Projektkatalog
Anhörig 300
i Göteborgsregionen
Förkortningar ...4
Anhörig 300 – för utveckling av stöd till anhöriga ...5
Anhörig 300 i Göteborgsregionen ...6
Ale
...7
Alingsås ...8
Härryda ...9
Kungsbacka ... 10
Kungälv ... 11
Lerum ... 12
Lilla Edet ... 13
Mölndal... 14
Partille ... 15
Stenungsund ... 16
Tjörn ... 16
Öckerö ... 17
Göteborg ... 18
Askim ... 19
Backa ... 19
Bergsjön ... 20
Biskopsgården ... 21
Centrum ... 21
Centrum, Linnéstaden, Majorna ... 22
Frölunda ... 23
Högsbo, Linnéstaden ... 23
Kortedala – 1 ... 24
Kortedala – 2 ... 24
Linnéstaden ... 25
Lundby ... 26
Lärjedalen ... 27
Majorna ... 27
Styrsö ... 28
Tuve-Säve... 29
Tynnered ... 30
Örgryte ... 31
Avslutande tankar ... 33
Tips för vidare läsning om anhörigfrågor ... 34
Förkortningar
Föreningar och frivilligorganisationer
ABF ... Arbetarnas bildningsförbund Ananke .. Tvångssyndromföreningen DHR ... De handikappades riksförbund
FUB ... Föreningen för utvecklingsstörda barn och vuxna GFC ... Göteborgs Frivillig Center
HSO ... Handikappföreningarnas samarbetsorgan ICK ... Integrationscentrum för kvinnor
IFS ... Intresseföreningen för schizofreni
NHR ... Föreningen för neurologiskt sjuka och handikappade PRO ... Pensionärernas Riksorganisation
PS ... Paniksyndromsällskapet i Göteborg RPG ... Riksförbundet PensionärsGemenskap RSMH ... Riksförbundet för Social och mental hälsa SPF ... Sveriges Pensionärsförbund
Att bli anhörigvårdare är sällan något man väljer och ofta glider man in i rollen. Det som börjar med en min-dre omfattande hjälp växer och blir alltmer omfattan-de. Den omsorg som utförs av anhöriga sker ofta i det tysta och att vara den som ensam bär ansvaret kan vara såväl fysiskt som psykiskt påfrestande, speciellt då om-sorgsbehovet är omfattande. När viljan och behovet att hjälpa finns där kan det vara svårt att be om samhälle-ligt stöd även om behovet av att dela på ansvaret finns för att man ska orka.
Inom ramen för den nationella handlingsplanen för äldre1 uppmärksammas de anhörigas situation och ett särskilt stimulansbidrag (Anhörig 300) har anslagits för att kommunerna i samverkan med anhöriga och frivil-ligorganisationer ska genomföra insatser för anhöriga. Anslaget omfattar totalt 300 miljoner kronor under tre år (1999-2001). Pengarna ska användas till insatser som kan bidra till att utveckla metoder och former för stöd till anhöriga och andra närstående till äldre, funktions-hindrade eller långvarigt sjuka. Den övergripande mål-sättningen med arbetet är att stödja och underlätta samt på olika sätt bidra till en ökad livskvalitet för anhöri-ga. Arbetet ska vara långsiktigt och syfta till att åstad-komma en varaktig kvalitetshöjning i det anhörigstöd som erbjuds.
Fördelning av medel sker genom Socialstyrelsen och utbetalas i förhållande till hur många personer som är 65 år eller äldre i kommunen. För att medlen ska utbe-talas måste kommunen arbeta fram en treårig hand-lingsplan som ska vara godkänd av ansvarig kommu-nal nämnd. Handlingsplanen ska innehålla mål, infor-mation om med vilka man avser samverka, vilka insat-ser som planeras, tidsplan samt information om hur genomförda åtgärder ska följas upp och utvärderas. Ett krav är också att arbetet sker i samverkan med anhö-rig- och frivilligorganisationer.
Administrationen av anhörigmedlen samordnas läns-vis och varje kommun bidrar med ett läns-visst belopp för finansieringen av länsorganisationen. Länssamordna-ren ansvarar bl a för att stödja kommunerna i deras arbete, att fungera som ”motor” i utvecklingsarbetet samt för den löpande uppföljningen av arbetet i länet.
Socialstyrelsen ansvarar för utarbetande av riktlin-jer, fördelning av medlen och för nationell uppföljning, utvärdering och kunskapsspridning. En slutrapport ska lämnas till regeringen 2002. Enligt Socialstyrelsens rikt-linjer ska kommunernas arbete med utveckling av
stöd-inom den egna kommunen/förvaltningen, av länssam-ordnaren eller med hjälp av lokala FoU-enheter och/ eller av någon högskola.2
Anhörigstödets inriktning
Det stöd som kommunerna utformar bör ha en bred inriktning och omfatta såväl de som vårdar närstående i hemmet som de som har sina närstående på olika for-mer av boende. Som anhörig ska inte bara släktingar räknas utan även andra närstående såsom grannar el-ler vänner som gör stora insatser. De anhörigas situa-tion och behov ser olika ut och man bör ta hänsyn till detta vid utformningen av stödet. Att det finns möjlig-het till såväl praktiskt som psykosocialt stöd och att de stödmöjligheter som erbjuds kan anpassas till den en-skilde individens förutsättningar, intressen och önske-mål är en förutsättning för ett lyckat resultat. Den an-hörige är en viktig samarbetspartner med kunskaper och erfarenheter som bör respekteras. Det är därför vik-tigt att den anhörige vid utformandet av stöd ges möj-lighet att delta vid planering, genomförande och utvär-dering av insatserna. Värdefull kunskap finns också hos olika anhörigorganisationer och frivilligorganisationer. Röda Korset, pensionärsorganisationerna och olika kyrk-liga organisationer besitter en lång erfarenhet av anhö-rigarbete i olika former. För att denna kunskap inte ska gå förlorad bör utvecklingen av det kommunala anhö-rigstödet ske i samverkan med olika frivilligorganisa-tioner. Det kan vara svårt att nå anhöriga trots ett stort utbud av stödinsatser. Ju längre tid de anhöriga vårdat i det tysta och ju tyngre omvårdnadsinsatsen är desto svårare kan den anhörige vara att nå. Därför är det viktigt med nya tillvägagångssätt för uppsökande verk-samhet. Hänsyn bör tas till att vissa grupper kan behö-va få informationen på ett annat språk än svenska.
Anhörig 300 – för utveckling
av stöd till anhöriga
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en sam-arbetsorganisation för tretton kommuner3 i Västsverige. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommun-gränserna och att vara ett forum för idé- och erfaren-hetsutbyte inom regionen. Inom GR finns sedan 1999 en forsknings- och utvecklingsenhet (FoU i Väst). FoU i Väst verkar för en kunskapsbaserad och långsiktig ut-veckling av hela socialtjänsten avseende metod och verk-samhet4.
Nio av de tretton medlemskommunernas arbete med Anhörig 300 samordnas genom GR5. Länssamordna-ren tog i ett tidigt skede kontakt med FoU för att disku-tera på vilket sätt FoU kan stödja projekten. Detta har resulterat i att kommunerna nu får stöd och handled-ning för egenutvärdering via FoU i Väst. Stödet ges en-skilt eller i grupp och har kommit att omfatta alla med-lemskommuner, d v s inte bara de som samordnas ge-nom GR. Ingegerd Lindquist, Institutionen för omvård-nad, och Östen Ohlsson, Handelshögskolan, svarar för handledningen. Ambitionen är att kommunernas utvär-deringar så småningom ska sammanställas i en FoU-rapport. Flera frågor av mer övergripande karaktär har väckts under arbetets gång, exempelvis vilken betydel-se kommunernas utvecklingsarbete får för de anhöriga. Troligen kommer FoU i Väst i ett nästa steg att arbeta vidare med en övergripande utvärdering kring någon av de frågor som framkommit. Utöver detta anordnar FoU olika forskningsseminarier kring anhörigfrågor samt har svarat för framtagandet av denna projektkatalog.
