Den svenska sjukfrånvaron: En studie i skillnader mellan inrikes och utrikes födda under åren 2000-2005

UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Examensarbete C

Höstterminen 2006

Den svenska sjukfrånvaron

– en studie i skillnader mellan inrikes och utrikes födda under åren 2000-2005

Författare: Jenny Edlund

Erik Hedin

Handledare: Patrik Hesselius

Sammanfattning

I denna studie undersöks hur sjuktalen i Sverige under åren 2000-2005 utvecklats för inrikes respektive utrikes födda. Datamaterialet utgörs av aggregerade siffror över Sveriges

befolkning i arbetsför ålder under tidsperioden. Initialt, utifrån Integrationsverkets rapport

kunde det konstateras att sjukskrivningarna började minska 2003 men att minskningen var mer påtaglig för utrikes födda. Dessutom var utrikes födda oftare sjukskrivna än inrikes födda. Minskningen kunde dock, till stor del förklaras av en sänkning av ersättningsnivåerna samt införandet av en tredje sjuklönevecka andra halvåret 2003.

Nyckelord: sjukpenningdagar, förtidspension, den tredje sjuklöneveckan, utrikes födda

1 Integrationsverket (2005) s. 221 diagram 1,

Innehållsförteckning

1 Inledning 3 1.1 Metod 4 2 Tidigare forskning 5

3 Centrala begrepp 6

4 Bakgrund 8 4.1 Regelförändringar 8

4.1.1 Förväntade effekter utav regelförändringarna 9

5 Vad som anses påverka sjukskrivingar 10

5.1 Allmänhälsa 11 5.2 Arbetsmiljö 11 5.3 Regelsystem 12 5.4 Arbetsmarknad 13

6 Data 14 6.1 Brister i vårt datamaterial 16

6.2 Deskriptiv statistik 16

7 Analys 23 7.1 Utrikes födda med inföddas karaktäristiska 26

8 Sammanfattande diskussion 28

Källförteckning 31 Appendix 32 A Fiktivt dataexempel 32

B Regressionsresultat 32

1 Inledning

Under hela 2000-talet har det pågått en het debatt om den höga sjukfrånvaron i Sverige.

Sjukfrånvaron har stadigt ökat sedan 1998 och inte förrän 2003 stannade ökningen av.

Att trenden med ökade sjukskrivningar bryts är viktigt för Sveriges ekonomi, då enbart

sjukpenningersättningen uppgår till 30 miljarder kronor. Lägger vi därtill kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning blir det sammanlagt 88 miljarder kronor (2005).

Sjukfrånvaron varierar kraftigt mellan olika grupper; kvinnor, äldre, arbetslösa och utrikes födda har fler sjukfrånvarodagar än deras referensgrupper (män, yngre, anställda och

infödda).

I Integrationsverkets rapport från 2005 behandlas bland annat ohälsotalet beroende på om individen är utrikes- eller inrikesfödd. I denna rapport fann vi ett diagram (se figur 1) som visade att andelen sjukfall i den sysselsatta befolkningen hade minskat under 2003. Det som var intressant var att utrikes födda (både män och kvinnor) hade minskat sina sjukfall mer än vad inrikes födda hade gjort. Vi började fundera på vad som kan ha orsakat denna minskning. Infördes det några regelförändringar under 2003 som kan förklara minskningen av sjukpenningdagarna eller beror minskningen på andra faktorer? Vidare frågade vi oss om demografiska faktorer, så som kön, ålder och utbildning m.fl. kan förklara skillnaden i sjukfrånvaro mellan inrikes och utrikes födda.

Efter att ha läst integrationsverkets rapport

förväntar vi oss att det sker en överföring av långtidssjukskrivna till förtidspensionssystemet. Detta skulle kunna vara en förklaring till att sjukpenningdagarna minskar, för att se om så är fallet har vi med förtidspensionerna.

2 Marklund m. fl (2005) s. 6

3 Försäkringskassan (2006) ”Pressmeddelande”

4 Försäkringskassan (2005:24) s. 5 ff

5 Integrationsverket (2005)

Figur 1. Andel (procent) sjukfall i den sysselsatta befolkningen (20-64 år) efter bakgrund och kön, år 1997-2003.

Källa: Rapport Integration 2005, Integrationsverket

För att uppsatsen inte ska bli alltför omfattande väljer vi att fokusera främst på vad som händer år 2003, samt att inte göra någon uppdelning av kort- respektive långtidssjukskrivna.

