Kollektion X : En möbelkollektion baserad på möbelhistoriska parenteser

Kollektion X

- En möbelkollektion baserad på möbelhistoriska parenteser

Ludwig Berg & Olle K. Engberg

Möbelsnickeri

Carl Malmsten Furniture Studies

Kollektion X

- En möbelkollektion baserad på möbelhistoriska parenteser

Ludwig Berg

Olle K. Engberg

info@ludwigberg.com ludwigberg.com

olle.engberg@gmail.com

Linköpings universitet, Tekniska högskolan Carl Malmsten Furniture Studies

Möbelhistorien är full av parenteser, det vill säga möbler som figurerat i korta perioder, aldrig slagit igenom, glömts bort eller rent av försvunnit. Vi var övertygade om att det bland alla dessa mer eller mindre bortglömda möbler fanns exemplar som var värda att lyfta fram och undersöka. Genom att undersöka dessa möbler har vi förstått deras historia och sammanhang, tagit reda på och reflekterat kring varför de blivit just en parentes i mö-belhistorien samt förstått för vilket syfte de var skapade och hur de har använts. Ambitionen med undersökningen har varit att genom att skapa en känsla och förståelse för möblerna hitta de exemplar som lämpar sig väl att stå som förebilder för nya kon-cept och produkter. Genom att beskriva möblernas ursprungliga syfte, användning, funktioner och kontext såg vi möjligheter för produktuppdateringar och funktionsförskjutningar. Vi har gjort ett urval baserat på en historia om ett fiktivt företag, ett litet företag som skall lansera en liten sammanhållande kollektion beståendes av exklusiva möbler av hög kvalitet. Kollektionens syfte är att inspirera till användning och att skapa stiliga, ro-givande platser i hemmet. Konceptet för den tänkta kollektionen styrde de kriterier och diskussioner som låg som grund för det urval vi gjorde när vissa möbler lyftes upp och inspirerade till nya koncept. Syftet med vårt arbete är att visa på ett sätt att

arbeta där vi som möbelsnickare, genom en undersökning av historiska möbler, skapar en sammanhållen kollektion baserad på historiska förebilder. Arbetet har resulterat i en kollektion bestående av fyra möbler som formgivits i samarbete med ex-terna formgivare och arkitekter.

The history of furniture is full of parentheses, furniture that ap-peared for short periods of time, was never a big hit, was for-gotten or even disappeared. We were convinced that amongst all these more or less forgotten pieces of furniture there were examples worthy of rediscovery and renaissance. By examining these pieces of furniture, we have understood their history and context, found out and reflected upon why they where never more than a parenthesis in the history of furniture, and, last but not least, we have gained an understanding of the purpose of their creation and how they were used. Our ambition with this research - by creating a feeling and an understanding of the furniture - has been to find the pieces that are well suited to act as models for new concepts and products. By describing the furniture’s original purpose, functions and context, we saw op-portunities for product updates and rearrangement of form and function. We have made a selection based on a story of a ficti-tious company, a small company planning to put on the market a coherent collection of exclusive furniture of high quality. The purpose of the collection is to inspire to use and to create stylish, restful places in your home. The concept of the collection guided the criteria and discussions that were the basis of the choices we made when particular pieces of furniture were selected to

Summary

generate new concepts. The purpose of our work was to show a process of working where we, as cabinet-makers, by means of examining historic furniture, create a coherent collection based on historic models. Our work has resulted in a collection of four pieces of furniture that have been modeled in co-operation with external designers and architects.

Grunden i vårt arbete har varit att skaffa oss kunskap om mö-blers syfte och del i sin samtid. Genom att förstå har vi kun-nat använda dem som förebilder för att skapa nya koncept och produkter. I processen då vi förverkligat koncepten har vi samarbetat med Charlie Styrbjörn Nilsson, Patrik Larsson och Gudmund Bladh. Vi vill tacka er för ett givande samarbete och all den positiva energi ni givit oss med ert engagemang. Vi vill även tacka Oskar Ljungholm för hjälp med juridiska frågor, Bodil Stache för engelsk översättning samt våra båda handledare Rasmus Malbert och Johan Knutsson för att ni peppat och trott på oss under hela arbetets gång. Slutligen vill vi även tacka Klara Stigner och alla andra nära och kära som gett oss sitt stöd trots att vi försummat er under arbetets gång.

Tack!

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3 Summary 4 Förord 5 Bakgrund 7 Syfte och frågeställning 7

Mål 8 Avgränsningar 8 Metod 9 Struktur 9 Materialinsamling/Inventering 10 Urval 1 13 Kriterier 13 Fördjupning 14 Paraplyställ 15 Skrivpulpet 17 Gungstol 19 Stegstol 20 Ritbord 21 LP-möbel/Specifik förvaring 23 Skärmvägg 25 Skrivbord/Skåp 27 Hallmöbel 30 Torkställ 31 Serveringsvagn 32 Boksnurra 34 Herrbetjänt 35 Urval 2 37 Profilering 38 Företagsprofilering 38 Kollektion X 38 Målgrupp 38 Koncept 39 Herrbetjänt 40 Luftigt klädskåp 41 Skärmvägg för privat miljö 42 Boksnurra 43 Mobil avlastningsyta 44 Kundanpassad förvaringsmöbel 45 Klädvårdsmöbel 46 Formgivare 47 Gudmund Bladh 47 Patrik Larsson 48

Charlie Styrbjörn Nilsson 49

Formgivning 50 Borttagna koncept 50 Boksnurran 51 Luftigt klädskåp 53 Mobil avlastningsyta 55 Kundanpassad förvaring 56 Produktionsunderlag 58 Resultat 59 Avslutande diskussion 60 Referenser 62 Tryckta källor 62 Elektroniska källor 63 Figurförteckning 64 Bilagor 67 1. Materialinsamling/Inventering 67 2. Urval 1 Tabell 114 3. Urval 2 Sammanställning 118 4. Sammanställningsritningar 132 5. Kapnotor 137 6. Briefer 143 7. Moodboard 148 8. Mindmaps 150

Den här rapporten handlar om hur vi som möbelsnickare kan skapa en kollektion baserad på historiska förebilder, förebilder som kan ses som parenteser i möbelhistorien. Iden till arbetet uppstod vid en undersökning av en möbetyp från 1800-talet som idag är relativt ovanlig. En möbel som inte längre tillverkas i sitt ursprungliga utförande men som har fått lite av en trend-status. Dess användningsområde har idag förändrats även om det inte är långt ifrån det syfte den skapades för. Undersöknin-gen väckte nya frågor som vi ville besvara. Varför har till exem-pel en möbel som fortfarande efterfrågas slutat tillverkas? Varför har dess tänkta användningsområde förändrats? Kan det vara så att möbel är skapad för fel användning och fel kontext? Kanske var det helt enkelt så att den var rätt för just den tiden men att samhällets utveckling har skapat nya användningsområden. Vi såg här en möjlighet att hitta fler möbler med liknande proble-matik. Möbler som går att sätta i en ny kontext och på så sätt hitta nya användningsområden för, eller möbler som emotionellt eller estetiskt kan inspirera till nya koncept. Det är dessa tankar som ligger till grund för vårt examensarbete.

Syftet med arbetet är att hitta och undersöka parenteser eller mindre kända föremål, som inte getts mycket utrymmer i västeu-ropeisk möbelhistorien, och ge dem ett nytt värde som förebilder för en ny möbelkollektion. Vi vill ta reda på om det finns histo-riska möbler och möbeltyper som tappat sitt ursprungliga syfte, bara figurerat en viss tid, glömts bort eller rent av försvunnit. Hur kan vi undersöka dessa möbler för att förstå dess historia, sammanhang och problematik och på så sätt skapa ett underlag för framtagning av nya koncept baserat på produktuppdatering och funktionsförskjutningar?

Målet med arbetet är att genom en historisk undersökning skaffa oss den kunskap och förståelse som krävs för att skapa nya kon-cept utifrån historiska förebilder. Ytterligare ett mål är att skapa och profilera ett fiktivt företag. Vidare vill vi utforska samarbetet med externa formgivare och tillsammans med dem ta fram en möbelkollektion baserad på företagets profil och de koncept som skapats. Resultatet av arbetet skall presenteras i form av minst tre fysiska produkter i prototypstadie.

