ICA rörelsen

ICA rörelsen

19

INNEHALL: o

I CA-rörelsen 1980 . . . .. .. . . .. . . 3

!CA-förbundets verksamhet 1980 ... 7

Årsredovisning !CA-förbundet - ekonomiskredovisning ... 10

- revisionsberättelse ... 11

styrelseledamöter i !CA-förbundets medlemssektioner ... 12

"Mer av den vänliga omtanken" ... 14

!CA-företagen 1980 ... 17

Årsredovisning ICA AB - Förvaltningsberättelse ICA AB ... 18

- koncernredovisning ... 19

- moderbolagets redovisning ... 23

- förslag till vinstdisposition ... 28

- revisionsberättelse ... 28

Regionföretagen 1980 ... 30

Specialiserade dotterbolag 1980 ... 36

!CA-företagens styrelser och direktioner ... 45

!CA-rörelsens uppbyggnad ... 47

I CA-förbundet

FÖRBUNDSSTÄMMA

!CA-förbundets årsstämma äger rum onsdagen den 10 juni 1981 i Mässhallen, Himmelstalund, Norrköping, med början klockan 10.00.

ICA Aktiebolag

BOLAGSSTÄMMA

Ordinarie bolagsstämma för ICA Aktiebolag äger rum torsdagen den 11 juni 1981 Mässhal- len, Himmelstalund, Norrköping med början klockan 10.00.

ANMÄLAN

Aktieägare, som önskar deltaga i bolagsstäm- mans förhandlingar skall dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktiebo- ken senast måndag den l juni 1981, dels anmäla sig hos styrelsen under adress ICA Aktiebolag, Box 6187, 10233 Stockholm 6 eller per telefon 08/2265 80 senast klockan 13.00 fredagen den 5 juni 1981.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina ak- tier, måste tillfälligt och senast måndag den l juni 1981 ha inregistrerat aktierna i eget namn för att kunna deltaga i stämman.

UTBETALNING A V UTDELNING

styrelsen har som avstämningsdag beslutat föreslå måndagen den 15 juni 1981. Utdelningen beräknas bli utsänd av Värdepapperscentralen VPC AB tis- dagen den 23 juni 1981 till dem som på avstäm- ningsdagen är införda i aktieboken.

!CA-köpmännens och

!CA-företagens utveckling

1980

1979 1978

I CA-butikernas

torsaiJnmg l0.90, mkr 18.441 mkr 16 777 mkr 4.056 4 130 4 262 Antal butiker

RegJODforetagens partthandel&·

f<maljnmg 11.4441 mkr 10.033 mkr 9 126 mkr Antal

m~tnbuuons­

centraler ICAAB med

speCJal~erade

dotterbolags forsaljning

21 21 21

1.994 mkr 1.838 mkr l ns ^mkr

!CA-koncernen i sammandrag

1980 1979 1978

13.556 mkr 11 968 mkr 11 091 mkr

lbintabiiHet

(resultat efter

finanruella poster

med tJllagg av rantekosmader

1 forhållande

ttll det genomsruttliga totala kapitalet)

Soliditet

(obeskattade reserver, bundna skulder td1

medlemmar och aktJe-

agare, eget kapttal

1

forhållande till totala kapitalet)

Disponibla

medel

( lllkl. reversutlämng, finansvaxtar, obhga- tJoner, bevilJade

outn}'ttjade

krediter

Balt!NUk'riclitet (forhåHandet melLln onuattn~Ugångar och

kortfmnga skuldet) Eget kapital

ocll

obeskattade

reserTer

279 mkr 203 mkr

12,2% 11,7% 9,9%

33 ...

~

33,1% 31,4%

1.684 mkr 1.316

mkr

1.117

mk1

1,95 1,92 1.91

1.395 mkr 1189 mkr l 014 mkr

ICA-rörelsen 1980

!CA-handlarnas verksamhet är uppbyggd på enskilt ägande till butikerna och gemensamt ägande när det gäller övriga !CA-företag.

!CA-butikerna ägs alltså av hand- larna. ICA AB med dotterbolag ägs av !CA-handlarna genom

!CA-förbundet, där samtliga handlare är medlemmar. När det gäller de tre regionföretagen (ICA Eol, ICA Essve och ICA Hakon) ägs dessa såväl genom handlamas egna aktieinnehav : som genom ICA AB.

Detta innebär, att för detaljhan- delsföretagen omfattar denna re- dovisning av !CA-rörelsens sam- lade verksamhet endast försälj -

'ningen. Någon sammanställning

av de enskilda butikernas resultat görs däremot inte. Resultatut- vecklingen för detaljhandelsföre- tagen följs dock löpande under året genom ett representativt ur- val av butiker.

!CA-handlarnas expansion fort- satte under 1980. Den totala för- säljningen, inklusive moms, för samtliga !CA-butiker uppgick till 20.909 mkr, vilket innebar en ök- ning med 2.468 mkr jämfört med 1979.

Huvuddelen av försäljningen, el- 'ler 19.445 mkr, utgjordes av dag- ligvaror . Alltså förutom livsmedel också kemisk-tekniska artiklar, tobak, tidningar och blommor.

Resterande del av försäljningen,

""',som utgjordes av s.k. special-

,~

varor, uppgick till 1.464 mkr.

100 !CA-butiker drabbades av strejk under maj månad , som en del av arbetsmarknadskonflikten, vilket bröt en gynnsam försälj- ningsutveckling. Men genom kraftfulla insatser från !CA- handlarnas och regionföretagens sida när försäljningen kom igång igen och genom omfattande marknadsföringsinsatser under resten av året kunde !CA- handlarna hävda sig väl i konkur- rensen. Trots konfliktbortfallet nåddes en volymtillväxt som var större än den budgeterade. De varuområden som ökade mest var

ltör_r'r

'.Qo:,

!CA-styrelsens ordförande Åke Bondesson, som valdes vid årets förbundsstämma (t.v.) och Karl Erik Åman, VD i !CA-förbundet och ICA AB.

färskvaror , frukt och grönsaker . samt blommor. !CA-handlarnas satsning på färskvarorna - bl.a.

genom en ökad utbildning - gav alltså ett positivt resultat.

I löpande priser ökade !CA- butikernas försäljning av daglig- varor med 13,4 procent. Detta be- tydde en ökning av den sålda volymen - alltså efter inräkning för en beräknad prisstegring un- der året på ca 11 procent- med drygt 2 procent. !CA-handlarnas andel av dagligvarumarknaden fortsatte därmed att öka och be- räknas vid årets utgång till 29,7 procent.

Antalet I CA-butiker-var vid ut- gången av 1980 4.056, vilket be- tydde en nettominskning med 74 under året. 66 !CA-butiker med en sammanlagd säljyta på 24.000 m

²

nyetablerades under året. Den sammanlagda investe- ringen uppgick till 143 mkr. 472

!CA-butiker genomgick en ge- nomgripande förnyelse till en kostnad av 102 mkr. Däri ingår även en ökad användning av elek- tronisk utrustning bl. a. för varu-

beställning , vågar och kassaregis- ter . Ett omfattande utvecklings- arbete har bedrivits under året i syfte att nå fram till butiksdata- system som kan passa olika typer av !CA-butiker.

De gjorda investeringarna i !CA- butiker utgör en del av en rullande treårsplan. De gav ännu ett till- skott av kundvänliga och ratio- nella !CA-butiker och därmed en grundval för ännu bättre service till !CA-kunderna.

Enligt en kartläggning som gjor- des vid 1979 års utgång var det totala antalet glesbygdsbutiker 1.977. Därav svarade I CA-hand- larna för 1.250. Av den totala om- sättningen i landets glesbygds- butiker under 1979 på 2.118 mkr hade !CA-handlarna 1.402 mkr.

!CA-handlarna har alltså hand om ungefär två tredjedelar av dagligvaruförsäljningen i våra glesbygder. En god dagligvaru- service över hela vårt land är alltså starkt beroende av !CA- handlarnas förmåga och möj- ligheter att driva sina butiker med tillräcklig lönsamhet.

