Sopsugsystem
I samarbete med Logiwaste AB
Waste disposal system
In cooperation with Logiwaste AB
Författare: Lorenzo Fronda Anton Skogström Uppdragsgivare: KTH ABE
Handledare: Hans Zetterholm, KTH ABE Examinator: Per Roald, KTH ABE
Examensarbete: 7,5 högskolepoäng inom byggproduktion Godkännandedatum: 2017-06-01
Serienummer: BP 2017;07
Sammanfattning
Dagens sophantering är inte hållbar då exploateringen blir tätare och samhällena belastas med mer mängd avfall. För en hållbar utveckling så måste sophanteringen bli mer miljö- och funktionssmart.
Syftet med rapporten är att undersöka olika sopsugsmodeller för olika ändamål.
Undersökningen har sin utgångspunkt följande områden: Sopsugsystemets
uppbyggnad för stationär och mobil anläggning, komponenter i systemen, hållbar utveckling, tillvägagångssätt för nyproduktion respektive ROT-arbeten,
användningsområden och intervjuer med kommuner om befintliga system.
Informationen om sopsugsystemen har tagits dels från Logiwaste AB genom
intervjuer, föredrag, dokument och fem intervjuer med kommuner för att få en verklig inblick hur systemen fungerat.
För att kunna genomföra en byggnation av en sopsugsanläggning har vi analyserat byggtekniska metoder för att uppnå ett renare och hållbart samhälle.
Dagens sophantering är inte hållbar för framtiden. De moderna
sopsugsanläggningarna är ett alternativ till en utvecklad och hållbar sophantering.
Vid en fortsatt läsning av rapporten kommer läsaren få en fördjupning i områdena som tagits upp.
Nyckelord: exploateringen, Logiwaste AB, sopsugsystem, stationär, mobil
Abstract
Today's waste disposal is not sustainable as exploitation becomes denser and societies are loaded with more waste. For a more sustainable development, waste management needs to be more environmentally and functional.
The purpose of the report is to investigate different waste disposal systems for
different purposes. The study is based on the following areas: The contexture of waste disposal system for stationary and mobile installations, components in systems, sustainable development. New production, renovation and extension approaches.
Applications and interviews with municipalities about existing systems.
The information about the waste disposal systems has been taken from Logiwaste AB through interviews, lectures, documents and five interviews with municipalities to get a real insight into how the systems worked.
In order to carry out a construction of a disposal systems we have analyzed building technology methods to achieve a cleaner and sustainable society.
Today`s garbage disposal is not sustainable for the future. The modern automatic waste collection facilities are an alternative to developed and sustainable waste management.
At a further reading of the report the reader will get an indentation in the areas mentioned.
Key words: exploitation, Logiwaste AB, disposal system, stationary, mobile
Förord
En rapport av Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Byggproduktion 120hp inriktning installationsteknik.
Vi vill tacka Logiwaste AB som har ställt upp med företagshandledare och information för att kunna genomföra rapporten.
Innehåll
Sammanfattning ... ii
Abstract ... iii
Förord ... iv
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Målformulering ... 1
Problemformulering ... 1
Avgränsningar ... 2
Metoder ... 2
Genomförande ... 2
Intervjuer ... 2
Litteratur ... 2
Källkritik ... 2
Nulägesbeskrivning ... 3
Sopsugsystem ... 4
Stationär sopsug ... 4
Mobil sopsug ... 7
Användningsområden och skillnader ... 8
Sjukhus ... 8
Kommersiella och offentliga lokaler ... 8
Bostäder ... 8
Komponenter i systemet ... 9
Inkast ... 9
Lagringsventiler ... 10
Fraktionsväxlare ... 10
Avskiljare och komprimatorer ... 10
Växlingsventiler ... 10
Avstängningsventiler ... 10
Styrsystem och energitänk ... 11
Rensluckor ... 11
Containrar ... 11
Ventilation ... 11
Terminal och moduler ... 12
Installationer ... 13
Nyproduktion ... 13
Renovering och tillbyggnad ... 14
Problematik med sopsugsanläggningar ... 15
Tekniska problem ... 15
Stopp i systemet och mänskliga faktorn ... 15
Analys ... 16
Slutsats ... 17
Källförteckning ... 18
Litteraturlista ... 18
Intervjuer: ... 19
Figurlista ... 20
Tabeller och figurer ... 21
Stationär sopsug, bostadstäder. ... 21
Stationär sopsugsystem, sjukhus. ... 21
Mobil sopsugsystem. ... 21
Bilagor ... 22
Mailintervjuer: ... 22
1
Inledning
Bakgrund
I dag har hanteringen av avfall en märkbar påverkan på samhället. Det här på grund av att avfallets omfattning blir allt större, exploateringen tätas vilket medför att sopbilar som trafikera samhällets gator ökar i antal. Den manuella uppsamlingen bidrar till högre bullernivåer, nedskräpning, luftföroreningar och slitage. Idag är den traditionella sophanteringen krävande för personal som hanterar våra sopor fysiskt arbetsmiljömässigt.
För att bemöta de här utmaningarna har ett flertal kommuner i landet och runt om i världen valt att utveckla en modernare sophantering. Framtidens sophanteringssystem av automatiska sopsugsystem. Som resultat av det här så planeras det och byggs idag sopsugsanläggningar i både befintliga byggnader och nyproduktion.
Upplysningen om sophantering har blivit allt vanligare och folket börjar bli mer och mer medvetna om att sträva efter en hållbar utveckling. Här finns självklart mer saker att göra i miljö och estetiska mål för att förbättra. För ett hållbart samhälle så måste eget initiativ att källsortera och ta hand om avfallet på rätt sätt bli en naturlig vana.
Därför är det viktigt att upplysa och utbilda folk i nya utvecklade system. Det ska inte bara vara ett nedkast där skräp lagras utan man ska ha en förståelse för hur systemen fungerar. Det är vi på jorden som orsakar slitage och nedbrytning på vår planet och är också ansvariga för hur framtiden kommer att se ut.
Målformulering
Rapporten tar fram hur sopsugsystemet fungerar och hur det är uppbyggt.
Huvudämnet är den moderna och framtidens mobila och stationära system och när de kan tänkas användas. I rapporten undersöks vilka möjligheter som finns för
installation av systemen och vilket tillvägagångsätt i olika förbrukningsställen. Vi tar upp för- och nackdelar miljömässigt och funktionsmässigt för systemen.
Problemformulering
- Processen för införande av sopsugsystem.
- Vad ligger i grund för beslut för sopsugsystem?
- Hur fungerar systemen?
- Har målen med anläggningen blivit uppfyllda?
- Har de färdigställda anläggningarna gjort nytta för en hållbar utveckling?
