UPPSATSER:
Kulturgeografiska institutionen
Platsanknytning till en sommarstad
En fallstudie över återkommande turister i Åhus
Hanna Gahne
ABSTRACT
Gahne, H. 2021. Platsanknytning till en sommarstad: En fallstudie över återkommande turister i Åhus. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.
I denna fallstudie undersöks anknytningen som de återkommande turisterna skapar till platsen Åhus. Fokus ligger på aspekterna av känslor, sociala sammanhang/interaktioner och den fysiska platsen som kan leda till en platsanknytning. Metoden är en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångsätt. Fallstudien består av en enkätundersökning i kvalitativ kontext och två semistrukturerade intervjuer med återkommande turister i Åhus.
Resultatet visar att de återkommande turisterna besöker Åhus för släkt/vänner, fritidshuset och att uppleva platsen Åhus. De återkommande turisterna har även olika känslor för platsen Åhus. Detta var sommarkänsla/minnen, känsla av kärlek, hemmakänsla och en lugn känsla. Dessa känslor ger de återkommande turisterna en starkare känsla för Åhus och en anknytning till platsen. Dock så hade vissa en svag känsla till Åhus.
De sociala sammanhang som de återkommande turisterna ansågs vara betydelsefullt i Åhus var släkt/vänner, möten med andra människor/grannar och olika sociala aktiviteter. Detta eftersom de känner en tillhörighet genom dessa interaktioner vilket även leder sig till en platsanknytning. Vidare förklarade de återkommande turisterna vilka besöksmål i Åhus som är betydelsefulla för dem. Dessa var stränderna, skogen, hamnen, kyrkan, torget, ålabodarna och Absolut Home. Samtliga besöksmål i Åhus ger tillfredställelse för de återkommande turisterna, som även leder till återbesök och en platsanknytning.
Keywords: Åhus, Platsanknytning, Turism, Känsla, Besöksmål.
Handledare: Johan Jansson.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1
1.1 Syfte och frågeställningar 1
1.2 Avgränsning 2
1.3 Disposition 2
2. BAKGRUND 3
2.1 Historisk bakgrund 3
2.2 Besöksmål i Åhus 3
3. TIDIGARE FORSKNING 4
3.1 Turistresor i Sverige - motiv och besöksmål 4
3.2 Platsanknytning och återbesök 5
4. METOD 5
4.1 Val av metod 5
4.2 Genomförande av enkätundersökning och intervjuer 6
4.3 Analysmetod 9
5. TEORI 10
5.1 Platsanknytning 10
5.2 Platskänsla 11
5.3 Social interaktion 12
5.4 Upplevelser och besöksmål på en plats 13
6. RESULTAT 14
6.1 Anledningar till att besöka Åhus 14
6.2 Känsla för Åhus 15
6.3 Sociala sammanhang 16
6.4 Besöksmål som har betydelse för upplevelser 17
7. SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH ANALYS 18
7.1 Besöksmotiv 19
7.2 Platskänslan i Åhus 19
7.3 Sociala interaktioner och tillhörighet 21
7.4 Besöksmål och upplevelser i Åhus 22
8. SLUTSATS 23
8.1 Framtida forskning 24
9. REFERENSLISTA 25
BILAGA 1 27
BILAGA 2 28
1
1. INLEDNING
En turist beskrivs ofta som en person som gör en resa utanför sitt hem och besöker en plats (Williams & Lew, 2015, s. 6). När man besöker en plats så kan även människor relatera till platsen och kan då skapa sig meningar om dessa platser som man besöker (Bærenholdt et al., 2017, s. 32). Detta kan beskrivas som en platsanknytning, som är en bindning mellan individer och deras meningsfulla miljöer. Detta är ett ämne som har fått stor uppmärksamhet de senaste åren, på grund av människors ökade rörlighet att besöka olika platser (Scannell & Gifford, 2010, s. 1).
Turister har olika motiv till varför man besöker en plats, detta kan vara att besöka släkt/vänner, fritidshus eller uppleva besöksmål (Jansson, 1994, s. 60–68). Dessa motiv kan även leda till vilken anknytning de har till platsen. Vidare så finns det andra aspekter som kan skapa denna platsanknytning för turister. En av dessa aspekter kan vara olika känslomässiga kopplingar som man har till en plats (Scannell & Gifford, 2010, s. 3).
En annan aspekt är den sociala platsen som kan vara viktig för människors platsanknytning.
Detta eftersom den sociala interaktionen kan ha en betydelse för människor, som kan leda till en platsanknytning (Bærenholdt et al., 2017, s. 33; Hidalgo & Hernández, 2001, s. 279; Scannell
& Gifford, 2010, s. 4–5). Den fysiska platsen är även en aspekt som kan skapa en platsanknytning (Scannell & Gifford, 2010, s. 5). Den fysiska platsen kan vara olika besöksmål på en plats, som även är kopplat inom turism. Vidare så kan besöksmålen ha en betydelse för turisternas upplevelser på en plats. Besöksmålen kan vara kultur och natur som människor kan uppleva på olika sätt (Jansson, 1994, s. 76–81).
En stad som har en stor mängd besök av turister är den lilla sommarstaden Åhus som ligger i nordvästra Skåne, Kristianstads kommun, med knappt 10 000 invånare. På sommaren mångdubblas detta antal när turister strömmar in för att besöka Åhus (Majak, 2021). Dessa turister som besöker Åhus kan vara antingen nya turister, eller återkommande turister. Eftersom människor kan knyta an till olika platser som besökts så är det intressant att undersöka de återkommande turisterna i Åhus och vad dessa människor får för anknytning till platsen. Vidare så finns det inte tillräcklig forskning om turister och deras platsanknytning. Sedan så har inte platsen Åhus med sina återkommande turister undersökts tidigare. Detta gör att denna studie fyller en forskningslucka om återkommande turisters platsanknytning, och vilka aspekter som kan leda till en platsanknytning för turister.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka anknytningen som de återkommande turisterna skapar till en plats. Den plats som kommer att studeras i denna studie är sommarstaden Åhus. En anknytning till en plats kan ske på många olika sätt och där motivet med resan kan vara grunden till anknytningen man har till en plats. Det kan även vara olika aspekter som känslor, sociala sammanhang/interaktioner och den fysiska platsen som kan leda och skapa en anknytning.
Utifrån detta som syfte så har dessa tre frågeställningar formulerats:
1. Vilken känsla för platsen har de återkommande turisterna i Åhus?
2
2. Vilka sociala sammanhang (händelser, möten etc) har betydelse för de återkommande turisterna i Åhus?
3. Vilka besöksmål (natur, kultur etc) har betydelse för de återkommande turisternas upplevelse av Åhus?
1.2 Avgränsning
Studien har avgränsats till att undersöka de återkommande turisterna i Åhus. Detta gör att andra städer i Kristianstads kommun inte kommer att synliggöras i någon större utsträckning i denna studie. Med detta menas även att staden Kristianstad inte kommer att diskuteras i någon större omfattning i studien trots att staden är centrum för Kristianstads kommun. Anledningen till detta val grundar sig i att Åhus är en plats som har en stor mängd turister trots platsens mindre storlek, vilket gör denna plats intressant att undersöka djupare jämfört med om studien hade studerat hela Kristianstads kommun.
Figur 1: Karta över var Åhus är belägen (röda markeringen) i relation till Kristianstad.
Källa: Google Maps, 2021.
1.3 Disposition
Ovan presenteras en introduktion av ämnet och då även studiens syfte, frågeställning och avgränsning. Därefter i kapitel två, så kommer bakgrunden av Åhus presenteras med både Åhus historia och hur historien leder till vissa besöksmål som man kan uppleva i Åhus idag. Efter bakgrunden presenteras tidigare forskning som kan relatera till denna studie, med både till varför turister reser och hur platsanknytning kan leda till återbesök. I kapitel tre så redovisas metoden och hur metoden kommer genomföras i denna studie. I kapitel fyra presenteras teorin som tillämpas till studien med både en teoretisk modell och några begrepp för studien. Efter teorin presenteras resultaten och en diskussion/analys som knyter an till den tidigare
3
forskningen och teorin. Den avslutande delen för studien innehåller en slutsats och en referenslista med bilagor.
