• No results found

Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

OKT 2003

INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN

Logistiklösning ger

bättre

luft i Göteborg

T

eknikutvecklingen inom logistik-området har inte hållit jämna steg med andra branscher. Samtidigt har branschen vuxit snabbt. Följden har blivit miljöproblem och trafikkaos. Enligt EU:s vitbok från 2001 svarar transportsektorn för 28 procent av Eu-ropas koldioxidutsläpp, varav vägtrans-porter står för 84 procent.

Men det finns ljusglimtar. Schenkers

logistiknät gör det möjligt att ta vara på kunskap, erfarenhet och idéer från världens alla hörn för att tillgodose krav från kunder och samhälle. I nätverket kombineras olika transportsätt – bil, båt, flyg och tåg – och logistiklösningar skapas med bästa möjliga avvägning mellan ekonomiska och ekologiska krav.

Ett bra exempel är Svenska Mässan,

Ökad ekonomisk tillväxt leder ofta till ett ökat transportbehov. Transport-branschen påverkar hela samhället – inte bara här hemma, utan också ute i världen. Med Schenkers nätverk skapas lösningar för en hållbar framtid.

För mer information: Ann-Cathrine Svensson KRM, Schenker AB, Göteborg Tfn: +46 31 703 8279 Fax: +46 31 703 8923 ann-cathrine.svensson@schenker.com

som ligger mitt i Göteborgs evene-mangsstråk. Inte som brukligt är, i en förort eller i ett industriområde. Ett fantastiskt läge, men det finns nackde-lar också. En vanlig mässa kräver ett par hundra bilar för att få allt på plats. Det centrala läget begränsar dessutom starkt ytan för mässans lasttorg, som endast mäter 40x80 meter. Det rym-mer bara tre till fyra lastbilar samti-digt. Därför har det varit vanligt med långa köer, dålig luft och väntetider ut-anför Mässan. Men inte nu längre.

Schenker har skapat ett logistikupp-lägg där allt gods, som väger mindre än 3 000 kg, körs direkt till Schenkers terminal, strax utanför centrala Göte-borg. Där sammanställs sändningarna i väntan på att Mässan kan ta emot dem. Större sändningar går direkt till mässan. Med det här upplägget har köer och skadliga utsläpp minimerats i området runt mässan.

Besök gärna www.schenker.se och klicka på Miljö & Kvalitet. Här be-skrivs utförligt det aktiva miljöarbete som idag bedrivs på Schenker. Här finns också en emissionskalkyl där du själv kan räkna fram hur mycket dina transporter påverkar miljön (under miljö, teknik, emissionskalkyl).

(2)

P

å uppdrag av Luftvårdsprogram-met har IVL Svenska Miljöinsti-tutet AB under vinterhalvåret 2002/ 03 genomfört mätningar av lättflykti-ga kolväten (VOC) i ett lättflykti-gaturum i centrala Göteborg. Mätningarna är en uppföljning av tidigare mätningar un-der vinterhalvåren 1997/98-2001/02 vid Sprängkullsgatan.

Vinterhalvårsmedelvärdet för

ben-Gaturumsmätningar

av VOC

på Sprängkullsgatan i Göteborg

sen 2002/03 var ca 6 µg/m3, för

tolu-en ca 17 µg/m3 och för summa xylen

13 µg/m3. Minskningen i halter för

samtliga har varit i genomsnitt ca 50-55% sedan det första vinterhalvårets mätningar (1997/98).

För att kunna jämföra med miljö-kvalitetsnormen för bensen (5 µg/m3)

behövs årsmedelvärden. En förenklad beräkning av årmedelvärden har

där-för utdär-förts. Det beräknade årsmedel-värdet för år 2002 innebär att MKN ej överskrids. Däremot överskrids den övre utvärderingströskeln, vilket inne-bär att övervakning skall ske genom mätning.

