2 diabetes mellitus: A qualitative meta-synthesis. Int J Nurs Stud. 76:78-91.
doi: 10.1016/j.ijnurstu.2017.08.016.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Laranjo, L., Neves, AL., Costa, A., Ribeiro, RT., Couto, L. & Sá, AB. (2015). Facilitators, barriers and expectations in the self-management of type 2 diabetes--a qualitative study from Portugal. Eur J Gen Pract, 21(2), 103 – 110. doi: 10.3109/13814788.2014.1000855
Mathew, R., Gucciardi, E., De Melo, M. & Barata, P. (2012). Self-management experiences among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitative analysis. BMC Fam Pract, 19(13), 122. doi: 10.1186/1471-2296-13-122
Orem, D., Taylor, SG. & McLaughline, K. (2001). Nursing: concepts of practice (6e uppl.).
Missouri: Mosby, Inc.
Paterson, B., Thorne, S., Crawford, J. & Tarko, M. (1999). Living with diabetes as a transformational experience. Qual Health Res. 9(6), 786 – 802. doi:
10.1177/104973299129122289. PMID: 10662259.
Pikkemaat, M., Boström, KB. & Strandberg, EL. (2019). "I have got diabetes!" – interviews of patients newly diagnosed with type 2 diabetes. BMC Endocr Disord, 19(1), 53.
doi: 10.1186/s12902-019-0380-5
Polit, D. & Beck, CH. (2017). Nursing Research (10:e uppl.). Wolters Kluwer Health.
Sebire, SJ., Toumpakari, Z., Turner, KM., Cooper, AR., Page, AS., Malpass, A. & Andrews, RC. (2018). "I've made this my lifestyle now": a prospective qualitative study of motivation
