Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”Det är ju många bäckar små”
En studie om vad som motiverar filmskapare att använda crowdfunding
via Kickstarter och vad som motiverar backare till att bidra med
finansiering
”Small streams make great rivers”
A study about what motivates filmmakers to use crowdfunding via Kickstarter
and what motivates backers to contribute financially
Alva Linderud
Ina Saalbach
Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Fredrik Rutz Huvudområde: Medieteknik Handledare: Thomas Alm Datum för slutseminarium: 5/6-2020
Sammanfattning
Studien syftar till att undersöka vad som motiverar kreatörer att använda crowdfunding via Kickstarter för sina filmprojekt. Studien syftar även till att få en bättre förståelse för varför backare bidrar med finansiering till crowdfundingprojekt. Datan för studien är insamlad genom fem kvalitativa intervjuer med hög strukturering gällande intervjuguiden men låg
standardisering av frågeföljden. Fyra filmskapare och en produktionschef på Film i Skåne har intervjuats. En kvantitativ enkät har även distribuerats till människor med erfarenhet av att bidra med finansiering till crowdfundingprojekt. Den insamlade datan tillsammans med teori inom ämnet resulterar i en diskussion kring kreatörer, backare och motivationer, samt hur de relaterar till varandra. Slutsatsen visar att det inte går att peka på enbart en faktor som motiverar
filmskapande kreatörer eller backare. Kreatörer motiveras av att finansiera sina projekt, marknadsföra dem men också av att involvera backarna genom att få konstruktiv feedback och att behålla kontroll över projektet. Det har även upptäckts ett samband mellan vilken erfarenhet kreatören har inom filmbranschen sedan tidigare och vad som motiverar dem. Studien
uppmärksammar att backare motiveras av prosociala motiv, donationsbelöningar och ett projekts trovärdighet, kvalitet och syfte.
Nyckelord
Crowdfunding, Motivation, Kickstarter, Kreatörer, Backare, Film, Alternativa finansieringsmetoder
Abstract
This study aims to examine what motivates creators to use crowdfunding via Kickstarter for their film projects. It also aims to get a better understanding as to why backers contribute financially to crowdfunding projects. The data for this paper is collected through four qualitative interviews with filmmakers and one interview with a production manager for Film i Skåne. Additionally a quantitative survey was conducted with people who had experience of backing projects financially. The interviews were created with a form of high structuring regarding the interview guide and a low standardization regarding the questionnaire. The collected data together with theory within the field, results in a discussion about creators, backers and what motivates them. The conclusion shows that neither creators nor backers are driven by one single motivation. The study reveals that creators are motivated to use crowdfunding to gain financing and to promote their projects, but also to involve the backers by getting input from them
concerning the project. Another motivation that has been discovered is that creators may want to remain in control over their project. The study also discovered a connection between the
creators’ experience within the film industry, and what motivates them. The study reveals that backers are motivated to contribute to crowdfunding projects by prosocial motives, the rewards that can be collected when donating and the credibility, quality and purpose of the project.
Keywords
Crowdfunding, Motivations, Kickstarter, Creators, Backers, Film, Alternative financing methods
Förord
Nu har arbetet med kandidatuppsatsen som utförts under vårterminen 2020, med de speciella omständigheter som de senaste månaderna har inneburit, kommit till sitt slut. Uppsatsen är skriven inom ämnet medieteknik, fakulteten Teknik och samhälle vid Malmö universitet. Vi vill härmed rikta ett stort tack till de respondenter som vi har fått intervjua, utan er medverkan hade det inte blivit en uppsats. Tack för intressanta insikter och en inblick i ert kreativa arbete. Även ett stort tack till alla som deltog i enkäten. Vi vill slutligen rikta ett stort tack till vår fantastiskt engagerade handledare Thomas Alm för all omtanke och tid som du lagt ner i vårt arbete och för att du har fått oss att skratta även när stressen varit påtaglig.
För oss har det varit viktigt att uppsatsens samtliga delar skrivits tillsammans, hela tiden i varandras sällskap. Vi valde därför att inte dela upp arbetets avsnitt sinsemellan eller arbeta med dessa på varsitt håll. Vårt ständiga samarbete har lett till att vi har kunnat bolla idéer och insikter med varandra, stöttat varandra under bra och dåliga dagar samt kunna säkerställa att arbetet håller en röd tråd. Trots att samtliga delar har skrivits på av båda parter har vi haft huvudansvar för olika delar av uppsatsen. Detta har inneburit att personen börjat skriva på texten och listat upp exempel på ämnen som ska tas upp i avsnittet. Personen har sedan haft ansvar för att texten behandlar alla överenskomna delar och inte innehåller några stavfel. Alva har haft huvudansvar för kapitel 2.1.1 om intervjuer, 2.2 om urval och 2.4 om etik i metodteorin. Hon har även varit huvudansvarig för kapitlet om kvantitativa metoder, etik och källkritik i metoddiskussionen. Ina har haft huvudansvar för kapitel 2.1 om kvalitativa och kvantitativa metoder, 2.1.2 om enkäter och 2.3 om reliabilitet och validitet i metodteori. Hon har även haft huvudansvar för kvalitativa metoder, reliabilitet och validitet samt urval i metoddiskussionen. Alva har haft huvudansvar för teorikapitlet om de fyra kreatörerna, motivation till att crowdfunda hos kreatörer och
informationen om Film i Skåne i kapitlet Institutioner för filmstöd. Ina har haft huvudansvar för teorikapitlet om crowdfunding och belöningsbaserad crowdfunding, motivation hos backare samt delen om Svenska filminstitutet i kapitlet institutioner för filmstöd. Enkäten och intervjuguiden har utformats tillsammans och båda parter har varit närvarande vid datainsamlingen i form av intervjuer där vi har turats om att hålla i intervjuerna.
Transkriberingen för varje respondent har delats upp så att någon har tagit första delen och någon den andra delen. I resultatdelen har Alva varit huvudansvarig för kapitlet om motivation hos kreatörer och institutioner för filmstöd. Ina har varit huvudansvarig för kapitlet om
motivation hos backare, Film i Skånes arbete och resultatet från enkäten. I diskussionen har Alva varit huvudansvarig för kapitlet om publiken, prosocialitet, finansiering och tidpunkt för
bidrag. Ina har varit huvudansvarig för delen om trovärdighet och kvalitet, belöningar, projektets syfte och egen kontroll. Slutsats, förslag till vidare forskning samt det inledande kapitlet har vi båda haft huvudansvar för.
Begreppslista
Crowdfundingkampanj - Refereras i studien till den period ett projekt är aktivt på en
crowdfundingplattform
Crowdfundingprojekt - Refereras i studien till projektet i stort, även efter att kampanjen har
nått sitt mål
Kreatörer - Refereras i studien till de som ligger bakom projektet och söker finansiering via
crowdfunding-plattformar
Backare - Refereras i studien till de som väljer att bidra med finansiering till ett projekt på en
crowdfunding-plattform
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund och problemformulering ... 1
1.2 Syfte ... 3 1.3 Frågeställning ... 3 1.4 Avgränsningar ... 3 1.5 Målgrupp ... 4 1.6 Disposition ... 4 2 Metod ... 5
2.1 Kvalitativa och kvantitativa studier ... 5
2.1.1 Intervju ... 6
2.1.2 Enkät ... 9
2.2 Urval ... 11
2.3 Reliabilitet och validitet... 12
2.4 Etik... 14
2.5 Metoddiskussion ... 15
2.5.1 Kvalitativa metoder ... 15
2.5.2 Kvantitativa metoder ... 17
2.5.3 Urval ... 18
2.5.4 Reliabilitet och validitet ... 19
2.5.5 Etik ... 20
2.5.6 Källkritik ... 20
3 Teori ... 22
3.1 Crowdfunding ... 22
3.1.1 Belöningsbaserad crowdfunding ... 23
3.2 Motivation till att crowdfunda hos kreatörer ... 24
3.4 Motivation hos backare ... 26
3.5 Institutioner för filmstöd ... 29
4 Resultat... 32
4.1 Motivation till att crowdfunda hos kreatörer ... 32
4.2 Motivation hos backare ... 36
4.3 Institutioner för filmstöd ... 39
4.4 Film i Skånes arbete ... 41
4.5 Motivation hos backare – enkätsvar ... 41
5 Diskussion ... 46
5.1 Motivation till att crowdfunda hos kreatörer ... 46
5.1.1 Publiken ... 46
5.1.2 Finansiering ... 47
5.1.3 Egen kontroll ... 49
5.2 Motivation hos backare ... 50
5.2.1 Belöningar ... 50
5.2.2 Projektets trovärdighet & kvalitet ... 51
5.2.3 Projektets syfte ... 52
5.2.4 Prosocialitet ... 52
5.2.5 Tidpunkt för bidrag ... 53
6 Slutsats ... 55
6.1 Förslag till vidare forskning ... 56
Referensförteckning ... 57
Bilagor ... 63
Bilaga 1 Intervjuguide ... 63
Figurförteckning
Figur 1. Motivation hos de fyra olika kreatörerna ... 26
Figur 2. Vilken plattform låg projektet / projekten på? ... 42
Figur 3. Har du donerat till mer än ett projekt?... 42
Figur 4. Om ja, hur många? ... 43
Figur 5. Vilken var den främsta anledningen till att du donerade till projektet/projekten? ... 43
Figur 6. När under projektets gång donerade du? ... 44
Figur 7. Upplever du en gemenskap på crowdfundingplattformen du donerade på? ... 44
1 Inledning
Crowdfunding har sina rötter så långt bak som på 1800-talet då Joseph Pulitzer bad människor om donationer för att kunna bygga den piedestal som frihetsgudinnan skulle stå på i New York (Zhao, Harris & Lam, 2019). Enligt Kazmark (2013) skänkte över 120 000 människor runt hela världen pengar efter att Pulitzer publicerat en artikel i tidningen The New York World år 1885.
