• No results found

Internationalla miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet Remissvar, SOU 2020:20 “Skatt på modet”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Internationalla miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet Remissvar, SOU 2020:20 “Skatt på modet”"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Postal address P.O.Box 196, SE-221 00 Lund, Sweden Visiting address Tegnérsplatsen 4 Telephone +46 46-222 00 00 Telefax +46 46-222 02 30 Internet www.iiiee.lu.se

Kemikalier i kläder och skor är en av de mest signifikanta miljöaspekterna för dessa varugrupper.1 Som diskuteras I kap 6 i utredningen så finns det många

internationella, europeiska och nationella lagar och policies som avser att minska problemen. Den föreslagna skatten ger ytterligare incitament för industrin att fasa ut de farligaste kemikalierna, vilket också framgår av REACH-regelverket. Således kan en skatt, under visa förutsättningar, vara ett lämpligt styrmedel.

Forskning påvisar att kemikalie- och materialskatter i visa fall kan bidra till utfasning av oönskade material och kemikalier. Ett exempel rör den svenska skatten för kadmium i batterier (section 9.1 i rapporten), som bidrog till minskad försäljning mellan 1997 till 1998 (328 respektive 190 ton). 2

Dock bör de fullständiga effekterna av den föreslagna skatten utredas, då vissa miljöskatter har visat sig vara dåliga på att uppnå syftet och dessutom haft oönskade effekter. Särskilt lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik bör uppmärksammas: den har ingen större effekt på de kemikalier som innefattas då den svenska marknaden är för liten för att globala tillverkare ska anpassa sin produktion efter svensk skattepolitik. Däremot har den en negativ påverkan på svenska aktörer som återtillverkar produkter, och därmed kan den sammanlagda effekten av skatten vara att den faktiskt har en negativ miljöpåverkan.3 Att skatten beräknas från vikten på

produkten är också problematiskt.

Frågan är också om syftet med den förslagna skatten, att fasa ut särskilt farliga ämnen, kan uppnås: Då fullt avdrag från skatten inte medges för varor som inte innehåller några av de (särskilt) farliga ämnen som anges i bilagorna till lagen, kan skatten ses som en skatt på varorna i sig och inte på farliga kemikalier i kläder och skor.

Det är viktigt att dessa frågor blir tydligt utredda. Om skatten införs bör den utformas för att verkligen bidra till utfasningen av farliga ämnen.

1 Roos, S., Zamani, B., Sandin, G-, Peters G.M. and Svanström, M. (2016). A life cycle

assessment (LCA)-based approach to guiding an industry sector towards sustainability: the case of the Swedish apparel sector. Journal of Cleaner Production, 133: 691-700

2 Langrová, V..(2002). Comparative Analysis of EPR Programmes for Small Consumer Batteries. Case study of the Netherlands, Switzerland and Sweden. IIIEE Master’s Theses

2002:22. Lund: IIIEE, Lund University.

3 Kristoffersson, P. (2019). Effekter av den svenska skatten på kemikalier i viss elektronik.

Uppsats i Miljövetenskap: Lunds Universitet.

Internationalla miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet

Remissvar, SOU 2020:20 “Skatt på modet”

(2)

2

IIIEE, Lund University P.O. Box 196, 22100 Lund 2020-09-30

References

Related documents

Kommerskollegium bedömer att Regeringskansliet ska anmäla förslaget om lag om skatt på kemikalier i kläder och skor till kollegiet enligt direktiv (EU) 2015/1535 eftersom det är

Det hade varit önskvärt med ett djupare resonemang i utredningen om hur stort problem en sådan konstruktion medför och om det, åtminstone för några grupper av kemikalier,

Om en skatt dessutom innebär en allmän kostnadsökning för nyinköp av kläder och skor och leder till en minskad konsumtion av nya varor kan den bidra till en mer hållbar och

En skatt på 40 kronor/kg tas ut för alla kläder och skor, med möjlighet till avdrag på upp till 95 procent för varor som inte innehåller de ämnen som specificeras i lagens

SIS vill i detta sammanhang påpeka att SIS är Sveriges representant för CEN, och att det sätt på vilket svenska aktörer kan påverka standarder som tas fram på detta sätt är

SKR menar att det är fel styrsignaler att samtliga företag i Sverige som importerar och producerar kläder och skor ska vara med och betala när närmare 85 % av produkterna

Textilimportörerna instämmer och vi tror att det är mycket viktigt att auktoritativ, fullödig information om skatten från den svenska regeringen ges för att importörer och

Tillväxtanalys har med stöd i tidigare forskning konstaterat att ett frivilligt företags- ansvar troligtvis inte är tillräckligt för att förbättra hanteringen av kemikalier