Samordnad öppenvård sid 4–7 Att åldras väl sid 8–10

(1)

FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET • NR 3 – 2007

Samordnad öppenvård ^{sid 4–7} Att åldras väl ^{sid 8–10}

Samordnad öppenvård ^{sid 4–7}

Att åldras väl ^{sid 8–10}

(2)

Ur innehållet:

Brofästet ... 4

Design med omtanke ... 9

Mer service till brukarna ... 14

Mötesplatser på landsbygden ... 18

Ansvarig utgivare Elisabeth Hajtowitz, tel 031-335 51 88, e-post elisabeth.hajtowitz@GRkom.se

Layout Infogruppen GR, e-post tony@GRkom.se Redaktör Gunnel Rydberg, tel 031-335 50 74 e-post gunnel.rydberg@GRkom.se

Nytt från FoU i Väst/GR

3–2007

I detta nummer

av FOURUM kan du i sedvanlig ordning läsa om lite av varje – högt och lågt, små och stora projekt, olika metoder och sätt att presentera resultat och erfarenheter. Det är det som ska vara karaktäristiskt för vardagsnära forskning som ska komma till nytta.

Sveriges kommuner och landsting har ett ansvar för att belysa kommuners, lands- tings och regioners behov av forskning inför regeringens kommande forsknings- politiska proposition som blir klar under hösten 2008. I diskussionerna har det framkommit ett behov av att utveckla

”forskning med”. Man kan på goda grun- der anta att delaktighet ökar förutsätt- ningarna för att forskning ska komma till användning.

Delaktighet illustreras också i detta nummers krönika på sista sidan som beskriver vikten av att samverka kring vården av personer med demenssjukdomar. För att kunna göra rätt insatser på alla nivåer krävs en god samverkan. Tjänstemän och vårdpersonal i olika organisationer måste lita på varandra över gränserna.

I FOURUM beskrivs också en rad nya rapporter och övriga skrifter från FoU i Väst/

GR. Men det är bara ett axplock av allt som görs; mer information finns att hämta på www.GRkom.se/fouivast.

Elisabeth Hajtowitz, FoU-chef och ansvarig utgivare

Vill du få FOURUM per e-post?

Meddela oss på fou@GRkom.se så byter vi ut din papperstidning mot en e-prenumeration.

FoU:s rapporter finns att ladda ner från www.GRkom.se/fouivast.

Det går också att beställa dem via e-post till fou@GRkom.se eller genom att kontakta Piaa Stenbäck på telefon 031–335 51 84

eller fax 031–335 51 17.

FOU-RAPPORTER:

Föräldrakraft

En studie om implementering av ett föräldrastödspro- gram i Bergsjön, Linnéstaden, Mark och Orust FoU i Väst/GR Rapport 6:2007

Föräldrakraft är ett manualbase- rat föräldrastödsprogram som bygger på två amerikanska program. Det unika med Föräldra- kraft jämfört med andra föräld- rastödsprogram är att barn och föräldrar deltar i kursen tillsammans. Stadsdelarna Bergsjön och Linnéstaden i Göteborg samt kommunerna Mark och

Orust var bland de första i landet att våren 2006 ge- nomföra programmet Föräldrakraft på egen hand.

FoU i Väst/GR har följt införandet av Föräldrakraft genom en studie av Inga-Lill Jakobsson, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, i samverkan med de fyra projektorterna.

Författare: Inga-Lill Jakobsson

Serviceinsatser inom socialtjänsten Perspektiv, inriktning och utsatta barn FoU i Väst/GR Rapport 5:2007 Inom den sociala barnavården sker en förändring mot att i ökad utsträckning erbjuda stöd- insatser som service istället för att bevilja dem som bistånd som beslutats efter utredning. Ambi- tionen är vanligen att öka till- gänglighet och närhet samt att ta tillvara brukarnas egen motivation till förändring. Barn och

unga står i en beroendeställning till vuxna och kan därför ha svårt att göra sina röster hörda. Denna rapport undersöker hur serviceinsatser erbjuds och organiseras i ett urval av Sveriges kommuner. Ett särskilt fokus ligger på hur barnskydds- och rättssäkerhetsas- pekter hanteras när insatserna görs mer tillgängliga.

Författare: Torbjörn Forkby och Lena Larsson

Omslagsbild: Ola Kjelbye.

(3)

Regional utveckling möter socialtjänst

slutrapportering i utvärderingen av Urbal-projektet FoU i Väst/GR Rapport 4:2007

Vilka lärdomar kan dras av att ge- nomföra ett transnationellt EU- projekt i en mindre kommun?

Under 2003-2006 deltog Härry- da kommun i Urbal, ett EU-projekt inriktat på regional utveckling. I denna rapport beskrivs den mödosamma process då transnationellt fastställda ut-

vecklingsbehov och projektkoncept möter projekt- idéer baserade på lokala förutsättningar. I Härryda kom Urbal främst att handla om ett antal delprojekt inriktade på konkret utveckling av socialtjänstens arbete. Växtkraft och Viktiga Vuxna är exempel på två delprojekt som rönt stort intresse runtom i landet och som beskrivs i rapporten.

Författare: Anna Johansson Socialt arbete i polisens värld Samverkans villkor och organisering FoU i Väst/GR Rapport 3:2007 Ungdomar som begår kriminella handlingar kommer förr eller senare i kontakt med polisen. Det kan handla om brottsutredning- ar, kartläggningar av ungdoms- grupper eller uppsökande och kontaktskapande arbete i bo- stadsområdena. Denna rapport handlar om ett nära samarbete

som byggts upp mellan socialtjänst och polis i Göte- borg. Inom ramen för satsningen Ung och Trygg i Göteborg har socialsekretare placerats på närpolissta- tionerna för att utgöra kontaktlänk mellan social- tjänst och polis och bistå med kompetens i socialt arbete i det rättsvårdande arbetet. FoU i Väst/GR har i uppdrag att utvärdera Ung och Trygg i Göteborg.

Detta är den tredje delrapporten.

Författare: Torbjörn Forkby

Alla skall med – är det så enkelt?

Erfarenheter av att implementera evidensbaserade metoder i Ale kommun

När vi inom Individ- och familjeomsorgen i Ale kommun kontaktade FoU i Väst/GR för det här projektet hade vi nyligen påbörjat ett intensivt utvecklingsarbete.

Vår tanke var att Individ- och familjeomsorgen skulle ha en gemensam kunskapsbas för att på så sätt förbätt- ra stödet till unga och vuxna kommuninvånare som antingen hade en beroendeproblematik eller riskera- de att få det. Vi gick med entusiasm in för att utveckla verksamheten och vi var övertygade om att en av vägarna var att införa metoder som hade stöd i forskning. Att göra en utvärdering av vårt arbete i

form av ett FoU projekt skulle synliggöra de erfarenheter vi fick av att införa metoderna och på så sätt kunna vara till nytta dels för oss och kanske även för andra.

Författare: Camilla Johannesson

”Man blir så glad när det går framåt”

Om familjernas situation och behov när barnet har ett funktionshinder och om samhällets insatser ur föräldrarnas perspektiv

Projektrapport Hösten 2007

Syftet med den här studien har varit att låta föräldrar- na beskriva sin livssituation tillsammans med sina barn med funktionshinder. Vad behöver familjerna och hur får de sina behov tillgodosedda? Det är ett par av de frågor som är utgångspunkt för studien. Studien är ett samarbetsprojekt mellan FoU i Väst vid Göte- borgsregionens kommunalförbund (GR), Habiliter- ingen Göteborg och Södra Bohuslän i Västra Göta- landsregionen.

Författare: Lena Larsson

Kollektivresan är fortfarande förenad med svårigheter

En andra rapport om KOLLA-resenärernas resor De flesta KOLLA-resenärer använder kollektivtrafiken ibland, även om de inte är positiva till den eller tycker att resan är lätt att göra. Denna arbetsrapport redovisar resultaten från en andra enkätundersökning med en grupp färdtjänstberättigade i Göteborg. Den första enkätundersökningen genomfördes 2006.

Gruppen består av de personer som hade fått ett individuellt färdtjänsttillstånd vilket innebär att de hade bedömts kunna resa även med den allmänna kollektivtrafiken. Syftet med den här studien var att ge en nulägesbeskrivning av KOLLA-resenärernas res- mönster och attityder samt att jämföra dessa med förra årets enkätresultat.

