Pojkar fäktas och flickor leker?
En jämförelse av gymnastikundervisningen på Karlstads högre allmänna
läroverk och Karlstads högre elementära läroverk för flickor. 1925–1930
Boys fence and girls play?
A comparison of the physical education between Karlstad’s upper secondary
school and Karlstad’s upper secondary school for girls. 1925-1930
Rasmus Åberg Tärnklev
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Historia/HIGL13
15 Hp
Handledare: Hanna Enefalk Examinator: Mikael Svanberg 2020-11-17
Abstract
Key words: Gender, Physical education, Gymnastic, Ling gymnastics
This study compares the physical education between two Swedish schools from 1925-1930. One school is all female while the other is all male up until the school reform of 1927 when girls got access to higher education in Sweden. The study aims to:
• Study how the two different schools educated their pupils in gymnastic and sports • Compare how the all-female school differs from the boys’ school in terms of physical education.
• Analyze how the school system contributed to reinforcing social gender stereotypes in Swedish society.
Physical education as a subject has been a part of the Swedish educational system since the end of the 19th century. Since its introduction, the subject has seen several changes in both name and content. But for a long time, it has always contained some form of ling gymnastics. Ling gymnastics is a type of gymnastic which is known for discipline, military exercises, and controlled movements with the help of commands from a teacher. I have analyzed the annual reports of the two schools in this subject to study the differences in the two school’s
application of ling gymnastics, through a theoretical framework based on gender theory. The results of the study show that there was a significant difference between the education of boys and girls. The boys’ education aimed more at making them strong and competitive while including military exercises which the girls did not. The girls’ education was more aimed at flexibility, grace, and simpler sports. This shows that the physical education system in Sweden did segregate the genders and enforced the social-gender stereotypes.
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 1
1.3 Bakgrund ... 2 1.4 Forskningsläge ... 4 1.5 Teoretisk utgångspunkt ... 11 1.6 Metod ... 13 1.7 Material ... 14 1.8 Avgränsningar ... 16 2. Undersökning ... 17 2.1 Läsåret 1925–26 ... 17
2.1.1 Karlstads högre allmänna läroverk ... 17
2.1.2 Karlstads högre elementarläroverk för flickor ... 20
2.2 Läsåret 1926–27 ... 22
2.2.1 Karlstads högre allmänna läroverk ... 22
2.2.2 Karlstads högre elementarläroverk för flickor ... 24
2.3 Läsåret 1927–28 ... 25
2.3.1 Karlstads högre allmänna läroverk ... 26
2.3.2 Karlstads högre elementarläroverk för flickor ... 29
2.4 Läsåret 1928–29 ... 31
2.4.1 Karlstads högre allmänna läroverk ... 31
2.4.2 Karlstads högre elementarläroverk för flickor ... 34
2.5.1 Karlstads högre allmänna läroverk ... 36 2.5.2 Karlstads högre elementarläroverk för flickor ... 38
3. Sammanfattande diskussion ... 40 3.1 Hur ser gymnastikundervisningen ut på Karlstads högre allmänna läroverk under perioden 1925–1930? ... 40
3.2 Hur ser gymnastikundervisningen ut på Karlstads högre elementära läroverk för flickor mellan 1925–1930? ... 43
3.3 Vilka likheter och skillnader finns i undervisningen mellan de olika skolorna och könen? Hur kan dessa likheter eller skillnader förklaras? ... 45
1
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Yvonne Hirdman är genforskare och menar att föreställningen om vad som är en man och en kvinna är så pass inpräntad i oss och är den djupaste samt ursprungligaste livsvärldskapelsen.1 Men vad är det då som skapar dessa sociala-kön och hur bidrar samhället till skapandet? För att skapa en liten bild i hur vi som samhälle skapar dessa konstruktioner. Får vi vända oss till regeringen och dess beslut. Men att undersöka regeringen och dess beslut rörande genus blir allt för mäktigt och måste avsmalnas. Valet faller då på institutionen som faktiskt fostrar landets medborgare in i normer, värderingar och förhållningsätt, nämligen skolan. Ett ämne som länge har debatterats, undervisats i och även forskats inom är gymnastiken. Att
undervisningen ska vara samma för alla oavsett kön kanske idag ses som en självklar sak, men så har det inte alltid varit. Länge hade man föreställningen i Sverige att kvinnor kunde ta skada av för mycket utbildning och kanske framförallt fysisk ansträngning. Deras kroppar ansågs svaga och sköra, medan männens var till för arbete, utmaningar och att mäta sig med. Under 1900-talet händer det dock mycket i Sverige när det kommer till kvinnliga rättigheter och Sverige tar ett kliv framåt inom jämställdhet. Vi får kvinnlig rösträtt 1919, kvinnor får samma rättigheter till statliga jobb 1925 och sex år senare införs även föräldraledighet.2 Men bilden av en kvinna förändras inte över en natt. Det är alltså detta jag vill fokusera min forskning på. Trotts ett samhälle som är på väg framåt inom jämställdhet mellan könen under 1900-talet ser vi ett icke-jämställt idag 100-år senare. Därför vill jag titta på hur utbildningen och fostran den innebär har påverkat konstruktionen av sociala-kön och segregeringen mellan dem.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnastikundervisningen såg ut på Karlstads högre allmänna läroverk samt på Karlstads högre elementära läroverk för flickor under perioden 1925–1930. För att sedan jämföra deras undervisning emot varandra med stöd i tidigare forskning samt uppsatsen teoretiska utgångpunkt. Detta emot bakgrunden att i Flickskolan
1 Hirdman, Yvonne, Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning, Kvinnovetenskaplig
tidskrift., 1988:3 s. 49–63, 1988 Sid. 52
2Carli, Barbro, The making and breaking of a female culture: the history of Swedish physical education 'in a
2 undervisades det enbart flickor och inom Karlstads högre allmänna läroverk endast pojkar innan 1927. Detta kommer göras utifrån tre frågeställningar:
• Hur ser gymnastikundervisningen ut på Karlstads högre allmänna läroverk under perioden 1925–1930?
• Hur ser gymnastikundervisningen ut på Karlstads högre elementära läroverk för flickor mellan 1925–1930?
• Vilka likheter och skillnader finns i undervisningen mellan de olika skolorna och könen? Hur kan dessa likheter eller skillnader förklaras?
De två första frågorna jag valt att ställa är ett måste mot mitt material. Anledningen till det är för att ta reda på vad det sammanställa materialet säger, samt kunna tolka materialet utifrån tidigare forskning och den teoretiska utgångpunkten. Den tredje frågan kan ses som uppsatsen mest centrala och bygger på att de två första blir besvarade. För att kunna göra en jämförelse måste en analys av de olika skolorna göras och diskuteras separat, för att sedan ställas mot varandra i en jämförelse ur ett genusperspektiv.
1.3 Bakgrund
Idrottshistorikern och filosofidoktor i historia Björn Sandahl författar kapitlet idrottsämnet i
Utbildningshistoria.3 Ett kärt barn har många namn och när det kommer till idrotten inom
skolan finner man säg lätt att använda detta gamla talesätt. Under perioden då det etablerades i skolorna under 1800-talets första hälft, till och med idag, har ämnet bland annat haft namn som gymnastik, gymnastik med lek och idrott, idrott och sedan 1944 idrott och hälsa.4 Fokuset har skiftat med åren på vad man vill med ämnet och vad som gynnar eleverna bäst. Men det är som sagt under 1800-talets första hälft som ämnet inom skolan börjar ta fart. Det finns dock omnämningar av bollekar och lekar i 1649 års skolordning. Dessa omnämningar är få och de flesta forskare är överens om att det vi kallar idrott och hälsa idag tar sin början i 1800-talets Sverige. En tid som är präglad av nationalism och kanske framförallt göticism5, vilket Sandahl menar ligger bakom ett införande av ämnet i skolan.6 Ur denna passion för
3 Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.), Utbildningshistoria: en introduktion, 2. uppl., Björn Sandahl, Idrottsämnet, [319-332], Studentlitteratur, Lund, 2015.
4 Sandahl, 2015, Sid. 319.
5 Kulturell rörelse som glorifierade svenskheten och vikingatiden.
Nationalencyklopedin, göticism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/göticism (hämtad
2020-12-18).