Enligt Mollick (2014) definieras crowdfunding som en modell där kreatörer (se
begreppslista) finansierar sina projekt med hjälp av relativt små bidrag från en större grupp människor, ofta via internet. Kreatörer refereras i studien till upphovspersonen av projektet. Crowdfunding är en växande, alternativ finansieringskälla inom den kreativa arbetsmarknaden (Beaulieu, Sarker & Sarker, 2015; Mitra & Gilbert, 2014; Zhao, Harris & Lam, 2019) och skapar möjligheter för människor utan tillgång till de traditionella finansieringsverktygen, till exempel lån från banker, att ändå producera och genomföra projekt (Gerber & Hui, 2013). Enligt Gerber och Hui (2013) väljer flera kreatörer att använda crowdfunding-plattformar eftersom de anser det vara ett enkelt och effektivt sätt att samla in pengar till sina projekt.
1.1 Bakgrund och problemformulering
La Torre (2014) menar att det kan vara svårare som kulturellt företag att bli beviljad ett lån. Enligt IDEA (2013) uppgav 50 % av ljud- och bildföretag i Europa att de inte blivit beviljade lån av banker eftersom investeringen ansågs vara för riskfylld. La Torre (2014) menar att finansiella representanters otillräckliga kunskap om dynamiken och den industriella ekonomin kring kulturella projekt inte bidrar till en objektiv syn av kulturella- samt ljud- och bildprojekt. Produktionen och distributionen av kulturprojekt är enligt La Torre (2014) säregen och gör den på så sätt svår att associera till andra industrier. Att låna pengar till ett museum eller finansiera ett filmprojekt är inte detsamma som att bevilja ett lån till en annan industri, även filmskapare med stor erfarenhet behöver kämpa för att bli beviljade lån (La Torre, 2014).
I Sverige finns olika finansieringskällor där filmskapare kan söka stöd eller investeringar för sina projekt. Exempel på dessa är Svenska Filminstitutet (SFI) och Film i Skåne. SFI är statligt ägda och har som mål att stödja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet samt att representera den svenska filmen internationellt (Svenska Filminstitutet, 2015a). Film i Skåne är en regionalt resurs- och produktionscenter med målet att främja den skånska filmkulturen och regionen (Film i Skåne, u.å.a). Enligt T. Stål (personlig kommunikation, 10 mars, 2020) mottog institutionen 1 156
ansökningar om stöd för olika typer av filmer år 2019. 100 av dessa beviljades produktionsstöd, det vill säga 9 % (T. Stål, personlig kommunikation, 10 mars, 2020).
Enligt Mollick och Kuppuswamy (2014) finns det fyra huvudmodeller för crowdfunding. Dessa är donations-, lån-, kapital- och belöningsbaserad crowdfunding. Donationsbaserad crowdfunding utgörs av att backarna placeras i en filantropisk position där de inte förväntar sig någonting tillbaka i utbyte för sin donation (Mollick & Kuppuswamy, 2014), ett exempel på en sådan plattform är GoFundMe (GoFundMe, u.å.). Med lånebaserad crowdfunding erbjuder backare finansiering som lån till enskilda individer eller företag med förväntan att det kommer återbetalas tillsammans med tillagda räntor (Mollick & Kuppuswamy, 2014). Kameo är ett exempel på en plattform som använder sig av lånebaserad crowdfunding (Kameo, u.å.). Kapitalbaserad crowdfunding erbjuder backare aktier i företaget de väljer att investera i
(Mollick & Kuppuswamy, 2014). Fundable är ett exempel på en plattform som använder sig av denna typ av crowdfunding (Fundable, u.å.). Belöningsbaserad crowdfunding har under de senaste åren blivit en värdefull finansieringskälla för nya projekt (Mollick, 2014), och en populär metod för att samla in pengar för kreatörer och småföretagare (Li & Wang, 2019). Denna typ av crowdfunding menas med att backare (se begreppslista), får en belöning för sitt finansiella bidrag till ett projekt (Mollick, 2014). Med backare menar studien personer som bidrar med finansiering till projekt på en crowdfundingplattform.
På den belöningsbaserade crowdfunding-plattformen Kickstarter är kategorin film och video den där det lanseras flest projekt, upp mot 74 000 (Kickstarter, 2020a). Den näst största
kategorin är musik, där cirka 62 000 projekt lanserats totalt (Kickstarter, 2020a). Film och video har samlat in $395,66 miljoner medan musik har samlat in $225,01 miljoner (Kickstarter, 2020a). Dock är det bara 37,61 % av filmprojekten som lyckas uppnå sina finansiella mål (Kickstarter, 2020a). Så varför väljer kreatörer att använda crowdfunding för sina filmprojekt? En tidigare studie genomförd av Gerber och Hui (2013) på amerikanska medborgare visar att kreatörer crowdfundar sina projekt på grund av önskan att samla in pengar, öka medvetenheten kring sitt arbete och knyta kontakter med andra kreatörer och backare. Gerber och Hui (2013) menar även att kreatörer drivs av att få godkännande, kvarhålla kontrollen över sitt arbete samt att få feedback och lära av andra kreatörer.
För att crowdfunding ska fungerar krävs det engagemang hos både kreatörer och backare, det är därför viktigt att förstå båda sidor (Gerber & Hui, 2013). En crowdfundingkampanj (se begreppslista) sker under tiden ett projekt är aktivt på en plattform. För att ett projekt ska lyckas nå sitt finansiella mål under tiden den är aktiv behövs backare som ger pengar till projektet, eller bidrar (se begreppslista). Trots den belöningsbaserade crowdfundingens popularitet finns det ännu inte mycket kunskap om backarnas motivation att bidra till projekt som finansieras via
crowdfunding (Li & Wang, 2019). Sådana projekt hänvisas i studien till som
crowdfundingprojekt (se begreppslista). Gerber, Hui och Kou (2012) menar att backare bland annat motiveras av att få belöningar och stärka kontakten med personer i sitt sociala nätverk. Dai och Zhang (2019) menar att backare även bidrar för att de bryr sig om kreatören och vill hjälpa denne att nå sina mål. Kuppuswamy och Bayus (2017) menar att studier gjorda på backare på crowdfundingplattformar likt Kickstarter visar att prosocialitet, den uppfyllande känslan av att göra gott för andra, är en betydande faktor för motivationen. Trots att belöningar uppskattas av backare menar Kuppuswamy och Bayus (2017) att de bryr sig mer om att förverkliga någons dröm.
I Sverige styrs finansieringen av filmer inte av stora privata investerare utan av
filminstitutioner och regionala resurscenter som stödjer och investerar med statliga medel. Är motivationerna till att crowdfunda därför annorlunda i Sverige jämfört med exempelvis USA där tidigare forskning gjorts? Genom intervjuer med kreatörer som tidigare har crowdfundat sina filmprojekt ämnar studien att undersöka vad som motiverar filmskapare i Sverige att använda belöningsbaserad crowdfunding för sina projekt. Studien ämnar även till att undersöka faktorer för backares engagemang i crowdfundingprojekt i Sverige. Genom en enkät undersöker studien om tidigare forskares teorier om backares motivationer stämmer överens med backares motivationer i Sverige.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar kreatörer i Sverige att använda crowdfunding för sina filmprojekt. Studien syftar även till att studera vad som motiverar och engagerar backare till att bidra med finansiering till crowdfundingprojekt.
1.3 Frågeställning
• Vad motiverar kreatörer till att välja crowdfunding för sina filmprojekt? • Vad motiverar backare att bidra med finansiering till crowdfundingprojekt?