2. BAKGRUND
I detta kapitel presenteras den historiska bakgrunden om Åhus, men även en bakgrund om det besöksmål som finns i området. Syftet med detta kapitel är att ge läsaren en bakgrundsbeskrivning av studieområdet och hur vissa delar av Åhus historia kan formas till olika besöksmål i dagens Åhus.
2.1 Historisk bakgrund
Namnet Åhus var ursprungligen Aos som betyder åmynning. Denna å kallas Helgeå som rinner genom Åhus från Hanöbukten (bukt från Östersjön). I utgrävningar så har man bland annat hittat boplatser längs ån från 700–900-talen där handelsmän och hantverkare samlades från hela Östersjöområdet (Kristianstads kommun, 2020a). Åhus omnämns för första gången i skriftliga källor år 1149 då området tilldelades till en ärkebiskop från Lund. Efter detta byggdes bland annat Mariakyrkan som ligger i Åhus samt en borg, vilket senare utvecklades till att Åhus blev en stor stad för den tidens storlek på städer. Staden utvecklades som en handelsstad men även som en sjöfartsstad och centrum för fisket i hela östra Skåne (Kristianstads kommun, 2020a).
Under 12- och 1300-talen så var det dock oroliga tider för Åhus eftersom det förekom strider mellan ärkebiskopen och kungamakten. För att ge staden skydd byggde man i början av 1300- talet en stadsmur med vallgrav, men trots detta tog sig fienden in och plundrade staden. Vid senare år, 1617, förlorade Åhus stadsrättigheterna på grund av Kristianstads grundläggande år 1614 (Kristianstads kommun, 2020a). Efter detta var staden Åhus relativt obetydlig, men där järnvägen och förbättring av hamnen i slutet av 1800-talet räddade staden. Detta ledde till att Åhus blev känd för bland annat sin tillverkning av sprit och även fisket av ål (ålabodarna) som lever vidare än idag, vilket som kommer disktureras mer nedan (Kristianstads kommun, 2020a).
2.2 Besöksmål i Åhus
Det finns två kända stränder i Åhus, vars namn är Äspet och Täppet. Äspet räknas som en lugn plats, med anledning av en stor skog i närheten som är idag ett naturreservat. Stranden i Täppet är i stället platsen där restaurangerna och andra besöksmål finns (Majak, 2021). Dessa besöksmål är till exempel Åhusbryggan och Otto glassen. Under sommarperioden vid Täppet genomförs även ett stort evenemang vid namn Åhus beachhandboll, där handbollsturneringar äger rum. Under denna period fylls staden med människor från hela Sverige och även andra länder. Dock så är det inte endast vid stranden besöksmålen finns. Äventyrsparken Upzone är ett relativt nystartat besöksmål i Åhus, där man passerar hinderbanor uppe i träden (Majak, 2021). Absolut Vodka produceras även i Åhus, som idag är ett av världens mest kända spritvarumärken (Kristianstads kommun, 2020b). Genom detta så kan man bland annat via Absolut Home gå en rundtur för att lära sig om detta ikoniska spritvarumärke (Absolut Home, u.å.).
Det är inte bara stränderna, nystartade besöksmål och vodkan som gör Åhus till en unik sommarstad, utan även kulturen och kulturarvet kan ses som ett besöksmål i sig. Ett av
4
kulturarven är ålen, där fisket av ål längs Skånes östkust levt vidare i flera generationer (Institutet för språk och folkminnen [Isof], 2016). Åhus är då ålfiskens centrum som lever vidare än idag, med ålabodarna som finns bevarat på platsen. Åhus har även en välbevarad medeltidskärna (se 2.1 Historisk bakgrund) med många kulturminnen (Kristianstads kommun, 2020b). Denna medeltidskärna i Åhus är en av Sveriges främst bevarade medeltida stadskärna efter Visby (Kristianstads kommun, 2020a).
3. TIDIGARE FORSKNING
Följande kapitel så kommer tidigare forskning att presenteras som kan relatera till denna studie.
Kapitlet inleds med forskning om turistresor i Sverige, deras motiv och besöksmål. Efter detta presenteras forskning om platsanknytning, och hur det kan leda till ett återbesök.
3.1 Turistresor i Sverige – motiv och besöksmål
Janssons avhandling (1994) har studerat svenskarnas semesterresande i Sverige. Genom författarens resultat visar det sig att turistens motiv har en betydelse för valet av en resa. Detta förklarar Jansson med att det finns olika motivationer för fritidsresor inom landet. De två vanligaste skälen för en inrikes resa som inkluderar övernattning på den besökta orten är bland annat att besöka släkt och vänner samt att bege sig till sitt fritidshus (Jansson, 1994, s. 60).
Besöksmålen kan även kopplas till turisters motiv med en resa. Där till exempel turistens motiv är sol/bad så blir valet av besöksmålet badstranden eller vädret (Jansson, 1994, s. 68). Vidare genom resultatet av studien så tar Jansson bland annat upp olika typer av besöksmål. En av dessa är de naturliga besöksmålen så som sol, sand och natursköna områden. Sedan finns det människo-skapade besöksmål som byggnader, nöjesparker, kultur och shopping (Jansson, 1994, s. 76–81).
Eftersom Jansson studerar svenskarnas semesterresande så genomfördes två intervjuundersökningar, där Jansson kom fram till att en stor del av semestern spenderas i bostaden. Ofta förekommer det att man gör korta besök på några orter men att man återvänder till sin bostad mellan dessa resor (Jansson, 1994, s. 158).
Slutsatsen av Janssons forskning är att semesterledigheten spenderas i sin bostad och att när man lämnar bostaden så består cirka 70% av resorna av personliga motiv som till exempel släktbesök, och där fritidshusvistelse är huvudmotivet. Jansson avslutar med att förklara att fritidshusen blir då betydande för den lokala turismen inom ett län (Jansson, 1994, s. 168).
Jacobsen och Antonson (2017) har även studerat svenskarnas motiv med en resa, där författarna har studerat utifrån Höga kusten i Sverige (Västernorrland). Utifrån deras resultat så visar det sig att det mest betonade motivationerna för turisterna att resa längs Höga kusten är att komma bort från vardagen och njuta av utsikten. Vidare så var motivationen även att utforska det intressanta landskapet (Jacobsen & Antonson, 2017, s. 184). Vidare menar författarna att naturen och friluftslivet är viktigt för respondenterna, men även kulturella besöksmål samt att besöka släkt/vänner. Författarna förklarar även att det var motivationsskillnader mellan första- gångs turister och återkommande turister. Med detta menas att de som inte hade besökt platsen tidigare valde att resa runt och vara på resande fot. De återkommande turisterna lade större vikt på att besöka släkt/vänner eller sitt fritidshus (Jacobsen & Antonson, 2017, s. 185–186).
5
Slutsatsen av Jacobsen och Antonson forskning är att hälften av respondenterna reser till denna plats för att komma bort från vardagen, men även att få resa runt på platsen. En stor del av respondenterna var återkommande turister, vilket författarna menar att många av dessa har en anknytning till platsen via släktningar/vänner eller sitt fritidshus. Dessutom var ungefär hälften av respondenterna boende i närheten och därför genomför en dagsutflykt på platsen (Jacobsen & Antonson, 2017, s. 188).
3.2 Platsanknytning och återbesök
Hidalgo och Hernández (2001) har studerat platsanknytning, där författarna menar att vi inte vet vilken typ av platser människor kan utveckla en anknytning till, eller vilka aspekter som är mer benägna att väcka denna anknytning (Hidalgo & Hernández, 2001, s. 273). Författarna tar då upp två olika aspekter som kan ge en platsanknytning, dessa är den fysiska och den sociala anknytningen. Vidare så har författarna undersökt graden av anknytning till tre olika rumsliga nivåer. Dessa rumsliga nivåer var huset, grannskapet och staden. Vidare används det två aspekter – fysiska och sociala, för att analysera skillnaderna mellan dem och det rumsliga nivåerna (Hidalgo & Hernández, 2001, s. 275).
Utifrån Hidalgo och Hernández resultat visade det sig att den starkaste anknytningen är till bostaden, och därefter staden. Den svagaste anknytningen var till grannskapet. Vidare menar författarna utifrån sitt resultat att den sociala anknytningen är större än den fysiska. Dock så poängterar författarna att båda av dessa aspekter är lika viktiga, men där deras studie har belyst att den sociala aspekten är viktigare än man tror för människors platsanknytning (Hidalgo &
Hernández, 2001, s. 279).