3

Leveranserna under 1980 från de tre regionföretagen - ICA Eol, ICA Essve och l CA Hakon- upp- gick sammantaget tiH 11.440 mkr, vilket innebar en ökning med 14 procent. Regionföretagens för- säljning ökade mera än detaljhan- delsföretagens, vilket innebär att

!CA-handlarna höjt utnyttjandet av sina egna distributionscentra- ler ytterligare. Ett gott betyg åt den effektivitet och service som medarbetarna vid alla DC preste- rar. Samtliga regionföretag för- bättrade resultatet före disposi-

tioner och skatt jämfört med före- gående år.

Till de större investeringar ge- nomförda under året av region- företagen hör ICA Eols utbygg- nad av färskvaraavdelningen vid DC Helsingborg samt den stora tillbyggnad som genomfördes vid Ole-gruppens storhushållsanlägg- ning strax utanför Göteborg. ICA Essve fick DC Gotlands nya an- läggning färdigställd under året.

ICA Hakon invigde under slutet av året den nya distributions-

Samhällsekonomin

Den svenska ekonomins utveck- ling under 1980 motsvarade inte förväntningarna från årets bör- jan. Den höga tillväxten under 1979 fortsatte dock under första kvartalet 1980, men med ingång- en av andra kvartalet bröts upp- gången. Den svenska BNP-till- växten för 1980 blev 1,4 % vilket var ett par procent lågre än man förväntat sig vid årets början.

En bidragande orsak till om- svängningen var den svårlösta ar- betsmarknadskonflikten under våren. Den medförde ett pro-:

duktiansbortfall kring 1,5-2%

räknat på årsbasis. Andra orsa- ker till nedgången var den inter- nationella konjunkturens utveck- ling under 1980. Konjunkturcy- keln vände nedåt, oljeprishöj- ningarna under 1979 fick effekt och den ekonomiska politiken blev markant restriktiv i de flesta industriländer.

Ä ven den inhemska efterfrågan blev lägre än vad prognoserna i början av året förutsåg. Detta berodde till en del pfl att den pri- vata konsumtionen ökade lång- sammare än väntat. Men också på en lägre investeringsökning än beråknat.

Totalt stannade den privata kon- sumtionsökningen på samma nivå

som 1980. Första halvåret med- förde en minskning med 0~7%

jämfört med föregående år. Ned- gången återspeglar bl.a. ovisshe- ten inför avtalsuppgörelsen och effekterna av arbetsmarknads- konflikten. Den slutliga avtals- uppgörelsen innebar att lönesum- man totalt för hela landet beräk- nas ha ökat med ca 12 %.

Tillsammans med en fortsatt ök- ning av transfereringarna till hus- hållen ledde detta till den högsta ökningen i de disponibla privata inkomsterna sedan 1974--75. I realvärde innebar det en ökning på mer än 2%. Den privata kon- sumtionen ökade därför under andra halvåret med ca l ,5 % jämfört med 1979. trots den momshöjning som genomfördes under hösten.

Under 1980 steg konsumentpri- serna enligt SPK:s beräkningar med 13.4% (1979 11,3%) -den snabbaste stegringen sedan 1951.

För dagligvaror var prisökningar- na i genomsnitt 14,8% (1979 8%), livsmedel 15,4% (1979 7,6 %) och subventionerade livs- medel 15,6% (1979 6,9%). Till prisökningarna bidrog även momsökningen från 20.63 till 23,46%.

centralen i Borlänge och vid DC Sundsvall, Gävle och Luleå ge- nomfördes betydande tillbyggna- der.

De specialiserade dotterbolagens verksamhet omfattar såväl varu- produktion som import, tjänste- produktion, förlagsverksamhet samt restaurangrörelse. Företa- gen arbetar sålunda under va- rierande marknadsbetingelser.

Gruppens samlade försäljning ökade med cirka 10 procent. Spe- ciellt stora försäljningsökningar

Investeringarna ökade något un- der året i näringslivet, särskilt in- om industrien. Däremot sjönk bostadsinvesteringarna och in- vesteringarna inom handeln.

Efter en viss uppgång 1978 och 1979 i exporten kom ett bakslag 1980 med en minskning av ex- portvolymen med 2,5 %, delvis beroende p~ arbetsmarknads- konflikten. Okningen i import- volymen uppgick till 0,7%. _Detta~

innebar, att underskottet 1 han- delsbalansen ökade till 11 m dr.

Underskottet i betalningsbalan- sen ökade med ca 10 mdr till 22 mdr. Försämringen :iv betalnings-, · balansen 1979-80 beror på den - - · fortsatta kraftiga försvagningen av handelsbalansen men också på starkt ökade ränteutbetalningar till följd av den omfattande upp- låningen utomlands.

Detta bidrog även till en ytterli-

gare ökning av det statliga bud-

getunderskottet som för 1980 be-

råknas ligga kring 58 mdr kr. Un-

derskottet för 1981 väntas bli vä-

sentligt större.

nåddes av ICA Frukt och Grönsa- ker AB samt BOB Industrier AB.

Till följd bl.a. av de olika mark- nadsbetingelserna varierade re- sultatfallen en hel del. BOB Indu- strier AB och ICA Rosteri AB nådde klart bättre resultat medan

!CA-förlaget AB , bl.a. till följd av svåra förhållanden inom för- lagsbranschen, fick ett i förhållan- de till 1979 försämrat resultat.

Frukt och Grönsaker AB:s loka- ler i Helsingborg. Dit hör även de om- och tillbyggnader som ge- nomfördes av AB Köpmanna- tjänst, dels av lokalerna i Väs- terås, dels av de lokaler i Ljungby, vari dotterbolaget AB Ljungby Möbelindustri bedriver sin rörel- se.

möjliggör ytterligare satsningar för framtiden.

!CA-rörelsens unika uppbyggnad med !CA-handlarna och deras medarbetare närmast kunderna och en stark varu- och tjänste- organisation bakom ger en hög ef- fektivitet och en stor anpassnings- förmåga till förändrade mark- nadsförutsättningar.

T ill de större investeringar som genomfördes under året hör en betydande utbyggnad av ICA

1980 blev sammantaget ett bra år för !CA-rörelsen. Försäljningen visar på ett fortsatt ökat förtroen- de från kunderna. Resultatut- vecklingen och den under lång tid uppbyggda finansiella styrkan

Under året genomförda attityd- undersökningar visar, att en ökad betoning av personal och allmän trivsel märks när kunderna om- beds ange vad man tycker är bra

20.000

15.000

10.000

5.000

o

ICA-handlamas försäljning 197~1980

Mkr 1970 71

n

73 74 75 76

n

18 79 HO

Mervird()SU::.~tt (uppbörd a11 momt)

~nnir.gvtrr.lr~ftw;rtdritiJ IKdln 1111tJ tr;k~ rt\<)lllt)

Rnlljmns n;.tl MOmS i 19i'U 1R pc.n-.Jrifde

Vofrrnötnill&

(m«1\I?Di IIJ70in pennin.r;rirdel

Diagrammet visar utvecklingen av !CA-handlarnas sammantagna försäljning. Årsförsåljningen har under dessa 10 år mer än tredubblats från 6.200 till 20.900 miljoner kronor.

En stor del av omsattniogen utgors av den mervardes- skatt (mörkröda fälten) som

~taten

tar ut med stigande andel på varupriserna. Penningvårdeföråndringen (in- flationen) har också varit mycket kraftig (ljusröda tål- ten).

Den "verkliga .. försäljningsutvecklingen (gröna fhlten) visar ändock en god volymtilh·äxt för !CA-handlarna.

Detta på en totalmarknad som okat obetydligt och vissa år till och med gätt tillbaka.

Dagligvarumark.naden 197~ 1980

Andel av dag1igvarukonsumtion Yla dtiJIIjlumdel

30%

l l

""""

l

!CA-HANDLARNA _~ ^~~

.., -

...,.-

^25%

""""" ,

l,;'"

~

l""

KONSUM·DOMUS-OBS 20%

15%

-~

NK-ÅHLENS TEMPO-B&W

l

^10%

- -- ^{...,. ,_.} -

-

VIVO-FAVÖR 5%

o

10 11

n

73 74 75 76 11 78 79

so

J

Diagrammet visar den andel av kundemas dagligvaru- inköp som sker genom de större grupperna. Marknads- andelama är räknade på den totala dagligvarukonsum- tionen genom detaljhandeln . 1980 rörde det sig om cirka 65 miljarder bestående av livsmedel, varor för rengöring och hygien, blommor, tidningar och tobak m m.