Valet att arbeta med möbelhistoriska parenteser har gjort att det varit svårt att hitta utförliga källor. Gemensamt för den möbel-historiska litteratur som finns är att de nästan odelat behandlar samma möbeltyper. Fokus ligger förståeligt nog på de möbler som lämnat störst avtryck i historien, de idealtypiska eller arke-typiska möblerna för en stil eller epok. De är dock inte dessa möbler vi ämnat undersöka. Då vi inte har haft för avsikt att göra en primärforskning inom området har vi nöjt oss med den information som går att finna i tillgänglig litteratur. De historiskt tillgängliga fakta har därför varierat mellan olika möbler varför vi i vissa delar använt oss av egna teorier och spekulationer för att skapa tydligast möjliga bild av möbeln och dess användande. Då tiden vi tilldelats för arbetet är begränsad har konceptska-pandet enkom baserats på den kunskap vi skaffat oss under den undersökande delen samt de diskussioner vi fört utifrån egna värderingar och erfarenheter. Inga marknadsundersökningar eller djupare omvärldsanalyser har gjorts.

Tidsaspekten gör också att de fysiska produkterna presenteras som prototyper och inte färdiga produkter.

Den insamlande och fördjupande delen av arbetet bygger på kvantitativa respektive kvalitativa litteraturstudier. Den fördju-pande delen kompletteras dessutom av elektroniska källor och egna resonemang. Det första urvalet som görs baseras på upp-satta kriterier som framkommit ur de löpande diskussioner vi haft under arbetets gång. Det andra urvalet baseras på diskuss-ioner utifrån ett tänkt företag, dess profil och med tanken om att möblerna skall fungera i den tänkta kollektionen. Det sista och tredje urvalet baseras på ett färdigt koncept för den tänkta kollektionen. Genom diskussioner har vi valt ut de koncept som står starkast för sig själva men samtidigt fungerar i en kollektion med övriga möbler.

Möbelkoncepten har arbetats fram genom diskussioner kring tankar om de möbler som finns att tillgå, vilka känslor de skapar och vilka möjligheter vi ser i en produktuppdatering eller vid nytt användande av gamla konstruktioner och funktioner. I formgivningsdelen har vi dels arbetat ensamma med ett eget koncept och dels involverat andra formgivare i processen från koncept till produkt. I arbetets avslutande del har vi tillverkat fy-siska prototyper utifrån de modeller och skisser som tagits fram i formgivningsprocessen.

Arbetet består i grunden av två delar som var för sig är upp-delade i minder kapitel. Den första delen består av insamling och redovisning av fakta. Det är här vi skapar förståelse och tillför-skaffar oss kunskap om de möbler som skall ligga till grund för den kreativa processen. Den andra delen handlar om att förvalta och värdera den fakta vi fått fram och utifrån den skapa koncept och produkter för en kollektion. Hela arbetet redovisas i krono-logisk ordning i rapporten.

I den inledande breda insamlingen valdes objekten ut efter följande kriterier;

• Möbler som skiljer sig från det vi vanligtvis ser idag.

• Funktioner som för oss är nya eller av annan anledning tilltalar oss. Det kan till exempel vara funktioner som vi potentiellt ser i andra sammanhang.

• Möbler som kan fungera som estetiska inspirationskällor.

Nästkommande två sidor visar frimärksbilder över det inventerade mate-rialet. För en utförligare sammanställning av urvalet -se Bilaga 1 där även källorna anges.

Urval 1

Syftet med urval 1 är att på ett mer kvalitativt sätt välja ut 10-15 möbeltyper. Urvalet har gjorts efter diskussioner och värderingar kring kriterierna; form, kon-struktion, mekanik, funktion och emo-tionellt värde. Varje möbel har förts in i en tabell och där vi tyckt att de uppfyllt kriteriet för en kategori har de fått ett kryss. De möbler som tilldelats flest kryss, tre eller fler, har vi tagit vidare för djupare undersökning. Det kom med flera möbler i det första urvalet som mer eller mindre tillhör samma möbeltyp. Dessa har vi efter poängsättning lagt samman och låtit den möbeln med flest poäng representera själva möbeltypen. 13 möbeltyper fick minst tre poäng vilket stämmer bra med vårt mål, 10-15.

-se bilaga 2 för fullständig tabell

-se bilaga 3 för en samanställning av de utvalda

Urvalskriterier

Kriterierna bygger inte på vetenskaplig fakta utan är av oss högst personligt satta utifrån estetiska och emotionella värden. Varje kriterium står för sig själv och bedöms utan hänsyn till övriga. Form

Formen skall vara vacker eller intressant i det avseendet att den känns värd att lyfta upp igen oavsett om funktionen idag känns relevant eller inte

Konstruktion

En konstruktion som visar på möjliga möten, bidrar till det estetiska uttrycket eller underlättar funktionaliteten. Mekanik

Tekniska lösningar och beslag som vi ser en utökad användningspotential i.

Funktion

En funktion som vi idag anser skulle fylla ett behov eller där vi ser möjligheter att skapa nya användningsområden. Emotionellt värde

Möbeln skall kännas meningsfull och knyta an till ett personligt värde för den tänkta användaren. Vidare skall vi kunna skapa en produkt som är lätt att identi-fiera sig med och skapa känslan av att den här möbeln är perfekt för just mig.

Relevans idag finns inte som en enskild punkt bland kriterierna utan de andra kriterierna skall tillsammans ge oss en bild av möbelns relevans idag. Uppfyller den tillräckligt många av de andra

kriterierna anser vi att möbeln genom sin estetik eller funktionalitet är värd att un-dersöka närmare för att eventuellt lyftas fram idag.

Inför arbetet med fördjupningen av de utvalda möblerna har vi satt upp ett antal frågor som skall fungera som riktlinjer för texten. Ambitionen är att så långt det är möjligt svara på dessa frågor och därigenom skapa oss en känsla och en-hetlig förståelse av möbeln. Frågorna vi använt som riktlinjer för texten lyder som följer:

• När kom möbeln och när försvann den eller blev mindre vanlig?

• Vilka syften och behov skulle möbeln fylla, och i vilka situation var den tänkt att användas?

• Hur användes den och i vilken miljö? • Hur speglar möbeln sin samtid,

livsstil och samhällsklass?

• Vilket värde hade möbeln, lyx- eller bruks-möbel?

• Varför försvann möbeln och vad har den eventuellt ersatts av?

• Hur intressant skulle möbeln vara att tillverka idag och vad skulle i så fall behöva förändras och vilka delar skulle vi kunna använda oss av?

Att direkt säga när och vart paraplystället uppfanns är för oss svårt. Vi har en teori om att när det hos sociteten i 1600-talets europa blev mode med en lång spatser-stav med knopp upptill, uppstod ett behov av ett ställ till käpparna när de inte användes. Även paraplyet konstru-erat med en hopfällbar skärm, först av oljat eller vaxat, numera impregnerat tyg, tillkom på 1600-talet ur parasollen (Nationalencyklopedin, NE, paraply, 2013), och även de behövde ett ställ när de inte användes. Att det under senare delen av 1700-talet blev ett mer utbrett mode med promenadkäpp, hos fram-förallt herrar, gjorde behovet ännu större med ett ställ för dessa käppar och para-plyer. I vår teori kan man se att möbeln i sig speglar sin samtid och det rådande modet. Antagligen var det bara de övre samhällsklasserna som hade råd med dels finare käppar men även ändamålsenliga

möbler för förvaring av dessa. Förva-ring av käppar och paraplyn har dock behövts och har man inte haft råd med ett specifikt ställ har man tagit vad men haft. Ett exempel på det i modern tid var ett äldre par i Dorset, England, som tagit en gammal vas och använt som paraplyställ. ”paraplystället” sågs av en antikhandlare som sedan värderade vasen till ungefär 6 miljoner kronor. (Håkansson, 2010) En specifik förvaringsmöbel som käpp/ paraplystället var ett bruksföremål men som ändå visar att ägaren hade råd att ha just en sådan möbel. Den har antagligen varit placerad i närheten av en entren där den fyllde sitt syfte väl genom att ta emot och stödja käppar som inte behövdes in-omhus. Idag är möbeln, som fortfarande tillverkas i ett antal olika utföranden, mer en möbel man har för det emotionella värdet. Man tycker helt enkelt att den passar in i hallmöbleringen och är en fin

möbel. Kan paraplystället fylla andra be-hov? Moderna paraplyer är ofta ihopfäll-bara även på längden vilket gör att de inte behöver ett ställ utan snarare en krok att hänga på. Kan man göra ett paraplyställ med hängare? När ett paraply använts be-höver det torka och ska då helst inte vara helt ihopfällt vilket gör att paraplyet tar större plats. Behövs då skydd gentemot andra möbler och kläder i hallen så att dessa inte blir blöta?

Utvecklingsmöjligheter

Möbeln är en specifik och exklusiv förvaringsmöbel som vi tror kan göras väldigt fin. Dock är möbeln svår att ha som självstående möbel i en kollektion om det inte blir en hallmöbelskollektion i och med att utvecklingsmöjligheterna är små om den inte kombineras med andra funktioner. Utbudet av paraplyställ är idag relativt brett så möbeltypen är enligt oss för vanlig för att passa i vårt arbete.