1.4 Avgränsningar
Studiens enkät undersöker inte enbart vad som motiverar backare att bidra till crowdfundade filmprojekt, utan även andra typer av crowdfundingprojekt. Eftersom samtliga kreatörer som
intervjuades använde sig av Kickstarter när de crowdfundade sina filmprojekt kommer inga andra crowdfundingplattformar att undersökas. Då Kickstarter använder sig av belöningsbaserad crowdfunding kommer inte lånebaserad, donationsbaserad eller kapitalbaserad crowdfunding att undersökas. Studien kommer inte att undersöka kreatörer eller projekt som geografiskt är baserade utanför Sverige.
1.5 Målgrupp
Studien riktar sig främst till de som arbetar med crowdfundingplattformar för att kunna tillföra en bättre insyn i vad som driver kreatörer och backare. Studien vänder sig även till kreatörer som funderar på eller använder sig av crowdfunding och vill ha större insikt i vad som motiverar backare att bidra med finansiering till projekt. Med hjälp av studien skapas möjligheter för crowdfundingplattformar som Kickstarter såväl för kreatörer att kunna förstå backares motivationer för att kunna utforma och designa kampanjer som attraherar så stor publik som möjligt. Studien är även gynnsam för de som är intresserade av alternativa finansieringsmodeller, crowdfunding, engagemang och framtidens kreatörer.
1.6 Disposition
Studien är uppdelad i sex huvudkapitel och börjar med inledning där bakgrund och
problematisering beskrivs. Uppsatsen fortsätter sedan med ett metodkapitel där studiens val av metod beskrivs och diskuteras. Metodkapitlet innehåller även en diskussion kring studiens källkritik samt validitet och reliabilitet. Därefter följer ett teorikapitel där teorier relaterade till uppsatsens ämne presenteras. Sedan redovisas resultat från studiens fem intervjuer samt en enkät i ett resultatkapitel. Kapitlet är uppdelat i underrubrikerna motivation till att crowdfunda hos kreatörer, motivation hos backare, institutioner, Film i Skånes arbete samt motivation hos backare - enkätsvar. Uppsatsen fortlöper med ett diskussionskapitel där teori och resultat diskuteras för att kunna svara på studiens frågeställningar. Sedan sammanställs studiens
upptäckter i en slutsats. Uppsatsen avslutas med förslag till vidare forskning där olika alternativ och intressanta aspekter till fortsatta studier föreslås.
2 Metod
Studien är en kvalitativ undersökning med en induktiv ansats. Den induktiva ansatsen karaktäriseras av att en större mängd data samlas in kring ämnet som studerats, detta för att kunna bygga en teori kring ämnet utifrån människors upplevelser (Bryman, 2011). Eftersom studien ämnar undersöka fenomenet crowdfunding som en alternativ finansieringsmetod och vad som motiverar folk på Kickstarter att delta och interagera med crowdfunding är således en induktiv ansats passande. Detta till skillnad från en deduktiv ansats som innebär att studien syftar till att utveckla eller pröva hypoteser baserade på tidigare forskning om ämnet (Bryman, 2011). Studien använder sig av en kvalitativ metod i form av intervjuer samt en enkät med både öppna och slutna svarsalternativ för att svara på frågeställningarna. I följande kapitel kommer studiens metodval förklaras och diskuteras. Kapitlet syftar till att ge läsaren en bättre förståelse för val av metod, hur metoderna fungerar i teorin samt hur de har implementerats i studien. Metodvalen och studiens reliabilitet och validitet diskuteras i avsnittet Metoddiskussion.
2.1 Kvalitativa och kvantitativa studier
Justesen och Mik-Meyer (2013) menar att det i en studie skriven av studenter vid universitet är en fördel att klargöra vilket perspektiv studien utgår från. Detta för att perspektivet för studien i många fall inverkar på vilka metodval som görs för att samla in data. Beroende på vad studien ämnar undersöka, väljs metod passande för frågeställningen (Trost & Hultåker, 2016). Om en studie ämnar undersöka något mätbart, exempelvis frekvens eller mängd, är en kvantitativ metod att föredra (Trost & Hultåker, 2016). Om studiens frågeställning istället ämnar förstå ett fenomen eller utforska människors upplevelser rekommenderas en kvalitativ metod (Trost & Hultåker, 2016; Bell, 2006).
Enligt Trost och Hultåker (2016) ses ofta kvalitativa studier som mindre pålitliga än kvantitativa. Kvalitativa studier används oftare som försök eller förstadier till kvantitativa undersökningar och anses därför inte lika pålitliga studier (Trost & Hultåker, 2016). Det som går att mäta anses av många forskare vara enklare att förstå och mer tillförlitligt (Trost & Hultåker, 2016). Larsen (2017) menar dock att användningen av både kvalitativa och kvantitativa metoder i en undersökning, en så kallad metodtriangulering, har fördelen att det svaga i en metod kan uppvägas genom styrkan i en annan. Med triangulering menas vanligtvis att två eller flera mätmetoder används för att komma fram till svaren på frågeställningarna (Trost, 2005). Ibland menas även triangulering med att flera kvantitativa eller kvalitativa metoder används inom samma studie för att skaffa data som på så sätt blir mer pålitlig än om
bara en metod har använts (Trost, 2005). Eftersom den här studien ämnar undersöka fenomenet crowdfunding har kvalitativa intervjuer genomförts för att samla in data och få förståelse kring området samt vad som motiverar kreatörer att använda det för sina filmer. För att undersöka vad som motiverar backare att bidra med finansiering till crowdfundingprojekt har även en
kvantitativ metod använts i form av en enkät. Larsen (2017) menar att kvalitativa
undersökningar med fördel kan användas som förberedelse till kvantitativa då den inhämtade informationen används för att formulera en mer precis frågeställning eller hypotes, eller för att utveckla teorier. I studien genomfördes tre av intervjuerna innan enkäten utformades. Samtliga respondenter i studien har bidragit med finansiering till olika crowdfundingprojekt, de har därför blivit tillfrågade att förklara vad de tror motiverar backare. Detta för att få en djupare förståelse för backares motivationer att finansiera crowdfundingprojekt. Utifrån intervjuerna kunde enkäten senare utformas.
2.1.1 Intervju
Kvalitativa intervjuer går bland annat ut på att förstå hur intervjuobjektet tänker och känner, vilka erfarenheter den har och hur dennes föreställningsvärld ser ut (Trost, 2005). När en studie syftar till att undersöka ett fenomen och bidra till ökad kunskap inom forskningsområdet lämpar sig kvalitativa metoder väl (Justesen & Mik-Meyer, 2013). För studien har fyra kreatörer och en medarbetare på Film i Skåne intervjuats, främst för deras arbete med filmproduktion och crowdfunding av filmer, men även för deras erfarenheter som backare av olika
crowdfundingprojekt. Två intervjuer har genomförts i person, två via telefon och en via mejl. De fysiska intervjuerna samt telefonintervjuerna har pågått mellan 30 och 40 minuter. Enligt Bryman (2011) finns det inga specifika riktlinjer för hur lång tid en intervju bör pågå, det väsentliga är att det som sägs under samtalet är av värde så att det senare kan användas i studien.
En av intervjuerna i studien har genomförts via mejl. Enligt Denscombe (2018) går intervjuer över internet att genomföra utan att ha någon visuell kommunikation. Intervju över telefon föreslogs men respondenten föredrog att göra intervjun via mejl på grund av tidsbrist under sina arbetsdagar. När intervjuer via mejl genomförs finns det inget behov av att transkribera intervjun, eftersom svaren förses i ett skriftligt format (Denscombe, 2018). På så sätt uppstår det inte några transkriberingsfel (Denscombe, 2018). Eftersom intervjuerna inte sker ansikte mot ansikte kan det dock medföra att forskaren har mindre möjlighet att verifiera datan som tillhandahålls av respondenterna (Denscombe, 2018). Det kan alltså vara svårare att avgöra om datan som respondenterna tillhandahåller är uppriktig eller inte (Denscombe, 2018). Mejlet
innehöll intervjufrågorna men även en text som beskrev syftet med intervjun och studien samt vem som låg bakom den. I mejlet uppmuntrades respondenten till att återkomma om någon fråga var otydligt formulerad eller ifall hen hade några andra frågor om intervjun. Mejlet uppmuntrade även respondenten att vara så utförlig i sina svar som möjligt. Trots detta var svaren från mejlintervjun inte lika utförliga som de från intervjuerna i person eller via telefon. Enligt Denscombe (2018) är en konsekvens med att genomföra intervjuer via mejl är att
respondenten tillhandahåller kortare svar, i relation till den mängd data som tillhandahållits ifall intervjun hade genomförts i person. Denscombe (2018) menar att mängden data som förses kan bero på själva respondenten, och hur bekväm man är i olika intervjusituationer.
