SKF -koncernen

Innehåll

1 Verksamheten i sammandrag 3 SKF-koncernen

3 Koncernöversikt 11 Rullningslager 17 stålprodukter 19 Skärande verktyg 20 Övriga produkter 23 Moderbolaget 23 Nyemission

24 Förslag till vinstdisposition 24 Revisionsberättelse

25 Bildsidor

29 Bokslut koncernen 29 Resultaträkning 30 Balansräkning 31 Finansieringsanalys 32 Utveckling 1974-80 33 Bokslut moderbolaget 33 Resultaträkning 34 Balansräkning 35 Finansieringsanalys

36 Kommentarer till boksluten 44 Koncernens organisation

45 Styrelse, revisorer och koncernledning 46 Koncerndata

52 Aktier, aktieägare

SKF:s speciella lijullagerenhet (hub unit)för person- bilar serietillverkas vid Airasca-fabriken i Italien.

Omslagets framsida visar innerringar som just genomgått härdningsoperationen. På baksidan är de färdigbearbetade ytterringarna, med sin kvadratiska fläns för fastsättning i chassit, på väg mot hopsätt-

ningsstationen på tillverkningslinjen.

Foto: Toivo Steen, som också svarat för originalen till bildsidorna inuti.

Outtagna fondaktier

Som framgått av meddelande i pressen under juni 1980 anmodas aktieägare som inte utnyttjat

sin rätt till nya aktier i SKF:s fondemissioner åren 1950, 1955, 1960, 1965, 1974 och 1975 att göra anspråk på dessa senast den l juli 1981 hos Skandinaviska Enskilda Banken, Emissionsav- delningen, 405 04 Göteborg. Efter detta datum kommer kvarvarande fondaktier att säljas ge- nom fondkommissionär på sätt som anges i 4:e kap. § 17 aktiebolagslagen. Likviden med av- drag för kostnaderna får försäljningen kan där-

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristine- dal, Byfogdegatan 2, Göteborg, fredagen den 22 maj 1981, kl. 15.30.

Aktieägare som önskar delta i bolagsstäm- man skall anmäla sig till styrelsen under adress AB SKF, 415 50 Göteborg, senast kl. 12.00 måndagen den 18 maj. Vid anmälan, som helst bör vara skriftlig men kan ske per tel. 031/ 37 18 52 eller 031/37 10 00, uppges namn, ad- ress, telefon- och personnummer samt registre- rat aktieinnehav.

Före bolagsstämman kommer stämmodeha- garna att beredas tillfälle att bese SKF:s anlägg-

ningar. Anmälan till visningen som börjar kl.

13.00 kan ske per telefon enligt ovan.

För rätt att delta i bolagsstämman fordras förutom anmälan till styrelsen att aktieägaren är registrerad i den av Värdepapperscentralen VPC ABforda aktieboken tisdagen den 12 maj.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregi- strerade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna delta i bo- lagsstämman. Sådan om registrering skall vara verkställd senast tisdagen den 12 maj.

Utbetalning av utdein!ng

Som avstämningsdag för rätt till utdelning kom- mer den 26 maj att föreslås. Om bolagsstämman beslutar enligt detta forslag beräknas utdelning komma att utsändas av VPC den 3 juni till dem som på avstämningsdagen är införda i aktie- boken eller i den förteckning över panthavare m .fl. som förs i anslutning till denna.

Aktieägare som ändrat adress uppmanas meddela förändringen till Värdepapperscentra- len VPC AB, Box 7444, 103 91 Stockholm, i god tid före avstämningsdagen för att underlätta utdelningsredovisningen. Adressuppgifterna är föråldrade eller på annat sätt bristfälliga för de aktieägare som erhållit denna verksamhets- berättelse genom eftersändning.

SKF -koncernen

Verksamheten i sammandrag

Belopp i mkr där ej annat anges Koncernen

Försäljning ... . varav i Sverige ... . Rörelseresultat efter avskrivningar ...•...•..

i procent av försäljningen . . . . ... .

Resultat före kursdifferenser, extraordinära poster,

bokslutsdispositioner och skatter . . ... . i procent av försäljningen ... . Nettoresultat ... . Investeringar i anläggningar ... . varav i Sverige ... ... .... . Avskrivningar enligt plan . . . • . . . ... . Medelantal anställda ... ... . varav i Sverige ... . Löner och lönebikostnader . . • . . . . ... . varav i Sverige . . . . ... . Försäljning per anställd, tkr . . . • . . . . . .. ... . Räntabilitet, procent . . . . . . . . . . ... . Omräknat resultat i kronor per aktie i moderbolaget .•....

Moderbolaget

Utdelning totalt (för 1980 enligt förslag) ...•.... Utdelning i kronor per aktie (för 1980 enligt förslag) ... .

1980 12.512 940 1.393 11,1 953 7,6 447 492 131 454 53.026 9.708 5.204 1.245 236 11,0 27:80

126 7:00

För- ändring 1979 procent 11.062 + 13

780 + 21

876 + 59

7,9

475 +101 4,3

138 +224

407 + 21 88 + 49

465 2

53.994 2

9.919 2

4.830 + 8

1.161 + 7

205 + 15 7,2

14:15

108 6:00

RIV-SKF.·s fabrik i Cassino i Syditalien firar i år sitt 25-årsjubileum. Anläggningarna har moderniserats och specialiserats i anslutning till samordningen av SKF:s europeiska lagertillverkning. Den domineran- de produkten är spårkullager med upp till42 mm ytterdiameter. En stor del av produktionen används i hushållsapparater.

Tillverkningslinjerna har stort inslag av Lidköping- tillverkade modulmaskiner (ovan) och de SKF-ut- veck/ade hopsättningsstationerna (till höger) är au- tomatiserade. l varje tillverkningslinje vid Cassino- fabriken görs inemot 5 miljoner lager om året.

Koncernöversikt

SKF-koncernen fördubblade 1980 för andra året i rad sitt resultat före kursdifferenser, till 953 miljoner kronor från 475 miljoner ett år tidi- gare. Ställt mot 12.512 mkr i nettoförsäljning, en ökning med 13 % , innebar detta att vinstmarginalen förbättrades till 7 ,6% från 4,3% .

På hela det arbetande kapitalet i koncernen uppnåddes av avkastning av 11,0 % mot 7,2% närmast föregående år. Koncernen kom därmed närmare sitt räntabilitetsmål, som satts till tre procent över inflatio- nen. Den sammanvägda inflationen på SKF:s huvudmarknader var för året 12%.

Resultatförstärkningen åstadkoms inom rullningslagerrörelsen, som väl tillvaratog förutsättningarna på en mera investeringsvillig m·ark- nad. Vinstutvecklingen försvagades för specialstål och skärande verktyg. Gruppen övriga produkter fortsatte sin resultatförbättring.

Ko ncemens rr _{orsa Jnmg} ··r ·

itmisk skala Logar

A

l

j

j, P

[l

l '

_{.. _ !l l L} ^1:

(C:., ~,,

III ¹

•

;... ,J

A

^~

....

^liii

l :

~ ·~

1-;

Mkr 13000 12000 11000 10000 9000 8000

7000

6000

4000

rtll 'l

^{l. :.} 3000

1965 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80

Resultat och utdelning per aktie

Kronor

---~

3

Koncernöversikt

Resultat

Förbättringen i räntabilitet 1980 berodde dels på att rörelsemarginalen steg, dels på att kapitalba- sen omsattes med högre hastighet.

Rörelseresultatet efter avskrivningar med tillägg av utdelnings- och ränteintäkter uppgick till 1.546 miljoner kronor järnfort med 968 mkr 1979. Dettaresultat skall relateras till den sam- manlagda koncernförsäljningen av 12.512 mkr som ett år tidigare motsvarades a v 11.062 mkr.

Rörelsemarginalen steg därmed från 8,8% till 12,4%.

Omsättningshastigheten är ett uttryck för förhållandet mellan total försäljning och genom- snittet av det kapital varmed koncernen arbetat under året. För 1980 representerade koncernens försäljningssumma 89% av det genomsnittliga värdet av alla tillgångar på balansräkningen mot 82% ett år tidigare.

Den 1980 uppnådda räntabiliteten på 11,0%

bestod alltså i en till 12,4% förstärkt rörelse- marginal multiplicerad med 0,89 för kapitalom- sättningen. SKF söker åstadkomma en avkast- ning som överstiger inflationen. Detta förutsät- ter att kapitalanvändningen ytterligare effektivi- seras så att marginalförbättringen genom pris/

kostnadsutveckling och volymtillskott åtminsto- ne ograverat förstärker räntabiliteten. Siktet är inställt på att uppfylla dessa ambitioner under nästa konjukturuppgång.