Författare: Lisbeth Lindahl

ÖVRIGA SKRIFTER:

Broströmsgården – en kvalitetsutredning

SDN Härlanda ville ta reda på vilken kvalitet verksamheten på korttidsboendet Broströmsgården har genom att låta en utomstående utredare göra en granskning med ”ögon utifrån”. Nämnden ville få en beskrivning av verksamheten och få veta hur den upplevs av för- äldrarna till de barn och ungdomar som vistas på korttidsboendet. Kristina Arvidson-Molin, chef för Familje- omsorgen i SDF Härlanda, gav FoU i Väst/GR uppdraget att göra en kvalitetsutredning av verksamheten.

I uppdraget låg tyngdpunkten på att belysa erfaren- heterna hos de föräldrar vars barn/ungdomar har sin korttidsvistelse på Broströmsgården, men även perso- nalens och ledningens erfarenheter och synpunkter skulle synliggöras.

Författare: Lena Larsson

▼

FLER SKRIFTER PÅ NÄSTA SIDA

(4)

Mölndals kommun hade uppmärksammat behovet av en öppenvårdsmottagning på hemmaplan under många år. Samarbetet med Sahlgrenska sjukhuset och övrig beroendevård var gott men räckte inte.

– Vi hade pratat om att det skulle behövas något samverkansprojekt. Pengarna från länsstyrelsen kom därför lägligt, säger Agneta som också sitter i projek- tets styrgrupp.

Brofästet ligger centralt och nära allmänna kom- munikationer. I samarbetet deltar Sahlgrenska univer- sitetssjukhusets beroendeklinik samt Mölndals kommun. Dessutom finns kommunerna Härryda, Partille och Öckerö med.

– Tidigare hände det att människor skrevs ut från Beroendekliniken utan uppföljning. Nu kan vi på Brofästet fånga upp flera av dessa, säger Göran.

För att komma i fråga för behandling ska det handla om beroendeproblem i kombination med antingen psykiatriska problem eller en svår social situation.

På Brofästet finns en öppen dörr dagtid. Individen är i centrum, eftersom det finns en sådan lättillgäng- lighet i arbetet och inga väntetider. Men också för att det finns en bred kompetens kring individen. Teamet har ett stort kontaktnät med bl.a. socialtjänst, primär-

Brofästet – en hemmaplanslösning med öppen dörr

Det är bra med en öppenvårdsmottagning i samverkan på hemmaplan.

Många sargade personer orkar inte träffa flera olika instanser. Det säger Agneta Arrhén, sektionschef på socialtjänsten i Mölndals kommun, som tillsammans med projektledaren och sjuksköterskan Göran Horkeby varit med och startat öppenvårdsmottagningen Brofästet i Mölndal.

vård och organisationer som Ria (Råd i alkoholfrågor) och Stadsmissionen.

– Vi jobbar med att bygga ett nätverk kring patien- ten där många instanser ingår men där vi står för sam- talsstöd och samtalsbehandling. Vi vill underlätta för patienter med många behandlingskontakter genom att samverka, säger Göran.

Samarbetet har fungerat över förväntan tycker både Göran och Agneta.

Om det finns någon risk med arbetssättet på mottagningen är det i så fall att man talar olika språk och tänker olika i de olika organisationerna. Man måste förklara sig för varandra, och det kräver en öppenhet.

– Det finns en finess i att prata olika språk också. Vi har en öppenhet för varandra och får del av varandras perspektiv, säger Göran.

Brofästet har ungefär 50 besökare som kommer alltifrån tre gånger per vecka till varannan vecka. Det finns ingen gräns för behandlingstiden. Fler än för- väntat har kommit till mottagningen, trots att man inte gjort reklam för verksamheten. Ryktet sprids med mun-till-munmetoden.

De som kommer till Brofästet är vuxna över 18 år, majoriteten är män. Den största andelen har alkohol-

Utvärdering av kuratorsarbete inom primärvården Som kurator utvärderar man sällan i det vardagliga arbetet. Målet med denna undersökning har varit att ta reda på vad kuratorer/praktiker och forskningen sä- ger om utvärdering i psykosocialt behandlingsarbete.

Kan man utvärdera psykosocialt behandlingsarbete?

Om, i så fall hur, varför, för vems skull och hur använ- der man materialet? Om inte, varför? Som kurator på vårdcentral är detta ett område jag ville studera när- mare då jag upplever ett ökat behov av och intresse för någon form av utvärdering i det vardagliga arbetet.

Författare: Ingela Ekberg

Att arbeta på tvären – i ett team som arbetar med hemgång från sjukhuset

Är det en bra modell att införa ett tvärprofessionellt

▼

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

team för att förbättra hemgången från sjukhus för äld- re personer med sammansatta behov? Den här rapporten handlar om ett sådant projekt som pågick i ett par års tid – Kom-Hem-Teamet. Frågan är vilka lärdo- mar man kan göra av ett sådant projekt? Rapporten beskriver teamet såväl inifrån som utifrån samt i en rad olika perspektiv. Några lärdomar som teamet gjorde var att mycket blir möjligt om man har ett tydligt uppdrag och om man som personal kan stötta varandra i att bryta ny mark.

Redaktörer: Lisbeth Lindahl och Margareta Andersson Författare: Margareta Andersson, Margareta Björkegren, Viktoria Forsgren, Therese Gahnström, Jenny Högmark, Lisbeth Lindahl, Marjaana Malm och Britta Schröder

Samordnad öppenvård för personer med tungt missbruk

(5)

Missbruks- och beroendevården i landet har fått nationella riktlinjer för sin verksamhet. Riktlinjerna ska ses som en vägledning för att kunna ge bästa möjliga vård. Det är första gången som Socialstyrelsen ger ut riktlinjer som riktar sig till både socialtjänsten samt hälso- och sjukvården. Bland innehållet går bland annat att finna rekommendationer om arbetssätt och begrepp. Läs mer om riktlinjerna på www.socialstyrelsen.se problem. De med GHB-problem* skiljer sig från

övriga.

– GHB-missbrukare är ofta yngre män, idrottskillar – kanske ishockeykillar eller killar som går på gym. De kan ha börjat med anabola steroider och övergått till GHB. Ofta är de sambo och har jobb. Kanske har ar- betsgivaren börjat knorra och de söker hjälp, berättar Agneta.

De med tablettmissbruk är oftare kvinnor. Många kvinnor har också alkoholproblem, och deras problem skiljer sig från män med samma problem. Deras män lämnar dem i högre grad, medan en alkoholiserad man ofta har stöd av en kvinna. En kvinna skäms ofta mer för att hon har alkoholproblem.

Det finns ett bekymmer när det gäller dokumentationen. Önskemålet är att alla ska dokumentera på samma sätt. Socialtjänsten har inte tillgång till sjukvår-

– Det har varit väldigt lite konflikter och gått fantastiskt smärtfritt att samarbeta. Det finns en förståelse för att varje organisation bidrar med vad de kan, säger projektledare Göran Horkeby och sektionschef Agneta Arrhén på Brofästet i Mölndal.

dens datajournalsystem på grund av sekretess. Det finns inga klara regler för dokumentation som gäller arbete över myndighetsgränser. Detta har Socialstyrel- sen missat i sina riktlinjer, menar teamet.

– Socialstyrelsen ser oss nu som pionjärer och vill att vi själva ska komma på hur vi ska dokumentera, berättar Göran.

När projektet är avslutat efter två år hoppas teamet att få driva Brofästet vidare. Den stora utmaningen är dock att få verksamheten att växa, gärna med möjlig- het att starta ett mobilt team för uppsökande verksamhet. ●

*GHB, gammahydroxibutyrat, är en narkotikaklassad drog som ofta säljs som en luktfri vätska, men även förekommer i ampuller och som pulver.

Den 1 februari år 2000 förbjöds GHB i Sverige, där den var en så kallad innedrog eller partydrog.

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Samordnad öppenvård för personer med tungt missbruk

(6)

I april 2007 ”smygöppnade” man och började ta emot klienter. 28 september var det officiell invigning med pompa och ståt. I Narkotikapoliklinikens lokaler där både Irene Böhm, sjuksköterska och projektledare och Andreas Ericson, socialtjänsten, tidigare arbetat, finns nu även Järntorgsmottagningen. Sanna Hol- mér, frivårdsinspektör, har också knutits till verksamheten.

Järntorgsmottagningen är ett samarbete mellan hälso- och sjukvårdens beroendeklinik, kommunens socialtjänst samt kriminalvården. Redan ser man goda resultat av samarbetet.