För studien har även två telefonintervjuer genomförts. Enligt Harboe (2013) är en fördel med att utföra intervjuer via telefon att de kan genomföras hemifrån vilket eliminerar behovet för lokal och transport. Telefonintervjuerna genomfördes eftersom det inte fanns möjlighet att träffas i person på grund av covid-19. Intervjuer via telefon möjliggör personlig kontakt mellan forskaren och respondenten och det finns möjlighet för respondenten att direkt ställa frågor ifall något är otydligt, vilket är svårare över mejl (Harboe, 2013). Harboe (2013) menar att en nackdel med telefonintervjuer är att de inte är optimala för längre intervjuer eftersom det finns risk för att respondenterna blir trötta eller irriterade. Telefonintervjuerna varade under 30 till 40 minuter, ungefär lika länge som intervjuerna i person.
För att genomföra en intervju behövs ofta en intervjuguide (Justesen & Mik-Meyer, 2013). Justesen och Mik-Meyers (2013) skriver om två olika förhållningssätt till att utforma en intervjuguide. Å ena sidan kan en intervjuguide utformas som ser likadan ut för alla
respondenter, så att alla reflekterar och svarar på samma frågor (Justesen & Mik-Meyer, 2013). Trost (2005) kallar det för standardisering av intervjuer, där alla respondenter får svara på samma frågor under samma omständigheter. I praktiken är det svårt att utföra en intervju med hög standardisering, eftersom alla respondenter behöver må precis likadant, ner till nivån av hur hungriga eller törstiga de är (Trost, 2005). Å andra sidan kan intervjuguiden anpassas efter respondentens individ och expertis (Justesen & Mik-Meyer, 2013), en så kallad strukturerad intervju (Trost, 2005). Intervjuguiden kan alltså vara standardiserad eller strukturerad, beroende på vad som studeras (Trost, 2005). I den här studien har det andra förhållningssättet,
strukturerad, använts. En anledning till det är att studien har undersökt olika stora projekt med kreatörer som har olika mycket erfarenhet av filmproduktion. Kvale (1997) menar att det inte är respondentens allmänna åsikt som är intressant vid en intervju, målet är att undersöka
upplevelser. Att då i stället fråga respondenten om hur det som undersöks upplevs istället för att fråga vad respondenten tycker, tillåter en djupare förståelse för fenomenet (Kvale, 1997). Trost (2005) menar dock att frågorna inte ska handla om hur respondenten känner eller upplever en
situation utan i stället om vad som skedde och vad respondenten gjorde då. På så sätt bildas det, enligt Trost (2005), en mer sammanhängande berättelse och större helhetsbild av respondenten. Intervjufrågorna har ställts utifrån en intervjuguide (se Bilaga 1) som utgår från Kvales (1997) rekommendationer och frågar om just upplevelser kontra åsikter. Detta eftersom studien undersöker upplevelser och känslor kring ett fenomen och inte vad enskilda individer har för personliga åsikter om ämnet. Exempelvis har frågorna handlat om varför respondenten valde att crowdfunda i stället för om de tycker att crowdfunding är ett bra sätt att finansiera sina projekt på.
Vissa aspekter av intervjuer är svåra att råda bot på, även om den som intervjuar försöker att vara så neutral som möjligt. Ekström och Larsson (2010) menar att det finns en risk att
forskaren påverkar intervjun och utbytet av information. En sådan risk förekommer ofta om intervjuguiden formuleras så att frågorna stödjer forskarens egna antaganden och att svaren blir självuppfyllande (Ekström & Larsson, 2010). Det kan även vara så att forskaren inte låter intervjupersonen tala till punkt eller påverkar intervjun på så sätt att den intervjuade inte känner sig bekväm med att uttrycka sig som hen egentligen vill eller menar (Ekström & Larsson, 2010). Detta förklaras enligt Bryman (2011) som intervjueffekten. Bryman (2011) menar även att det finns en risk att respondenten svarar på ett sätt för att ge en positiv bild av sig själv eller att svaren styrs av vad de tror är ”rätt” svar. För att minimera risken för intervjueffekten har det under intervjuerna inte använts fraser eller utfyllnadsord som är nekande eller jakande till intervjupersonernas svar. Inga egna antaganden har gjort från intervjuaren sida, respondenterna har fått tala fritt och till punkt utan störningar. Risken med att respondenten svarar på ett visst sätt för att ge en positiv bild av sig själv har försökt minimeras genom att medvetet leta efter svar och fraser i transkriberingen som är motsägelsefulla.
Frågorna i studien har utformats för att vara så neutrala som möjligt. Enligt Bell (2006) menas detta med att frågorna ska ha en tydlig värdering, inte vara ledande och inte göra några antaganden kring respondenten. Intervjufrågorna delades in i tre olika teman: förstadiet,
finansiering och efter kampanjen, vilket gjordes för att lättare kunna kategorisera svaren efteråt. Trots att det har funnits en intervjuguide, med frågor i en viss följd, har det funnits utrymme under intervjun att placera om frågornas följd, ställa följdfrågor och anpassa språket efter respondenten. Respondenterna har även haft utrymme att utveckla sina svar. Trost (2005) menar att detta är ett vanligt sätt att utföra kvalitativa studier på och kallar formen för hög strukturering (intervjuguiden) men låg standardisering (frågeföljden).
För att intervjuerna skulle gå så smidigt som möjligt utfördes två pilotintervjuer. Enligt Ekström och Larsson (2012) är detta att rekommendera eftersom det då erhålls möjlighet att testa intervjuguiden och se huruvida frågeformuleringarna är tydliga och ifall några frågor
saknas eller är överflödiga. Enligt Bell (2006) är pilotstudier ett bra tillvägagångssätt för att få bättre insikt i hur respondenterna tolkar frågorna. Genom pilotstudien identifierades frågor som kunde misstolkas av respondenterna. Efter testerna fick några av frågorna justeras så att de syftade till rätt sak och var lättare att förstå. Detta ledde till att de svar som insamlades i större utsträckning kunde användas i studiens senare delar för att svara på studiens frågeställning.
När studiens data är insamlad behöver materialet analyseras. Kvalitativa studier tenderar att innehålla en stor mängd material vilket kan bli svåröverskådligt för forskaren (Ahrne & Svensson, 2015). Eftersom de fysiska intervjuerna spelades in behövde materialet först transkriberas. Efter att transkriberingar genomförts är det fördelaktigt att strukturera och kategorisera materialet (Harboe, 2013). Här undersöks ifall det finns genomgående teman eller gemensamma ämnen i materialet, något som kan göras med hjälp av olika metoder (Harboe, 2013). Ahrne och Svensson (2015) menar att forskaren bör gå tillbaka till materialet för att få en överblick. Det kan vara fördelaktigt att skriva kommentarer i texten, där materialet översätts till övergripande teman (Ahrne & Svensson, 2015). Genom att läsa igenom första intervjuns transkribering ett flertal gånger kunde återkommande samtalsämnen urskiljas och nedtecknas, exempelvis institutioner, egen kontroll och marknadsföring. Processen genomfördes sedan för de andra transkriberingarna. Intervjuerna som genomfördes via mejl och telefon analyserades på samma sätt som de fysiska, det vill säga genom att upprepade gånger läsa igenom materialet för att urskilja återkommande samtalsämnen. Till slut jämfördes de olika intervjuernas material och ett mönster kunde ses mellan dessa. Därigenom kunde resultatet sedan delas in i olika kapitel. När materialet hade tematiserats, jämfördes det gentemot teorin för att kunna urskilja
preliminära diskussionsämnen.
2.1.2 Enkät
För att undersöka vad som motiverar backare att engagera sig och bidra med finansiering till crowdfundingprojekt utformades en webbenkät med Google Formulär. Webbenkäter är, enligt Trost och Hultåker (2016) samt Ejvegård (2009), ett kostnadseffektivt sätt att genomföra en datainsamling. Dels eftersom distributionen av enkäten är gratis, och dels för att svaren inte behöver registreras manuellt (Trost & Hultåker, 2016). Enkäten hade som syfte att vända sig till personer i Sverige som någon gång har bidragit med finansiering ett projekt på en
crowdfundingplattform. Tidsperioden för insamling av data vid en webbenkät bör enligt
Saunders, Lewis och Thornhill (2012) vara mellan två till sex veckor. Tidsperioden för studiens enkät varande under fyra veckor. Enkäten distribuerades i Facebook-gruppen Crowdfunding
Sverige som används för att diskutera crowdfunding-projekt, samt i andra film och konstrelaterade grupper. Totalt svarade 48 personer på studiens enkät.
