• No results found

Svar på remiss - Agenda 2030-delegationens betänkande SOU 2019:13

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Svar på remiss - Agenda 2030-delegationens betänkande SOU 2019:13"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

DCE 2019-1:02

1(2)

Svar på remiss - Agenda 2030-delegationens

betänkande SOU 2019:13

Delegationen fo r cirkula r ekonomi (Delegationen) tackar fo r erbjudandet att la mna synpunkter pa beta nkandet.

Delegationen sto djer den generella ansatsen att fo rutsa ttningarna fo r genomfo randet av Agenda 2030 beho ver sta rkas, liksom att arbetet med ha llbar utveckling – miljo ma ssig, ekonomisk och social – blir huvudfokus fram till och a ven efter a r 2030. Detta beho ver tas i beaktande na r det ga ller det politiska budskapet och i utformningen av insatserna fo r att sto dja och stimulera Sveriges genomfo rande av Agenda 2030.

Sedan beslutet om Agenda 2030 fattades a r 2015 har insikten om att det beho vs en global omsta llning fra n en linja r till en cirkula r ekonomi o kat och regeringen har inra ttat en Delegation fo r cirkula r ekonomi. Ha llbar konsumtion och produktion (ma l 12) utgo r ett av de 17 ha llbarhetsma len och dess betydelse kan inte o verskattas.

Delegationen vill komplettera med ett perspektiv pa ha llbar konsumtion och produktion som utvecklats ytterligare sedan befintliga texter skrevs. Det handlar om att redan i utformningen av nya produkter, produktionssystem och affa rsmodeller se till att resurseffektivitet och det cirkula ra perspektivet kan tillgodoses. Det handlar ocksa om ma ngden produkter som sa tts pa marknaden. Fokus pa insamling, sortering och a tervinning a r oerho rt viktigt, men i a tervinnings- och avfallsledet a r det fo r sent att anla gga ett cirkula rt perspektiv. I dessa led handlar det om effektiv hantering snarare a n att bygga in cirkularitet fra n start (dvs. design fo r cirkularitet). Att ga fra n en linja r till en cirkula r ekonomi a r ett fundament fo r att skapa ha llbar utveckling med ha llbar konsumtion och produktion som en betydande drivkraft.

Delegationen anser att flera av fo rslagen i beta nkandet a r tilla mpbara pa den omsta llning fra n en linja r till en cirkula r ekonomi som Sverige har pa bo rjat och vill sa rskilt lyfta mo jligheterna att styra genom fo rordningsa ndring, utveckling av den offentliga upphandlingen samt utveckling av forskning och utbildning pa universitet och ho gskolor.

1. Förordningsändring

Delegationen sto djer fo reslagen lydelse fo r a ndring i Myndighetsfo rordningen men anser att betydelsen av en omsta llning fra n en linja r till en cirkula r ekonomi beho ver fo rtydligas. Delegationen fo resla r da rfo r fo ljande lydelse:

Myndigheten ska verka för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling som integrerar Sveriges omställning från en linjär till en cirkulär ekonomi.

(2)

2(2)

2. Hållbar upphandling

I beta nkandet fo resla s att en utredning tillsa tts inom Regeringskansliet fo r att ta fram en sa rskild fo rordning om ha llbarhetskrav vid statliga myndigheters offentliga upphandling. Delegationen anser att dessa ha llbarhetskrav ma ste inneha lla ansvar fo r att upphandlingen fo ljer principer fo r omsta llningen fra n en linja r till en cirkula r ekonomi.

3. Kapitel 8 Behovet av kunskap, forskning och innovation

Delegationen sto djer de fo rslag som la ggs fram i kapitel 8 men anser att de beho ver kompletteras sa att a ven omsta llningen fra n en linja r till en cirkula r ekonomi inga r i medelsutlysningar, bland annat fra n statliga finansia rer som verkar via utlysningar. Det a r no dva ndigt att skapa lokala och nationella testba ddar fo r att att testa och demonstrera ny teknik, nya arbetssa tt och affa rsmodeller som steg mot uppskalning av design fo r cirkularitet. Delegationen vill ocksa se en fo ra ndring av ho gskolelagens krav att fra mja ha llbar utveckling i undervisningen sa att a ven cirkula r ekonomi inkluderas. Sammantaget anser Delegationen fo r cirkula r ekonomi att genomfo randet av Agenda 2030 och Sveriges omsta llning fra n en linja r till en cirkula r ekonomi a r o msesidigt fo rsta rkande och beroende av att alla samha llsakto rer och intressenter samverkar. Delegationen fo r cirkula r ekonomi

A sa Domeij Caroline Ankarcrona Catrin Gustavsson Klas Gustafsson Lina Bergstro m Monica Bellgran Weine Wiqvist Jonas Carlehed

Fo r Delegationen fo r cirkula r ekonomi A sa Domeij, Ordfo rande

References

Related documents

CONCORD Sverige föreslårföljande ändring: Regeringen bör föraen fortsatt dialog med samhällets aktörer kring hållbarhetsrapportering och säkerställa att lärdomar från

3 Forum Syd föreslår därför följande tillägg till bedömningen: Sverige bör vara ledande internationellt för att åtagandet i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför ska

Konstnärsnämnden och andra myndigheter med ett mer specialiserat uppdrag är flera mål inte relevanta.. Kanske kan

MUFC håller med om att det måste finnas kunskap om barns och ungas levnadsvillkor hos de som arbetar med genomförandet av agendan, och vill nämna att myndigheten

Ur den aspekten är DIGG generellt positiv till delegationens förslag och vill specifikt poängtera vikten av att nyttja den digitala dimensionen i genomförandet av

Transportstyrelsen ser hellre att regeringen ger myndigheterna ansvar att verka för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling i re- spektive myndighets

--- Beslut om detta yttrande har fattats av chefsrådmannen Peter Ardö efter före- dragning av rådmannen Anna Karlsson och tekniska rådet Viktor Forsell vidare har deltagit

Utredarna beskriver i förslaget att skattelättnaden för arbetsresor bör fokusera på dem som har längre avstånd mellan bostad och arbetsplats och därmed typiskt sett större