– Nu får man ett första joursamtal direkt när man kommer som sedan följs upp direkt med att vi bokar ett återbesök. Fler resurser är samlade på ett ställe.

Samverkan gör att vi snabbar upp processen, berättar Andreas.

Det är människor med tungt missbruk, och ofta psykiatriska komplikationer som söker sig till mottag-

ningen. Ett dagligt missbruk och dess konsekvenser blir ofta ett tungt missbruk, berättar teamet. Männis- kor kan komma anonymt för rådgivning.

– Det är allt från egna företagare till studenter som kommer. Ibland har man också psykiatriska problem.

Vi avvisar inte någon utan möter upp och är med en bit på vägen. För behandling över längre tid hjälper vi vid behov vidare till andra enheter, säger Irene.

När en person kommer till öppenvårdsmottag- ningen tas denne emot av någon i teamet. Troligtvis kopplas sedan en eller två ytterligare personer in för att hjälpa individen. Hela teamet samråder regelbun- det kring dennes behov och behandlingsväg. Samver- kan ska ske med individen i centrum.

– Ingen kan säga ”det är inte mitt bord”. Vi lär oss att prata samma språk. Det är tidskrävande men gör saken lättare och skapar mindre frustration, säger An- dreas.

De klienter som kommer är ofta arbetslösa, sjuk-

Nu samverkar vi med individen i centrum. Alla myndigheter sitter kring samma bord, berättar Irene Böhm, Anders Ericson och Sanna Holmer på Järntorgsmottagningen.

På Järntorgsmottagningen får individen snabbare hjälp

Det tvärsektoriella samarbetet på nya Järntorgsmottagningen ger ett direkt mottagan- de och en snabbare hantering – med klienten i centrum.

Samordnad öppenvård för personer med tungt missbruk

(7)

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Bakgrund

I regeringens betänkande Personer med tungt miss- bruk: Stimulans till bättre vård och behandling (SOU 2005:82) föreslogs en överenskommelse mellan sta- ten och kommunerna kring missbruksvården, framför allt av personer med tungt missbruk. Utred- ningen uppskattade att det finns ca 100 000 personer med tungt alkohol- och/eller narkotikamiss- bruk i landet. Som en följd av betänkandet avsatte regeringen ett riktat statsbidrag på 350 miljoner kronor för åren 2006 och 2007. I Västra Götalands län beviljades via länsstyrelsen pengar till öppen- vårdsmottagningar i samarbete mellan hälso- och

skrivna eller i åtgärd som t.ex. socialbidrag. Teamet vill helst att människor ska komma av sig själva, utan re- misser. Då ökar det egna ansvaret.

Nätverksarbete är en grundtanke i arbetsgruppen.

Människor uppmuntras att ta med en anhörig eller annan person man litar på till besöket. Meningen är att både privata och professionella nätverk ska mobi- liseras.

– Livet utanför är den största delen av en människas liv; att hitta en mening med tillvaron. Vi jobbar också med socialtjänsten där individen bor. Det handlar om att mobilisera så många som möjligt från både det egna nätverket och det professionella runt omkring, säger Andreas.

För Sanna från frivården är det en fördel att sitta med sjukvården jämfört med tidigare.

– De som kommer kan vara personer som står under övervakning eller väntar på åtal t.ex. Vi är då med och länkar över. Vi är brobyggare, säger Sanna.

Klienterna blir individuellt bedömda och får vid

Samordnad öppenvård för personer med tungt missbruk

FoU i Väst/GR startar våren 2008 en FoU-cirkel om att möta riskbruk av alkohol och andra droger. Deltagarna ges möjlighet att utveckla sin kunskap om riskbruk samt om enkla metoder som går att tillämpa i vardagsarbetet. Cir- keln vänder sig till hälso- och sjukvård samt socialtjänst i länet. Ledare är Claudia Fahlke, psykologiska institutionen och Fredrik Spak, avdelningen för socialmedicin vid Sahlgren- skaakademin.

Det goda boendet – vad är det och hur kommer vi dit?

Den 20 februari genomförs ett FoU-seminarium kring frågor som berör planering och byggande av bostäder i ett hälso- och trygghetsper- spektiv. Vilka var gårdagens planeringsideal och vilka råder idag?

Mer information: Lars-Gunnar Krantz, tel.

031-335 51 97, lars-gunnar.krantz@grkom.se.

Cirkel om riskbruk

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

sjukvårdens beroendevård och kommunernas so- cialtjänst. Samverkansteamet Brofästet i Mölndal och Järntorgsmottagningen i Göteborg startade sina verksamheter i april 2007.

FoU i Väst/GR följer de båda öppenvårdsmottag- ningarna med start hösten 2007. Syftet med studien är att belysa betydelsen för individen av att vården är samordnad. Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR, ge- nomför studien med vetenskaplig handledning av Claudia Fahlke, psykologiska institutionen vid Gö- teborgs universitet.

behov medicinskt stöd i kombination med motiver- ande samtal. Mottagningen erbjuder också rådgiv- ning, utredning, avgiftning, provtagning par - och an- hörigsamtal/nätverk samt återfallsprevention.

Finns det då inga faror eller risker med den nya organisationen? Jo, eftersom kontinuiteten är viktig för klienterna kan den minska genom att de får möta fler personer. Den risken är dock värd att ta eftersom det finns så mycket att vinna istället, menar teamet.

– Socialstyrelsens nationella riktlinjer är vägledan- de för arbetet. Men de är ingen lag utan ett underlag som vi kan utveckla, säger Andreas.

Mottagningen samverkar med frivilligorganisatio- ner, t.ex. Stadsmissionen, när det gäller boenden och avgiftning. Brukarorganisationerna kommer att få en allt större betydelse, tror teamet.

Samtidigt som köerna minskat är det fler som söker nu. Mottagningen är ingen ny resurs utan använder befintliga resurser. Länsstyrelsen bidrar med ekonomi till igångsättning och forskning/utvärdering. ●

(8)

Syftet med träffen var att titta på vad välbefinnandet betyder i åldrandet utifrån forskningens olika perspektiv för att sedan kunna sprida och skapa dialog kring resultaten.

– Vi ville titta på vidmakthållande faktorer inom äldre och åldrande; inte bara nedgång och misär, be- rättade en av initiativtagarna, Boo

Johansson, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Genom samtal och mingel fick deltagarna möjlighet till att fördjupa kontakterna med varandra och hitta gemensamma beröringspunkter för att kunna bidra till kunskapsutveck- lingen kring åldrandet.

Nätverket med forskare startade 2006 för att arbeta fram en gemensam ansökan om medel från FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) till ett projekt som kom att kallas ”Age Well”. Tanken var att bilda ett s.k. FAS-centrum i Göteborg för forskning med inrikt-

ning mot äldre och åldrande. Age Well-centret skulle ta forskningen till en ny integrerad nivå och nyttiggö- ra kunskapen som erövras.

– Nu gjorde konkurrensen från andra delar av Sverige att Göteborgs ansökan tyvärr inte beviljades, men forskarna i nätverket ville ändå fortsätta att arbeta tillsammans kring Age Well, berättade Boo Johansson.

De närvarande forskarna gav var och en smakprov från sin forskning inom allt från design och arkitektur till arbetsterapi och psykiatri.

Inom t.ex. etnologin har man undersökt samban- det mellan ålder och välbefinnande utifrån tre aspek- ter, berättade Ninni Trossholmen och Eva Wolf från etnologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Det har handlat om boendet, fritid och turism samt äldre i arbetslivet. Friska och hemmaboende personer, 55+, har undersökts, bl.a. har gamla Volvoarbetare intervjuats. Både kulturella överensstämmelser och

mångfald bland äldre har varit i fokus.

– Vi har sett att livskvaliteten hos äldre påverkas både av tidigare erfarenheter och av synen på vad det är att vara sjuk och dålig, sade de båda forskarna.

Idag ställs nya krav på arbetsmiljöer och design, även för äldre. ”Hur vill jag själv ha det som gammal?”

har varit utgångspunkten för Kerstin Sandin Bülow och Cecilia Häggström från Högskolan för Design och Konsthantverk.

– Äldre har ofta stor aptit på livet och det finns ett tryck från dem på att skapa goda miljöer. Det behövs funktionella produkter med stil.