Projektkatalogen
Många anhörigprojekt har startat i regionen och ett gediget planerings- och utvecklingsarbete läggs ner för att finna och utveckla olika former för anhörigstöd. Önskemål om en sammanställning av det pågående ar-betet har framförts från kommunerna och med anled-ning av detta har FoU i Väst arbetat fram denna pro-jektkatalog. Katalogen omfattar alla pågående anhö-rigprojekt inom GR:s tretton medlemskommuner.
Syf-tet med katalogen är att skapa en överblick över anhö-rigarbetet i regionen genom att på ett enkelt och över-skådligt sätt presentera och lyfta det arbete som pågår, att väcka tankar och idéer samt att stimulera till erfa-renhetsutbyte.
Information om de olika projekten har inhämtats ge-nom ett frågeformulär som sänts ut till de personer som ansvarar för anhörigarbetet i respektive kommun/stads-del. Frågeformuläret sändes ut i september 2000 och svaren har bearbetats under hösten. Kommunerna/stads-delarna har sedan tagit del av presentationen av deras anhörigarbete och lämnat sitt slutliga godkännande. Några projekt har beviljats medel under hösten 2000 och har startat med sitt arbete först under 2001. I dessa fall har information om projekten inhämtats från hand-lingsplanerna och beskrivningen har sedan godkänts av ansvarig person i kommunen/stadsdelen.
Presentationen av projekten varierar i omfattning. Det kan bero på att man har kommit olika långt i sitt arbe-te eller att man har prioriarbe-terat olika. Det kan även ha att göra med hur omfattande svar som lämnats på det frågeformulär som utgör grund för denna katalog. En viss inkonsekvens går att spåra i rubriksättningen av projektpresentationerna. Där rubriker saknas har ing-et svar givits på frågan. I ing-ett par projektbeskrivningar förekommer andra rubriker. Dessa projekt har startat nyligen och informationen är hämtad från handlings-planen. Slutligen har Göteborgs kommunövergripande arbete beskrivits med andra rubriker än övriga.
Projektkatalogens avslutande tankar svarar underteck-nad för.
3 Medlemskommunerna är: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet,Mölndal, Partille,
Stenungsund, Tjörn och Öckerö
4 För mer information om GR och FoU i Väst se: www.gr.to och www.fouivast.com
5 Samordnare för nio av GR-kommunerna är Lars-Göran Jansson, tfn: 031-335 50 78, e-post:lars-goran.jansson@gr.to
Samordnare för Kungsbacka är Åke Fagerberg, tfn: 0304-889 52, e-post: afg@kommunen.varberg.se Samordnare för Alingsås, Lerum och Lilla Edet är: Viveca Dalhammar, tfn: 0706-20 56 61,
e-post: viveca.dalhammar@trollhattan.se
Ale kommun
Start
Handlingsplanen klar juli 1999, godkänd augusti 1999.
Målsättning
Att bryta isoleringen för anhörigvårdare och ge dem bättre förutsättningar att orka vårda en anhörig. Me-todutveckling på de särskilda boendeformerna skall un-derlätta för personalen att förstå de anhörigas situation och se dem som en viktig samarbetspartner i vårdarbe-tet kring den anhörige/vårdtagaren.
Att i samverkan med anhöriga, kyrka, frivilligorgani-sationer, pensionärernas samorganisation, brukarråd och kommunens personal skapa olika forum och utveckla befintliga stödformer.
Målgrupp
Anhöriga/närstående som vårdar sjuka och funktions-hindrade i hemmet
Anhöriga/närstående och personal på särskilda boen-den
Inventering av stödbehov
De anhörigas stödbehov har inventerats genom fokus-grupper, personliga besök och telefonsamtal till distrikts-sköterskor, biståndsbedömare, hemvårdschefer, boende-chefer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, Ale kontakt- och stödverksamhet, pensionärsorganisationer, svenska kyr-kan, missionskyrkan m fl.
Hur nås anhöriga?
Via informationsbroschyr, annonsering, affischering, tid-ningsartiklar, personliga kontakter, anhörigträffar och anhöriggrupper.
Information har spridits till och genom vårdpersonal, pensionärsorganisationer, frivilligorganisationer, perso-nal på Kungälvs sjukhus, Ale kontakt- och stödverk-samhet mm.
Informationsträffar, fokusgrupper och konferenser har anordnas.
Befintliga stödformer
Avlösning och växelvård på rehabenhet och demensen-het, anhörigbidrag, anhöriganställning, avlösning i hem-met, BRA-grupper (Bibehålla rörelse och aktivitet), an-höriggrupper, anhörigträffar, anhörigstödplaner på dag-verksamheterna.
Ale Kontakt- och Stödverksamhet (besöksverksamhet), promenadgrupper (indirekt anhörigstöd), öppet hus dit anhöriga kan komma och få social gemenskap.
Planerade stödformer
Diskussioner pågår med frivilligorganisationer om att få en frivillig ”pool” av personer som riktar sig till
vård-ett matlag dit anhöriga är välkomna.
Anhörigföreningar skall även få möjlighet att dispone-ra telefon och lokal i ett av aktivitetshusen 3 tim/v.
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Ytterligare en dagverksamhet för dementa. Möjlighet att gå på öppet hus på aktivitetshusen. Anhörigförening har bildats.
Anhörigträffar genomförs oftare ute i verksamheterna. BRA-grupperna har under hösten 2000 utökat antal del-tagare. Möjligheten för den enskilde att välja BRA-grupp har därigenom ökat.
Att ta fram riktlinjer för kontaktmannaskap samt att ta fram handlingsplaner vid inflyttning på särskilda boen-de har påbörjats. Bildanboen-det av boenboen-deråd på särskilda boende pågår.
Samarbetspartners
Demensföreningen, primärvården, PRO och Ale Kon-takt- och Stödverksamhet där bl a kommunen, Röda korset, Svenska kyrkan, Älvängens missionsförsamling, Alebygdens pensionärsförning, eldsjälar och jourhavan-de medmänniska ingår.
De anhörigas erfarenheter
De anhörigas kunskaper och erfarenheter tas tillvara genom anhöriggrupper, fokusgrupper och boenderåd. Anhörigföreningens bildande, det påbörjade arbetet med kontaktmannaskap samt handlingsplan för inflyttning till särskilda boende är exempel på verksamheter som genomförs efter önskemål från anhöriggrupper och fo-kusgrupper.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Boenderåden på särskilda boende skall in i den ordina-rie verksamheten.
Ett förslag från vård- och omsorgsnämndens ordföran-de är att en dialog mellan kommunen och anhörigför-eningen skall skapas i framtiden.
Uppföljning och utvärdering
Arbetet kommer att följas upp med någon typ av utvär-deringsinstrument, exempelvis via enkäter och/eller fo-kusgrupper.
Övrigt
Det är svårt att nå de ”tysta” anhöriga trots mycket informationsgivning. På grund av pressad arbetssitua-tion glöms de anhöriga ofta bort. Det är viktigt med stöd från ledningspersoner för att de anhörigas behov ska kunna synliggöras och få en prioritet.
Kontaktpersoner
Elisabeth Bergdahl, projektledare, tfn: 0303-33 02 62, e-post: elisabeth.bergdahl@kommun.ale.se
Alingsås kommun
Start
1998
Målsättning
Att stärka de anhörigas roll bl a genom informations-träffar och anhöriginformations-träffar. Att ge anhöriga möjlighet till akut avlastning och större möjlighet till regelbun-den avlastning.
Målgrupp
I första hand de som vårdar sina anhöriga i hemmet, både dementas och fysiskt handikappades anhöriga.
Inventering av stödbehov
Genom fokusgrupper
Hur nås anhöriga?
Genom information om verksamheten i olika förening-ar samt information i lokaltidningen.
En informationsbroschyr är på gång.
Befintliga stödformer
Växelvård, anhöriggrupper, telefontid dit anhöriga till dementa kan ringa för råd och stöd, korttid för demens-handikappade och fysiskt funktionshindrade finns för planlagd ”ledighet”, upp till 16 timmar avgiftsfritt an-hörigstöd genom avlösning i hemmet från 2001 samt akuta korttidsplatser (2st) fro m 2001.
Ofta görs individuella lösningar kring den enskilde. Dagverksamhet finns på servicehusen dit personer med fysiska funktionshinder slussas, exempelvis för att av-lasta anhöriga. Personalen på dagverksamheten för de-menta ger även avlastning i hemmet.
