Examensarbete, 15 hp
Examensarbete för Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 hp Vt 2021
NÄR
VÄGLEDNINGSARBETET BYTER ARENA
Studie- och yrkesvägledares upplevelser gällande arbetet med
digital vägledning
Amanda Fasth och Johanna Silfvergren
Sammanfattning
Studien har till syfte att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor upplever digitala förändringar i det faktiska vägledningsarbetet med elever under coronapandemin. Tidigare forskning inom ämnet belyser både det historiska användandet av digital vägledning men även hur den används idag. Den teoretiska
referensram som använts för studien är sociokulturellt perspektiv och
kommunikationsteori. Åtta studie- och yrkesvägledare har intervjuats och därefter har intervjuerna analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. I studiens resultat framkommer det att respondenterna har en gemensam upplevelse gällande det faktiska arbetet med digital vägledning, hur den har påverkats av den digitala vägledningen samt vilka möjligheter och hinder det finns i arbetet med digital vägledning. Respondenternas upplevelse är att tillgängligheten har ökat och att studie- och yrkesvägledningen når både fler elever och föräldrar med hjälp av den digitala vägledningen. Ytterligare en möjlighet med den digitala vägledningen är att elever med psykosocial problematik har blivit lättare att nå och etablera relation med. Ett hinder som respondenterna lyfter är att de pauser som tidigare funnits i samband med förflyttning mellan fysiska möten har försvunnit och till följd av detta får de inte tid att mentalt bearbeta ett möte innan de går in i ett nytt.
Ytterligare ett hinder med den digitala vägledningen är avsaknaden av att kunna avläsa kroppsspråk och sinnesstämning vilket påverkar relationsskapandet.
Nyckelord: Digital vägledning, vägledningsarbete, IKT, interpretativ fenomenologisk analys (IPA).
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställning ... 2
Bakgrund ... 3
Studie- och yrkesvägledningens uppdrag ... 3
Centrala begrepp ... 3
IKT ... 3
Digital vägledning ... 4
Faktiskt vägledningsarbete ... 4
Valkompetens ... 4
Tidigare forskning ... 5
Digital vägledning i ett tidigt skede ... 5
Digital vägledning till följd av coronapandemin ... 6
E-vägledning ... 6
Digitala verktyg/IKT ... 7
Möjligheter och hinder med digital vägledning ... 7
Kvalité på vägledning ... 8
Sammanfattning av tidigare forskning ... 9
Teoretiska utgångspunkter ... 9
Sociokulturellt perspektiv ... 10
Kommunikationsteori ... 10
Tillämpning av teori ... 11
Metod ... 11
Interpretativ fenomenologisk analys ... 11
Urval ... 12
Datainsamling... 13
Bearbetning av analys och data ... 13
Etiska överväganden ... 14
Tillförlitlighet ... 15
Metoddiskussion... 15
Resultat ... 16
Förändrat arbetssätt ... 16
Möjligheter och hinder ... 19
Relationer ... 21
Diskussion ... 23
Hur upplever studie- och yrkesvägledare det förändrade arbetssättet ... 23
Möjligheter och hinder i arbetet med digital vägledning ... 24
Upplevelsen av hur digital vägledning påverkar relationsskapandet ... 25
Slutsats ... 28
Vidare forskning ... 29
Arbetsfördelning... 29
Referenslista ... 30 Bilaga 1. Informationsbrev och samtyckesblankett...
Bilaga 2. Intervjufrågor ...
1
Inledning
Våren 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen WHO att coronaviruset, covid-19 är en pandemi som kommer att drabba hela världen. Till följd av den faktiska
smittspridningen i Sverige utfärdade regeringen förbud och restriktioner gällande det svenska samhället. Bland annat så rekommenderades landets universitet och
gymnasieskolor att under våren 2020 övergå till distansundervisning i syfte att minimera smittspridning. Beroende på smittspridningens utbredning i landet har lokala restriktioner tillämpats till och från gällande när- och distansundervisning på gymnasiet under läsåret 20/21.
Folkhälsomyndigheten (2020) har i en publikation skrivit om pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan. De menar att en omställd undervisning och en ökad skolfrånvaro kan innebära att unga som är i behov av stöd inte tillgodogör sig kunskap eller fullföljer sin utbildning.
De ändrade undervisningsformerna har inneburit stora omställningar för både elever och skolans personal. Även Skolverket (2020) har varnat om att vissa elevgrupper kan drabbas negativt av distansundervisning. Det är inte bara själva undervisningen och elevernas lärande som påverkats utan också studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan.
I en promemoria från Lärarnas Riksförbund (2020) beskrivs hur pandemin påverkar skolans studie- och yrkesvägledning. De menar att pandemin försämrar vägledningen i den svenska skolan eftersom eleverna får sämre förutsättningar och kunskaper inför val av studier och yrkesbana.
Den digitala vägledningen har blivit ett faktum i skolvärlden. Arbetsuppgifter som tidigare helt bedrivits i det fysiska rummet har nu övergått till att under perioder med distansundervisning bedrivas digitalt i virtuella rum. Vägledningsyrket har likt många andra yrken tvingats att anpassa sig under rådande omständigheter. Även om digital vägledning länge har varit erkänd har den inte varit integrerad fullt ut. I samband med studie- och yrkesvägledning har digitala verktyg som informations- och
kommunikationsteknik tidigare främst använts i syfte att sprida information i stället för att främja valkompetens (Vuorinen et al., 2011).
Den tidigare forskningen visar bland annat att den digitala vägledningen härstammar från slutet av 1960-talet (Harris-Bowlsbey & Sampson, 2005). I takt med teknikens utveckling och internets inträde har den digitala vägledningen successivt etablerats och skapat möjligheter oberoende av tid och rum (Tait, 1999). Den tidigare forskningen visar både möjligheter och hinder med digital vägledning, en möjlighet är den ökade
2
tillgängligheten (Offer & Sampson, 1999). Ett hinder är att eleverna har fått sämre möjlighet till valkompetens (Lärarnas Riksförbund, 2020). Det finns en viss förväntan på vägledarens engagemang över att bedriva vägledning digitalt och att vägledarens
inställning till digital vägledning påverkar resultatet (Vuorinen et al., 2011).
Forskning som behandlar användandet av digital vägledning eller digitala verktyg är begränsad. Vår uppfattning är att det saknas forskning som synliggör studie- och yrkesvägledares egna upplevelser gällande det faktiska vägledningsarbetet som sker digitalt. Därför har vi valt att i denna studie lägga fokus på just detta.
Avsikten med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur studie- och
yrkesvägledare på gymnasiet upplever förändringen av hur det faktiska vägledningsarbetet har påverkats i samband med övergången till ett mer digitaliserat arbetssätt under
distansundervisning. Studien ämnar belysa studie- och yrkesvägledares upplevelse, göra deras röster hörda och ge utrymme för vidare diskussion och forskning gällande digitalt vägledningsarbete.
När coronapandemin lättar och gymnasieskolorna återgår till närundervisning är det troligt att de digitala verktygen kommer att finnas kvar och få en mer framträdande roll som ett komplement till den fysiska vägledningen.
Syfte och frågeställning
Coronapandemin har tvingat fram en digital utveckling för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare och sättet att utföra vägledande samtal har förändrats då genomförandet i allt högre grad sker digitalt. Studiens syfte är därför att beskriva och analysera hur åtta studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor upplever digitala förändringar i det faktiska vägledningsarbetet med elever under rådande pandemi. Följande frågeställningar ligger till grund för studien:
Hur upplever studie- och yrkesvägledare det förändrade arbetssättet i samband med digital vägledning?
Vilka möjligheter och hinder upplever studie- och yrkesvägledare i arbetet med digital vägledning?
Hur upplever studie- och yrkesvägledare att digital vägledning påverkar relationsskapandet med eleverna?
3
Bakgrund
I detta avsnitt kommer en bakgrund att presenteras i syfte att öka läsarens förståelse för studie- och yrkesvägledningens uppdrag. Bakgrunden belyser vad styrdokumenten tar upp gällande styrning och vidare förklaras även hur uppdraget kan följas. I avsnittet
presenteras även studiens centrala begrepp.