Inom arkitekturen pågår forskning kring åldrandet med fokus på användbarhet och funktionsaspekter i bebyggelsen, berättade Inga Malmkvist, Chalmers tekniska högskola. Idag får allt fler människor möjlig- het att bo kvar hemma. Ofunktionella trapphus, en- tréer och bostadsområden är dock ett ökande sam- hällsproblem. Forskarna undersö- ker hälsovård i relation till boende.

- Vi tittar också på hemmet som arbetsplats och på hur de båda an- vändningsområdena bostaden och arbetsplatsen möts. Ofta görs bostadsanpassningar i hemmet på ett fult sätt. Det ska synas att det är ett hem vi rör oss i och inget sjuk- rum, sade Inga Malmkvist.

Inom psykiatrin har man un- dersökt mentala hälsofaktorer hos äldre. Bl.a. har forskningen tittat på faktorer som demens, depressi- on, självmord, sexualitet, sömn och socialt nätverk. Flera av fakto- rerna som har undersökts kan ha både negativa och positiva effekter; det avgörande är människors ålder. Det är t.ex. i allmänhet bra med ett lågt kolesterolvärde, men när man uppnått en viss ål- der är det tvärtom skyddande med ett något högre värde. På liknande sätt kan ett måttligt intag av alkohol skydda mot hjärt- och kärlsjukdom. En viss övervikt hos en gammal människa kan skydda mot demens.

Anne Ingeborg Berg från psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet berättade om forskningen kring hälsorelaterad livskvalitet. Huvudfyn- den i hennes forskning är att livstillfredsställelse är re- laterat till hälsa, socialt liv, inflytande och personlighet.

Inflytandet från objektiva hälsomått som medicine- ring och specifika diagnoser är lågt

– Tillfredsställelsen av t.ex. en lottovinst blir kort – man är bara glad ett tag sedan återgår man till samma nivå som tidigare, berättade Anne Ingeborg.

Den allra värsta livshändelsen hos en äldre männis-

Att åldras – och åldras väl

Åldrandet påverkar oss alla – men hur kan man åldras med välbefinnande? Den 19-20 juni samlades ett nätverk med forskare från olika forskningsområden till ett samtal om upprätthållande och främjande faktorer inom åldrandet – ”Age Well”. Seminariet var anordnat av FoU i Väst/GR i samarbete med Göteborgs universitet.

Det behövs funktionella produkter med stil. En greppvänlig hållare för vinglas har designats av Anna Gustavsson, tidigare student på HDK.

Bild: Anna Gustavsson.

(9)

ka är när det egna barnet skiljer sig. Det har Agneta Grimby, psykolog och medicine doktor, funnit. Hon undersökte på 80-talet 565 personer i 75-årsåldern kring livskvalitet och livshändelser. Faktorer som un- dersöktes var psykisk snabbhet, intelligens, minne och inlärning samt personlighet. Vilka livshändelser var det som man upplevde som positiva eller negativa i sitt liv? I 75-årsåldern övervägde negativa händelser över de positiva – dvs. sjukdom, förlust av släktingar och vänner, sjukdom hos make/maka, skilsmässa bland barnen, bostadsändring och skilsmässa. Positiva livshändelser som angavs var resor, att få barnbarn, att

Kristina Sahlqvist, adjungerad professor och arki- tekt vid HDK (Högskolan för Design och Konst- hantverk) vid Göteborgs universitet, deltar i ett forsk- ningsprojekt kring rumsgestaltning och hållbar utveckling. För henne ingår synen på äldre och åldrande i en helhetssyn på samhället.

– I ett hållbarhetsperspektiv kan man ifrågasätta varför vården av äldre ibland inte fungerar. De flesta som har en äldre släkting märker det. Vi vill se samhäl- let från det lilla barnet ända till den åldrande kroppen.

Då kan man planera fysisk miljö och innehåll i verksamheterna därefter.

Kristina menar att det idag är 30-45-åringarna som får den största uppmärksamheten, eftersom det är de som är mest aktiva i samhället. Man tänker inte alltid på att vården av både barn och äldre kostar pengar och att det kan vara en bra affärsidé att skapa en bra miljö för äldre. Det finns vinster att göra även

Design med omtanke – för hela livscykeln

bli frisk, när make/maka blev frisk och bostadsänd- ring.

I Age Well-nätverket ingår FoU i Väst/GR och forskare från Göteborgs universitet. Det finns mycket intressant forskning som kan komma till nytta i verk- samhets- och metodutveckling i kommunerna och regionen. Tanken är att nätverket ska ordna semin- arier, konferenser och dialogmöten utifrån olika fokus och frågeställningar. Dessutom finns planer på att publicera en rapport eller en antologi. Vill du veta mer, kontakta elisabeth.hajtowitz@GRkom.se. ●

Hållbar utveckling handlar om att mänskliga behov ska tillgodoses utan att kommande generationers behov äventy- ras. Inom hållbar utveckling talar vi ofta om ekologi och ekonomi. Men den sociala dimensionen är lika viktig; att arbeta för en socialt god miljö med tillgänglighet och delaktighet för män- niskor i alla åldrar – småbarn, vuxna, funktionshindrade och äldre.

ekonomiskt. Många av 40-talisterna som nu går i pension har en god ekonomi.

Forskningen har genom tester på råttor visat att miljön är avgörande för hur levande varelser mår. En bra miljö kan åstadkomma att nya hjärnceller utvecklas. Kristina deltar i ett projekt tillsam-

Kristina Sahlqvist, adjungerad professor och arkitekt vid HDK.

▼

(10)

mans med kollegor från olika professioner – in- dustridesign, hjärnforskning, grafisk design och naturvetenskap – för att förbättra den fysiska miljön på en avdelning med i huvudsak stroke- och Parkins- sonpatienter.

– Vi ska börja med bemötandet i entrén och receptionen. Avsikten är att öka tillgängligheten och skapa delaktighet för patienterna.

Projektet är en del i det större projektet Design med Omtanke som startades 2001 med målet att skapa miljöer och produkter som på ett tydligt sätt stimule- rar en hållbar utveckling för offentliga verksamheter och företag. Projektet blev permanent från 2007 och drivs av Västra Götalandsregionen i samarbete med bl.a. Kommunalförbunden i Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad, Högskolan för Design och Konsthantverk, Chalmers och Högskolan i Borås.

Sverige ska enligt en nationell handlingsplan vara ett tillgängligare och bättre samhälle för alla redan år 2010. Det är en kreativ utmaning för planerare, arki- tekter och designer som berör alla tänkbara områden – från information och webb till byggnader och rull- stolar. Det omfattar många olika grupper som syn- och hörselskadade, invandrare, barn samt äldre.

Kristina har själv erfarenhet av det hon talar om.

Hennes dotter är intellektuellt funktionshindrad och Kristina har tillsammans med sin man designat en villa som utgör ett boendekooperativ för dottern och ett par andra personer.

Boendet har anpas- sats till hållbar utveckling. Ekonomin ska vara hållbar för de boende, materialen är ekologiska och de boende behandlas på ett värdigt och hän- synsfullt sätt av de personer som arbetar med dem. Sådana boenden borde också finnas för äldre, menar Kristina.

– Det är viktigt att inte se åldrandet som ett bekymmer. Det är inte vi och dom, utan vi. Det finns mycket mer att göra för äldre.

Varför används exempelvis inte pedagogik i omsorgen för äldre, precis som görs för barn, ungdomar och andra grupper?

Inom HDK hän- der det allt mer kring

▼

En rullstol som ser ut som en vespa för att den ska bli mer funktionell och attraktiv för användaren har tagits fram av Pamela Lindgren, designer MFA, Högskolan för design och konsthantverk.

(Bilder: Bengt Kvist, HDK)

personer med särskilda behov. Möbelindustrierna själva har uttryckt önskemål om att designer ska form- ge för denna grupp. Man börjar också titta på äldre personer. Samtidigt värjer sig Kristina lite mot att man ser äldre som så speciella.

– Jag är lite mot att man gör möbler för en speciell grupp. Möbler och design ska vara tilltalande och kunna användas av alla människor med olika behov.

Det handlar om mänskliga rättigheter - även för äldre.

●

(11)

Utvärderingen av Äldrelotsen resulterade i så mycket material att det räckte även till avhandlingen. Re- becka valde att utgå från ett brukarperspektiv; att ta reda på hur man gör konkret och hur detta påverkar brukarna. ”Licen” berör samma tema men handlar mer om att utveckla teorier och sedan återkoppla till dem.

