NV-04284-20 Utbildningsdepartementet

Cecilia Gunnarsson, Docent, Överläkare, tf Verksamhetschef Klinisk Genetik, Linköpings Universitetssjukhus. 10.00

Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs stad Göteborgs universitet Huddinge kommun Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan

Chalmers ser remissens förslag som ett viktigt steg i rätt riktning och ser gärna att utbildningens frihet förtydligas ytterligare med en explicit skrivelse på samma sätt

Några väsentliga åtgärder för att öka skyddet av den akademiska friheten i Sverige skulle vara att återreglera högskoleförordningen till förmån för kollegial och

Försvarshögskolan skulle alltså gärna se en omformulering som också omfattar detta bredare statliga ansvar.. Ett sätt att ta ett steg i denna riktning vore en omformulering

Högskolan i Gävle har tagit del av remissen Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet och

Det är därför viktigt att som det står i utredningen att det är ett gemensamt ansvar för lärosäten och staten som huvudman att ”främja och värna akademisk frihet, som

- ”I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det om givande samhället och informera om sin verksamhet samt att verka för att forskningsresultat tillkomna vid

Martin Hellström Rektor.

Det andra skälet är principiellt: regeringen säger sig (i departementets förslag) – genom ändring i högskolelagen – vilja stärka, värna och vidta förebyggande åtgärder

I remissvaret på STRUT-utredningen påtalade KTH att en förutsättning för att kunna erbjuda ytterligare fort- och vidareutbildning där uppdragsutbildning inte är en möjlighet

En viktig förutsättning för deras frihet ligger dock även i lärosätenas institutionella frihet och autonomi gentemot staten i övrigt, såtillvida att det är denna autonomi

Promemorian Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet (U2020/03053/UH). Myndigheten har

Lärosätena har redan idag ett ansvar för att främja livslångt lärande, exempelvis inom ramen för dimensioneringen av utbildningsutbudet och inom samverkansuppdraget. Vid MDH

Lärosätena spelar här en viktig roll, men för att på allvar främja livslångt lärande och ta helhetsgrepp i frågan krävs en övergripande nationell strategi

Sophiahemmet Högskola bifaller de förslag på ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet

Det står i promemorian att det bara ska vara ett förtydligande och inte en ändring av lärosätenas nuvarande uppgifter eftersom de har haft detta uppdrag även tidigare, men då

registrator@statskontoret.se www.statskontoret.se DATUM 2020-05-29 ERT DATUM 2020-05-06 DIARIENR 2020/99-4 ER BETECKNING U2020/03053/UH Regeringskansliet

KK-stiftelsen har under 2019 tagit upp synpunkter avseende det livslånga lärandet i sitt svar till Inbjudan för synpunkter på regeringens forskningspolitik 1 och i sitt remissvar

En framtida regering skulle om högskolelagen ändras enligt föreslaget kunna driva politik för att dels ändra värdegrunden för högskolans arbete och samtidigt ändra i

SFS tolkar förslaget som att det fortfarande kommer att finnas utrymme för profilering, där vissa lärosäten kan ta ett större ansvar för kurser riktade mot yrkesverksamma, men

Högskolans utbildningsutbud innehåller sedan länge fort- och vidareutbildning i olika former: kurser för nyfikenhetsbaserad personlig utveckling, kompetensutveckling

Remissvar angående promemoria Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet (dnr.

Utbildningsdepartementets promemoria föreslår ändringar i Högskolelagen (1992:1434) i syfte att dels främja och värna den akademiska friheten som förutsättning för forskning