Planerade stödformer
Akuta korttidsplatser, informationsbroschyr, caféverk-samhet, mindre samlingspunkter på boendeområden för funktionshindrade, samarbete med distriktsläkare för att fånga upp tidig demens samt kunna erbjuda studiecir-kel i demens. Utökning av anhöriggrupperna. Utbild-ning för personal i anhörigstöd.
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Fler korttidsplatser för dementa och avlösning för de-menshandikappades anhöriga. Telefonjour för anhöri-ga till demenshandikappade på måndaanhöri-gar. Akuta kort-tidsplatser och avgiftsfri anhörigavlastning.
Samarbetspartners
Samtal pågår med Röda Korset om samarbete i anhö-riggrupper. Arbetar gemensamt med samordnarna för frivilligprojektet i kommunen omkring aktiviteter ute i
bostadsområdena. Här deltar också olika frivilligorga-nisationer, exempelvis pensionärsorganisationer och kyr-kan.
De anhörigas erfarenheter
Arbetar med utgångspunkt från den information och de önskemål som framkommit i fokusgrupperna.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Ambitionen är att det som påbörjas ska permanentas om det fungerar och fyller ett behov.
Uppföljning och utvärdering
Sker kontinuerligt i samband med ordinarie verksam-hetsuppföljning samt efter tre år. Avstämning sker med jämna mellanrum med ledningsgruppen inom vård och omsorg. Intervjuer av anhöriga kommer att genomför-as vid årets slut för att utvärdera anhörigavlgenomför-astningen.
Kontaktperson
Catharina Johansson, samordnare anhörigstöd, tfn: 0322-752 15 e-post: catharina.johansson@alingsas.se
Härryda kommun
Start
Kommunstyrelsen tog beslut om handlingsplan i augus-ti 1999 och en anhörigkonsulent anställdes från sep-tember 1999.
Målsättning
Att lyfta fram och se anhöriga som en resurs och till-gång. Att utveckla nya former och arbetssätt för anhö-rigstöd.
Målgrupp
Anhöriga som vårdar i livets slutskede
Anhöriga till personer som bor i särskilt boende Anhöriga/närstående som hjälper eller vårdar någon i hemmet
Anhöriga som förlorat en närstående
Inventering av stödbehov
Genom en enkätundersökning. Syftet med enkäten är bl a att få reda på hur stor del av befolkningen mellan 65-74 år som hjälper någon närstående.
Hur nås anhöriga?
Genom information till hemtjänstgrupperna, hälso- och sjukvård, SU/Sahlgrenska, SU/Mölndal, SPF, PRO, Pen-sionärsrådet, särskilt boende, kuratorerna och informa-tionsträff riktad till allmänheten. Via annonsering i lo-kaltidningen samt genom att sprida broschyrer exem-pelvis till vårdcentraler.
Befintliga stödformer
Enskilda samtal, hembesök av anhörigkonsulenten, råd-givning, samtalsgrupper, föreläsningar om olika sjuk-domstillstånd, avlösarservice 10 timmar per månad, av-giftsbefrielse för äkta makar när den ena parten går på dagverksamhet (en form av avlösning).
Planerade stödformer
Fler ”öppna” föreläsningar. Starta fler samtalsgrupper.
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Anhörigförening, avlösarservice 10 timmar per månad och anställning av anhörigkonsulent.
Samarbetspartners
Demensförbundet, Röda Korset, SPF, Svenska kyrkan, Missionsförbundet, Finska Föreningen. Dessa är med i referensgruppen. Frivilliga är också med i samtalsgrup-per.
Tillvaratas genom enkätundersökningar, samtal med en-skilda och i samtalsgrupperna.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Fortsätter att ha anhörigkonsulent.
Kontaktperson
Annika Attnäs Bergh, anhörigkonsulent tfn 031-724 65 46, e-post: annika.attnas.bergh@harryda.se
Kungsbacka kommun
Start
Mars 2000
Målsättning
Att i samverkan med anhörigvårdare, frivilligorgani-sationer, intresseorganifrivilligorgani-sationer, Svenska kyrkan och landstinget utveckla stödformer för anhöriga/närståen-de som vårdar i hemmet eller i särskilt boenanhöriga/närståen-de.
Målgrupp
Anhöriga/närstående som vårdar i hemmet, oavsett om de är kända inom äldreomsorgsförvaltningen eller ej. Anhöriga/närstående till vårdtagare i särskilda boen-de.
Inventering av stödbehov
En inventering av anhöriga/närståendes stödbehov har påbörjats. Kontakt med anhöriga/närstående har tagits genom biståndshandläggarna inom äldreomsorgsförvalt-ningen, där de som varit intresserade har hört av sig till anhörigkonsulenten. Den anhöriga och anhörigkonsu-lenten har därefter träffats för en intervju. Vid inter-vjun har anhörigkonsulenten använt sig av en behov-sinventeringslista för att se vilka olika stödbehov den anhöriga/närstående har.
Hur nås anhöriga?
Genom biståndshandläggarna inom äldreomsorgsför-valtningen och genom information via diakoner/diako-nissor, pensionärsföreningar och landsting.
En broschyr har delats ut på vårdcentralerna, apoteken och servicehusen i kommunen.
Befintliga stödformer
Anhöriggrupper för anhöriga/närstående till dementa finns sedan tre år tillbaka.
En demenssjuksköterska inom äldreomsorgsförvaltning-en håller i dessa grupper, där hon också föreläser om demens.
Dessutom finns dagvård för dementa.
Planerade stödformer
En anhöriggrupp för anhöriga/närstående till icke de-menta, som vårdar hemma, startade under hösten 2000. Ytterligare en anhöriggrupp kommer att starta i slutet av januari 2001. Anhöriga/närstående till vårdtagare i särskilt boende kommer också att erbjudas vara med i anhöriggrupper. I anhöriggrupperna kommer samtal att varvas med information/utbildning i olika frågor. Avlösning på dagcentraler för de som vårdas.
Inom projektet ingår att se över möjligheten att inrätta ett anhörigcenter i kommunen. Detta anhörigcenter ska fungera som en samlingsplats för anhöriga/närstående
som vårdar, för information, utbildning och varierad avlösning. I planering och genomförande av detta cen-ter kommer frivilligorganisationerna att medverka.
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Anhöriggrupper för anhöriga/närstående till dementa har utökats till tre anhöriggrupper.
En anhöriggrupp för anhöriga/närstående till icke de-menta startade hösten 2000.
Samarbetspartners
Röda korset, Studieförbundet Vuxenskolan, Svenska kyr-kan och primärvården. En arbetsgrupp är kopplad till Anhörig 300 projektet som består av en konsulent från Röda Korset, en organisatör från Studieförbundet vux-enskolan, en diakonissa från Svenska kyrkan och en distriktsköterska från primärvården. Förutom anhörig-konsulenten ingår en utvecklingsledare, en bistånds-handläggare och en demenssjuksköterska från äldreom-sorgsförvaltningen.
De anhörigas erfarenheter
I anhöriggrupperna samtalar man om de anhörigas/när-ståendes erfarenheter och kunskaper och stöttar varan-dra.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Från politikernas sida är ambitionen att de stödinsatser som startats upp genom Anhörig 300 projektet ska im-plementeras i den ordinarie verksamheten.
Kontaktperson
Christina Hilding, Anhörigkonsulent, tfn: 0300-348 38, e-post: christina.hilding@kungsbacka.se
Kungälvs kommun
Start
September 1998
Målsättning
Att stödja och underlätta samt att på olika sätt bidra till en ökad livskvalitet för anhöriga till äldre, funk-tionshindrade, rörelsehindrade eller långvarigt sjuka.
Målgrupp
I dagsläget anhöriga som vårdar dementa och anhöri-ga vid vård i livets slutskede. En inventering av beho-vet hos funktions- och rörelsehindrade samt andra grup-per pågår.
Inventering av stödbehov
Genom anhörigträffar på alla särskilda boenden, hem-besök och hem-besök hos frivilligorganisationer och fören-ingar. Genom ett blad om vädjan till de som vårdar en närstående att höra av sig och berätta om sin vardag. Bladet distribueras av hemtjänsten, hemsjukvården samt på vårdcentralerna.
Hur nås anhöriga?