Su et al. (2018) har studerat förhållandena mellan tillfredställelse med inställningsattribut (såsom de naturliga och de byggda besöksmålen), återbesök och platsanknytning. Utifrån deras resultat visar det sig att tillfredställelse med inställningsattribut påverkar positivt för en platsanknytning (Su et al., 2018, s. 1976). Författarna förklarar vidare att platsanknytningen även påverkar för ett återbesök. Detta eftersom ju mer man känner sig bekväm på en plats och ju mer kopplade de är till platsen, desto mer beteendemässig avsikt har de för att besöka platsen igen. Författarna förklarar att tillfredställelse med inställningsattribut är avgörande för en platsanknytning och återbesöket, eftersom det stärks med hur nöjd man är med platsen (Su et al., 2018, s. 1976–1977).
4. METOD
I detta kapitel redovisas de metodiska tillvägagångsätt som har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Inledningsvis presenteras val av metod och följer sedan en redovisning hur metoden har genomförts med urvalet, reliabilitet/validitet och etik.
Avslutningsvis presenteras hur analysen av det empiriska materialet har genomförts.
4.1 Val av metod
Till denna studie har jag utgått från ett kvalitativt tillvägagångsätt. Enligt Bryman (2018) kännetecknas kvalitativ forskning av att forskaren vill förstå deltagarnas perspektiv om vad de anser är viktigt och betydelsefullt. För att kunna få svar på dessa frågor så eftersöks därför
6
detaljerade svar om det som ska studeras (Bryman, 2018, s. 487, s. 479). Med hänsyn till syftet av studien så passar kvalitativt tillvägagångsätt således in i denna studie jämfört med kvantitativt tillvägagångsätt. Detta eftersom kvantitativ forskning fokuserar på siffror, och att det är forskarens intressen/frågor som styr studien (Bryman, 2018, s. 487).
Bryman (2018) menar dock att kritiken inom kvalitativ forskning är att studien kan bli för subjektivt. Med detta förklarar Bryman att studien kan bygga på forskarens uppfattningar om vad de anser är betydelsefullt (Bryman, 2018, s. 484). Detta betyder att jag som forskare kan ha spelat roll för hur jag presenterar resultatet. Trots det så har jag försökt tolka data så objektivt som möjligt så att mina åsikter inte påverkar resultatet. För att uppnå detta, så har jag haft i beaktande att inte ha någon förförståelse från det material som har samlats in.
För att kunna besvara syftet och frågeställningarna genomfördes även en fallstudie av de återkommande turisterna i Åhus. En fallstudie handlar om att på ett detaljerat och ingående sätt studera ett enda fall (Bryman, 2018, s. 96). Ett fall kan bland annat vara att studera en viss plats, som till exempel ett litet samhälle. Tyngden i en fallstudie ligger till den största delen på att studera miljön eller situationen som ställs i fråga (Bryman, 2018, s. 97).
Denscombe (2009) menar att när man genomför en fallstudie så kan en rad av olika källor, data och forskningsmetoder användas. Detta kan vara till exempel intervjuer, observationer och enkäter (Denscombe, 2009, s. 61). För att få en större förståelse och kunna dra slutsatser om de återkommande turisternas platsanknytning i Åhus, genomfördes en enkätundersökning i kvalitativ kontext. Utöver enkätundersökningen, så genomfördes även 2 semistrukturerade intervjuer för att kunna få en djupare förståelse om de återkommande turisternas platsanknytning i Åhus.
En fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångsätt innebär att studera och skapa förståelse om ett fall. Med studiens syfte i beaktande, så är fallet som undersöks komplext. Detta eftersom fallet kan vara beroende av flera olika aspekter som kan leda och skapa denna platsanknytning i Åhus. Detta gör att ett kvalitativt tillvägagångsätt inom fallstudien passar in som forskningsdesign som bidrar till att förstå denna komplexitet.
4.2 Genomförande av enkätundersökning och intervjuer
4.2.1 Genomförande av enkätundersökning
Totalt svarade 56 återkommande turister i Åhus på enkäten. Enkäten lades ut i två Facebook- grupper den 26 april till 4 maj. Facebook-gruppernas namn där enkäten lades ut var ”Nya Åhus Med Omnejd” och ”På gång i Yngsjö och Åhus”. Anledningen till att en enkätundersökning valdes, är att det var svårt att få tag på turister under denna säsong (våren 2021). Covid-19 pandemin pågick under denna period vilket gjorde det svårare att hitta personer som ville delta i studien. Det är framför allt dessa två faktorer som talar för en kvalitativ enkätundersökning.
För att kunna nå ut till personer som ville delta och samtidigt göra det så bekvämt som möjligt för personer att svara, valde jag att genomföra en webbaserad enkät genom Survey Monkey. Langemar (2008) menar att fördelen med enkäter är att man hinner med fler deltagare jämfört med muntliga intervjuer. En annan fördel är att deltagarna kan svara på frågorna i lugn och ro (Langemar, 2008, s. 82). Dock det som är nackdelen med enkäter inom kvalitativ forskning är att man inte får lika omfattande information som i intervjuer (Langemar, 2008, s.
7
82–83). Denna nackdel är något som jag har tagit i beaktning för denna typ av metod. Dock så har enkäten bidragit till en förståelse av respondenternas svar trots omständigheterna (svårt att få tag på respondenter, Covid-19 pandemin).
Enkäten var öppna frågor, med två slutna frågor som bakgrundsinformation om respondenterna. Bryman (2018) menar att det finns för-och nackdelar med öppna frågor.
Fördelarna är att respondenterna kan svara med sina egna ord, och inte behöver svara utifrån forskarens ordval. Nackdelarna med öppna frågor är att det kräver mer av respondenterna, eftersom de behöver skriva mer. Detta kan leda till att respondenterna avskräcks från att svara och ger bortfall (Bryman, 2018, s. 315–316). För att undvika bortfall från min enkätundersökning, så valde jag att ha med så få öppna frågor som möjligt (se bilaga 2). Alla respondenter förutom tre visade sig svara på alla frågor. Svaren från enkäten var oftast, men inte alltid, korta svar. Trots de korta svaren, så har det bidragit till studien lika mycket som de långa svaren.
Det två första frågorna som ställdes var slutna frågor som bakgrundinformation om respondenterna, med anledning till att få en första inblick om deras anknytning till Åhus (se bilaga 2). Det två första frågorna som ställdes var deras ålder och hur många gånger de har besökt Åhus (se tabell 1 och 2 nedan). Utifrån tabell 1 så kan man utläsa att de flesta som svarade var runt 46–65 år, vilket talar för att de som svarade på enkäten är mestadels i medelåldern. Tabell 2 visar även på att nästan alla som svarade på enkäten har besökt Åhus mer än 10 gånger, vilket kan tyda på att nästan alla i enkäten har någon anknytning till Åhus.
Ålder Antal
15-25 4
26-35 4
36-45 8
46-55 17
56-65 16
66-75 5
76-85 2
86-95 0
Totalt 56
Tabell 1: Återkommande turisternas ålder som svarade på enkäten.
Källa: Egen undersökning, Bilaga 2.
Antal gånger besök Antal
2-4 0
5-7 1
8-10 2
Mer än 10 53
Totalt 56
Tabell 2: Hur många gånger de återkommande turisterna har besökt Åhus som svarade på enkäten.
Källa: Egen undersökning, Bilaga 2.
8
Den tredje frågan som bakgrundinformation var en öppen fråga om var respondenterna bor någonstans permanent. De flesta som svarade bodde i Skåne, Småland, Uppland och Södermanland. Vissa av respondenterna bodde även i Västra Götaland, Halland och Östergötland. Fyra personer var dock permanent bosatta i Åhus, men har varit återkommande turister från början. Trots allt valde jag att ha med dessa personer i studien eftersom de har varit turister i Åhus.