Enkäten utformades med två öppna frågor med möjlighet att formulera ett eget svar samt slutna frågor med svarsalternativ. På så sätt insamlas både kvalitativ och kvantitativ data från enkäten. Bryman (2011) menar att eftersom en enkät inte använder sig av en intervjuare behöver respondenten själv läsa frågorna. Det är därför viktigt att frågorna är utformade så att
respondenten enkelt kan besvara frågorna utan några oklarheter i formuleringar (Bryman, 2011). Innan enkäten distribuerades testades den på en utvald grupp, detta för att på samma sätt som pilotintervjuerna säkerställa att enkäten inte innehöll stavfel eller oklara formuleringar, utan undersökte det som var menat att undersökas. Genom pilotstudien av enkäten kunde otydliga formuleringar av frågor belysas och därefter justeras. Enkäten kompletterades även med några frågor som inte uppdagats under första utkastet.
Det är enligt Bryman (2011) fördelaktigt att ha färre öppna frågor eftersom de tenderar vara svårare att besvara än slutna frågor. Det är även gynnsamt att hålla enkäten relativt kort eftersom risken för att respondenten tröttnar på att svara och inte fullföljer enkäten minskar då (Bryman, 2011; Ejvegård, 2009). Även Trost och Hultåker (2016) menar att det i så stor
utsträckning som möjligt ska undvikas att inkludera frågor med öppna svarsalternativ i en enkät. Detta för att de medför svar med olika djup (Trost & Hultåker, 2016). Vissa respondenter kan skriva långa svar, medan andra skriver enstaka ord. De enstaka orden kan vara svåra för den som analyserar att tolka (Trost & Hultåker, 2016). Andra skriver ingenting alls på öppna svarsalternativ, antingen för att de inte tycker att de har något värdefullt att tillägga eller för att ämnet inte intresserar dem (Trost & Hultåker, 2016). Trost och Hultåker (2016) menar att enkäter med öppna svarsalternativ riskerar ett högre svarsbortfall. I enkäten som skickades ut för studien användes öppna svarsalternativ vid två tillfällen. Dessa agerade följdfrågor ifall respondenterna skulle vilja tillägga något och var inte obligatoriska att svara på.
En nackdel med enkäter är enligt Bryman (2011) att respondenterna inte kan få hjälp om de skulle fastna på en fråga eller formulering. Som undersökare finns inte heller möjlighet att ställa uppföljningsfrågor vid en enkät för att få respondenten att fördjupa vissa svar (Bryman, 2011). En annan nackdel är enligt Bryman (2011) att svarsfrekvensen kan bli låg vid enkäter eftersom vissa väljer att inte delta i undersökningen. Bryman (2011) menar att vissa åtgärder kan användas för att minska bortfallet vid enkäter. Till exempel kan en utförlig introduktionstext som förklarar syftet med enkäten, vilka som ligger bakom den och varför man valts ut som respondent vara fördelaktigt. Bryman (2011) och Ejvegård (2009) menar även att kortare enkäter visar ofta ett lägre bortfall än långa och omfattande. För att minska bortfallet så mycket som möjligt utformades en enkät med elva frågor som inte krävde några skriftliga svar. För att
minska bortfallet ytterligare inkluderades en introduktionstext till enkäten som klargjorde syftet och presenterade upphovspersonerna. Texten fastställde även att endast respondenter som någon gång bidragit till ett crowdfundingprojekt önskades svara.
Denscombe (2018) menar att en negativ aspekt med att göra enkäter är risken med låg svarsfrekvens. Om svarsfrekvensen är lägre än önskat kan detta bidra till att resultatet från enkäten blir vilseledande, eftersom svaren då utgörs av en liten del av gruppen som undersöks (Denscombe, 2018). Enligt Ekström och Larsson (2010) kan det vara svårt att veta hur många respondenter en enkätundersökning behöver. Forskaren måste göra ett urval av gruppen som ämnar kunna ge svar på frågeställningen (Ekström & Larsson, 2010). Om det inte finns möjlighet att undersöka alla man vill kunna uttala sig om gäller det att urvalet ändå är
representativt (Ekström & Larsson, 2010). Denscombe (2018) menar att svarsfrekvensen på en enkät kan sjunka ifall forskarna inte har personlig kontakt med de respondenter som önskas att delta i undersökningen, eftersom det är lättare att ignorera förfrågan. Denscombe (2018) menar även att en högre svarsfrekvens kan uppnås ifall forskarna lyckas identifiera specifika grupper av respondenter. Om detta inte kan uppnås menar Denscombe (2018) att forskarna tvingas hitta nya sätt att lokalisera respondenter, dessa kan vara tidskrävande.
Svaren från enkäten sammanställdes automatisk i Google Formulärs system, alltså krävdes ingen kategorisering av svaren, utan den kvantitativa datan kunde presenteras direkt i resultatet.
2.2 Urval
Oavsett storleken på en undersökning bör forskarna sträva efter att få en så stor representation som möjligt i sitt urval (Bell, 2006; Trost, 2005). Respondenterna ska skilja sig åt sinsemellan, inom ramarna för studien, en person inom urvalet av respondenter bör dock inte sticka ut för mycket från resten av gruppen (Trost, 2005). Ett strategiskt urval har gjorts för att få en spridning bland respondenterna i studiens intervjuer och enkät. Kreatörerna som intervjuades har olika kunskaper och erfarenheter inom ämnet och har crowdfundat olika stora projekt. För att göra ett strategiskt urval väljs ett par parametrar ut som alla respondenter ska ha gemensamt (Trost, 2005). I den här studien har det viktigaste kriteriet för intervjupersonerna varit att de någon gång har crowdfundat ett filmprojekt på plattformen Kickstarter. För att få ett så brett perspektiv som möjligt intervjuades kreatörer som skapat projekt med en större och dyrare produktion och kreatörer som skapat projekt med en mindre och billigare produktion. Både män och kvinnor har intervjuats för studien för ett bredare perspektiv. För enkäten krävdes det att respondenterna bidragit med finansiering till ett crowdfundingprojekt. Enkäten distribuerades i ett flertal Facebookgrupper med inriktning på crowdfunding, konst och film.
Enligt Ekström och Larsson (2010) tvingas praktiska aspekter tas hänsyn till när det gäller urval av respondenter. På grund av brist på tid och resurser kan det vara svårt att ta sig runt i landet för att intervjua människor med relevant information, och därför måste ibland respondenter väljas som befinner sig på rimliga avstånd, ett så kallat bekvämlighetsurval (Ekström & Larsson, 2010). För denna studie har det i största möjliga mån gjorts försök till att hitta intervjupersoner i Malmö med omnejd. I de fall där intervjupersonerna befunnit sig på andra ställen i Sverige eller inte haft tid att träffas i person har intervjuerna genomförts via mejl och telefon.
Förutom det strategiska urvalet har även snöbollseffekten använts för intervjuerna.
Snöbollseffekten utgörs av att en person med expertis inom området kontaktas och leder vidare till en annan tänkbar kandidat som leder vidare till nästa tills studien har tillräckligt många respondenter (Ekström & Larsson, 2010). Ekström och Larsson (2010) menar att kontakter och referenser ska utnyttjas vid lokalisering av respondenter. Därför kan det vara bra att ta kontakt med människor med stora kontaktnätverk, exempelvis de som undervisar eller är
arbetsverksamma inom forskningsområdet (Ekström & Larsson, 2010). För studien kontaktades först en lokal filmskapare samt en lärare som undervisar i rörlig bild. Båda dessa ledde vidare till kreatörer som inte själva hade haft någon erfarenhet av crowdfunding men som i sin tur gav exempel på andra i deras kontaktnät som hade erfarenhet. På så vis ledde det till att fler
respondenter lokaliserades. Även en av respondenterna som deltog i en intervju ledde vidare till en bekant som hade använt sig av crowdfunding som finansiering för sitt projekt. Den personen kontaktades och ställde upp på en intervju. Slutligen intervjuades fem respondenter för studien. Bortfallet för intervjuerna var två personer. Personerna kontaktades via Facebook och mejl och tackade initialt ja till en intervju. När datum och tid föreslogs från intervjuarnas sida slutade de tilltänkta respondenterna att svara och återkopplade inte heller när påminnelser skickades till dem.
2.3 Reliabilitet och validitet
Enligt Justesen och Mik-Meyer (2013) handlar reliabilitet om hur väl anpassade metoderna är för en undersökning och i vilken grad undersökningen hade kunnat upprepas av andra och fortfarande komma fram till samma resultat. Reliabilitet kan i korthet översättas till studiens tillförlitlighet. För att en studie ska uppnå hög reliabilitet ska exempelvis en intervjufråga ge samma svar, utan påverkan av tid och plats (Bell, 2009). Trost (2005) menar att för att reliabilitet ska uppnås bör studien vara oberoende av slump. Alla respondenter bör intervjuas under samma förutsättningar, för att undvika att en utomstående faktor påverkar respondentens
svar (Trost, 2005). Trost (2005) delar in begreppet reliabilitet i fyra komponenter: kongruens, precision, objektivitet och konstans.