Information om ”Projekt anhörigstöd” har spridits ge-nom lokaltidningen, Kungälvs närradio, Pingstkyrkans radio och av föreningar och frivilligorganisationer. Mötesplatser har startats och föreläsningar har anord-nas där det också funnits anmälningsblad till cirklar.
Befintliga stödformer
Pågår en cirkel om ”Vård i livets slutskede”. Två träff-punkter har öppnats och en tredje är på gång. Föreläs-ningar anordnas. När anhöriga går till träffpunkten eller deltar i en cirkel kan olika former av avlastning erbjudas.
Planerade stödformer
Inventeringen av anhöriga och deras behov fortsätter. Fler mötesplatser/träffpunkter öppnas, fler cirklar an-ordnas och ytterligare anhöriggrupper skall startas.
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
En anhöriggrupp har startat, cirklar anordnas succes-sivt och träffpunkter/mötesplatser har startat. En infor-mationsbroschyr för äldrevården i Kungälvs kommun har producerats: ”I Kungälv kommun ska Du känna Trygghet och Delaktighet”.
Samarbetspartners
Svenska kyrkan, Pingstkyrkan, Missionskyrkan, PRO, SPF, Röda Korset, ABF, Vuxenskolan och Kungälvs de-mensförening.
De anhörigas erfarenheter
Genom en anhöriggrupp tillvaratas de anhörigas erfa-renheter. Projektsamordnaren är noga med att betona att anhöriga är experter på att vara anhöriga och att de är en otrolig resurs i sammanhanget.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
I dagsläget är inget beslut fattat om fortsättningen. Pro-jektmedlen avses att vara en stimulans till kommuner-na att få igång en reguljär verksamhet i samarbete med frivilligorganisationer och föreningar. För att lyckas med detta finns det nog ett behov av att ha en kommunal samordnare som håller ihop kunskapen om frivilligor-ganisationerna och som är vägledare i anhörighjälpen.
Uppföljning och utvärdering
Som underlag för en utvärdering ska ett frågeformulär delas ut i två delar av kommunen, en i tätort och en i glesbyggd. Formuläret skall distribueras av hemtjäns-ten, hemsjukvården samt av vårdcentralerna.
Övrigt
Det görs otroligt mycket av frivilliga i kommunen idag, ”men en kan inte hjälpa alla men alla kan hjälpa en.” Vi måste bli fler som bryr oss. Vi har inga traditioner att samarbeta med frivilliga och det gäller att ha mod att hitta nya vägar. Vi måste synas och höras så att anhöriga kan få det stöd och den hjälp de så väl förtjä-nar.
Kontaktperson
Siv Ek, projektsamordnare, tfn: 0303-21 18 09, e-post: siv.ek@kommun.kungalv.se
Lerums kommun
Start
Hösten 1999
Målsättning
Att stödja, underlätta och försöka bidra till en ökad livskvalitet för anhöriga och andra närstående till äld-re, funktionshindrade eller långvarigt sjuka.
Målgrupp
Anhöriga till dementa som vårdar sina anhöriga i met. Övriga anhöriga som vårdar sina anhöriga i hem-met med ingen eller lite hjälp från hemvården. Anhöri-ga till psykiskt långtidssjuka.
Inventering av stödbehov
Genom enkät till alla som har någon form av pension.
Hur nås anhöriga?
Genom utskick av en enkät och en informationsbroschyr till alla som har pension. Genom dialog med bl a fören-ingslivet och information i hemvårdens arbetslag, re-hab personal m fl.
Befintliga stödformer
Dagverksamheter, växelvård, gruppverksamhet för re-habuppföljning, grupp för anhöriga som vårdar demen-ta, grupp för personer som avslutat en rehabperiod och behöver en fortsatt träffpunkt, anhöriggrupp till psy-kiskt sjuka, caféverksamhet, anhöriggrupper, anhörig-anställning, anhörigbidrag, ”Leva-vidare-grupp”, vän-tjänst
Planerade stödformer
Utbildning för anhöriga till psykiskt sjuka, övernatt-ningslägenhet för vårdaren eller den som vårdas, fler anhöriggrupper, avgiftsfri avlastning i hemmet och an-höriggrupper i särskilda boenden
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Utbudet har blivit mer varierat. Fler anhöriggrupper har startats, en lägenhet som används för dagverksam-het för dementa och som träffpunkt för anhöriggrupper samt för akut övernattning ha inretts, viss avgiftsfri av-lastning i hemmen utförs och samverkan med frivillig-arbetare har upparbetats.
Samarbetspartners
Pensionärsföreningar (PRO, SPF, RPG m fl), Röda kor-set, IOGT, Svenska kyrkan, Missionskyrkan
De anhörigas erfarenheter
Hemvårdens personal är mycket lyhörd för de anhöri-gas kunskaper och insatser när den sjuke ger tillåtelse.
Ett av syftena med anhöriggrupperna är att ta del av och att dela med sig kunskaper och erfarenheter.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Vissa delar går att inlemma i befintlig verksamhet för övrigt måste medel tillskapas i budget 2002. Förhopp-ningen är också att frivilligarbetare skall kunna driva vissa av aktiviteterna vidare.
Uppföljning och utvärdering
Efter centrala, regionala och förvaltningsledningens öns-kemål och direktiv samt med hjälp av
ökade kunskaper om utvärdering genom FoU i Västs utvärderingsverkstad.
Övrigt
Lerum har valt Röda Korsets koncept för anhöriggrup-per.
Kontaktpersoner
Ingvor Almbratt, handikappkonsulent, tfn 0302-52 14 24, e-post: ingvor.almbratt@lerum.se
Birgitta Olsson, enhetschef, tfn 0302-52 19 63, e-post: birgitta.olsson@lerum.se
Ulla Theodorsson, enhetschef, tfn: 0302-52 19 89, e-post: ulla.theodorsson.@lerum.se
Roger Finn, enhetschef, tfn: 0302-52 20 09, e-post: roger.finn@lerum.se
Lilla Edets kommun
Start
Maj 1999
Målsättning
Inom kommunen skall finnas verksamhet som ger stöd åt anhöriga så att de kan medverka till att äldre, funk-tionshindrade och sjuka kan bo kvar i ordinärt boende. Att råd och stöd kan ges till anhöriga både från kom-munen och från olika frivilliga organisationer. Att skapa en plattform för självhjälpsgrupper.
Målgrupp
I första hand skall finnas verksamhet för stöd till anhö-riga till dementa.
Motsvarande stöd skall därefter byggas upp för anhöri-ga till övrianhöri-ga sjuka, äldre och funktionshindrade som ej erhåller stöd eller tillräckligt med stöd från kommunen eller frivillig organisation.
Inventering av stödbehov
Via annons och enkät samt intervjuer med anhöriga och samtal i anhöriggrupper. Fokusgrupper.
Hur nås anhöriga?
Via annonsering, uppsökande verksamhet och ett nära samarbete mellan läkare, distriktssköterska, bistånds-handläggare, frivilliga m fl.
Befintliga stödformer
Dagverksamhet, korttidsvård, växelvård, individuella stödsamtal för anhöriga till dementa, telefonlinje för anhöriga två dagar i veckan, studiecirklar för anhöriga till dementa tillsammans med Röda korset, caféverk-samhet två dagar i veckan som drivs av PRO, SPF, Röda Korset och kyrkan.
Planerade stödformer
Anhörigavlösning i hemmet och dagverksamhet för de-menta.
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Kommunen har anställt en demenssköterska och stödet till dessa anhöriga har utökats bl a genom anhörigcirk-lar. Ett intensivt arbete pågår för att få igång samarbe-te med frivilliga.
Samarbetspartners
Röda korset har anhörigcirklar tillsammans med de-menssköterskan. De har även en patientgrupp. Med PRO, SPF och Svenska kyrkan förs diskussioner om sam-verkan i någon form.
Tillvaratas via intervjuer med anhöriga i fokusgrupper och diskussioner med anhöriga i studiecirklar. Genom levnadshistoria när den sjuke flyttar till särskilt boen-de.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Arbetet med anhörigstöd bör fortsätta efter projektti-dens slut. Vi bygger upp förväntningar hos de anhöriga att kunna ge dem stöd. Dessa insatser bör permanentas i de olika verksamheterna, men beslut om anhörigarbe-tet fortsättning saknas inom kommunen.