Rebeckas väg mot att bli ekonomie licentiat via FoU i Väst/GR har varit rak. Som färdig sjuksköterska arbetade hon endast ett år innan hon saknade studier- na så mycket att hon ville läsa vidare. Hon började läsa företagsekonomi och tog en magisterexamen. Hon kom till FoU i Väst vid årsskiftet 2003/2004 för att arbeta med en utvärdering av handläggningen av bo- stadsanpassning. Samtidigt arbetade hon halvtid som sjuksköterska. Senare blev arbetet på FoU till en hel- tid, och Rebecka fick ett ansvarområde inom samverkan och äldre. Detta ledde i sin tur till att hon fick uppdraget att utvärdera Äldrelotsen. Ganska omgå- ende började hon också arbeta med sin lic-uppsats.

– Utvärderingen visar att man har lyckats bra med att ha en telefonjour. Man har något unikt att erbjuda genom olika lotsningar. De som ringt och använt sig av Äldrelotsen är nöjda och har tyckt att det har fungerat bra. Många äldre upplever att de får en tilltro till syste- met när man gör något för de äldre, då det finns en negativ bild kring äldrevården, säger Rebecka Arman.

Med tanke på den kapacitet som Äldrelotsen har är samtalen ännu inte tillräckligt många, visar utvärde- ringen. Det finns grupper som är svåra att nå. En del äldre är för friska för att behöva använda lotsen, medan andra är för sjuka för att ringa. Rebecka menar att det gäller att gå ut med information kontinuerligt, eftersom man idag bara lyckats nå ut till en tredjedel av målgruppen för de stadsdelar som omfattades av ut- värderingen.

Äldrelotsen har krävt samarbete av med många oli-

ka parter och det är ett samarbete som faktiskt har lyckats.

– När man samarbetar kring tillgänglighet upp- täcks också brister i systemen. Det är synd att man då inte utvecklar samarbetet och använder sig av den kunskapen också för att kunna ta hand om äldre på ett bättre sätt och aktivt förebygga de problem som blir synliga. Det kan vara en viss typ av fråga som ofta visar sig återkomma och som visar att det behövs mer information eller någon annan förändring, menar Re- becka.

Rebecka beskriver sitt arbete med Äldrelotsen som en spännande utmaning. Det är dock svårt att utvärdera samverkan med många olika parter inblan- dade och många perspektiv att hålla reda på. Parterna har olika intressen och påverkas på olika sätt.

Utvärderingen av Äldrelotsen resulterade i FoU- rapporten: Lotsning hänvisning och råd – en telefonjour för äldre.

Idag är Rebecka doktorand på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, institutionen för företags- ekonomi, inom kompetensgruppen Studier av organisation och samhälle.

Lovisa Fransson/Gunnel Rydberg

Från sjuksköterska till ekonomie licentiat

Rebeckas väg inom FoU i Väst/GR

”Jag visste redan att jag ville skriva om samverkan och när FoU i Väst/GR fick uppdraget att utvärdera Äldrelotsen, var detta huvudet på spiken”, säger tidigare FoU-medarbeta- ren Rebecka Arman som den 14 september presenterade sin lic-avhandling ”Växeln Hallå Hallå” - samordning och integrerad vård för äldre på Handelshögskolan i Göteborg.

Det är roligt att avhandlingen har hämtats från praktisk erfarenhet, var en av kommentarerna från de närva- rande forskarna när Rebecka Arman presenterade sin ”lic”-avhandling om Äldrelotsen den 14 september.

Forskarna uttryckte också sin uppskatt- ning över den typ av forskning som bedrivs inom FoU i Väst/GR.

Bild: Lovisa Fransson.

(12)

Ett bra möte på socialkontoret kännetecknas av förståelse, individuella bedömningar, humor, uppmuntran och personal som lyssnar och hittar möjligheter. Det anser en grupp brukare i Biskopsgården. Men samma brukare beskriver att det kan kännas som att mötas av en kall vägg när kommer till socialkontoret och att man känner sig som en andra klassens medborgare.

– Det klienterna säger är kanske inte helt nytt för oss, det finns ju massor av litteratur kring bemötande.

Men det man läser i en skolbok är en sak, här är det äkta material, våra klienter. Du kan aldrig argumentera mot det här materialet, det är klienternas ord, säger Christian Brunsson.

Även om flera av beskrivningarna är negativa, så är

Med brukarna i fokus

det just detta som Christian och hans kollega Birgitta Lindkvist varit på jakt efter under flera år: brukarnas egna synpunkter på socialtjänsten.

Christian och Birgitta arbetar i den så kallade Ut- redningsgruppen vid socialtjänsten i Biskopsgården i Göteborg, som vänder sig till människor som står långt från arbetsmarknaden. Deras upplevelse är att föränd- ringsarbete inom socialtjänsten regelmässigt bygger på antaganden om klientens behov och önskningar.

De har istället sökt efter processer och metoder som handlar om att ta del av brukarnas synpunkter för att kunna anpassa arbetssättet därefter.

Utredningsgruppen har tidigare arbetat med ett FoU-projekt som resulterade i FoU-rapporten Det möjligas konst. Om ekonomiskt bistånd, utredning och reha- bilitering. Rapport 4:2005. Gruppen ansåg sig ha en bra och genomtänkt metodik för arbetet, men de fann att klienterna inte var helt nöjda. Så här skrev de då:

”Vi tror att man måste gå ytterligare steg och hitta former för samtal med klienterna om mötet med so-

Christer Jonasson, Birgitta Lindkvist, Christian Brunsson och Iréne Jansson (saknas på bilden) har i två uppsatser beskrivit hur de gick till väga för att genomföra fokusgrupperna, de tankar som låg bakom och kopplingar görs till forskning och teori.

För mer information, kontakta någon av dem via e-post enligt principen fornamn.efternamn

@biskopsgarden.goteborg.se.

Brukardialog under

utveckling i Biskopsgården

Bild: Märit malmberg Nord.

(13)

cialtjänsten. (…) människor som känner sig lyssnade på och respekterade med största sannolikhet kommer att bli betydligt nöjdare.”

– Dialogen med brukarna är något som intresserat oss länge. Innan vi kom igång själva hade vi bland annat tagit del av erfarenheter från andra håll där man borrat i frågor genom gruppdiskussioner i fokusgrup- per, säger Birgitta.

En annan utgångspunkt var Göteborgs Stads årli- gen återkommande kvalitetsenkät, där brukare i en- kätform svarar på frågor om bland annat bemötande.

– Vi har brottats med hur vi går vidare med de en- kätsvaren, hur kan vi till exempel bli bättre på att möta våra brukare, säger Christian.

Så man tog hjälp av Iréne Jansson och Christer Jo- nasson i Biskopsgårdens nätverkslag för att genomföra en fokusgrupp med utgångspunkt i två av de frågor som ställs i enkäten (Hur nöjd är du med hur väl personalen/socialsekreteraren förstår hur du har det?/

Hur nöjd är du med hur väl personalen/socialsekreteraren förstår vad du vill ha hjälp med?)

Klienter som var eller hade varit aktuella hos Ut- redningsgruppen bjöds in till fokusgruppen, som samlades vid tre tillfällen. Utöver de två huvudfrågor- na i enkäten diskuterades då också hur ett bra möte på socialkontoret ser ut, hur det känns att komma dit och hur brukarna skulle vilja att ett möte ser ut om fem år.

– Svaren handlade bland annat om att det krävs förståelse, att man vill känna att man blir lyssnad på, att det är viktigt att personalen ser möjligheter, att personalen inte ska se varje människa som ett problem, att de har förmåga att sätta sig in i en annan människas situation, att man får hjälp att få fram vad som är positivt, att det finns tid att lyssna och förstå och att det är

ett problem att olika myndigheter jobbar på varsin kant, säger Christer Jonasson.

I efterhand ångrar Christian och Birgitta att de inte tydligare efterfrågade svar som gick att omsätta i hand- ling. Nu fick istället en arbetsgrupp inom Utrednings- gruppen i uppdrag att tolka och bearbeta materialet och tre förbättringsområden utkristalliserades: själv- känsla, delaktighet och empati.

Nästa steg blev att hitta vägar för att bli bättre på de här områdena: En dagordning har införts i samband med klientbesök där både klient och socialsekreterare kan påverka vad som ska tas upp, socialsekreterare och klient ska gemensamt upprätta en handlingsplan och man har börjat informera/planera om tiden för be- söket på socialkontoret (så att klienten vet hur lång tid som är avsatt, att det är möjligt att boka ny tid om inte alla frågor hinns med och så vidare).

