• No results found

SOU 2019:65 - Långtidsutredningen 2019, Huvudbetänkande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "SOU 2019:65 - Långtidsutredningen 2019, Huvudbetänkande"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

REMISSYTTRANDE 1 (2) Datum Dnr 2020-05-13 0463/20

Myndigheten för ungdoms- och c ivilsamhällesfr ågor

Liedbergsgatan 4, Box 206, 351 05 Växjö • tfn 08-566 219 00 • info@mucf.se • www.mucf.se

SOU 2019:65 - Långtidsutredningen 2019,

Huvudbetänkande

(Dnr Fi2020/00727/E4)

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors yttrande utgår från

regeringens mål att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen samt från regeringens mål att

förbättra villkoren för det civila samhället.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har inga synpunkter på utredningens slutsatser, men vill ändå poängtera vikten av att lyfta in ett övergripande ungdoms- och civilsamhällesperspektiv i de analyser som görs. MUCF vill peka på utredningens slutsatser om exempelvis ökade

inkomstskillnader i samhället, familjebakgrundens ökade betydelse för ungas skolresultat och stor risk för att arbetstillfällen försvinner på landsbygden. Sammantaget riskerar detta att ge negativa effekter för möjligheten att uppnå det ungdomspolitiska målet. MUCF saknar en genomgripande analys av utredningens slutsatser i relation till detta mål.

MUCF saknar också ett resonemang om civilsamhällets roll för att hjälpa människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. MUCF har i exempelvis rapporten Fokus 17 – Ungas etablering i samhällslivet, visat hur gemensamma projekt mellan offentliga aktörer och civilsamhällesorganisationer hjälper unga som står långt ifrån arbetsmarknaden, att etablera sig i samhälls- och arbetslivet. Utredningen konstaterar vidare att inkomstskillnaderna i Sverige ökar. Slutsatser i utredningen gör gällande att andelen personer med låg relativ ekonomisk standard har ökat över tid. Unga i åldern 20–25 år pekas ut som en särskild grupp i

samhället där andelen med låg ekonomisk standard är hög, något som kopplas samman med ungas svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Detta gäller framförallt för de unga som inte har någon gymnasieutbildning. Utredningen lyfter antagandet om att lägre lägstalöner kan bidra till att öka sysselsättningen för unga med svaga studieresultat. Myndigheten för ungdoms- och

(2)

MYNDIGHETEN FÖR UNGDOMS- OCH CIVILSAMHÄLLESFRÅGOR

Datum Dnr

2020-05-13 0463/20 2 (2)

det är okej att de får lägre lön även om det leder till fler jobb (MUCFs Attityd- och värderingsstudie 2019), och att det är viktigt att beakta ungas egna röster i den här frågan som i hög grad berör just dem.

I övrigt har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor inga synpunkter. I detta ärende har generaldirektör Lena Nyberg beslutat. Utredare Sara Fransson har varit föredragande. Senioranalytiker Tiina Ekman har deltagit i den slutliga beredningen av ärendet.

Lena Nyberg Sara Fransson

References

Related documents

För Lärarförbundet är det två frågor som är av särskild vikt: Å ena sidan vad den ökade ojämlikheten gör för skolans uppdrag och å andra sidan möjligheten att långsiktigt

Inte minst i det rådande ekonomiska läget finns det enligt MFD starka samhällsekonomiska och hållbarhetsmässiga skäl som talar för att lyfta fram funktionsnedsättning som

På sidan 111 hänvisas till två studier som SCB har tagit fram: Lärare utanför yrket och Sjuksköterskor utanför yrket. Avseende studien om lärare utanför yrket: Meningen ”Över

Det gäller sambanden mellan inkomstskillnader och tillväxt, bostadsmarknadens betydelse för skillnaden i utveckling mellan olika regioner samt den långsiktiga kopplingen

Inte minst hade det varit angeläget att fler för- slag på åtgärder för att möta arbetslösheten – den viktigaste orsaken till ojämlikheten i samhället – hade lyfts fram..

Välfärdstjänsterna står för 20 procent av BNP och ger ett betydande bidrag till omfördelningen av resurser mellan olika grupper i samhället vilket inte fångas av

utbildning ska ge för avkastning och information, tycks spela en betydande roll för  huruvida personer från studieovana hem väljer att påbörja högre studier eller inte. 

En utveckling mot att skillnaderna blir allt större mellan olika inkomstgrupper i landet innebär att uppdraget för välfärdstjänsterna blir allt viktigare för att individerna ska