Uppföljning och utvärdering
Genom regelbundna utvärderingar av de olika stöd-formerna. Eventuellt via enkät eller intervju med anhö-riga.
Övrigt
Inom kommunen pågår även ett inflytandeprojekt för att öka inflytandet för vårdtagare, anhöriga och perso-nal. På sikt hoppas vi att detta leder till ett naturligare samarbete som gör att anhöriga blir mer delaktiga.
Kontaktperson
Ann-Christin Sädås, demenssjuksköterska/anhörigsam-ordnare, tfn: 0520-65 97 88,
Mölndals kommun
Start
Arbetet med att utveckla anhörigstöd inom ramen för Anhörig 300 startade under hösten 1999.
Målsättning
Att anhöriga skall känna att de har stöd och erkännan-de och att erkännan-de är respekteraerkännan-de som samarbetspartners samt att lägga grunden för en väl fungerande samver-kan kring anhörigstöd i framtiden.
Genom en bättre samverkan mellan olika aktörer kan anhöriga/närstående erbjudas olika former av stödin-satser så att äldre och funktionshindrade kan bo hem-ma i eget boende längre och med god livskvalitet.
Målgrupp
I första hand anhöriga till dementa, anställda anhörig-vårdare, anhöriga till vårdtagare inom hemtjänsten och anhöriga till funktionshindrade
Inventering av stödbehov
Under våren 2000 har fyra olika enkäter skickats ut. En till ”anhöriga och anställda som också är personliga assistenter”, en till ”anställda anhörigvårdare”, en till ”anhöriga till personer med anhörigbidrag” och en till ”anhörig/närstående till en person som får hjälp av hem-tjänsten”.
En femte enkät har också skickats till särskilda boen-den och verksamheter inom äldre- och handikappom-sorgen för att kartlägga hur introduktionsrutiner för nya vårdtagare/anhöriga fungerar samt vilka typer av an-hörigmedverkan som förekommer i verksamheten.
Hur nås anhöriga?
Har ännu inte försökt nå de okända anhöriga, dvs mör-kertalet utanför kända grupper. Projektledaren har tre referensgrupper i tre kommundelar där föreningar och församlingar är representerade. En tanke är att dessa grupper ska fungera som informationskanal lokalt och till medlemmar, t ex när utvecklingen av anhörigstödet kommit längre och har mer att erbjuda. Genom att verk-samhet på så sätt blir känd och information sprids från mun till mun kan förhoppningsvis kontakt etableras med fler anhöriga.
Befintliga stödformer
Avlastning genom dagvård, korttidsvård och växelvård, avlösning i hemmet, anhörigbidrag,
anställning som anhörigvårdare eller personlig assis-tent till anhörig, anhöriggrupper för anhöriga till de-menshandikappade, anhörigrådgivare och fortbildning.
Planerade stödformer
Fler anhöriggrupper riktade till andra grupper av an-höriga.
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Anhöriggrupper och anhörigrådgivare har tillkommit.
Samarbetspartners
För närvarande är två delprojekt i Anhörig 300 igång. I det ena som berör demenshandikapp är Mölndals De-mensförening samarbetspartner och i det andra som ut-går från en gruppbostad för funktionshindrade är FUB samarbetspartner.
Projektledaren träffar regelbundet tre lokala referens-grupper där medlemmarna representerar föreningar och församlingar. Hittills har grupperna fungerat som öm-sesidiga informationskanaler och forum för idéer och förslag när det gäller anhörigstöd. När de funnit sin form, vilket tar lite tid, kanske de också kan utgöra en bas för lokala verksamhetsprojekt.
De anhörigas erfarenheter
Det finns inga speciella former för hur anhörigas kun-skaper och erfarenheter ska tas tillvara, men i vardags-arbetet finns många naturliga kontaktytor. De som är anhöriga och anställda för att vårda anhörig har åter-kommande träffar med verksamhetschefer från förvalt-ningen.
Svaren i enkäterna är också en kunskapskälla vars inne-håll ska tas tillvara både i det fortsatta arbetet med anhörigstöd och i övriga verksamheter. I enkätsvaren går det bl a att utläsa hur några av de som gör små eller stora insatser för äldre, funktionshindrade eller långvarigt sjuka närstående ser på sin verklighet. Det framkommer även förslag på vad man som anhörig kan behöva för slags stöd.
Samråd med föreningar där anhöriga ofta är engagera-de sker t ex i Kommunala handikappråengagera-det.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Ambitionen är klart uttalad: Det handlar om att utveckla varaktiga metoder för stöd till anhöriga i kommunen. När nya delprojekt startas finns perspektivet med fort-sättning efter projekttiden med och vilka ekonomiska och andra konsekvenser det får. Tanken är att kostna-der ska täckas inom budget, men idag finns inga garan-tier för att det kommer att finnas ekonomiskt utrymme längre fram.
Uppföljning och utvärdering
Projektledaren får stöd för uppföljning och utvärdering via FoU i Väst.
Kontaktperson
Helena Bertilsson, projektledare, tfn: 031-67 58 28, e-post: helena.bertilsson@molndal.se
Partille kommun
Start
Maj 1999 anställdes en projektledare som startade med handlingsplanen
Målsättning
Att öka förståelsen för anhörigas situation
Att anhöriga känner att de har erkännande i sin vårdar-gärning
Att anhöriga är respekterade som samarbetspartners Att i samverkan med anhörigvårdare, distriktsvården, kyrkorna, intresseföreningar och frivilligorganisationer utveckla former för att stödja anhöriga som vårdar i hemmet
Målgrupp
Anhöriga som vårdar äldre, långtidssjuka och psykiskt handikappade i hemmet
Inventering av stödbehov
Kända anhöriga har bjudits in till information, samtal och inventering av behov. Med kända anhöriga avses främst anhöriganställda och anhöriga till de som får hemsjukvårdsbidrag. Behoven har identifierats genom fokusgrupper.
Hur nås anhöriga?
Broschyrer har placerats ut på apotek, vårdcentraler, bibliotek mm. Distriktssköterskor, läkare, diakoner, hem-tjänsten, hemsjukvården, biståndshandläggare och pen-sionärsorganisationer har informerat om vilka möjlig-heter som finns. Det har även visat sig att anhörigvård-are finner andra anhörigvårdanhörigvård-are och sprider informa-tionen vidare.
Befintliga stödformer
Avlastningsplatser, växelvård, rehabiliteringsplatser, av-lösning i hemmet, hemsjukvårdsbidrag, trygghetslarm, dagsjukvård, dagvård för dementa och samtalsgrupper för anhörigvårdare
Planerade stödformer
Utbildning och handledning till personal för att de bätt-re ska kunna stödja anhöriga.
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Avlastnings- och rehabplatserna har ökat i antal. Sam-talsgrupper har startats.
Samarbetspartners
En referensgrupp med representanter från distriktsvår-den, psykiatrin, Röda Korset, kyrkan, väntjänsten, pen-sionärsorganisationerna, lokala demensföreningen och
pen deltar i planering och genomförande av verksam-heten. Frivilliga från organisationerna är med och stöt-tar i samtalsgrupper, planerar och genomför aktivite-ter.
De anhörigas erfarenheter
I samtalsgrupperna utbyter man erfarenheter och hjäl-per varandra. Utbildningsinsatser planeras där anhöri-ga får förmedla sin kunskap och erfarenhet till persona-len.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Ambitionen är att anhörigstödet ska arbetas in i ordi-narie verksamhet från år 2002. Frågan har ännu inte behandlats politiskt.
Uppföljning och utvärdering
Kommer att ske i samarbete med tre andra kommuner (Mölndal, Härryda och Öckerö) och med stöd från FoU i Väst.
Övrigt
Det märks att informationen når ut genom att bistånds-handläggarna har fått ett ökat tryck på utredningar.
Kontaktperson
Inger Sommar, projektledare, tfn: 031-792 16 21, e-post: inger.sommar@partille.se
Tjörns kommun
Start
Hösten 1999
Målsättning
Att identifiera anhörigvårdarnas behov av stödinsatser i syfte att kunna tillmötesgå individuella behov.