Studie- och yrkesvägledningens uppdrag
I samband med att utbildningssystemet har blivit allt mer komplext har behovet av studie- och yrkesvägledning blivit allt större. I en rapport från SACO (2019) betonas vikten av en fungerande studie- och yrkesvägledning eftersom den ökar elevernas förutsättningar att kunna göra genomtänkta val relaterade till utbildning och yrke. Alla elever ska få möjlighet till vägledning utifrån sina behov. En väl fungerande studie- och
yrkesvägledning är inte bara av betydelse för eleverna utan även för samhället eftersom väl underbyggda val minskar risken för avhopp och de kostnader som det orsakar (SACO, 2019).
Studie- och yrkesvägledning i Sverige styrs av regleringar i Skollagen, skolförordningar, läroplaner samt i kurs- och ämnesplaner (SKL, 2013). Enligt Skolverkets allmänna råd gällande studie- och yrkesvägledning är syftet med arbetet att ge eleverna de
förutsättningar de behöver för att kunna hantera frågor gällande val av studier och yrken (Skolverket, 2013). Genom vägledningssamtal, undervisning och information tillgodoses elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Ansvar för studie- och yrkesvägledning vilar på hela skolan även om studie- och yrkesvägledaren har en särskild betydelse (Skolverket, 2017).
Studie- och yrkesvägledning kan delas in i två delar, snäv vägledning som omfattar den individuella vägledningen och vid vägledning som omfattar den verksamhet som ger elever färdigheter och förutsättningar att kunna göra genomtänkta studie- och yrkesval (Utbildningsutskottet, 2018).
Centrala begrepp
IKT
Begreppet IKT står för informations- och kommunikationsteknik och används i syfte att betona telekommunikationens roll. IKT används som ett uttryck istället för IT och avser teknik som genom telekommunikationer ger information (Nationalencyklopedin, 2020).
4
I samband med övergången till ett mer digitaliserat informationssamhälle där digitala tjänster och applikationer har fått större utrymme spelar IKT en viktig roll i människors liv. IKT har under de senaste decennierna försett människor med ett brett utbud av kommunikationsmöjligheter. Människor kan kommunicera i realtid med andra oberoende av geografisk placering.
Svenska datatermgruppen menar att IKT till skillnad från IT utgör ett vidare begrepp eftersom även andra medier som telekommunikation, TV och video ingår (Svenska Datatermgruppen, 2021).
Digital vägledning
Digital vägledning även kallad E-karriärvägledning innebär att den sökande och
vägledaren befinner sig på olika geografiska platser. Kommunikationen och interaktionen mellan den sökande och vägledaren, individuellt eller i grupp, sker via digitala verktyg som till exempel via mejl, chatt, telekommunikation eller videosamtal (Lindqvist, 2019).
Faktiskt vägledningsarbete
Skolverket (2013) förklarar begreppet vägledningsarbete som vägledning samt de aktiviteter som skolans personal utvecklar i anslutning till vägledningsarbetet. Olika verktyg kan ge elever möjligheter att synliggöra flera framtidsvägar oberoende av bakgrund och normer i samhället. Vägledningsarbetet handlar om att ge tillgång till valalternativ, ett utbud av utbildningar men också att stötta elever så de får insikter, färdigheter och en grundläggande tillit till sig själva och till andra, vilket sammantaget skapar goda möjligheter att göra välgrundade val. I Skolverkets (2013) allmänna råd lyfts tre olika insatser som bör ingå i en skolverksamhet: vägledningssamtal, undervisning och information. Vägledaren ansvarar för vägledningssamtal medan både lärare och vägledare ansvarar för undervisning. Hela skolan ansvarar för den information som ligger till grund för elevernas val (Skolverket, 2013). I denna studie används begreppet faktiskt
vägledningsarbete och med detta menas vägledarens arbete gällande vägledningssamtal, undervisning samt förmedlande av information.
Valkompetens
Enligt Skolverkets allmänna råd definieras begreppet valkompetens som ett samlingsnamn som omfattar en rad kompetenser vars syfte är att stötta människor som står inför ett beslutsfattande. Valkompetens handlar om att organisera, analysera, samla och
5
sammanställa information om utbildning, yrkesliv och sig själv och de förmågor man har och behöver för att kunna genomföra beslut och övergångar (Skolverket, 2013).
Tidigare forskning
Detta avsnitt redogör för tidigare forskning som illustrerar användandet av digital
vägledning. Den presenterade forskningen belyser digital vägledning från dåtid till nutid, hur den har påverkats av coronapandemin samt E-vägledning. Vidare beskrivs innebörden av IKT samt för- respektive nackdelar med digital vägledning och olika kvalitetsaspekter.
Avsnittet avslutas med en sammanfattning över den tidigare forskningen.
Digital vägledning i ett tidigt skede
I slutet av 1960-talet kom de första datorbaserade vägledningsresurserna. Donald E. Super var en av utvecklarna som stod bakom tekniken. Teoretikern hade en förhoppning om att de sökande på så sätt kunde lära sig grunderna i karriärteorin. Men innovatörerna var före sin tid eftersom dåtidens teknik medförde vissa begränsningar som avsaknad av
datorminne, grafik, ljud och film (Harris-Bowlsbey & Sampson, 2005).
Sampson et al. (1997) fattade tidigt tycke för digitalisering i samband med vägledning och belyste både möjligheter och svårigheter i samband med Internets inträde. E-post, chatt och videokonferenssystem skulle möjliggöra vägledning där icke verbala signaler skulle kunna tolkas. Sampson et al.(1997) menade att vissa sökande troligtvis skulle känna större trygghet i att bli vägledda i hemmiljö med möjlighet att avsluta ett samtal genom att stänga ner datorprogrammet. De svårigheter som Sampson et al. (1997) belyste var
begränsade möjligheter att kunna skapa relation till den sökande, bristande konfidentialitet samt att flertalet sökande saknade digitala resurser och kunskaper kring den teknik som den internetbaserade vägledningen byggde på.
Den digitala vägledningen expanderade, oberoende av tid och rum. Omfattningen och räckvidden av vägledningen ökade radikalt i samband med den tekniska utvecklingen. Tait (1999) menade att vägledningsprocessen skulle kunna fortgå på fler platser än tidigare genom att utmana den traditionella vägledningen.
Offer och Sampson (1999) var av samma inställning då han sammanfattade den digitala vägledningen som en möjlighet att ge mer vägledning till fler människor oftare om den skedde digitalt.
6
Digital vägledning till följd av coronapandemin
Lärarnas Riksförbund (2020) har genomfört en undersökning gällande hur studie- och yrkesvägledning har påverkats under coronapandemin. Gymnasieskolor har behövt ställa om till distansverksamhet under coronapandemin och studie- och yrkesvägledning har i stor utsträckning behövt genomföras digitalt med olika verktyg och plattformar.
Resultatet visar en kraftig ökning av att vägledningsarbetet har bedrivits på distans.
Vägledare och elev har med hjälp av digitala verktyg kopplat upp sig digitalt i realtid.
Undersökningen visar att en av tre studie- och yrkesvägledare upplever att vägledningen har varit omöjlig att genomföra enligt regelmässig planering till följd av pandemin.
Ett stort antal deltagare i undersökningen anser att eleverna har fått sämre möjlighet till valkompetens, att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval eftersom
förutsättningarna har förändrats under coronapandemin. De elever som har drabbats allra mest är nyanlända och elever med särskilda behov.
Flera av deltagarna i undersökning menar att de har fått en högre arbetsbelastning till följd av coronapandemin och att andra arbetsuppgifter som till exempel administration, har tillförts. Vidare så visar resultatet att det finns ett missnöje över hur arbetsgivare hanterat situationen under coronapandemin då direktiven gällande distansarbete eller arbete på plats varit otydliga (Lärarnas Riksförbund, 2020).
E-vägledning
I samband med coronapandemin som har lett till distansundervisning på gymnasiet, har den digitala vägledningen fått allt större utrymme. Digital vägledning, även kallad E- vägledning, äger rum via virtuella kanaler i stället för att mötas fysiskt i ett rum (Lindqvist, 2019). Innan coronapandemin var det vanligt att ungdomar använde sig av digitala verktyg som telefon eller mejl för att komma i kontakt med vägledaren men därefter inleddes en fysisk dialog som kunde betraktas som en vägledningsprocess.