2
Avgränsningar
Antalet intervjuer avgränsas till fem intervjuer med kommuner där sopsugsystem har blivit anslutet och tagits i bruk. I rapporten har mobila och stationära sopsugsystem undersökts. Studien förklarar skillnaden och jämför systemen. Vilka
installationskomponenter finns och funktionen på dem. Det som inte kommer att tas upp i rapporten är hur sopsugsystems styrsystem fungerar i detaljnivå. Det kommer inte göras en ekonomisk analys för systemen.
Metoder
Genomförande
Logiwaste AB har ställt upp med företagshandlare och bidragit med information för att möjliggöra denna rapport.
Intervjuer
För att kunna genomföra rapporten så har fem intervjuer genomförts med olika kommuner som installerat sopsugsanläggningar för att få en verklig analys av systemen och utvecklingen. Tre intervjuer har gjorts med specialiserade personer inom branschen.
Litteratur
Insamling av tidigare studier och utredningar som berör området.
Källkritik
Informationen i den här rapporten kommer via internet, telefon- och mailintervjuer och personliga möten med företag i branschen. Samtliga källor på nätet kommer från sopsugsföretags hemsidor samt kommuners informationssidor. Hantering och
allmänna regler från Naturvårdsverket. Informationen från sidorna har granskats och jämförts med de telefonintervjuer och personmöten som genomförts.
3
Nulägesbeskrivning
Ett flertal kommuner runt om i landet har börjat sett fördelarna med att samla in sitt avfall via automatiska sopsugsanläggningar. Som resultat av det här planeras och byggs det idag sopsugsanläggningar i både befintliga byggnader och nyproduktion i en allt större utsträckning. Sopsugsystemen är under en stor expanderings fas runt om i världen. Det planeras att införa systemen i svensk standard i framtiden, då vi bygger allt tätare [1]. Att tillägga är att idag byggs systemen främst i städer runt om i världen.
4
Sopsugsystem
När man pratar om sopsug så särskiljer man två olika sorters system, Stationära och Mobila anläggningar. Tanken bakom systemen är ungefär detsamma men
installationernas utsträckning är det som skiljer systemen åt.
Stationär sopsug
Detta system kan byggas i stor utsträckning och mindre beroende på
förutsättningarna. Det kan förekomma i både stadsdelar som mindre bostadsområden, offentliga platser och speciella anläggningar.
Det primära syftet är att få bort sitt avfall från nedkastpunkten och hanteras vid en terminal där avfallet sedan förs bort med hjälp av avfallsfordon[2].
Figur 1, översiktsplan stationär sopsug. Källa: Logiwaste AB.
Först och främst behövs det nedkast som avfallet kan deponeras i. Dessa bör ha en placering som är gynnsam och lättåtkomligt för ändamålet. När avfallet har dumpats i nedkasten hamnar det i en i en behållare där en lagringsventil stoppar soporna från att ta sig vidare. När behållaren uppnått en viss mängd avfall så töms behållaren. En annan variant är på tidsbestämda intervaller [2].
5
Figur 2, Sopnedkast med rördragning och lagringsventiler. Källa. Logiwaste AB.
I en stationär sopsug finns det en huvudledning som går centralt genom områdena där fastigheter ska anslutas till. Från alla nedkast går det separata grenledningar som är påkopplade på huvudledningen. Alla nedkastdragningar förgrenas efter
lagringsventilerna till en rördragning som sammanfogas med huvudledningen(figur 2). Därefter är huvudledningsinstallationen dragen hela vägen till terminalen [2].
Figur 3, Rörläggning sopsugsystem. Källa: Envac
När soporna tagit sig igenom hela systemet hela vägen fram till terminalen lagras avfallet i containrar som är uppdelade i olika fraktioner. Här finns det fläktar som suger och filter där avfallsluften renas för att kunna släppas ut igen. För att maximalt utnyttja lagringsutrymmena finns komprimatorer som komprimerar avfallet. [3]
6
Figur 4, komprimator och deponicontainer. Källa: Logiwaste AB.
När containrarna är fulla så hämtas dem av avfallsfordon som transporterar bort avfallet från terminalen till deponering, förbränning eller återvinning. Hämtningarna regleras av tidsbestämda hämtningar eller när containrarna är fulla [3].
För att soporna ska kunna transporteras framåt behöver systemet ett kraftigt
undertryck så ett vakuum bildas. Ledningarna förläggs oftast i mark utomhus men kan även projekteras i kulvertar [3].
Figur 5, Rördragning. Källa: Logiwaste AB.
För att undvika stopp och problem så delas systemet upp i olika sektioner där ytterligare ventiler begränsar systemet. Detta i sin tur leder till att vid drift och underhåll blir det lättare att hantera problem utan att hela systemet tas ur drift. För att skapa detta undertryck i systemet behövs det en någon form av tilluft. Detta tillförs i ändan på varje rörgren och en fläkt med kapacitet att bilda ett undertryck [3].
7
Mobil sopsug
Den andra varianten av sopsugsystem är den mobila sopsugen. Den här anläggningen är i mindre skala, och har ingen terminal som slutpunkt. Soporna slängs i sopnedkast som finns tillgängligt inomhus eller utomhus beroende på design. Nedkasten är kopplade till behållare som finns i anslutning till sopnedkasten. Anläggningen finns i både mindre och större utsträckning. Alla behållare under nedkasten har
lagringsventiler som stoppar soporna att ta sig ur behållarna [3]. Här kan ett antal behållare kopplas ihop till ett system som har sin slutpunkt vid en dockningsstation.
Någonstans i närheten av detta nätverk där det är lättåtkomligt för avfallsfordonet att suga upp soporna finns dockningsstationen. Här kopplar bilen ihop sig med
dockningsstationen och bygger upp ett kraftigt undertryck för att orka suga upp soporna. När fordonet är påkopplat öppnar man lagringsventilerna och tömmer
behållarna. Allting styrs från avfallsfordonet. Även här komprimeras soporna som vid en stationär terminal. Luften renas genom luftfilter för att inte släppa ut illaluktande dofter och partiklar[3].
Figur 6, Översikt mobilt sopsugsystem. Källa: Envac.
8
Användningsområden och skillnader
Sjukhus
Sopsugsystemen i sjukhusmiljö bidrar till förbättring av hygienen, säkerhet och en förbättrad arbetsmiljö.
På sjukhus är det extra viktigt att ha en ren inomhusmiljö eftersom sjukdomar och baciller behandlas. Här finns det strikta regler och föreskrifter på hur ventilation ska fungera [4]. Det omsätts stora mängder av material som ska tvättas och slängas utan att farliga baciller kan spridas.
Sopsugsystemen för sjukhus är en lösning med ett slutet system för att minska risken för spridning av baciller. I och med att systemet har en begränsad manuell hantering av avfall och tvättpåsar bidrar det här till en förbättring ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Behovet av transporter och hantering av tvätt och avfallsmaterial i korridorer och terminaler försvinner. Även upphämtning av tvätten och avfallet försvinner då det automatiska sopsugssanläggningen tar han om problemet [3].