3 gamla tider och det starka och mäktiga Sverige, föddes en tanke om att stärka männen i landet och detta skulle göras främst via skolan. Göticismens betydelse av införandet av gymnastik i skolorna har sin grund i Per Henrik Ling, som även kallas för den svenske gymnastikens fader.7
Ling studerade under början av 1800-talet i Danmark, som också är ett land influerat av göticismen under denna period. Han återvände efter sina studier med en stark tro på de danska kroppsövningarna, vilka han ville ta med sig hem. Ling jobbade efter sina studier som
fäktmästare vid Karlbergs slott och grundade sedan Gymnastiska Centralinstitutet eller GCI som blev Sveriges dominerande säte för lärarkårens utbildning inom gymnastik. Ling har gett upphov till linggymnastiken och byggde sitt system på fyra olika typer av gymnastik, vilka är följande:8
Pedagogisk gymnastik: här avsågs det som i dagligt tal betraktas som gymnastik – systematiskt
valda och kombinerande kroppsövningar med avsikt att stärka människan fysiskt och psykiskt.
Militärgymnastik: här avsågs kroppsövningar med vapen. I praktiken huvudsakligen fäktning. Medikalgymnastik: kroppsövningar med syfte att lindra eller övervinna fysiska åkommor. I
dagligt tal sjukgymnastik.
Estetisk gymnastik: kroppsövningar fokuserade på att gestalta tankar och känslor, främst dans
och balett.9
I början låg intresset för skolgymnastik mest hos läroverken. Det är i dessa läroverk som intresset för en lärarkår utbildad på GCI tar sin form. Samhället håller under 1800-talet på att urbaniseras och flytta från ett agrar- till ett industrisamhälle, vilket gör att läroverken i urbaniserade städer ville att barnen skulle röra på sig. Intresset var dock lågt på landsbygden och folkskolorna, vilket gör att 1800-talets första hälft blir en inledningsfas utav den
gymnastik som komma skall.10
Under 1800-talets andra hälft fick nationalismen ett strakare fäste. I och med den, samt i kombination med dansk-tyska kriget 1864, blev gymnastiken allt mer stridsförberedande.
7 Sandahl, 2015, Sid. 320. 8 Sandahl, 2015, Sid. 319–321. 9 Sandahl, 2015, Sid. 321. 10 Sandahl, 2015, Sid. 321.
4 Gymnastiken hade från början en tydligare medikalgymnastisk prägel men fick under denna period en tydligare militärgymnastisk inriktning.11
Det är alltså såhär gymnastiken växer fram i Sverige. Det som också är viktigt att veta är hur samhället förändrades under perioden, framför allt kvinnornas roll. Det är något som Barbro Carli tar upp i sin avhandling The making and breaking of a femal culture.12
Carli menar att under 1900-talet sker det många förändringar i samhället gällande kvinnliga rättigheter. 1919 får kvinnor rösträtt i kommunala valen, 1921 fick de lika rösträtt och även rätten att bli invald i den svenska riksdagens andrakammare, vilket sker 1922. 1925 får även kvinnor, med några undantag, samma rätt till statliga jobb som män och sex år senare infördes föräldraledigheten.13 Det är alltså under denna period som kvinnor börjar få tillåtelse att konkurrera i det offentliga rummet i Sverige och perioden är präglad av kvinnoorganisationers storhetstid.14 Detta gör givetvis att det händer saker inom skolans värld också. 1909
introduceras rätten till avgångsexamen i from av normalskolekompetens på flickskolorna. Denna examen motsvarar samma värde (eller högre) som realexamen enligt Carli. 1927 kommer en skolreform som gör att kvinnor får tillträde till de högre allmänna läroverken. 15
1.4 Forskningsläge
Forskning inom skolans gymnastik finns det gott om i Sverige. Avgränsningar i
forskningsläget har gjorts dels genom att se vilka av verken som mest frekvent använts av andra forskare. Dels gjorts utifrån undersökningsområdet, med min teoretiska utgångspunkt i bakhuvudet. Följande avhandlingar har valts:
Idrottshistorikern Jan Lindroth har skrivit avhandlingen Gymnastik med lek och idrott där han lyfter upp och behandlar debatten för och emot fria kroppsövningar i undervisningen inom läroverken, perioden 1887–1928.16 Gymnastik var redan under 1842, då folkskolan infördes i Sverige ett ämne som ansågs relevant i undervisningen. Lindroth menar att ämnet gymnastik byggde på fyra, enligt honom, huvudformer av kroppsövningar inom skolans fysiska fostran. Det var pedagogisk gymnastik, lek/ idrott, militärövningar och fäktning.17 Den pedagogiska
11 Sandahl, 2015, Sid. 321. 12 Carli, 2004.
13. Carli, 2004, Sid. 210. 14 Carli, 2004. Sid 132-133. 15 Carli, 2004. 136.
16 Lindroth, Jan, Gymnastik med lek och idrott: för och mot fria kroppsövningar i det svenska läroverket 1878–
1928, HLS (Högsk. för lärarutbildning, Stockholm, 1993.
5 gymnastiken byggde främst på det lingska systemet, vilken var den i Sverige, från början av 1800-talet till och med i mitten av 1900-talet, dominerande gymnastiken.18 Denna typ av gymnastik kännetecknades av noggrant konstruerade kroppsrörelser med syftet att vara allsidig och metodisk. Dessa rörelser utfördes med exakthet i symbios med hjälp av kommandon i fasta formationer, utförda i stora grupper. Beroende på skolans ekonomiska tillgångar kunde det även ingå redskapsmoment med liknande kommandon och exakthet i rörelsemönstren. 19
Leken och idrotten bestod av naturliga kroppsrörelser mer under översikt än kommandon av läraren, exempelvis löpning och hopp. Det är bland andra dessa rörelser som Lindroth kallar de fria kroppsrörelserna. Till dessa hör även fäktningen, trots att den enligt Lindroth själv kanske har en oförtjänt plats i fria kroppsövningar. Fäktningen har dock haft en plats inom det svenska skolsystemet mellan åren 1813–1913 och sorterades in under den så kallade militära gymnastiken. Den militära gymnastiken bestod till mesta del av exercis, utmarscher och målskjutning. Huvudsyftet med denna typ av gymnastik var alltså inte att utveckla kroppen utan att öka landets försvarsduglighet och förbereda eleverna för den egentliga
militärutbildningen.20
Dessa fyra olika kroppsövningar delar sedan Lindroth in i en tabell för ett förtydligande. Där han sätter civilpedagogik som en motpart till militärpedagogik samt konstruerade
rörelsesystem skilda från fria kroppsövningar. Nedan följer tabellen: Tabell 1 Lindroths tabell över pedagogiska stilar
Konstruerade rörelsesystem
Fria kroppsövningar
Civilpedagogik Gymnastik Lek/idrott
Militärpedagogik Militärövningar Fäktning
Tabell 1 hämtad från Lindroth, 1993. Sid. 13.
Det är alltså dessa fira rörelser och debatten för eller emot som Lindroth granskar i sin avhandling. De fria kroppsövningarna, leken och idrottens samt friluftsdagarnas intrång i den tidigare dominerande linggymnastikens konstruerade rörelsesystem. Lindroth menar att denna process var utdragen och tog lång tid med motstånd från gymnastiklärarna. Gymnastiklärarna
18 Lindroth, 1993. Sid. 21. 19 Lindroth, 1993. Sid. 11–12. 20 Lindroth, 1993. Sid 12–13.
6 ska enligt Lindroth ha haft en positiv inställning till införandet av lek och idrott inom
gymnastiken, men vidtog inga åtgärder. De stod istället bakom idén att den så kallade
linggymnastiken skulle vara så pass överlägsen all annan form av fysik aktivitet, samt att den bidrog till fostran i högre grad och skapade det Lindroth kallar för en vi-känsla.21 Vidare lyfter han upp att under 1866 och framåt lyftes fria kroppsövningar upp som ett önskat innehåll i undervisningen från staten. Under 1900-talet påverkades också valet av
undervisningens innehåll inom gymnastiken av att idrotten fått ett fäste i Sverige, alltså även utanför skolans värld. Detta gjorde att man inte tyckte att fria kroppsövningar lämpade sig. Anledningen till detta var för att inte riskera att eleverna skulle gå miste om den fysiska fostran som skulle gå i linje med den allt mer framväxande moderna tävlingsidrotten.22 Lindroths avhandling kommer i denna uppsats fungera som ett stöd att knyta an mitt resultat och diskussioner gent emot mitt källmaterial. Lindroth fokuserar dock nästan inget på folkskolan, desto mer på de allmänna läroverken. Dessa var enbart avsedda för män innan 1927 och kommer därför bäst fungera att applicera på Karlstads högre allmänna läroverk. Men även för att få en förståelse av hur den svenska idrottsundervisningen sett ut och utvecklas från och med 1887 fram till 1928.