Målgrupp
Kända anhöriga och de som hör av sig. Främst anhöri-ga som bor i eget boende.
Inventering av stödbehov
En enkät kommer att skickas till anhörigvårdare för att undersöka vilka stödbehov som finns.
Hur nås anhöriga?
Via information om stödinsatserna i lokala tidningar, broschyrer och kontakt med intresseorganisationer och frivilligverksamhet.
Befintliga stödformer
Kontaktman/stödperson, enskilda samtal med läkare, individuell stödplan, avlastning, föreläsningar, stödgrup-per, utbildning och aktiviteter med frivilligorganisatio-ner exempelvis vävstuga, kafé, studiecirklar, öppet hus mm
Samarbetspartners
SPF, PRO, RK och områdesråd vid servicehusen.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Hittills har insatserna inte varit så stora utan kan rym-mas inom befintlig verksamhet.
Uppföljning och utvärdering
Utvärdering skall i första hand ske i förhållande till brukarna samt i andra hand till berörda intresseorgani-sationer och professionella grupper.
Övrigt
Det finns frivilligarbete/frivilligaktiviteter som når mål-gruppen, men som inte organiseras av kommunen utan sker på eget initiativ.
Kontaktperson
Gun Pettersson, MAS, tfn: 0304-60 10 75, e-post: gun.pettersson@tjorn.se
Stenungsunds kommun
Start
Hösten 1999
Målsättning
Att stödja och underlätta samt på olika sätt bidra till en ökad livskvalitet för familjer och andra närstående till äldre, funktionshindrade och långvarigt sjuka. Detta skall ske genom ett långsiktigt arbete med att utveckla stödformer för närstående anhörigvårdare i kommunen.
Målgrupp
Närstående till dementa, äldre psykiskt sjuka och äldre fysiskt handikappade
Inventering av stödbehov
Genom en enkätundersökning
Hur nås anhöriga?
Genom enkätundersökning och via annonsering i loka-la tidningar
Befintliga stödformer
Samtalsgrupper, korttidsboende för dementa, grupp för fysiskt handikappade för att avlasta anhöriga
Planerade stödformer
Kontakt med Röda Korset har givit möjligheter till led-sagning och eventuellt promenadgrupper.
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Nytt korttidsboende för demenssjuka där anhöriga kan få stöd och hjälp
Samarbetspartners
Demensföreningen och Röda Korset
Kontakt är tagen med pensionärsföreningar och handi-kappföreningar
De anhörigas erfarenheter
De anhörigas kunskaper och erfarenheter tillvaratas i samtalsgrupper och via enkäter.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Det man vet idag är att korttidsboende för dementa och grupper för anhöriga kommer att fortsätta.
Uppföljning och utvärdering
Genom enkäter
Kontaktperson
Inga Britt Johansson, demenssjuksköterska, tfn: 0303-682 16 eller 070-676 81 84
Öckerö kommun
Start
Projektet startade sommaren 1999 då arbetet med att utforma handlingsplan för Anhörig 300 påbörjades. Pro-jektet startade officiellt i september 1999 genom att en anhörigkväll anordnades.
Målsättning
Att i samverkan med anhöriga, frivilligorganisationer, landsting, studieförbund, kyrka m fl kunna erbjuda an-höriga/närstående olika former av organiserade stödin-satser för att medverka till ökad livskvalitet.
Målgrupp
Anhöriga/närstående till äldre, funktionshindrade samt långvarigt sjuka personer.
Inventering av stödbehov
Inventering av de anhörigas behov har skett genom en enkätundersökning. Målgruppen har varit anställda an-hörigvårdare, anhöriga till de som erhåller hemtjänst-bidrag, anhöriga inom hemtjänsten/hemsjukvården, an-höriga till boende på särskilda boendeformer samt öv-riga anhööv-riga (kända och okända). Gruppen okända anhöriga har projektet sökt få kontakt med genom an-nonser i lokalpress samt genom en öppen inbjudan till en anhörigkväll.
Hur nås anhöriga?
Information och kunskap om projektet sprids genom projektets referensgrupp och dess naturliga nätverk. I referensgruppen ingår representanter för anhörigfören-ing, frivilligorganisationer, kyrkor, studieförbund samt olika kommunala enheter såsom hemtjänst, arbetstera-pi, hemsjukvård, biståndsenhet m fl. Vidare har an-nonsering kontinuerligt skett i lokalpress och informa-tion spridits via apotek, vårdcentraler, boenden, biblio-tek mm.
Befintliga stödformer
I kommunal regi kan idag erbjudas anhörigstöd i form av hemtjänstbidrag, planerad avlösning i hemmet, gäst-boende, anhöriggrupper, dagverksamhet för dementa och utbildning.
Förutom det stöd som kommunen erbjuder finns olika former av anhörigstöd genom anhörigförening, andra frivilligorganisationer och kyrkor.
Planerade stödformer
Utökning av antalet gästplatser.
Utarbetande av former för stöd till den anhörige vid vård i livets slutskede.
Utarbetande av ett informationsmaterial som riktar sig till den anhörige.
Möjlighet att införa akutavlösning samt stöd- och
in-och framöver skall genomföras.
Möjlighet att starta Väntjänst i Öckerö kommun har initierats under projektets gång och initiativ till genom-förande ligger nu hos frivilligorganisationerna.
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Antalet gästplatser har utökats från en till tre platser. Utbildningsinsatser till anhöriga har genomförts i form av temakvällar, exempelvis stroke och demens. Plane-ring av utbildningsinsatser för anhöriga sker parallellt med planering av utbildning för kommunal personal och medför att personal och anhöriga får möjlighet till utbildning inom samma ämnesområden.
Anhöriggrupper/studiecirklar har startas för att ge de anhöriga ett forum att träffas, prata och få kontakt med varandra samtidigt som man får möjlighet att ta till sig kunskap inom ett visst område.
Förening för Öckerös anhörigvårdare har startats.
Samarbetspartners
Projektet bedrivs i samverkan med anhörigförening, kyrkor, SPF, PRO och Studieförbundet Vuxenskolan.
De anhörigas erfarenheter
All planering och det konkreta arbetet genomförs i sam-verkan med anhörigföreningen och anhöriga.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Permanentande av redan införda insatser och förslag till ytterligare utvecklingsinsatser, som nu utreds, kom-mer att behandlas i samband med budgetarbetet inför år 2002.
Uppföljning och utvärdering
Utvärdering och uppföljning har skett kontinuerligt, genom enkäter, personliga samtal och nedskrivna be-rättelser, som ett led i det ordinarie kvalitetssäkringsar-betet. Det som hittills har utvärderats är temakvällar-na, anhöriggrupper och utökning av antalet gästplat-ser. Fokus vid uppföljning/utvärdering har varit det an-hörigas upplevelser av det stöd de erhållit. Handlings-plan för en slutlig utvärdering har utarbetats.
Kontaktpersoner
Maria Karlsson, projektledare, tfn: 031-97 62 52, e-post: maria.karlsson@ockero.se
Laila Bernå, projektsekreterare, tfn: 031-97 62 33, e-post: laila.berna@ockero.se
Göteborgs kommun
Start
Göteborgs kommuns handlingsplan för utveckling av anhörigstöd är framtagen i samråd med stadsdelarna och antogs av kommunstyrelsens styrgrupp för äldre-omsorg och psykiatri 1999-08-24.
Fördelning av projektmedel
Göteborgs andel av stimulansmedlen är ca 4.800 tkr per år under treårsperioden.
Stadsdelarna har i samverkan med anhörig- och frivil-ligorganisationer formulerat handlingsplaner som legat till grund för ansökning av medel från kommunen cen-tralt. Styrgruppen har vid fyra tillfällen fördelat stimu-lansmedel till olika projekt i stadsdelarna. De medel som återstår efter den fjärde och sista fördelningen är planerade att användas till rapporter, seminarier, ut-värdering mm
Idag pågår tjugo projekt i sjutton stadsdelar inom Gö-teborgs kommun.
Arbetsgång
En projektledare för Göteborgs kommuns arbete med Anhörig 300 har anställts av Stadskansliet. Projektle-daren ansvarar för att hålla samman och stödja de oli-ka projekten i stadsdelarna, arbetar med information, uppföljning och utvärdering, träffar och seminarier samt är kontaktperson till GR.