Hela rapporten finns att läsa på Luft-vårdsprogrammets hemsida www.gr.to/

regplan/luft (Rapporter). ■ ■ ■

G

öteborgsregionens luftvårdspro-gram har under senare år genom-fört så kallade korridorsmätningar, vil-ka syftar till att vil-kartlägg kvävediox-idhalterna (NO2) längs de större tra-fiklederna i Göteborgsregionen. Tidi-gare har mätningar utförts längs Söd-ra (E6), ÖstSöd-ra (E20), NorSöd-ra (E6) och Nordöstra korridoren (Rv 45).

I våras färdigställdes rapporten från

Luftföroreningar

i den

”Sydöstra korridoren”

den sista korridorsmätningen, den Syd-östra korridoren, Rv 40. Mätningar-na har främst varit koncentrerade till Härryda kommun. Både de uppmätta och de beräknade resultaten tyder på att den övre utvärderingströskeln för NO2 och partiklar (mätt som PM10) överskrids i några mätplatser (5 styck-en av totalt 19) i området. Det inne-bär att den fortsatta kontrollen ska ske

Ny rapport:

genom mätningar, som kan komplet-teras med beräkningar. Bensen och kolmonoxid (CO) överskr ider inte MKN och inte heller den övre utvär-deringströskeln. ■ ■ ■

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Mätningarna vid Sprängkullsgatan har pågått varje vinterhalvår sedan 97/98.

(3)

Avgasmätningarna

har fortsatt

D

e så kallade FEAT-mätningarna (Fuel Efficiency Automobile), som Luftvårdsprogrammet har delfinansierat under 2001 och 2002, har fort-satt under 2003.

Luftvårdsprogrammet delfinansierar inte längre projektet, men ingår i dess styrgrupp och bidrar med viss luftinformation. Un-der våren genomfördes ett nytt projekt i en avgrän-sad stadsdel – denna gång i Kortedala. Området har relativt goda kollektivtra-fikförbindelser och pro-jektet innehöll både avgas-mätningar och riktade

in-formationsinsatser. Under hösten flyt-tades utrustningen under ett par veck-or till Lundby. Projektet har här lagts inom ramen för Vision Lundbys och Lundby Mobility Centers verksamhet.

L

uftvårdsprogrammet har under 2003, i samarbete med Miljöför-valtningen i Göteborg, mätt partikel-och bensenhalter i regionen. I projek-tet ingår att göra en bedömning av ris-ken för överskridanden av gällande miljökvalitetsnormer (MKN) för par-tiklar (mätt som PM10) och bensen i regionen. Denna bedömning görs ut-ifrån årets mätningar tillsammans med tidigare utförda partikel- och bensen-mätningar.

Mätningar har gjorts i Alingsås, Går-da och i Kållered. Huvudsyftet med mätningarna i Alingsås – som utfördes i början av året – var att få en upp-fattning om eventuell stoftpåverkan av småskalig biobränsleeldning i tätbe-byggelse. Under perioden april-maj 2003 gjordes mätningar vid E6 i Går-da, Göteborg, för att få underlag för

Bensen- och partikelhalter i regionen

att bedöma lämplig placering av ett framtida permanent partikelinstrument i Gårda.

Under sommaren och hösten gjor-Läs mer på www.visionlundby.goteborg.se. Det fungerade här som ett verktyg i kommunikationen med privatpersoner och företag i Lundby kring res- och transportfrågor. Under ett par så

kal-des mätningar i Kållered, för att stu-dera luftsituationen vid ett större köp-centra. ■ ■ ■

lade torgarrangemang bidrog Luft-vårdsprogrammet med information om luften i Lundby, i form av ett bild-spel. ■■■

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Under två veckor flyttades utrustningen för FEAT-mätningarna till

Lundby, som en del i Vision Lundbys verksamhet.

Under sommaren gjordes mätningar i Kållered.

(4)

Renare luft spar liv

N

yligen har en rapport presente-rats, som redovisar hur miljöav-gifter i Stockholmsregionen kan på-verka halterna av luftföroreningar och hur ett urval av hälsoeffekter påverkas av den minskade exponeringen.