Genom uppföljning har man konstaterat att de nya verktygen verkligen används i arbetsgruppen. Och nu grubblar Christian och Birgitta på nästa steg.

– Vi funderar mycket på hur vi kan ha en dialog med klienterna/brukarna. Det går nog att hitta olika vägar. Det viktiga är att finna sätt för att prata med varandra, säger Christian.

Och idéer saknas inte: Intervjuer, fler fokusgrup- per, brukarpaneler som träffas kontinuerligt eller fru- kostmöten där temat bestäms av besökarna är några idéer som diskuteras för att framöver involvera brukarna i verksamheten.

Märit Malmberg Nord

Nationell konferens: Äldres hälsa – om hälsofrämjande och förebyggande insatser för äldre 7-8 februari 2008

Att främja hälsa och förebygga sjukdomar hos äldre har kommit allt mer i fokus, såväl inom forskning som bland olika professioner och bland äldre själva.

Tillsammans med Vårdalinstitutet anordnar FoU i Väst/GR en nationell konferens 7-8 februari 2008 i syfte att sprida aktuell kunskap inom området, såväl när det gäller forskning som goda exempel från praktisk verksamhet. Konferensen utgår från en bred definition på hälsobegreppet som innefat- tar bland annat fysisk aktivitet, social samvaro, bo- stadens och omgivningens utformning, delaktig-

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

het, kost och att förebygga olycksfall. I samband med konferensen öppnar Vårdalinstitutet en ny mötesplats på Internet: ”Äldres hälsa – hur kan den befrämjas?” På www.vardalinstitutet.net hittar du de tematiska rum som redan finns, till exempel kring demens, stroke och etik i vården.

Inbjudan med fullständigt program finns på vår webbplats www.grkom.se/fouivast

Vill du ha mer information? Kontakta då Leena Odebo, leena.odebo@grkom.se, 031-335 50 85.

(14)

– Det här är en mycket större förändring än jag trod- de det skulle bli. I grunden handlar det om att föränd- ra medborgarnas syn på socialtjänsten, mot att i högre grad se socialtjänsten som en resurs. Det rör sig också om hur vi ser på klientens förmåga; att denne själv vill något med sitt liv snarare än att vi ska kontrollera folk in i något, berättar socialchef Anette Johannesson.

Det hela började med nya politiska mål i december 2004 som innebar att individens behov och önskemål skulle sättas i centrum med fokus på förebyggande insatser och valfrihet. Med detta i ryggen kunde Anette starta förändringsarbetet tillsammans med personalen i april 2006.

Kärnan i förändringen är att kommunen har ut- vecklat serviceinsatserna för brukarna. För att renodla detta har man skilt på myndighetsutövning samt råd och stöd. Inom råd och stöd ges endast serviceinsatser och följaktligen inga bistånd.

Inspiration kunde hämtas från Kungsbacka kommun som var en av de första kommuner i Sverige att göra en liknande förändring. Personalen i Lerum rea- gerade inledningsvis med försiktighet och viss oro.

Organisationsförändringar brukar skapa oro. Men genom att problemen lyftes fram och diskuterades lade sig oron ganska snabbt.

Utvärderingen genomförs av psykolog Ulf Axberg,

verksam vid FoU i Väst/GR. Arbetet startade i april 2006. En fråga som utvärderingen söker svar på är rät- tssäkerheten – vad händer med dokumentationen och hur hanteras barn i riskzon. Andra frågeställningar är hur olika grupper kommunicerar och hur yrkesrollen påverkas.

– Det vi hoppas vinna genom utvärderingen är att få veta om vi har gjort rätt satsning, vad som har fungerat och vad vi kan jobba vidare med. Det är en stän- dig process, säger Anette.

Det är för tidigt att säga särskilt mycket om resulta- tet av utvärderingen, t.ex. om risken för ett försämrat barnskydd med fler serviceinsatser. Ulf och Anette tror dock att fler barn kommer att kunna nås på ett tidigare stadium genom det förebyggande arbetet.

Andra vinster de tror på är att den ökade tillgäng- ligheten kan få fler människor att vända sig till social- tjänsten som en resurs. Det finns människor som inte vill söka hjälp hos en myndighet av rädsla för att re- gistreras.

– Det är spännande. Tidigare sa man att det inte skulle vara någon kontakt mellan myndighet respek- tive råd och stöd. Nu har det börjat uppluckras, och man ringer varandra och frågar. Man provar också samtal i motiveringsarbetet mellan de två verksamheterna, säger Ulf.

Mer service till brukarna - ny

inriktning på socialtjänsten i Lerum

Bättre tillgänglighet till sociala tjänster och utveckling av det förebyggande arbetet. Det är två av målen med den ändrade inriktningen inom individ- och familjeomsorgen i Lerums kommun.

Verksamheten har delats upp i en myndighetsdel och en del för råd och stöd. Processen utvärderas av FoU i Väst.

– Det är roligt och inspirerande att vara med i referensgruppen. Det är en kreativ process där vi lär av varandra, säger Elsie Johansson, Partille, Christina Lindfors, Stenungsund, och Mia Sjödahl, Mölndal.

(15)

Grundinställningen är att männis- kor vill göra något bra med sitt liv, säger Anette Johannesson, social- chef i Lerums kommun där man förändrat inriktning mot en större fokus på service. Ulf Axberg, psykolog, som utvärderar processen för FoU i Väst, håller med.

Inom den sociala barnavården sker en förändring mot att i ökad utsträckning erbjuda stödinsatser som service istället för att bevilja dem som bistånd som beslutats efter utredning. Ambitionen är vanligen att öka tillgänglighet och närhet samt att ta tillvara brukarnas egen motivation till förändring.

I rapporten ”Serviceinsatser inom socialtjänsten”

som tagits fram av FoU i Väst/GR på uppdrag av Socialstyrelsen studeras hur serviceinsatser erbjuds och organiseras i ett urval av Sveriges kommuner.

Rapporten är en fördjupning av en nationell kart- läggning av öppenvårdens former och inriktning, och bygger på intervjuer med representanter för ett tjugotal kommuner i Sverige. Författare till rapporten är Torbjörn Forkby och Lena Larsson, verksam- ma vid FoU i Väst/GR.

Rapporten fokuserar särskilt på hur barnskydds- och rättssäkerhetsaspekter hanteras när insatserna görs mer tillgängliga.

De intervjuade uppger som huvudskäl till serviceinriktningen en ökad ambition på det förebyg- gande området. Man menar att serviceinsatserna i huvudsak når andra grupper än barn som behöver skydd. Endast någon konstaterar att det skett en minskning av antalet utredningar med anledning av

Torbjörn Forkby, en av författarna till rapporten.

serviceinriktningen. Vad gäller barnskyddet fram- håller de svarande betydelsen av att förhandspröv- ningen görs noggrant men samtidigt också att det ställs krav på den individuella tjänstemannen i den förebyggande verksamheten att självständigt bevaka barnets skydd.

– Man måste dock vara uppmärksam på varda- gens smygande inriktningsförskjutning. Finns risken att man lämnar över fall till service som borde omfattas av en djupare utredning, där drivkraften lika mycket handlar om att minska arbetsbelastning- en hos socialsekreterare? säger Torbjörn Forkby. ●

Serviceinsatser inom socialtjänsten – rapport från FoU i Väst/GR

Dokumentationen är en fråga som bör lösas. Det finns inga klara riktlinjer för hur den ska ske.

Utvärderingsprocessen får stöd av en referens- grupp med representanter från kommunerna Sten- ungsund, Partille, Mölndal och Härryda samt stadsde- len Bergsjön i Göteborg.

– Genom referensgruppen kan vi testa tankar och utveckla kunskap som andra kommuner också kan ha nytta av, säger Ulf.

Man kan ana förändrade yrkesroller inom de båda

verksamheterna, berättar Ulf. Det finns ett spännings- fält mellan myndighetsutövning och serviceinsatser.

Inom service kan yrkesrollen påverkas från generalist till specialist. Inom myndighetsutövning är tendensen i Lerum den motsatta.

Utvärderingen avslutas i april 2008. Men både Ulf och Anette vill gärna följa upp med ytterligare en ut- värdering efter kanske ett år. Det hinner hända mycket på den tiden. ●

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Bild: Lovisa Fransson.