Uppsatsen inleds med en kortare genomgång av ett par tidigare genomförda studier som behandlar ungefär samma område som vår uppsats. I kapitel tre förklarar vi centrala begrepp och definierar dessa. I kapitel fyra finns en kort historik över sjukskrivningarna i Sverige samt de olika regelförändringarna som skedde mellan år 2000 och 2005. I kapitel fem går vi

igenom olika faktorer som anses påverka sjukskrivningarna. I kapitel sex beskriver vi vårt datamaterial samt presenterar deskriptiv statistik. Kapitel sju analyserar vi våra data med hjälp av regressionsanalys. Uppsatsen avslutas med kapitel åtta som är en sammanfattande

diskussion.

1.1 Metod

För att kunna svara på vår fråga om vad som orsakade minskningen av sjukfrånvaro år 2003, kommer vi dels analysera vårt datamaterial deskriptivt men även med hjälp av regressioner.

Vi kommer att visa i tabeller och figurer hur andelen sjukpenning- och förtidspensionsdagar

6 Långtidssjukskrivna är de som är sjukskrivna minst 60 dagar

varierar över tid för olika grupper. Detta gör vi genom att använda vanlig OLS-regression och predikterar andelen dagar.

Eftersom vi inte har tillgång till individdata

utan har kategoridata är vi tvungna att vikta våra regressioner. Vi använder oss utav ”analytic weights”.

”Analytic weights” är omvänt proportionella till variansen för en observation. Den j:te observationen antas vara: σ

/w_j där w_j är vikterna som används.

Vi använder vår variabel n som vikt.

För att se om och hur sjuktalen skiljer sig mellan inrikes och utrikes födda kommer vi att ge gruppen utrikes födda inrikes egenskaper. Med detta menar vi att i de olika regressionerna ersätter utrikes föddas förklarande variablers medelvärde med inrikes föddas medelvärde på de olika förklarande variablerna. Detta för att kunna se om olika demografiska faktorer kan ligga till grund för skillnaderna i sjuktalen. Enkelt uttryckt kanske man kan säga att vi gör så att utrikes födda ”ser ut” som infödda efter vi ersatt deras demografiska faktorer. Även här använder vi oss utav enkel OLS-regression som vi viktar. I alla regressioner är antalet observationer 5 186 392 stycken.

Vi har för alla våra olika regressioner testat för heteroskedasticitet. Alla test visade att det förekom heteroskedasticitet. För att åtgärda detta har vi använt oss utav Whites konsistenta estimator för kovariansen eller så kallade robusta standardfel.

2 Tidigare forskning

Maria Nilsson skrev 2005 en avhandling

som är uppdelad i tre delar och där den tredje delen handlar om utrikes föddas sjukskrivningar och hur deras sjukskrivningsmönster skiljer sig åt från inrikes födda under tidsperioden 1981-1991. Hon finner att utrikes födda har högre frånvaro än inrikes födda, givet man mäter i antal dagar. Men jämför man antalet

sjukskrivningar per individ (sjukfall) är skillnaderna inte särskilt stora. Nilsson fann också skillnader mellan hur infödda och utrikes födda kvinnor reagerar på ekonomiska incitament.

Utrikes födda kvinnor reagerar starkare än infödda kvinnor både när det gäller förändringar i

7 Se avsnitt 6 Data s.15

8 Stata (2003) s.96

9 Nilsson (2006)

sjukförsäkringsreglerna samt hur lönenivån påverkar antalet sjukskrivningsdagar. Hon finner också stöd för en ”healthy worker effect”

för utrikes födda män. Inrikes födda mäns

sjukskrivningar har ett positivt samband med dålig arbetsmiljö medan det omvända gäller för utrikes födda män. Nilsson fann också att även efter att hon ersatt utrikes föddas karaktäristika med inföddas fanns betydande nivåskillnader kvar mellan gruppernas sjukskrivningar, dock minskade skillnaderna. Detta tolkar hon som att nivåskillnaderna måste förklaras med faktorer som ligger utanför hennes modell. En sådan faktor kan t.ex. vara diskriminering.

En annan studie som också undersökt skillnader mellan utrikes och inrikes födda

sjukskrivningstal är en studie genomförd av Tommy Bengtsson och Kirk Scott.

De fann att det fanns stora skillnader mellan sjukfrånvaron och i vilket land man var född i. De finner att 90-tals krisen inte kan förklara skillnaderna eftersom det redan på 80-talet fanns betydande skillnader mellan inrikes och utrikes födda gällande sjukskrivningstalen. De fann inte att faktorer som kön, ålder, bostadsort och andra liknande variabler kan förklara hela skillnaden.

Utan det verkar just vara variabeln utrikes född som spelar allra störst roll för att förklara skillnaden i sjukskrivningar.

3 Centrala begrepp

Det finns flera olika sätt att mäta sjukfrånvaron. Dels kan vi mäta sjukfall. Vilket innebär att varje gång en individ är sjukskriven från sin arbetsplats, oavsett hur lång sjukskrivningen är räknas som ett sjukfall.