Möbeln är en modernare version av den i Spanien, under 1500-talet, vanligt förekommande vargueñon. Vargueñon var en typ av ett skrivskåp med vertikal skrivklaff och hög fotställning. Möbel-typen var den spanska renässansens karaktärsmöbel (NE, Vargueno, 2013). Paralleller kan också dras till sekretären som är en skriv- och förvaringsmöbel på höga ben och med snedställd eller verti-kal fällklaff, ibland rullklaff, samt innan-för klaffen en fack- och lådinredd hurts. (NE, sekretär, 2013). Även liknande möbler som chiffonjén som mer är en hög byrå med en utfällbar skrivklaff och skrivbyrån som är en vanlig, lägre byrå men med en utfällbar skrivklaff kan också liknas med skrivpulpeten. Skill-naden mellan dessa möbler är enligt oss förvaringsmöjligheterna. På vargueñon förekommer endast förvaring ovanför skrivklaffen vilket resulterar i gott om

utrymme för benen i och med den höga benställningen. Sekretären är i våra ögon en mer specificerad skrivmöbel och har endast små förvaringsmöjligheter innan-för den utfällbara skrivklaffen. Även sekretären står på en benställningen vilket ger god plats för benen. Chiffon-jén har förvaring både under och över skrivklaffen. Lådorna under skrivklaffen är svåra att komma åt när klaffen är nedfälld och kan för benen kännas i vägen. Skrivbyrån har endast förvaring under skrivklaffen vilket medför samma problem som för de undre lådorna i chiffonjén. I boken Authentic Decor, the domestic interior 1620-1920, (Thornton, 2000, sid. 76) kan vi se ett exempel på ett studierum i holland från 1690. Där har en sorts skrivpulpet en tydlig plats i interiören. Likaså i samma bok (Thorn-ton, 2000, Sid 181) kan vi se ett ritrum i ett medelklass hem i stockholm 1781. Där

finns både en sorts skrivbord och en chif-fonjé. Även på sidan 231 i Thornton, 2000 återkommer en skrivmöbel i form av en chiffonjé. Målningen är från mitten av 1800-talet och visar kronprinsessan Jose-fina skrivandes i ett rum på Stockholmss-lott. Boken visar i stort sett bara interiörer från de övre samhällsklasserna och skrivmöbler förekommer här titt som tätt. Skrivmöbler är således generellt en möbel för övreståndsklasserna i sam hället. Det gäller åtminstone skrivpulpeten och sekretären där förvaring av andra ting kommer en aning sekundärt. Att ha plats för en så pass stor möbel som de faktiskt är krävde sitt utrymme vilket vi har svårt att tro att de kunde avvara i ett mindre berikat hem. Däremot att ha en byrå eller ett skåp med en utfällbar klaff där förvaringsmöjligheterna är större tror vi var vanligare även längre ner i samhälls-klasserna. Men för det har vi inga belägg.

I ett modernt hem behövs förvaring av all dess slag men även bekvämlighet och platssparande möbler är högt värderade. Om vi fick välja en arbetshörna skulle en skrivpulpet stå högt på listan. Olle har tidigare haft en skrivbyrå vilket fungerade bra med både arbetsplats och förvaring men viss irritation skapades när han ville sträcka på benen. En skrivpulpet skulle ge samma förvaringsmöjligheter och arbetsyta men även att sträcka på benen skulle vara möjligt. Att kunna stänga igen klaffen och på så sätt spara utrymme är också ett plus enligt oss. Det är idag inte lika vanligt att sitta och skriva förhand jämfört med förr. Kanske kräver det en uppdatering av arbetsytan? Optimering för datoranvändande? Utrymmen för sladdar, högtalare, mus och tangentbord? Även om skrivpulpeter, sekretärer och andra skrivmöbler finns på marknaden idag anser vi att det fortfarande finns

utrymme för en till. En som är mer opti-merad för dagens behov.

Utvecklingsmöjligheter

Möbeln med sitt ursprungliga syfte känns omodern och behovet för en ren skrivmöbel känns näst intill obe-fintlig. Den är också mer skrymande än till exempel en sekretär men skulle kunna moderniseras och kanske anpas-sas för dator användning. Den skulle också kunna göras visuellt mindre och lättare genom att kanske ha mer öp-pen förvaring. Möbeln känns ändå för stor och skrymande för vårt arbete och tidsmässigt tror vi att det kan bli svårt att bygga en så pass stor möbel.

Gungstolens härkomst kan spåras till kring mitten av 1700-talet i USA. (NE, gungstol, 2013). Det går däremot inte att säga direkt var den första gungstolen kom till daga utan det skedde parallellt på flera ställen. En möbelhistorisk teori är att gungstolen är en utveckling av vaggan och då främst med tanke på likheterna med de rundade medarna som ger den gungande rörelsen.Vaggan var under tid-sperioden en mycket vanlig barnmöbel. (Denker, 1979, sid. 15) Det finns två olika grundtyper av gungstolen. Den vanliga länstolen på medar som gungar direkt mot golvet och den så kallade amerikan-ska gungstolen där medarna, med fjädrar, är infästa i en ram, ofta med någon sorts låga fötter, som i sin tur står på golvet. (Henschen och Blomberg, 1961, sid. 1126). Kanske var det en tidig tanke och lösning på det brett förekommande ut-trycket ” den bästa sittställningen är den

nästa” som utvecklade stolen? Uttrycket har vi försökt spåra utan framgång men om man säger orden och samtidigt tänker på en gungstol hör de på något sätt ihop. När det gungas i gungstolen förflyttas vikten hela tiden och på så sätt belastas inte en och samma punkt en längre stund vilket då borde ge mindre risk för belast-ningsskador i rygg och nacke.

Stolen är i och för sig inte gjord som en arbetsstol för till exempel en dator där statiskt sittande ofta kan leda till belast-ningsskador, utan mer som vilostol. Som vilostol tycker vi att den fyller sin funk-tion. Gungandet ger åtminstone oss en avslappnande känsla och känns lugnande. Möbeltypen har inte försvunnit men är inte heller vanligt förekommande i da-gens hem. Utbudet av gungstolar är idag dock ganska brett.

Gungstol

Utvecklingsmöjligheter

Gungstolen kräver mycket plats för att vara en sittmöbel och den sliter på golven om det inte skulle vara en amerikansk modell. Utbudet idag är brett och det kommer ständigt nya varianter. Gung-stolen hör inte riktigt ihop med någon annan av de utvalda möblerna och vi ser inget behov av att fylla på marknaden med ytterligare ett exemplar.

Stegstolen är en kombinationsmöbel bestående av en stol och en stege. Stolen lanserades i Storbritannien under 1700-talet och användes då mest som biblioteksstege. I Sverige användes den även som stege i större kök. (NE, Stegstol, 2013). Stegstolen kunde senare, i mitten på 1900-talet, kallas för husmoders-taburett men såg då mer ut som en pall med utfällbara steg under sitsen. (Henschen & Blomberg, 1961, sid. 609). Stegstolen var en vardagsstol men också ett vardagshjälpmedel. Möbeln är enligt oss en smart kombination som framför-allt lämpar sig i köksmiljö. Om man på ett formgivningsmässigt sätt kunde få in möbeln i ett modernt köksgarnityr, utan att den behöver stå själv som en ensam möbel, tror vi att stegstolen är en möbel-typ som skulle vara gångbar idag. Ett möjligt sätt är att formge en vanlig köks-stol och sedan utveckla den till en stegköks-stol

så att den tänkta kunden kan köpa till exempel tre vanliga stolar och en stegstol och ändå få helheten i köket. Utbudet på stegstolar är idag inte så stort men möbeln förekommer dock och då i olika utformningar. Den mest förekommande modell är stegpallen.

Utvecklingsmöjligheter

Möbeln har en given funktion men skulle få ett hel annat värde om den gick att formge så att den inte stack ut nämnvärt från det övriga möblemanget. För att stegstolen skall vara intressant nog att ingå i vår kollektion måste vi troligtvis även göra en vanlig stol som den hör ihop med. Dock kan stolen vara svår att få in i en kollektion om det inte blir en kökskollektion. Stolens funktioner känns redan fullt utvecklade om än inte så prak-tiska. Stegen måste fällas ut för att använ-das och stolens utseende påverkas mycket

Stegstol

av just stegfunktionen. Det kanske är trevligare att ha en stege på väggen eller en enkel stegpall?