Eleverna fick information om de olika valalternativen och fick möjlighet att jämföra med sina egna förutsättningar för att kunna ta välgrundade beslut gällande studie- och yrkesval.
Det som skiljer sig idag är att de flesta möten har förflyttat sig till en annan miljö, från vägledarens arbetsrum till olika digitala mötesplattformar som till exempel Google Meets, Skype och Teams (Lindqvist, 2019).
Lindqvist (2019) beskriver studie- och yrkesvägledningen som en lärande process, där fokus riktas på lärande istället för att hjälpa eleverna att göra val ”här och nu”. Han menar att syftet bör vara att rusta eleverna med kompetens för att de ska förstå vad som påverkar
7
beslutsfattande, genom att erbjuda olika metoder och aktiviteter. Lindqvist (2019) framhäver att vi befinner oss i en värld där digitalisering genom teknik skapar ökade möjligheter och nya mönster för kommunikation och informationssökning och att studie- och yrkesvägledningen behöver fundera på hur metoder, aktiviteter och arbetssätt kan digitaliseras i syfte att öka elevers väl underbyggda studie- och yrkesval (Lindqvist, 2019).
Digitala verktyg - IKT
Vuorinen et al. (2011) diskuterar sin artikel om hur olika digitala medel i vägledning har utvecklats. Författarna anser att informations- och kommunikationsteknik, IKT förbättrar tillgängligheten för vägledning och att det är nästintill omöjligt att utföra vägledning utan IKT.
Digital vägledning har länge varit erkänd men enligt Vuorinen et al. (2011) har den inte varit integrerad fullt ut. IKT, internet och digitala verktyg inom vägledning har främst använts i syfte att sprida information istället för att främja valkompetens eller ”career management skills”. I användandet av digital vägledning och IKT finns ett stort behov av kontinuerlig fortbildning och stöttning (Vuorinen et al., 2011).
Möjligheter och hinder med digital vägledning
Balke et al. (2017) diskuterar fördelar, utmaningar och möjligheter med digital vägledning. Den ökade tillgängligheten presenteras som en fördel eftersom det ökar möjligheten att få tid för vägledning. Flexibiliteten att kunna anpassa samtalets innehåll ses som en fördel med den digitala vägledningen. Enligt Balke et al. (2017) innebär den digitala vägledningen via telefon mindre fördomar eftersom vägledare och den sökande inte kan se varandra. Vissa sökande har lättare att öppna sig i samband med digital vägledning. De nackdelar som beskrivs i artikeln är att det finns svårigheter med att inte kunna se varandra och att kroppsspråket inte går att avläsa i samband med digital vägledning (Balke et al., 2017).
I Kettunen et al. (2015) artikel framkommer det att det finns en variation av hur studie- och yrkesvägledare upplever användandet av IKT i sitt vägledningsarbete. Det finns både kritiska och positiva röster inom yrkeskåren. Upplevelsen av IKT inom studie- och yrkesvägledning beskrivs som ett sätt att tillhandahålla information, ett verktyg för kommunikation mellan två människor, ett interaktivt arbetsutrymme samt en drivkraft för paradigmskifte och reformer. Kettunen et al. (2015) lyfter fram att detta tyder på att modeller för karriärinterventioner och sättet att uppleva IKT är sammanflätande.
8
När digital vägledning får en större roll i bedrivandet av studie- och yrkesvägledning är det viktigt att utöka och medvetandegöra nya och varierande sätt att använda sig av karriärmodeller och metoder digitalt. Det är angeläget att ge studie- och yrkesvägledare möjligheten att fördjupa sina kunskaper gällande att vägleda digitalt så att deras
kompetens ökar så att de kan känna sig bekväma med det nya tillämpningarna av hur de kan vägleda digitalt (Kettunen et al., 2015).
Kvalité på vägledning
Författarna Hooley och Rice (2019) skriver om svårigheten av att mäta och garantera en god kvalité eftersom det är svårt att bedöma vad kvalitet innebär inom vägledning.
Författarna menar att kvalitet inom vägledning inte är ett neutralt begrepp utan ett politiskt koncept. Den upplevda kvalitén på vägledning kan variera mellan olika parter vilket enligt Hooley och Rice (2019) beror på att kvalité ofta inom servicesammanhang utgör en subjektiv upplevelse.
Det finns vissa metoder som syftar till att skapa en god kvalitet på vägledning som enligt författarna kan få motsatt effekt. I artikeln presenteras ett exempel om kvalitén på
vägledning skulle mätas i antal samtal eller hur många sökande som har fått arbete. Enligt Hooley och Rice (2019) skulle det kunna resultera i att vägledaren ignorerar sökanden som har större behov och är mer tidskrävande, ett beteende som går emot en vägledarens profession.
Vuorinen et al. (2011) framhäver att det finns en viss förväntan på vägledarens engagemang över att bedriva vägledning digitalt. Vägledarens inställning till digital vägledning påverkar resultatet, om en vägledare inte vill använda sig av digitala verktyg i sitt arbete kan det leda till sämre kvalitet (Vuorinen et al., 2011).
För att säkerställa kvalitén på studie- och yrkesvägledning på grundskolan har Skolinspektionen (2013) genomfört en kvalitetsgranskning av 34 grundskolor.
Granskningen visade att det fanns brister i rutiner och system för planering, uppföljning och utvärdering gällande mål för studie- och yrkesvägledning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning visade även att det fanns oklarheter gällande studie- och yrkesvägledning i undervisningen angående hur, när och vem som är ansvarig (Skolinspektionen, 2013).
9
Sammanfattning av tidigare forskning
Den tidigare forskningen visar att digital vägledningen går tillbaka till slutet av 1960-talet.
Även om det fanns vissa tekniska begränsningar så hade Donald E. Super goda förhoppningar om att de datorbaserade vägledningsresurserna skulle öka de sökandes kännedom om karriärteorin (Harris-Bowlsbey & Sampson, 2005). Det fanns både möjligheter och svårigheter relaterade till den digitala vägledningen i samband med internets framfart. En fördel med att bli vägledd i hemmet var att känslan av trygghet kunde öka samtidigt som det var svårt att tolka de icke verbala signaler när vägledningen skedde digitalt (Sampson et al., 1997).
I takt med att tekniken utvecklades expanderade även den digitala vägledningen, det skulle bli möjligt att ge mer vägledning till fler människor (Offer & Sampson, 1999).
I samband med coronapandemin har gymnasieskolor behövt ställa om till
distansverksamhet och studie- och yrkesvägledningen har i stor utsträckning behövt genomföras digitalt med olika verktyg och plattformar, vilket till viss del har påverkat elevernas förutsättningar att kunna göra väl underbyggda val.
Studie- och yrkesvägledningens fokus bör riktas mot lärande istället för att hjälpa eleverna att göra val ”här och nu”(Lindqvist, 2019). Det finns både för- och nackdelar med den digitala vägledningen och även om det finns vissa svårigheter med att mäta kvalitén på studie- och yrkesvägledningen så kan digitaliseringen skapa nya möjligheter att forma metoder och aktiviteter som främjar elevers studie- och yrkesval (Balke et al., 2017).
Vi ser en brist i den tidigare forskningen gällande studie- och yrkesvägledares egna röster och perspektiv gällande det förändrade arbetssättet som har övergått till att ske digitalt. Vi vill med vår studie bidra med en ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledare upplever fenomenet.
Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt presenteras den teoretiska referensram som använts när den insamlade empirin har analyserats. Ett sociokulturellt perspektiv ligger till grund för att synliggöra och tolka studie- och yrkesvägledares upplevelse gällande förändringen av hur det faktiska vägledningsarbetet har påverkats i samband med övergången till ett mer digitaliserat arbetssätt under distansundervisningen där IKT blivit en framträdande artefakt. För att belysa betydelsefulla delar av hur en god kommunikation mellan två parter ska uppstå har vi använt oss av kommunikationsteori.