Lindroths avhandling belyser alltså inte flickskolans undervisning något vidare. Däremot gör Pia Lundquist Wanneberg docent och filosofidoktor i idrottshistoria det i sin avhandling
Kroppens medborgarfostran.23 Syftet med hennes avhandling är att undersöka vad den fysiska
fostran, perioden 1919–1962 fick för konsekvenser i undervisningen i den svenska skolan. Lundquist Wanneberg behandlar tre problemområden, den första är kroppsövningsformer där hon likt Lindroth undersöker linggymnastiken och dess kroppsövningar. Den andra är
kroppsuppfattning där hon utgår från en tes om att synen på kroppen förändrades under 1900-talet. Då en skiftning sker från att ha sett kroppen som ett tempel för själen till att se den mer som en maskin med motor och Lundquist Wanneberg vill undersöka vad detta fick för konsekvenser för den fysiska fostran. Den tredje och sista är den som kanske allra mest rör min uppsats och behandlar genus, den delen som Lindroth enbart nuddar på i sin avhandling. Denna delen kallar Lundquist Wennerberg för Medborgarfostran och här undersöker hon hur ämnet gymnastik med lek och idrott bidrog till att sortera eleverna efter klass och kön. Vidare
21 Lindroth, 1993. Sid. 301–311. 22 Lindroth 1993. Sid. 3014–323.
23 Lundquist Wanneberg, Pia, Kroppens medborgarfostran: kropp, klass och genus i skolans fysiska fostran
7 under samma kategori tittar hon på hur de olika skolornas idealkropp skulle se ut och jämför sedan bilderna av könen.24
Lundquist Wanneberg menar likt Lindroth att linggymnastiken dröjde kvar i skolansvärld på grund av lärarnas motsträvighet.25 Det som skiljer de lite åt är dels att Lundquist Wanneberg plockar upp där Lindroth slutar och menar att linggymnastiken, med vissa modulationer levde kvar ända till grundskolan infördes 1962. Men det hon också lyfter upp som inte Lindroth gör är statens, enligt henne, tröghet inom ämnet. Staten ville producera bra medborgare och menade att linggymnastiken var ett ypperligt sätt att göra så, 1946–47 fastställde staten att linggymnastiken skulle utgöra två tredjedelar av skolans gymnastikundervisning.26
Den delen i Lundquist Wannebergs avhandling som jag kommer att fokusera på mest är delen om klass, kropp och genus, men framförallt på genus. Här menar hon att den uppdelning som skedde av könen under 1900-talets början inom gymnastiken i skolan skulle komma att leva kvar även efter grundskolereformen 1962.27 Fram till puberteten ansåg man att flickor och
pojkar kunde ha samma undervisning inom ämnet. Men så fort puberteten närmade sig kunde man inte längre göra på detta sätt. Då skulle istället pojkarna fostras till män och flickorna till kvinnor. Motiverandet bakom skiljandet av könen var enligt Lundquist Wanneberg att synen på den pubertala flickan var att hon var kroppsligt svag. Ett argument som grundades i hennes förmåga att reproducera och att utvecklingen av hennes kön krävde för mycket av kroppen. Detta gjorde då att flickor inte kunde ha samma fysiska progression som pojkar, då de helt enkelt inte hade så mycket kraft över till det, när utvecklingen av deras kön tog så pass
mycket kraft och energi.28 Ett ytterligare argument bakom särskiljandet av könen var också att flickorna ansågs ha en mer dämpad tävlingsinstinkt och aggressivitet. Kontra att man ansåg att pojkarna hade för mycket och behövde istället ett utlopp för sin aggressivitet.29
Pojkar gick också igenom en kritisk tid i livet under puberteten enligt Lundquist Wanneberg. Där det lätt kunde gå åt fel håll och för att stävja detta krävdes en viss typ av disciplinära könskodade kroppsövningar som gjorde dem till uthålliga, kraftfulla och starka män. Resultatet av uppdelningen av könen inom skolans fysiska fostran och gymnastik blev att könen fick ägna sig åt olika saker på lektionerna. Flickornas undervisning bestod främst av
24 Lundquist Wanneberg, 2004. Sid. 26–27. 25 Lundquist Wanneberg, 2004. Sid. 213–214. 26 Lundquist Wanneberg, 2004. Sid. 213–214. 27 Lundquist Wanneberg, 2004. Sid. 212. 28 Lundquist Wanneberg, 2004. Sid. 212. 29 Lundquist Wanneberg, 2004. Sid. 212.
8 rytmiska rörelser som sång- och danslekar men även övningar som fokuserade på smidighet. Pojkarna å andra sidan fick hålla på med styrke- och uthållighetstränande i form av bland annat redskapsgymnastik och löpning.30
Slutligen kopplar Lundquist Wanneberg denna särhållning av könen och den typen av kvinnogymnastik, som lite bryter ut från linggymnastiken, till professorn i sociologi Eva Lundgrens förklaring av genuskonstruktion. Lundquist Wanneberg menar att denna typ av linggymnastik skapade en kvinnlig arena som cementerade föreställningen om könsmogna flickor och kvinnor som något annorlunda och svaga.31
Lundquist Wannebergs avhandling blir extremt användbar i mitt syfte att undersöka hur gymnastiken såg ut på det lokala planet och i de faktiska skolorna. Perioden hon undersöker är 1923–30 där hon behandlar och lyfter upp kvinnors utbildning inom ämnet. Hur detta ämne sett ut och vad som påverkat att det ser ut på ett sådant sätt, vilket passar sig ypperligt i en jämförelse av två skolor, deras gymnastikutbildning och könsuppdelning.
För att få en ytterligare dimension på min uppsats har jag valt att använda mig av utbildningshistorikern Barbro Carlis doktorsavhandling, The Making and Breaking of a
Female Culture.32 Carlis avhandling behandlar den svenska samundervisningen i gymnastik
och även utbildningen av lärarna i ämnet från tidigt 1800-tal till sent in på 1900-talet. Hennes mål med undersökningen är att belysa kvinnors inblandande i den fysiska utbildningen i Sverige. Hon vill även hitta en teoretisk bakgrund till genusrelaterade problem och kolla på dess förändring över tid.33
Carlis avhandling kommer att användas som en extra dimension i min uppsats genom att belysa hur utbildningen för kvinnliga och manliga lärare inom gymnastik såg ut i Sverige under den undersökta perioden. En andra del som kommer att lyftas upp här är hennes undersökning av hur samhället såg ut ur ett genusperspektiv perioden 1902–1934.
Vidare går Carli in på hur lärarutbildningen såg ut för gymnastiklärarna under samma period. Carli menar att den militära delen av utbildningen levde kvar efter kriget, (första världskriget) däremot kände sig lärarna och utbildarna av lärarna hotade då fäktningen avvecklades under 1920-talet (Notera att Lindroth menar att de gjordes redan 1913).34 Men linggymnastiken
30 Lundquist Wanneberg, 2004. Sid. 2012. 31 Lundquist Wanneberg, 2004. Sid. 213. 32 Carli, 2004.
33 Carli, 2004. Abstract. 34 Carli, 2004. Sid 138.
9 levde kvar länge och med den en starkt militärisk präglad gymnastik och utbildning för
lärarna på Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet (GCI). Under perioden 1902–35 fanns på denna skola för gymnastiklärare enligt Carli 11 anställda kvinnliga lärare och cirka 30 manliga. Av de ca 30 manliga lärarna på skolan hade 26 militära bakgrunder och rangen officer och alltså, enligt Carli, en hårt militärt präglad utbildning.35 Vidare går Carli in på vilken typ av litteratur som användes inom gymnastik under perioden 1925–26 och menar att det inte särskildes mellan de manliga och kvinnliga lärarna. Följande litteratur användes: Gymnastik- och idrottsinstruktion för armén och marinen
Lings tabell med supplementet Törngrens Lärobok i gymnastik The history of gymnastics av G. Moberg
Alltså en litteratur av militant karaktär samt präglad av linggymnastiken.36
Avslutningsvis menar Carli att kvinnornas framsteg i samhället och det offentliga rummet präglades av skolan och lärarnas utbildning som utfördes med könssegregering. Män ansågs mer kvalificerade att bedriva en undervisning för pojkar och med det fick de även en högre lön. Kvinnors intagning på GCI hade lägre krav och dessutom var den ett år kortare. Anledningen till den ett år kortare utbildningen var att det sista året utbildades de manliga lärarna mestadels i ”krigslekar”37, vilket alltså inte var lämpligt för kvinnorna då de ändå inte
skulle undervisa denna typ av gymnastik i skolorna. Carli menar att könsordningen inom de militära och den civila sporten också hade en stor påverkan på både skolans undervisning och utbildningen av lärare i landet, vilket givetvis också var extremt könsbaserad och
segregerad.38
En ytterligare dimension blir att sätta uppsatsen i ett internationellt perspektiv, var av jag valt att använda mig av professorn på Kansas University Mark Ellners vetenskapliga artikel A
Critical Look at Womens’s Role in Physical Education and Sports in the 1930s.39 I sin artikel
undersöker Ellner vad som låg bakom särhållningen och olikheterna mellan könen inom skolans fysiska utbildning och sport i USA under 1930-talet. Han använder sig även av ett feministiskt teoretiskt ramverk för att granska sitt material och styrka sina slutsatser. Han
35 Carli, 2004. Sid 138. 36 Carli, 2004. Sid. 138–139. 37 Carli, 2004. Sid 153. 38 Carli, 2004. Sid. 153–154.
39 Ellner, Mark, A Critical Look at Women's Role in Physical Education and Sport in the 1930s, Educational Considerations: Vol. 45: No. 2. https://doi.org/10.4148/0146-9282.2210, 2020.