(16)

I cirkeln fick deltagarna ta upp olika ärenden och dis- kutera kring dessa. Det medförde att man fick ta del av varandras tankar och olika infallsvinklar, vilket Sö- ren och Rose-Marie tyckte var roligt och nyttigt.

– Cirkeln gav möjlighet att ventilera det som kan kännas svårt i handläggningen av KOLLA-tillstånden samt också att förbättra vårt eget utförande, säger Sö- ren och Rose-Marie.

Det är viktigt för dem båda att det ordnas tillfällen då man träffas och får stöd i sin roll som handläggare.

Cirkeln var också bra för det kändes som om alla fick komma till tals, och att ha folk utifrån som leder cirkeln skapar en bra och neutral dialog.

Sören och Rose-Marie är båda handläggare för till- stånden på färdtjänsten i Göteborg. Sören är från bör- jan gymnasieekonom, utbildade sig senare internt inom färdtjänsten och började som transportplanera- re innan han började arbeta med tillstånd. Rose-Ma- ries väg till handläggare gick genom vårdlinjen och sedan via sociala omsorgsprogrammet med inriktning på äldre och handikapp.

Att arbeta som handläggare på färdtjänsten innebär att man utreder ansökningar utifrån färdtjänstlagen samt kommunens grunder och tillämpningsföreskrif- ter; utredningar som i sin tur leder till beslut. Som handläggare har man mycket personlig kontakt med sökande; man gör hembesök eller tar emot besök på kontoret. I vissa fall kan det räcka med ett läkarutlå- tande, då det t.ex. kan handla om svår demens. Men både Sören och Rose-Marie säger att man får tänka på i dessa fall att ta reda på om det finns anhöriga, för att

få mer uppgifter om personen.

Att arbeta som handläggare är positivt för både Sö- ren och Rose-Marie.

– Det är skönt att vara sin egen utförare, att slippa delegera arbetet. Man planerar sin egen dag, och det innebär mycket självständighet och frihet, säger Rose-Marie.

Tidigare togs beslut oftare genom enbart inkomna handlingar. Arbetet med de nya KOLLA-tillstånden innebär att man i högre grad intar en informationsroll.

Man informerar sökande om de olika alternativ som finns i kollektivtrafiken och försöker göra en rese- profil utifrån varje individ. Som handläggare diskute- rar man mer kring resandet och ser till att informera mer kring de olika alternativ som finns, även om personen får färdtjänst.

Sören beskriver arbetet som positivt utifrån de personliga mötena som sker i större utsträckning än förut.

– Genom personliga möten är det lättare att skaffa sig en uppfattning om huruvida personen klarar av att åka kollektivt eller faktiskt behöver färdtjänst. När man har träffat personen i fråga känner man sig också mer tillfreds med det beslut som man tar, säger Sören.

Både Rose-Marie och Sören tycker det är viktigt att säkerställa en trygg och säker resa. Man måste tänka på varje person utifrån ett KOLLA-perspektiv men också ha i åtanke att det finns personer som fortfarande inte klarar att åka kollektivt och där färdtjänsten är det alternativ som är bäst.

Lovisa Fransson

*KOLLA-projektet syftar till att skapa en kollektivtrafik för alla resenärer, med eller utan funktionshinder.

Trafikkontoret, Färdtjänsten och Västtrafik samverkar i projektet. www.kolla.goteborg.se

Skapa bra förutsättningar för individen och uppmuntra självständighet i

kollektivtrafiken

Sören Pettersson och Rose-Marie Åhling deltog i cirkeln: Kritiska situationer i handläggningen av individuella färdtjänsttillstånd, på FoU i Väst/GR. För dem kändes det

bra med ett forum där man fick dela med sig av varandras erfarenheter.

”Cirkeln gav möjlighet till att spetsa vårt tänkande kring KOLLA-projektet*.”

(17)

Med utgångspunkt från de dilemman som uppstår i handläggarnas arbete och de stora förändringar som pågår inom färdtjänsten genomförde FoU i Väst 2006-2007 en cirkel tillsammans med tillståndsenheten vid Färdtjänsten i Göteborg. Cirkeln genomfördes som en del i FoU-uppdraget att utvärdera KOLLA-projektet*.

Cirkel kring dilemman i handläggningen av färdtjänsttillstånd

Var går gränsen för att kunna ”resa med allmänna kom- munikationsmedel” eller inte? Arbetet som handläggare av färdtjänsttillstånd innebär att kunna göra en god och rättvis bedömning av detta, vilket inte alltid är helt enkelt. Bedömningarna innebär en rad övervä- ganden och potentiella dilemman.

Dilemman uppstår i skärningspunkterna mellan vad som uppfattas som rätt eller fel utifrån juridiska, etiska eller ekonomiska perspektiv. Dilemman upp- står också för att det finns ett handlingsutrymme hos den enskilda handläggaren. Vanligtvis hanterar man detta inom ramen för sin yrkesroll med hjälp av kunskaper och erfarenheter. Men ibland räcker de inte riktigt till; speciellt i situationer av stark förändring, där nya krav ännu inte har integrerats i det praktiska arbetet.

FoU-cirkeln genomfördes som en del av ett FoU- uppdrag att som forskare följa KOLLA-projektet under tre år (t o m 2008). Syftet med cirkeln var att ge handläggarna en möjlighet till gemensam reflektion kring olika dilemman i handläggningsprocessen. Tan- ken var också att reflektionerna skulle lyfta fram nå- got av den tysta kunskap som handläggarna arbetar utifrån, och att detta även skulle öka vår förståelse för verksamheten.

Cirkeln startade hösten 2006 och avslutades i juni 2007. En utgångspunkt var att samtliga 13 handläggare i förvaltningen ville medverka. Detta var viktigt för att cirkeln skulle bidra till meningsfulla processer på arbetsplatsen. Som cirkelledare medverkade vi, Lars- Gunnar Krantz och Lisbeth Lindahl, som även har uppdraget att utvärdera Kolla-projektet.

Deltagarna träffades totalt sett åtta förmiddagar under lika många månader. Förutom vid det inledan- de och det avslutande tillfället, lades träffarna upp så att två handläggare beskrev var sitt fall (fallföredrag- are) varje gång. De fallföredragande hade med sig en kort beskrivning av ett ärende/fall som var under utredning. Fallen skulle innehålla en svårighet som de ville diskutera med sina kollegor. Svårigheterna for- mulerades som diskussionsfrågor av den fallföredra-

gande. Vi hade inga krav på att dessa fall skulle vara representativa för verksamheten i stort, men de kom ändå att innehålla mycket varierade frågeställningar.

När utredningarna senare var klara fick gruppen reda på vad som hade hänt i de enskilda ärendena. På så sätt kunde alla i cirkeln följa händelseutvecklingen.

De teman som lyftes fram i fallbeskrivningarna be- rörde flera olika typer av frågor kring yrkesrollen och handläggningen. Flera fall handlade om vilken posi- tion läkarintygen bör ha i handläggningen. Ett annat tema som återkom handlade om svårigheterna att be- döma resförmågan hos personer med psykisk funk- tionsnedsättning. Detta upplevdes som svårare eftersom dessa funktionshinder inte är uppenbart synliga.

Flera fall gav exempel på dilemman som på olika sätt hängde ihop med KOLLA-projektet, där handlägga- rna hade ett behov av att diskutera ett gemensamt förhållningssätt.

Vår bild av de diskussioner som fördes mellan handläggarna var att det skedde i en konstruktiv och öppen anda där de ofta var överens om vad svårighe- terna handlade om. I cirkeln framkom ofta fler lös- ningsförslag än vad den fallföredragande själv hade tänkt på. Gruppen kunde ha olika åsikter om hur ärendena skulle handläggas men var oftast överens om vilket beslut som borde fattas. Genom att vi som ut- värderare medverkade som cirkelledare fick vi en bättre inblick i vilka dilemman som en handläggare kan ställas inför. Vid det sista tillfället uttryckte cirkel- deltagarna att de tyckte att träffarna hade stärkt dem i yrkesrollen.

Vår lärdom som forskare är att man inte kan utgå från att ett sådant här arbete automatiskt leder till or- ganisationsförändringar i stort, men att de kan bidra till ett lärande hos den eller de yrkesgrupper som medverkar och att dessa läroprocesser är dubbelrikta- de – så att de även bidrar till kunskaper för oss som forskare.