10
Sociokulturellt perspektiv
Inom det sociokulturella perspektivet ligger fokus på hur miljö, språk och kultur påverkar och formar individen genom samspel. Genom kulturen, den fysiska miljön och de
artefakter den har tillgång till uppfattar människan sin verklighet samtidigt som individen är en aktiv deltagare som påverkar och skapar nya saker. Kulturen representerar en uppsättning av värderingar, kunskaper, idéer och erfarenheter som människan har tillämpat genom att samspela med andra i sin omgivning. Enligt Säljö (2000) påverkar människans livsvillkor och de kulturella artefakterna, hur de samspelar med varandra, människans sociokulturella utveckling.
Begreppet mediering är återkommande inom sociokulturellt perspektiv. Begreppet innebär samverkan mellan kulturella redskap, det vill säga artefakter och människan. För att förstå och agera i omvärlden använder sig människan av olika redskap så kallade artefakter (Dysthe et al., 2012). Säljö (2000) menar att artefakter kan vara såväl fysiska som psykologiska. Till de fysiska artefakterna kan olika former av IKT räknas som bland annat datorer, telekommunikation, video och medier. Till de psykologiska hör språket som är människans främsta artefakt, den hjälper människan att kommunicera med andra. IKT tillhör även de psykologiska artefakterna då det är ett sätt att kommunicera på. Artefakter är de redskap som används för att människan ska kunna utvecklas och utföra mentala funktioner samt kompensera svagheter. Artefakterna har ett samband mellan varandra och ingår inom det kulturella. Artefakterna påverkar människans förmåga att lösa problem samt styra kommunikation mellan människor och att utveckla vårt tänkande. De tillåter oss att upprätthålla olika aktiviteter och genom mediering hur vi uppfattar vår omvärld (Säljö, 2000).
I samband med övergången till ett mer digitaliserat informationssamhälle där digitala tjänster och applikationer har fått större utrymme så är IKT den främsta formen av både fysiska och de psykologiska artefakter som används när digital vägledning sker.
Kommunikationsteori
För att kunna strukturera, beskriva och tolka samspelet i ett samtal kan man använda sig av kommunikationsteorin. Kommunikationsteorin förklarar betydelsefulla delar för att en god kommunikation mellan två parter ska uppstå. Ett budskap skickas ut av sändaren för att tolkas av mottagaren.
I ett digitalt samtal motsvarar de verbala signalerna användandet av ord i tal och skrift och kan vara både neutrala och känslomässigt laddade. Beroende på mottagarens
11
kulturella bakgrund kan de verbala signalerna tolkas på olika sätt. För att minska risken av missförstånd bör sändaren anpassa de verbala signalerna till mottagaren (Maltén, 1998).
Kroppsspråk, ansiktsuttryck, gester, minspel, betoning och röststyrka, tonläge och tempo är exempel på icke verbala signaler som enligt Maltén (1998) kan ses som ett stödspråk till det verbala språket som sändaren använder för att innebörden av de verbala signalerna ska nå fram. När två parter kommunicerar använder de sig av kodning och avkodning.
Sändaren kodar de budskap som sänds ut och mottagaren avkodar och tolkar budskapet.
Olika faktorer påverkar kodning och avkodning som personlighet, sinnesstämning, erfarenheter och attityd. Brist i kommunikationen beror ofta på feltolkning, avkodningen är felaktig. Avsaknaden av icke verbala signaler ökar risken för feltolkning av budskapet (Maltén, 1998).
Tillämpning av teori
Det sociokulturella perspektivet tillsammans med kommunikationsteorin har varit behjälpliga under analysen för att synliggöra respondenternas upplevelse av hur arbetssättet har förändrats och påverkat kommunikationen. Vägledningsarbetet har
förflyttats till att utspela sig med andra typer av fysiska och psykologiska artefakter i form av olika digitala verktyg. Kommunikationsteorin har använts som en förklaringsmodell för att få en fördjupad förståelse för hur studie- och yrkesvägledare beskriver hur
kommunikationen i samband med den digitala vägledningen ser ut, upplevs och har påverkats.
Metod
Metodkapitlet behandlar studiens val av metod, urval, datainsamling, bearbetning av analys och data, etiska överväganden samt en metoddiskussion. Studiens valda metod är Interpretativ fenomenologisk analys. Urvalet av respondenter som gjordes är subjektivt och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer.
Interpretativ fenomenologisk analys
Denna studie har till syfte att analysera hur åtta studie- och yrkesvägledare på fyra olika gymnasieskolor upplever digitala förändringar i det faktiska vägledningsarbetet med elever under rådande pandemi. För att beskriva och analysera har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) som utgår från att undersöka hur människor beskriver upplevelser som haft betydelse för dem och som
12
har påverkat dem. IPA räknas som fenomenologisk då metoden går ut på att förmedla hur människor väljer att beskriva händelser från sina liv (Smith et al., 2009).
Fenomenologin ger verktyg och möjlighet att se saker genom andras ögon. När
intervjuer gjorts kan den fenomenologiska ansatsen användas för att förmedla en persons tolkningar av sina egna upplevelser. Ansatsen används för att framföra respondenternas berättelser så nära originalet som möjligt (Denscombe, 2016).
Forskare som använder sig av IPA antar en dubbel hermeneutik då forskaren
konkretiserar något som respondenten själv försöker förstå sig på. Målet med IPA-studier är inte att generalisera något, tyngdpunkten ligger på själva undersökandet av skillnader och likheter i en mindre grupp. Den gemensamma faktorn för respondenter i IPA-studier är att de upplevelser eller erfarenhet som de berättar är viktiga för dem. Det som kan skilja sig mellan dem är att en eller flera händelser kan upplevas som positiva eller negativa (Smith et al., 2009).
Ett homogent urval kännetecknar ofta IPA-studier till följd av respondenternas
gemensamma faktor som ovan beskrivs. IPA-studiers huvudsakliga syfte är att undersöka vilken betydelse en eller flera händelser har haft för människan samt att undersöka dessa upplevelser i sin rätta natur så som de upplevs och sker (Smith et al., 2009).
Urval
Ett subjektivt urval användes när personerna valdes ut då författarna för studien har kännedom om flera passande personer. Personerna valdes ut eftersom de ansågs kunna bidra med viktiga data som vidare kan berika studiens syfte (Denscombe, 2016).
Vi har avgränsat oss till personer som har varit yrkesverksamma i skolverksamhet som övergått till att bedrivas på distans. Vidare valdes studie- och yrkesvägledare på
gymnasieskolan då det är en av de skolformer som förlagts till att bedrivas på distans eftersom dessa personer i högre grad fått erfara att använda digitala metoder i sitt
vägledningsarbete än studie- och yrkesvägledare i till exempel grundskolan. Åtta studie- och yrkesvägledare som är bosatta runt om i Sverige tackade ja till att delta.
Ett informationsmejl (se bilaga nr 1) med förfrågan om deltagande, innebörden av deltagande samt information om vad studien kommer att handla om skickades ut till de åtta studie- och yrkesvägledare som vi hade kännedom om. För att ge personerna en möjlighet till att förbereda sig så skickades även intervjufrågorna (se bilaga nr 2) med (Smith et al., 2009). I respondentgruppen är fyra studie- och yrkesvägledare verksamma på samma skola med samma huvudman. Två respondenter arbetar på samma skola och har en gemensam huvudman. De övriga två arbetar på olika skolor och har enskilda
13
huvudmän. Dessa åtta studie- och yrkesvägledare har i denna studie försetts med fiktiva namn.
Datainsamling
Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och spelades in via videotelefoniprogrammet Zoom. Intervjuerna utfördes mellan datumen
20 mars till 13 april 2021 och intervjutillfällena varade mellan 30–60 minuter.
Inom kvalitativ forskning anses semistrukturerade intervjuer vara det mest användbara för att intervjuformen är flexibel och ger möjlighet till följdfrågor beroende på
respondenternas svar. Till intervjutillfällena förbereddes en intervjuguide som innehöll alla intervjufrågor, följdfrågor samt en inledning med information gällande
intervjutillfället. Intervjufrågorna utformades utifrån olika teman. Intervjufrågorna testade vi sedan på varandra för att kunna korrigera dem. För att minimera respondenternas upplevelse av stress gavs pauser för att ge dem utrymme att tänka efter innan de gav svar på frågorna. Under själva intervjutillfället så användes även en typ av spegling där intervjuaren upprepade det som respondenten sagt fast med andra ord för att se om upplevelsen uppfattas på rätt sätt innan nästa fråga ställdes (Braun & Clarke, 2013).