10 menar att ett feministisk närmande av detta ämne ger en möjlighet till att undersöka området utan att överse förtrycket, då han menar att det är något vi annars gör. Ett feministiskt
tillvägagångsätt ger möjligheten att se förbi självklara könsskillnader och istället skapa en mer utvecklad och nyanserad bild av ojämlikheten. 40
Vidare går Ellner in på olika faktorer som lett till att kvinnor haft lägre förväntningar på sig inom sporten och den fysiska utbildningen. Men även varför de inte haft samma möjligheter som män. Han menar att det främst beror på två faktorer, kulturell syn och biologiska anledningar.
Den kulturella synen på kvinnlig idrott och sport bidrog till skillnaden mellan könen. Pojkarna skulle fostras till starka, patriotiska och män redo för militären. Medan kvinnorna skulle vara vackra, smidiga och graciösa. Ellner lyfter även upp en lista skapad av högre uppsatta män inom utbildning i USA, som listar anledningar till att kvinnor inte bör hålla på med idrott och sport, där det står:
1. It leads to professionalism.
2. Training of the few to the sacrifice of many. 3. It is unsocial.
4. Necessity of professional coaches.
5. Physical educators, both men and women, of our leading colleges find results undesirable. 6. Expense.
7. Unnecessary nerve fatigue.41
Ellner menar att denna lista sammanfattar samhällets och utbildningsystemets inställning till kvinnligt idrottande i USA under perioden. Denna inställning bidrog extremt mycket till ojämlikheten mellan könen när det kommer till både sport och fysikutbildning.42
En annan faktor var enligt Ellner den biologiska. Här menar han att synen på kvinnan bidrog extremt mycket till den tidigare nämnda kulturella synen på kvinnor. Kvinnor ansågs sköra och kunde därför ta skada av för hård fysisk ansträngning. Det ansågs också att deras kroppar skulle vara vackra, smidiga och ”uppträda som kvinnor”. Detta satte enorma hinder för utvecklingen av kvinnlig fysiskutbildning och sport. Man ville heller inte att den kvinnliga idrotten skulle inkräkta på den manliga enligt Ellner. Detta resulterade i att man anpassade
40 Ellner, 2020, Sid. 2
41 Betty Mary Spears., Richard A. Swanson, and Elaine T. Smith (Ed.). History of Sport and Physical Activity in the United States. Dubuque, Iowa: Wm. C. Brown Company, 1978. Sid. 218
11 sporter efter könen. Kvinnornas blev mindre tävlingsinriktade då just en stark tävlingslust var det manliga sättet att utöva sport och idrott.43
Det vi kan se är att särhållningen av könen inom fysiskutbildning och sport grundar sig i liknande anledningar som i Sverige, under samma period i USA. Ellners beskrivning och undersökning skiljer sig inte extremt mycket från den svenska. Även om han inte nämner linggymnastik ser vi dock i hans artikel att den manliga idrotten präglades utav militäriska övningar medan kvinnornas präglades av smidighet och skönhet. Anledningen till denna vetenskapliga artikel i min uppsats blir att belysa ett bredare perspektiv och titta på hur det såg ut utanför Sverige.
Ekonomhistorikern Ingela Schånberg har skrivit avhandlingen Genus och Utbildning där en av hennes delar fokuserar just på 1927 års skolreform och vad den innebar för kvinnlig utbildning och skola.44 1927 hade många yrken på den svenska arbetsmarknaden öppnats upp
för kvinnor vilket lade tryck på en reform inom skolan och speciellt den kvinnliga
utbildningen menar Schånberg. Skolreformen 1927 innebar just detta, en förändring för den kvinnliga utbildningen. Kvinnor fick i och med reformen tillträde till det statliga gymnasiet. Den innebar även en reformering av flickskolorna i landet och med reformen skulle dessa flickskolor komma att kommunaliseras.45 Dock menar Schånberg att, i och med att kvinnor fick tillgång till de allmänna läroverken, blev flickskolornas funktion förändrad. Förändringen blev enligt Schånberg att flickskolorna blev allt mer flickiga. Flickskolorna blev allt mer fokuserade på det som ansågs typsdikt kvinnligt och på grund utav att kvinnor nu kunde utbilda sig på allmänna skolor fick flickskolan hitta en mer inriktad undervisning och syfte. Målsättningen i skolorna blev alltså att producera bra kvinnliga medborgare oc h
husmödrar.46
1.5 Teoretisk utgångspunkt
Syftet med uppsatsen är som tidigare nämnt att undersöka hur gymnastikundervisningen såg ut på Karlstads högre allmänna läroverk och Karlstads högre elementära läroverk för flickor
43 Ellner, 2020. Sid. 5–7.
44 Schånberg, Ingela (2001). Genus och utbildning: ekonomisk-historiska studier i kvinnors utbildning ca 1870–
1970. Diss. Lund: Univ., 2002.
45 Schånberg, 2002. Sid.74. 46 Schånberg, 2002. Sid. 75.
12 under perioden 1925–1930. För att sedan jämföra undervisningen mellan de två könen ur ett genusperspektiv. Detta genusperspektiv är alltså uppsatsens teoretiska utgångpunkt. Yvonne Hirdman som är professor i kvinnohistoria beskrev meningen och teorin bakom begreppet genus i en kvinnovetenskaplig tidskrift med artikeln Genus.47 Hirdman menar att begreppet genus som kommer från engelskans gender är ett svårdefinierat ord som inte använts helt problemfritt inom forskningen. Där olika definitioner av samma ord cirkulerar. Begreppet kan syfta till det så kallade sociala könet, alltså relativt förenklat av hur män förhåller sig till kvinnor och hur samhället skapar detta förhållningsätt.48 Hirdman menar att det är mer avancerat än så, och lyfter upp sitt genussystem som istället blir en mer nyanserad bild utav begreppet och dess innebörd. Att det kanske mer handlar om en förflyttning mellan begreppen könsroller-socialt kön-genus där varje steg blir mer invävd i de andra.49
Hirdman förklarar att maktskapandet mellan könen, eller rättare sagt maktskapandet av männen och samhället dels beror på något hon kallar särhållandets lag. Denna lag finns överallt och delas upp i två kategorier, nämligen fysisk och psykisk. Begreppet
underkategoriernas överallt i form av sysslor, egenskaper och platser och denna struktur av fysisk och psykisk särhållning avbildar hon följande:
Fysisk-Platser Sysslor
Psykisk-Egenskaper50
Denna särhållning applicerar Hirdman sedan på arbetsdelning, vilken hon anser är
grundtrycket för särhållningen och i föreställningarna om det kvinnliga och det manliga. Hon skriver:
Dessa fundamentala exempel är intimt hoplänkade och fungerar förstärkande, legitimerande, dialektiskt: sort 1 gör sak 1 på plats 1; sort 2 gör sak 2 på plats 2: därför att sort 1 gör sak 1 blir sort 1. Är man på plats 2 gör man sak 2 och är en sort 2 etc.51
Det Hirdman menar är att det är med hjälp av platser, sysslor, egenskaper och sorter man orienterar sig i världen och samhällets strukturer. Med detta kommer också maktstrukturerna och sort 1 legitimeras genom just urskiljandet utav sort 2 och maktstrukturer skapas mellan könen. Hirdman lyfter även upp två generella drag i denna genusformulering/särhållning. Den