Ett bord kan sammanfattas som det görs i Svenskt möbellexikon (Henschen & Blomberg , 1961): ”Bord, underlagsmö-bel för olika ändamål, vanligen på ben eller annat underrede för en fast eller lös skiva. Bordet är en av huvudtyp-erna bland möblhuvudtyp-erna och förekommer i ett mycket stort och varierande antal former, som i olika tider, kulturer och stilar utvecklats för skilda ändamål.” Att säga när det första bordet uppstod är för oss en omöjlighet men att det finns en uppsjö av olika utseenden och funktioner på just bordet är säkert. Det nämns till och med i ovanstående utdrag. Ritbor-dets härkomst är svår att spåra men dess primära användare har varit och är fortfarande enligt Svenskt möbellexikon (Henschen & Blomberg, 1961) arkitek-ter, konstruktörer och ingenjörer. Under 1700-talet var det modernt och fint att ha teckning som hobby. Under den tiden

gjordes det ofta elegenta ritbord för dessa amatörkonstnärer. Nordiska museet har i sina samlingar ett ritbord med Kronans och Drottningholms slottstämpel. Bordet har varit i Lovisa Ulrikas ägo och så lågt att det antagligen tillverkats för hennes barn prins Gustav III och hans syskon. (Henschen och Blomberg, 1961). Bordet vi utgått ifrån är från 1806 och byggt i sengustaviansk stil av svensken Gottlieb Iwersson (Fischer, 1931). Vi kom att fastna för just detta specifika bord på grund av den smarta konstruktionen som möjliggör optimering av arbetsställ-ningen efter användarens önskemål. Bordsskivan kan vara vågrät i bra höjd för en sittande användare, höjas upp till en nivå mer passande för en stående använ-dare samt vinklas i båda dessa lägen. Idag finns det fullt av bord med liknande funktioner. En höj- och sänkbar skiva, som också är vinklingsbar och infäst i

någon sorts benställning. Behovet finns alltså kvar för en varierande arbetsställ-ning vid ett bord. Men är behovet så pass stort att det behövs fler olika sorters ritbord och då i trä? Enligt våra erfaren-heter ritas det allt mer på datorer och då är hela idén med en vinklingsbar skiva mindre nödvändig. Ett ritbord med just vinklingsbar skiva skulle i så fall vara till större nytta hos till exempel en konstnär. Ritbordet skulle kanske även platsa hos arkitekter och designers då de fortfarande i skissfasen ofta använder papper och penna. Eventuellt i kombination med en plan yta där en dator kan placeras.

Utvecklingsmöjligheter

Möbeln har tappat sitt funktionella syfte i och med att ritningar oftast görs på datorn idag. Ritbordet skulle i så fall lämpa sig bättre för skissprocesser men det finns redan en stor mängd moderna varianter på marknaden. Själva konstruk-tionen och mekaniken som möjliggör vinklingen av skivan är dock intressant och skulle kunna användas i andra samman hang och möbler. Ritbordet passar inte riktigt in i ett sammanhang med de andra möblerna och som möbel känns den inte särskilt utvecklingsbar.

LP-skivan lanserades 1948 och var en utveckling av den tidigare så kallade ”stenkakan”. LP-skivan var det dominerande mediumet i skivbran-schen från lanseringen fram till slutet av 1980-talet då CD-skivan mer och mer tog över marknaden (NE, lp-skiva, 2013). LP-skivan krävde såklart förvar-ing på något sätt och där uppstod ett behov. Specifika Förvaringsmöbler kom till världen men också mindre ställ i plast och delar i bokhyllor optimerades för förvaring av LP-skivan. Liknande fenomen skedde när CD-skivan blev vanlig. Då måtten på de båda formaten skiljer sig åt uppkom nya förvaringsbe-hov. Specifika CD-ställ i trä och plast kom i alla olika former och storlekar på ett liknande sätt som för LP-skivan. För många är just förvaringen av skivorna det primära men för mer inbitna samlare, med lite pengar över, tror vi att man

man vill ha en specifik möbel för just sina skivor. Det skall vara lätt att bläddra bland skivorna, de skall skyddas väl och möbeln skall ge den ordning och reda som behövs. Att man vill värdesätta och lyfta upp sina intressen och samlingar är inte specifikt för just skivsamlare utan gäller även andra samlingar och prylar. När man har något som får en att må bra, att känna sig ledig, eller låter tankarna uppfyllas av just sitt intresse är det emotionella värdet betydligt starkare än det ekonomiska. Ett exempel på det är Humidorer, för förvaring av cigarrer, som enligt vår uppfattning ofta är prissatta efter det emotionella värdet. De är alltså relativt dyra men riktar sig till en specifik kund som antagligen har en samling cigarrer som hen värdesätter högt och vill förvara i något med rätt luftfuktighet och ett fint yttre. Specifika förvarings-möbler har länge förekommit. Ett vanligt

inslag i 1700-talets högreståndsvardag var brännvins schatuller som placerades på ett specifikt spritbord. Dryckerna dracks innan det var dags att sätta sig till bords och äta. (Nordiska museet, 2013) Ordet schatull menar då en mindre förvar-ingsmöbel eller skrin, som i regel har en specialinredning som ofta lämpar sig för transporter. Fler exempel på detta är skrivschatullet och besticksshatullet (NE, schatull, 2013).

Utvecklingsmöjligheter

LP-möbeln kan vara en intressant produkt om vi når ut till samlingsentu-siasterna. De som fortfarande samlar på skivor värderar förmodligen sin sam-ling högt och skulle eventuellt kunna bli framtida kunder. Att göra en retromöbel för LP-skivor skulle dock vara alldeles för riktad mot en specifik användare vilket inte riktigt är vårt syfte med kollektionen. Däremot skulle den kunna utvecklas till att vara en konceptmöbel för kollektionen som estetiskt anpassas efter övriga mö-bler, en förvaringsmöbel där kunden själv får bestämma format och innehåll. Vi tror att det finns möjligheter för möbler med specifik förvaring. Det handlar nog i så fall om att anspela på det emotionella vär-det och på vär-det sättet locka samlaren.

Skärmar har använts i Kina så långt tillbaka som under Handynastin (206 f.kr – 220. E.kr.) och spreds senare till japan omkring 700-talet. De Japanska namnet för skärmarna är byobu och betyder vindvägg vilket kan förklara dess ursprungliga syfte – att stoppa drag inne i huset. Skärmarna utvecklades från att ha vanliga gångjärn till att sitta ihop med pappersgångjärn vilket gav ett renare uttryck. Från 1600- fram till 1800-talet blev skärmarna en statussymbol för rika samurajer som via skärmarna visade både sin framgång och rikedom. Skär-marna började då dekoreras med målade utsmyckningar och stora bakgrunds-partier i bladguld. Förutom att fungera som dekoration hjälpte bladguldet till att reflektera in ljus i de ofta mörka borgarna och hemmen. (The Japanese Connection, TJC, 2013-03-24) Skärmar har historisk förekommit i ett otal

vari-anter i Sverige så som eldskärmar och avdelningsskärmar. Den förstnämnde användes för att skydda från allt för hög spis- eller kakelugnsvärme och för att dölja eldstaden. Eldskärmen bestod av en fyrkantig skärm, ofta broderad eller vävd, med en förgylld skulpterad ram av trä eller metall vilande på två tvärställda fötter. Under andra delen av 1700-talet blev det vanligare med andra former på själva skärmen till exempel ovala som stod på en tregrenad fot. Avdelningsskär-men bestod av två eller fler, ibland upp till åtta, skärmar ihopfästa med gångjärn. Dessa användes i matsalar för att skärma av dörren till serveringsrummet, i salon-gen för att skärma av ett större rum eller i sovrummet för att antingen skärma av sängen eller fungera som avskärmninga vid klädbyten. (Henschen och Blomberg, 1961) Idag är skärmväggar vanligt

förekommande i offentliga miljöer och på

kontor. Det finns även skärmväggar som riktar sig mer mot privata samanhang men det allra största utbudet riktar sig mot offentlig miljö.

Utvecklingsmöjligheter

Skärmväggen är en möbel som idag syns i många olika sammanhang men sällan hemma i privata bostäder. Möbeln är rel-ativt skrymmande men bra för att avgrän-sa rum och skulle till exempel fungera som avskärmning vid sängplatsen i trång-bodda lägenheter. Skärmen skulle kunna göras mycket mindre och med fler funk-tioner, som exempelvis klädhängare eller nattduksbord. Möbeln bör kunna ”öppnas och stängas” så att den inte alltid känns så avgränsande och kanske kunna förändras i sitt uttryck så som färgbyten eller med saker som flyttas omkring.