Lågt placerade öppningar med automatiska inkastdörrar bidrar till en minskning av arbetsrelaterade skador. Samt att systemet som är helt automatiskt och tillgängligt dygnet runt, minskar behovet av personal som hanterar och fraktar avfall och tvätt [3].
Kommersiella och offentliga lokaler
På offentliga och kommersiella platser är det extra viktigt att ha en fungerande sophantering i och med att det ständigt är folk i rörelse. För att undvika överfulla papperskorgar på våra offentliga platser och en möjlighet att enkelt kunna ta bort den traditionella papperskorgen till sopsugsinkast med olika nedkast per fraktion. Detta gör så hanteringen av sopor förbättras vid punkt A (Nedkast) och behöver inte överarbetas vid punkt B(terminalen) [5].
Bostäder
I bostadsområden där sopsugsystem installeras ökar värdet på området och bostäderna [6]. Det bidrar till en lägre driftkostnad genom att det blir färre sophämtningar och mindre manuellt arbete. En minskning av soprum möjliggör fler ytor för andra
verksamheter samt att systemet möjliggör en förtätad byggnation. Systemen bidrar till en ökad livskvalité, då ingen tyngre trafik behövs. Det är rent, hygieniskt och en minskning av dåliga lukter tack vare det slutna systemet. Hanteringen ändras från en manuell hantering till en beröringsfri teknik [6].
Sopsugsystemet har en användarvänlig källsortering för valfritt antal avfallsfraktioner.
Systemet bidrar till bättre arbetsmiljö med mindre tunga lyft och manuellt arbete för sophämtningspersonalen [6].
9
Komponenter i systemet
Inkast
Det finns olika sorters inkast beroende på ändamål. Inkast inomhus finns i olika varianter. Man kan få inkasten på varje våningsplan eller gemensamma inkast i särskilda rum. Nedkasten har olika färger för olika fraktioner. De vanligaste är
matavfall, restavfall och returpapper [7]. För att förhindra att fraktionerna inte blandas är inkastsluckorna anpassade efter fraktionerna t ex har returpapper ett platt nedkast för tidningar mm. [8].
Figur 7, Ut och invändigt sopnedkast. Källa: Logiwaste AB.
Inkasten utomhus placeras på strategiska platser så att hanteringen av avfallet blir så lätt som möjligt. Skillnaden från inkasten som är inomhus är att materialet ska klara påfrestningar från klimatet.
På sjukhus har Logiwaste AB utvecklat ett system för hantering av avfall och tvätt som ska underlätta arbetet och motverka spridning av bakterier. Inkastet på ett sådant system fungerar lite annorlunda mot ett sopnedkast i ett bostadsområde [9].
Figur 8, Sopnedkast med begränsad tillgång. Källa: Logiwaste AB.
10
För att motverka att dessa sopnedkast inte behandlas fel så att felaktiga fraktioner eller föremål slängs så är det endast vissa personer som är behöriga att öppna
nedkasten. För att kunna öppna sopnedkastet så behöver du en nyckelbricka. Här kan du kontrollera så att endast vissa personer har tillgång att öppna en fraktion och en annan person en annan osv. I bostadsområden kan du ha en universalnyckel för att öppna [3].
Lagringsventiler
Innan det du slängt förs vidare mot terminalen så lagras soporna i speciella behållare tills det är dags att tömma. Lagringsventilernas funktion är att stoppa avfallet att ta sig vidare. Den är gjord i stål och förhindrar soppornas framfart i systemet. Varje
sopnedkast har en separat lagringsventil. Placeringen av ventilen beror på hur systemet är uppbyggt. Vid sjukhusanpassning och bostadshus där inkasten finns på olika våningsplan placeras lagringsventilen efter fraktionsväxlaren. I ett system vid bostadsanpassning sitter lagringsventilen efter sopnedkastet och öppnas när det är dags för tömning [8].
Fraktionsväxlare
Fraktionsväxlarens uppgift är att sortera avfallet i olika behållare innan
lagringsventilen öppnar för tömning. Systemen i sjukhus är automatiska, det enda som används är en nyckelbricka. Styrsystemet är anpassat så att fraktionsväxlaren känner av vad för avfall som då ska slängas och vrider sig till rätt läge. När du har ett system där det finns ett utkast till varje fraktion behövs inte en fraktionsväxlare utan endast lagringsventiler [3].
Avskiljare och komprimatorer
Luftavskiljaren är till för att rena luften och ta bort illaluktande och farliga partiklar innan den sedan släpps ut. Komprimatorns funktion är att komprimera avfallet så att det får plats mer i varje container [3].
Växlingsventiler
Rörsystemet består av en huvudledning och olika förgreningar som går ut till
användaren. Alla fraktioner transporteras i samma ledning men i olika omgångar. För att kunna särskilja avfallet i slutändan och sortera i olika containrar så finns en
växlingsventil. Växlingsventilen styr och fördelar avfallet i olika behållare/containrar.
Funktionen är då väldigt viktig eftersom att fraktionerna inte har separata rörsystem [10].
Avstängningsventiler
Avstängningsventilernas funktion är att stänga av rörsystemet när det inte används.
Detta är nödvändigt eftersom att de olika behållarna inte ska vara öppna samtidigt så att det endast suger åt rätt behållare. De sitter monterade innan avskiljaren och komprimatorn för varje fraktion. Avstängningsventilen är även nödvändigt för att
11
kunna stänga av systemet vid byte av behållare. En annan viktigt faktor är att lukt inte sprids [2].
Styrsystem och energitänk
För att en sopsugsanläggning ska vara driftsäker och lätt att underhålla behövs ett funktionellt styrsystem. Man ska kunna ta vissa delar ur bruk vid renovering utan att hela systemet behöver stängas av helt. Bestämmer man sig för att övergå från en traditionell sophantering med soprum så måste systemet fungera utan ett längre avbrott. Eftersom att systemet är automatiskt och energikrävande så är det utvecklat att fläkt och öppning av ventiler endast sker i vissa intervaller när indikatorer visar att tömningar måste ske. Styrsystemet är väldigt utvecklat eftersom den ska kunna hantera olika fraktioner och styra tömningen utan att blandningen mellan fraktionerna uppstår, eftersom att fraktionerna delar huvudledning [2].
Rensluckor
Inspektions-/rensluckor monteras för att lätt kunna underhålla anläggningen vid tillfälliga stopp. Luckorna bör placeras med ett mellanrum runt 50 meters avstånd [13].
Containrar
I den stationära sopsugsterminalen hamnar allt avfall innan det transporteras. Här finns containrar där allt avfall samlas i. Containrarna är endast anpassade för
sophantering, då de är helt förseglade. På Logiwaste AB är containrarna runda för att motverka rostbildning. Detta medför att inget stillastående vatten kan samlas i hörn och rostbildning sker [3]. In en mobil sopsug finns alla komponenter i avfallsfordonet [11].