ICA-handlama har stadigt ökat sin andel av marknaden under 10-årsperioden, fran22 till narrnare 30%. Koope- rationen harhela tiden legat kling22-23 %. NK-Åhlens- gruppen har från en okande andel gått tillbaka under senare år. Vivo-Favör-köpmannen har liksom !CA- handlarna stärkt sin marknadsandel.

5

med sin huvudbutik. Att kunna välja mellan olika varor från ett stort sortiment blir också allt vik- tigare. Beträffande prisets bety- delse visar undersökningarna att majoriteten av konsumenterna är extraprismedvetna. Många stude- rar annonser och flygblad flitigt och de flesta känner till eller har tänkt titta efter extrapriser.

Dessa slutsatser är ett stöd för

!CA-handlarnas fortsatta satsning under 80-talet på

• Mer av de förmånliga priserna

• Mer av de goda färskvarorna

• Mer av den vänliga omtanken och

• Mer av den bekväma närheten I det kärva ekonomiska läge, som vårt land befinner sig, manar poli- tiker och ekonomer till en åter- hållsam eller direkt minskad kon- sumtion. Detta kan betyda att handeln, som är såväl volymkäns- lig som personalintensiv, kan stäl- las inför nya svårigheter.

Bl. a. det snabbt uppnådda avtalet mellan LO och SAF visade dock på en gemensam vilja att klara av de ekonomiska problemen. Detta framgick bl.a. av ett gemensamt uttalande, vari sägs:

"V ärt välstånd vilar på det dagliga

Omtanke om kunderna är en av förklaringarna

till

!CA-handlarnas framgångar.

arbetet och skapas inte av låne- finansierade bidrag eller subven- tioner. Därför måste arbetets värde erkännas , lönsamheten för- stärkas och sysselsättningstillfäl- lena inom näringslivet återvin- nas".

!CA-rörelsen delar denna realis- tiska inriktning. Även om den to- tala dagligvarumarknaden blir vi- kande är !CA-rörelsens mål att uppnå en oförändrad försäljnings- volym under 1981.

Karl Erik Åman

!CA-förbundet 1980

Förbundsverksamheten

Under året har flera för !CA- handlarna viktiga frågor behand- Jats inom ramen för !CA-för- bundets verksamhet. Det gäller t.ex. framtidens datakassor och butiksdatorer, utbildningsfrågor, konsumentinformationens bety- delse, försäkringsskydd för egen- företagare, extrapriser och mär- kesvaror till lågpris, färskvaru- kvalitet, betydelsen av närservice, kreditkortens användning i ICA- ';mtikerna samt problemen med - ..Snatterier i butikerna.

I den för !CA-förbundet och ICA AB gemensamma direktio- nen och styrelsen behandlas en

--l~ng rad frågor som har principiell '-1Jetydelse för hela !CA-rörelsen.

Förutom de frågor som nämnts ovan kan nämnas importfrågor, finansieringsfrågor, chefsutveck- ling samt !CA-företagens kontak- ter med SPK. !CA-förbundet och ICA AB svarar även för den ge- mensamma delen av !CA-rörel- sens internationella kontakter och kontakter inom Sverige med de- partement, myndigheter, statliga utredningar, näringslivsorganisa- tioner och centrala fackliga or- ganisationer.

Vid !CA-förbundets vårmöte i Stockholm (!CA-sektionernas ordföranden samt !CA-styrelsen) behandlades bl.a. konsumentin- formationen. Professor Hans B.

Thorelli inledde diskussionerna.

Han framhöll bl.a. att företagens egen satsning på konsumentbe- främjande åtgärder är den mest effektiva vägen att värna konsu- menternas intressen .

Årets ICA-stämma ägde rum i Stockholm den lO:e och ll:e juni.

Vid stämman övertog köpman Åke Bondesson, Göteborg, ord- förandeskapet i !CA-förbundet och ICA AB efter köpman Bror Andersson, Stockholm.

Tem;:t för de interna överläggning- arna var "mer av de goda färsk- varorna" samt "!CA-butikernas matprofil - bara det bästa är gott nog". Stämman formade sig till en stark uppslutning kring !CA- handlarnas fyra tema inför 80- talet - mer av de förmånliga pri- serna, mer av bekväm närhet, mer av vänlig omtanke och mer av de goda färskvarorna.

Vid stämmans officiella del höll statsrådet Karin Söder ett anfö-

Från årets stämma. I talarstolen bergsrådet Tapio Koski , Kesko, Finland.

rande om "Närbutiken- en del av den sociala miljön" . Bl. a. konsta- terade hon att !CA-rörelsen är

"en god motvikt till det starkt cen- traliserade samhälle vi har i dag".

Till stämman hade Göteborgs- och Boråssektionen motionerat om utrustningsföretagens servi- ceavgifter, Växjö-, Kalmar- och Jönköping-sektionen om köp- mannautbildningens finansiering.

Järna- och Västeråssektionen om bredare möjligheter till repre- sentation i ICA förbundsråd, Malmö-sektionen om mandatti- den i !CA-företagens bolagssty- relser samt Sundsvallssektionen om utvidgade möjligheter till medlemskap i !CA-förbundet.

Förbundsrådets höstmöte hölls i Helsingborg i samband med in- vigningen av nya lokaler hos ICA Frukt och Grönsaker. Ett huvudinslag vid mötet var butiks- datasystemen. Där konstaterades bl. a . att ICA ligger väl framme när det gäller erfarenheter inom detta område . Till början av 1981 utlovades en rapport med förslag till hur ICA:s butiksdatasystem bör byggas upp . En utgångspunkt

Vid årets ICA-stämma höll statsrådet Karin Söder ett anförande.

7

!CA-förbundet 1980

är då att systemen skall stärka varje butiks möjligheter till indi- viduell och lokal anpassning.

!CA-förbundets 23 sektionssty- relser sammanträdde under 1980 regelbundet. Dessutom har på sektionsstyrelsernas initiativ en rad medlemsträffar ordnats. På så vis har alla medlemmar mycket goda möjligheter att föra fram si- na synpunkter inom !CA-förbun- det och !CA-rörelsen.

En principiellt viktig fråga som behandlats under året är konto- kortskreditköp i !CA-butikerna.

!CA-rörelsen markerade redan 1979 sitt avståndstagande från matinköp genom kreditkort. Frå- gan aktualiserades under 1980 av AB Sparbankskorts vägran att av- skilja kreditdelen i Sparbanks- kortet när det gäller köp i I CA-butiker. I CA-styrelsen mar- kerade därför på nytt sin avvisan- de syn och rekommenderade

!CA-köpmännen att inte accepte- ra livsmedelsförsäljning via kre- ditkort.

Snatterier i butikerna är ett väx- ande problem. !CA-förbundet har därför under året varit enga- gerat i en för hela handeln gemen- sam skolkampanj mot snatteri.

!CA-förbundet har även tagit fram ett eget informationsmate- rial till stöd för de köpmän som lokalt engagerar sig i denna skol- information.

Under året konfirmerades SSLF:s nya organisation, LIVS 80. I SSLF:s nya styrelse ingår en köp-

Vid !CA-förbundets vårmöte i Stockholm behandlades konsumentinformationen. Professor Hans B Thorelli var inledare i diskussionerna.

man från vart och ett av de tre regionföretagen samt en från I CA-styrelsen.

En viktig del av !CA-förbundets uppgifter är information till all- mänhet och opinionsledande grupper, bl.a. om !CA-rörelsen och !CA-handlarnas samarbete.

Som stöd för denna verksamhet genomfördes under året tre olika Sifo-undersökningar. Resultaten av dessa har legat till grund för många framtidsinriktade diskus- sioner inom !CA-rörelsen.

!CA-förbundets allmänna infor- mationsverksamhet under året omfattade bl.a. kontakter med

massmedia, produktion av rek- lamfilm samt AV-hjälpmedel, good-will-annonsering samt pro- duktion och distribution av olika broschyrer. Ett mycket uppmärk- sammat inslag är dessutom det stöd till idrotten som ges genom olika former av idrottsreklam.