Koncernen har under senare år genom om- strukturering, systemutveckling och effektivise- ringsåtgärder skaffat sig förutsättningar att på ett bättre sätt handskas med sina resurser. Ef- terfrågesituationen blev 1980 sådan att denna förmåga kom att sättas på allsidigt prov. I den inflationsekonomi som präglade året visade sig koncernbolagen i stånd att begränsa kostnadsut- vecklingen samtidigt som försäljningsorganisa- tionen lyckades få ut högre priser i takt med inflationen. Materialförsörjning och logistik vi- sade god motståndskraft under större påfrest- nmg.

Räntabilitet

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar plus utdelnings. och ränteintäkter i procent av årsgenomsnittet av summa tillgångar enligt balansräkningen.

Kraven på ökad produktion i kullagerfabri- kerna uppfylldes utan investeringar i ny kapaci- tet. Den fördelaktiga produktivitetsutveckling som utmärkt de närmast föregående åren fort- satte utan uppbromsning, snarast i höjd takt.

Framstegen i effektivitet byggde på både tidiga- re och nyinsatta rationaliseringsåtgärder men främjades framförallt av att anläggningarna ut- nyttjades i högre grad. Härtill bidrog ett genom- gående större övertidsuttag och utökad skift- gång vid några fabriker.

Fram till hösten, då en hastig marknadsför- svagning inträdde, minskade varulagren succes- sivt i förhållande till försäljningen utan att nå- gon nämnvärd försämring av leveransservicen inträffade. Få besvärande bristsituationer före- kom trots ett mycket starkt efterfrågetryck på delar av rullningslagersortimentet Under hös- ten ökade lagren och motsvarade vid årsskiftet 47% (49) av årsomsättningen.

.,.

Koncernöversikt

Koncernens forsäljning per produktområde och marknad 1980

Rullningslager % Stålprodukter O., Skärande verktyg ~ ₀ Övriga produkter ~~

Västtyskland 20,4 14,2 • 3,8 15,0

Italien

c::::::::3

^{Il, 8}

Frankrike

Storbritannien _.<s.~

Sverige JU,6

Övriga Europa 15,0

Nordamerika 121,2

Latinamerika • 3,3 14,0

Asien l 3,9 W]3,8

Afrika

h

s [J ^1,3 3,4

Australien o ^0,2

u

^0,6 ~ ^0,6

Rullningslager stålprodukter Skärande verkly g Övriga produkter

Totalt 9.090 mkr 2.200 mkr 550 mkr 1.590 mkr

Försäljningssiffrorna inkluderar internleveranser mellan de redovisade produktområdena

Försäljning

Drag som redan 1979 var positiva för kullager- industrin förstärktes under året. Dels var efter- frågan volymmässigt större under huvuddelen av 1980 än föregående år, dels försköts kundin- tresset tack vare ett förbättrat investeringskli- mat påtagligt mot mera kvalificerade delar av sortimentet. Bakom denna förändring låg i främsta rummet en långsiktig omorientering in- om transportmedelsindustrin för att möta kun- dernas krav på energisnålare produkter men också en expansion av mineralhantering och därtill knuten tung industri. Den dovare politis- ka stämning som präglade året kan på sina håll ha föranlett förberedelser inom rustningsindu- strin med liknande inverkan.

Denna förändrade sammansättning av efter- frågan torde ha gynnat SKF jämfört med en del av konkurrenterna. Koncernens breda produkt- program var därvid en fördel. En annan bestod i att det goda anseende SKF åtnjuter inom det större dimensionsområdet styrde beställningar- na till företaget även när leveranstiderna för- längdes.

Med konjukturvinden i ryggen förstärkte SKF Steel successivt sin lönsamhet 1978 och 1979. Vägen gick över en stegvis avveckling av förlustkällor och framgångsrik bearbetning av

nya kundkategorier. Ett vidgat kvalitetsregister och fler fardigprodukter ställdes till marknadens förfogande delvis tack vare nytillkommen kapa- citet. Första halvåret 1980 fogades till denna ut-

veckling tack vare effektiv försäljning.

Tre händelser som kom i snabb följd föränd- rade bilden för ståldivisionen. Den svenska ar- betsmarknadskonflikten på senvåren inträffade när konjunkturen var på topp och den efterföl- jande hamnstrejken innebar allvarliga svårighe-

ter för exporten. Resultatpåverkan uppgick till mellan 20 och 30 mkr under ett enda kvartal.

Vidare drabbades Stålverk 4 av inkörningssvå- righeter och tonnageförluster efter en tillverk- ningsekonomiskt välgrundad utbyggnad under semestern. Slutligen inträdde en efterfråge- minskning som pressade priserna och medförde avsättningsproblem för delar av sortimentet.

Tillsammans förtog detta de positiva effekterna av divisionens ökade marknadsinsatser.

Verktygsdivisionens resultatutveckling hade ett liknande förlopp men omsvängningen kom här redan efter ett kvartal. Genomslaget blev stort i den engelska delen av rörelsen som sam- tidigt med att hemmamarknaden drog ned sin förrådshållning tappade konkurrenskraft på ex-

portmarknaderna genom pundets uppvärdering.

5

Koncernöversikt

Koncernens försäljning per användningsområde

()."

.o

r - - 22

6 ~-

-

₉

8 18

-

32

'----

o· .'o

-

22

4

'

10

8 17

34

-

o• .o

-

11

..!.

s

lO 9 17

'14

-

1.978 1979 1980

Bilindustri

Järnvägs- och övrig transponmedelsindustri Elektriska motorer och apparater Pappers-, järn- och gruvindustri Jordbruks-, metall-och träbearbetnings- maskiner

Övrig maskinindustri

Distributörer

Resultatmässigt stod rullningslagerrörelsen i en klass för sig genom att öka vinsten före kurs- differenser från 320 miljoner kronor till 829 mkr. För ståldivisionen blev resultatet 20 mkr (65) och för verktygsrörelsen 38 mkr (46). För- bättringen för övriga produkter gick från 44 mkr till66 mkr.

Liksom de närmast föregående åren var det stål- och specialprodukterna som visade den största försäljningstillväxten. Uppgången låg för båda kring 20% i löpande priser. Rullningslager- rörelsen nådde 11% och försäljningsökningen för skärande verktyg stannade vid 10%.

Finansiering

Försörjningen av marknaderna upprätthölls utan kapacitetshöjande maskinanskaffningar an- nat än i några utomeuropeiska fabriker som byggdes ut. Investeringarna i anläggningar upp- gick under året till 492 mkr ( 407), medan de planenliga avskrivningarna var 454 mkr (465).

Eftersom de internt tillförda medlen (se finan- sieringsanalys sidan 31) steg till 1.086 mkr (741),tog investeringsutbetalningarna i anspråk 45% av det utrymme som självfinansieringen ställde till fåtfogande.

Koncernens nettoförskuldning minskades under året genom att en del korta lån återbeta-

Investeringar i anläggningar

Mkr

- -- - - - -- -- - 1200

- - -- - - -- - - - - l~

Övriga produkter

Rullningslager

Självfinansiering och investeringar

200

o

Mkr ___ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ !200

- - ' In ves t eringar _

Tillför medel

da r-

...

,._

1- l::..

1976

--

r-'

77

..----

1000

800 , _

600

..--~ ~ 400

200

l o

78 79 80

Med självfinansiering avses internt tillförda medel. Med investeringar avses investeringar i fastigheter, maskiner och aktier. Se vidare finan- sieringsanalys sid 31.

lades. Detta möjliggjordes framförallt tack vare effektivare kapitalanvändning. strukturen får- sköts därigenom ytterligare mot långfristig upp- låning.

Nettot av finansiella kostnader och intäkter belastade årsresultatet med 440 mkr (401). Lå- neräntan fortsatte att stiga och var 1980 i ge- nomsnitt 13,7%, dvs 2,4 procentenheter över

1979 års nivå. Tack vare att den sammanlagda

)

So1iditet

L'-oo..

l! l

- -

1976 77 78

60

50

- -

^~ 40

- '

79

30

20 lO 80 o

Soliditet mätt som eget kapital plus egen del av särskilda avsättningar i procent av summa skulder och eget kapital.

skuldbördan i koncernen minskades kunde ök- ningen av de finansiella kostnaderna halveras i förhållande till vad räntehöjningen annars skulle ha föranlett.

soliditeten förbättrades med två procenten- heter, till 39%.