Ventilation
Sopsugsanläggningen bygger på en vakuumtät konstruktion. Det innebär att konstruktionen är helt tät där endast luftintag kommer från sopnedkastet och uteluftsintag [2].
Genom att använda ett slutet system så skapas inga ofrivilliga sugkraftsförluster längs rörnätet. Om det skulle bli sugkraftsförlust i systemet finns risker att avfall kan fastna och bilda stopp i anläggningen. Konsekvenserna vid en konstruktion som inte är vakuumtät är att det leder till större energikostnader och att det sugs in mer
föroreningar/smuts via otätheter i rörnätet som kan fastna och förstöra komponenterna i anläggningen [12].
Undertrycket i systemet bygger på att fläktar bildar ett kraftigt undertryck i systemet så att ett vakuum-/sugtryck bildas. Fläktarna är placerade i terminalen och är reglerad efter styrsystemet. Fläktarna är tryckstyrda, det innebär att fläktarna strävar efter att uppnå ett normtryck. Om trycket inte uppnår projekterat värde så arbetar fläkten upp/sänker trycket till önskat värde [13].
12
Fläktarna är placerade i en integrerad modul tillsammans med den utrustning som krävs för att driva sopsugsystemet. Luften som tas in via luftintag sugs och
transporteras in mot modulen där det filtreras och rengörs innan det slutligen släpps ut genom en skorsten på terminalen [13].
Terminal och moduler
I terminalen placeras de containers där de olika fraktionerna samlas in. Men även tekniska utrustning som krävs för en säker och pålitlig drift [10].
Utformningen på en terminal varierar och behovet av olika storlekar beror på flera faktorer så som:
- Hur många fraktioner som skall sorteras.
- Hur många bostäder som är anslutna.
- Hur ofta containrarna töms.
- Vilken leverantör som upphandlas, då de har olika systemlösningar.
Beroende på hur de ovanstående faktorerna ser ut så avgörs hur många containrar som behövs i terminalen [14].
13
Installationer
Nyproduktion
Vid nyproduktion och installation av ett sopsugsystem är det viktigt att samordna med andra installationer. Det är bra om att vara flexibel och kunna komma in i ett tidigt skede och ytterligare kunna komma tillbaka med att fortsätta ansluta anläggningen [13].
Eftersom att dem flesta systemen är dragna under marken centralt till fastigheter så är det viktigt att ha en dialog med markarbeten och övriga installationer som ska ligga parallellt med huvudledningen.
Det kan vara dragning av VA-ledningar, elledningar och fjärrvärme/ fjärrkyla. Här behövs det en samordning så att alla arbeten kan genomföras under en period. Det ska schaktas bort massor för att installationerna ska få plats för att sedans fyllas igen.
Schaktningsarbeten brukar man vilja fylla igen så snabbt som möjligt på grund utav väder och möjlighet att börja bygga vägar för framkomlighet [13].
För att sedan kunna installera resterande delar av systemet från huvudledningen behövs en byggsamordning med resterande projekt t ex ett flerbostadshus. För att kunna börja bygga huset behövs att markarbeten är gjorda för att kunna gjuta plattor mm.
Om fallet är så att sopinkasten ska finnas på respektive våningsplan ska installationen göras efter byggnadens bärande konstruktion är gjorda och stomkomplettering i viss mån.
Har du en sopsug som ska vara placerad på en innergård så måste det finnas en tanke om när behållare och lagringsventiler ska kunna monteras. När det är dags att fixa slutdetaljerna som sopnedkast och andra synliga produkter. Finplaneringen bör göras innan montering för att minska risken för skador på produkten.
Vad som är viktigt att tänka på vid byggnation av nya områden är att man placerar sopsugsanläggningen på en sådan plats där man kan tillfredsställa hela området, om eventuella tillbyggnader ska ske i framtiden. Annan viktig aspekt om placering av terminalen är vilken max kapacitet anläggningen har så den placeras på det bästa möjliga sätt [13].
När man bygger i nyproduktion förekommer det oftast att projekten delas upp i etapper och här vill man självklart förebygga dubbelarbeten. Därför är det viktigt att ha en detaljplan klar så att vid byggnationer av vägar och gator bör även rörnäten byggas ut så man undviker dyra installationskostnader [13].
14
Renovering och tillbyggnad
Vid renovering och tillbyggnad är det extra svårt att installera ett sopsugsystem. Här finns det många viktiga parametrar för att genomföra ett projekt. Först och främst så är det väldigt dyrt att installera systemet rent installationsmässigt. För det andra måste det vara möjligt för näringsliv och att civilisation påverkas så lite som möjligt av arbetena [13].
Här finns det tidigare byggnationer som står anslutna ett stenkast ifrån vart arbetena kommer att utföras. Man kommer att vara tvungen att stänga av gator och vägar för att schakta för installationernas plats. Det kan finnas tidigare nedgrävda installationer som ex fjärrvärme. Sopsugsinstallationen ska få plats utan att tidigare installationer ska tas ur bruk.
Man vet inte vad för markförhållanden man stöter på. I vissa fall kan det vara lätthanterliga jordarter och andra fall svårare material. Om berg förekommer och hindrar installationsdjupet så måste det avvecklas. Om berg behövs sprängas bort kan det komma att påverka omgivande byggnationer och näringsliv. Gator kommer att behöva stängas av som påverkar trafik och framkomligheten [13].
Rent tekniskt så kommer det att vara väldigt svårt att få alla dessa parametrar att fungera med små påföljder.
15
Problematik med sopsugsanläggningar
Den tekniska funktionen för sopsugar är att slänga sina sopor på ett ställe och att tömningen ska ske automatiskt utan att sophämtning ska behöva göras. Systemet är uppbyggd så att ett undertryck bildas som gör att soporna sugs till en avfallsterminal utanför området.
Hur kommer det sig då att vissa anläggningar får kritik från förbrukarna?
De problem som kan uppstå hos sopsugsanläggningar är att det blir problem med dem tekniska komponenterna. Det kan bli stopp på grund av den mänskliga faktorn.
Tekniska problem
Här kan problemen variera. Det kan vara problem med någon av komponenterna som gör att anläggningen får avbrott. Det kan vara ventiler som inte öppnas eller stängs, fläktar som går sönder, att styrsystemet krånglar eller andra elektriska orsaker.
Vid strömavbrott så är det extra viktigt att snabbt kunna åtgärda problemet så att det inte blir längre avbrott. Detta eftersom det inte finns någon UPS-backup [13].
Stopp i systemet och mänskliga faktorn
Någonstans i rörsystemet kan det fastna någon fraktion som förhindrar anläggningens funktion. De flesta orsakerna beror på den mänskliga faktorn.
Med den mänskliga faktorn menas att fel sorters fraktioner har slängs i fel nedkast.
Det kan även vara föremål som inte ska slängas i anläggningen överhuvudtaget. Dessa problem är de största faktorerna till stopp [13].