Möbeln vi har valt kan sägas vara en kombination av skåp och skrivbord varför det är relevant att titta på lite olika förebilder där både skrivfunktionen samt förvaringen finns representerad. Det klassiska skrivbordet härstammar från 1500-1600-talets Frankrike och var en utveckling av dåtidens skåpliknande möbler med skrivklaff. Skrivbordet utvecklades alltså ur en möbeltyp som har liknande funktionalitet som möbeln vi valt att granska närmare om än med en helt annan estetisk utformning. De första skrivborden kan delas upp i två huvud-typer. Det ena bestod av två hurtsar på ben med ett indraget mittparti där benen skulle få plats och med en skiva över. Den andra varianten hade fyra ben och förvar-ingen fick där ta plats i sargen genom en eller flera lådor. (NE, skrivbord 2013) Efter hand utvecklades skrivbordet vidare och flera olika varianter dök upp, bland

annat en där hurtsen flyttas upp ovanpå skivan. Ett bra exempel på den typen av möbel är Georg Haupts mästerstycke från 1770 som tillverkades åt Lovisa Ulrika och finns att beskåda på Drottningholms slott. (Sylvén 1999, s.160) I Sverige intro-ducerades skrivbordet under barocken men användes då främst som toalettbord i paradsängkammaren. (Nyström 2008, s.52) Under senbarocken blev skrivbyrån och skrivskåpet allt vanligare i Sverige och användes under nästan hela 1700-talet i borgerliga miljöer för att därefter bli ersatta av chiffonjén. Skrivbyrån levde dock vidare i allmogemiljöer under hela 1800 talet och tillverkades där i en mängd exemplar. (Nyström 2008, s.69) Under samma tid utvecklades skrivbordet ytterligare och blev en allt vanligare möbel i Sverige och användes nu också mer för sitt ursprungliga syfte. Skrivborden var eleganta möbler med

lådförvaring i sargen och höga sväng-da ben. De hade resväng-dan nu tydliga drag av den kommande rokokon. (Nyström 2008, s.76) Det var under rokokon det i Sverige blev allt vanligare att man flytt-ade upp delar av förvaringen uppe på skrivbordet och då med placering vid ena gaveln. Detta gjorde att möblerna till skillnad från tidigare nu lämpade sig för en fristående placering där till exempel en besökare kunde sitta på andra sidan av skrivbordsytan. Det var exklusiva möbler som tillverkades av tidens absolut främsta snickare (Nyström 2008, s.108) vilket gör att vi enkelt kan dra slutsatsen att möblerna i första hand ägdes och brukades av de högre samhällsklasserna. Ytterligare en exklusiv skrivmöbel som blev vanlig under den här perioden var sekretären. Den tillverkades i flera olika storlekar men gemensamt för möbeltypen är att den har en snedställd klaff som

döljer en skrivyta och förvaring i form av fack och lådor. Det är också vanligt att det under klaffen finns ytterligare lådor för förvaring. (Nyström 2008, s.110) Under slutet av 1700-talet kom även chiffonjén till Sverige. Det var en stor möbel som ofta tillverkades i två delar. En under-del som påminde väldigt mycket om en byrå med stora lådor för förvaring och en överdel med en rak skrivklaff som gömde ett antal små lådor och förvarings-fack. (Nyström 2008, s.140) Även om chiffonjén kom till Sverige redan under sengustaviansk tid var det under Karl Johanstiden den slog igenom på allvar och blev sin tids kanske mest förnämsta möbel. De var fortfarande väldigt stora möbler och hade ofta ett arkitektoniskt uttryck. Vidare var det ofta just chiffonjén som möbelsnickarna tillverkade som sina mästerstycken. (Nyström 2008, s.168) Möbeln vi har valt har det inte gått att

hitta närmare information om mer än att den är designad av Richard Stein någon gång innan 1949 då boken vi hittat den i utgavs (Dal-Fabbro 1949). Boken skall dock spegla modern design varför möbeln troligtvis är ritad ungefär vid den här tiden. Historiskt sett har skrivmöbler varit ganska exklusiva men idag får de ses som relativt allmänt förekommande. Kanske är det till och med så att möbel-typen långsamt håller på att dö ut. I en tid med bärbara datorer och surfplattor i nästan varje hem är det inte längre lika relevant att ha en möbel i hemmet enbart anpassad för att skriva på. Den valda möbeln borde kanske därför ha fått större genomslagskraft än vad den uppenbar-ligen fick då den erbjuder en arbetsplats och förvaring men trots det inte är allt för skrymmande.

Utvecklingsmöjligheter

Det känns som att möbelns huvudsakliga syfte är att skapa arbetsytor och att spara plats. Arbetsytan behöver inte som i fallet med den valda möbeln vara en skrivyta utan vi ser det främst som en möbel som är smart, platssparande och rolig. Det är också en möbeltyp som är väldigt praktiskt i ett städperspektiv. Beroende av vilka andra möbler som kommer att ingå i kollektionen kan den här möbelns användningsområden anpassas. I kombi-nation med en herrbetjänt skulle vi exempelvis kunna ge den funktioner som anpassas till klädvård så som strykbräda och tvättställ. Möjligheten att enkelt kunna få fram en arbetsyta känns dock viktig oavsett vad den skall användas till. Då tanken med kollektionen är att skapa möbler som skall få ta sin plats i hemmet känns inte den här möbeln särskilt välan-passad då den snarare är skapad för att

Möbeln vi har valt att undersöka närmare har vi enbart hittat en bild på utan ytterli-gare beskrivning. Möbeltypen hallmöbel är i sig ingen parentes i möbelhistorian utan har sedan länge funnits och finns fortfarande i ett otal variationer. Det som fångade vårt intresse var istället hur designern valt att lösa förvaringen med hjälp av ett modulsystem. Vi såg här en potential att skapa en möbelstomme som kan anpassas helt efter vilken miljö den skall stå i eller vilken funktion den skall ha. Det vi kan säga om möbelns ursprung är att den sannolikt tillverkades strax före 1949 då vi fann den i en bok som utgavs då och som skulle spegla modern design. (Dal-Fabbro 1949)

Utvecklingsmöjligheter

Det skulle gå att basera hela kollektionen enbart efter ett modulsystem liknande det som har använts i den valda

beln. Istället för att göra flera olika mö-bler skulle vi då fokusera på att ta fram moduler anpassade för olika situationer, miljöer och användningsområden. I och med att möbeln skulle gå att göra så an-passningsbar tror vi att den också skulle kunna kännas modern. Om det skulle bli aktuellt att arbeta vidare med den här möbeln vill vi fokusera enbart på den och i så fall låta övriga möbler integreras som moduler. Vi ser dock inte den här möbeln som tillräckligt intressant och flera av de andra möblerna passar bättre in i projek-tet.

Hallmöbel

Torkstället är inte alls en parentes i möbel historien utan snarare en möbel som finns i nästan varje hem. Så är det idag och så har det förmodligen varit väldigt långt tillbaka i tiden. Ända sedan människan började använda kläder bör det ha funnits ett behov av att tvätta och därmed också torka sina kläder. Till en början kan vi anta att det som funnits tillhands har använts som tvättställ, en gren, en buske eller bara utlagt på en sten. Då materialet trä är och var ganska lät-tillgängligt kan vi också anta att torkställ redan för längesedan tillverkades i just detta material. Idag är det dock vanligare att ”möbeln” tillverkas i metall och plast. De är skapade enbart för sin funktion och oftast med möjligheten att fälla ihop och gömma undan. De torkställ vi har fastnat för är byggda i trä och har fina konstruk-tioner som bildar vackra, enkla mönster. Liknande varianter finns förmodligen att

få tag i fortfarande men de är inte särskilt vanliga.

Utvecklingsmöjligheter

Torkstället känns inte helt självklar som ensammöbel i en kollektion. Vi tror dock att den skulle kunna fungera som ett komplement till en annan möbel eller integreras och på så sätt få fler funktioner. En fundering vi haft är att kollektionen skall handla om klädernas vandring från tvättmaskinen till tvättkorgen via tork-stället, garderoben, herrbetjänten och användaren. Det är egentligen inte själva möbeln vi fastnat för utan snarare att konstruktionerna och formerna känns fina och har potential att användas i andra sammanhang. Funktionen är redan ganska självklar och känns inte särskilt utvecklingsbar men skulle däremot kunna vara intressant att integrera i en annan möbel.