Kursdifferenserna utgjorde 98 mkr. De be- stod dels av finansiella kursförluster som upp- stått på kapital som lånats i annan valuta än den i vilken det upptagande bolaget arbetar i sitt eget hemland, dels, och till övervägande delen, av omräkningsdifferenser som på grund av väx- elkursförändringar uppstår då dotterbolagens balansräkningar räknas om till svenska kronor.

Finansiella kursförluster kan bäst exempli- fieras med de effekter som genom den svenska kronans devalvering 1977 uppstod på moder- bolagets lån i schweizetfrancs. Dessa förluster har periodiserats och belastade 1980 resultatet med 16 mkr.

Kursförluster föreligger också i Brasilien där SKF-bolagen tagit upp lån i US-dollar. I andra bolag har däremot kursvinster uppkommit.

Totalt utgjorde de finansiella kursförlusterna 9 mkr.

Koncernöversikt

Medelantal anställda

Antal

~---70000 r - _

Anställda

i Sverige _~·

Anställda i utiande ^{t _ _}

~ H

1-.

o-- l

l - -

-

F-

-r,__

p ·

_l~ ^...,

~3

r

·'=' ^!=eJ

- r

~

l r l

l

--

Koncernutveckling

60000

50000

;-=;" 40000

30000

"

20000 10000

o

SKF-koncernens försäljning inklusive internle- veranser mellan de fyra produktområdena upp- gick 1980 till13.430 miljoner kronor. Härav sva- rade rullningslagren för 67,7%, stål för 16,4%, verktyg för 4, l% och övriga produkter för 11,8%. Detta innebär att andelen för rullnings- lagren sjönk med l ,5 procentenheter och för verktygsprodukterna med O, l. Däremot ökade specialstålet sin andel med 0,9% och övriga produkter visade 0,7% mer. Diversifieringspro- dukterna fortsatte därmed en frammarsch som pågått sedan slutet av 60-talet.

Rangordningen mellan de största enheterna inom koncernen förblev oförändrad med ett un- dantag. Den franska företagsgruppen passerade SKF-bolaget i Förenta Staterna. De tio största företagsenheterna och deras försäljningssumma i miljoner svenska kronor var:

SKF ;fyskland ... ... . RIV -SKF Italien ... __ ..

SKF Frankrike . . . . .. ... . SKF Industries, USA .... ... . SKF Steel, Sverige ... . SKF Norden ... . SKF (U.K.), Storbritannien .. . SKF Canada ... . SKF South Africa ... . D orm er -gruppen,

3.316 2.337 1.694 1.628 1.570 1.387 705 267 249 Storbritannien ... __ . _. ___ ... . 248

7

Koncernöversikt

Under året inträffade en del förändringar i de yttre forutsättningarna for verksamheten.

Samtidigt vidtog koncernbolagen själva åtskilli- ga omdispositioner med framtidsinriktning.

Störst betydelse for den fortsatta utveck- lingen bedöms de gynnsammare villkor få som hösten 1980 kom att gälla for SKF:s förhållande till sitt amerikanska dotterbolag och marknaden där. Det s.k. »Concent decree», under vilket SKF Industries och moderbolaget ålagts att inte samverka på rullningslagerområdet och som även påbjudit direkt konkurrens mellan USA- bolaget och koncernen i övrigt, upphävdes efter att ha varit i kraft under 30 års tid. Därigenom öppnas möjligheter till normala förbindelser mellan SKF Industries och systerbolagen inom organisationen. Det amerikanska SKF-bolagets utsikter att öka sin hittills förhållandevis blyg- samma hemmamarknadsandel förbättras där- med.

Anklagelserna för dumping, anförda hos EG-kommissionen i Bryssel av de europeiska kullagertillverkarnas sammanslutning gentemot japansk och östeuropeisk lagerindustri, var fö-

remål for behandling under året. A v görande i någon form väntas inom den närmaste tiden.

Därmed torde i första hand SKF-bolagen i Frankrike, England och Västtyskland kunna på- räkna sundare förhållanden på sina lokala kul- lagermarknader.

Moderbolaget ansökte i april och december hos svenska regeringen om dispens för icke ka- pacitetshöjande investeringar vid de sydafri- kanska bolagen. Då den första ansökan, som bygger på investeringsbudgeten för 1980, inte blev fårdigbehandlad och dispens beviljad under året, vållades olägenheter i marknadsforingen och produktionen belastades med stigande un- derhållskostnader.

Under verksamhetsåret överlät moderbola- get aktierna i SKF Investments Ltd. i Storbri- tannien till SKF Holding Maatschappij Holland B. V. Härigenom togs ännu ett steg mot att göra SKF:s ägande och organisation inom den Ge- mensamma Marknaden enhetligare, i avsikt att bl.a. uppnå en fordelaktigare finansierings- struktur.

I samband med rationaliseringen av rull- ningslagerrörelsen i Europa har det vidare varit i SKF:s intresse att höja sitt ägande i berörda bolag. Moderbolaget gick i oktober 1980 ut med ett erbjudande till minoritetsägarna i SKF Com- pagnie d'Applications Mecaniques S.A. att byta sina aktier mot aktier i moderbolaget. Erbjudan- det mottogs positivt och så gott som alla ute- stående aktier, motsvarande 11% av kapitalet, är nu utbytta.

För att effektivisera administrationen inom den italienska företagsgruppen renodlades hu- vudbolagets roll att omfatta de kontrollerande och samordnande uppgifterna. Ett nytt dotter- bolag RIV-SKF Industrie S.p.A. upprättades for att omhänderha den operativa verksamheten inom rullningslagerområdet

Ansvaret för affärerna på de östeuropeiska marknaderna överfördes från ett koncernföretag i Wien till det nybildade dotterbolaget SKF Eurotrade AB i Göteborg. Teknisk assistans och allmänservice har alltmera kommit i för- grunden, vilket med fördel ombesörjs från Sve- nge.

Försökstillverkning av kullager påbörjades under året i Singapore-fabriken, som förut syss- lat enbart med komponenter till textilmaskiner.

Erfarenheterna hittills är goda.

SKF förvärvade 1980 Nadella S.A:s 50-pro- centiga andel i Bremen Bearing Company, Inc.

i USA - ett företag specialiserat på tillverkning av nålrullager. Det blev härigenom ett helägt koncernbolag.

Efter 12 års avstängning från marknaden återupptog SKF i maj sin verksamhet i Zimbab- we. Detta skedde sedan moderbolaget återfått äganderätten till sitt forna försäljningsbolag i Salisbury. I samband härmed registrerades dot- terbolaget i nytt namn, SKF (Zimbabwe) (Pvt.) Ltd.

)

ståldivisionen öppnade ett centrallager vid sitt försäljningsbolag i Eskilstuna. I Stavanger inrättades en filial med speciell inriktning på offshore-industrin. För att trygga ämnesförsörj- ningen och möjliggöra en breddning av kvali- tetsprogrammet utan egna investeringar träffade SKF Steel avtal med flera svenska leverantörer.

Snabbstål togs upp, bl.a. med tanke på koncer- nens verktygstillverkning. Sedan dotterbolaget SKF Steelstrip försäkrat sig om utomstående leveranser av varmvalsade band försåldes pla- netvalsverket i Hällefors till en indisk köpare.

Vissa aktiviteter utanför koncernens egentli- ga intressesfår och sådana där den långsiktiga lönsamhetsutvecklingen bedömdes bli otillfreds- ställande avyttrades eller avvecklades på annat sätt.

Den franska SKF-gruppen sålde sålunda sitt hälftenintresse i NACAM S.A., ett företag med tillverkning av kardanknutar för personbilar som verksamhetsfält. Likaså minskades ägan- det i Societe de Mecanique Magnetique samti- digt som det tekniska samarbetet med företaget fortsattes inom tillämpningsområden för aktiva magnetlager med särskilt intresse för SKF.

Det kanadensiska SKF-bolaget tillkännagav att man av skalekonomiska skäl avsåg upphöra med sin lagerproduktion. Nedläggningen av fab- riken i Scarborough skall dock ske först i de- cember innevarande år.

Lidköpings Mekaniska Verkstads dotterbo- lag i Åkersberga, som främst arbetat med agen- turer men också bedrivit viss tillverkning, bör- jade avvecklas under året. Fastighet, inventa-

rier och flertalet av verksamhetsgrenarna över- läts på ett utomstående företag.