Effekterna av trängselavgifter avser situationen år 2015 och beräkningar-na är gjorda utifrån ett förslag som är mera långtgående än det förslag, som kan komma att införas vid årsskiftet 2004/2005. Det ursprungliga förslaget beräknas medföra att trafiken minskar med 20 till 30 procent. Halten kväve-dioxid (NO2) beräknas minska med fem till 16 procent och halten inand-ningsbara partiklar (PM10) med cirka åtta procent. Konsekvenserna av det mindre långtgående förslaget är inte rapporterade på samma systematiska sätt.

Modellen för beräkningar av hälso-konsekvenserna innehåller flera steg:

• val av representativ exponerings-indikator,

• överväganden kring mätningarna och deras representativitet,

• värdering av vetenskapligt kända och accepterade samband mellan ex-ponering,

• olika hälsoeffekter samt val av så-dana ohälsoeffekter.

I studien har man använt halten kvä-vedioxid (NO2) och halten inandnings-bara partiklar (PM10) som indikator-substanser och beräknat halterna av dessa indikatorer i rutor om 100 gånger 100 meter (innerstad) respektive 500 gånger 500 meter (ytterstad). Man har också beräknat antal boende och ar-betande (dag- och nattbefolkning). Som ohälsoeffekter har man valt död, akut inläggning på sjukhus i andnings-organens sjukdomar och i hjärt-kärl-sjukdomar samt frekventa besvärsre-aktioner hos vuxna, äldre än 19 år.

Minskningen i antalet dödsfall som en följd av den förändrade NO2 -ex-poneringen beräknas uppgå till 45 döda per år bland innerstadsbefolk-ningen (cirka 331 000 invånare) jäm-fört med en oförändrad luftförore-ningssituation. Bland ytterstadsbefolk-ningen (cirka 1 087 000 invånare) be-räknas dödsfallen minska med ytterli-gare 15 döda per år. Antalet akuta in-läggningar på sjukhus skulle minska med cirka åtta fall per år bland boen-de i innerstaboen-den. Dessutom skulle mer än 1 000 personer inte längre uppleva luften i innerstaden som irriterande eller besvärande.

Motsvarande beräkningar är inte genomförda i Göteborg, men skulle

Den presenterade rapporten om hälsokonsekvenser är utarbetad under ledning av Bertil Forsberg, med. dr och universitetslektor, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vid Umeå universitet och finansierad av Naturvårdsverket och Statens folkhälsoinstitut.

Källa: Trängselavgifter i Stockholm. Del 1: Effekter på luftkvalitet år 2015.

Del 2: Luftkvalitetsförändringars beräknade hälsokonsekvenser. Rapporten kan erhållas via www.naturvardsverket.se

Fakta

I Stockholm har frågan om trängselavgifter varit aktuell under flera år och försök med sådana miljöavgifter kan påbörjas vid årsskiftet 2004/2005 och pågå under 18 månader. Efter en utvärdering är det möjligt att invånarna i Stockholms stad kommer att få ta ställning till ett eventuellt permanent införande i en folkomröstning vid riksdagsvalet 2006.

naturligtvis kunna göras om förutsätt-ningarna presenteras, det vill säga om ett förslag till miljöavgifter eller andra sätt att begränsa trafikarbetet lades fram.

Luftföroreningssituationen i Stock-holm och Göteborg är jämförbar vad gäller utsläppskällor och luftförorening-arnas sammansättning. Eftersom Gö-teborg har en mindre befolkning och också ett mindre område med stor be-folkningstäthet skulle hälsovinsterna sannolikt vara mindre och beräkning-ar resultera i ett mindre antal spberäkning-arade liv jämfört med i Stockholmsområdet. I Göteborg skulle sannolikt således mindre än 45 liv sparas per år som en följd av motsvarande luftförorenings-minskning. En sådan hälsovinst skall jämföras med att åtta personer om-kommer i trafikolyckor, 70 personer begår självmord, 160 personer dör i alkoholrelaterade sjukdomar och 350 personer dör i tobaksrelaterade sjuk-domar varje år i Göteborg.

Per Haglind Stadsläkare Miljöförvaltningen i Göteborg Tfn. 031-612600 Per.haglind@miljo.goteborg.se

(5)

Utsläpp från småskalig

uppvärmning i regionen

I samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborg ansvarar Luftvårdsprogrammet för driften av den emissionsdatabas som hanterar utsläpp till luft i Göteborgsregionen.