Vid intervjutillfällena intog intervjuaren en lyssnande position och samtalet fortlöpte i flytande form där frågor ställdes och besvarades. Frågorna ställdes i ordningsföljd men vid vissa tillfällen frångicks ordningen för att hålla samtalet levande och inte begränsa
respondenten i sina svar (Smith et al., 2009).
Bearbetning av analys och data
Bearbetningen inleddes med att varje intervju lyssnades igenom för att sedan
transkriberas. I kodningsprocessen användes råd hämtade från Smith et al. (2009) om olika steg för att bearbeta och analysera det insamlade materialet. Alla ord som sades i intervjuerna transkriberades utförligt för att komma så nära det respondenten sagt som möjligt. Det kallas semantisk dokumentering (Smith et al., 2009). Därefter lästes intervjuerna igenom ytterligare en gång och noteringar i olika textfärger gjordes i transkriberingen i syfte att sammanfatta innehållet.
Då intervjuinspelningarna är det mest centrala i studien föregicks stor försiktighet med att ändra vad som sagts i intervjun i enlighet med det svenska språket. Respondenternas egna ord för att beskriva sina upplevelser är det som är viktigt att förmedla (Braun &
Clarke, 2013). Kodningsprocessens nästa steg var att genom de tidigare noteringarna hitta gemensamma teman för att urskilja och organisera meningsfulla delar i den insamlade
14
empirin. Detta gjordes genom att notera ett eller flera kodord i marginalen på
transkriberingarna som till exempel förändring, samarbete, problemlösning och stöd från andra. Kodorden parades ihop då flera tangerade att angränsa till varandra. Intervjuerna bröts sedan ner i excerpt för få huvudteman att växa fram. Detta genom att söka efter återkommande teman som svarar upp till studiens syfte. Utifrån excerpter kunde meningsfulla mönster urskiljas.
Nedbrytningen ledde även fram till att kodord från transkriberingen omorganiserades och ur dessa uppkom de teman som presenteras i denna studies resultat. Detta kallas för lingvistiska, konceptuella, deskriptiva kommentarer som är ett sätt att tolka genom IPA (Smith et al., 2009).
Etiska övervägande
Alla respondenter är yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan och är således över 18 år. Den enda personliga uppgiften som avslöjas i studien är att
respondenterna arbetar på gymnasieskola. Då studien ämnar utforska respondenternas upplevelse av att arbeta med digitalt vägledningsarbete så finns inget intresse av andra personliga uppgifter som bostadsort, civil status eller dylikt.
Fiktiva namn har valts ut för att skydda respondenternas identitet vilket informerades om i informationsbrevet som skickades ut vid förfrågan om deltagandet. Vidare ombads deltagarna att besvara förfrågan gällande samtycke om deltagandet genom att skicka ett svar via mejl.
Informationsbrevet innehöll även information gällande vad som förväntades av de som deltar, att deltagandet är frivilligt och att deltagandet kan avslutas när som helst under studiens gång och att materialet då ej kommer att användas och raderas. Vidare
förklarades även hur materialet kommer att användas, förvaras och vilka som kommer att ha tillgång till materialet. Det insamlade materialet behandlas genom hela studien
konfidentiellt och kommer att raderas när studien är godkänd. Intervjuinspelningarna som gjordes via zoom sparades på hårddisk i stället för i en molntjänst för att öka säkerheten.
Till informationsbrevet utformades även en samtyckesblankett gällande behandling av personuppgifter som alla deltagare skrivit under. Detta för att följa EU:s
dataskyddsförordning gällande hantering av personuppgifter (SFS:2018:218).
Alla dessa åtgärder har vidtagits för att gå i linje med Vetenskapsrådets (2017)
forskningsetiska principer gällande information, samtycke, nyttjande och konfidentialitet av material.
15
Tillförlitlighet
Då tyngdpunkten ligger på att lyfta studie- och yrkesvägledarnas upplevda erfarenheter valdes fenomenologi som analysmetod. IPA är lämplig som metod för att undersöka syftet med denna studie och stärker tillförlitligheten.
Det finns olika principer för hur IPA kan uppnå trovärdighet. Dessa är att visa känslighet för miljön där studien utspelar sig genom att behandla den existerande litteraturen men även det material som deltagarna ger. Det är viktigt att man som forskare förstår och tar hänsyn till sitt maktövertag och visar empati.
För en god IPA studie krävs ett antal extrakt från respondenterna, detta för att stötta argumenten som framkommer och ge respondenterna en röst samt tillåta läsare att se hur tolkningen har gjorts. Inom IPA finns även en förväntan över engagemang, känslighet och autencitet mot respondenterna när datainsamling görs men även i samband med analysen (Smith et al., 2009).
Metoddiskussion
Initialt vill vi uppmärksamma att studiens båda författare studerar på Studie- och
yrkesvägledarprogrammet och har erfarenhet av att ha bedrivit vägledningsarbete digitalt både inom ramen för vår utbildning men även på våra arbeten. Vi har således god
kännedom om det digitala vägledningsarbetet. Då vi likt studiens respondenter besitter dessa upplevelser och erfarenheter kan det ha haft en påverkan på vår analys av det respondenterna berättat. Vi ser detta som en stärkande faktor då vår förförståelse inför olika begrepp och verktyg som används underlättar och skapar en tillit då vi är insatta i respondenternas yrkesvärld.
En annan påverkansfaktor som vi har tagit hänsyn till i denna studie är att vi båda har relationer till vissa av respondenterna. För att minimera risken att relationerna skulle påverka oss i intervjusituationen valde vi att intervjua de personer som vi inte hade relation till.
Smith et al. (2009) lyfter vikten av att i IPA-studier gå in på ett så ofärgat sätt som möjligt när fenomen ska studeras. Det minimerar risken att låta tidigare kunskaper, erfarenheter eller åsikter ha en påverkan på tolkningsprocessen av respondenternas berättelser (Smith et al., 2009). För att minska risken för att detta skulle inträffa har vi genom studiens gång haft många diskussioner för att inte låta våra egna tankar och känslor eller åsikter påverka studien. Våra ständiga diskussioner under studien har bidragit till ett positivt och viktigt utbyte av tankar, idéer och lärdomar.
16
Semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod användes i denna studie då det anses vara det mest passande sättet att samla in material på i förhållande till IPA som analysmetod (Smith et al., 2009). De semistrukturerade intervjuerna möjliggjorde att respondenternas egen upplevelse fick stå i centrum samtidigt som det gav en flexibilitet i att de kunde påverka vilken riktning samtalet tog, då vi som intervjuare intog en lyssnande position. I rollen som intervjuare krävdes det en stor uppmärksamhet samt ett engagemang för att kunna navigera och följa upp det respondenterna berättat samt för att kunna
formulera och ställa relevanta följdfrågor.
Smith et als (2009) råd för kodningsprocess användes när vi behandlade vårt
intervjumaterial. Det var tidskrävande och prövande då vi i processen var tvungna att läsa och lyssna på respondenternas berättelser ett flertal gånger. Processen ledde fram till att vi lärde känna materialet mycket väl och har gynnat oss i studiens fortskridande.
Smith et al (2009) lyfter att det inom IPA-studier är eftersträvansvärt att utgå ifrån ett så litet och homogent urval som möjligt. Urvalet kom att bestå av åtta studie- och
yrkesvägledare, av dessa respondenter jobbade fyra av dem under samma huvudman.
Ytterligare två deltagare från respondentgruppen har samma huvudman. Resterande två är anställda av olika huvudmän. Att flera av respondenterna har samma huvudman kan eventuellt ha påverkat studiens utgång och således studiens tillförlitlighet. Men då respondenterna oavsett om de har eller inte har samma huvudman beskriver liknande upplevelser så kan vi endast spekulera ifall att faktorn av att ha samma huvudman har påverkat resultatet. Resultatet skulle eventuellt kunnat ha blivit ett annat om urvalet hade breddats så att ingen av respondenterna haft samma huvudman. Studiens resultat kan därför inte användas för att ge ett övergripande svar på hur det faktiska vägledningsarbetet allmänt upplevs av studie- och yrkesvägledare när det utförs digitalt.