47 Hirdman, 1988.
48 Hirdman, 1988. Sid 49–51. 49 Hirdman, 1988. Sid 51. 50 Hirdman, 1988. Sid 52. 51 Hirdman, 1988. Sid 52.
13 ena, att den ständig verkar profitera på den biologiska skillnaden av könen och kvinnans förmåga att skapa liv. Eller kanske rättare sagt mannens oförmåga att skapa liv. Den andra, på ett motsatstänkande där man anser att männen är det positiva, eller normen och kvinnan det mindre.52
Strukturen överlämnas i generationer och Hirdman menar att en tyst överenskommelse mellan könen existerar och fodras vidare från generation till generation. Den tysta överenskommelsen kallar hon för genuskontraktet. Hon menar att genusskapandets föreställningar om vad som är man och vad som är kvinna är så pass inpräntat i oss att hon till och med hävdar att det: ”…är den djupaste och ursprungligaste livsvärldskapelsen…”53.54 Denna tes stärker hon genom sociologen Jürgen Habermas definiering av livsvärlden. Han menar att livsvärlden är det mest grundliga sociala och kulturella gemensamhetsgods. Detta så kallade gods finns i alla sociala strukturer och system, det är det som gör det möjligt att hävda gemensamma normativa ståndpunkter och erfarenheter. Dessa gods i de sociala strukturerna menar han överförs på tre sätt. Dessa tre sätt har sedan Hirdman applicerat på det genuskontrakt och system som hon pratar om.55
kulturell överlagring = tankefigurerna, dvs exempelvis de Aristoteliska genusfigurerna
social integration = institutioner, artefakter, arbetsdelningen mellan könen
socialisering = direkt inlärning. Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli; inte ska du gråta som
är pojke; etc, etc.56
Genussystemet och Hirdmans förklaring och teoretisering av begreppet kommer att fungera som den teoretiska utgångspunkten i denna uppsats.
1.6 Metod
För att kunna undersöka hur undervisningen ser ut på de olika skolorna har jag valt att kvalitativt undersöka årsredogörelserna hos de olika skolorna. Dessa årsredogörelser som kommer tas upp i min materialdel mer ingående, har beskrivningar om hela skolans organisation under ett läsår. Jag har valt att titta på gymnastiken, men även under
lärarlängderna, elevlistorna samt byggnader och inköp för att få en helhetsbild över hur skolan
52 Hirdman, 1988. Sid. 52. 53 Hirdman, 1988. Sid. 52. 54 Hirdman, 1988. Sid. 52. 55 Hirdman, 1988. Sid. 52–53. 56 Hirdman, 1988. Sid. 53.
14 undervisade i gymnastik. Sedan har jag valt att undersöka detta material kvalitativt utifrån mina frågeställningar och mitt syfte för att kunna tolka det.57 Jag har sedan läst och tolkat materialet utifrån mina tidigt formulerade frågeställningar. På så sätt har jag relativt tidigt i processen kunnat leta upp gymnastikundervisnings material och granska det utifrån dessa frågeställningar och frågor. Det man får se upp med när det kommer till forskning är att inte gå in med en förutfattad mening när du tolkar ditt material. Vilket jag aktivt försökt undvika genom att inte ha färdiga frågor emot materialet utan att istället skapa de utifrån materialet. Där av denna granskning av materialet med väldigt tidiga och ofärdiga frågeställningar. Sedan skulle man inte kunna säga att det är en renodlad kvalitativ studie, då min likt allas forskning innehåller delar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär.58 Den kvalitativa metoden är dock den som står i fokus i min undersökning och valet av denna typ av metod gjordes då den lämpar sig bäst. Anledningen till det är att jag vill undersöka hur
undervisningen såg ut samt vad man undervisades i under lektionerna i gymnastik, vilket kräver en tolkning utav källmaterialet, vilket i sin tur en kvalitativ undersökningsmetod tillåter.59 Nackdelen med en sådan studie kan vara att man som i mitt fall får fokusera
kvalitativt på några år och göra en fallstudie. Hade man istället valt att göra en kvantitativ studie hade en större helhetsbild skapats, dock med risk att missa detaljerna och den faktiska meningen av materialet.60 Vilket i mitt fall inte lämpar sig då jag vill titta på skillnader och likheter inom undervisningen av gymnastik på två olika skolor. Därför måste jag kvalitativt titta på materialet och tolka det för att få med alla detaljer som årsredovisningarna kan berätta.61
1.7 Material
Materialet jag har använt mig av är de olika skolornas årsredogörelser läsåren 1925 till 1930. Dessa årsredogörelser innehåller allt från skolans organisation och ledning till scheman, elevintag, undervisning, inköp, lärare och till och med vart eleverna tar vägen efter avlagd examen. Dessa är alltså en relativt genomgående sammanfattning av läsåren och publiceras varje år från båda skolorna. Dessa årsredogörelser är publicerade av bolaget Karlstads-tidningens aktiebolag under de undersökta åren. Detta är förmodlogen anledningen till den
57 Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och
framställningssätt, 2., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006 Sid. 55–59.
58 Florén och Ågren, 2006, Sid. 55. 59 Florén och Ågren, 2006, Sid. 55. 60 Florén och Ågren, 2006, Sid. 56. 61 Florén och Ågren, 2006, Sid. 56.
15 liknande uppbyggnaden och strukturen i årsredogörelserna, vilket dom alltså har. Det börjar med en redogörelse över skolans ägare och rektor samt en om skolans klasser och
organisation. Sedan redovisas klassernas undervisning i de teoretiska ämnena, efter det de praktiska. Efter detta är gjort kommer sådant som scheman, lärarkåren, budget, o.s.v. Det som är den stora skillnaden i årsredogörelserna skolorna emellan är att flickskolans ofta tenderar att ligga mellan 30–40 sidor medan det allmänna läroverkets ligger uppemot 60–70 sidor varje läsår. Det redovisas alltså mer ingående inom det allmänna läroverket. Dels beror det förmodligen på att det går mer klasser, dels att det har mer lokaler och får mer stipendier och gåvor än vad jag upplevt att flickskolan får.62
Nackdelen med detta är att ämnet som exempelvis gymnastik tenderar att vara kortare och fattigare rent materialmässigt, i förhållande till det allmänna läroverket. Detta kan göra att jag inte får ta del av hela bilden utav flickornas undervisning. Alternativt att denna undervisning var mindre innehållsrik på flickskolan kontra allmänna läroverket. Något som man bör hålla sig kritisk emot när man tittar på materialet.
Det vi inte kan få reda på genom dessa redogörelser är ju faktiskt exakt hur undervisningen såg ut, i det fallet hade vi behövt ägna oss åt intervjuer med tidigare elever på de olika skolorna. Det vi kan se är vad som redovisas varje år att eleverna fick genomgå och vad tanken eller planen med deras undervisning var samt moment och hur skolan tänkte att undervisningen såg ut. Alltså kan vi inte helt säkert säga att det var såhär det gick till utifrån elevernas perspektiv, utan enbart från skolan och skolledningens.
Men vi måste också förhålla oss källkritiska emot materialet. Ett problemområde kring historiska källor som vi kan avvärja i dessa källor är närheten då samtliga årsredogörelser ligger nära i tid och är publicerade och tryckta i slutet på läsåret.63
Men varför gjordes dessa årsredogörelser och till vem? Tittar vi på tendensen i källorna måste vi fråga oss dessa frågor. Det framgår dock inte i vilket syfte som skolorna väljer att skapa dessa redogörelser. Förmodligen ligger det någon form av dokumentations- och minnestanke bakom det. Det är förmodligen så att dessa redogörelser är skrivna med en blick på skolans huvudmän samt de läroverksinspektioner som hade i uppgift att sköta tillsynen av skolorna. Med tanke på att många av de innehåller exempelvis besiktnings tillfällen och
om-organisationer av skolans system. Men det förekommer även minnesbilder, berättelser och
62 Sammanställning utav årsredogörelserna under läsåren 1925–1930 från båda skolor. 63 Florén och Ågren, 2006, Sid. 74.
16 dödsannonser under vissa år, vilket också tyder på att de skapts av ett minnessyfte. I och med att de inte publicerats i större skala och förmodligen inte till försäljning blir det svårt att anta att information skulle överdrivas eller förvrängas till egen vinning.64 Vi kan också med hjälp av representativitet konstatera att det är vanligt av skolorna, i alla fall i Värmland, att göra dessa typer av redogörelser. Vilket också höjer trovärdigheten då någon form av syfte för skolorna har förekommit, då de skrivs på liknande sätt och har med liknande information.65
1.8 Avgränsningar
Avgränsningarna har gjorts med hjälp av syfte, frågeställningar samt tidigare forskning. Valet rent geografisk landade på Karlstad. Då det finns liknande material på två skolor i denna stad passar det sig ypperligt för denna typ av avgränsning. Att göra en sådan här fallstudie i en ort kan även bidra till en lite mindre men betydande pusselbit i den nationella forskningen inom området. Det är lätt att generalisera hela Sverige men en del av mitt syfte är att titta på hur det såg ut på den lokala planen i förhållande till den nationella forskningen. En ytterligare
avgränsning har gjorts genom att fokusera kring någon form av förändring inom skolan, valet föll på 1927 års skolreform, med argumentet att det sker mycket inom den kvinnliga
utbildningen i och med reformen.