Med kongruens menas likheten mellan frågor som syftar till att mäta samma sak. Enligt Trost och Hultåker (2016) är kongruens relevant vid just enkätundersökningar. Genom att ställa ett antal frågor om ungefär samma sak går det att undersöka hur pass konsekventa
respondenternas svar är och ifall de är tillförlitliga (Trost & Hultåker, 2016). I studiens enkät inkluderades en kontrollfråga för att uppnå komponenten kongruens. Kontrollfrågan löd “Vad var viktigast för dig när du donerade?” och användes för att kontrollera ifall respondenternas svar stämde överens med svaren på originalfrågan “Vilken var den främsta anledningen till att du donerade till projektet/projekten?”. Frågorna uteslöt varandra om svaren var skiftande. I de fall där svaren på kontrollfrågan inte stämde överens med originalfrågan, plockades dessa svar bort från studien. Av totalt 48 svar togs 16 bort, i studien presenteras 32 svar. Svaren plockades bort eftersom de inte kunde anses tillförlitliga och för att möjliggöra en ökning av reliabilitet inom studien.
Precision behandlar intervjuarens roll i intervjun och hur denne registrerar svaren som ges. För att kunna uppnå precision i studien spelades intervjuerna in för att säkerställa att inget material utelämnades. Materialet från intervjuerna transkriberades ord för ord för att inga egna värderingar skulle kunna inkluderas. Vid de tillfällen som oklarheter gällande svaren uppstod under tematiseringen av datan kontaktades respondenterna och ombads att utveckla.
Objektivitet handlar om olika intervjuares sätt att registrera de givna svaren. Om forskaren lägger några egna värderingar i respondentens svar eller lägger en tolkning i dem (Denscomebe, 2018). Om flera intervjuare registrerar svaren på samma sätt är objektiviteten hög. Objektivitet är svårt att uppnå inom kvalitativa studier, eftersom forskaren tillslut kommer att tolkar det resultat som har tillhandahållits från respondenterna (Denscombe, 2018).
Konstans förutsätter att det undersökta fenomenet inte ändras över tid. Konstans är en viktigare komponent vid kvantitativa studier kontra kvalitativa, eftersom det kan vara just förändring i attityd eller fenomen som är intressant vid en kvalitativ studie (Trost, 2005). Den här studien undersöker hur kreatörerna resonerade kring deras val gällande crowdfunding. Då respondenterna intervjuades angående sina upplevelser och känslor om crowdfunding går det inte att säkerställa att de hade svarat likadant på frågorna ifall intervjuerna hade genomförts igen om exempelvis en vecka eller ett år.
Traditionellt sett handlar validitet enligt Justesen och Mik-Meyer (2013) om huruvida en undersöknings resultat belyser forskningsfrågan, om det som mäts är det som avsetts att mätas. Enligt Miles och Huberman (1994) finns det inga konkreta sätt att fastställa validitet i en kvalitativ undersökning, och istället för konkreta åtgärder kan forskaren istället fokusera på
potentiella skevheter i datainsamlingen som kan göra resultaten ogiltiga, exempelvis
intervjueffekten. Även Justesen och Mik-Meyer (2013) menar att skevhet eller bias ska försöka undvikas. Det är väsentligt att undersökningen inte påverkas av forskarens egna åsikter och värderingar och att respondenterna påverkas så lite som möjligt (Justesen & Mik-Meyer, 2013). Författarna för studien har varit uppmärksamma på intervjueffekten och även försökt vara så neutrala och objektiva som möjligt till respondenterna och deras svar. Harboe (2013) menar att ett sätt att kringgå minskad validitet är att väl planera sin studie. På så vis studeras rätt sak och den data som samlas in kommer att vara användbar (Harboe, 2013). Ett exempel på förberedelse är att utforma en intervjuguide för studiens intervjuer. För studien utformades en intervjuguide som testades av utomstående. Även enkätfrågorna testades av en grupp utomstående innan den distribuerades. Ett annat sätt att öka validiteten i en studie är enligt Ekström och Larsson (2010) att använda sig av metodkombination, en så kallad triangulering. Eftersom studien använt sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för datainsamling har metodkombination tillämpats i syfte att öka validiteten.
2.4 Etik
Under genomföranden av datainsamling är den etiska aspekten viktig att ha i åtanke. Enligt Bryman (2011) finns det fyra grundläggande etiska frågor som rör de personer inblandade i forskningen: frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet. Principerna är att forskaren ska informera respondenten om undersökningens syfte och att deras deltagande är frivilligt, de har rätt att hoppa av undersökningen om de önskar (Bryman 2011; Trost 2005). En annan princip är samtyckeskravet som innebär att deltagarna själva har rätt att bestämma över sitt deltagande i studien (Bryman, 2011). Vid intervjuer måste det råda samtycke mellan intervjuaren och respondenten (Trost, 2005). Trost (2005) påpekar att när intervjun inleds hamnar respondenten i en situation där hen kan känna att det vore oartigt att avböja att svara på frågor, intervjuaren har därmed ett övertag i situationen. För att säkerställa att forskningen har utförts så etiskt som möjligt, informerades alla om att det de hade rätt avbryta studien eller att avböja att svara på frågor. Trost (2005) menar att vissa anser att informera respondenten om maktstrukturen kan vara en väg att gå för att lösa problemet. En annan potentiell lösning är att informera respondenten vad intervjun kommer att handla om, men inte till den grad att intervjuaren påverkar respondentens svar senare i intervjun (Trost, 2005). Som Trost (2005) föreslår gavs det även en kort introduktion till vad intervjun skulle komma att kretsa kring. Respondenterna blev informerade om studiens syfte och vilka teman som skulle tas upp. De
informerades även om att de inte var tvungna att svara på några frågor ifall det kändes obekvämt och att de hade rätt till att avbryta intervjun ifall de inte längre ville delta.
Två av de viktigaste komponenterna i etik inom datainsamling är tystnadsplikt och konfidentialitet (Kvale, 1997). Ingen i respondentens närhet ska kunna urskilja den enskilde respondenten i studien. Kvale (1997) förklarar konfidentialitet inom studier som privat data som identifierar undersökningspersonerna och bör därför inte redovisas. Av denna anledning har samtliga respondenter i studien som genomförts anonymiserats och refereras i texten till som Respondent 1, Respondent 2 och så vidare. Relevant information om respondenternas bakgrund och projekt har inkluderats, detta för att ge läsaren en bild av respondenterna och deras
erfarenhet. Enligt Bryman (2011) medför konfidentialitetsprincipen bland annat att alla
personuppgifter ska behandlas så att ingen obehörig kan ha tillgång till dem. Trost (2005) menar att det därför är klokt att undvika exempelvis direktcitat. Ekström och Larsson (2010) menar dock att respondenternas svar är den primära källan till information i en intervjustudie och att det därför kan finnas anledning till att redovisa direktcitat. Ekström och Larsson (2010) menar att anonymiteten bör tas till hänsyn, men ställas mot informationsvärdet. Citaten kan driva analysen framåt (Ekström & Larsson, 2010). Den sista principen enligt Bryman (2011) är att uppgifterna som samlats in under studiens gång endast får användas till forskningens ändamål. Samtliga intervjupersoner i studien har blivit informerade om vilka rättigheter de har, med utgångspunkt från Trost (2005), Kvale (1997) och Brymans (2011) rekommendationer.
2.5 Metoddiskussion
Nedan diskuteras för- och nackdelar med de metodval som har gjorts för studien. Valen jämförs med teorin för att få en bättre förståelse för varför studien är utformad på det sättet som den är, samt vad som skulle kunna gjorts annorlunda.
2.5.1 Kvalitativa metoder
Trots ansträngningar att försöka minimera konsekvenserna av intervjueffekten och att
respondenterna svarar på ett sätt som framställer dem i bättre dager, finns det alltid en risk för att forskarnas identitet påverkar respondenternas svar. Exempel på detta skulle kunna vara omedvetet kroppsspråk eller omedvetet tonläge.