Torkställ

En föregångare till serveringsvagnen skulle kunna vara den form av tebord som kom under rokokon och vidare-utvecklades under gustaviansk tid. De bestod av en nedsänkt fajansbricka i en ställning av trä. Längst ner på benen satt det vanligtvis små hjul som skulle underlätta förflyttningen av bordet. (Nyström 2008, s.143) Under funktiona-lismen blev serveringsvagnen en allt vanligare möbel både i stora våningar och i enklare lägenheter. För dem som hade gott om plats användes den för att transportera mat från köket till matsalen medan den i enklare lägenheter främst användes som komplementmöbel. (Nys-tröm 2008, s.277) Det går även att hitta en del kopplingar till serveringsbordet som under olika namn och former men med ungefär samma funktion funnits långt tillbaka i tiden. Redan på medel-tiden kom kredensen (Henschen &

Blomberg 1962, s.395) ett skåp med en fällbar kredensskiva med plats för olika serveringsattiraljer. Serveringsborden har sedan funnits med genom historien, formade efter de stilepoker de genomlevt, fram till idag då de vanligast förekom-mer i restauranginredningar och ibland är utformade som rullbord. (Henschen & Blomberg 1962, s.397) Ytterligare en möbel som har likheter med serverings-vagnen är dumb servant. Den beskrivs bäst som ett högt serveringsbord på hjul vanligtvis beståendes av tre runda brickor i olika storlek som sitter ovanpå varan-dra med den största underst. Brickorna sitter uppträdda på ett svarvat stativ med en fot nedtill. I England använder man även benämningen om ett mobilt server-ingsskåp som sitter på fyra hjulförsedda ben. Skåpet rymmer flera fack och hyl-lor för service och flaskor. (Henschen & Blomberg 1962. s.678)

Utvecklingsmöjligheter

Serveringsvagnen har egentligen samma funktion idag som när den kom, det vill säga både som just serveringsvagn och som komplementmöbel. Vi ser server-ingsvagnen som en väldigt funktionell möbel med ett brett användningsområde. Den skulle beroende av utformningen kunna passa in i de flesta rumstyper och användas till det mesta. Vidare tror vi att möbeln, om den bara är estetiskt tillta-lande, skapar sina egna behov att fylla tillsammans med användaren. Då det är just enkelheten som gör möbeln så mångfunktionell ser vi inte någon direkt självklar del att vidareutveckla. Kanske krävs det att vi tillför något nytt för att motivera skapandet av ytterligare en serveringsvagn.

Benämningen boksnurra är bara en av många på den möbeln vi valt att studera. Övriga benämningar vi stött på är karu-sellhylla, svänghylla och svängbokhylla. Ibland benämns den bara som roterande bokhylla. Gemensamt för alla dessa benämningar är att ingen av dem finns med i svenska akademins ordlista. Det torde vara en tydlig indikation på att mö-beln idag inte är särskilt aktuell. Mömö-beln är en rund eller kvadratisk bokhylla på fot som roterar runt en mittaxel. Den är ofta ganska låg vilket gör att ovansidan även kan fungera som sidobord eller ett litet läsbord. Böckerna placeras på flera varv av hyllor som löper runt alla sidor. Möbeln tros härstamma från engelskt 1700-tal men var fortfarande populär i Sverige en bit in på 1900-talet. Den har framförallt använts i kontorsmiljö för förvaring av kalendrar, mappar och pärmar vid skrivbordet men var även

ganska vanlig i privatbibliotek och her-rum. (Henschen & Blomberg 1962, s.794) De tidigaste inbundna böckerna lagrades i bokskåp som också var den enda typ av bokförvaring som var känd fram till 1600-talet. Runt 1700 dök det upp min-dre varianter i Frankrike och bokhyllan började härefter ta form både i Frankrike och England. Under 1700-talets slut och regencyperioden i England skapades det flera varianter av små nättare bokhyllor. Ofta vad de skapade i kombination med andra möbler eller för visning av böcker. Det skapades även små bokhyllor som tillbehör till fåtöljer och vissa av dem satt på roterande stativ. (Aronson 1965, s.55)

Utvecklingsmöjligheter

Boksnurran möjliggör en typ av bokför-varing som går att placera fritt i rummet. Det är enkelt att applicera displayytor och möbeln kan även fungera som sidobord.

I mindre format skulle det kunna bli en väldigt mobil förvaringsenhet för böcker eller andra småsaker. Boksnurran har po-tential att bli en väldigt mysig och exklu-siv möbel väl värd att lyftas upp igen

Boksnurra

Herrbetjänten är en klädställning som till viss del påminner om rockhängaren men i första hand är skapad för sovrummet. I svenska akademins ordlista benämns den som klädhängare vilket får ses som ganska passande då det är just det den är skapad för. Möbeln är ifrån början en tysk konstruktion beståendes av en galge för förvaring av kavaj, en stång för byxor, en hylla för småsaker samt en yta längst ner där man kan ställa ett par skor. När herrbetjänten kom har vi inte riktigt kun-nat fastställa men auktionssajten 1stdibs. com säljer en variant som de hävdar är tillverkad i USA redan 1890. Lite märkligt är det att den varianten de säljer är i det närmsta identisk med den skiss som finns i anslutning till att möbeln beskrivs som en tysk uppfinning av Ingegerd Henschen i boken Svenskt möbellexikon 1 från 1961. Några tidiga tyska exemplar går dock inte att finna utan den första

varianten vi funnit säkra källor på är en fransk herrbetjänt designad 1930 av Paul Dupré-Lafon för den franska lyx-accessoartillverkaren Hermès. (Duncan 1984, s.82) Herrbetjänten förekommer även i en väggmodell ritad av den danske arkitekten Poul Ostergaard 1950 och säljs fortfarande på bland annat Nordiska gal-leriet i Stockholm. Ytterligare en variant är Hans J. Wegners kombination mellan betjänt och stol som ritades 1953. Då herr betjäntens historia generellt inte är särskilt väldokumenterad kommer mö-belns syfte och skapande få representeras av historien bakom Wegners “Jakkens hvile”.

Jakkens hvile

Följande stycke bygger på boken Store Danske Designere av Poul Erik Tojner från 2008 om inte annan källa anges. Herr betjänten har historiskt sett varit

ganska begränsad i sitt utförande och i sin funktionalitet. 1951 ritade dock Wegner en variant som var lika mycket stol som klädhängare och på så sätt tillförde något alldeles nytt till möbel-typen. Det finns flera historier om hur möbeln kom till och vilken som är den rätta är svårt att säga. Tillsammans ger de dock en intressant beskrivning av mö-beln och dess uppkomst. En som Wegner själv skall ha berättat är att han och Borge Mogensen vid ett tillfälle skulle inreda ett hotell och att han då saknade något att hänga sina kläder på. Han ville dock inte bara göra ett stativ då det skulle sakna användning när det inte hängde några kläder på det. En annan historia berättar att idén kom till under ett samtal mellan Wegner och arkitekturprofessorn Steen Eiler Rasmussen och silversmeden Kay Bojesen. De var alla irriterade över att kläderna blev skrynkliga under natten.

Vilken historia som än är riktig, hand-lar det om att stolen blev till för att ett nytt behov uppstått. Följaktligen ritade Wegner en stol som ställdes ut på konst-hantverkets fyraårs utställning 1951 och den döptes då av arkitekten Viggo Sten Moller till “Jakkens hvile”. Stolen kan sägas vara en sammansättning mellan en galge och en stol där det under sitsen finns plats för småsaker. Själva sittdelen kan fällas upp och utger då en plats där byxor kan hängas. Wegner var dock inte nöjd med stolen och ville därför inte låta den gå i produktion trots att den Danska kungen Frederik IX ville ha ett exemplar. 1953 hade stolen vidareutvecklats och var nu mer organisk och skulptural i sitt utförande. Fyra ben hade blivit tre och det ensamma bakbenet fortsatte upp och bildade ett ergonomiskt ryggstöd som avslutades i ett galgformat koppstycke. Idag är den svårtillverkade stolen en av Wegners mest klassiska möbler och den

Utvecklingsmöjligheter

Det ursprungliga syftet är kanske inte helt aktuellt men luftning av kläder och tillfäl-lig upphängning ser vi att det finns ett stort behov av. En hög med kläder bred-vid sängen eller en helt övertäckt stol syns i många hem och hade enkelt avhjälpts med hjälp av herrbetjäntens funktioner om än lite utvecklade. Herr betjänten är en elegant och lyxig möbel i sitt ur-sprungliga utförande men de som finns idag lever sällan upp till samma standard. Möbeln skulle eventuellt gå att kombinera med skärmväggen och känns överhuvud-taget oerhört utvecklingsbar och kan anta flera olika former beroende på hur den skall användas och hur mycket den skall kunna förvara.

De möbler vi valt att arbeta vidare med och skapa koncept för redovisas nedan i punktform. Texten inom parentesen ger en hänvisning om den riktning konceptet skall ta.

• Herrbetjänt, (Klädupphängning) • Skärmvägg (för privat miljö) • Boksnurra (för privat miljö)

• Serveringsvagn (Mobil avlastnings-yta)

• LP-möbel (Kundanpassad förvar-ingsmöbel)

• Skrivbord (Kombomöbel, Kläd-vårdsmöbel)

Urvalet baseras på de diskussioner vi haft kring var och en av möblerna. De olika möblerna har även vägts mot varandra och parats ihop för att ge oss en känsla av vilka som bäst skulle passa i en kollek-tion.

Företagsprofilering

Eng Berg är ett litet, fiktivt, möbel-snickeri specialiserat på framtagning och tillverkning av mindre möbelserier och unika möbler. Stommen i verksamheten består av en egen möbelkollektion som ständigt utvecklas i nära samarbete med externa formgivare. Vårt syfte är att skapa kvalitativa och estetiskt tilltalande mö-bler som ger ett högt emotionellt värde för användaren. Genom väl genomtänkta materialval och möbler som håller i gen-erationer arbetar vi för en hållbar utveck-ling med minimal miljöpåverkan.