Den föregående år utrymda verktygsfabri- ken i Dunstable avyttrades. Minoritetsandelen i Iranian Bearing Company i Tabriz såldes.

Koncernöversikt

Marknadssituation

SKF-koncernens försäljningsvärde fördelar sig med 15% på personbilsindustrin, med 50% på annan tillverkningsindustri och med resterande 35% på ersättnings marknaden.

På grund av sjunkande efterfrågan tvangs större delen av världens personbilsfabriker att slå till bromsarna under senare delen av 1979 efter fyra år av stadigt stigande produktion.

Neddragningen slog igenom 1980. I USA läm- nade 6,5 miljoner nya bilar monteringsbanden, vilket var två miljoner färre än året dessförin- nan. Den västeuropeiska personbilsindustrin in- skränkte inte lika mycket, men jämfört med 1979 kom var åttonde bil inte.i produktion. Ja- pan fortsatte däremot uppåt och gick om Fören- ta staterna i antal tillverkade personvagnar.

Stora delar av tillverkningsindustrin i övrigt visade upp en helt annan bild. Pappersmassein- dustrin körde för fullt, gruvbrytningen expande- rade, flygindustrin hade boom, järnvägarna mo- derniserade och tunga lastfordon var livligt ef- terfrågade. Bakom den höga verksamhetsnivån låg en fortsatt uppgång i investeringar inom in- dustrin och transportväsendet, antingen för att medverka i eller för att anpassa sig till en för- ändrad energivärld. Först kring halvårsskiftet

1980 visade investeringskonjunkturen tecken på att ha gett sitt bästa.

Ä ven på ersättningsmarknaden satte dessa båda utvecklingslinjer sina spår. Reservdelsför- säljningen till bilverkstäder och privatköpare mattades, medan ersättningsbehoven hos in- dustriförbrukama hade en stigande tendens en god del av året.

Som kullagertillverkare är SKF, framförallt i N ordarnerika men också i Europa, mindre be- roende av personbilsindustrin än flertalet kon- kurrenter. Detta gjorde att den lägre efterfrågan på billager ledde till ett förhåUandevis måttligt försäljnipgsbortfall, i all synnerhet som koncer- nen tack vare nya konstruktioner och paketlös- ningar var väl rustad att tillgodose behoven inom den motståndskraftigare delen av motor- fordonsindustrin.

9

Koncernöversikt

Med sin mångsidighet i sortiment och branscherfarenhet kunde koncernen tillgodo- göra sig möjligheterna inom övriga industrisek- torer, vilket mer än väl uppvägde försvagningen på billager.

Ä ven som ståltillverkare har SKF avsättning för sina produkter inom personbilsindustrin.

Inte heller här blev bakslaget alltför allvarligt eftersom bilfabrikernas inköp av specialstål be- skars mindre hårt än av handelsstål. Övergång- en till nya material, däribland höghållfast stål, som ett led i försöken att minska personbilarnas vikt spelade härvid in.

På ersättningsmarknaden flyttade SKF fram sina positioner ytterligare ett stycke. Ä ven här var det den livliga aktiviteten hos lagerförbruka- re inom de tyngre segmenten som gav utslag.

Förhållandena var alltså i stort sådana att de tillät SKF:s affarsverksamhet att vidareutveck- las. Mot slutet av året tappade emellertid indu- striproduktionen på huvudmarknaderna mycket av, i vissa fall hela, sin tillväxt. Detta avspegla- des i varulageruppbyggnad och i tillverknings- dämpande åtgärder, insatta tidigare än i före- gående konjukturcykel.

Valutakurser

De utländska SKF-bolagens försäljning an- ges genomgående i lokal valuta. För omräk- ningen till svenska kronor har följande medel- kurser använts.

Kronor 1980 1979 Argentina

...

^{ARP 100 0,23 0,32}

Australien ... AUD l 4,76 4,72 Brasilien ... BRC 100 7,77 16,07 Frankrike ^{o • • l • •} FRF 100 99,64 100,70 Indien ^{o o o • • ••} . INR 100 52,82 51,29 Italien ^{o o o' i • • •} ITL 100 0,49 0,52 Jugoslavien ... . YUD 100 18,38 22,27 Kanada ... CAD l 3,61 3,64 Mexiko ... MXP 100 18,32 18,77 Nederländerna •. NLG 100 212,66 213,97 Singapore .... . SGD l 1,98 1,97 Spanien ... . ESP 100 5,86 6,37 Storbritannien . GBP l 9,82 9,11 Sydafrika ... ZAR l 5,43 5,07 USA ... • USD l 4,24 4,27 Västtyskland .. . DEM 100 232,53 233,62

Utsikter för 1981

Genom sin inriktning på komponenter och in- satsvaror för annan industri är SKF känsligt för konjunkturomslag. Bolaget är i sin försäljnings- och resultatutveckling klart cykliskt.

strukturförändringarna och effektiviseringen under senare år har ökat SKF-koncernens mot- ståndskraft. För att företaget skall kunna tillgo- dogöra sig den ytterligare potential i kapacitet och rationalisering som står till förfogande krävs emellertid tillväxt.

Möjligheterna för SKF att innevarande år kunna expandera verksamheten bedöms som små mot bakgrund av den marknadsförsvagning som blev allt tydligare från halvårsskiftet 1980.

Bilindustrin och vissa andra branscher, där pri- vatkonsumtionen övar inflytande, torde knap- past kornrna att öka sin efterfrågan, medan den utrustningstillverkande industrin bör kunna hål- la uppe beställningarna på tillfredsställande nivå i vmje fall första halvåret.

Koncernens försäljning beräknas mot denna bakgrund komma att utvecklas långsammare än föregående år och öka 5 till 10%. Den förändra- de efterfrågesituationen kornmer sannolikt också att pressa vinstmarginalen något. Resul- tatminskningen bedöms dock bli måttlig.

_ ...

)

Rullningslager

Västvärldens kullagerindustri torde ha tillverkat ungefår samma kvantitet 1980 som året dessförinnan. Den stigande efterfrågan som kännetecknade hela 1979 kulminerade under första kvartalet, varefter en alltmera märkbar försvagning inträdde.

Beställningarna från den maskinproducerande industrin samt på flyg- och järnvägslager ökade. Bilindustrin minskade däremot inköpen på grund av lägre produktion i USA hela året och en försämring i Europa efter semestrarna.

Med sin traditionella styrka så som leverantör till tillverkare av inves- teringsutrustning och sitt relativt ringa beroende av amerikansk bilin- dustri gynnades SKF-koncernen av dessa marknadsförändringar. In- klusive smärre internleveranser steg lagerrörelsens försäljning med

11 % till9.090 miljoner kronor, motsvarande 67,7 % (69,2) av koncer- nens bruttoomsättning. Resultatet före kursdifferenser förbättrades till 829 mkr (320).

Två tredj

edelar av SKF:s försäljning av kul- och rullager sker i Europa. Den återstående

tred

jedelen är tämligen jämnt fördelad mellan USA och alla övriga marknader. Ansvaret för

rullningslagerförsäljningen inom de tre mark- nadsblocken ligger hos European Bearing Divi- sion respektive SKF Industries och Overseas Bearing Division. I fortsättningen beskrivs hur dessa organisationsdelar lyckades under 1980.

EUROPA

För Västeuropa nådde konjunkturcykeln sin

högsta punkt ett stycke in på första kvartal

et.

Vändningen kom för Storbritannien redan i slu- tet av 1979, i Frankrike och Västtyskland bröts förloppet omkring årsskiftet

, medan den positi-

va utvecklingen fort

satte långt in i andra kvarta-

let för Italien. Sverige låg i fas med genomsnit- tet för E uropa.

Ännu efter semesteruppehållet redovisade bolagen inom SKF European Bearing Division en volymtillväxt på närmare 5

%, dvs samma

stegringstakt som 1979. Därefter slog försäm- ringen igenom. Utleveranstakten blev lägre och varulagren byggdes på, vilket föranledde pro- duktionsminskningar.

För hela verksamhetsåret stannade volym- förbättringen något under två procent.

Marknadsutvecklingen innehöll drag som SKF kunde utnyttja till sin fördel. De industri- sektorer som köper större, komplexa eller pre- cisionsbetonade rullningslager,hade hög verk-

samhetsnivå och försäljningen.

av speciella lager höll oförlindrat hög ökningstakt.