Projektledaren ansvarar även för inventering av anhö-rigvårdens omfattning i Göteborg samt anhörigvårdar-nas behov av stöd och hjälp. Under våren år 2000 har en kommunövergripande enkätundersökning genom-förts. Enkäten har via stadsdelsförvaltningarna skick-ats ut till alla kända anhörigvårdare samt försök har gjorts att via föreningar och organisationer, sjukvår-den, kyrkorna med flera nå även de okända anhörig-vårdarna. Resultaten redovisas i en rapport. Respekti-ve stadsdel har fått ut sin stadsdels resultat för att ha som underlag inför fortsatt planering av anhörigstödet. En informationsbroschyr för Göteborgs kommun har också arbetats fram ”Stöd till anhöriga som hjälper”. Broschyren innefattar förutom information om vilka stödformer som kan erbjudas även kortfattade samman-fattningar om anhörigstödet på olika språk. Broschy-ren kan hämtas på Göteborgs hemsida (www.goteborg.se) under rubriken a-ö, bokstaven S.
Prioriterad inriktning/målsättning
Utveckling av nya former för stöd till anhörigvårdare.
Prioriterade målgrupper
Anhörigvårdare inom invandrargrupperna
Anhörigvårdare till personer med psykisk sjukdom/psy-kiskt funktionshinder
Anhörigvårdare till dementa
Samarbetspartners
Samverkan sker på kommunövergripande nivå med pen-sionärsrådet och handikapprådet.
Uppföljning och utvärdering
Respektive stadsdel avgör hur deras projekt ska följas upp och utvärderas.
Stadskansliets samordnare för Anhörig 300 svarar för information, löpande uppföljning samt sammanställning av utvärderingarna.
Kontaktperson
Ingela Kraft, tfn: 031-61 23 79,
SDF Askim
Start
Mars 2000
Målsättning
Att öka förståelsen för närståendes situation
Att närstående känner att de har erkännande för sin omsorgsgärning
Att närstående känner sig respekterade som samarbets-partner
Målgrupp
Anhöriga/närstående som vårdar någon med senilde-mens eller stroke i hemmet
Inventering av stödbehov
Via Göteborgs kommuns gemensamma enkätundersök-ning
Hur nås anhöriga?
En referensgrupp har bildats bestående av projektleda-re från äldprojektleda-reomsorgen, distriktssköterska, diakon, fri-villigarbetare från Röda Korset och kontaktpersoner för Anhörig 300. Förhoppningen är att därigenom nå an-höriga genom olika kontakter och möten med männis-kor i respektive yrke.
Föreläsningar anordnas där anhöriga kan knyta nya kontakter. Annonsering om Anhörig 300 sker i tidning-ar och en broschyr om anhörigstöd htidning-ar tagits fram för spridning.
Befintliga stödformer
Anhöriggrupp där avlösning i hemmet erbjuds när den anhörige deltar i anhöriggruppen. Hjälper till att slus-sa människor vidare vid kontakter med olika myndig-heter.
Planerade stödformer
Att starta fler anhöriggrupper samt utöka avlösningen till att omfatta lördagar samt eftermiddagar och kväl-lar på en befintlig dagverksamhet.
Samarbetspartners
Röda Korset samt frivilligarbetare som deltar i anhö-riggruppen
Uppföljning och utvärdering
En årsredovisning ska skrivas med hjälp av dagboks-anteckningar som har förts under projektets gång. In-tervjuer kommer att ske med anhöriga som utnyttjat avlösningen på dagverksamheten samt de anhöriga som deltagit i samtalsgrupp.
Kontaktpersoner
Katarina Jonasson, tfn 031-85 41 14 (tisdag och
tors-SDF Backa
Start
April 2000
Målsättning
Att kartlägga dolda anhörigvårdare och att se över be-hovet av önskat stöd
Att anordna utbildning efter anhörigas behov och att ha en kontaktperson för anhörigvårdare
Målgrupp
Anhörigvårdare till dementa, till personer med utländsk bakgrund och till personer med hemvårdsbidrag
Inventering av stödbehov
Genom Göteborgs kommuns enkätundersökning Ett antal anhöriga skall även intervjuas
Befintliga stödformer
För närvarande inget organiserat i grupper. Finns möj-lighet till enskilda samtal
Avlastning i form av korttidsplatser och växelvård Dagvård
Planerade stödformer
Att starta anhöriggrupper
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Dagvård för dementa har upphört som egen verksam-het. Det finns idag i kombination med övrig dagvård.
Samarbetspartners
Har kontakt med Svenska kyrkan och Frivilligcentra-len. Kontakt skall tas med Röda Korset.
De anhörigas erfarenheter
Man tar i dagsläget inte tillvara på anhörigas kunska-per i den utsträckning som behövs. Det är något att arbeta vidare på.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Ambitionen är att det ska rymmas inom verksamheten
Uppföljning och utvärdering
Någon form av dokumentation ska ske efter varje del-moment.
Kontaktperson
Birgit Strömberg, projektledare, tfn: 031-64 18 83, e-post: birgit.stromberg@backa.goteborg.se
SDF Bergsjön
Start
April 2000 då en projektledare anställdes
Målsättning
Att stödja och underlätta för familjer och närstående till äldre, funktionshindrade eller långvarigt sjuka och därigenom bidra till ökad livskvalitet
Att förbättra och utveckla olika stödformer för anhö-rigvårdare
På grund av vårdansvar av anhöriga riskerar många anhöriga med annan kulturell bakgrund att fastna i en situation där deras integrering i samhället försvåras. En målsättning som även bör genomsyra anhörigarbe-tet är därför att förhindra isolering och att underlätta integration.
Målgrupp
Alla anhörigvårdare för äldre vårdtagare, men framfö-rallt inom invandrarfamiljer.
Inventering av stödbehov
Via Göteborgs kommunövergripande enkätundersökning samt genom personliga hembesök och biståndsenheter-nas kunskaper. Inom stadsdelen har även gjorts en egen mindre enkätundersökning
Hur nås anhöriga?
Via hembesök, telefonsamtal, inbjudningar och med-borgarkontor. Försök att gå ut via invandrarföreningar har inte lyckats hittills. Informationsinsatser via andra föreningar t ex PRO har skett.
Befintliga stödformer
Avlastning, växelvård och en träffpunkt för anhörig-cirklar
Planerade stödformer
Uppsökande verksamhet eventuellt med PRO:s och kyr-kans insatser
Internationellt aktivitetscenter såväl för friska som för funktionshindrade äldre. Aktivitetscentret ger möjlig-het till avlastning.
Dagverksamhet för att avlasta anhörigvårdare
Speciell verksamhet för anhörigvårdare med invand-rarbakgrund – grupper för manliga anhörigvårdare i samarbete med stadsmissionen
Informationskvällar en gång i månaden
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Träffpunkt för anhörigvårdare
Gratis avlastning under tiden anhörigvårdare besöker träffpunkten
Dagverksamhet för dementa och samtidigt grupper för
Hembesök riktade mot anhöriga, dvs ej i samband med biståndsbedömning
Samarbetspartners
PRO, Stadsmissionen och kyrkans diakoniverksamhet Det har varit svårt att hitta ”välfungerande” frivilligor-ganisationer i Bergsjön
De anhörigas erfarenheter
Med mer utbildning av vårdpersonal skulle anhöriga kunna utgöra en ännu mer och högre värderad resurs inom vården
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Dagverksamheten förväntas bli ordinarie verksamhet. Anhörigvårdare kommer att vägledas för att kunna bil-da en egen förening i samarbete med stadsdelsnämn-den. Initiering av samarbete mellan invandrarförening-ar och stadsdelen krävs inför fortsättningen.
Uppföljning och utvärdering
Via enkäter och personliga samtal med alla som delta-git på något sätt, dvs de som deltadelta-git på träffar, de som har hemvårdsbidrag etc
Övrigt
Bergsjön är en mångkulturell stadsdel där vi måste sat-sa mer på enskilda individer. Svårigheter att nå ut med information medför ett mer tids- och resurskrävande arbete.
Kontaktperson
Eva Hildeblom, projektledare, tfn 031-332 78 51, e-post: eva.hildeblom@bergsjon.goteborg.se
SDF Biskopsgården
Start
Medel för projektet har beviljats för år 2001 och en projektledare har utsetts fr om 010201.