Vidare kan vi mäta antalet sjukpenningdagar. Sjukpenning är den ersättning som betalas ut till den försäkrade då dess arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Här är det viktigt att komma ihåg att de första 14 dagarna

som individen är sjuk ersätts av arbetsgivaren (sjuklönen) inte finns med i statistiken som vi presenterar.

Det resultat vi får beror även på vilken grupp vi undersöker. Vi kommer att utgå från totalbefolkningen i arbetsför ålder som är inom ramen för den inkomstbaserade

10 att det finns en starkare selektion bland utrikes födda män än inrikes födda män som söker sig till jobb med sämre arbetsmiljö

11 Nilsson (2006)

12 Bengtsson-Scott (2005)

13 Ibid s. 9

14 Försäkringskassan (2006:1) s.4

15 Gäller fram till 2003-06-30, därefter 21 dagar (tredje sjuklöneveckan) Återinförde 14 dagar 2005-01-01

socialförsäkringen (19-64 år). Vilket innebär att det krävs en förvärvsinkomst för att individen ska vara försäkrad, grupper som hamnar utanför systemet är till exempel hemmafruar och nyanlända utrikes födda. För den grupp vi utgår ifrån (den arbetsföra befolkningen) kommer vi bland annat att beräkna medelsjukpenningdagarna och medeltalet för förtidspensionerna, för perioden 2000 till 2005. Figur 1 som vi har som utgångspunkt mäter andelen sjukfall bland den sysselsatta befolkningen. Eftersom vi har en annan utgångspunkt och andra variabler är det mycket möjligt att vi inte kommer att få samma resultat som

Integrationsverket. Integrationsverket använder den sysselsatta befolkningen medan vi har befolkningen i arbetsför ålder för att mäta sjuktalen. Detta för att även kunna se vad som händer med förtidspensioneringarna, eftersom förtidspensionerade inte ingår i den sysselsatta befolkningen. Statistik över förtidspensionerna är viktigt eftersom vi tror att minskningen av sjukpenningdagarna kan bero på att fler överförs till förtidspension.

Sjukpenning- och förtidspensionsdagarna är uppdelade i prevalens och incidens. Incidens är hur många individer som varje halvår påbörjar en sjukskrivning medan prevalens är hur många individer som är sjukskrivna en viss tidpunkt (halvår).

Våra siffror för

sjukpenningdagar och förtidspensioner (prevalens och incidens) är medeltalet per halvår för en grupp individer. Därav kan vi inte ha en uppdelning som kontrollerar om dessa individer är långtidssjukskrivna eller korttidssjukskrivna. Vilket hade varit intressant eftersom

långtidssjukskrivningarna verkar öka, medan korttidssjukskrivningarna minskar (inflödet) under 2003.

Under den tidsperiod vi har undersökt har ett par regelförändringar genomförts.

En utav dem är att förtidspension numera kallas sjuk- och/eller aktivitetsersättning. Eftersom vårt datamaterial inte gör någon skillnad på dessa två begrepp, kommer vi att använda oss utav benämningen förtidspension vid både sjuk- och aktivitetsersättning.

De grupper som vi är mest intresserade av är utrikes respektive inrikes födda. Utrikes födda definieras som personer som är födda utanför Sverige och därefter har invandrat till Sverige.

Inrikes födda är personer födda i Sverige. Synonymt med utrikes respektive inrikes födda använder vi född utomlands samt infödd och/eller född i Sverige. Eftersom vi inte har tillgång till ursprungsland för dem som är födda utomlands antar vi att dessa är en homogen grupp gällande sjukskrivningsmönster. Detta till trots att andra studier påvisat att så inte är fallet.

16 Prevalens, 2007-01-08

17 Larsson m.fl 2005 ss 24-28

18 Nilsson (2005) och Bengtsson, Scott (2005)

4 Bakgrund

Redan på 1980-talet gick debatten het om de höga sjuktalen. Dock var det en annan fördelning mellan korta och långa sjukskrivningar jämfört med idag. De korta

sjukskrivningarna var de vanligaste på 80-talet, då var sjukpenningdagarna fler jämfört med dagens nivå. Individen hade inga större ekonomiska incitament till att inte sjukskriva sig eftersom ersättningen var 90 procent av inkomsten. Dessutom fanns det ingen karensdag och/eller sjuklöneperiod. En av anledningarna till att statsbudgeten blev ansträngd var att sjukfrånvaron var hög samt att staten betalade hela sjukpenningersättningen. För att skära ned på kostnaderna och minska sjukskrivningarna införde regeringen en karensdag, sänkta

ersättningsnivåer samt två veckors sjuklöneperiod i början på 90-talet. Antalet sjukskrivningar sjönk då rejält under större delen av 90-talet, som lägst var de år 1997. Efter 1998 började dock sjukskrivningarna öka igen.