Vidare har valet av perioden grundats i tidigare forskning och även 1927 års skolreform. Lindroths avhandling rör sig mellan 1878–1928 och avslutar när skolreformen som
etablerades 1927 tar fart i skolorna.66 Lindroth pratar också om en förändring där man går bort från det militära och fäktningen dör ut 1913 i skolorna.67 Vidare tar Lundquist Wanneberg upp där Lindroth avslutade och hennes undersökning sträcker sig från 1919–1962.68 Vilket gör att jag lagt min undersökning i de överlappade åren då det händer mycket inom
gymnastiken, men även skolan som helhet. En stor faktor i valet av år hamnar även i att just skolreformen 1927 innebär att flickor får tillträde till högre allmänna läroverk i Sverige. Samtidigt innebär det också enligt Schånberg att flickskolorna genomgår en förändring och blir mer flickiga.69 Alltså är det en händelserik period där det sker en nationell och med det en lokal förändring inom skolans värld. Att flickor får tillgång till det allmänna läroverket yppar sig också väldigt lämpligt i min undersökning då jag vill jämföra undervisningen mellan
64 Florén och Ågren, 2006, Sid.73. 65 Florén och Ågren, 2006, Sid.73. 66 Lindroth, 1993.
67 Lindroth, 1993. Sid 12–13. 68 Lundquist Wanneberg, 2004. 69 Schånberg, 2002. Sid. 75.
17 könen. Vilket innebär att det kan göras på flera plan. Dels flickskola kontra allmänna innan 1927, dels efter. Men det går även efter 1927 att se om en skillnad existerar mellan könen på samma skola i och med skolreformen.
2. Undersökning
Nedan kommer åren 1925 till 1930 att redovisas utifrån årsredogörelserna från de två olika skolorna. Först kommer en kort beskrivning av klasserna som undervisades på skolan och med det de linjer skolan hade. Efter detta kommer sedan en redovisning av gymnastikämnet att göras. För att förenkla för både skribent och läsare har jag valt att i löpande text referera till Karlstads högre allmänna läroverk enbart som allmänna läroverket. Karlstads högre elementarläroverk för flickor kommer i löpande text i samma syfte nämnas som flickskolan.
2.1 Läsåret 1925–26
2.1.1 Karlstads högre allmänna läroverk
Under läsåret 1925–26, som innefattar höstterminen 1925 och vårterminen 1926. Fanns det på allmänna läroverket en sexårig realskola och två fyraåriga gymnasielinjer, en reallinje och en latinlinje.70 Den sexåriga realskolan bygger på folkskolans fjärdeklass.
Antalet elever som deltog i gymnastikundervisningen på skolan var totalt 578 under höstterminen och 574 under vårterminen.71 Var på det gick totalt 623 på skolan under höstterminen och 613 under vårterminen. 72 Anledningen till att inte samtliga elever inte
deltog i undervisningen framgår inte direkt utav materialet. Innan terminsstarter görs dock en läkarundersökning av eleverna.73
Skolan har delat in sina klasser i totalt nio gymnastikavdelningar baserade på klasser där alla på gymnasiet, de vill säga latin- eller realgymnasiet går i samma gymnastikavdelning
motsvarande klass och årgång. Det vill säga att alla elever i ring två både på latingymnasiet
70 Värmlandsarkiv (VA). Karlstads Högre Allmänna Läroverk (KHAL), F1: 7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926, Sid. 4.
71 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 33–34. 72 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid 39. 73VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 33.
18 och realgymnasiet går i samma gymnastikavdelning. Med undantaget att ring 1 går med klass 6 i realskolan.74 Varje avdelning har också en så kallad svagrote där elever med sämre fysisk förmåga ingår. Varje gymnastikavdelning har gymnastik fyra gånger i veckan, 45 minuter åt gången. 75 Skolan har valt att redovisa sin undervisning i gymnastik under tre olika kategorier: Gymnastik och fäktning, Idrott och lek, simning och Karlstads läroverks idrottsförening (K.L.I.F) som är en redovisning av skolans idrottsförening.76
Gymnastik och fäktning
Det vi också kan se är att skolan använder sig primärt utav linggymnastik under
gymnastiklektionerna. I årsredogörelsen står det; ”Gymnastikövningarna, som bedrivits efter Lingiska gymnastiksystemet, synas hava övat ett välgörande inflytande på lärjungarnes kroppsutveckling och hälsotillstånd”77. Däremot ägnar sig inte svagroten åt linggymnastik
utan där får eleverna istället ägna sig åt fristående rörelser och enklare redskapsrörelser. Fäktning är en del utav gymnastikundervisningen detta läsår på allmänna läroverket. Endast en gymnastikavdelning är delaktiga i undervisningen, nämligen ring 1. Fäktningen ersätter i regel en gymnastiklektion i veckan för denna avdelning. Däremot får inte realskolans sjätte klass medverka under fäktningen trotts att de tillhör samma gymnastikavdelning. De får istället ägna säg åt ”[….duschning eller lek under gymnastikvaktmästarens ledning.”78.79 Vad som menas
med gymnastikvaktmästare är heller inte solklart, dock vet vi från tidigare forskning att fäktningen sköttes i regel av gymnastiklärare, vilket gör det troligt att anta att det inte var denna som var med sjätte klass. Läraren inom ämnet heter Carl Lennart Bråberg (C.L Bråberg), vilken alltså inte är gymnastikväktmästaren utan ansvarig lärare. Bråberg är även utbildad militär, i graden löjtnant i 99:e regementet i Värmland 1903, enligt svenskt porträttgalleri.80
Lek och idrott
Vidare har eleverna också undervisats i lek och idrott. Det som framgår i materialet är att om vädret tillåtit har gymnastiklektionerna ofta bytts ut mot lek och idrottsövningar på skolgården eller på idrottsplatsen med läraren. Vi ser även under detta stycke att allmänna läroverket har
74 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid 33–34. 75VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 33–34. 76VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 34. 77 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 33. 78VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 33. 79 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid 33–34.
80 Svenskt porträttgalleri: Volym 7, Lärarkåren, De allmänna läroverken och seminarierna i Karlstads,
19 tillgång till en gymnastiksal då det omnämns att det enbart varit utomhuslektioner under tio dagar i oktober detta läsår, på grund utav ombyggnation av gymnastiksalen.81 Under denna kategori redovisas det också att eleverna har varit på utflykter där de under gymnastiklärarens översikt åkt skridskor och skidor. Det har under höstterminen anordnats en utmarsch för hela skolan på tre timmar.82
Simning
Skolan har under vårterminen haft simprövningar för hela realskolan samt båda
gymnasielinjerna upp till och med tredje ring, alltså ej sistaårseleverna. Dessa simprövningar har dock endast hållits för elever som aldrig tidigare genomgått simprövning, samt de elever som gjort det men inte visat att de kan simma. Det är alltså inte samtliga elever i klasserna som genomgår dessa prövningar. De elever som inte är simkunniga får istället öva på torrsim samt simning i badhus med ett så kallat simbälte.83
Karlstads läroverks idrottsförening
Denna förening är en frivillig idrottsförening på skolan där eleverna får tävla och delta i träningstävlingar i allmän idrott. De idrottsgrenarna som redovisas är 100m, 400m, 1500m, häcklöpning, längdhopp, trestegshopp, höjdhopp, stavhopp, ståendehöjdhopp, mellanhopp, grenhopp, diskus- och spjutkastning samt kulstötning84
Skolan menar också att deltagandet i föreningen sjunkit avsevärt under de senaste åren, men att någon form av åtgärd gjorts för att stävja denna trend. Denna förening har även deltagit i ett distriktsmästerskap i friidrott där skolans elever lyckades med tre juniormästerskap samt ett seniormästerskap. De skickade även representanter till skolungdomens hösttävlingar i Stockholm, dock redovisas det att föreningens medverkan var obetydlig.85
Material
Vidare redovisas i årsredogörelsen en redogörelse av gymnastikläraren, på hur den
nyrenoverade och tillbyggda gymnastiksalen ser ut med tillhörande redskap. Det framgår i denna redovisning att skolan har tillgång till två omklädningsrum och duschutrymme. Det finns även mängder med redskap och utrustning redovisat vilket tyder på att det fanns en stor
81 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid 34. 82 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid 34. 83 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid 34. 84 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid 34–35. 85VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 34–35.