Förbundets skolinformation om- fattar bl.a. olika lärarkontakter, produktion av skolinformations- material, t.ex. TV-program med kompletterande trycksaker om livsmedel och livsmedelshante- ring i hemmen samt studiepaketet,

" köpa och sälja" som nu används i de flesta skolor.

Sedan förra ICA-stämman har vi mötts av tre sorgebud:

Ragnar Allberg var en av !CA- rörelsens pionjärer och en för- grundsgestalt inom svensk han- del. Han var en av de drivande

krafterna vid ICA Eols tillkomst och dess styrelseordförande, från starten, i 33 år. Ragnar Allberg var även mycket aktiv inom Sve- riges Köpmannaförbund och in- om kommunalpolitiken i Göte- borg. I alla kretsar tillvann han sig respekt och fortroende ge- nom sin praktiska erfarenhet och förmåga att argumentera och analysera.

Gustaf Kollberg var 1947-62 verkställande direktör i !CA-för- bundet och ICA AB. Tidigare var han verksam inom livsmedels- kommissionen som avdelnings- chef med ansvar for konsumtions- regleringen. Han var åven riks- dagsman åren 19494 för folk- partiet. Gustaf Kollberg var en respekterad talesman för närings- livet i en mängd sammanhang och hans arbetsförmåga, kunnande och stora erfarenheter betvdde mycket för ICA-rorelsens utveck- ling.

Sten Kristiansson var en kämpe- gestalt av ovanligt mätt som gjort många värdefulla insatser för enskild handel och för !CA- rörelsen bl. a. som mångårig sty- relseledamot i ICA Bol och inom

!CA-styrelsen. Han stod med bå- da fötterna på jorden och mötte varje situation med sunt förnuft och klar eftertanke.

Vi hedrar minnet av dessa bort- gångna /CA -pionjå.rer.

Åke Bondesson

En av !CA-förbundets uppgifter är information till allmänhet och opinionsledande grupper om !CA-handlarnas samverkan

o~h

om !CA-företagens roll i handel och distribution. De mer synliga resultaten av den verksamheten är t.ex. artiklar och uttalanden

t

tidmngar, rikstäckande idereklam genom annon- ser och bioreklam, broschyrer av olika slag samt informations- matertal för skolorna. !CA-handlarna backar även upp svensk idrott, framför allt lokalt, men även riksmässigt genom !CA- förbundets försorg.

En viktig del av informationsverksamheten är också olika in- formationsträffar och seminarier, t.ex. med massmediarepre- sentanter, iärare, konsumentföreträdare m.m.

Tillsammans med övrig handel genomför I CA-förbundet infor- mationsinsatser inom ämnesområden som snatteri, säkerhet

t

butik etc.

. ;~ '.

·.·.

-

l

' l

i '

l ICA-förbundet 1980 i

Resultaträkning 1/1-31/12

Belopp i tkr

Intäkter 1980

Aktieutdelning 1.090

Ränteintäkter 471

Medlemsavgifter 795

Summa intäkter 2.356

Kostnader

Räntekostnader 970

Förvaltnings- och administra-

tionskostnader 31

Skatter 225

Årets nettobehållning 1.130

Summa kostnader 2.356

Balansräkning per den 31/12

Belopp i tkr

Tillgångar 1980

~ankräkning 2.555

Ovriga fordringar 270

Aktier! ICA Aktiebolag

(30.000 A-aktier) 3.000

Aktier i ICA Aktiebolag

(100.444 B-aktier) 11.721 14.721

Summa tillgingar 17.546

Skulder

Skuld till ICA Aktiebolag 9.700

Skatteskuld 49

Kapital

Balanserad behållning 6.667

Årets nettobehållning 1.130 7.7'Y/

Summa skulder och kapital 17.546

1979

1.010 357 744 2.111

689 27 278 1.117 2.111

1979 3.364 271 3.000

9.864 12.864 16.499

9.700 132

5. 550

1.117 6.667

- - - --

16.499

ICA-förbundet 1980

styrelsens förslag tlll disposition

Styrelsen hemställer till förbundsstämman att god·

känna överföringen av årets nettobehållning, kronor 1.129.652:05 till kapitalkontot och att balansräkning- en slutande å kronor 17.545.700:- fastställes.

Stockholm i april 1981

Åke Bondesson Rolf Gustafsson Carl· Erik Franz en

Oullor..ndc lc>onlt 2evordl

Lars E/ford Å~ Gunnarsson Eivin Johanson

Staffan Linde Helge Nordström Rolf Olteng Birger Jarl Persson Carl-Hakon Swenson Olof Söderholm

Karl Erik Åman Nils-Erik Wirsäll

\'ctl..~t dlle~l<'f

Vår revisionsberättelse avseende denna redovisning är avlämnad den 28 april 1981.

Tore Fritzdorf

AlOLIOri'ICUid ICVISOI'

Christer Bergendahl

Kopawn

Bo Lillieström-Tjus

Allkwo,er..t teYl'oOr

Bengt Weingtlrd

ICopm.~~~

Revisionsberättelse för ICA·förbundet

Undertecknade, vid ICA-förbundets ordinarie förbundsstämma utsedda revisorer, har genom- gått förbundets räkenskaper för 1980 och får härmed vitsorda, att desamma är förda med reda och omsorg.

Den tablå över förbundets ekonomi. som bifo- ga." styrelsens och verkställande direktören& års- berättelse, överensstämmer med räkenska- perna.

Efter avslutad revision får vi tillstyrka,

•tt den av oss påtecknade balansräkningen fastställes,

•tt nettobehållningen disponeras enligt styrel- sens förslag samt

att ansvcqsfribet beviljas styrelsen och verkstäl- lande direktören för den tid redovisningen omfattar.

Stockholm den 28 april 1981 Tore Fritzdorf

A~.Mim.bOr

Christ~r Bergendahl

ktlpM ..

Bo Lillitstr.öm-Tjus

Attktomerad m~ot

Bengt W~ingdrd K.-

11

ICA-förbundet 1980

Från årets förbundsstämma i Stockholm.

Styrelseledamöter i !CA-förbundets medlemssektioner valda under våren 1981

Region ICA Eol:

Borås

Hans Bynander, ordf., Svenljunga Bernt Ljung, v. ordf., Borås Arne Holm, sekr., Kungälv Sten-Åke Danielsson, Länghem Nils Johansson, Fristad

Åke Kallin, Länghem Suppleanter:

Vilgot Gunnarsson, Tranemo Stig Nordeen, Kinna

Göteborg

Gösta Larsson, ordf., Trollhättan Karl-Erik Möller, v. ordf., Göteborg Arne Holm, sekr. , Kungälv

Evert Antonsson, Uddevalla Per-Åke Carlsson, Göteborg Ivan Eriksson, Uddevalla Kenneth Hansson, Mölndal Lars Hulten, Billdal Lars Johansson, Göteborg Eva Karlsson, Veddige Alvar Martinsson, Varberg Mats Nilsson, V:a Frölunda Arne Nordevik, Skärhamn

Suppleanter

Hasse Bondesson, Partilie Karl-Erik Gustavsson, Falkenberg Jan Hjortsfeldt, Smögen

Helsingborg

Sven-Filip Cronberg, ordf., Helsingborg

Bertil Green, v. ordf. , Halmstad Håkan Walander, sekr. , Helsingborg Börje Hansson,, Billeberga

Lars Hoffert, Angelholm Bertil Hultqvist, Perstorp

Per-Allan Ingemarsson, Hyttebruk Bert Mårtensson, Helsingborg Christian Wahl, Växtorp Suppleanter:

Kaj Bill, Helsingborg Hans Gullin, Halmstad Jönköping

Bo Nordahl, ordf., Tranås Bo Lilleborg, v. ordf., Mullsjö Egon Pelle Pettersson, sekr. , Växjö Thore Andersson, Sävsjö

Olle Johansson, Vetlanda Ingemar Sandberg, Bredaryd Göte Sundström, Gistaved

Suppleanter:

Bengt-Göran Andersson, Jönköping Bengt Johnsson, Rydaholm

Kalmar

Per-Gunnar Malm, ordf. , Kalmar Bertil Thiman, v. ordf. , Vimmerby Gösta Espelund, sekr., Kalmar Göran Bohlin, Persnäs Nils-Åke Ed, Rockneby Olle Palmgren, Nybro Sigvard Sjösteen, Emmaboda Sven-Eric Svensson, Söderåkra Suppleanter:

Ingrid Hirschman, Ankarsrum Sven-Astor Svensson, Storebro Kristianstad

Kurt Svensson, ordf., Eringsboda Lars-Gunnar_ Larsson, v. ordf.,

Kristianstad

Sven Hägglund, sekr., Kristianstad Inge A hl gren, Karlskrona

Ulf Andersson, Karlskrona

Claes-Göran Martinsson, Tyringe

Anders Nilsson, Ronneby

Göte Nilsson, Osby

Suppleanter

Alf Andersson, Torhamn

Claes-Göran Karlsson, Sölvesborg Malmö

Bengt-Åke Billing, ordf. , Lund Kjell B. Eng, v. ordf. , Tornelilla Per Bergman, sekr., Arlöv Bengt Andersson, Malmö Sture Hansson , Arlöv Åke Karlsson, Svedala Rolf Lindeberg, Löddeköpinge Kaj Ovesson, Borrby

Jan Rosberg, Lund Suppleanter:

Lars Jönsson, Trelleborg Tommy Svensson, Malmö V bi ö

.' Bernt Aronsson, ordf. Växjö Sigurd Jol>:.rrsson, v. ordf., Ingelstad Egon Pelle Pettersson, sekr., Växjö Kjell Johansson, Ryd

John Nilsson, Lessebo Leif Ryden, Växjö Suppleanter:

Stig Ekström, Växjö Flemming Ohlsson, Alvesta

Region ICA Essve:

Stockholm

Tomas Samuelsson, ordf.,

~andhagen

Allan Lundgren, v. ordf., Alvsjö Lennart Samuelsson, sekr.,

Johanneshov Thore Bergqvist, Täby Ingvar Byagård, Stockholm Leif Jönsson, Stockholm Bruno Ljunggren, Täby Conny Ryden, Lidingö Stig Sjögren, Skärholmen . Suppleanter:

Lars-Erik Fosselius, Stockholm Åke Lindholm, Älta

Östergötland

K.G. Andersson, ordf., , Norrköping

, -· Sven-Olof Johnsson, v. ordf., Norrkö- ping

Stig Ållander, sekr. , Linköping Gösta Karlsson, Linköping Harry Svensson, Väderstad P.G. Wigerström, Kolmården Suppleanter:

Bo Mörling, Åby

Bertil Wilhelmsson, Sturefors Gotland

Bertil Lawergren; ordf., Visby Bengt Hellberg, v. ordf., Visby Lars Lundh, sekr., Visby Karl Blomquist, Visby Åke Nero, Hemse Lars Rundby, Stånga Suppleanter:

Anders Nyström, Fårösund Gösta Westergren, Visby

Region ICA Hakon:

Borlänge

Berndt Larson, ordf., Rättvik Jan-Olof Wahlsten, v. ordf., Falun Alvar Nilsson, sekr., Borlänge Göte Danielsson, Söderbärke Berndt Hedberg, Bqrlänge Sven Leandersson, Alvdalen Suppleanter:

Sven-Eric Jernemyr, Avesta Göran Mårtas, Insjön Gävle

Torsten Molinder, ordf., Sandviken Åke Wellander, v. ordf., Skutskär Sven Eklund; sekr., Gävle Ingvar Brolin , Bollnäs Paul Hyttmark, Järbo Sören Pettersson, J ärvsö Suppleanter:

Rolf Hillblom, Gävle Stig Östlin, Ljusne

Karlstad

Sven Brostedt, ordf., Kristinehamn Lars-Eric Larsson, v. ordf., Karlstad Harry Larsson, sekr., Karlstad Gunnar Gustafsson, Karlstad Ingemar Persson, A!vika Rune Sunden, V:a Amtervik Christer Sundholm, Ambjörby Sune $vensson, Bengtstors Olle Östlund, Värm!. Nysäter Suppleanter:

Sven Andersson, Årjäng Olle Mossberg, Karlstad Luleå

Egon Bohlin, ordf. , Piteå

Bengt StFömbäck, v. ordf., Jokkmokk Anders Os tJing, sekr., Luleå

Sten Dahlbäck, Blåsmark Allan Lehto, Pello Erik Sjöström, Boden Suppleanter:

Folke Danielsson, Luleå Thorbjörn Karlsson , Luleå Skövde

Torsten Freden, ordf., Karlsborg Jan-Ove Hallgren., v. ordf. , Grästorp Kalle Mäkk, sekr., Skövde

Karl-Olof Andersson, Skara Per Andersson, Herrljunga Åke Falk, Skövde

Harald Josefsson,, Falköping Gunnar-Sandström, Mariestad Suppleanter:

Rolf Johansson, Hova Sixten Kollstad, Väring Sundsvall

Sven Ytterström, ordf., Stöde Jonas Sjödin, v. ordf. , Matfors Nils-Erik Ottersgård, sekr., Sundsvall Gunnar Ericsson, Hurliksvall

Sven Johansson, Ilsbo Gunnar Jonasson, Sundsvall Bertil Nilsson, Bollstabruk Kjell Söderholm, Långsele Suppleanter:

Karl-Eric Gelin, Ånge Elisabet Mattsson, Sörberge

!CA-förbundet 1980

södertälje

Thore Wernolf, ordf., Södertälje Sören Eriksson, v. ordf., Huddinge Lars Magnusson, sekr. , Järna

Å ke Blomkvist, Rönninge

Bernt Karlsson, Nyköping Ronnie Törnblom, Mariefred Suppleanter:

Lars-Åke Andersson, Katrineholm Sixten Gardevåg, Södertälje Umeå

Hilmar Pettersson, ordf., Umeå Olle Andersson, v. ordf., Skellefteå Sture Boström, sekr., Umeå Knut Bohman, Hörnefors Sture Holmgren, Örnsköldsvik Gunnar Nilsson, Vännäs Edith Sandlen, Skellefteå

Carl-Gösta Widmark, Örnsköldsvik Suppleanter:

Per-Arne Lindberg, Umeå Göran Lundsten, Sävar Uppsala

Lennart Ohlström, ordf. , Uppsala Sven-Åke Nyberg, v. ordf. ,

Bergshamra

Sven Lundberg, sekr., Uppsala Rolf Holmberg, Norrtälje David Ottosson, Uppsala Roland Sannervik, Brunna Suppleanter:

Assar Molander, Uppsala Lennart Ryderborn, Väddö Västerås

Lars-Erik Jansson, ordf., Västerås Mauritz Larsson, v. ordf., Fagersta Gösta Olsson, sekr., Väster ås Karl-Johan Ahlen, Västerås Carl-Olof Bergkvist, Norberg Sven-Olof Carlsson, Kolsva Lennart Nielsen, Eskilstuna Suppleanter:

Ulf Davidsson, Enköping Raoul Eklund, Sala Örebro

Arne Falck, ordf., Vintrosa Gunnar Vedlund, v. ordf. , Örebro Nils Karlhede, sekr., Örebro Lennart Gustafsson, Frövi Lars-Erik Holm, Örebro Gösta Medio, Vingåker Suppleanter:

Bertil Johansson, Åsbro Per Åke Olsson, Karlskoga östersond

Iwan Johnsson, ordf., Svenstavik Sven Eriksson, v. ordf.,. Åre Olof Petrusson, sekr. , Ostersund Gunno Grin de, Rätan

Tage Hedlund, Östersund Stefan J ansson, H oting Verner Åslund, Strömsund Suppleanter:

Rolf Simonsson, Kälarne Raimo Sköld, Östersund

13

)CA-förbundet 1980

Glimtar från en informell samtalskväll i butik

med !CA-styrelsens ledamöter "MER AV D l

!CA-styrelsen är hemtam i butik.

Det märktes, när man träffades kvällen i ICA-hallen i Viksjö före ett vanligt styrelsemöte en bit utanför Stockbolm. styrelseleda- moten och !CA-handlaren Staffan Linde bjöd in till en bit mat, rund- vandring i butiken och en avspänd samtalsstund vid den avslutande kaffekoppen. Om framför allt den kanske viktigaste av ICA- rörelsens fyra ''hörnstenar'' inför 80-talet: den vänliga omtanken!