4.2.2 Genomförande av intervjuer
För att kunna få en sådan djup förståelse som möjligt för att besvara syftet och frågeställningar så genomfördes även två semistrukturerade intervjuer. Bryman (2018) förklarar att en semistrukturerad intervju utgår man ifrån vissa specifika teman genom en intervjuguide. Dock så behöver inte dessa frågor komma i samma ordning som intervjuguiden, vilket ger intervjupersonen frihet att utforma svaren på sitt sätt (Bryman, 2018, s. 563). Vidare så är intervjuguiden till hjälp för vilka frågor som ska ställas. Detta så att forskaren kan få all information från de intervjuade om hur de upplever något (Bryman, 2018, s. 565). För att kunna få in så mycket material som möjligt av intervjun, så utformade jag en intervjuguide (se bilaga 1). Intervjuguiden hade tre teman utifrån frågeställningarna (platskänsla, sociala sammanhang, besöksmål) som ställdes till intervjudeltagarna. Besöksmotiv var även ett tema, som är kopplat med de tre teman som förklarades ovan. De öppna frågor som ställdes i enkäten (se bilaga 2), var även samma frågor som i intervjuguiden fast med fler frågor (se bilaga 1). Dessa frågor var lika eftersom jag inte var ute efter skillnader mellan respondenterna från enkäten och respondenterna från intervjuerna.
De två personer som deltog i intervjun var Viola och Fredrik som är återkommande turister och äger fritidshus i Åhus. De har besökt platsen mer än 10 gånger och där båda kommer från Uppland.
Intervjudeltagarna Viola och Fredrik är jag bekant med (grannar) som kontaktades via telefon för att tillfråga om de ville delta. Den första intervjun var med Viola, vilket genomfördes ansikte mot ansikte och som varade i ungefär 20 minuter. Den andra intervjun med Fredrik genomfördes via telefon, eftersom han inte ville träffas fysiskt på grund av Covid-19 pandemin.
Intervjun varade även 20 minuter. Bryman (2018) menar på att nackdelen med en telefonintervju är att det inte går att se intervjupersonens kroppsspråk när han/hon reagerar på en fråga (Bryman, 2018, s. 583). Trots att jag inte kunde se Fredriks kroppsspråk, så var telefonintervjun givande och samtidigt en säkerhet för Fredrik.
Bryman (2018) menar att transkribering är viktigt för kvalitativa forskare, eftersom man är intresserad av vad intervjupersonerna säger och hur de säger det (Bryman, 2018, s. 577). Båda två intervjuerna fick jag tillåtelse att spela in för att sedan kunna transkribera.
4.2.3 Urvalet av enkätundersökning och intervjuer
Urvalet av enkäten och intervjuerna är både ett målstyrt urval, samt ett bekvämlighetsurval.
Bryman (2018) menar att ett målstyrt urval innebär att man väljer ut deltagare som är relevanta för forskningsfrågorna (Bryman, 2018, s. 496). De återkommande turisterna i Åhus valdes ut för enkäten och intervjuerna, eftersom de är relevanta för forskningsfrågorna. Vidare så betyder detta att undersökningen är ett målstyrt urval.
9
Ett bekvämlighetsurval bygger på forskarens bekvämlighet, vilket är personer som råkar finnas tillgängliga för forskaren (Bryman, 2018, s. 243; Denscombe, 2009, s. 39). Enkäten är ett bekvämlighetsurval i och med att enkäten lades ut i två Facebook-grupper med personer som fanns tillgängliga för mig som forskare. Även intervjuerna var ett bekvämlighetsurval då intervjudeltagarna var bekanta till mig (grannar) och som var tillgängliga vid tillfället.
En svaghet med bekvämlighetsurvalet och målstyrda urvalet är att de inte kan generaliseras över hela befolkningen som är återkommande turister i Åhus. Detta eftersom man inte vet vad populationen av detta stickprov är representativt för (Bryman, 2018, s. 244, s. 496). En viktig aspekt är dock att enkäten och intervjuerna inte syftar till att generalisera över alla återkommande turister i Åhus, utan är till för att kunna få en större förståelse om deras känslor, upplevelser, betydelser och tankar om Åhus. Sedan är Åhus en unik plats, vilket gör att Åhus inte kan generaliseras till andra sommarstäder. Dock så kan resultatet från studien visa ett exempel på vilka aspekter som kan ge en platsanknytning till en plats liknande staden Åhus.
4.2.4 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet innebär till vilken utsträckning undersökningen kan upprepas (Bryman, 2018, s.
465). Eftersom respondenterna från intervjuerna och enkäten har svarat relativt lika på frågorna som ställdes, gör detta att undersökningen kan vid upprepning få liknade resultat.
Validitet hänvisar till hur lämplig materialet som samlats in motsvarar den forskningsfråga som undersöks (Denscombe, 2009, s 378). Eftersom både intervjuer samt en enkät har använts där återkommande turister i Åhus har svarat, motsvarar det forskningsfrågan. Detta gör att validiteten således är stark i denna undersökning.
4.2.5 Etik
Studien följer etiska principer som informationskravet, att deltagarna i studien informeras om studiens syfte samt moment. Vidare menar detta krav på att deltagandet är frivilligt och kan hoppa av när som helst. De deltagande i studien hanterades även med högsta möjliga sekretess enligt konfidentialitetskravet (Bryman, 2018, s. 170–171). Exempel på detta är att intervjudeltagarnas riktiga namn inte synliggörs i studien, eftersom intervjudeltagarna önskade detta. Detta gör i stället att studien använder sig av påhittande namn. Vidare så var en av frågorna i enkäten och intervjuguiden var deltagarna bor (se bilaga 1 och 2). I stället för att nämna städerna i studien, så delades städerna in i det landskap som städerna tillhör. Slutligen följde studien nyttjandekravet, att de uppgifter som samlas in från deltagarna endast används för forskningsändamålet (Bryman, 2018, s. 170–171).
4.3 Analysmetod
Denscombe (2009) beskriver processen av hur man analyserar kvalitativa data. I denna process ingår att bli väl förtrogen med data som samlats in och fördjupa sig i detaljerna om vad som sades (Denscombe, 2009, s. 371–372). Då man är förtrogen med de data man samlat in, så fortsätter man med tolkningen av den. I denna tolkning ska man koda data, och sedan kategorisera dessa koder. Efter detta så identifierar man teman i samband med koderna och kategorierna (Denscombe, 2009, s. 373–374).
10
Det insamlade materialet från enkäten och intervjuerna kategoriserades utifrån de olika teman som berörs i intervjuguiden och enkäten (se bilaga 1 och 2). Dessa teman och kategorier analyserades utifrån teorierna med platsanknytningsmodellen samt begreppen som presenteras nedan (se 5. Teori). Teorierna (modellen och begreppen) är i sin tur förknippade med frågeställningarna och syftet. I resultatet (kapitel sex) presenteras det sammanställda materialet med de teman och de kategorierna för dessa teman. Därefter görs en analys/diskussion (kapitel sju) med dessa teman och kategorier för att jämföras med tidigare forskning/teori.
5. TEORI
Detta kapitel redovisar de teorier som jag tillämpar i studien. Inledningsvis presenteras begreppet platsanknytning med en modell som har inspirerat mig för formuleringen av frågeställningarna/syftet, och även det begrepp som har valts till den resterande teorin. Efter detta redogörs begreppet platskänsla, som är inriktat på begreppet turism. Därefter presenteras begreppet social interaktion, och hur det kan ha betydelse för turister som besöker en plats.
Avslutningsvis redovisas begreppet upplevelser, och hur det har en koppling med begreppet besöksmål.
5.1 Platsanknytning
Scannell och Gifford (2010) beskriver platsanknytning, vilket författarna menar att begreppet definieras som en anknytning mellan människor och deras meningsfulla miljöer. För att förstå hur platsanknytning kan ske, så har författarna använts sig av en trepartsmodell som man kan se i figur 2 nedan: personen, processen och platsen (Scannell & Gifford, 2010, s. 1–2).
Figur 2: Trepartsmodell för platsanknytning ”Place Attachment”.
Källa: Scannell & Gifford, 2010, s. 2.
11
Scannell och Gifford förklarar personen i modellen (se figur 2 ovan), där platsanknytningen kan ske på både individnivå och gruppnivå. Individnivå beskriver författarna med det personliga anknytningarna man har till en plats. Gruppnivå menar författarna att grupper kan anknyta sig till områden där de kan öva och bevara sina kulturer. Kulturen länkar människor genom delade historiska upplevelser och symboler. Vidare förklarar författarna att religion kan skapa en platsanknytning genom till exempel kyrkor och gravplatser (Scannell & Gifford, 2010, s. 2).