20 tillgång till detta på skolan. 86 Det framgår dock av materialet att det inte endast är C.L
Bråberg som undervisar i ämnet. Utan även hans biträdande lärare med benämningen kapten K. B. Rhodin, som med tanke på benämningen med stor säkerhet kommer från en militär bakgrund.87
2.1.2 Karlstads högre elementarläroverk för flickor
Flickskolan i Karlstad detta läsår består av tre förberedande klasser och en åttaårig
elementarskola som besitter vad som kallas normalskolekompetens.88 Normalskolekompetens är den kompetensnivån som sätts på statens normalskola för flickor i Stockholm.
Kompetensnivån ansågs ligga något högre än den så kallade realskoleexamen i Sverige.89 För att sätta den kunskapsnivå i jämförelse med allmänna läroverket i Karlstad har
utbildningshistorikern och professorn vid Uppsala universitet Esbjörn Larsson författat en tabell över parallellskolesystemets olika kompetensnivåer i Utbildningshistoria.90 Där han
menar att från 1905 till och med 1927 motsvarade flickskolans första klass (ej förberedande klass) realskolans förstaklass och flickskolans åttondeklass motsvarade kompetensen för tredje året på ett fyraårigt gymnasium.91
Ämnet gymnastik är även på denna skola uppdelad, man särskiljer på gymnastik och simning. Här existerar även en idrottsförening. Undervisningen sker i avdelningar uppdelade efter klass där klass ett är avdelning ett och så vidare. Det sker däremot ingen undervisning i de tre förberedande klasserna inom ämnet. Klasserna eller avdelningarna ett, två, sju och åtta undervisas tre tillfällen i veckan 45 minuter åt gången. Klasserna/avdelningarna tre till och med sex undervisas fem lektioner i veckan, de också 45 minuter åt gången.92 Skolan har även grenat ned dessa avdelningar i olika rotar, alltså mindre grupperingar där första till tredje och
86 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid .51–52. 87 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid 36.
88 Karlstads kommunarkiv (KK). Kommunala Flickskolan, Karlstads stad 1863–1970 (KFKS), D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 4.
89 Samman slagning av nationalencyklopedins uppslagsverk.
Nationalencyklopedin, normalskola. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/normalskola (hämtad
2020-12-08).
Nationalencyklopedin, normalskolekompetens. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/normalskoleko
mpetens (hämtad 2020-12-08).
90 Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.), Utbildningshistoria: en introduktion, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2015.
91 Larsson, 2015, Sid. 138.
21 sjätte till åttonde varit indelade i fyra rotar. Den fjärde och femte var indelade i fem rotar. Det finns också så kallade svagrotar där man placerat de kroppsligt svagare.
Gymnastik
Deltagandet i gymnastiken är obligatorisk på skolan och för att inte delta i undervisningen krävs ett läkarintyg från skolans läkare. I övrigt står det ytterst lite om undervisningen. En ledtråd över hur gymnastiken såg ut ser vi när vi tittar på lärarinnorna som håller i
undervisningen. Ena heter Sophie Wendt och är utbildad på GCI. Den andra heter Wally Landgren och är utbildad på Arvedsons gymnastikinstitut93.94 Vilket innebär att med hjälp av tidigare forskning får vi en inblick i hur de lärt sig att undervisning ska bedrivas, något som vidare kommer att diskuteras under kapitel 3.
Lek och idrott
Det framkommer även att lektionerna i september och maj bytts ut mot ”[… lekar i det fria under lärarinnans ledning.”95 vilket i sin tur tyder på att den gymnastik som annars utövats
inte riktar sig mot lek. Under vinterperioden har eleverna åtminstone någon gång fått ha skridskoåkning96
Simning
Simprövningar verkar även i denna skola ha genomförts och man kan konstatera att i
klasserna tre till och med åtta är 220 elever simkunniga och 50 inte simkunniga. I den första och andra klassen har man istället utfört simövningar i form av torrsim på land.97
Idrottsföreningen
Flickskolans idrottsförening är frivillig och kallas för frivilliga gymnastiktruppen. Under läsåret 1925–26 fick flickorna i sjätte och sjunde klass ha uppvisning tillsammans med allmänna läroverkets frivilliga trupp på det allmänna läroverket, på Kristinehamns realskola, på Karlstads folkskoleseminarium samt på gymnastikfesten i Arvika.98
93 Vilket var en kvinnlig utbildning för gymnastiklärarinnor i Stockholm enligt: Carli 2004. Sid. 12. 94 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 22.
95 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 20. 96 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 20. 97 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 20. 98 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1925–1926. Sid. 31.
22
Material
När det kommer till gymnastikmaterial och lokaler finns detta ej dokumenterat under läsåret.
2.2 Läsåret 1926–27
2.2.1 Karlstads högre allmänna läroverk
Under läsåret 1926–27 ser allmänna läroverkets klasstruktur ut som föregående läsår. Den bygger även detta år på en sexårig realskola, två gymnasielinjer på fyra år (real- och latingymnasiet). Undervisningen i gymnastik är uppdelad på liknande sätt och kommer att redovisas på samma sätt som föregående år.99
Det är fortsatt nio gymnastikavdelningar på skolan, uppdelade efter klasser. Där varje avdelning haft gymnastik fyra gånger i veckan 45 minuter åt gången. Vidare har även en svagrote inrättats inom varje avdelning. Antal deltagande detta år var under höstterminen 554 lärjungar och under vårterminen 526 tycken.Även läkarundersökning sker innan eleverna får tillåtelse att vara med på lektionerna eller alternativt hamna i svagroten. 100
Gymnastik och Fäktning
Gymnastikövningar har haft sin grund i linggymnastiken då skolan anser att den gynnar elevernas kroppsutveckling och hälsa. Svagroten däremot har enbart fått ägna sig åt fria kroppsövningar eller enklare redskapsövningar. Detta år har man även infört duschning under de kalla årstiderna och har använt sig utav halva lektionerna till detta.101
Fäktning detta läsår följer med föregående avdelning, som förra läsåret var ring ett och nu alltså är andra ring. Detta läsår är det däremot så att undervisningen inom fäktning minskat och årsredovisningen lyder:
För Ring II har under den till gymnastik anslagna tiden
även undervisning i fäktning – dock i ringa omfattning – förekommit.102
99 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1926–1927.
100 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1926–1927. Sid. 31. 101 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1926–1927. Sid 31. 102 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1926–1927. Sid. 31.
23
Lek och idrott
Under denna kategori beskrivs det att allmänna läroverket detta läsår, likt föregående bytt ut gymnastikundervisningen mot lek och idrott när vädret tillät. Utflykter har anordnats för avdelningarna och då har de åkt skridskor. Det sker även en utmarsch för hela skolan under två timmar, jämfört med förra året då det var tre timmars utmarsch som gällde.103
Simning
Simprövningar har detta år genomförts på de elever som tidigare inte haft liknande prövningar eller haft det vid tidigare tillfälle men inte klarat dem. De som inte ansågs simkunniga fick ägna sig åt torrsim på land, alternativt i simhall med simbälte.104
Karlstads läroverks idrottsförening
Problemet med lågt deltagande kvarstår och skolan menar att detta beror på deltagandet i andra idrotter utanför skolan som eleverna ägnar sig åt. Det framgår även att för
inomhusidrotten är deltagarantalet förhållandevis stabilt då skolans nyrenoverade
gymnastiksal är av stort intresse. Detta år har eleverna deltagit i ett klubbmästerskap inom föreningen samt distriktsmästerskapet i ” […kombinerad back- och terränglöpning på
skidor...]”105 vilken är en ny tävling jämfört med läsåret 1925–26.106 Likt föregående läsår har
de även deltagit i distriktsmästerskapet i inomhusidrott där de deltagande lyckades kamma hem en förstaplats samt två tredjeplatser. Det idrottsgrenar som eleverna ägnat sig åt och som redovisats detta läsår är 100m, 400m, 1500m, längd-, stav-, trestegs- och höjdhopp, stående läng- och höjdhopp, mellan- och grenhopp samt kulstötning, diskus- och spjutkastning107
Material
Inget nytt har redovisats detta läsår när det kommer till gymnastiksalen eller nya inköp av material. Lärarkåren är även den samma108
103 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1926–1927.Sid. 32. 104 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1926–1927.Sid. 32. 105 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1926–1927.Sid. 32. 106 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1926–1927.Sid. 32. 107 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1926–1927.Sid. 32. 108 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1926–1927. Sid. 35.