Här återges glimtar av tankeutby- tet - osorterat och utan speciell markering av vem som tyckte vad.

Den inledande rundvandringen i

·butiken gav ett brett samtalsun- derlag. Men stor roll spelade upp- enbart också de första rapporter styrelsen fått från ICA-förbundets nya Sno-undersökning om konsu- menternas köpvanor.

-Det är i butikerna som det vikti- ga händer. Det som kunderna an- ser viktigast är, näst efter att grön- sakerna är färska och fräscha, att personalen är vänlig och hjälp- sam, att det är lätt att hitta och ta sig fram och att varorna är bra.

Men det tycks vara så att priserna också får mer betydelse i dessa tider.

. • • rundvandring i butiken • • . CA

Samling på lagret hos Staffan Linde • . .

Samtalsuppvärmning strax före start med från vänster: Holger Jonasson, Staffan Linde, Carl-Erik Franzen, Cari-Hakon Swenson, Nils-Erik Wirsäll, Eivin Johanson och Sören Ångman.

- Om man skall tro Sifo så är det rätt många som får matideer från extrapriserbjudaodena i annonser och flygblad. Men ännu vanligare tycks vara att man litar till kok- böcker och egna recept när man gör upp familjens matsedel. Tips från vänner och bekanta spelar också en stor roll. Här finns kan- ske ett område där vi kan utveckla

ännu mer vänlig omtanke om kun- derna?

-Omtanke om kunderna i buti- *

ken är det viktigaste. Det visar alla erfarenheter och alla under- sökningar. Men då är det avgö- rande att hela butikslaget, alla r .

som arbetar i butiken, alltid har

¹

=c

detta. i tankarna. Får vi !CA- handlare med oss alla medarbeta- re så kan vi få den trivsamma och

p~rsonliga butik som kundernal"' f't

VIll

ha. ~

*

Var ska man börja samla intryck? Olof Söderholm startar ut från kassalinjen.

- Vi måste ha ständiga diskussio- ner med våra medarbetare. Och då inte enbart om arbetsupplägg- ning, rutiner eller butikens eko- nomiska utveckling. Utan också om hur vi skall bära oss åt för att göra butiken så trivsam och kund- vänlig som möjligt. Det är ju kun- derna vi i första hand skall se till.

Inte vår egen bekvämlighet eller

vad som kan vara rationellast på

distributionscentraler eller i lager-

hanteringen. Visst är sådant vik-

tigt, men det får inte bli så att

detta får betyda mer än omtanken

ICA-förbundet 1980

: ·N ••

·' VANLIGA OMTANKEN"

om kunderna och hänsyn till vad kunderna verkligen vill ha.

- Vi har ägnat * mycket tid åt ut- bildning, t .ex . när det gäller färsk- varuhanteringen. Bra färskvaror avgör kundernas kvalitetsuppfatt- ning om butiken. Men en fråga är om vi inte är litet ensidiga i utbild- ningen . KaQske vi tänkt för litet på hur viktigt kassaarbetet är och att det krävs ordentlig utbildning även där? Det är ju i kassan som kundernas uppfattning om just deri vänliga omtanken till stor del avgörs- det går nog inte att kom- ma ifrån.

- En personlig butik, det gäller *

också sådant som t. ex. handtexta-

de ·skyltar eller butikens egen an-

slagstavla. Om alla som arbetar i en b\dik slår sig samman och an- vänder fantasin så kan man koni- ma fram tiJl mycket som ka:n ge en butik en personlig prägel.

-Ibland har vi talat om den fram- *

•tida konsumenten. Om 80-talets kunder som kanske skulle ha and- ra önskemål och andra värdering- ar än 60- och 70-talets kunder?

Har de nya kunderna kommit än?

~-/

' *

-Ett vet vi , att kraven på färsk- varnavdelningarna och på servi- cen, omtanken, ökar. Har man en litet nedsliten butik så kan nian uträtta underverk genom att frä- scha upp färskvaruhanteringen.

Det drar kunder och butikens goda namn sprider sig snabbt.

-Har prismedvetandet ökat sena- *

re år? Det verkar ju så i butikerna

och i olika opinionstester. Något

som väl vore naturligt i dessa in- flationstider när så många faktiskt får uppleva direkta standardsänk- ningar .

Ake Bondesson. Carl-Erik Franzen

••. engagerade samtal vid den avslutande kaffekoppen

Med rundvandringen som underlag tog sedan samtalet fart. Med "den vänliga omtanken" som tema vädrades synpunkter och åsikter.

15

ICA-förbundet 1980

^J

-Under senare år tycks alltfler ha tilltalats av extrapriserna. Om man tar bort de som kommer till en butik för att bara köpa enstaka varor så tycks ju nästan alla andra vara extraprismedvetna. Ä ven om det bara är två kunder av tio som jagar extrapriser medvetet i olika butiker. Extrapriserbjudan- den i butik är viktigt, det är i buti- ken som man bestämmer sig för att köpa eller inte.

- Ungdomen blir självständiga *

konsumenter vid rätt tidig ålder.

Vid 18 års ålder är de flesta själv- ständiga konsumenter, som själva bestämmer sina matinköp. Vid 20 års ålder praktiskt taget alla.

Hur ungdomsvänliga är !CA-buti-

kerna? ·

- 20-åringar är t.ex. mer medvet- *

na om kostcirkeln än vad medel- ålders och äldre är. Frukt och

Tack, Staffan, för en givande kväll!

grönt och näringsriktigt är mer populärt hos dem. Det är något att också tänka på.

- !CA-butikerna har ett fint an- *

seende när det t.ex. gäller sorti- ment, service, trivsel, kvalitet och priser. Men det tycks vara så att vi anses vara sämre när det gäller miljövänliga produkter och nä- ringsriktig mat eller när det gäller råd och information till kunderna.

Åtminstone om man skall tro en del undersökningar. Detta trots att vi satsar mycket på konsu- mentinformation på olika sätt.

Det ligger något av en motsägelse i detta. Kunderna kommer till

!CA-butikerna, men ger inte buti- kerna så höga betyg just när det gäller konsumentinformation, nä- ringsriktighet och liknande. Här är det nog viktigt att vi pratar ige- nom dessa frågor med alla som arbetar i en butik.

-Hur skall omtanken om kunder- na visa sig i vår marknadsföring?

-Det viktigaste är hur vi hanterar annonsernas och flygbladens er- bjudanden i butikerna. De erbju- dandena skalllevandegöras i buti- ken på enkla och trivsamma sätt som kunden direkt ser och fattar tycke för.

Så spann diskussionen hel'l kväl- ***

len hos Staffan Linde i I CA-hallen i Viksjö. En sammanfattning kan bli: Det gäller att skapa en trivsam butik med personlig prägel, att i butiken levandegöra alla de er- bjudanden som finns och att måna om de personliga kontakterna - med vänlighet och leenden.

Karl Erik Åman (t.h.) summerar intryck tillsammans med kvällens värd, Staffan Linde, innan avfärden från Viksjöhallen.