Scannell och Gifford beskriver processen i modellen (se figur 2 ovan). Modellen (processen) visar hur människor förhåller sig till en plats genom tre psykologiska processer för en platskänsla, som vidare leder till en platsanknytning (som kommer diskuteras mer i 5.2 Platskänsla). Dessa tre processer är den affektiva, kognitiva och beteendemässiga. Den affektiva processen förklarar författarna som en emotionell term av att känna tillhörighet till en plats. Vidare menar författarna att den affektiva processen sker genom en känsla av kärlek till en plats. En annan känsla kan även vara stolthet inför platsen eller en allmän känsla av välbefinnande (Scannell & Gifford, 2010, s. 3). Den kognitiva processen beskriver författarna att det är minnen, kunskap, tro och mening som kan ge människor en platskänsla. Detta eftersom dessa delar inom kognition kan underlätta närheten till en plats. Ett exempel är minnet eftersom man kan minnas vissa händelser som inträffades på en plats (Scannell & Gifford, 2010, s. 3).
Den beteendemässiga processen beskriver författarna genom människors handlingar. Detta beteende kan bland annat vara att man vill ha närhet till en specifik plats som man har en affektiv anknytning till. Detta menar författarna med att människor kan uttrycka en stark önskan att återvända till en plats som man har besökt. En annan beteendemässig handling är rekonstruktion av en plats, där författarna menar att människor vill återställa meningsfulla områden som man en gång anslöt sig till (Scannell & Gifford, 2010, s. 4).
Scannell och Gifford beskriver sedan platsen, som är den viktigaste delen i modellen (se figur 2 ovan). I detta menar författarna att den sociala interaktionen är viktigt för en platsanknytning (kommer diskuteras mer i 5.3 Social interaktion). Den fysiska platsen (som de naturliga och de byggda besöksmålen) beskriver författarna som en central del för en platsanknytning. Detta eftersom olika besöksmål kan vara betydelsefulla för olika människor, som till exempel olika byggnader eller skogar (kommer diskuteras mer i 5.4 Upplevelser och besöksmål på en plats) (Scannell & Gifford, 2010, s. 4–5).
5.2 Platskänsla
Tuan (1990) menar att människor kan ha en känsla av kärlek till en plats. Denna kärlek till en plats använder Tuan som begreppet topophilia. Detta begrepp beskriver både människors känslor som kan bildas när man första gången ser en plats, och även de känslor man kan få på en plats som är ens hem eller genom minnen (Tuan, 1990, s. 93).
Även Holloway och Hubbard (2001) tar upp begreppet topophilia som Tuan diskuterade.
Författarna menar att känna sig ”på plats” eller ”hemma” kan då betraktas som ett tecken på att en människa har skapat kärlek till en plats (Holloway & Hubbard, 2001, s. 75).
Gustafson (2006) menar att platser ofta då ger en känsla av mening för turister. Detta menar författaren är ett fenomen som diskuteras ofta inom olika termer, vilket en av dessa är begreppet
12
platskänsla. Vidare förklarar Gustafson att platskänslan kan bli starkare och djupare ju längre man stannar på en plats (Gustafson, 2006, s. 19).
Relph (1976) diskuterar även begreppet platskänsla. Relph menar att platskänsla både kan uppfattas som något äkta och genuint, eller uppfattas som något oäkta och konstruerat (Relph, 1976, s. 63). Vidare menar Relph att den äkta platskänslan är framför allt att man tillhör en plats som både en individ och som medlem i samhället, och att veta detta utan att reflektera över det (Relph, 1976, s. 65). Dock så hävdar Relph att rörligheten kan ge en oäkta platskänsla, vari författaren tar upp turismen som ett exempel. Detta på grund av att turisterna verkar föredra mer att besöka många olika platser, och mindre för att uppleva unika platser. Relph tar då som exempel upp camparna i Nordamerika och Europa, som med sina tält eller släpvagnar utrustade med TV och dusch, reser från en standardiserad campingplats till en annan. Detta menar Relph gör turismen i sig självt onödig eftersom de tar med sig sitt ”hem” och isolerar sig mot de nya främmande platserna (Relph, 1976, s. 85). Vidare förklarar Relph att i dessa fall så blir tillbehören ofta en fascination i sig självt. Genom detta menar författaren att det leder till att turisten (speciellt camparna) reser utan en verklig känsla för platsen (Relph, 1976, s. 87).
Aronsson (2004) diskuterar en annan form av rörlighet, vilket är människor som besöker sitt fritidshus på en plats. I detta menar Aronsson att semesterboende är ett slags ”mitt emellan”
att vara turist och permanent bosatt. Fritidsbostaden blir då ett utrymme som är mellan det vanliga och det extraordinära. Vidare förklarar författaren att det är vanligt (speciellt i Sverige) att man ärver ett fritidshus från sin släkt. Detta gör att fritidshuset för en person kan ge en djup känsla till platsen och en stark betydelse. Vidare menar författaren att genom den oäkta platskänslan som finns i världen, så framstår fritidshuset som en meningsfull plats och fylld med känsla för en plats (Aronsson, 2004, s. 76–77).
5.2.1 Platskänsla och minnet
Othman et al. (2013) nämner minnet, där författarna menar att minnet kan återkalla fakta från en plats och är en viktig process för att skapa en platskänsla. Vidare menar författarna att platskänslan kommer via minnet från det fysiska och känslomässiga. Detta kan vara händelser som har utspelats på en plats, eller byggnader som har setts på en plats (Othman et al., 2013, s.
556).
5.3 Social interaktion
Murphy (2000) beskriver begreppet social interaktion, och förklarar att en individ har ett behov av affektion och en önskan att kommunicera med andra (Murphy, 2000, s. 540). Dock så menar författaren att det finns olika nivåer av social interaktion när man reser. En av dessa nivåer (som är mer intima) är att man vill utveckla tillhörigheten med släkt/vänner. En annan nivå är mer av en allmän social interaktion med andra, där man vill skapa nya relationer till människor. Dessa nya relationer menar Murphy att vissa människor vill söka efter spänning genom direktkontakt av oberoende människor (dessa är oftast yngre grupper). Dock så menar författaren att andra föredrar att bara observera lokalbefolkningen på en plats (Murphy, 2000, s. 540).
Bærenholdt et al. (2017) beskriver även det sociala interaktionen som kan ha betydelse för turister, som även en plats kan erbjuda (Bærenholdt et al., 2017, s. 33). Författarna tar upp olika typer av socialisering som kan utspela sig på en plats: händelser och mötet med andra människor
13
(Bærenholdt et al., 2017, s. 42). Händelser menar författarna kan vara olika aktiviteter på en plats, såsom festivaler eller restauranger. Dessa miljöer menar författarna är exempel på en social interaktion mellan människor. Mötet mellan människor beskriver författarna som en viktig del i den sociala interaktionen, både mötet med turisterna och lokalbefolkningen.
Författarna menar att turister speciellt uppskattar att träffa lokalbefolkningen (Bærenholdt et al., 2017, s. 42–43).
5.4 Upplevelser och besöksmål på en plats
Aronsson (2011) tar upp begreppet upplevelser, som turister oftast är intresserade av på en plats.
En upplevelse definierar författaren på följande sätt: En upplevelse kan definieras som när en viss händelse upplevs som extraordinär på något sätt, till exempel socialt, kulturellt eller kroppsligt (Aronsson, 2011, s. 115). Vidare genom upplevelser menar författaren att vi idag som konsumenter är villiga att betala mer för tjänster som ger en god upplevelse (Aronsson, 2011, s. 114).
För att förstå hur människors handlingar kan forma en upplevelse av en plats, så tar Williams och Lew (2015) upp Urry (1990) som diskuterar ett begrepp som kallas
”turistblicken”. Detta begrepp syftar på två saker. Den första är att människor besöker platser för att konsumera de besöksmål och upplevelser som erbjuds på en plats, där människan förväntar att få glädje av processen. Det andra är att dessa upplevelser kommer på något sätt skilja sig från de vardagliga rutinerna och utöver det vanliga man upplever (Urry, 1990, refererad i Williams & Lew, 2015, s. 153).
Benckendorff (2006) diskuterar även att besöksmålen för turister är oftast nyckelkomponenterna för turistindustrin på en plats som kan ge upplevelser. Besöksmålen tjänar två viktiga funktioner: de stimulerar intresset för att resa till en plats och det ger besökarna tillfredställelse (Benckendorff, 2006, s. 200). Begreppet besöksmål definierar Benckendorff som en funktion i ett område där fokuset ligger på en aktivitet. Vidare genom detta så tar författaren upp sex olika delar om hur ett besöksmål ”fungerar” på en plats (Benckendorff, 2006, s. 201):
• Besöksmålen ska locka turister.