Det kan slängas bilbatterier, glas med mera som orsakar slitage [2].
Att slänga föremål och avfall som inte ska slängas i anläggningen kan medföra större slitage på systemet och även skaderisker.
Brandrisker i systemet är relativt små, då anläggningen är ett slutet system. Vilket innebär att när systemet är stängt så finns inget syre i anläggningen och branden kvävs. Röken sugs sedan mot terminalen som avfallet och systemet renas från brandrök. Vid kvarstående skador efter brand kan spolning av systemet göras [13].
I systemet finns den ett antal rensluckor där man ska kunna rensa vid stopp. Om soporna fastnar mellan rensluckor så måste servicepersonal klättra in i systemet och med hjälp av en rullbräda ta sig fram för att kunna plocka bort stoppet [13].
16
Analys
Idag blir städer större och tätare med folk. För att kunna klara av påfrestningarna av den mänskliga faktorn behövs smarta och lättillgängliga funktioner. Det blir mer folk på mindre ytor och större förbrukning av materiell, vilket leder till mer sopor per yta.
I och med detta är det extra viktigt att sträva efter en hållbar utveckling.
Sopsugsystemet är en viktig framtid installation i många synvinklar. För ett renare samhälle, bättre arbetsmiljö och hantering av olika fraktioner. Visserligen är det en dyr investering som kräver noggranna kalkyler för att bli lönsam. Men fördelarna väger tyngre än nackdelarna om man tittar på hur samhällen präglas av den traditionella hanteringen idag.
Att kunna ha ett system som näst intill skulle kunna eliminera avfallsfordonen som åker i våra städer. Att kunna förbättra arbetsmiljön för avfallshanteraren så att han slipper springa i portar och bära otympliga sopbehållare och istället kunna ta hand om soporna på speciella sopstationer. Möjliggöra så att soprummen används till
verksamheter som bidrar till finare områden. Systemet är som sagt helt slutet och bidrar till att lukter och skadedjur blir ett problem. Att det även finns system som fungerar till olika användare som kommersiella och offentliga lokaler/platser, sjukhus och framförallt bostäder där det bidrar med positiva resultat beroende på
användningsområde.
Responsen vi har fått från de fem kommuner som intervjuats är att samtliga berättar att de ser positivt på sopsugsystem. I intervjuerna så berättar de om sina mål med att införa sopsugar där grunden för besluten är fördelarna som nämnts ovanför. Det slutgiltiga målet är att uppnå ett renare samhälle där kommunerna tar ansvar för att sträva efter en hållbar sophantering.
Ett automatiskt sopsugsystem med styrsystem som är anpassat för att ha en låg energikostnad. Komponenterna har lång livslängd och möjliggör att fraktionernas sorteras redan vid nedkast. Med hjälp utav att mänskliga faktorn tar ansvar att sortera i olika fraktioner och sköter sin källsortering.
Det problematiska med systemet är att det kan vara svårare att införa i redan
bebyggda områden och kostar väldigt mycket pengar. Den byggtekniska processen är svårare då det ska tas hänsyn till omgivande bebyggelser. Det ska tas reda på
markförhållanden, tidigare installationer och påverkan på trafik mm. Därför är det lättare att införa ett system i nyproduktion då man kan komma in i tidigt och förbereda för installationer i framtiden.
Med ett automatiskt system är det väldigt viktigt att drift och underhåll fungerar så att det inte blir längre stopp då funktionen med systemet är helt värdelös.
17
Slutsats
Det vi har kommit fram till i rapporten är att sopsugar är en bra lösning för att få en förbättrad sophantering. Att det finns olika tekniska löningar för olika ändamål.
Att införa framtidens sopsugsystem kombinerat med den traditionella sophanteringen är en lönsam utveckling som bör utvecklas ännu mer. Det är svårt att utesluta den traditionella hanteringen helt då det blir svårt i bebyggd miljö. De olika parterna som är inblandade ska komma fram till beslut gemensamt och flera ska vilja koppla upp sig på systemet för att det ska vara lönsamt att bygga. Men för nyproduktion är det mer lönsamt och betydligt lättare att införa en sopsugsanläggning i både beslut och tekniskt utförande. Det finns även möjligheter för egna anläggningar där endast en konsument använder anläggningen.
Det negativa är att det är en dyr investering. Det kan vara en lång process för att beslut tas, då det är många inblandade och alla har olika åsikter.
Intervjuerna med fem kommuner har gett oss information om hur systemen fungerat i verkligheten. Slutsatsen vi kunnat ta därifrån är att det uppstått problem med de äldre systemen. Det förekommer regelbundna stopp och detta måste rensas manuellt, vilket innebär dålig arbetsmiljö och stor skaderisk. När det blir stopp beror det många gånger på människans vårdslöshet. Därför måste människor ta ett större ansvar för hur de hanterar sitt avfall. De nya systemen har ett bättre utvecklat styrsystem och
fungerar bättre. Samhällena har blivit renare med sopsugsystem.
18
Källförteckning
Litteraturlista
[1] Svensk standard standardisering, hämtad 2017-04-02, URL:
http://www.sis.se/miljö-och-hälsoskydd-säkerhet/avfall/sopsugsystem
[2] Andersson, T. Intervju/föredrag av VD Thomas Andersson, Logiwaste AB, Gamla stallet, stora wäsby 2017-04-21.
[3] Jonsson, L. Intervju med marknadschef Lars Jonsson, Logiwaste AB, Gamla stallet, stora wäsby den 2017-04-21.
[4] Arbetsmiljöverket, hämtad 2017-04-24, URL:
https://www.av.se/inomhusmiljo/inomhusmiljo-och-halsobesvar/
[5] Logiwaste AB, hämtad 2017-04-21, URL:
https://www.logiwaste.se/se/samhallen/avfallsinsamling/kommersiella-omraden [6] Logiwaste AB, hämtad 2017-04-21, URL:
https://www.logiwaste.se/se/samhallen/avfallsinsamling/bostadsomraden- stadskaernor
[7] Sopsug i innerstaden, en studie för avfallshantering i världsklass, hämtad den 2017-04-03, URL:
http://www.fastighetsagarna.se/ProductCatalogBinaryLoader.axd?OwnerType=0&O wnerID=1a8eccac-395f-42a6-8bcc-ba6b17cd2048&PropertyID=a0dae60a-6f90-49f1- bea5-e7e612d25243
[8] Logiwaste AB, hämtad 2017-04-24, URL:
https://www.logiwaste.se/se/erbjudande/produkter/inkastsystem [9] Logiwaste AB, hämtad 2017-04-24, URL:
https://www.logiwaste.se/se/samhallen/avfallsinsamling/sjukhus-och-vardhem [10] Logiwaste AB, hämtad 2017-04-24, URL:
https://logiwaste.se/se/erbjudande/produkter/terminal [11] Hämta avfall, hämtad 2017-04-24, URL:
http://hamtaavfall.ivl.se/ominsamlingssystem/varianteravinsamlingssystem/omsopsug ar.4.3d9ff17111f6fef70e9800048606.html
[12] Framtagning av en rörväxlare till sopsugsystem, hämtad 2017-05-02, URL:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:551089/FULLTEXT01.pdf
19
[13] Lif, E. Intervju med Erik Lif. Grundare av Logiwaste AB. 2017-05-08.