Databasen används för att få fram de olika sektorernas bidrag till utsläpp av olika ämnen och för att bestämma hur stora utsläppen är på olika platser i regionen. Den används även till att leverera ingångsmaterial vid modellberäkning-ar för hur luftföroreningmodellberäkning-ar sprids efter utsläppen och för att beräkna luftföroreningashalter på olika platser.

Utsläppsuppgifter för småskalig uppvärmning finns från 1992 och är i behov av uppdatering. Därför har Luftvårds-programmet nu anlitat SWECO VIAK AB för att utföra denna uppdatering och uppdraget väntas vara slutfört kring årsskiftet. Småskalig uppvärmning omfattar i detta fall för-bränningsanläggningar mindre än A- och B-anläggningar enligt Miljöbalken, t ex lokaler och bostäder där olja, ved och/eller naturgas används som bränsle. ■

Fortsatta mätningar av VOC vid

Sprängkullsgatan

Under de senste sex vinterhalvåren har halten av lättflykti-ga kolväten (VOC) i luft uppmätts i ett lättflykti-gaturum i Göte-borg. Mätningarna har gett värdefull information om fram-förallt bensenhalterna på en av regionens mest belastade plat-ser. Denna information är viktig både för att kunna se trenderna i bensenhalterna över tid och för att kunna jäm-föra mot gällande miljökvalitetsnormer.

Fortsatta mätningar av VOC vid mätplatsen kommer att ge ytterligare information om utvecklingen av bensenhal-ten. Luftvårdsprogrammet har därför anlitat IVL Svenska Miljöinstitutet AB för att mäta VOC vid Sprängkullsgatan under vinterhalvåret 2003/04. Läs även mer om resultaten från mätninarna under vinterhalvåret 2002/03 i detta ny-hetsblad och på Luftvårdsprogrammets hemsida www.gr.to/

regplan/luft (Rapporter).

Hur påverkar industrin luften på

Hisingen?

IVL Svenska Miljöinstitutet AB skall under november och december i år, på uppdrag av Luftvårdsprogrammet, un-dersöka industrins påverkan med avseende på halter av lätt-flyktiga kolväten (VOC) på Hisingen. Mätningarna skall visa på haltvariationer och kunna användas för att ta reda på om raffinaderierna och oljehamnens utsläpp ger en be-tydande påverkan på VOC-halterna i området. Flera av medlemsföretagen har ett stort behov av sådan kunskap då det ställs krav på dem i samband med deras omgivnings-kontroll. ■

På gång i höst ...

P

rognoser visar att miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid kan komma att överskridas i vissa delar av Göteborg, om inga åtgärder genom-förs. Miljökvalitetsnormer är till för att skydda män-niskors hälsa och innebär regler om lägsta godtag-bara miljökvalitet. Kommunerna skall kontrollera att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Läns-styrelsen i Västra Götaland har, på uppdrag av re-geringen, tillsammans med andra myndigheter i Göteborgsregionen tagit fram ett förslag till åtgärds-program för att klara normen senast år 2006.

Den 26 maj i år överlämnades förslaget till re-geringen, efter att ett samrådsseminarium hållits i slutet av april. Under hösten har regeringen haft förslaget ute på remiss. Den samlade kostnaden för att genomföra åtgärdsprogrammet har uppskattats till ca 1,5 miljarder kronor, varav 1,3 miljarder avser investeringar och driftkostnader för en ut-byggd kollektivtrafik. Den stora förtjänsten med åtgärdsprogrammet är att stora befolkningsgrup-per väntas få betydande sänkningar av kvävediox-idhalterna, och att folkhälsan därmed förbättras. Förslaget i sin helhet kan hämtas som pdf-fil på Länsstyrelsens hemsida (www.o.lst.se/). Det finns även en sammanfattning av förslaget på samma sida. ■

Frisk luft

på väg

Ett förslag till åtgärdsprogram för att minska kvävedioxidhalterna i Göteborg.