Affärssegmentens utveckling

Mer än hälften av alla personbilar som by ggdes i Europa 1980 hade framhjulsdrift, och två tredje- delar av SKF: s leveranser till dessa fabriker ut- gjordes av SKF: s speciella hjullager. Exempelvis levererades cirka en miljon lagringsenheter a v den tredje generationen, den s.k. axellösa hjul- lagringen, till Fiat i Italien och Seat i Spanien.

11

Rullningslager

Övergången tilllager som integrerar flera kring- liggande komponenter medförde att forädlings- värdet i SKF:s leveranser till bilindustrin steg.

Nedgången i försäljningen blev därfor måttlig i fårhållande till produktionsneddragningen hos biltillverkarna.

Behovet av tyngre lastfordon var oförändrat stort under året, medan marknaden för lättare varubilar och traktorer försvagades. För SKF:s del gav segmentet något större affärer än 1979.

Järnvägsindustrin utnyttjade sin kapacitet i betydligt högre grad än tidigare. Intresset för järnvägsdrift förstärktes allteftersom landsvägs- frakterna fördyrades och krav ställdes på förbätt- rad service från jämvägsforvaltningarna. Detta ledde bl.a. till nyinvestering i specialvagnar.

Samtidigt höjdes anspråken på järnvägslagringar- na att motsvara de svårare driftsfårhållandena på bansträckor med stor belastning och eftersatt underhåll.

SKF noterade en kraftig volymökning i för- säljningen av järnvägslager och tog marknadsan- del. Ä ven från marknader utanför Europa var efterfrågan på uppåtgående. Betydande projekt genomfordes eller är på väg i Sydamerika, i Mo- cambique, Angola och Tanzania samt i Bangla- desh.

Fler referenser beträffande den nyajärnvägs- lagerenheten med koniska rullager erhölls under året genom leveranser på de nordamerikanska marknaderna. En variant av denna s.k. TBU-en- het beställdes för spårvagnar i Utrecht-området i Nederländerna.

Marknaden får stora rullager utvecklades väl under året. I Europa förekom modemiserings- projekt i anslutning till ansträngningarna att kon- centrera och specialisera stålindustrin. Detta medförde ett ökat behov av ersättningslager sär- skilt under forsta halvåret. Ä ven lagerefterfrågan inom gruvbrytningen ökade på grund av att djup- brytning av kol blev lönsam och att ny teknologi togs i bruk. Pappersmasseindustrin fortsatte sina investeringar, och efterlrågan på industriväxellå- dor var mycket god. Endast byggnadsbranschen hade fortsatt låg aktivitet. Koncernens ansträng- ningar att vinna större andel inom oljeutvinnings- industrin fortsatte med särskild inriktning på cy- lindriska och sfäriska speciallager for bormings- anläggningar.

Eftersom också exporten till utomeuropeiska marknader steg - exempelvis i samband med stålverksbyggen i Främre Orienten och den ex- panderande gruvdriften i södra Afrika - full- tecknades SKF:s kapacitet på stora lager med längre leveranstider som följd.

Industrins större investeringsvilja betydde stabil beställningsingång även för maskinbygg- nadsindustrin. De ökande kraven på produktivi- tet och precision inom tillverkningsindustrin led- de till att tekniskt mera komplicerad produk- tionsutrustning efterlrågades i större utsträck- ning. Vidare medförde de omfattande omställ- ningsprojekt som såväl bil-som flygindustrin ge- nomför får att energianpassa sina produkter att verktygsmaskinindustrin gick på högvarv med svårmättat behov av precisionslager. Dessa möj- ligheter kunde tillvaratas av SKF.

Tillverkarna av elektriska motorer och appa- rater såg snarast en försämring av marknadsbil- den. Divisionen upprätthöll dock i stort sett sin leveransnivå till segmentet.

Försäljningen via distributörer och åtetförsäl- jare forändrades heller inte nämnvärt. För SKF

förbättrades affärerna på distributörer med sin kundkrets bland industriforbrukare. Leveranser- na av ersättningslager för motorfordon minskade däremot med privatbilisternas sparsammare kör- vanor.

Arbetet vid divisionens centra for speciella lagerkonstruktioner var på det hela taget fram- gångsrikt. Instrumentlagren från Thornery-fabri- ken i Frankrike hade 33% högre försäljning.

Faktureringen på ledlager från det tyska bolagets rörelse i Etzenhofen steg med 9% trots fårsvag- ningen inom byggnadsindustrin och för grävma- skintillverkama. Efterfrågan på motorlager från flygindustrin var hög till glädje främst for RIV- SKF.

Marknadsföring och produkt- nyheter

Marknadsföringen förstärktes under året genom att ett antal inbyggnadsingenjörer rekryterades till divisionsbolagen. Härmed kan den tekniska servicen till kunderna ytterligare forbättras. Vi- dare utökades utbildningsverksamheten och marknadsföringsstödet till distributörerna.

)

Produktutvecklingen inom divisionen tillfor- des ytterligare resurser, bl.a. i form av nya medarbetare på utvecklingsavdelningarna. Pro- jektinriktningen styrdes alltmer in på behov

som uppmärksammats av affårssegmenten.

Bland resultat som mognat för lansering på marknaden kan nämnas speciallager för auto- matväxellådor, självjusterande hydrauliska ven- tillyftare med små inbyggnadsmått samt en lag- ringsenhet med gummisköld för kardanupp- hängning, allt med tanke på personbilsindustrin.

För applikation i växellådor för lastbilar lan- serades en vidareutveckling av cylindriska rull- lager med större axiell bärförmåga. Nya lag- ringsenheter avsedda för hushållsmaskiner och speciallager för offshore-industrin tillkom under verksamhetsår et.

Investeringar och resultat

A v de investeringar som slutfördes under året inom divisionen gjordes 83% till en sammanlagd kostnad av 224 mkr i kullagerfabrikerna. Vid Sundonanläggningarna i England avslutades ombyggnaden av ett fabriksblock för linjetill- verkning av tre spårkullagertyper. Luchow-ver- ken i Västtyskland påbörjade en utbyggnad för att öka kapaciteten för koniska rullager. Inom den franska organisationen inleddes i juli en ut- byggnad av Thornery-fabriken som skall stå får- dig i sommar. Investeringarna i övrigt vid divi- sionens bolag omfattade maskinutrustning for ytterligare automatisering, modernisering och rationalisering av tillverkningen.

Rullningslager

Medelantalet anställda i arbete minskade med 247 till 31.836. Personalminskningen låg helt inom standardlagertillverkningen, medan arbetsstyrkan ökades för produktionen av spe- ciallager och diversifieringsprodukter. Vidare ökades försäljningspersonalen.

Kullagerfabrikerna förbättrade ytterligare sitt kapacitetsutnyttjande. Detta hade fördelak- tig inverkan på produktivitetsutvecklingen. I Göteborgsfabriken hämmades produktionen av brist på personal. Tillverkningen nådde först

mot slutet av året ikapp försäljningen.

Den nya stabsorganisationen, byggd på en marknadssegmentering, visade sig fungera väl och gav underlag för större ttiiffsäkerhet i af- fårspolitiken. Den förbättrade tillverkningseko- nomin och effektiviteten i marknadsföringen gjorde, tillsammans med mixförskjutningen i sortimentet, att lönsamheten avsevärt forbättra- des.

Till resultatförbättringen bidrog praktiskt ta- get samtliga ingående enheter. De italienska och tyska bolagen visade i absoluta tal den största förbättringen. SKF Norden mer än fördubblade sitt resultat men från låg nivå, och de kontinen- tala försäljningsbolagen bibehöll sin lönsamhet.

Det engelska bolaget tog sig ur sin tidigare dju- pa förlustsituation och redovisade för första gången på fem år en mindre vinst. Det franska hade vid årsskiftet i det närmaste sanerat sin ekonomi.

European Bearing Division Försäljning Investeringar Antal anstäUda

Rullningslager ^{i milj. kronor}

i lokal valuta förändring expopandel registrerade forändring

SKF Norden (milj. kr) 1.387 15% 60% 44,2 4.305 1%

SKF Tyskland (milj. DM) 1.223 10% 39% 51,3 9.056 - 4% RIV-SKF Italien (miljarder lire) 458 32% 35% 80,6 7.508

±O

SKF Frankrike (milj. francs) 1.410 8% 40% 33,7 5.018 -1% SKF (U .K.) (milj. pund) 71,8 10% 41% 12,4 2.513 -4%

'- Försäljningsbolag (milj. kr) 608 10% l ,4 532 4%./

13

Rullningslager

FÖRENTA STATERNA

SKF håller nännare 10% av rullningslagermark- naden i USA. Försöljningen sker genom SKF Industries, lnc. i King of Prussia, som

i

egen regi tillverkar alla huvudtyper av lager

i

sex produktdivisioner. Tillköp har under senare år skett i växande utsträckning från olika delar av SKF-koncemen, framförallt från dess Europa- fabriker. Samtidigt har bolagets exportansträng- ningar ökats i omfattning.