Kollektion X

Genom att skapa möbler som med sin karaktär förstärker platser i hemmet för ett specifikt syfte vill vi få användaren att sätta ett värde på och tillåta sig själv en stunds fokus på just den specifika syssla möbeln syftar till. Det kan handla om att

underlätta ett dagligt användande eller att man skall tillåta sig att ägna tid åt något man tycker om och värdesätter. För att nå detta mål bör möblerna upplevas exklu-siva och vara av hög kvalitet. Vidare vill vi att möblerna skall ges ett högt emotio-nellt värde och köpas med tanke på att de skall brukas i generationer. Kollektion X skall i huvudsak bestå av svartbetsad eller naturfärgad ask och beslagen skall vara i mässing. Vid eventuellt användande av andra material så som textiler eller skinn skall de vara av naturmaterial av hög kvalitet. Kollektionens möbler skall kunna ges en plats i en redan färdigmö-blerad lägenhet likväl som de skall vara ett alternativ då en inredning blir till. Det innebär att de inte får vara av allt för skrymmande storlek samtidigt som de både fyller sin funktion och kan användas för att skapa den rätta känslan och stämn-ingen.

Målgrupp

Genom att skapa en kollektion bestående av exklusiva möbler i mindre format vill vi bredda målgruppen och göra det möjligt för fler att ta del av kvalitetsmö-bler. Möblerna skall kunna vara ett komplement till en redan existerande inredning och på så sätt locka till spon-tana inköp. I målgruppen ser vi inte någon begränsning vad gäller ålder, kön och socialt status utan det handlar om att nå ut till dem med ett intresse för möbler och inredning och som lockas av det klas-siska, uppdaterat till moderna versioner. Det krävs förmodligen också av köparen ett visst intresse för den typ av använd-ning möblerna är skapade vilket ger en mer specifik målgrupp för var och en av möblerna. Den specifika målgruppen tol-kas utifrån de enskilda möblernas briefar.

Koncept

Koncepten har skapats utifrån de valda möblerna i urval 2. För varje möbel gjordes en brainstorming som samman-fattades i form av en mindmap. Till en början arbetade vi ganska brett och flera spår för varje möbel gicks igenom. För herrbetjänten upptäckte vi ganska tidigt två tydliga spår som gick åt olika håll men som båda kändes intressanta. Dessa delades upp och herrbetjänten fick på så vis representera och inspirera till två olika koncept. Koncepten har utifrån det fram-tagna materialet arbetats fram parallellt med profileringen av det fiktiva företaget och det sammanhängande konceptet för hela kollektionen.

För briefer skickade till formgivare -se bilaga 6 Moodboard -se bilaga 7

En hög med kläder, på golvet eller på en stol, ses ofta bredvid sängen i många hem. Kläder som bara har använts en dag är vanligtvis inte tillräckligt smutsiga för att hamna i tvättkorgen men inte heller rena nog för att återvända till garderoben. Som vi ser det saknas det därför en möbel som kan hantera kläderna mellan dessa statio-ner och den tid då vi har dem på oss. Mö-beln bör erbjuda en luftig förvaring, både organiserad för de som skall hänga där ett tag och lite mer slumpartad för den trötte användaren att lite slarvigt hänga sin tröja under natten. Då den kan ses som en direkt ersättning för klädhögen eller stolen bör den inte ta upp mer golvyta än vad de gör och inte heller upplevas allt för skrymmande. Vidare bör den inte vara låst till en viss sorts plagg utan vara öppen för alla, inklusive de accessoarer vi bär på oss och behöver en plats för under natten.

Herrbetjänt

Med möbeln vill vi skapa ett stiligare och renare hem samtidigt som klädernas livs-längd förlängs om de luftas istället för att tvättas mellan varje användning.

En hög med kläder, på golvet eller på en stol, ses ofta bredvid sängen i många hem. Kläder som bara har använts en dag är vanligtvis inte tillräckligt smutsiga för att hamna i tvättkorgen men inte heller rena nog för att återvända till gardero-ben. Som vi ser det saknas det därför en möbel som kan hantera kläderna mellan dessa stationer och den tid då vi har dem på oss. Möbeln skall både erbjuda en luftig upphängning och ha ytor där hopvikta plagg och småsaker kan plac-eras. Tanken är att ett lätt använt plagg skall ges en given plats att vila på tills det skall användas igen. Det kan röra sig om en eller flera dagar varför skåpet skall erbjuda förvaring för flera plagg. En luftig upphängning ger kläderna en chans att rena sig själva och på så sätt undviker vi onödiga tvättar och klädernas livslängd förlängs. Skåpet skall inte vara slutet men ge känslan av att omsluta det som

förvaras. Vidare bör det ge ett lätt och luftigt uttryck och inte ta allt för mycket plats. Tillhörande galgar och eventu-ellt cederblock bör finnas med i form-givningen för att ge det hela ett enhetligt intryck. Med möbeln vill vi skapa ett komplement till den vanliga garderoben som genom användningen bidrar till ett stiligare och renare hem genom att ge en given plats för kläder som annars lätt sprids ut i lägenheten.

En middagsbjudning blir senare än väntat och sista bussen har gått. Du får plötsligt en nattgäst i din lägenhet som dessvärre inte inrymmer ett gästrum. För att skapa en privat sfär för din gäst ställer du ut den luftiga skärmen som då skapar en avgräns ning i rummet där vederbörande kan husera under natten. Skärmen skall inge känslan av rumslighet men inte vara solid eller skrymmande. Dagen efter mid-dagen tänker du arbeta vid ditt arbets-bord som av utrymmesskäl placerats i sovrummet. För att inte lockas av sängen, eller hemmets andra förströelser, under arbetet har du placerat skärmen vid din plats. Skärmen kan då både avgränsa och erbjuda förvaring för kaffekoppen och mobiltelefonen. Vi vill med skärmen skapa en möbel som avgränsar och skapar rumslighet men som inte helt skärmar av eller döljer. Sekundära funktioner så som hyllplan, klädhängare eller tidningsställ

får, beroende på kontexten, gärna förekomma men inte påverka möbelns stabilitet eller storlek negativt.

Böcker har funnits sedan lång tid tillbaka och förvaras vanligtvis i väggfasta eller mot väggen ståendes bokhyllor. Redan i slutet av 1700-talet dök det dock upp fristående mindre bokhyllor som det ibland även gick att snurra på. Den här typen av bokhylla är idag ganska ovan-lig varför vi finner det intressant att ta upp den igen. Möbeln skall inte vara allt för stor utan skall enkelt gå att placera i ett hörn i rummet eller mer fristående bredvid exempelvis en fåtölj. Vi tänker att flera eller alla av hyllans sidor skall erbjuda förvaring och att ovansidan skall fungera som ett litet avställningsbord eller en displayyta. Snurran skall stå på ett stativ som med fördel skall kunna tillver-kas i två olika höjder. Ett lägre för placer-ing bredvid en sittmöbel och ett högre för placering i ett hörn eller längs med en vägg. Det skall vara en möbel som bidrar till att skapa en hemtrevlig känsla i

rum-met och det är snarare ”vill ha” begäret som skall leda till införskaffning än det funktionella behovet. Med möbeln vill vi skapa en oas för läsning och avkoppling i hemmet och på så sätt förhöja böckernas närvaro och stärka dem i konkurrens mot moderna audiovisuella medier.

En möbel som flyter mellan hemmets alla rum kräver egenskaper som inte är allt för specifika men som lätt kan kännas rätt för det för stunden tänkta användningsområ-det. Med serveringsvagnen som förebild vill vi skapa en mobil avställningsyta med bred funktionalitet. I sovrummet kan den tjäna som sängbord med nattlampa och förvaring eller som stativ till en film-visande dator under regniga söndagar. I badrummet ger den dig plats att förvara handdukar och andra toalettattiraljer på en yta som är enkel att rulla undan för att undvika stänk från duschen. I köket blir den en extra arbetsyta under dagar med långkok och många kockar samtidigt som den avlastar köksbordet från stora varma grytor under måltiden. I vardagsrum-met blir den ett rörligt sideboard och en avlastningsyta.

Den tar hand om dina blommor när du tvättar fönster och följer med dig ut på verandan för att servera dricka under grillningen.