Resultat
I samband med analys av material utifrån intervjuerna med respondenterna Karin, Anna, Aina, Nora, Hanna, Petra, Helga och Wilma har tre olika huvudteman utvecklats. Nedan presenteras i löpande text följande teman; Förändrat arbetssätt, Möjligheter och hinder och Relationer.
Förändrat arbetssätt
Huvudtemat som inleder kapitlet beskriver hur respondenterna upplever miljöombytet att gå från när- till distansundervisning och därmed från fysisk vägledning till digital
17
vägledning. I övergången beskriver respondenterna sina upplevelser kring ledarskap, kompetens, hur samarbetet med kollegor har sett ut, vilka förutsättningar de har fått och vilken betydelse tidigare erfarenhet har haft samt respondenternas bild av arbetsmiljön.
Den samlade bilden av respondenternas upplevelse gällande hur miljöombytet att övergå till digital vägledning, förklaras genom Wilmas uttryck.
För mig är det ju att när jag inte har dom i rummet så blir det ju i det digitala rummet som man träffar ungdomarna istället [...] allting är förlagt till att jag sitter vid datorn och har kontakten för jag menar det är ju samma sak fast på ett annat sätt. (Wilma)
Förändringen gällande arbetssätt tolkas som svår för samtliga respondenterna att verbalisera. Wilmas förklaring synliggör att samma arbetsuppgifter som innan
miljöombytet förväntas utföras men att skillnaden nu är att arbetet sker i ett digitalt rum.
Gällande kontakten med eleverna finns en dubbelhet i Wilmas upplevelse. Wilma ger bilden av att arbetsmiljön är det som har ändrats men arbetsuppgifterna är desamma.
Ytterligare beskrivning av hur arbetsmiljön har upplevts påverka respondenterna ger Karin.
Vi har ju också till stor del suttit hemma vid köksbordet eller hemmavid och det har ju slitit oerhört mycket [...] då tar ju kroppen stryk och det märker man ju av [...] så att
arbetsmiljömässigt så har det vart till sämre att va hemma [...] (Karin)
Karin lyfter att ergonomin i samband med den förändrade arbetsmiljön har påverkat henne negativt. Hon använder uttrycket tagit stryk vid sin beskrivning av hur hon upplever att kroppen mår av att ha arbetat hemmavid. Tagit stryk kan härledas till att kroppen utsätts för smärta. Ett sätt att tolka respondenternas beskrivningar gällande arbetsmiljö är att miljöombytet har lett till att de ergonomiska förutsättningarna har förändrats till det sämre.
Vidare beskriver respondenterna hur de upplevt en förändring av ledarskapet i samband med det förändrade arbetssättet. Den gemensamma bilden som framkommer är att ledarskapet beskrivs som bristfälligt.
Vi hade en ny chef när det här drog igång och hon kände ju inte till vägledning innan överhuvudtaget så att och vi var ju också lite bambi på hal is eftersom att ingen av oss hade jobbat digitalt tidigare. Så vi har ju lärt oss med learning by doing så att säga det här är ju någonting som man har fått arbeta sig fram och testa sig fram med. Alla kände till begreppet men inte hur man skulle göra.[...] Vi har ju inte fått några verktyg, vi har ju liksom inte fått någon utbildning i digital vägledning utan från en dag till en annan blev vi inslängda i att nu är det de här ni ska göra. Ja men hur då? Det var ju ingen som lärde oss. Utan vi har ju fått testa och pröva oss fram till att göra såna här saker. (Karin)
18
Karin använder uttrycket bambi på hal is för att beskriva sin upplevelse av övergången till digitalt vägledningsarbete, både i bemärkelse av sin egen, sin arbetsgrupps och sin chefs förmåga och erfarenhet av att arbeta med digital vägledning tidigare. Uttrycket går att hänvisa till en förklaring att stå inför något helt nytt, att vara nybörjare. Att ge sig ut på hal is och inte veta om isen kommer att bära eller att brista vilket kan härledas till en undran över om man kommer att klara av det eller inte.
Av denna beskrivning går att urskilja en exemplifiering av en gemensam upplevelse bland respondenterna, av att alla var nybörjare utan kunskap och att de på egenhand har fått lära sig hur de ska utveckla förmågor att kunna arbeta med digital vägledning. Det finns en frustration bland respondenterna i att inte få stöd och hjälp i form av
kompetensutveckling och verktyg. Det går även att uttolka att respondenterna gemensamt bär på upplevelsen av att det finns en outtalad förväntning på att de själva ska lösa
situationen och hantera sina uppdrag som studie och yrkesvägledare.
Nedan förklarar Petra att det inte funnits något uttalat kollegialt samarbete, gällande hur arbetet med den digitala vägledningen kunde ha strukturerats.
Jag kan inte säga att vi har jättebra samarbete [..] men jag kan ringa en av dom och säga åå nej hjälp hur gör jag nu [...] men vi har inte satt oss ner och skapat oss ett koncept och sådär.
(Petra)
Petras upplevelse av att inte ha något samarbete med kollegorna och beskrivningen av att inte fått möjlighet att ha suttit ner och skapat ett koncept indikerar på en avsaknad av ett samarbete där kollegorna gemensamt kunnat utforma ett sätt att hantera det nya
arbetssättet med digitala vägledning. Petra beskriver dock upplevelsen av att hon alltid har kunnat vända sig till kollegorna för att få stöd om hon inte vet hur något fungerar.
Vidare synliggör respondenterna att det förändrade arbetssättet har varit utmanande och att erfarenheten av att arbeta med digitala verktyg tidigare har spelat en betydande roll.
Det har varit en utmaning och sätta sig in i det här. Jag tänker det tekniska [...]
Jag tycker det är skönt att ha fungerat så pass bra som det har gjort [...] Men alltså mitt råd är väl egentligen keep it simpel [...]känn in, vad är det som skulle behövas här? (Aina)
Ainas beskrivning ger en bild av att övergången till det nya arbetssättet har innehållit nya tekniska moment som har varit prövande. Det går att utläsa att hon upplevt en osäkerhet och tvivel inför sina förmågor att hantera de nya tekniska momenten men att hon ändå har lyckats klara av det och att hennes sätt att lösa de tekniska utmaningarna har fungerat.
19
Vidare ger hon rådet till andra som står inför samma utmaning att göra det enkelt och att känna in vad som behövs i stunden.
Det går att tolka Ainas beskrivning som att hon vill uppmuntra andra till att inte ställa för höga krav på sig själva gällande det nya arbetssättet med digital vägledning. Att hålla arbetet på en enkel nivå och på så sätt underlätta arbetet, att försöka urskilja vilket behov som finns i varje moment genom att använda sig av sin känsla och lita på sin egen förmåga.
Möjligheter och hinder
Detta tema har sin utgångspunkt i studie- och yrkesvägledarnas beskrivning av hur de upplever sin arbetsvardag och tillgänglighet under övergången från fysisk vägledning till digital vägledning.
Av respondenternas berättelser belyses att den digitala vägledningen kommer med både möjligheter och hinder. Det respondenterna upplever som en möjlighet är den ökade tillgänglighet eftersom de hinner delta på fler möten då de inte behöver lägga tid på att förflytta sig. De lyfter även möjligheten att den digitala vägledningen har lett till att fler föräldrar har möjlighet att vara delaktiga vid möten, då de inte behöver förflytta sig till skolan.
Hinder som beskrivs av respondenterna är att ställtid som funnits tack vare
transportsträckorna mellan möten har försvunnit vilket vi tolkar har lett till känslan av en otillgänglighet. De beskriver en gemensam upplevelse av att de mentalt inte hinner att bearbeta ett möte förrän de befinner sig i ett nytt.