Målgrupp
Anhöriga eller närstående som vårdar demenshandi-kappade i hemmet
Målsättning
Att utveckla anhörigstödet till personer med demens-handikapp som vårdas i hemmet
Metod och genomförande
Informationsmaterial, temadagar och informationsträf-far. Skapa en akutgrupp inom demensenheten som kan vara behjälplig då en krissituation uppstår i hemmet
Samarbetspartners
Folkuniversitetet, pensionärsföreningar, ICK (Integra-tionscentrum för kvinnor), Hälsorådet för äldre och Svenska kyrkan
Uppföljning och utvärdering
Bland annat genom kontinuerlig dokumentation i dag-boksform
Kontaktperson
Inger Kjellgren Fredriksson, enhetschef demens-enheten/projektansvarig, tfn: 031-64 12 19, e-post: inger.kjellgren-fredriksson@biskopsgarden.goteborg.se
SDF Centrum
Start
1998Målsättning
Att öka kunskapen om anhöriga och anhörigas behov Att öka kunskapen hos anhöriga och ge möjlighet att bygga nätverk mellan anhöriga
Att ge avlastning i hemmet för de som behöver Att utreda behov av avlastning
Att verka för anhörigfrågor och anhörigperspektivet i förvaltningen
Målgrupp
Anhöriga till de som drabbas av demenssjukdom
Göteborgs kommuns kommunövergripande kartlägg-ning.
Stadsdelsförvaltningen har även sedan 1996 årliga en-käter till anhöriga som haft anhörigbidrag.
Hur nås anhöriga?
Genom handläggare av hemvårdsbidrag, samverkan med frivilligorganisationer och via hemtjänst och hem-sjukvård. Sprider information genom annonsering och ”mun mot mun” metoden. Projektet har även uppmärk-sammats i media.
Befintliga stödformer
Sedan tidigare finns avlastning/växelvård, hemvårdsbi-drag, anhöriggrupper och avlastning genom hemtjänst. Inom ramen för projektet har en träffpunkt för anhöri-ga, anhöriggrupper och avlastning genom frivillig och anställd personal startat.
En anhörigförening har bildats.
Planerade stödformer
Utredning om start av trygghetsavdelning
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Möjlighet till avlösning genom frivilliga och anställd personal. Möjlighet att träffa andra anhöriga för att utbyta erfarenheter på träffpunkten för anhöriga eller i anhöriggrupper.
Samarbetspartners
Röda korset, kyrkorna i centrum och olika pensionärs-organisationer.
De anhörigas erfarenheter
Tillvaratas via träffpunkten och anhöriggrupper där an-höriga får påverka och föra fram sina erfarenheter och önskemål.
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Ambitionen är att de uppstartade stödverksamheterna i någon form skall permanentas.
Uppföljning och utvärdering
Via FoU i Väst får anhörigkonsulenten stöd för uppfölj-ning och utvärdering.
Övrigt
Sista årets studenter vid psykologiska institutionen ut-reder hur Centrums korttidsplatser och växelvård fung-erar idag ur ett anhörigperspektiv.
Kontaktperson
Annika Strandberg, Anhörigkonsulent, tfn: 031-773 57 24, e-post: annika.strandberg@centrum.goteborg.se
SDF Centrum,
SDF Linnéstaden,
SDF Majorna
Start
En anhörigkonsulent anställdes i maj 2000 av tre stads-delar gemensamt (se ovan). Arbetet är i uppbyggnads-fasen.
Målsättning
Att höja målgruppens livskvalitet
Att förbättra stödet och höja kompetensen hos social-tjänsten
Målgrupp
Anhöriga till psykiskt funktionshindrade
Inventering av stödbehov
Genom Göteborgs kommuns enkätundersökning, men det har varit svårt att nå denna grupp.
Genom träffar med brukarföreningar. Fortsatt arbete pågår med brukarföreningarna och andra för att konti-nuerligt inventera behoven.
Hur nås anhöriga?
Genom socialtjänstens psykhandläggare, psykiatrins akutvårdavdelningar och öppenvård, föreningar och Stadsmissionen.
Anhörigkonsulenten tar vara på alla möjligheter att få kontakt och sprida kunskap om möjligheterna.
Befintliga stödformer
Anhörigkonsulenten finns att kontakta samt möjlighet till gruppsamtal/självhjälpsgrupp
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Anhörigkonsulenten har tillkommit
Samarbetspartners
Paniksyndromsällskapet, IFS, Ananke, kyrkan och Stads-missonen
HSO och GFC ingår i styrgrupp.
De anhörigas erfarenheter
Genom fortlöpande inventering och genom kontakter med olika brukarföreningar
Anhörigarbetet efter projekttidens slut
Ambitionen är att arbetet ska få en fortsättning, men det är svårt att veta efter så kort tid
Uppföljning och utvärdering
Varje delprojekt utvärderas för sig. Får hjälp av fors-kare i upplägg och metod.
Övrigt
Projekten i Göteborg har varierande målgrupper. Det-ta projekt rikDet-tar sig endast mot psykiskt funktionshin-drade.
Kontaktperson
Margareta Tomkinson, Anhörigkonsulent, 031-85 40 14, e-post: margareta.tomkinson@centrum.goteborg.se
SDF Högsbo och
SDF Linnéstaden
Start
Medel för projektet har beviljats för år 2001 och en projektledare börjar 010201
Målgrupp
Anhöriga/närstående till neurologiskt funktionshindra-de personer
Målsättning
Att utveckla metoder samt att förbättra kompetensen i arbetet med att ge stöd till anhöriga
Samarbetspartners
HSO (handikappföreningarnas centralorganisation), St-rokeföreningen, Föreningen hjärnkraft och NHR (för-eningen för neurologiskt sjuka och handikappade)
Metod och genomförande
Anhöriggrupper, studiecirklar, föreläsningar och semin-arier. Ett informations- och utbildningsmaterial skall arbetas fram.
Uppföljning och utvärdering
Projektledaren skall ansvara för att utvärdera projek-tet.
Kontaktperson
Pia Ganmark, projektledare, tfn: 031-85 56 91, e-post: pia.ganmark@hogsbo.goteborg.se
SDF Frölunda
Start
Januari 2000
Målsättning
Att alla anhörigvårdare ska ha eller få en så god livs-kvalitet som möjligt
Målgrupp
Psykiskt funktionshindrade Invandrare med funktionshinder
Anhöriga till personer med demenssjukdomar
Anhöriga till personer med andra sjukdomar är också välkomna på föreläsningar och andra
kontaktträffar
Inventering av stödbehov
Göteborgs kommuns kartläggning
Hur nås anhöriga?
Genom att sprida information på olika sätt:
Informationsträffar vid tio olika tillfällen. Information till alla med trygghetslarm, hemvårdsbidrag och anhö-rigvårdare samt vårdtagare som går på dagvård. Infor-mation till olika föreningar och genom GP och GP nära. Kort inslag i morgonradion program 4.
Befintliga stödformer
Samtalsgrupper för anhöriga till dementa, enskilda sam-tal, föreläsningar, informella träffar på frivilligcentra-ler och i liten skala samtalsgrupp för psykiskt sjukas anhöriga
Planerade stödformer
Fler insatser för psykiskt sjukas anhöriga Träffar och samtalsgrupp för invandraranhöriga Idégrupp tillsammans med frivilligcentralen Hoppas på lokal för träffpunkt
Förändringar i utbudet under de senaste två
åren
Större stöd till demenssjukas anhöriga.
Att anhöriga i Frölunda har någon (projektledaren) att vända sig till med sina frågor.
Samarbetspartners
Frivilligcentralen i Frölunda, kyrkan, ABF, Demensför-bundet och IFS
Svårt att få kontakt med Röda Korset
De anhörigas erfarenheter
I samtalsgrupperna delar deltagarna med sig av sina erfarenheter och kunskaper
Utvärdering kommer att ske efter projektets slut. Anhörigarbetet under år 2000 kommer att beskrivas genom en verksamhetsberättelse.
Kontaktperson
Ella-Mina Andersson, SDF Frölunda, projektledare, tfn: 031–85 16 16 eller 0707–85 16 16,