USA-ekonomin fårsvagades avsevärt under första delen av året med ett bottenmärke i andra kvartalet. Motorfordonsindustrin och byggnads- verksamheten var de sektorer som mattades kraftigast.

Årsgenomsnittet för industriproduk-

tionen sjönk med 4%, vilket innebar att i det närmaste hela den tillväxt som inträffade året dessförinnan skalades bort. Sin lägsta nivå nåd- de industriaktiviteten i juli varefter framsteg no- terades månad för månad till årsskiftet. Indu- striinvesteringarna undergick ingen nämnvärd volymminskning i förhållande till1979.

Kullagerindustrin drabbades efterhand av det fårsämrade efterfrågeläget inom bil-, lant- bruksmaskin- och entreprenadindustriema.

Nedgången i tillverkningsindustrins efterfrågan beräknas ha passerat botten i slutet av året, medan reservdelsmarknaden knappast kan vän- tas visa en vändning till det bättre fårrän inne- varande vår.

Rullningslagerförsäljningen från SKF Indu-

stries steg till 301 miljoner dollar (283). Större

leveranser till ersättnings- och exportmarkna- derna uppvägde till en del den svagare utveck- lingen får inhemsk tillverkningsindustri.

Inom flera tillverkningsavsnitt fortsattes den kapacitetsutbyggnad som pågått under senare

år, i andra delar stod rationaliseringsåtgärder i

förgrunden

. Kapacitetsökningen gällde främst

kullagersidan - spår-, vinkelkontakt-och dubbelrarliga lager - samt flyglager och konis- ka rullager. Den stigande försäljningen av im- porterade lager föranledde att ytterligare lokaler fårhyrdes av International Products Division och togs i bruk i böljan av innevarande år.

Moderniseringsansträngningarna vid SKF Industries åtta lagertillverkande fabriker och omstruktureringen mellan dem böljade under

året ge utslag i tillverkningsekonomin. Till bola-

gets resultatförbättring bidrog vidare väl under- byggda åtgärder gentemot utvalda segment av marknaden.

' \

SKF lndustries, Inc.

Rullningslager

Försäljning i milj.

US-dollar

300,8 Ökning i förhållande til11979 6,3%

Exportandel

9%

Investeringar i milj. US-d ollar

1

2,4 Antal anställda den 31

december _4.08~

UTOMEUROPA

Overseas Bearing Division marknadsför SKF- lager och diversifieringsprodukter

i

ett hundra- talländer runt världen genom egna försäljnings- bolag och med hjälp av distributörer. Organisa- toriskt är divisionen indelad i tre areor efter en geografisk gränsdragning. Bolagen på några marknader med lokal SKF-tillverkning är sam- manförda

i

en särskild grupp. Divisionen har slutligen ansvar för samarbetet med ett par kul- lagertillverkande bolag i vilka SKF

är minori-

tetsdelägare och till vilka tekniskt know-how förmedlas.

Divisionens försäljning uppgick 1980 till

1.805 miljoner kronor, varav 50% byggde på

importerade rullningslager huvudsakligen från

de europeiska fabrikerna, 30% på egentillverka-

de lager och 20

% på varor och tjänster av annat slag.

Latinamerika

A

v de geografiska areorna har den latinameri- kanska den ojämförligt största omsättningen

.

Detta beror på att koncernen här har tre av sina mera betydande transoceana marknader - Mexiko, Brasilien och Argentina -

som delvis

betjänas med där tillverkade lager.

Den brasilianska ekonomin kännetecknades under året av betydande tillväxt men också av rekord

siffror för inflationen, 110%. Produktio-

nen av bussar, lastbilar och elektroniska moto- rer ökade medan personbilstillverkningen kunde bibehålla fjolårsnivån tack vare ökad export. In- dustrins utbyggnad hämmades av brist på inves- teringsmedel och på järnvägsområdet exempel-

vis sköts projekt på framtiden. Sammantaget var utvecklingen dock sådan att SKF hade skäl att gå vidare med sitt kapacitetshöjande pro- gram och möjlighet att dra fördel av hittills ge-·

nomförda investeringar. Prishöjningar, produk- tivitetsförbättringar och kostnadssänkningar bi- drog till

att SKF do Brasils resultat förbättrades

väsentligt.

I Argentina stagnerade ekonomin på grund

av åtgärder som myndigheterna vidtog för att

bekämpa inflationen. Försäljningsbolaget kunde

emellertid öka sina leveranser av importerade SKF-Iager, medan fabriksbolaget från

halvårs-

skiftet tvangs skära ned produktionen på grund av det försämrade efterfrågeläget.

$KF-försäljningen av kul-och rullager i

Mexiko är delvis importbaserad, eftersom den

samägda IBISA-fabrikens produkter när mark-

naden huvudsakligen genom andra kanaler.

SKF Mexicana visade volymtillväxt både i kul- lagelförsäljningen och i sina andra verksam- heter. Försäljningen av lokalt tillverkat stål och importerade kvaliteter från SKF Steel växte så

att bolaget nu är

landets största grossist

i spe- cialstål. En avdelning för specialprodukter, som

huvud

sakligen arbetar på kommissionsbasis får- medlade affärer i form av svetsutrustning och

plåtbearbetningsmas kiner till varvsindustrin, kranar och annan utrustning för ett varvsprojekt

samt en fabrik för monteringsfårdiga hus. E

n-

bart kontrakten för utrustningar och maskiner överstiger l

00 mkr

i värde.

Rullningslager

På övriga marknader i Latinamerika är leve- ranserna till tillverkningsindu

strin av underord-

nad betydelse, sällan över 10

% av bolagens om-

sättning. Stödet till distributörerna har därför prioriterats tillsammans med direktkontakterna med större slutförbrukare av ersättningslager.

Dessa ansträngningar var framgångsrika på flera håll, exempelvis i Peru och Chile, medan svå- righeter mötte

.

bolagen i Venezuela och Colom- bia.

Mellanöstern/ Afrika

Den area som omfattar Mellanöstern och Afrika

fårlitar sig i hög grad på distributörer för mark-

nadsföringen. Undantag utgÖ"r några afrikanska

marknader där SKF-bolag tillkom under 60- och

70-talen.

I samband med Zimbabwes självstän-

dighet och uppbävandet av Rhodesia-sanktio- nerna kunde SKF i maj

återuppta verksamheten

i landet genom ett för

säljningsbolag i Salisbury.

Det nådde 1980

en helårsomsättning motsvaran-

de 17 mkr.

Arean redovisade en sammanlagt starkt höjd

försäljning under året. Härtill medverkade utom

den återupptagna affårsverksamheten i Zimbab-

we framförallt en gynnsam försäljningsutveck-

ling

i

Irak, Saudiarabien

, Nigeria och Mocambi-

que

. Störningar av olika slag eller valutabrist gjorde att kullagerimporten fortfarande var låg i

länder som Iran

, Turkiet,

Sudan och Egypten. I

det sistnämnda landet kom en viss förbättring mot slutet av året

som SKF kunde tillgodogöra sig trots skarp konkurrens.

Asien/Oceanien

Den tredje geografiska arean med Asien och

Oceanien som marknad hade skiftande utveck-

ling. Sammanlagt uppnåddes emellertid en till- fredsställande ökning i försäljningen.

För

Japan representerade

-

1980 ett rekordår

inom bilindustrin och ifråga om allmän maskin- byggnad. Tack vare sitt kvalitetsrenomme och med draghjälp från en gynnsam växelkurs under andra halvåret fortsatte SKF sin inbrytning med spindellagringar och lagerarrangemang hos lan-

dets verktygsmaskinindustri. Leveranserna blev tre gång

er så stora som närmast föregående år.

15

-

Rullningslager

SKF-lagren mötte stort intresse från maskinfö- retag specialiserade på tillverkningsutrustning för videobandspelare och annan elektronisk ap- paratur. Försäljningen av textilmaskinkompo- nenter steg 20% över rekordnivån från 1979.