Med ursprung i en förvaringsmöbel för LP-skivor vill vi skapa en ny typ av för-varing för specifika produkter. De flesta har någonting de samlar på eller i alla fall någonting de värdesätter lite högre än annat. Vad detta är för något varierar självklart från person till person varför det är svårt att skapa en möbel specifikt anpassad till en viss sak eller samling. Vi vill därför skapa grunden till en specifik förvaringsmöbel där formen och utsidan är bestämd men där insidan anpassas efter det kunden vill förvara. Det som förvaras skall vara speciellt och kräver därför sin plats. Möbeln skall i sitt grund-utförande storleksmässigt vara så att den skulle kunna rymma ett antal LP-skivor och bör stå på ben för att ge känslan av upphöjt och omhändertaget. För att förstärka känslan av att det är en unik möbel kan den finnas i ett antal valbara storlekar och ytterligare

förändringsmöj-ligheter kan adderas så som en mindre intarsia eller en lasergravering. Genom att skapa den här möbeln vill vi ge män-niskor en plats för förvaring av något för för dem värdefullt samtidigt som vi vill ge känslan av någonting alldeles eget.

Ackompanjerade av ljudet när skurhink-en välter rullar tre toalettpappersrullar iväg över hallgolvet samtidigt som du med stor möda försöker få ut den stora, fula och otympliga strykbrädan ur förrå-det. Det är kanske inte alltid så det går till men de flesta har i alla fall en strykbräda hemma som dessutom är ganska ful och saknar en given förvaringsplats. Med inspiration hämtad från en platssparande kombinationsmöbel från 1900-talets första hälft vill vi därför skapa en kläd-vårdsmöbel som i första hand rymmer en strykbräda med tillhörande utrustning men som också gärna får rymma plats för skoputsningsutrustning och en liten arbetsyta för ändamålet. Möbeln bör ta så lite plats som möjligt och kan med fördel vara vägghängd. Syftet är att göra strykbrädan lättillgänglig och genom en estetiskt tilltalande möbel inspirera till användning och omhändertagande.

Formgivare

Gudmund Bladh

http://www.gudmundbladh.se

Gudmund Bladh är en god vän till oss båda och vi kom i kontakt med honom under året på Grimslövs folkhögskola. Hans egna formspråk och starka karaktär gjorde honom till en tidig kandidat som formgivare i vårt arbete. Vi tror att Gud-munds originella formgivningsstil kan ge en fin och förhoppningsvis oväntad twist till Kollektion X.

Utbildning

2010-Arkitektskolan, Lunds Universitet. Kandidat och master i arkitektur (http://www.arch.lth.se/utbildning/)

2012

AHO, The Oslo school of Architecture and design. Arkitektur (http://www.aho.no/)

2008-2009

Konsthantverk och design, Grimslövsfolkhögskola. (http://grimslovsfolkhogskola.se/sarskildakurser/khd/)

Patrik Larsson

http://mobelarkitekten.blogspot.se Patrik Larssons arbete fick vi följa under året på Snickeriutbildningen på Steneby-skolan. Hans hantverksskicklighet och formsäkerhet visade sig gång på gång i möblerna han formgav och tillverkade där. Formsäkerheten har sedan fortsatt att visa sig i designarbetet på HDK och det är därför vi valt Patrik som en av våra formgivare. Hans formspråk tilltalar oss då det kännetecknas av medvetenhet och kvalitet. Alla detaljer är genomtänka och omhändertagna på ett sätt som vi gärna vill se i vår Kollektion X.

Utbildning

2010-Design, HDK Göteborgs Universitet. Kandidat i design

(http://www.hdk.gu.se/sv/utbildningar/design/design-grundniva) 2008-2010

Trähantverk, Stenebyskolan. Möbelsnickeri och design

Charlie Styrbjörn Nilsson

http://www.charliestyrbjorn.com

Charlies känsla för trä och material visar sig i allt han formger. Den kunskap inom trä och möbeldesign Charlie besitter har han fått efter utbildningen på Nääs fabriker och Carl Malmsten Furniture Studies. Charlies professionella framton-ing och materialkännedom visar sig i ett rent formspråk och en produkt formgiven av honom känns given i vår Kollektion X.

Utbildning

2009-2012

Carl Malmsten – furniture studies, Linköpings Universitet. Kandidat i möbeldesign (http://www.iei.liu.se/malmstens/inriktningar/mobeldesign?l=sv)

2011

Chelsea College of Art and Design, University of the Arts London. Interior and Spatial Design (http://www.chelsea.arts.ac.uk/)

2007-2009

Hantverk och Design, Nääs Fabriker. Möbelsnickeri och design (http://naasfabriker.se/utbildning/)

Formgivning

Designprocessen som vi ser den star-tar redan i arbetets början i och med material inventeringen, urvalen och fördjupningsdelen. Det är där vi skapar oss den förståelse och insikt som gör det möjligt att arbeta fram koncept och brief för de olika möblerna. Vi har även tagit fram en moodboard för att förstärka och visualisera den känsla vi vill att kollektio-nens möbler skall ha. Företagets profile-ring, beskrivningen av kollektionen samt målgruppen har tillsammans med möbel-koncepten och moodboarden skickats till formgivarna. De fick någon dag på sig att läsa och fundera kring materialet innan vi via skype genomförde ett upp startsmöte för formgivningen. De tre formgivarna har sedan parallellt arbetat med sina projekt i samarbete med oss. Vi har under processens gång försökt styra arbetet så att möblerna i slutändan skall kännas enhetliga i kollektionen.

Av samma anledning har vi låtit samtliga inblandade få ta del av de materialtester vi utfört för ett visst projekt eller de diskussioner som uppkommit med en enskild formgivare.

Borttagna koncept

Valen av koncept att arbeta med har styrts dels av hur väl vi ansett att de passat in i kollektionen men också av vilka projekt vi tror passar för de olika formgivarna. De koncept som uteslutits är herrbetjän-ten, skärmväggen och klädvårdsmöbeln. Dessa koncept skall inte ses som bort-valda utan snarare vilande. Inom ramarna för det här arbetet stannar dock proces-sen för dessa koncept i det här stadiet.

Att låta Gudmund ta sig an boksnurran känns som ett självklart val då ett av hans största intressen är böcker. Vi tror också att möbeltypen passar hans arkitektoniska och lite udda formspråk då möbeln i sig är ganska begränsad och de varianter som finns antingen är väldigt traditionella eller futuristiskt moderna.

Figur 14 visar ett urval av skisser och modeller från designprocessen tillsammans med Gudmund.

Boksnurran

Figur 15 Figur 16 Figur 17 Figur 15 och 16 är fotografier tagna med

ortograf-isk projektion vilket enkelt förklarat innebär att perspektivet inte är förvrängt. Det går med andra ord att mäta på bilderna om de är i sin ursprungli-ga storlek och föremålets skala är känd.

Figur 17 visar den slutliga renderingen av boksnur-ran.

Då det luftiga klädskåpet förväntas bli den största möbeln i kollektionen tror vi att Charlie med den kunskap om mate-rialen han besitter lämpar sig bäst att ta sig an projektet. Vi tror också att Charlies sätt att arbeta på passar bra för den här möbeln då den skiljer sig ganska mycket från sin förebild och det därför krävs god förståelse för den brief och moodboard vi delger honom.

Figur 18 visar ett urval av skisser och modeller från designprocessen tillsammans med Charlie.

Figurer sida 54.

Figur 19 visar bilder på Charlies 3D-modeller och de tester vi gjorde för att skapa dem i verkligheten. Figur 20 visar ytterligare tester av böjda askribbor. Figur 21 visar den slutliga renderingen av skåpet.

Luftigt klädskåp

Vi tror att Patriks känsla för detaljer kan komma till sin rätt i arbetet med server-ingsvagnen. Vi vill ha en enkel men bearbetad möbel som kan passa i många sammanhang och där tror vi att Patriks rena formspråk lämpar sig väl.

Figur 22 visar ett urval av skisser och modeller från designprocessen tillsammans med Patrik.

Mobil avlastningsyta

Vi väljer själva att arbeta med den kun-danpassade förvaringsmöbeln som har sitt ursprung i LP-möbeln. Möbeln känns relativt öppen och anpassningsbar vilket vi tror är en fördel då den kan behövas för att binda ihop övriga möbler i kollek-tionen. Ambitionen är att vi skall vara så delaktiga som möjligt i arbetet med de andra möblerna och att förvaringsmöbeln då undertiden skall vara både ett styrande och förändringsbart projekt.

Figur 23 visar ett urval av skisser och modeller från designprocessen.

Figurer sidan 57.

Figur 24 och 25 visar mockups i olika stadier. Figur 26 visar den slutliga renderingen av möbeln.

Kundanpassad förvaringsmöbel

Vi har tagit fram sammanställningsrit-ningar samt kapnotor tillräckligt de-taljerade för att bygga prototyper efter. Vidare har det förts diskussioner kring hållbarhet och lämpliga konstruktioner men vid tillverkningen har vi i många fall valt enkelhet framför hållbarhet för att spara tid.

Sammanställningsritningar -se bilaga 4 Kapnotor -se bilaga 5