[...] man kan nu gå i och ur möten utan fysisk förflyttning och ibland hänger jag inte mentalt
med [...] Du hinner liksom aldrig stänga ner och starta upp för att det går liksom på ett knapptryck så är man i nästa [...] ingen transportsträcka i mellan [...] och rensa hjärnan och vara på noll och in i nästa med ett öppet sinne, fast man liksom egentligen processar det man egentligen just var i. (Anna)
Annas beskrivning ger en bild av att det finns en avsaknad av tid mellan möten. Tidigare har hon haft möjlighet att kunna återhämta sig och förbereda sig inför nästkommande möte under tiden som hon fysiskt har förflyttat sig. En effektivisering har uppstått och respondenterna upplever att de kan medverka vid fler möten men att de inte är tillgängliga och närvarande vid mötet då de inte hunnit processa vad som hänt innan de behöver gå in i nästa möte. Upplevelse av trötthet och otillgänglighet, att kunna vara mer tillgänglig men att bli otillgänglig för att man inte hinner med att hämta hem sig själv mellan möten.
20
Inom ramen för tillgänglighet beskriver respondentgruppen vidare en kluven upplevelse när de beskriver hur det är att möta elever som befinner sig i sin hemmiljö på följande sätt.
Ibland så kan det till och med kännas som en fördel för eleven sitter ju hemma i sin trygga miljö. Det är också lättare att få till tider [...] Jag skulle nästan kunna säga att det blir lite mer personligt via ett meet. (Aina)
Aina beskriver att hon kommer eleven närmre när hen får ha möten i sin hemmiljö. På grund av tryggheten i hemmet blir eleven mer tillgänglig. Hon upplever att eleverna är i en trygg miljö och att de då har lättare att slappna av och våga dela med sig av personliga saker som gör att hon kommer dem närmare. Detta kan tolkas som att upplevelsen är att elever i skolmiljö kan vara svårare att nå på ett personligt plan till följd av att hen befinner sig i en miljö som inte känns lika trygg som hemmiljön. Hon fortsätter även att beskriva att hon upplever att när eleven har möjlighet att ha möten hemifrån så har det bidragit till att det är lättare att få till mötestider med elever. Aina fortsätter att beskriva en fördel med att ha övergått till digital vägledning.
[...] Ja, men den geografiska fördelen med att föräldrar kan vara med från sina jobb [...] I skolan så kanske det blir att de hamnar på varsin sida om ett bord eller så där. Här sitter de ofta ganska tätt ihop liksom och delar det här. (Aina)
Ainas beskrivning ger en bild av att den digitala vägledningen underlättar för föräldrarna att kunna delta. Detta för att de nu inte behöver förflytta sig från sina arbeten till skolan där de tidigare ägt rum. Vidare beskriver hon att de digitala mötena bidrar till
tillgänglighet för föräldrar och elever då förälder och elev kommer varandra närmre fysiskt när de sitter tillsammans framför en och samma dator, och att detta leder till upplevelsen av att de delar den här stunden tillsammans. Vid de fysiska mötena skapas inte denna fysiska närhet utan då sitter ofta förälder och elev med ett bord emellan vilket kan tolkas som att Ainas upplevelse är att elev och förälder skiljs åt fysiskt och att en distans skapas och således en otillgänglighet för samtliga. Vidare beskriver Hanna ett digitalt vägledningsmöte med en elev som avbryts till följd av att en förälder dyker upp.
Nån gång så har jag velat träffa en elev själv så slide-ar pappan in i samtalet. Asså så att det slutade med att jag sa nä men vet du vad vi ska ses på skolan [...] För att vi inledde själva och då fick han ju prata lite grann även om att jag inte såg han så sa han iallafall lite medans eh sen slide-a föräldern in och plötsligt så helt plötsligt så hade han gått sin väg, eleven. (Hanna)
21
Hanna upplevde att eleven i början av samtalet när de var själva vågat att prata men sen när pappan dök upp slöt sig och till och med gick för att inte behöva fortsätta samtalet i förälderns närvaro. Miljön, med tillgängliga föräldrar gör att eleven blir otillgänglig då förälderns närvaro stör. Vidare beskriver Hanna hur hon erbjuder eleven att ses i ett fysiskt möte på skolan istället. Att eleven befann sig i sin hemmiljö när det digitala mötet tog vid kan tolkas som ett moment som stör eleven och gör att hen väljer att lämna mötet när föräldern kommer in.
Det går ytterligare att applicera tolkningen av att alla elever inte är trygga i sin hemmiljö eller inför sina föräldrar och att detta kan påverka elevens känsla av att ha
vägledningssamtal. Av respondenternas berättelser går det uttolka att en påverkan i interaktionen mellan studie- och yrkesvägledare och elev sker när samtalet förflyttats till att ske digitalt. En förändring som upplevs på skilda sätt av respondenterna som skapar både tillgänglighet och otillgänglighet.
Relationer
I det här temat beskriver respondenterna hur övergången från fysisk vägledning till digital vägledning har påverkat relationerna till eleverna. Interaktionen beskrivs påverkas av att inte kunna mötas i det fysiska rummet eftersom att alla sinnen inte kan användas för att läsa av kroppsspråk, reaktioner och respons.
Något som de alla lyfter som en svårighet av att vägledningen sker digitalt är förmågan att säkerställa att eleverna tar till sig förmedlad information både i snäv och vid
vägledning.
[...] det är svårare att uppfatta små alltså ändringar i hur man rör sig, att det är mer utmaning i ett digitalt möte, ser man inte varandra så är det ju ännu svårare att få in hela bilden. Att se det som inte sägs, är man dessutom i någon chattform så har man det inte alls knappt, skulle jag säga. (Nora)
Nora upplever att det är en större utmaning att läsa av eleverna när vägledningen sker digitalt eftersom att hon inte kan använda sig av alla sina sinnen. Hon tar även upp att det skiljer sig till följd av vilken typ av digitalt verktyg som används för att kommunicera med eleverna. Är det via ett chattforum så minskar möjligheten ytterligare att kunna tolka eleverna och på så sätt säkerställa att budskapet når fram och förstås. Nora uttrycker att se det som inte sägs vilket kan tolkas som att hon inte kan läsa av elevernas kroppsspråk i samband med den digitala vägledningen och således inte kan uppmuntra elever som inte har orden i stunden att våga ta talutrymme och ställa de frågor som de bär på eller uttrycka
22
sin mening. Karins beskrivning belyser ytterligare betydelsen av att kunna använda sina sinnen och avläsa kroppsspråk.
[...] Att kunna avläsa kroppsspråk att kunna se in i ögonen att man har det här mötet det finns ju ingenting som slår det när man har det i rummet och du kan aldrig få det när du sitter på distans det blir inte samma sak. [...] man känner sig otillräcklig man vet ju inte gick det här hem har dom greppat vad jag har sagt? [...] många ställer inga frågor i alla fall inte under tiden. Kamran har dom ju av du ser ju ingenting, du får ju ingen feedback du får inga nickningar [...] (Karin)
Karin ger en bild av hur hon upplever skillnaden mellan digital och fysisk vägledning.
Hon föredrar att möta eleverna fysiskt, när hon inte får möjlighet till det så uppkommer en känsla av otillräcklighet. Otillräckligheten grundar sig i att hon inte kan använda sig av sina sinnen för att läsa av kroppsspråk, vilket även Nora beskriver. Karin betonar även att känslan av otillräcklighet uppstår till följd av att hon inte får samma respons i form av ögonkontakt eller kroppsspråk av eleverna när vägledningen sker digitalt. Har eleverna dessutom kameran avstängd i samband med vid vägledning så förstärks upplevelsen av att inte veta ifall de har tagit till sig av budskapet som förmedlats. Även Annas upplevelse beskriver vikten av att tolka signaler och vilken betydelse det har för relationer.
[...] så fort man har gruppvägledning digitalt och inte ser dem så har man inte koll. Man vet inte vem som tycker vad man kan inte läsa av gruppen [...] alla de här signalerna på
kroppsspråk och sånt här det försvinner [...] Man skapar en viss relation men inte på den här tillitsnivån. (Anna)
Av Annas beskrivning förstärks ytterligare respondenternas upplevelse att när man inte kan se eleverna så tappar man kontakten. Upplevelsen är att relationsskapandet påverkas och förändras. Det går att tolka det som att en viktig faktor för att tillit ska kunna skapas är det fysiska mötet. Att med sina sinnen kunna avläsa kroppsspråk och bilda förståelse i interaktioner. Det är ett inslag som försvinner när vägledningen sker digitalt.