Distributörsmarknaderna

under SKF Sing-

apore utvecklades fördelaktigt trots en upp-

bromsning av tillväxten i länder som Sydkorea

och Thailand. Några betydande affärer kontrak-

terades under året, exempelvis lagerenheter till

ett värde av 7 mkr för järnvägarna i Bangladesh och spårkullager för fläktar till ett värde av

12 mkr i Hongkong.

Bolaget i Malaysia fortsatte att öka sin marknadsandel. Inom agenturverksamheten

säkrade bolaget en order till ett värde av 42 mkr för kranar inom ett utbyggnadsprogram vid lan-

dets största hamn.

Svag ekonomi,

arbetsmarknadsstörningar

och en krympande bilsektor hämmade utveck-

lingen för SKF i Australien. Marknadsansträng- ningarna koncentrerades på tung industri med

särskilt eftertryck på gruvdriften. Även i Nya

Zeeland var den ekonomiska utvecklingen

ogynnsam och marknaden stagnerade.

Tillverkningsbolagen

De tre »tillverkningsmarknadema» Indien

, Ka-

nada och Sydafrika hade alla ett bra 1980.

Associated Bearing Company i Indien till- verkade 9,9 miljoner lager, nästan 30% mer än

den tidigare högsta årsnoteringen. Den indiska kullagermarknaden var stabil med stigande pro-

duktion mot slutet av året. Expansionsprogram-

met som skall höja kapaciteten 40% vid SKF- fabriken

i

Poona kom igång med byggnadsfasen i november.

f Overseas Bearing Division

För SKF Canada utvecklades försäljningen

av stora lager, järnvägslagerenheter och lager-

hus gynnsamt.

Efterfrågan från lantbrukssek-

torn försvagades däremot liksom exporten.

Den sydafrikanska högkonjunkturen fortsat- te med en beräknad tillväxt av bruttonational- produkten med 7%. Genom att utnyttja möjlig- heterna inom sitt väl utbyggda distributörsnät

kunde försäljningsbolaget i Johannesburg ta yt- terligare marknadsandel.

Ä ven det lagerfabrice-

rade bolaget i Vitenhage höjde sin omsättning

och båda bolagen förbättrade resultaten.

Vid

verkstaden i Johannesburg erkändes en

oregistrerad fackförening såsom representativ för de svarta verkstadsarbetarna och ett första löneavtal ingicks. Utbildningsprogrammen in- tensifierades vid Uitenhage-fabriken, där avtalet med de svarta anställdas organisation förny- ades.

Samarbetet med de associerade tillverk- ningsbolagen i Jugoslavien och Mexiko vidareut-

vecklades under året. Uppförandet av en hålla-

refabrik i Jablanica pågick programenligt vid

UTL

i Jugoslavien och anläggningen kommer

att stå fårdig i år med produktionsstart efter se-

mestern.

I Celaya, nordväst om Mexico City, uppför

IBISA en fabrik för koniska rullager. SKF del- tar med nytt kapital i proportion till sitt 40-pro-

centiga aktieinnehav.

Uppförandet slutförs un- der innevarande år och produktionen kommer igång i bötjan av 1982.

Årskapaciteten är beräk-

nad till sex miljoner rullager vid tvåskiftskör- mng.

Försäljning Investeringar i milj. kronor Antal anstäUda

'

Rullningslager

i milj. kr förändring registrerade fårändring

Area Latinamerika 619 13%

23,3 2.041

- 8%

Area Mellanöstern/ Afrika 158 53

%

1,7 300 24%

Area Asien/Oceanien

3

27 15% 3,4 428 1%

\... Indien/Kanada/Sydafrika 674 26%

14,0

2.791 2%./

stålprodukter

Den europeiska stålkonjunkturen kulminerade i bötjan av 1980. Dess- förinnan hade en successiv förbättring skett under två år men någon markerad högkonjunktur inträffade aldrig.

Utvecklingen på efterlrågesidan blev redan under första delen av 1980 allt mindre gynnsam. · Under andra halvåret försvagades marknaden kraftigt. BO-kommissionen bedömde läget så allvarligt att stålindustrin förklarades som krissektor och tvångsmässiga produktionsminskning- ar infördes för de europeiska stålverken.

Trots den situation som rådde på stålmarknaden 1980 kunde koncer- nen öka sin fakturering av stålprodukter med 20 % till2.200 mkr, vilket motsvarar 16,4 % (15,5) av koncernens bruttoomsättning. Resultatet före kursdifferenser försämrades från 65 mkr 1979 till 20 mkr 1980.

Flera . faktorer medverkade till denna resultatförsämring: minskad efterfrågan och pressade priser under senare delen av året, följdverk- ningar av arbetsmarknadskonflikten och produktionsstörningar efter stålverksombyggnaden i Hofors.

Faktureringen av koncernens stålprodukter utanfår Sverige utgjorde 70% av totala försälj- ningen 1980. Fördelningen av exporten från SKF Steel på olika länder var sådan att valuta- utvecklingen kraftigt missgynnade SKF Steel i konkurrenshänseende.

Mer än 40% av SKF Steels export gick 1980 till Tyskland, Frankrike och Italien. Valutorna i dessa länder försvagades gentemot den svenska kronan med drygt 7% under året. Specialstålin- dustrin i dessa länder kunde därigenom öka sin konkurrenskraft såväl på sina hemmamarknader som på export.

SKF Steels orderingång möjliggjorde ännu i början av innevarande år god beläggning av ver- ken utan ökning av varulagren. Ändrad pro- duktsammansättning i orderingången kan dock komma att hota sysselsättningen.

Marknadsinitiativ

Det kärva marknadsläget underströk behovet av en fortsatt kraftig satsning på marknadsföring- en. Organisationen byggdes ut for att effektiva- re kunna bearbeta de viktigaste kundsegmen- ten: rullningslager-, fordons-, hydraulik- och oljeindustrierna. satsningar inleddes dessutom på produktområdena verktygsstål och snabb- stål.

Det svenska fårsäljningsbolaget, SKF Stål Försäljnings AB, invigde i augusti sitt nya cent- rallager och »steel service cerlter>> i Eskilstuna.

Med inflyttningen ökades kap.aciteten för di- mensionskapning och övrig prefabricering vä- sentligt. SKF Stål förfogar nu över en rationell anläggning för lagring, prefabri.cering och distri- bution av specialstål.

17

-

stålprodukter

För att ge ytterligare tyngd åt marknadsfö- ringsaktiviteterna på den viktiga skandinaviska hemmamarknaden bildades särskilda stålförsälj- ningsbolag i Danmark, Finland och Norge.

SKF Steel deltar regelbundet i branschmäs- sor för att komma i kontakt med nya förbru- kargrupper. För första gången ställdes företa- gets produkter ut på SITEV - fordonsindu- strins specialutställning för underleverantörer

- i Geneve. Utställningsresultatet bekräftade att företagets produkter röner ökande intresse inom bilindustrin i dess jakt på viktreducerande konstruktioner.

Rationaliseringar

För att öka kostnadseffektiviteten i råståltill- verkningen genomfördes under semestern en ytterligare utbyggnad av Stålverk 4 i Hofors så- som ersättning för de omoderna martinstålver- ken i Hofors och Hällefors.

Martinverket i Hofors stängdes under året.

Stora igångkörningssvårigheter efter ombyggna- den av Stålverk 4 innebar utöver kraftigt nega- tiv inverkan på resultatet att planerna på av- veckling av det olönsamma martinverket i Häl- lefors fick skjutas framåt. Produktionen i stål- verket stabiliserades i början av 1981 och voly- men steg.

Division Valstråd i Hofors orsakade även 1980 mycket stora förluster för SKF Steel. Ge- nomgripande ombyggnader av trådvalsverket beslutades och slutfördes strax efter nyår. Lo- vande resultat har därefter uppnåtts.

Gruva och kulsinterverk avvecklades slutgil- tigt under året, eftersom dessa verksambater vi- sat sig sakna marknadsförutsättningar.

Vid SKF Steelstrip AB genomfördes det i samband med bolagsbildningen 1979 beslutade rationaliseringsprogrammet. I ståldivisionens västtyska bolag, J.N. Eberle, fullföljdes under året den inledda omstruktureringen. I båda fal- len ledde åtgärderna till påtagliga resultatför- bättringar.