24
2.2.2 Karlstads högre elementarläroverk för flickor
Flickskolan bygger likt föregående läsår på en treårig förberedande skola samt en åttaårig skola som resulterar i avgångsbetyg motsvarande normalskolekompetens109 Gymnastiken bedrivs också den med samma indelning som tidigare läsår. Första, andra, sjunde och åttonde klass undervisas tre gånger i veckan med lektioner på 45 minuter. Tredje, till och med sjätte klassen undervisas fem gånger i veckan 45 minuter åt gången. Första, tredje, sjunde och åttonde avdelningen är indelad i fyra rotar medan resterande klasser är indelade i 5 rotar. Dessutom finns det en svagrote för de som anses kroppsligt svagare.110
Gymnastik
Svagroten har under denna period ägnat sig åt något som skolan kallar för hållningsgymnastik tre gånger i veckan. Likt föregående år redovisas det inte direkt ingående inom flickskolan vilken typ av gymnastik som eleverna ägnar sig åt på lektionerna, vi vet dock att lärarinnan är den samma detta läsår som tidigare. 111
Simning
Återigen ser vi en stor likhet i materialet och dess redovisning som föregående läsår.
Simprövningar i någon form förekommer och detta år har vi 217 simkunniga motsvarande 21 icke simkunniga. Första och andra klassen ägnar sig endast åt torrsim på land.112
Lek och idrott
Under september och maj har även detta år gymnastiklektionerna bytts ut mot lekar i det fria under lärarinnans ledning. Det som tillkommit detta läsår jämfört med föregående är att flickorna har under maj även fått delta i en tävling i handboll och korgboll, som skolan anordnat. Dock gäller detta inte hela skolan utan det rör sig om handboll mellan sjunde och åttonde klasserna och korgboll mellan sjätte och sjunde klasserna. Vidare har någon lektion under vintermånaderna bytts ut mot skridskoåkning.113
Föreningen
Skolans frivilliga gymnastiktrupp, under ledning av fröken Landergren hade en uppvisning på något de kallar Lingfesten. Gymnastiktruppen bestod vid detta uppträdande av flickor ur
109 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1926–1927. Sid. 4. 110 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1926–1927. Sid. 19. 111 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1926–1927. Sid. 22. 112 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1926–1927. Sid. 19. 113 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1926–1927. Sid. 20.
25 sjunde och åttonde klass. En ny förening bildas också under läsåret som kallar sig för
skolidrottsföreningen, med en elev ur sjätte klass som ordförande för föreningen.114
Material
Inget redovisas om skolans tillgångar eller icke tillgångar till en gymnastiksal detta läsår heller. Lärarinnorna Sophie Wendt och Wally Landgren är fortsatt skolans
gymnastiklärarinnor.115
2.3 Läsåret 1927–28
Innan vi går in på resterande läsår bör vi ha med oss att skolreformen 1927 har genomförts och att kvinnor nu fått tillgång till det allmänna läroverket, medan flickskolan enligt
Schånberg ska ha fått en mer flickig karaktär och syfte.116 Flickskolan ska gå från en åttaårig
skolgång till en sex- eller sjuårig.117 Även det allmänna läroverket har förändrat sitt
skolsystem. Den sexåriga realskolan blir antingen fyraårig och ska då utgå från folkskolans sjätte klass eller femårig och bygger då istället på folkskolans fjärdeklass. Gymnasierna blir antingen fyra eller treåriga och för att gå ett treårigt ska du ha gått antingen en femårig realskola alternativt en fyraårig. Går du på ett fyraårigt gymnasium räcker det med tre år på den fyraåriga realskolan.118 Nedan bifogas en tabell (tabell 2) för att simplifiera texten och visuellt visa hur skolsystemet såg ut efter 1927 till och med grundskolereformen 1962: Tabell 2 Parallellskolesystemet
Hämtad ur Larsson, 2015, Sid. 137 - 140
114 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1926–1927. Sid. 30. 115 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1926–1927. Sid. 22–23. 116 Schånberg, 2002, Sid. 74.
117 Schånberg, 2002, Sid. 74. 118 Larsson, 2015, Sid. 137 – 140.
26
2.3.1 Karlstads högre allmänna läroverk
Förändring tar tid och en skolreform införd 1927 kommer förmodligen inte gå i kraft under ett och samma år. Något vi ser när vi tittar på allmänna läroverkets undervisning och klasstruktur under läsåret 1927–28.119
Gymnastik och fäktning
Jämfört med läsåret 1926–27 ser vi knappt om ens någon förändring när det kommer till hur undervisningen gymnastik bedrivs. Den kallas fortfarande för Gymnastik och fäktning och bedrivs enligt linggymnastikens system. Eleverna undervisas i samtliga klasser, fyra gånger i veckan 45 minuter åt gången. Fäktningen undervisas detta år, likt föregående för elever i ring två men sällan.120
Lek och idrott
Inom denna kategori ser vi knappt några förändringar i årsredovinsnigen av ämnet. Det som skiljer sig från föregående läsår är att skolans marsch uppgått till tre timmar igen. Man har även infört ett skolidrottsmärke där 23 silvermärken och 10 av bronsmärket delats ut. I vilka grenar framgår inte121 Vad detta innebär framgår dessvärre inte av årsredovisningen. Istället får vi rikta blickarna åt annat håll och får titta i Nordisk familjeboks sportlexikon.122
Skolidrottsmärket instiftades 1919 för pojkar och 1923 för flickor enligt källan och delades
ut av Skolidrottsförbundet. Det fanns fyra olika nivåer av märkesgrader med olika krav beroende på ålder och idrottsgren. De olika graderna från lägst till högst var järn, brons, silver och guld. För järn var du tvungen att ha fyllt minst 10, brons 12, silver 14 och guld 16.
Märkestagaren fick inte heller ha överstigit åldern 17.123 Förutom ålder var du tvungen att klara testerna på vissa länder eller tider, nedan följer en tabell över grenar och märkesnivåer (Tabell 3):
119 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1927–1928. 120 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1927–1928. Sid. 30. 121 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1927–1928. Sid. 31.
122 Nordisk familjeboks sportlexikon: uppslagsverk för sport, gymnastik och friluftsliv, Nordisk familjeboks förlags aktiebolag, Stockholm, 1938-1949. Volym 6. 1946.
27 Tabell 3 Skolidrottsmärket för pojkar
Uthållighetsprov Järn Brons Silver Guld
Skidlöpning 2,5km på 22min 2,5km på 20min 5km på 40min 10km på 1h 15min Skridskoåkning 400m på 1min 15sek 400m på 1min 10sek 1000m på 2min 45sek 1500m på 4min Terrängmarsch 2,5km på 28min Byts mot terränglöpning Byts mot terränglöpning Byts mot terränglöpning Terränglöpning Byts mot
terrängmarsch
2,5km på 20min
2,5km på 16min 5km på 35min
Löpning Järn Brons Silver Guld
60m 11sek 10,48sek 9sek 8,65sek
100m Finns ej Finns ej Finns ej 13,8sek
400m Finns ej Finns ej Finns ej 1min och 10sek
Hopp med anlopp
Järn Brons Silver Guld
Längdhopp 275cm 325cm 375cm 450cm
Höjdhopp 90cm 105cm 120cm 135cm
Kast bästa hand Järn Brons Silver Guld
Liten boll124 30m 36m Finns ej Finns ej
Slungboll125 20m 26m 26m 32m
Kula126 Finns ej Finns ej 7,5m 7,5m
Diskus127 Finns ej Finns ej Finns ej 23m
Spjut128 Finns ej Finns ej Finns ej 28m
Tabell 3 från Nordisk familjeboks sportlexikon129
124 Bollens vikt 80gram, diameter 5-6cm.
125 Bollens vikt för järn och brons 700gram. För silver och guld 1kg.
126 Kulans vikt för silver 3,6kg och för guld 5,5kg. Kastringens diameter 2,5m. 127 Vikt för diskusen 1,5kg diameter för kastringen 2,5m.
128 Vikt på spjut 600gram.