Två av intervjuerna i studien har genomförts via telefon. Eftersom intervjuer via telefon möjliggör personlig kontakt mellan forskaren och respondenten (Harboe, 2013), ansågs detta alternativ bättre än en intervju via mejl. Det kan argumenteras för att de intervjuer som
genomfördes över telefon borde ha varit kortare än intervjuerna i person. Anledningen till att de pågick under 30 till 40 minuter var för att alla frågor skulle hinnas med att besvaras. Det gavs inga indikationer på att respondenterna blev störda av att intervjun pågick en längre tid, möjligen för att de innan intervjun påbörjades förbereddes på ungefär hur lång tid intervjun skulle ta. Å andra sidan menar Bryman (2011) att det viktiga med intervjuer, oavsett tillvägagångssätt eller längd, är att de tillhandahåller den informationen som krävs. Det kan alltså även argumenteras för att det inte spelade någon roll hur länge telefonintervjuerna varade, utan vad som sades i dem. De två intervjuer som hölls via telefon i april och början av maj, utfördes på detta sätt till stor del på grund av covid-19. Det kan visserligen inte konstateras, men utan världspandemin så utgås det från att dessa två intervjuer hade genomförts i person istället för över telefon.
I studien har en intervju genomförts via mejl. Det kan argumenteras för att svaren som tillhandahölls från mejlintervjun inte var lika utförliga som svaren från telefonintervjuerna och de fysiska intervjuerna. Som Denscombe (2018) menar kan mängden data som tillhandahålls bero hur respondenten är som person. Det går inte att veta om intervjun som genomfördes via mejl hade varit mer givande och gett mer utförliga svar endast på grund av att den hade hållits via telefon eller i person. Som Denscombe (2018) menar, kan detta vara högst personligt och bero på huruvida personen är mer bekväm i tal eller skrift. Harboe (2013) menar att
respondenter inte har samma möjlighet att fråga om otydligheter angående frågornas
formuleringar under en mejlintervju. Detta kan ha varit en bidragande faktor till att svaren från mejlintervjun inte var så utförliga, trots att mejlet uppmuntrade respondenten att återkomma om någon fråga var otydligt formulerad.
Det kan även argumenteras att det är svårare för forskaren att fastställa att respondenter från mejlintervjuer besitter den kunskap som krävs för att besvara frågorna, eftersom intervjuerna inte genomförs i person (Denscombe, 2018). Då frågorna i denna studie till stor del har kretsat kring känslor och upplevelser om crowdfunding, kan det argumenteras för att respondenterna är de som är mest kvalificerade att svara på frågor kring sina egna känslor och val, även om intervjun skedde via mejl.
Som Denscombe (2018) skriver riktas det ibland kritik mot kvalitativa studier, på grund av att det inte går att generalisera dess resultat. De slutsatser som dras i den här studien syftar inte till att generalisera vad som motiverar backare och kreatörer att delta på
crowdfundingplattformar, utan betraktas som en möjlighet att bredda kunskapen kring kreatörer och backares motivation att använda crowdfunding genom att svara på frågeställningarna.
2.5.2 Kvantitativa metoder
I studiens resultat presenteras sju av enkätens elva frågor. För att samtliga enkätfrågor och svar skulle kunna redovisas hade frågorna behövt syfta mer till att svara på studiens frågeställning angående vad som motiverar backare. Att enkätfrågorna inte gjorde detta var något som uppdagades senare under studiens gång vilket medförde att dessa frågor och svar inte räknades med i resultatet. Det hade varit fördelaktigt att genomföra pilotstudier på fler personer och större grupper. Detta hade kunnat leda till ytterligare utvecklingar av enkäten, vilket hade gjort den mer användbar för att besvara frågeställningen
Det ska i så stor utsträckning som möjligt undvikas inkludera att öppna svarsalternativ i en enkät (Trost & Hultåker, 2016). I studiens enkät inkluderades två öppna svarsalternativ i förhoppning om att få en djupare förståelse för backarnas motivation. De öppna
svarsalternativen tolkades olika av olika enkätrespondenter, vilket Trost och Hultåker (2016) menar är en risk med öppna svarsalternativ. På enkätfrågan "Upplever du en gemenskap på crowdfundingplattformen du donerade på?" fanns en följdfråga med öppet svarsalternativ som löd "Om ja, på vilket sätt?". En respondent som svarade att den inte upplevde gemenskap på plattformen den donerade på skrev sedan i det öppna svarsalternativet att hen kände sig blåst och aldrig fick något tillbaka. Respondenten använde således det öppna svarsalternativet för att utveckla sitt svar på den föregående frågan och inte för dess verkliga syfte. Detta skulle möjligen kunna undvikas ifall frågorna hade formulerats på ett sätt som kunnat utesluta de öppna svarsalternativen. Alternativt hade enkäten kunnat kompletteras med data från en efterföljande fokusgrupp med backare, i enlighet med Denscombe (2018) som menar att metodkombination bidrar till en större helhetsbild av ett fenomen. På så sätt hade mer djupgående frågor kunnat ställas och en diskussion kunnat föras kring ämnet.
Det kan även argumenteras för att svarsfrekvensen är i det lägre laget. Att en enkät inte når upp till den svarsfrekvens som önskas kan självfallet bero på olika parametrar. Dels att det inte finns en personlig koppling mellan respondent och forskaren (Denscombe, 2018). I denna studie så kan detta varit en faktor, men mer problematiskt var möjligen att gruppen av respondenter som besatt den kunskap som krävdes var svår att lokalisera. Denscombe (2018) menar att svarsfrekvensen kan öka om forskarna lyckas identifiera grupper som kan ta del av undersökningen. Det kan argumenteras för att detta var det större problemet gällande
svarsfrekvensen på enkäten. Å andra sidan är inte syftet med den här studien att generalisera vad som får backare att bidra till crowdfundingprojekt, utan att undersöka vad som motiverar dem.
2.5.3 Urval
För att lokalisera respondenter till studien användes snöbolls- och strategiskt urval. Den spridningen som önskades för studien uppnåddes till en viss del, då både kreatörer som varit involverade i större produktioner och kreatörer som har varit del av mindre produktioner intervjuades. En kritik som riktas mot snöbollsurval är att det inte går att generalisera resultatet utifrån datan som respondenterna tillhandahåller (Larsen, 2017). Detta beror på att det inte går att mäta om de som intervjuas är representativa, utan väljs ut för att en tidigare respondent känner till dem (Larsen, 2017). Det riskeras att respondenterna tillhör samma subgrupp inom den större gruppen. Dock kan det även vara effektivt att använda snöbollsurvalet eftersom forskaren kan använda sig av den föregående respondenten som en referens vid kontakt med en möjlig ny respondent (Denscombe, 2018). För denna studie var det dock inte lokalisering av respondenter som var problemet, utan bortfallet.
De två bortfallen gällande intervjuerna kan bero på flera anledningar. På grund av de rådande omständigheterna till följd av covid-19, kan de tilltänkta respondenternas tid och möjlighet att medverka i studien påverkats. Många arbetsplatser har fått genomgå förändringar och flera arbetsplatser har beordrat sina anställda att arbeta hemifrån (Folkhälsomyndigheten, 2020). Detta betyder att det har varit svårt att genomföra intervjuer i person. Eftersom det dagliga arbetet påverkats är det möjligt att respondenternas tid för att genomföra intervjuerna har behövt bortprioriteras.
Som tidigare nämnt kan det argumenteras för att svarsfrekvensen för enkäten är i det lägre laget. Kickstarter lanserades år 2009 i USA (Kickstarter, u.å.a) och 2014 i Sverige (Woods, 2014) och har idag runt 2 700 svenska projekt på sin hemsida (Kickstarter, u.å.b). Ett av dem är projektet Tales From the Loop – The Board Game, ett brädspel som samlat in 2 278 135 kronor (Kickstarter, 2020b). Projektet har haft 2 684 backare vilket betyder att snittet för vad varje backare har bidragit med är 849 kronor. Detta indikerar att även om ett projekt samlat in en stor summa pengar från Kickstarter är det inte alltid att projektet har en stor mängd backare, utan snarare en mindre skara som istället ger mer pengar. Svaren från studiens enkät ses möjligen inte som representativa för backare i Sverige eftersom svarsfrekvensen är låg, dock kan det argumenteras för att enkätsvaren ändå är relevanta för studien då antalet backare i Sverige är lägre än i exempelvis USA.
2.5.4 Reliabilitet och validitet
Det kan argumenteras för att komponenten konstans inte uppnåtts i studien då det inte går att säkerställa att respondenternas uppfattning och synpunkter kring crowdfunding inte kan komma att förändras över tid. På så sätt är även reliabiliteten för studien låg. Den här studien undersöker dock vad som motiverar folk att använda crowdfunding i nuläget och inte i framtiden. Enligt Trost (2005) är det viktigare att uppnå konstans vid kvantitativa studier, eftersom det kan vara just förändring i attityd eller fenomen som är intressant vid en kvalitativ studie. Det kan därför argumenteras för att konstans inte är lika viktig för den här studien och inte påverkar
reliabiliteten på samma sätt som om studien skulle bygga enbart på kvantitativ data. Även om studiens reliabilitet är låg på så sätt att den med svårighet kan upprepas, har vissa andra åtgärder tagits för att uppnå en viss nivå av reliabilitet.