En målgrupp som däremot upplevs vara lättare att nå och kommunicera med digitalt är elever med psykosocial problematik, här kan frånvaron av fysisk närvaro bidra till en möjlighet att skapa en relation. Respondenternas upplevelse är att för elever som har någon form av psykosocial problematik kan digital vägledning vara fördelaktig. Mötet blir mer avskärmat och på deras villkor.
Men sen tänker jag på elever som har svårt att komma till skolan. Vi har en del elever som är i autismspektrat eller som har social fobi eller överhuvudtaget väldigt stresskänsliga. Och de tror jag kan må bra av och ha sina meet hemifrån. Nu vet vi ju att vi kan det. (Aina)
23
Av Ainas bild blir det tydligt att den digitala vägledningen bidragit med den positiva faktorn att elever som tidigare inte kunnat nås av vägledning nu kan det. Deras behov för att känna sig trygga i väglednings sammanhang har tidigare inte kunnat bemötas men tack vare den digitala vägledningen så skapas möjlighet till att en relation kan skapas.
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta studie och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor upplever digitala förändringar i det faktiska vägledningsarbetet med elever under rådande pandemi. Resultatdiskussionen ämnar väva samman respondenternas röster med ovanstående teorier och tidigare forskning och således utmynna i ett
besvarande av studiens frågeställningar. Detta kan således bidra till en ökad förståelse för studie- och yrkesvägledares upplevelse gällande digital vägledning i det faktiska
vägledningsarbetet.
Hur upplever studie- och yrkesvägledare det förändrade arbetssättet i samband med digital vägledning?
Respondenterna delar en gemensam upplevelse av att ledarskapet och arbetsmiljön har förändrats när arbetssättet ändrats till att ske digitalt. Ledarskapet och den upplevda arbetsmiljön tolkas av oss som bristfälligt då respondenterna beskriver att de inte fått något stöd i att hantera förändringen. Vi tolkar det som att det finns en frustration i respondenternas berättelse över att inte få ett stöd från chefer utan att de istället enbart förväntades hantera situationen. Den tidigare undersökningar belyser att det finns ett missnöje över hur arbetsgivare har hanterat situationen under coronapandemin eftersom direktiven gällande distansarbete har varit otydliga (Lärarnas Riksförbund, 2020) något som också bekräftas av denna studie.
Ledarskapet och den upplevda arbetsmiljön ses som bristfälligt då respondenterna beskriver att de inte fått något stöd i att hantera förändringen. Vi tolkar det som att det finns en frustration i respondenternas berättelse över att inte få ett stöd från chefer utan att de i stället enbart förväntades hantera situationen.
Den tidigare forskningen visar att när digital vägledning får en större roll i bedrivandet av studie- och yrkesvägledning är det viktigt att utöka och medvetandegöra nya och
varierande sätt att använda sig av karriärmodeller och metoder digitalt.
Kettunen et al. (2015) menar att det är angeläget att ge studie- och yrkesvägledare möjligheten att fördjupa sina kunskaper gällande att vägleda digitalt så att deras
24
kompetens ökar så att de kan känna sig bekväma med det nya tillämpningarna av hur de kan vägleda digitalt (Kettunen et al., 2015). Vourinen et al. (2011) framhåller att det finns ett stort behov av kontinuerlig fortbildning och stöttning avseende användandet av digital vägledning och IKT. Flera av respondenterna i den här studien beskriver att de hade önskat få utbildning i hur man kan arbeta med vägledning digitalt och att de från en dag till en annan förväntades att hantera sina uppdrag med bristfällig kunskap om de digitala verktyg som skulle användas.
Vuorinen et al. (2011) framhäver i sin forskning gällande hur vägledarens inställning till digital vägledning påverkar resultatet på kvalitén (Vuorinen et al., 2011). Den digitala vägledningen beskrivs av flera respondenter i denna studie som en utmaning då ingen i respondentgruppen innan pandemin använt sig av digitala verktyg i samband med vägledningssamtal. Vi tolkar att frustrationen skapar en ovilja att använda sig av digital vägledning i samband med samtal vilket kan påverka kvalitén på vägledningen.
Respondentgruppen beskriver en samlad bild av hur de upplever samarbetet med kollegor. De beskriver att det inte har funnits något uttalat kollegialt samarbete gällande hur den digitala vägledningen kan struktureras och bedrivas. Den tidigare forskningen framhåller att när vi befinner oss i en värld där digitalisering genom teknik skapar ökade möjligheter och nya mönster för kommunikation och informationssökning, att studie- och yrkesvägledningen behöver fundera på hur metoder, aktiviteter och arbetssätt kan
digitaliseras i syfte att öka elevers väl underbyggda studie- och yrkesval (Lindqvist, 2019).
Utifrån respondenternas upplevelse har vi tolkat att det finns en avsaknad av att
gemensamt få utforma och hantera det nya arbetssättet med den digitala vägledningen. Det finns en underton av ensamhet och utelämnande i respondenternas berättelse, vilket vi tolkar som att förändringen av arbetssättet har påverkat det kollegiala erfarenhetsutbytet då det inte har prioriterats eftersom att tiden inte har funnits.
Möjligheter och hinder i arbetet med digital vägledning
Den upplevelse som respondenterna förmedlar gällande vad de ser som möjligheter med den digitala vägledningen är att de kunnat delta vid fler möten då de inte längre behöver använda tid för att transportera sig mellan olika fysiska platser för att delta och på så vis skapar det möjligheter att nå fler elever med vägledning. Att mötena sker digitalt
underlättar även för föräldrar att delta då dem inte behöver ta ledigt från arbete och ta sig till skolan för att medverka.
I likhet med tidigare forskning som visar att digital vägledning möjliggör att vägledning kan ske oberoende av geografisk placering och på så sätt bli mer flexibel och nå fler
25
människor (Offer & Sampson, 1999; Tait, 1999) är den främsta fördelen enligt respondenterna att den digitala vägledningen gör dem mer tillgängliga.
Ett hinder som respondenterna upplever med den digitala vägledningen är att i och med att transportsträckor mellan möten har försvunnit så ges inget utrymme till ställtid, att kunna bearbeta tidigare möte mentalt innan det är dags för nästa. Vi tolkar det som att respondenterna beskriver att digitaliseringen lett fram till att studie- och yrkesvägledare fått ett ökat krav av att vara mer flexibla med sin tillgänglighet och att arbetsbelastningen ökat då dem hinner delta i fler möten. Lärarnas Riksförbund (2020) lyfter att studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter har förändrats och att arbetsbelastningen har ökat till följd av digitaliseringen som skett i samband med coronapandemin.
I den undersökning som Lärarnas Riksförbund (2020) gjort synliggörs att elever med särskilda behov beskrivs som en av de grupper som drabbats hårdast. Dessa elever beskrivs få sämre möjlighet att bygga upp sin valkompetens till följd av övergången till digital vägledning vilket på sikt leder till svårigheter för dem att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Till skillnad från denna LR:s (2020) undersökning menar
respondenterna i denna studie att digital vägledning kan gynna elever med psykosociala svårigheter eller diagnoser. Den digitala vägledningen upplevs ha bidragit till att studie- och yrkesvägledare har lyckats skapa kontakt och relationer med de elever som har
psykosociala svårigheter eller diagnoser. Respondenterna beskriver att elever som tidigare har varit svåra att nå på grund av skolfrånvaro eller som är obekväma att delta vid fysiska vägledningssamtal är lättare att nå. Detta tolkar vi som att dessa elever upplevs vara mer bekväma av att få ha samtal digitalt och att detta leder till en ökad möjlighet till
valkompetens.
Upplevelsen av hur digital vägledning påverkar relationsskapandet
Respondentgruppen förmedlar en gemensam bild gällande hur det faktiska
vägledningsarbetet har påverkats av den digitala vägledningen. De upplever att den digitala vägledningen har påverkat relationen till eleverna. I den digitala vägledningen ges inte samma möjlighet att interagera med eleverna då kroppsspråk, reaktioner och respons är svårt att avläsa när vägledning ges digitalt. Detta kan tolkas utifrån det sociokulturella perspektivet, hur artefakter påverkar människors förmåga att kommunicera med andra människor. IKT är den främsta formen av både fysiska och psykologiska artefakter när digital vägledning sker (Säljö, 2000).