• Ge en rolig upplevelse som kan ge kunderna ett trevligt sätt spendera sin fritid på.
• Den ska kunna utvecklas för att förverkliga dennas potential.
• Besöksmålet ska ge turisterna tillfredställelse.
• Ska på en lämplig nivå av tjänster möta de krav, behov och intressen besökarna har.
• Besöksmålet tar/inte tar inträde.
Vidare förklarar Benckendorff kärnan av besöksmålen på en plats, som kan förklaras genom en dimension. Denna dimension är den naturligt-byggda dimensionen, som bygger på de naturliga och de byggda besöksmålen. Naturligt-byggda dimensionen bygger även på kulturella element från individer (förr och nu), vilket kan ses som ett besöksmål (Benckendorff, 2006, s. 201–202).
14
6. RESULTAT
I detta kapitel redovisas det empiriska resultatet. Enkätsvaren och intervjuerna förs samman i de olika kategorier som träder fram i varje tema: anledningar till att besöka Åhus, känsla för Åhus, sociala sammanhang och besöksmål som har betydelse för upplevelser. De kategorier som träder fram från enkätsvaren och intervjuerna i detta kapitel, har analyserats med hjälp av teorierna som har presenterats tidigare i studien (se 4.3 Analysmetod). Totalt kommer sjutton av respondenternas svar från enkäten att hänvisas till detta kapitel. Vid vissa tillfällen används även begreppet ”respondenter” som hänvisning och syftar till flera av respondenterna från enkäten som har samma eller liknande svar. Slutligen en viktig notering till detta kapitel är att respondenterna nämner Åhus som ”by” men syftar till staden Åhus.
6.1 Anledningar till att besöka Åhus
De kategorier som träder fram till varför de återkommande turisterna besöker Åhus är fritidshus, släkt/vänner och att uppleva Åhus/Skåne.
6.1.1 Fritidshus
En av kategorierna som hälften av enkätsvaren från respondenterna beskrev är att de besöker Åhus för att de har ett fritidshus i Åhus eller i närheten. En av respondenterna berättar: Jag besöker Åhus för att jag och min familj har ett sommarhus i Åhus (Respondent 1, enkät, 2021).
Vissa hade fritidshus i närheten av Åhus, som är bland annat Yngsjö som ligger precis intill Åhus. Dessa personer besöker Åhus beroende på olika anledningar såsom att bada och handla, där en respondent berättar: Stuga i Yngsjö så handlar, fikar, äter m.m. i Åhus (Respondent 2, enkät, 2021). Utifrån intervjuerna menar båda respondenterna (Viola och Fredrik) att de besöker Åhus för att de äger ett fritidshus i Åhus och behöver ta hand om huset. Båda två respondenterna från intervjun menar att fritidshuset de äger i Åhus har ärvts ifrån deras släkt (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021).
6.1.2 Släkt/vänner och uppleva Åhus/Skåne
En annan kategori till varför respondenterna från enkäten besöker Åhus är att besöka släkten/vänner. Denna kategori svarade inte många på från enkäten, men är en av anledningarna till att respondenterna väljer att besöka Åhus (Respondenter, enkät, 2021). Viola som intervjuades berättar även att hon besöker Åhus eftersom hon har släkt i Skåne. Dock är inte detta den största anledningen för hennes besök, utan menar på att det är fritidshuset hon äger i Åhus som är anledningen till hon besöker platsen Åhus (Intervju, Viola, 2021).
Den sista kategorin till varför respondenterna från enkäten och intervjun besöker Åhus är att uppleva sommarstadens besöksmål. Utifrån enkätsvaren menar respondenterna att de vill se havet, hamnen och stadskärnan i Åhus men även att äta Ottoglassen. Vidare menar respondenterna från enkäten att Åhus är en vacker plats som man kan uppleva och är en anledning till att de även väljer att besöka platsen (Respondenter, enkät, 2021). Utifrån intervjun med Fredrik så besöker han även Åhus för att kunna uppleva staden Åhus och resten av Skåne (Intervju, Fredrik, 2021).
15
6.2 Känsla för Åhus
De återkommande turisterna angav många olika känslor som de har till platsen Åhus. De kategorier som träder fram är minnen/sommarkänsla, känsla av kärlek, hemmakänsla, lugn känsla och en svagare känsla (från utvecklingen av Åhus).
6.2.1 Minnen/sommarkänsla
Från enkäten förklarade respondenterna att minnena/sommarkänsla ger dem en känsla för platsen Åhus. Anledningen till att minnen och sommarkänsla hänger ihop, är för att minnena från förr påminner dem om somrarna som spenderades i Åhus. En respondent berättar: Varm och god. Tänker på härliga stranddagar, sol och värme (Respondent 3, enkät, 2021). I enkäten tar även en del upp minnen från barndomen och kopplar samman det med somrarna i Åhus. En av respondenterna berättar: För mig är Åhus barndom. Så sommarkänsla (Respondent 4, enkät, 2021). Det minnen som respondenterna har, menar på att det ger dem glädje vad man har upplevt på platsen Åhus tidigare (Respondenter, enkät, 2021). Respondenterna från intervjun hade även gemensamt nämnt att minnena de har ifrån Åhus ger dem en känsla för platsen (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021).
Respondenterna från enkäten och intervjun menade även att känslan för platsen har blivit starkare från sina minnen de har skapat i Åhus (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021;
Respondenter, enkät, 2021). En av respondenterna från enkäten berättar: Starkare för att fler minnen skapas (Respondent 5, enkät, 2021).
6.2.2 Känsla av kärlek, hemmakänsla och lugn känsla
Respondenterna från enkäten förklarar en annan känsla, där de menar att de känner kärlek till platsen Åhus. En av respondenterna berättar: Kärleksfull, alla är alltid glada och tar hand om den lilla byn (Respondent 6, enkät, 2021). Kärlek till platsen Åhus var en känsla som inte många berättade om från enkäten, men har en betydelse för respondenterna som förklarade denna känsla.
Med hemmakänsla så hade respondenterna från enkäten svarat att Åhus känns som att vara hemma. En av respondenterna berättar: Jag har en stark känsla för platsen, denna plats har blivit som ett hem för mig (Respondent 1, enkät, 2021). Vidare menar respondenterna från enkäten att det är hemtrevligt, och att det känns som att komma hem (Respondenter, enkät, 2021). Viola från intervjun förklarar även detta och att det har blivit som hennes andra hem.
Detta eftersom hennes släktningar bor i närheten och att hon även spenderar mer tid i Åhus.
Viola berättar:
Ja jag känner verkligen att jag är på plats för det här är mitt andra hem, eller nästan mitt första hem, för här har jag riktiga liksom... jag har mina släktingar. Jag tycker alltid att det känns starkare ju mer jag är i Åhus och då känner jag mer och mer att jag bor här och nu när jag har blivit äldre så har jag varit fler... mer längre perioder här (Intervju, Viola, 2021).
Utifrån intervjuerna hade respondenterna nämnt att känslan för platsen har blivit starkare eftersom de har spenderat mycket tid i Åhus under de senare åren. Eftersom båda respondenterna har spenderat mer tid på platsen, så känner båda att de är ”på plats” och att
16
känslan för platsen Åhus har blivit starkare ju mer de har besökt platsen. Fredrik menar att det är för att han har lärt känna platsen ju mer han besöker den (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021). Respondenterna från enkäten beskrev likadant som det beskrevs i intervjuerna, att känslan för platsen Åhus har blivit starkare eftersom de har spenderat mycket tid på platsen.
Vidare så menar respondenterna att de har blivit starkare för att de känner igen sig ju mer de besöker platsen. En berättar: Har blivit starkare. Är som ett andra hem just för att vi tillbringat mycket tid där (Respondent 3, enkät, 2021).
Respondenterna från enkäten och intervjun med Fredrik menar även på att de får en lugn känsla där man kan koppla av i Åhus. Vissa menar även att de känner sig trygga i Åhus, vilket ger respondenterna en lugn känsla på platsen (Intervju, Fredrik, 2021; Respondenter, enkät, 2021). En av respondenterna berättar även att de har en stark känsla till Åhus genom denna lugna känsla: Jag har en stark känsla av Åhus och att jag trivs i Åhus. Jag känner mig utvilad när jag är i Åhus (Respondent 7, enkät, 2021).