Inkluderandet av kontrollfrågan gjordes i syfte att öka reliabiliteten på studien. Enligt Trost (2005) kan reliabilitet uppnås genom att ställa liknande frågor som syftar till samma sak. Detta för att kunna kontrollera ifall respondenterna svarat konsekvent eller inte. Studiens kontrollfråga genererade att 16 svar togs bort vilket kan anses vara problematiskt för mängden data i studien, dock kan det argumenteras för att studiens reliabilitet ökat på grund av att kongruens har nyttjats. Beslutet togs för denna studie att ökad reliabilitet var viktigare än möjligheten att generalisera.
Det kan även argumenteras för en ökad precision i studien på grund av att intervjuerna spelades in och att stor vikt lades vid att transkribera och analysera materialet för att inte kunna misstolka någon av respondenternas svar.
Svaren från den här studien har tolkats och registrerats på liknande sätt av två personer, det kan därför argumenteras för en ökad objektivitet i jämförelse med om en person gått igenom svaren. Ingen forskning är fri från inverkan av forskarna. Denscombe (2018) menar att all kvalitativ data till en viss del är en produkt av forskarnas tolkning.
Detta påverkar såklart objektiviteten i en studie. Men under processens gång har en medvetenhet kring detta funnits och därför så har studien försökt hålla sig så neutral som möjligt gentemot respondenterna. Dock är det svårt att uppnå full objektivitet, speciellt inom kvalitativa studier (Denscombe, 2018).
Enligt Trost (2005) bör alla respondenter intervjuas under samma förutsättningar för att undvika att utomstående faktorer påverkar respondenternas svar. Eftersom intervjuerna hölls på olika platser i Malmö, samt via mejl och telefon, uppfylldes inte samma förutsättningar gällande plats för alla respondenter. Detta kan på så sätt påverka studiens reliabilitet, eftersom
Som Miles och Huberman (1994) menar är det svårt att fastställa validitet i kvalitativa studier. Det finns dock en del tekniker att använda för att öka validitet. Studien har använt sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för datainsamling. Enligt Ekström och Larsson (2010) bidrar detta till ökad validitet genom att stärka resultaten från en datainsamling genom en annan. Enligt Justesen och Mik-Meyer (2013) handlar validitet om huruvida studien mäter det som avses mätas. I den här studien har pilottester av de två olika datainsamlingsmetoderna
genomförts. Även Harboes (2013) råd att skapa en väl genomtänkt intervjuguide har följts. Det kan därför argumenteras för att det som avsetts undersökas verkligen har undersökts, och en högre validitet uppnåtts. Som Justesen och Mik-Meyer (2013) och Miles och Huberman (1994) förklarar bör studien i största möjliga mån undvika skevhet och bias för att uppnå validitet. Skevhet och bias har försökt undvikas i studien genom en ständig uppmärksamhet på den så kallade intervjueffekten. Författarna har således varit så neutrala och objektiva som möjligt mot respondenterna och deras svar.
2.5.5 Etik
Eftersom respondenterna blev lovade vid intervjutillfället att deras namn inte skulle skrivas ut i studien så refereras alla respondenter till som Respondent 1, 2 och så vidare. Det har setts till att informationen som beskriver respondenternas tidigare arbete i resultatkapitlet inte är så pass utlämnande att det går att söka sig fram till vilka projekt det handlar om eller vem kreatören är. I frågan om att ta upp direktcitat eller ej, i respekt för respondenternas anonymitet, resoneras det olika bland forskare. Trost (2005) menar att direktcitat inte bör tas upp, eftersom det finns risk för att det kan urskiljas vilka respondenterna är. Ekström och Larsson (2010) menar att det kan vara i studiens intresse att presentera direktcitat eftersom det kan föra analysen framåt. För den här studien har det valts att presentera direktcitat. Eftersom studien främst är kvalitativ är det den insamlade datan från respondenterna som till stor del driver en slutsats. Därför har valet att inkludera direktcitat i studien tagits, men återigen så har det varit viktigt att det inte ska gå att urskilja vem respondenten är genom citaten.
2.5.6 Källkritik
De teoretiska källorna som använts i studien är insamlade från Google Scholar och Libsearch. I dessa databaser är materialet peer reviewed, vilken betyder att de är vetenskapligt granskade. Alla källor som refereras till i teorikapitlet, med undantag för kapitlet om institutionerna, är vetenskapliga artiklar grundade i forskning. I kapitlet om institutionerna så har institutionernas
egna beskrivningar använts. Detta för att det som har varit intressant till stor del utgörs av vilka krav och riktlinjer de har. För att undvika andrahandskällor har institutionernas egna
beskrivningar om deras arbete använts.
Flera av författarna bakom artiklarna som används i den här studien refereras ofta till av andra forskare inom ämnet. Exempelvis refereras Ethan Mollicks definition av crowdfunding ofta, samt Belleflamme, Schwienbacher och Lamberts teorier om vad som driver kreatörer till att crowdfunda. För att studien ska förhålla sig källkritiskt har Thuréns (2019) fyra kriterier tagits hänsyn till. Kriterierna utgörs av äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Thurén (2019) menar att källan inte får vara förfalskad och att det inte får ha gått för lång tid mellan en händelse och en källas beskrivning av den. Sekundärkällor ska inte användas för studiens teori och misstankar om att författaren har en gömd agenda med källan ska tas i beaktning (Thurén, 2019). För att hålla studien relevant är majoriteten av de teorier som används från 2013 och framåt. Ett undantag är Andreoni (1990). Andreoni har under de senaste 30 åren forskat om prosociala beteenden (Muños-Herrera & Nikiforakis, 2018) och anses därför vara en tillförlitlig källa. För studien har endast primärkällor använts, detta för att undvika att källan är beroende av en annan. I de fallen som det har stötts på en ny källa som verkar relevant i en artikel som har använts för studien, har den nya källan letats upp och undersökts gällande i vilket sammanhang det är skrivet, av vilka samt om det är en källa som är utgiven inom en akademisk tidskrift.
3 Teori
I kapitlet nedan presenteras teorier som är sammanknutna till crowdfunding och engagemang. Dessa kommer senare i studien placeras sida vid sida med resultatet för att kunna svara på studiens frågeställningar. Avsnitten om crowdfunding och belöningsbaserad crowdfunding inkluderas i teorin för att förklara fenomenet mer ingående och skapa större förståelse för ämnet hos läsaren.
3.1 Crowdfunding
Mollick (2014) definierar crowdfunding som en modell där kreatörer finansierar sina projekt med hjälp av relativt små bidrag från en relativt stor grupp, ofta via internet. Detta till skillnad från den traditionella modellen vid finansiering av projekt, där relativt få investerare förväntas investera stora summor pengar (UK Crowdfunding Association, 2017). Crowdfunding som koncept kommer från det bredare konceptet crowdsourcing som menas med att publiken används för att få idéer, konstruktiv kritik och möjliga lösningar för att utveckla verksamheter (Howe, 2006; Belleflamme, Lambert & Schwienbacher, 2014). Genom crowdfunding
finansierar istället kreatörer projekt med hjälp av publiken där varje individ tillhandahåller en liten summa pengar (Belleflamme et al., 2014). För att crowdfunding ska fungerar krävs det engagemang hos både kreatörer och backare, det är därför viktigt att förstå båda sidor och vad som driver samt avskräcker dem (Gerber & Hui, 2013). Enligt Mollick och Kuppuswamy (2014) finns det fyra huvudmodeller för crowdfunding. Dessa är donations-, lån-, kapital- och belöningsbaserad crowdfunding (Mollick & Kuppuswamy, 2014).
Vissa projekt, likt konst- eller humanitära projekt, placerar backarna i en filantropisk position där de inte förväntar sig någonting i utbyte för sin donation, kallad donationsbaserad crowdfunding (Mollick & Kuppuswamy, 2014). Ett exempel på en plattform som använder sig av donationsbaserad crowdfunding är GoFundMe, där enskilda personer eller organisationer kan söka donationer för personliga, företags- eller välgörenhetsskäl (GoFundMe, u.å.).
Lånebaserad crowdfunding kännetecknas av finansiering som erbjuds som lån, med förväntan att backaren får ränta på finansieringen (Mollick & Kuppuswamy, 2014). Kameo är en plattform som använder sig av sådan typ av crowdfunding. På Kameo kan enskilda personer och institutioner investera i företagslån till entreprenörer (Kameo, u.å.).
Den tredje typen behandlar backare som investerare och ger dem en andel eget kapital för sin finansiering, kallad kapitalbaserad crowdfunding (Mollick & Kuppuswamy, 2014). Fundable är ett exempel på en plattform som använder sig av kapitalbaserad crowdfunding. Plattformen gör