[14] Sopsugsystem i Barkabystaden, hämtad 2017-04-13, URL:
http://www.jarfalla.se/download/18.5f709670131f722161c80002601/10c+Rapport+so psug+i+Barkarbystaden+2009-12-01.pdf
Intervjuer:
Daina Millers-Dalsö, Projektledare sopsug och avfallshantering, Norrtälje Kommun.
Mailkontakt: 2017-05-02.
Johanna Kessel, Avfallsingenjör, Sundbyberg Avfall & vatten AB. Mailkontakt:
2017-05-02.
Anders Karlsson, Affärsområdeschef avfall, Norrköping vatten och avfall AB.
Mailkontakt: 2017-05-02.
Kristina Sjöblom, Chef Ao Avfall, Sollentuna energi & miljö AB. Mailkontakt:
2017-05-09.
Suzette Westling, Verksamhetsansvarig, Tyresö kommun. Mailkontakt: 2017-05-09.
Lars Jonsson, Marknadschef, Logiwaste AB. Intervju: 2017-04-21
Thomas Andersson, Verkställande direktör, Logiwaste AB. Intervju 2017-04-21.
Erik Lif, konstruktör, Logiwaste AB. Telefonintervju 2017-05-08.
20
Figurlista
Figur 1: Översiktsplan stationär sopsug, bild från Logiwaste AB. URL:
http://www.norrtalje.se/nyheterna/2016-07/logiwaste-levererar-sopsuganlaggning-till- norrtalje-hamn/
Figur 2: Sopnedkast med rördragning och lagringsventiler, bild från Logiwaste AB.
URL: https://www.logiwaste.se/se/erbjudande/produkter
Figur 3: Rörläggning sopsugsystem, bild hämtad från Envac. URL:
http://www.envac.se/om-envac/om-vakuumtekniken/tio-viktiga-steg-for-ett-lyckat- sopsugprojekt
Figur 4: Komprimator och deponicontainer, bild från Logiwaste AB. URL:
https://logiwaste.se/se/erbjudande/produkter/terminal Figur 5: Rördragning, bild från Logiwaste AB. URL:
https://logiwaste.se/images/pipes_top1700x600b.jpg
Figur 6: Översikt mobilt sopsugsystem, bild från Envac. URL:
http://www.envac.se/produkter_och_tjanster/vara-produkter/mobil-sopsug Figur 7: Ut och invändigt sopnedkast, bild från Logiwaste AB. URL:
https://www.logiwaste.se/se/om-logiwaste/press
Figur 8: Sopnedkast med begränsad tillgång, bild från Logiwaste AB, URL:
https://www.logiwaste.se/se/erbjudande/produkter/inkastsystem
21
Tabeller och figurer
Stationär sopsug, bostadstäder.
Fördelar Nackdelar
+ Värdet på bostäder och närmiljö ökar
- Fler parter skall komma överens vid större samfälligheter
+ Lägre driftkostnader - Problematik vid utbyggnad + Rent och hygieniskt - Teknik som kan strula + Mindre ohyra och skadedjur - Dyr investeringskostnad
+ Minimalt med lukter - En uppdragsgivare för drift & underhåll + Mindre tyngre trafik i närområdet
+ Mindre brandrisk
Stationär sopsugsystem, sjukhus.
Mobil sopsugsystem.
Fördelar Nackdelar
+ Bra arbetsmiljö - Dyr investering
+ Inga skadedjur - Underhåll
+ Ingen dålig lukt - Ljud från sugbilen
+ Utbyggnad är möjlig - Lång tömningstid, beroende på storlek
+ Inga soprum + Mindre trafik
Fördelar Nackdelar
+ Mindre risk för lukter, ohyra och skadedjur
- Dyr investeringskostnad + Förbättring av hygien, säkerhet och
arbetsmiljö
- Teknik som kan krångla
+ Ingen yta för soprum -
+ Mindre brandrisk -
+ -
22
Bilagor
Mailintervjuer:
Frågeställning:
- Hur ser avfallshanteringen ut i er kommun? I nyproduktion och ROT- projekt?
- Hur ställer ni till sopsugsystem?
- Vad låg i grund för beslut för att införa sopsugsystem?
- Har ni haft någon problematik med anläggningen?
- Hur fungerar drift och underhåll?
- Har sopsugsystemet lett en bättre hållbar utveckling?
23
Jag svarar för Norrtälje Hamns stationära sopsugsystem:
1) Kommunfullmäktige beslutade i september 2015 att Norrtälje Hamnområdet ska ha ett stationärt sopsugsystem med dubbla inkast (inledningsvis för matavfall respektive brännbart restavfall/soppåse) men dimensionerat för att kunna ta alla lätta
förpackningsfraktioner (förpackningar av plast, papper, metall) som kan hanteras i D400 system.
Beslutet är främst att öka hållbarheten i området genom att minska tung
trafik/fordonsrörelser i området för hantering av kommunalt avfall, minska yta som går åt för uppsamling av avfall i kvarter, förbättra hygien genom att avfall sugs bort dagligen från kvarter.
2) Drift och underhåll är upphandlat till fast pris av sopsugsleverantör för de första 8+2 åren från första godkända huvuddel (2019). Anläggningen upphandlades under 2016 och byggs fn. Planerad drifttagning sker första kvartalet 2019.
3) Hur togs beslutet? Renhållningsavdelningen har tagit fram tjänsteutlåtanden som en del av arbetet med förberedelserna inför exploateringen och framtagande av nya detaljplaner för området. Tanken är att bygga en tät stadsdel med smala gaturum med huvudsakligen gående/cyklister. Tung trafik och personbilstrafik ska minimeras, levande gaturum premierar verksamhet framför soprum mot gator.
Kommunfullmäktige har fattat investeringsbeslut i september 2015. Norrtälje
kommun kommer att vara huvudman och äga hela sopsugsystemet inklusive inkast.
4) Systemet är inte taget i drift ännu. Tanken är att systemet bidrar till bättre miljö och hållbarhet. Tekniken är en del av hållbarheten - den ersätter inte information och återkoppling eller motivation av avfallslämnare. Användarnas acceptans och följsamhet krävs för ett bra sorteringsresultat.
Hälsar Daina Millers-Dalsjö
24
Vi har helt nyligen fått ta över en av stadens stationära sopsugar, en som är ganska nybyggd och ligger i Ursvik i Sundbyberg. Meningen är att vårt bolag även ska äga och drifta de andra stationära sopsugarna i staden i framtiden. Totalt har Sundbyberg idag fyra stationära sopsugar. Tre av dem har det kommunala fastighetsbolaget Fastighets AB Förvaltaren byggt och har fortfarande hand om.