I CA-företagen 1980

I CA Aktiebolag, regionföretagen och de specialiserade dotterbolagen

Sifferhänvisning till kartan. numretat från norr till söder

9 ICA·förbundet och ICA Aktiebolag, Stockholm Regionföretaget ICA Eol

AB:

18

HK Göteborg 22 DC Helsingborg 21 DC Kalmar 23 D C Kristianstad 17 DC Kungälv

24

DC Malmö 20 DC Växjö

Dotterbolag:

18

Olebolaget Olof Ericson AB, Göteborg med

AB Albert Magnuson, Göteborg

18

AB Frans Thiirett, Göteborg

24

AB AM Wickmans Eftr. , Malmö 20 och Växjö

Regionföretaget ICA Essve AB:

9 HK Stockholm 15 DC Linköping 9 DC Stockholm 19 DC Visby

Regionföretaget ICA Hakon

AB:

8 HK Västerås 6 DC Borlänge 5 DC Gävle 10 DC Karlstad

l

DC Luleå 16 DC Skövde

4 DC Sundsvall 13 DC Södertälje

2 DC Umeå

7

DC Uppsala 8 DC Västerås

11

DC Örebro

3 DC Östersund Dotterbolag:

7

ICA Bagerier AB, Uppsala

10 AB Bengt Heidenborg, Karlstad

8 Sjömans Textil AB, Västerås

4

Ede-bolaget, Sundsvall Specialiserade dotterbolag :

18 ICA Banan AB , Göteborg 22 ICA Frukt och Grönsaker

AB, Helsingborg

8 !CA-förlaget AB, Västerås 9 AB !CA-restauranger,

Stockho lm

8 ICA Rosteri AB, Västerås 15 Hjalmar Blomqvist AB,

Linköping

12 BOB Industrier AB , Kurnia 8 AB Köpmannatjänst,

Västerås

14 AB Svea Choklad, Norrköping

!CA-företagen 1980

1 7

l ICA-företagen 1980 l

ICAAB

STOCKHOLM

VD

i

!CA-förbundet och ICA AB Karl Erik Åman.

Förvaltningsberättelse ICA AB Stockholm

Styrelsen och verkställande direk- tören för !CA Aktiebolag får här- med avgiva berättelse för verk- samhetsåret 1980.

ICA AB är det centrala företaget inom !CA-rörelsen och !CA-för- bundets verkställighetsorgan.

ICA AB:s verksamhet drivs en- ligt av !CA-förbundet fastställda riktlinjer och omfattar import av varor som ingår i en !CA-butiks sortiment, förvaltning av dotter- bolagsaktier samt samordning och planering av verksamheten inom !CA-rörelsen vad gäller bl.a. kapitalförsörjning, kapital- användning samt chefsutveck- ling. ICA AB har även till upp- gift att i olika sammanhang före- träda !CA-rörelsen i Sverige och internationellt. ICA AB är mo- derbolag för !CA-företagen som omfattar regionföretagen och de specialiserade dotterbolagen.

Dessutom ingår i koncernen de detaljhandelsbolag som är i upp- byggnadsskedet och finansieras genom !CA-avtalet.

Regionföretagen ägs av !CA- köpmännen inom respektive re- gioll tillsammans med ICA AB.

Samägandet är en viktig del av

!CA-rörelsens uppbyggnad där

!CA-köpmännens aktieinnehav i regionföretaget markerar den re- gionala anknytningen. !CA-köp- männen är också medlemmar i

!CA-förbundet, som genom sitt innehav av samtliga A-aktier är huvudaktieägare i ICA AB. Det- ta innebär att !CA-köpmännen

dels genom sitt regionala ägande och dels genom sitt medlemsskap i !CA-förbundet har beslutande- rätten över !CA-företagen.

De specialiserade dotterbolagen är helägda av ICA AB. Verk- samheterna omfattar bl a till- verkning och importverksamhet för regionföretagens räkning samt förlagverksamhet och re- staurangrörelse.

ICA-koncernen omsatte under 1980 13.556 mkr (1979 11.968 mkr), exklusive moms. Rörelse- överskottet efter avskrivning blev 289 mkr (1979 279 mkr).

Räntabiliteten, resultatet efter fi- nansiella poster med tillägg av räntekostnader i förhållande till det genomsnittliga totala kapita- let var 12,2% (197911,7%). so- liditeten var 33% (1979 33 %) när bundna skulder till medlem- mar och aktieägare inräknas i det egna kapitalet.

Likviditeten är oförändrat god.

På balansdagen disponerade koncernen 1.604 mkr (1979 1.316 mkr) inklusive beviljade outnytt- jade krediter och kortfristig utlå- ning.

Investeringarna uppgick under året till 295 mkr (1979 199 mkr).

Antalet anställda uppgår i kon- cernen till 12.975 (1979 13.078).

Löner och arvoden till styrelsele- damöter och verkställande direk- törer i koncernens 466 företag uppgår till 47 ,O mkr (1979 42,6 mkr). Till övriga anställda har ut-

betalats 836,7 mkr (1979 763,7 mkr) (jmfr not 12).

Moderbolaget omsatte under 1980 453 mkr (1979 453 mkr).

Resultatet före dispositioner och skatt uppgår ·till 18,3 mkr (1979 23 ,5 mkr).

I resultatet ingår, som en naturlig del av moderbolagets verksam- het, koncernbidrag från de speci- aliserade dotterbolagen med 10,2 mkr.

Under året har moderbolaget överlåtit 7,7 mkr av investerings- fondsmedel till företag bland de specialiserade dotterbolagen.

På balansdagen disponerade mo- derbolaget 131 ,8 mkr i likvida medel (1979 127,3 mkr) inklusive beviljad checkräkningskredit och kortfristig utlåning.

Antalet anställda uppgår till 49 personer (1979 53). Löner och arvoden till styrelse och verkstäl- lande direktör uppgår till 0,6 mkr (1979 0,6 mkr). Till övriga an- ställda har utbetalats 5,8 mkr (1979 5,5 mkr).

Resultatet av verksamheten och

ställningen för !CA-koncernen

vid utgången av 1980 framgår av

efterföljande resultat- och ba-

lansräkningar samt finansierings-

analyser. Sammandrag av resul-

tat- och balansräkningar för de i

koncernen ingående företagen

redovisas på sidorna 30 till 44.

Koncernredovisning/

Redovisningsprinciper

Konce~

Koncernredovt\ningen omfattar

fö-

retag, i vilka akttcinneh:n·et duekt eller induekt uppgår ttll mer an 50% eller eljest koncernforhållande foteligger.

Koncernen består av 466 foretag, varav 387 detalJhandelsbolag. De

~oenäre

bolagem koncerntillhonghet hanger samman med det fmall!le- rmgsavtal

~om

galler mom ICA-ro- relsen. Under den s k grundarpe·

nodenager

ICA-rorel~n

genom nå- got a\' de tre

reg~onfore-tagen

91 %

a'v

aktierna

1

detal)h:mdellibolaget, vangenom foretagsmkcn åvilar loncemen Nar detaljbandelsbola-

~et

bortar ge o"etskott och eventu- ella konccrnbtdrat .lterbetalat:. ttll reJtOnforetaget skall kopmannen overta alla aktter utom en

1

detalJ- handel&bolaget

och

SJal'vagandepe·

noden borJar. A" detta folter

o~.tt

L:oncemens sammamattnmg betrirl- fande detal)handel8bolag

~tan<hgt

forandras

KoDiiOikleriDpprindper

Y.td upprattaodet av koncemredo-

\'Knmgen bar

de

tie

regionforetagen

kon~tdcrat&

t !CA-koncernen en- hgt poolmgmetoden,

'varvid

arn.kaff- mngsvardet på

de~a foretag~

aktler ehmmerats mot

~pcktlve

koncern"

bundna kapttal For ovnga dotter- bolag ttll ICA AB har forvarvsmeto- den ttllampab Denna metod tone- bar bl.a. att anbkaffmngsvardet for dotterboJagem aktter ehrrunerau.

llll)(

det ctna kap1talct i dotterbola- gen vld forvarvsttdpunkteo Darut- over torekommande

ko~lmg

re- dovisas

1

huvudsak som anlaggning5- tillgäng, benamnd "goodwtll", vll- ken avskriveb på maxtroalt tto år Under åtet &JOrda avsknvmngar be- lastar koncernens rorelserebultat

AllmaDila

reclovlmhlppriDciper

Koncernen~

varulager ar varderat till

an~kaffrung~ko'tnad

med avdrag for mkurans Internvmster, vllka m- går

t

koncembolagell$ lagervarden, hat eluruneratrs

1

kol}('ernen I p&rtiverksamheten har avsknv- rung

på

mventarier

~ett

med !>latte- masatgt

hO~ta

tilliitna belopp I de-

taljhandel~bolagen

bar

a~k.nvmng

skett efter plan, \11ken mnebar 15 %

på

mventanema arv.katfningwar- deo

Fordnngar och slrulder ,

1

utland'>k valuta har 'vftrderats. till den

lag!.ta

respekuve hogsta, vtd uppkomsten eller på balamdagen, gallande kur-

~en

ICA-företagen 1980

Koncernresultaträkning 1/1-31/12

Belopp i tkr Rörelsens intäkter

Försäljning (efter avdrag for

i~ternfakturering)