Speciella satsningar

SKF Steel Kilsta AB bildades för att öka kapa- citeten i värmebehandling och fardigställning av stångprodukter. Anläggningarna möjliggör för

SKF Steel att vidga produktprogrammet mot

t

stål med högre legeringsinnehåll såsom verk- tygsstål och snabbstål.

Kapaciteten i Mora Hårdkrom AB flerfaldi- gades genom en utbyggnad som togs i drift un- der hösten. SKF Steel förfogar nu över en av de största och mest rationella hårdförkrom- ningsanläggningarna i Europa.

Ombyggnaden av det tidigare nedlagdajärn- svampverket i Hofors för plasmared-processen forcerades under sista kvartalet 1980. De nyin-

stallerade delarna av verket, bl.a. plasmagene- ratorema, fungerade utan större problem, me- dan de äldre delarna krävde större reparationer än beräknat. Den första jämsvampen produce- rades i början av februari 1981 och uppkörning- en beräknas kunna ske planenligt.

SKF Steeltrade AB bildades under året för att samordna anskaffningen av tillköpta produk- ter.

t~

/ ståldivisionen Försäljning Investeringar Antal anställda i milj. kronor

i lokal valuta förändring exportandel registrerade förändring

SKF Steel (milj. kr) 1.422 16% 64% 68,3 4.452 -2%

SKF Steelstrip (milj. kr) 96 -l% 54% 0,1 315 -4%

J.N. Eberle (milj. DM) 48,7 6% 40% 4,3 566 -2%

'-Försäljningsbolag (milj. kr) 862 30% 10,9 767 8%

Skärande verktyg

SKF: s verktygsrörelse har spiralborr, gängverktyg och fräsar i snabb- stål som huvudprogram. Den sammanlagda försäljningen av dessa produkter från koncernen uppgick 1980 till 550 miljoner kronor. Fak- tureringen var därmed 10% högre än föregående år. Produktgruppens andel av koncernens bruttoomsättning utgjorde 4,1 % (4,2). Även re- sultatmässigt blev verktygsrörelsens bidrag svagare än 1979. Före kursdifferenser redovisades 38 mkr i vinst mot 46 mkr.

Marknaden för skärande verktyg i snabbstål är uppsplittrad på ett mycket stort antal tillverka- re. Detta gör att SKF med enbart 5% av världs- marknaden ändå är den ledande producenten av

spiralborr. Verktygsforsäljningen sker till den

helt dominerande delen

, cirka 95%, över distri-

butörer.

SKF Tools i Halmstad har genomfört ett omfattande program för att sammanfOra

till-

verkningen till ett naturligare flöde i en sam- manhängande del av fabriksanläggningarna. Be- tydande investeringar har därvid gjorts i kvali- tets- och produktivitetshöjande syfte. Installa- tionen av ny sliputrustning i borrverkstaden av- slutades exempelvis i höstas, varefter produk- tionen av spiralborr inriktades uteslutande på helslipade utföranden.

Liknande åtgärder blev aktuella inom Dor- mer-gruppen 1979 då bl.a. gängverktygsfabriken i Dunstable stängdes. Inom övriga avsnitt av organisationen drogs personalen ned hösten 1980 genom frivillig avgång och direkt friställ- ning. Sammanföringen av produktionen till färre anläggningar, a nskaffning av modern tillverk- ningsutrustning och minskning av personalen gav mot slutet av året utslag i större effektivitet.

FPB i Brasilien har under hela 70-talet vuxit

i takt med sin starkt expanderande hemma-

marknad. Bolaget står nu väl rustat for den när- maste femårsperioden med modern maskinpark i lokaler som medger fortsatt utvidgning av verksamheten.

Mindre försäljningsökningar redovisades under året av SKF Tools och de italienska bola- gen, medan faktureringsuppgången var bety- dande vid FPB och i divisionens kanadensiska forsäljningsbol

ag. USA-försäljningen hämmades

av svag efterfrågan.

För Dormer utvecklades hemmamarknaden ogynnsamt på grund av en finansiellt betingad

lageravveckling hos distributörerna och för ex- porten blev de av växelkursen framtvingade prishöjningarna en allvarlig black om foten.

Resultatmässigt följde bilden i stort

sett

marknadsutvecklingen for de olika bolagen.

Dormer-gruppen föll från en hygglig vinstsitua- tion i bötjan av året ned i kraftiga förluster un- der hösten och vi

sade forst fram mot årsskiftet

någon återhämtning. Resultatförbättringen i res- ten av divisionen räckte inte som kompensa- tion.

l Skärande verktyg Försäljning ^J Investeringar i milj. kronor ' Antal anställda

'

i lokal valuta förändring exportandel registrerade forändring

SKF

Tools (milj. kr)

108 10% 63%

10,8

523

-

3%

Dormer-gruppen (milj

. pund) 25,2

2% 45

% 9,7

1.969

-

9%

SKF Utensili (milj

. lire)

3.865 4% 27

%

0,3 137 -23%

FBP (milj. cruzeiros) 1.020 123

%

26

%

9,4

737

1%

'-Försäljningsbolag (milj. kr) 142 10% 0,1 151

1%

./

19

-

Övriga produkter

SKF:s försäljning av produkter utanför lager-, stål- och verktygsområ- dena nådde 1980 för första gången över 1,5 miljarder kronor och steg till l l ,8% ( 11, l) av koncernens bruttoomsättning. Resultatet före kurs- differenser uppgick till 66 mkr ( 44).

Två tredjedelar av denna affärsverksamhet bedrivs inom bolag i Euro- pean Bearing Divison och inemot fjärdedelen hör hemma i dotterföre-

tag till SKF Industries i USA. För återstoden står Lidköpings Meka- Il) niska Verkstad, som tilldelats en fristående ställning såsom centrum

för koncernens maskinutveckling och marknadsföring av centerless-

slipmaskiner på den öppna marknaden. t,

Närmare en fjärdedel av Europa-divisionens fakturering härrör från produkter vid sidan av det konventionella kul- och rullagerprogram- met. Hit hör rullningslager som vidareutveck- lats för speciella inbyggnadsområden, exempel- vis flygmotorlager och glidlagerkonstruktioner såsom sfäriska ledlager. Dessa produkter har redovisats under lagerrörelsen. I divisionsbola- gen bedrivs emellertid också tillverkning och försäljning av maskinelement såsom kul- och rullskruvar, ställdon, bussningar, fastelement och detaljer till spinnerimaskiner. Programmet omfattar vidare speciella komponenter för flyg- och bilindustrierna samt kvalitetsgjutgods.

För att decentralisera detta arbete och skapa utrymme för de olika specialiteterna att utveck- la sig efter sin egenart organiserades divisionen för några år sedan med »strategiska produkt- centra» för diversifieringen. Varje enhet av det- ta slag har tilldelats fullt ansvar inom koncernen får produktutveckling, tillverkning och försälj- ning över samtliga marknader. Modellen är den- samma som gäller för SKF:s tunga verksamhet på rullningslager och stål.

Målet för divisionens SPC-organisation som helhet är att uppnå en årlig volymtillväxt som väsentligt överstiger rullningslagrens. Tillkoms- ten av nya produktområden med stor växtkraft vid sidan av de ursprungliga, mera mogna verk- samheterna och den motivation som den nya

ansvarsfårdelningen uppammat har gjort att ut- vecklingen hittills motsvarat förväntningarna.

Omsättningen av specialprodukter har fördubb- lats på tre år.

Komponenter for flygindustrin

Liksom föregående år hade tillverkningen och försäljningen av komponenter till flygindustrin den största tillväxten. Det franska koncernbola- get SARMA ökade omsättningen med 40%. Fö- retaget bidrar med leveranser till samtliga pro- jekt inom europeisk flygindustri. Stora fram- gångar noterades med produkter för helikopt-

rar, framförallt i Frankrike men också i Tysk- land och Italien.

Marknadsbehovet medförde att ytterligare kapacitet togs i anspråk för tillverkning av led- lager för inbyggnad i flygplansskrov, s.k. air- frame hearings, vid den hittills rullningslagerin- riktade fabriken i Lons-le-Saunier. Dessa an- läggningar arbetar nu till hälften för SARMA.

Huvudprodukterna i övrigt är stag till manöver- organ och för stabilisering av flygplanskroppen samt speciella sträckare för manöverkablarna.

Inom det förstnämnda avsnittet pågick ett inten- sivt och uppmärksammat utvecklingsarbete på kol- och borfiber. Avsikten är att genom över- gången till dessa material medverka till den

viktminskning som flygindustrin idag eftersträ- var för att uppnå lägre bränsleförbrukning.