Stationär sopsug sparar utrymme i och med att det inte behövs sopbilar, så länge man bara pratar om hushållsavfallet och det avfall som kan sorteras ut i sopsugen. Övrigt källsorterat avfall behöver fortfarande hämtas manuellt från soprum. Sopsugar kan byggas ut så att det går att sortera flera avfallsfraktioner, men det finns begränsningar:
dels får avfallet inte vara för stort, dels får det inte vara för hårt så att det skadar rören eller för tungt så att det blir svårt att transportera det genom systemet. Glas och el- avfall går till exempel inte.
Eftersom sopsug är en ny arbetsuppgift för oss så har vi ännu inte hunnit sätta oss in i vad det innebär att bygga, äga samt sköta drift och underhåll av sopsugar.
Fastighets AB Förvaltaren har däremot erfarenhet av detta sedan 1960-talet då de lät bygga den första sopsugen i Sundbyberg. Det bästa vore om ni kan kontakta dem, exempelvis deras tekniska chef. De nås på 08-706 90 00 eller info@forvaltaren.se.
Med vänlig hälsning Johanna Kessai
25
Vi är en ren beställarkommun och driver idag inga egna sopsugsystem. Alla sådana installationer i kommunen har byggts och drivs av enskilda fastighetsägare. Vi som kommun har inte tagit initiativ till några sådana installationer och därför finns heller inga beslut om användande av sopsug.
Sopsugsystemen byggdes ursprungligen för att lösa dåliga arbetsmiljöförhållanden och för att man skulle kunna avveckla hämtning av sopor i säck. Nu när hämtning nästan uteslutande sker i kärl finns inte denna drivkraft lika starkt i Norrköping.
Under senare år så har dock en diskussion kring stationära system börjat föras speciellt vid etablering av nya stadsdelar.
Vi har upplevt att de äldre system som finns i kommunen nu börjar nå sin tekniska livslängd med stora driftstörningar och flera fastighetsägare har därför valt att avveckla sina system. De går då över till kärlhämtning eller underjordsbehållare UWS.
Med vänliga hälsningar Anders Karlsson
26
Hur ser avfallshanteringen ut i er kommun? I nyproduktion och rotprojekt?
Avfallshanteringen ser olika ut beroende på var och hur det byggs nytt. Kommunen förespråkar avfallslösningar som inte kräver tung manuell hantering av arbetsmiljö- och trafiksäkerhetsskäl, men beroende på exempelvis topografi och omgivande vägnät och byggnader förekommer även kärlhantering vid nyproduktion. I nya större
områden förekommer planer på sopsugsanläggningar.
Hur ställer ni er till sopsugsystem?
Sopsugsystem besitter ett antal fördelar när det kommer till nyproduktion i större omfattning och där områdena byggs med stadsmässig karaktär. Det blir färre
transporter och hämtställen, och tung manuell hantering minimeras i området. Dock kan kostnadsbilden vara ett problem, i och med att en sopsugsanläggning är betydligt dyrare att anlägga och drifta än "konventionella" avfallslösningar. Det är därför viktigt att en ansenlig mängd hushåll ansluts till en sopsugsanläggning, för att göra anläggningen kostnadseffektiv. Eftersom anläggningarna töms med specialfordon, och inte med våra vanliga avfallsbilar, blir även tömningskostnaden något dyrare för sopsugsanläggningar.
Framtidsplaner för sopsugsystem?
Vi har långtgående planer på att uppföra en ny sopsugsanläggning med kommunalt huvudmannaskap för ledningsnät, terminal, styrsystem m.m. På kvartersmark ägs dock ledningar och inkast av fastighetsägarna. Sopsugsanläggningen ska hantera hushållsavfall och matavfall från ca 1000 nya bostäder i Norra Tyresö Centrum.
I ytterligare ett nytt bostadsområde med ca 800 planerade bostäder utreds just nu om uppförande av en sopsugsanläggning kan bli aktuellt.
Om ni har sopsugsystem:
Vad låg i grund för beslut om att använda sopsugsystemet?
Vi har en stationär sopsugsanläggning som uppfördes på 60-talet och som hanterar hushållsavfall från ca 900 bostäder. Anläggningen ägs av kommunala bostadsbolaget Tyresö Bostäder. Eftersom anläggningen är så gammal känner vi inte till grunden till beslutet.
Vi har även en mobil sopsugsanläggning som hanterar hushållsavfall från 126
bostäder och som togs i drift 2015. Beslutet om mobil sopsugsanläggning fattades på grund av att byggnaden är 24 våningar hög och andra lösningar ansågs ta för stor yta i anspråk. Anläggningen ägs av bostadsrättsföreningen.
27
Har ni haft någon problematik med systemet? Stopp i anläggningen?
Stopp i anläggningarna har förekommit under kortare stunder och har främst berott på att avfallslämnaren pressat ner för stora föremål. Detta är dock väldigt sällan, enligt vår uppfattning.
Hur fungerar drift och underhåll?
Eftersom kommunen själva inte besitter drift- och underhållsansvar för dessa
anläggningar kan jag inte svara på detta, men jag tror att båda anläggningsägarna har avtal med Envac för drift och underhåll av respektive anläggning. Envac har ett egenintresse i att anläggningarna ska fungera klanderfritt.
Har sopsugsystemet lett till en bättre hållbar utveckling?
Detta beror på vilket perspektiv vi ser ifrån. När det kommer till utsläpp från transporter är sopsug absolut gynnsamt i jämförelse med konventionella lösningar, eftersom antalet hämtställen blir färre och att större mängder avfall kan hämtas på samma gång, från samma plats. Dock kräver anläggningarna energi till driften, vilket ju övriga avfallslösningar inte gör. Eftersom båda befintliga anläggningarna endast hanterar hushållsavfall hamnar exempelvis matavfall i den brännbara fraktionen, men skulle istället kunna ha sorterats ut och transporterats till biogasanläggning för att bli biogas och biogödsel, istället för att eldas upp. I framtida sopsugsprojekt kommer dock åtminstone en fraktion till (för matavfall) att installeras från början. Då blir miljönyttan mer betydande!
Vänliga hälsningar _________________
Suzette Westling
28
Hur ser avfallshanteringen ut i er kommun? I nyproduktion och rotprojekt?