Ovriga rörelseintäkter Totala rörelseintäkter Rörelsens kostnader

Kostnader för sålda varor samt distributions-, försäljnings- och administrationskostnader Medlemsbonus

RÖI'elseresultat fore avskrivningar Avskrivningar (Not. l)

Rörelseresultat efter avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader

Utdelning på aktier Ränteintäkter Räntekostnader

Övriga finansiella intäkter Resultzt efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader

Realisationsvinster (Not. 2) Nedskrivning aktier

Nedskrivning av byggnader och inventarier (Not. 3) Investeringsbidrag

ICA-köpmannens andel i detaljhandelsbolagens resultat (Not. 8) Resultat f6re

bokslutsdispositioner och skatt Avsåttning tilllagerreserv A v sättning till investerings- fond

Avsättning till vinstfond lanspråktaget från investerings- fond

Ianspråktaget från arbetsmiljö- fondisärskild investeringsfond Avskrivning med arbetsmiljö/

investeringsfondsmedel (Not. 4) Resultat före skatt

Skatter

Minoritetens andel i årets nettovinst

Redovisat linresultat för koncernen

1980

13.555.511 96.992 13.652.503

-13.156.179 75.144 421.180 132.513 288.667

562 183.784 171.295 406 302.124

12.951

883 138

7.474

306.856 63.981 72.906 67.495 85.583 4.861 86.178 106.740 56.371 20.871 29.498

1979

11.968.356 114.786 12.083.142

-11.599.933 64.445 418.764 139.706 279.058

237 120.626 125.189 163 274.895

1.100 1.068 8.463 2.119

10. 153

258.430

58.157 66.715

19.185 1.006 19.612 134.137 92.121 16.893 25. 123

19

l ICA-företagen 1980 l

Koncernbalansräkning per den 31/12

Belopp i tkr

Tillgångar ^{1980 1979}

Omsåttningstillgångar

Kassa, bank, postgiro 702.828 616.707

Finansväxlar/Reverser/Obligationer 563.025 404.365

Växelfordringar 1.248 2.082

Fordringar hos medlemmar och kunder 413.920 402.799

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 37.356 30.382

Andra fordringar 151.571 122.499

Varulager 1.124.006 983 .193

Förskott leverantörer 1.011 1.134

2.994.965 2 .563.161

t·

Spärrkonton hos Riksbanken

For investeringsfond 14.6()8 17.279

För sårskild investeringsfond 4.100

För arbetsmiljöfond 982 1.168

15.590 22.547

~äggndngstillgångar

Fordran hos ICA-förbundet (Not. 5) 9.700 9.700

Aktier och andelar (Not. 6) 7.697 8.754

Spärrade medel hos banker 39.753 52.533

Andra långfristiga fordringar 155.125 79.553

Förskott leverantörer 1.018 3

Bostadsrätter 7.568 7.413

Nyanläggningar 58.643 49.818

Goodwill (Not. 7) 22.507 12.874 f\.

Inventarier, maskiner och transportmedel (Not. 7) 255.747 238.402

Inventarier i byggnader (Not. 7) 30. 316 24.550

Byggnader (Not. 7) 469.881 434.514

Mark och markanläggningar (Not. 7) 104.041 91.350

1.161.996 1.009.464

Summa tillgångar ^4.172.551 3.595.172

l ICA·företagen 1980 l

Belopp i tkr

Skulder och Eget kapital ^{1980 1979}

Kortfristiga skulder

Våxelskulder 561 100

Skulder till leverantörer 875.331 705.092

SkatteskuJd 18.213 67.886

Upplupna kostnader och förutbetalda intåkter 237.597 223.965 Kortfristiga sparfonds· och sparbevisl

skulder m~dlemmar 153.175 137.049

Övriga kortfristiga skulder 236.440 199.919

Förskott från medlemmar och kunder, andra

skulder till medlemmar 11.414 3.310

1.532.731 1.337.321 Ungfristiga skulder

Check -/postgiro kredit 121.469 100.907

Inteckningslån, reverslån och andra

långfristiga skulder 845.381 720.790

i Forlagslån 2.727 2.877

' · Avsatt till pensioner

~R!- pensioner 203.837 175.278

Ovriga pensioner 33.859 237.696 34.258 209.536

Personal- och andra stiftelser 6.202 5.833

!CA-köpmannens andel av detaljhandelsbolagens

reserver och kapital (Not. 8) 31.682 28.801

1.245.157 1.068.744 Obeskattade reserver

Lagerreserv 541.650 477.669

Investeringsfond 118.44() 131.123

Sårskild investeringsfond 4.100

Arbetsmiljöfond 950 1.711

Vinstfond 67.495

728.541 614.603 Bundna skulder till medlemmar och aktieägare (Not. 9)

Minoritetsintresse 124.042 104.733

Förlagskapital 346.302 300.881

470.344 405.614

Eget kapital

Bundet eget kapital (Not. 10)

Aktiekapital 30.000 A-aktier å nom. 100:-

260.000 B-aktier å nom. 100;- 29.000 29.000

Bundna fonder 28.299 26.409

Uppskrivningsfond 15.250 15.250

72.549 70.659

Fritt eget kapital (Not. 10)

Balanserade vinstmedel och disponibla fonder 93.731 73.108

Redovisat ån.resultat för koncernen 29.498 25.123

123.229 98.231

Summa skulder och eget kapital ^4.172.551 3.595.172

Ansvarsförbindelser (Not. 11) 312.600 319.800

Stiillda panter (N o t. 11) 1.283.400 1.141.000

21

/ ICA-företagen 1980 i

Finansieringsanalys koncernen

Belopp i mkr Tillförda medel

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Avskrivningar som belastat detta resultat Realisationsvinst

Skatter

Förändring av medel insatta pä spärrkonto Utdelning till aktieägare

Från å.rets verksamhet tillforda medel Ökning av långfristiga skulder

Summa tillförda medel Använda medel

~!lvestering i anläggningstillgångar Okning av långfristiga fordringar Summa använda medel

Förändring av rörelsekapitalet

S~lkation av rörelsekapitalförändring Qkning av varulager

Qkning av kortfristiga fordringar Qkning av kortfristiga skulder Okning av likvida medel Summa förändring

Kommentarer till koncernens bokslut

Net. l

Avskrimiupr 1980 1979

(mkr)

Goodwill 13,2 177

lnventaner, maskmer, transportmedel

83,8

86,5

By&gr..adsmventauer 11,2 11,9

Byggnader 23,1 22,7

Mark, markanlaggmngar _!d __!!,2

132,5 139.7 Not.

2

ReafiAdoasviDster 1980 1979

(mlr)

B}'ggnader lJ,6 l.

l

Inventaner 1,4 0,3

Aktler 0,2

Al'&år:

Reahtiatton~forlust

akt.er - ^{6,1 - 0,2}

Reahsattonsforlust mventaner - - _12,9 -03 _1,1

1980 1979

306,9 258,4

133,4 149,2

- 13,Q 1,1

- 56,4 92,1

+ 7,0 + ^4,2

- ^{2,6 - 2,6}

375,3 316,0

() ;

220,3 78,5

595,6 394,5

295,4 199,4

f)

63,8 55,5

359.2 254,9

+236,4 +139.6

+140~8 +118,8

+ 46,2 + 20,9 -195,4 -138,8 +244,8 +138,7

+236,4 139,6

t~

Not. 3

Nedskriming bygnader

och

inventarier 1980 1979

(mkr) _{Byggnader 0.4} c:~

Ioventauer

_~

~

O, t 8.5

Net.

4

Al'Skrivning

med arbeCsmfUo·/

lmeateringflondsmedel 1980 1979

(mkr)

lnventar•er l, l

0,4

lnventanet

¹

byggnad

JO,Z

Byggnader 71,4 18.1

Mark ~ _u

86,2 19.6 Net. 5

Fordrul hos ICA-forb111Uft't

Moderbolaget har ttll ICA·torbundet (aktteagare

1

!CA Ali.:ttebolag) fore

den 6 Juru 1973 lamnat lån pi 9,7 mkr