6.2.3 Svagare känsla
De som ansåg att känslan för platsen har blivit svagare menar att Åhus har utvecklats åt fel håll.
En av respondenterna från enkäten berättar:
Svagare pga utvecklingen. Naturen är underbar men skogarna skövlas och det byggs för mycket i helt fel stil. Den kraftiga tillväxten dödar bykänslan och det lilla fina samhället. Det var bättre förr, en pittoresk badort som tyvärr utvecklats till en tråkig småstad och tappat mycket av sin charm (Respondent 8, enkät, 2021).
En av respondenterna från enkäten menar även att Åhus har blivit mer ”stroppigare” eftersom det är ”inne” att bo i Åhus (Respondent 9, enkät, 2021). Viola från intervjun menade även att Åhus har blivit som en ”lyxstad” och saknar hur platsen var förr. Viola berättar:
Det som man kan känna som har förändrats över tid det är ju det... den här gamla lilla sommarbyn börjar förvandlas till någon mer av en lyxstad. I den gamla knytpunkten här vid stranden, den kallades för Kantarellen och den var lite... brukligt hus med restaurang och glassbar. Där kunde man gå upp när man hade badat med sandiga fötter och blöt baddräkt. Men nu är Kantarellen riven för ett nybyggt lyxhus, och det kommer att bli på ett helt annat sätt om man vill gå upp och sätta sig för att ta någonting efter stranden.
Så det känns som det har bytts från en vanlig sommarstad till någon sorts lite lyxstad. Jag saknar verkligen det här att kunna gå med sandiga fötter och blöt baddräkt, och vara sig själv(Intervju, Viola, 2021).
6.3 Sociala sammanhang
Utifrån det sociala sammanhang som är betydelsefullt för de återkommande turisterna i Åhus, så träder det fram tre kategorier: släkt/vänner, möten med andra människor/grannar och sociala aktiviteter.
6.3.1 Släkt/vänner och möten med andra människor/grannar
Vissa av respondenterna från enkäten angav att spendera tid med släkt/vänner är betydelsefullt för dem i Åhus, men även att genomföra andra olika aktiviteter samtidigt som man spenderar
17
tid med sin släkt/vänner. En av respondenterna berättar: Bo med släkten är absolut viktigast.
Segla med andra också kul (Respondent 10, enkät, 2021).
Vidare menade respondenterna från enkäten att möten med andra människor i Åhus är betydelsefullt. De menar att träffa och prata med andra människor i området är roligt, och där vissa tycker om att skapa nya sociala kontakter (Respondenter, enkät, 2021). Det som även har en betydelse för respondenterna i enkäten är att hälsa och möta andra människor i Åhus eftersom man känner sig sedd, där en av respondenterna berättar: Har inte något socialt men att alla hälsar på alla gammal som ung betyder mycket. Jag blir glad och känner mig sedd (Respondent 11, enkät, 2021). Viola från intervjun menade även att möten med andra människor i affärer är betydelsefullt. Hon menar att dessa möten leder till att folk känner igen henne i affärerna, vilket hon anser är betydelsefullt (Intervju, Viola, 2021). Det sociala som båda respondenterna från intervjuerna anser är betydelsefullt i Åhus, är mötet med grannarna i området. Fredrik berättar bland annat att han känner en tillhörighet eftersom han kan prata med grannarna (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021). Dock så menar Fredrik att det är inte så många andra man känner i Åhus än sina grannar. Fredrik berättar: Men jag tycker ändå att blir ju en tillhörighet med grannarna. Men ja, man känner ju inte så mycket folk annars. Så det blir kanske inte så stora sociala sammanhang direkt (Intervju, Fredrik, 2021).
6.3.2 Sociala aktiviteter
Hälften av respondenterna från enkäten menade att de sociala aktiviteterna i Åhus är betydelsefullt för dem. Dessa sociala aktiviteter som ansågs vara betydelsefullt kunde vara restauranger och äta Ottoglass på torget i Åhus (Respondenter, enkät, 2021). Viola från intervjun menade även att torget i Åhus är betydelsefullt för henne, eftersom hon tycker att platsen är vacker. Vidare menar hon att man kan äta glass där och se andra människor (Intervju, Viola, 2021)
Vidare svarade vissa från enkäten att olika händelser och evenemang i Åhus är betydelsefull som en social aktivitet. De menade att till exempel Åhus Beachhandboll är betydelsefullt, där en berättar att det ger fest och glädje i en vecka (Respondenter, enkät, 2021;
Respondent 12, enkät, 2021). Även olika händelser på torget i Åhus är betydelsefullt för en del personer, där en av respondenterna berättar: Midsommar på torget. Lions konsert på torget.
Jazzfestivalen var väldigt trevlig. Det skapar tillhörighet och en trevlig gemenskap (Respondent 8, enkät, 2021).
Respondenterna från intervjuerna förklarar andra sociala händelser och evenemang i Åhus som är betydelsefullt som en social aktivitet. Fredrik berättar att marknaderna och loppmarknaderna som sker i Åhus är betydelsefulla för honom, eftersom han anser att marknaderna skapar en tillhörighet. Viola berättar att de händelser som kyrkan arrangerar är betydelsefullt för henne, såsom konfirmationerna. Detta eftersom hon själv har konfirmerat sig i kyrkan i Åhus (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021).
6.4 Besöksmål som har betydelse för upplevelser
De besöksmål som ansågs vara betydelsefulla för de återkommande turisterna i Åhus för deras upplevelser, tog sig form i två kategorier: de naturliga och de byggda besöksmålen i Åhus.
18 6.4.1 De naturliga besöksmålen i Åhus
De som svarade de naturliga besöksmålen från enkäten, menade att det var stränderna och skogen (Äspet) i Åhus som är betydelsefulla (Respondenter, enkät, 2021). En svarade att dessa naturliga besöksmål är betydelsefulla för att det känns avkopplande att spendera tid på dessa platser (stranden och skogen) i Åhus. En av respondenterna menade även att stränderna är unika och en annan menar att stränderna är ”jordens bästa plats” (Respondent 10, enkät, 2021;
Respondent 13, enkät, 2021; Respondent 14, enkät, 2021).
Respondenterna från intervjuerna menade även att stränderna i Åhus är det som betyder mest, där båda menar att det är en vacker plats där man kan bada. Båda respondenterna menar även att skogen i Äspet är betydelsefull som ger en upplevelse. Fredrik berättar att skogen i Äspet är en fin plats att cykla runt i, för att kunna uppleva naturen och se det vackra havet (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021).
6.4.2 De byggda besöksmålen i Åhus
De byggda besöksmålen i Åhus menade respondenterna från enkäten att det är Absolut Home, kyrkan, hamnen och torget som är de betydelsefulla besöksmålen som man kan uppleva (Respondenter, enkät, 2021). En av respondenterna berättar: Torget, kyrkan, hamnen, konserter.
Vackra vyer, kulturupplevelser och skön avkopplande stämning (Respondent 15, enkät, 2021).
Vidare menade en av respondenterna från enkäten att Absolut Home är betydelsefull just för att det är något unikt som inte finns på andra platser. En respondent menade även att ålabodarna som finns i Åhus är betydelsefullt, som är historiskt för Åhus (Respondent 16, enkät, 2021;
Respondent 17, enkät, 2021). Många av dessa respondenter från enkäten ansåg att det var just historian i Åhus som ger en betydelse för dem som besöksmål (Respondenter, enkät, 2021).
Respondenterna från intervjuerna hade olika besöksmål i Åhus som har betydelse för deras upplevelse. Viola berättar att det som ger henne en upplevelse är kyrkan, hamnen och torget (Intervju, Viola, 2021). Fredrik menar att det är torget som är betydelsefullt som besöksmål, eftersom det är en vacker plats. Fredrik berättar även att hela byn Åhus är vackert och ger en upplevelse på grund av att det är ett litet samhälle (Intervju, Fredrik, 2021). Viola berättar på liknade sätt att byn Åhus ger henne en upplevelse, med anledning till att det påminner henne om en liten dansk by. Vidare menar Viola att det är på grund av att Åhus är en liten stad som gör Åhus till vad det är, som ger en upplevelse. Viola berättar:
Ja det är det, det är kyrkan och så är det ju hamnen också. Sen den gamla borgen och sedan den gamla delen av Åhus som ser ut som en liten dansk by. Så det måste jag säga att det är en av de sakerna som gör Åhus till vad det är. Man kan känna sig lite stolt över den här lilla staden (Intervju, Viola, 2021).
7. SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH ANALYS
I följande kapitel sammanfattas, diskuteras och analyseras resultatet från kapitel sex med hjälp av tidigare nämnda teorier (kapitel fem) och tidigare forskning (kapitel tre). Kapitlet inleds med en analys och diskussion om återkommande turisters besöksmotiv till Åhus. Sedan följer en del om de återkommande turisternas känslor till platsen Åhus som kommer diskuteras och analyseras. Vidare så kommer de återkommande turisternas sociala sammanhang/interaktioner
19
som har betydelse att analyseras och diskuteras. Kapitlet avslutas sedan med en analys och diskussion om Åhus besöksmål som har betydelse för de återkommande turisternas upplevelser.
Alla dessa underkapitel som diskuteras och analyseras, kommer att beskriva hur det kan leda och skapa en platsanknytning i Åhus.
7.1 Besöksmotiv
Utifrån enkäten och intervjuerna så visade det sig att de flesta väljer att besöka Åhus för sitt fritidshus. Detta kunde vara antingen i staden Åhus eller i närheten. Vissa av respondenterna i enkäten menade även att de besöker Åhus för släkt/vänner, vilket även är Violas motiv för att besöka Åhus (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021; Respondenter, enkät, 2021). Dessa motiv att besöka släkt/vänner och sitt fritidshus, är de mest betonade motiven med en inrikes resa (Jansson, 1994, s. 60). Jacobsen och Antonson (2017) beskriver även turisters motiv med en resa. Dock så menar författarna att återkommande turister har oftast en anknytning till platsen via släkt/vänner eller sitt fritidshus, vilket oftast är motivet med resan (Jacobsen &
Antonson, 2017, s. 188). Vissa av de återkommande turisterna i Åhus har motivet att besöka släkt/vänner och sitt fritidshus, vilket betyder att dessa återkommande turister har redan en anknytning till platsen Åhus. Denna anknytning (släkt/vänner, fritidshus) kan således kopplas ihop med Scannell och Giffords (2010) platsanknytningsmodell inom ”person” för individnivå (se figur 2). Detta eftersom släkt/vänner samt fritidshus är en personlig anknytning till Åhus (Scannell & Gifford, 2010, s. 2).
Utifrån resultatet av enkäten så har även personer fritidshus i närheten (i Yngsjö) och väljer att besöka Åhus för att handla eller bada i Åhus. Vissa valde även att besöka Åhus för att uppleva stadens olika besöksmål eftersom de anser att det är en vacker plats, vilket även Fredrik påpekade (Intervju, Fredrik, 2021; Respondenter, enkät, 2021). Besöksmålen som finns på en plats kan således kopplas med turisters motiv med att resa (Benckendorff, 2006, s. 200;
Jacobsen & Antonson, 2017, s. 184–185; Jansson, 1994, s. 68). Su et al. (2018) menade även att tillfredställelse med det besöksmål man ser/gör är avgörande för återbesöket och som även kan leda till en platsanknytning (Su et al., 2018, s. 1976–1977). Detta motiv (att se och uppleva besöksmål) har då en betydelse för valet att resa och även kan leda till ett återbesök (samt platsanknytning), både utifrån den tidigare forskningen och resultatet av min undersökning (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021; Jansson, 1994; Jacobsen & Antonson, 2017;
Respondenter, enkät, 2021; Su et al., 2018, s. 1976–1977).
Respondenterna från min undersökning har således samma motiv (fritidshus, släkt/vänner, uppleva) som den tidigare forskningen. Detta kan tyda på att utifrån Sveriges inrikes resor, så har personer samma motiv för varför man besöker en plats. Trots skillnaderna utifrån var i Sverige detta har studerats (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021; Jansson, 1994;
Jacobsen & Antonson, 2017; Respondenter, enkät, 2021). En viktig aspekt är dock att min undersökning inte kan generaliseras till hela befolkningen gällande turisters motiv med resan.
7.2 Platskänslan i Åhus
Gällande känslan för platsen Åhus menar respondenterna ifrån enkäten att de har en sommarkänsla, och kopplar ihop denna känsla med sina minnen från förr (och barndomen) som spenderades på platsen. Vidare menade respondenterna från intervjuerna att minnena ger dem
20
en känsla för platsen Åhus (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021; Respondenter, enkät, 2021). Minnet kan beskrivas inom den kognitiva processen i Scannell och Giffords (2010) modell (se figur 2), som är en av det psykologiska aspekterna som ger en platskänsla. Minnet är således en viktig process för platskänslan, för att kunna skapa en platsanknytning (Othman et al., 2013, s. 556; Scannell & Gifford, 2010, s. 3). Respondenterna från enkäten samt intervjuerna menade även att desto längre tid de spenderar i Åhus och då skapar fler minnen, desto starkare blir deras känsla för platsen (Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021;
Respondenter, enkät, 2021). Gustafson (2006) menar detsamma och förklarar att platskänslan blir starkare och djupare ju längre man stannar på en plats (Gustafson, 2006, s. 19).
Vissa av respondenterna från enkäten beskrev även en känsla av kärlek till platsen Åhus (Respondenter, enkät, 2021). Kärlek är en platskänsla, som kan beskrivas som en affektiv process inom Scannell och Giffords (2010) modell (se figur 2) för en platsanknytning (Scannell
& Gifford, 2010, s. 2–3). Kärlek till platsen Åhus kan även syfta till begreppet topophilia som Tuan (1990) beskrivit. Topophilia menas med kärleken som kan skapas till en plats genom sitt hem eller genom minnen (Tuan, 1990, s. 93). Detta tyder på att kärleken till en plats kan ske genom minnen, vilket menas att den affektiva processen kan tangera till den kognitiva processen inom Scannell och Giffords (2010) modell (se figur 2) (Scannell & Gifford, 2010, s.
2).
Eftersom Tuan (1990) beskrev topophilia som kärleken till en plats som kan skapas genom sitt hem, så leder det till en annan känsla som respondenterna berättade från min undersökning (Tuan, 1990, s. 93). Denna känsla var hemmakänslan i Åhus som beskrevs både från respondenterna av enkäten och intervjun med Viola (Intervju, Viola, 2021; Respondenter, enkät, 2021). Känslan av kärlek och hemmakänslan i Åhus har en koppling med varandra, som båda kan syfta till begreppet topophilia av Tuan (Tuan, 1990, s. 93). Respondenterna från intervjuerna menade även att de känner sig ”på plats” i Åhus vilket även kan vara en känsla av kärlek till en plats genom begreppet topophilia (Holloway & Hubbard, 2001, s. 75; Intervju, Fredrik, 2021; Intervju, Viola, 2021).
Vissa av de återkommande turisterna från enkäten och intervjun med Fredrik beskrev den lugna känslan för Åhus. Respondenterna menade att de kan koppla av i Åhus, och där de även känner sig trygga som kan skapa den lugna känslan (Intervju, Fredrik, 2021; Respondenter, enkät, 2021). Tryggheten och den lugna känslan kan kopplas inom Scannell och Giffords (2010) modell inom den affektiva processen för en platsanknytning (se figur 2). Detta eftersom författarna beskriver den affektiva processen som att man kan känna en allmän känsla av välbefinnande (Scannell & Gifford, 2010, s. 2–3). En lugn känsla med trygghet kan tolkas som en känsla av välbefinnande, men där författarna inte beskrev denna lugna känsla formligen.
Genom detta så tolkar jag utifrån min undersökning i relation till modellen (se figur 2) att denna lugna känsla skulle kunna få sin egen kategori inom den affektiva processen från Scannell och Giffords (2010) modell för en platsanknytning (Scannell & Gifford, 2010, s. 2–3).
Vidare menade vissa av respondenterna från enkäten och intervjun med Viola att de känner en svagare känsla till Åhus. Detta eftersom de anser att den lilla sommarstaden har utvecklats åt fel håll, och där de saknar hur Åhus såg ut förr (Intervju, Viola, 2021; Respondenter, enkät, 2021). Den svagare känslan som respondenterna känner, kan kopplas med Scannell och Giffords (2010) modell inom den beteendemässiga processen (se figur 2) (Scannell & Gifford,