Svar: Vi är med tidigt i plan och byggprocessen, vi granskar detaljplaner, systemhandlingar samt bygglov. Syftet är att i ett tidigt skede få dialogmed fastighetsägare och byggherrar för att hitta den mest optimala tekniska lösningen för just deras fastighet. Kommunens uppdrag är atthämta det hushållsavfall som uppstår och uppfylla de återvinningsmål som finns för att minska avfallets miljöbelastning.Till vår hjälp har vi kommunens styrdokument, antagna av kommunfullmäktige, se bifogade filer:
•Renhållningsföreskrifter som beskriver kommunens insamlingssystem
•Renhållningstaxa, som anger vilka avgifter vi ska debitera för hämtning av hushållsavfall
•Avfallsplan 2020, som beskriver hur det avfall som uppstår i framtiden ska hanteras fram till 2020
•Framtiden: Vi har under våren fått beslut från kommunfullmäktige att påbörja arbetet med nästa avfallsplan,
Avfallsplan 2032.
Vid exploatering och ny- och ombyggnation hänvisar vi också till vår branschorganisation:
Avfall Sveriges:
Handbok för avfallsutrymmen och transportvägar, Se bifogad fil.
I Sollentuna finns en lång tradition att sortera hushållsavfall. Utsortering av matavfall för biologisk behandling.infördes redan 1994 i Sollentuna, för 23 år sedan. Men det gäller inte bara att sortera, kvalité på utsorterat matavfall är viktigt för att materialet ska ha värde i nästa steg, därför är hämtning i kärl basen i kommunens insamlingssystem. Kärl ingår i grundavgifter och ställs ut efter behov utan extra avgift och är de vanligast förekommande behållartypen.
Vi har all insamling och transport på entreprenad som vi har kommunens uppdrag att upphandla enligt lagen omOffentlig upphandling (LOU). Vi har upphandlat fordon för att hämta avfall inte bara från kärl utan också från alternativ teknik som t.ex: Nedgrävda markbehållare, mobil sopsug, stationär sopsug och kvar till sluten tank för matavfall från restaurang och storkök, samt hämta slam från enskilda avlopp samt fett från fettavskiljare.
Dessa alternativa system ingår inte i kommunens insamlingssystem ytan bekostas av fastighetsägarenvad gäller inköp, projektering, anläggning, drift och underhåll, men vi hämtar det hushållsavfall som uppstår mot avgift angiven i renhållningstaxan.
I dagsläget finns endast en mobil sopsugsanläggning i Sollentuna. Inga ytterligare är heller planerade i dagsläget.Den befintliga mobila sogsugsnaläggningen är anlagd på 1960-talet och kräver handpåläggning för att regelbunden tömning ska fungera, vilket kostar vad gäller drift och underhåll för fastighetsägaren.
Översyn av detaljplanen för det aktuella kvarteret är nu på gång pga av förtätning och nybyggnation. Då kommer avfallshanteringen att ses över. Vad det blir för teknisk inriktning, vet vi inte i dagsläget.
Kvalitet på utsorterat material är viktigt, se mål 2 i avfallsplan 2020, idag och kommer att bli allt merviktigt i framtiden. Speciellt med tanke på EUs förslag om cirkulär ekonomi, där målet för återvinning av hushållsavfall är på
29
förslag ska ändras från 50% av insamlad mängd, till 60-70% faktisk återvunnen mängd avfall. Då kommer vi att mätas påden mängd avfall vi faktiskt leverera in och kan avyttra på marknaden och inte som idag, vilken mängd vi samlar in föråtervinning i nästa steg. En väsentlig skillnad som vi måste ta höjd för redan idag vid nybyggnation och exploatering.
Hur ställer ni er till sopsugsystem?
Svar: Teknik är bra, och vi ser positivt på ny teknik, men förutsättningen är att den används efter de förutsättningar som finns. Det hela beror på i vilket sammanhang och till vilken typ avfall ett sopsugsystem är tänkt att användas. Vi utreder varje projekt utifrån sina egna förutsättningar för att säkerställa en långsiktig lösning, sedan är det fastighetägaren som väljerVad dom vill söka bygglov å för lösning, förutsatta att föreskrifterna tillåter en teknisk lösning att våra upphandlade fordonan hämta, så hämtar vi.
Framtidsplaner för sopsugsystem?
Svar: Vi har ett uppdrag i kommunens avfallsplan att lämna ett förslag på framtidens insamlingssystem för att lösa framtidensbehov att samla in det hushållsavfall som uppstår, och uppnå de mål som EU har på avfallshantering för att minska avfallets miljöpåverkan.
Framtiden insamlingssystem kommer troligtvis att anpassas till flera olika typer av insamlingsteknik. Vad det innebär i detalj vet vi inte idag,Men arbete pågår.
Om ni har sopsugsystem:
Vad låg i grund för beslut om att använda sopsugsystemet?
Svar: I den fastighet som har sopsug i Sollentuna, och som anlades på 1960-talet, var
anledningen att fastigheten har ettMycket stort antal hushåll ca 1000 hushåll. Systemet har byggts om ett antal gånger under åren som gått, men kräver ändå storamanuella
kostsamma insatser löpande för att vi ska kunna hämta regelbundet.
Har ni haft någon problematik med systemet?
Svar: Stopp i anläggningen är regelbundet förekommande och måste manuellt rensas, vilket innebar dålig arbetsmiljö med storSkaderisk. Mobil sopsug skapas bullerproblem, även nya anläggningar skapar buller, genom att en sopsugbil står uppställdMed en kompressor igång, och tömmer till alla behållare är tömda, det kan ta sin tid om inte systemet har lågt tryck.
En stationär anläggning har kompressorn inbyggd i en terminalbyggnad, som därför låter mindre därför den använd baraKorta stunder. För att anlägga en stationär sopsug krävs att mark för terminalbyggnad är inplanerad i detaljplanen, finns ingen mark reserverad måste kompessorn och containern byggas in i fastigheten, vilket många byggherrar drar sig för.
Hur fungerar drift och underhåll?
Svar: Det är fastighetssägaren som ansvarar för drift och underhåll, vilket måste skötas regelbundet och ger risk för höga kostnader.
30
Har sopsugsystemet lett till en bättre hållbar utveckling?
Svar: Sopsug används i stora bostadsområden med ett stort antal hushåll för att få en kostnadseffektiv lösning. Syftet är primärtatt på ett rationellt sätt transportera bort avfall.
Tyvärr upptäcker man efteråt att ett antal tunga fordon måste ändå in och hänt annat avfall.
Vill man arbeta för hög återvinningsgrad krävs kvalitet på utsorterat material, annars hittar man ingen köpare som kan återanvändamaterialet i nästa steg. Maskinella
insamlingssystem som nedgrävda marbehållare och speciellt sopsugsystem har ofta problem med kvalitet. På utsorterat material. Googla på nätet så hittar ni plockanalyser och annat intressant att läsa om olika insamlingssystem.
Vi och alla andra kommuner gör löpande plockanalys av det avfall vi hämtar för att mäta hur mycket som felaktigt ligger kvar i restavfallet och kvalitén på utsorterat material. Vi har krav på oss att leverera in avfall tillbehandlingsanläggningen som uppfyller visa kriterier, vilka är reglerade i avtal.
Hälsningar och lycka till!
Kristina