(6)

NYA RAPPORTER

under 2003

Rapporterna finner du på vår hemsida, www.gr.to/regplan/luft

Gaturumsmätningar av VOC på Sprängkullsgatan i Göteborg

Karin Persson och Marie Haeger-Eugensson; IVL Svenska Miljöinstitutet AB; Göteborg Rapport 132, 2003-09-10

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren – mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober–december 2002

Erica Steen; Miljöförvaltningen Göteborg, Rapport 131, 2003-05-06

U

nder hösten pågår en vidareutveckling och uppfräschning av Luftvårds programmets hemsida www.gr.to/regplan/luft . Anledningen är framför allt-för att uppfylla kommunernas skyldighet att tillhandahålla information om luft-föroreningshalter till kommuninnevånarna. Den stora nyheten är att medlems-kommunerna enkelt kommer att kunna hitta samt länka sig till sin kommuns luftdata (utsläpp, luftföroreningshalter, utförda och planerade mätningar etc). Ar-betet väntas vara klart vid årsskiftet.

Luftvårdsprogrammets

”nya” hemsida

Luftvårds-

dagen

2003

Den årliga Luftvårdsdagen kommer i år att äga rum tis-dag 25 november. Årets värd är Mölndals kommun. För-middagen kommer huvud-sakligen att fokuseras på fö-retagens transporter och ef-termiddagen på stadsplane-ring-MKN-åtgärdsprogram för NO2.

www.gr.to/regplan/luft

Vi finansierar luftvårdsprogrammet

Kommunerna i Göteborgsregionen samt Arla Foods Mejerier, Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Schenker AB, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn,

Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem Raffinaderi, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastbilar, Volvo Personvagnar

Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg

Adress Karl Johansgatan 23–25, 414 59 Göteborg • Tel 031–61 28 73 • Fax 031–61 27 72

ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ

Vi vill läsa om Er

i ”Det ligger i luften”!

I

början av juli i år skickade vi ut ett meddelande till alla företagsmedlemmar i Luftvårdsprogrammet. I detta brev erbjöds samtliga företag plats att skriva om sitt miljöarbete i ”Det ligger i luften”. Fokus ska vara på luftvård och man får gärna skriva om vilka problem/utmaningar branschen stöter på i sitt miljö-arbete. Först ut i detta nummer är Schenker (se sid 1).

Tanken är att detta ska bli ett återkommande inslag i ”Det ligger i luften”, med ett eller ett par företag som skriver om sitt miljöarbete. Och givetvis är det kostnadsfritt att delta!

För ytterligare information och intresseanmälan kontakta NinaAndersson: nina.andersson@miljo.goteborg.se, tfn 031-61 28 73, mobil 0707-61 28 73.

References

Related documents

Andra negativa effekter av att få en diagnos senare i livet kan handla om att vissa personer oroar sig för utbildning och arbete där den stigmatiserade stämpeln som

ning av vatten skett från lufttvättaren under proven, för att undvika en reducering av koncentrationen av de bakterier eller partiklar som doserats till fuktar- vattnet.. Vid

Utöver detta kommer det i uppsatsen redas ut hur BFNAR 2003:4 har påverkat olika intressenter samt vad i årsredovisningen som är relevant att granska för att

Jag önskar också att med de resultat jag har fått fram kunna inspirera lärare att samarbeta mer och att kunna vara ett stöd åt alla elever att kunna se samband mellan de olika

Vid denna genomgång måste ett beslut fattas angående vem (vilka) som skall vara ansvarig(a) för olika moment: anskaffning, kalibrering och installation av utrustningar, skötsel

I den mån det är möjligt att tala om en förväntanseffekt på detta område så är det i att lärare med låga förväntningar inte litar på att deras elever klarar av att ta

The left inset shows the result of the polymerase chain reaction (PCR) experiment where lanes 1, 2, 3, 4, and 5, respectively, refer to the DNA marker, lambda DNA present in

fritidshem bör orientera sig i vad styrdokumenten ställer krav på. Detta för att förstå sin arbetsuppgift och kunna bemöta eleverna utifrån god yrkesprofession.