Lars-Gunnar Krantz och Lisbeth Lindahl, forskare vid FoU i Väst

(18)

Mer än 18 000 besök har gjorts på regelbundna aktiviteter ordnade av Föreningen för frivilliga inom äldreomsorgen i Alingsås kommun, berättade Berit Pettersson, ordförande.

”Har du tid över? Vill du göra en insats för en medmänniska? Gå ut och promenera?

Eller besöka någon som har svårt att komma ut? Du får mycket tillbaka och känner att du behövs.” Med detta citat vill Alingsås kommun värva frivilliga till att aktivera äldre och funktionshindrade. Frivilligverksamheten var i fokus på ett FoU-seminarium i Alingsås den 24 september.

Något som utmärker frivillighetsverksamheten i kommunen är den ideella och mycket aktiva ”Fören- ingen för frivilliga inom äldreomsorgen i Alingsås kommun”.

De frivilliga och fem plusjobbare har under 2006 möjliggjort 18 348 besök på regelbundna aktiviteter.

Dessutom har även arrangerats 164 fester och sam- mankomster, exempel på större fester är julfesten och räkfrossan.

– Syftet med föreningen är bland annat att verka för medlemmarnas, de ”frivilligas” bästa. Vi ansöker även om ekonomiskt medel från olika fonder och stiftelser som kan användas till aktiviteter för de äldre, berättade Berit Pettersson, ordförande för förening- en.

En årlig loppmarknad anordnas för att samla in pengar till frivillighetsverksamheten. För att få in saker att sälja kontaktar man bland annat företag och frågar om de har något som de kan skänka. Föreningen har även fått företag i kommunen att vara med och betala för en leasad buss som man använder sig av i verksamheten.

Majoriteten bland dem som anmält sig till organisationen, i dagsläget 134 med- lemmar, är pensionärer som har tid, lust och ork att göra en insats genom att aktivera äldre och funktionshindra-

Mötesplatser på landsbygden

de i kommunen. Många i denna grupp har annars svårt att komma ut, och behöver stöttning och aktivering.

Föreningen är ett komplement till kommunens verksamhet inom vård- och äldreomsorg, där man sedan några år tillbaka dragit in på tjänster som tidigare fanns för att skapa och genomföra aktiviteter för de äldre på dagcentralerna.

Några av vård- och äldreomsorgens samordnare inom frivilligverksamheten presenterade under seminariet hur de arbetar och hur verksamheten har ut- vecklats. Frivilligverksamheten är knuten till de dag- centraler som finns på kommunens fem äldreboen- den.

Utbudet av aktiviteter beror på de frivilligas enga- gemang; för tillfället pågår exempelvis; sång och mu- sikunderhållning, trädgårdsgrupper, matlag, vinprov- ning, promenadgrupper, och mycket mer. Vill man så kan man komma förbi för att bara dricka en kopp kaffe och få tillfälle att umgås med andra.

På seminariet presenterade även Lars Svensson, institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universi- tet, sin doktorsavhandling Mötesplatser på landsbygden - om äldre människor, gemenskap och aktiviteter. Lars har stu- derat sju mötesplatser med delvis olika arrangörer och inriktningar.

Han har delat in de olika mötesplatserna i två ka- tegorier. Den ena är mer verksamhetsinriktad och den andra av mer underhållande karaktär med olika kulturinslag, tillsammans med social samvaro och gemenskap.

– Gemenskapen är den viktigaste aspekten för de äldre som har intervjuats. Dessutom är det viktigt att känna tillhörighet till ett socialt och historiskt sam- manhang och att få tillfälle att prata med någon om svåra saker, berättade Lars Svensson.

Trots betoningen på de sociala aspekterna menar Lars Svensson att även aktiviteterna (matlagning, slöjd mm) har betydelse då de hjälper till att skärpa sinnet.

Mötesplatserna är viktiga för besökarna då de bry- ter vardagslunken och skapar förväntningar på något roligt.

Två slutsatser som Lars kommit fram till är för det första att kommunerna har en liten inblandning i ge- nomförandet av de mötesplatser som han studerade.

Men de finns där i bakgrunden, och stödet är ofta av indirekt karaktär. För det andra menar Lars att mötes- platserna bidrar till att de äldre håller sig friska längre samt att man därigenom skjuter på deras behov av hjälp och stöd från anhöriga och kommunen.

Micha Björk

- om äldre människor, gemenskap och aktiviteter

Bild: Micha Björk.

(19)

Piaa Stenbäck tar emot anmälningar, rapportbeställningar och svarar på praktiska frågor. Tel 031–335 51 84, e-post fou@GRkom.se

Planeringen av FoU i Väst/GRs aktiviteter

pågår hela tiden och här följer endast ett axplock av vad vi har att erbjuda. På www.GRkom.se/fouivast uppdateras kalendariet kontinuerligt.

2007

26 NOVEMBER • ”Barn som bråkar”

FoU i Väst/GR och Lerums Kommun bjuder in till ett seminarium då Ulf Axberg föreläser utifrån sin avhandling om barn med beteendeproblem och där stort utrymme ges till diskussion och dialog.

28 NOVEMBER • Vuxna med förvärvad traumatisk hjärnskada – vägen till ett nytt liv

I samarbete med Mölndals Stad ordnas ett avhand- lingsseminarium som lyfter fram berörda människors perspektiv på livssituation och samhällets stöd när man drabbats av hjärnskada.

7 DECEMBER • Funktionshinder och delaktighet Presentation av handikappforskning i Västsverige som bedrivs med stöd från Västra Götalandsregionen.

11 DECEMBER • Arbete i människors hem inom handikappomsorg och individ- och familjeomsorg Inom handikappomsorgen och individ- och familjeomsorg finns det många olika yrkesgrupper som arbetar i människors hem. Stadsdelsförvaltningarna Härlanda och Centrum tillsammans med FoU i Väst hälsar välkommen till ett seminarium där frågor som berör dessa yrkesgrupper diskuteras.

12 DECEMBER • Förflyttningssituationer för personer med demenssyndrom – hur kan belastningen minska?

Välkommen till ett uppsatscafé där Cristina Wångblad berättar om sitt magisterarbete vid Sahlgrenska akademin, sektionen för arbetsterapi, audiologi, fysioterapi och logopedi.

2008

7-8 FEBRUARI • Äldres hälsa – om hälsofrämjande och förebyggande insatser för äldre

Nationell konferens i samarbete med Vårdalinstitutet.

20 FEBRUARI • Det goda boendet – vad är det och hur kommer vi dit?

En heldag kring frågor som berör planering och byggande av bostäder i ett hälso- och trygghetsper- spektiv. Vilka var gårdagens ideal och vilka råder idag?

21 FEBRUARI • Heldag om Ung och Trygg-satsningen i Göteborg

Vad har vi lärt oss om Ung och Trygg-satsningen?

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Praktiserar på FoU i Väst/GR

Micha Björck och Karin Falch är praktikanter på FoU i Väst/GR under hösten 2007. De går på förvaltningsprogrammet, Göteborgs universitet, med sikte mot att ta en pol mag-examen. Deras uppgifter under praktiktiden är bland annat att hjälpa till i arbetet med två utvärderingar och att fördjupa sig i den sociala dimensionen inom hållbar utveckling. ●

Micha Björck och Karin Falch praktiserar under hösten på FoU i Väst/GR.

Äldre och läkemedel

Flera studier har visat att läkemedelsbehandlingen av äldre i Sverige är omfattande och har ökat de senaste åren. Nya mediciner tillkommer ständigt, och behand- lingsrutiner för olika kroniska sjukdomar ändras. Det kan därför vara svårt för sjuksköterskor – och även annan sjukvårdspersonal – att hålla sig uppdaterade i läke- medelsfrågor. Kontinuerlig utbildning behövs. I höst har FoU i Väst/GR påbörjat arbetet med att ta fram ett studiecirkelmaterial kring äldre och läkemedel. Tanken är att materialet skall kunna användas i studiecirklar med sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård. Upp- draget kommer från Läkemedelsenheten i Västra Göta- land, Läkemedelskommittén i Göteborg, Primärvården i Göteborg samt Göteborgs Stad. Ett pilotmaterial beräk- nas vara färdigt hösten 2008 och slutversionen i början av 2009.

Mer information: Theresa Larsen, tel. 0708–68 85 19, theresa.larsen@grkom.se ●

– studiecirklar för att öka sjuksköterskors kompetens

○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○

Kalendarium Kalendarium

Bilder: Lovisa Fransson.