Men nu var det inte främst de korta sjukskrivningarna som kostade pengar, utan det var de långa sjukskrivningarna som blev kostsamma. Långtidssjukskrivningarna blev allt vanligare och fler överfördes till förtidspensionssystemet.

4.1 Regelförändringar

Det har hela tiden skett en kontinuerlig förändring av sjukförsäkringssystemet, men år 2003 genomfördes en del större förändringar. Detta gjordes för att kunna minska det rekordhöga antalet sjukskrivningar.

Den första januari 2003 ändrades bestämmelserna om

förtidspension. Förtidspensionen ersattes med sjukersättning och sjukbidraget blev

tidsbegränsad sjukersättning samt aktivitetsersättning. Det tidigare systemet var en del av det allmänna pensionssystemet medan det nya är en del utav sjukförsäkringssystemet. Vidare höjdes lägsta åldern för att få sjukersättning till 19 år från tidigare 16 år. Men själva bedömningen utav arbetsförmågan är oförändrad. Den försäkrade har rätt till ersättning för förlorad arbetsförmåga från en fjärdedels nedsättning till helt nedsatt arbetsförmåga. Om den försäkrade har fyllt 30 år kan han/hon få sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning beroende på hur länge den försäkrades arbetsförmåga anses nedsatt. Om den försäkrade

19 Ekonomistyrningsverket, (2005:4) ss 71-72

20 Försäkringskassan, Sammanställning (2005)

däremot är under 30 år heter det istället aktivitetsersättning och är alltid tidsbegränsad mellan ett och tre år.

Första juli 2003 ändrades ersättningen vid sjukskrivning, den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med faktorn 0,97. Detta för att minska statens kostnader vid sjukskrivningar.

Vidare beslutade försäkringskassan att ingen kunde få en högre ersättning vid sjukskrivning än den högsta arbetslöshetsersättningen. Detta innebar att maxbeloppet vid sjukskrivning och arbetslöshet sänktes från 19050 kr i månaden till 15630 kr i månaden (brutto). Försäkringskassan sänkte också nivån i sjukpenningen från 80 procent till 77,6 procent. En annan stor förändring som trädde i kraft den första juli var införandet av en tredje sjuklönevecka. Innan första juli 2003 var det två sjuklöneveckor som gällde. Sjuklöneveckor är de veckor av en sjukskrivning som en arbetsgivare skall betala för. Arbetsgivaren fick också mer ansvar när det gällde den anställdes rehabilitering, en rehabiliteringsutredning blev obligatorisk för arbetsgivaren.

År 2004 infördes det inga större förändringar i sjukförsäkringen, utan de kom året efter.

Första januari 2005 sänkte försäkringskassan sjukförsäkringsavgiften med 0,24 procentenheter för arbetsgivare, detta för att kompensera för den särskilda

sjukförsäkringsavgiften, den så kallade medfinansieringen.

Medfinansieringen innebär att arbetsgivaren ska betala 15 procent av den anställdes sjukpenning, såvida denne är

heltidssjukskriven. Vidare togs den tredje sjuklöneveckan bort samt att sjukpenningnivån höjdes till 80 procent igen.

4.1.1 Förväntade effekter utav regelförändringarna

De regler som kan antas påverka sjukfrånvarons längd är ersättningsgraden, antalet karensdagar samt hur länge individen kan få sjukersättning.

Det kan även diskuteras om längden på sjuklöneperioden påverkar sjukfrånvaron. Här kan vi ta Nederländerna som

exempel, där arbetsgivarna har hela ansvaret för sina anställda under deras sjukperiod, upp till

21 Försäkringskassan (2005), Sammanställning s.82

22 Ibid s. 88

23 Ibid ss. 88-89

24 Ibid ss. 92-93

25 Ekonomistyrningsverket, (2005:4) s. 73

26 Ibid s. 73

två år. Förut var perioden ett år, men när de höjde till två fick de ändå inte ner sina höga sjuktal. I detta fall talas det om en selektion vid anställningen, samt att arbetsgivarna har ordnat egna sjukförsäkringssystem.

I och med att sjuklöneperioden ökar försvinner de korta sjukskrivningarna från sjukpenningstatistiken, vilket givetvis innebär att antalet

sjukpenningdagar minskar i försäkringskassans statistik.

Att sjukskriva sig innebär nästan alltid en försämring i inkomst. När sjukpenningersättningen minskar blir det mer kännbart att vara frånvarande från jobbet och därmed får den försäkrade ett incitament att gå till jobbet trots ett visst sjukdomsbesvär. När det blir mer kännbart i plånboken att vara frånvarande från jobbet ger detta incitament till att så snabbt som möjligt återgå till sitt arbete. Därmed bör sjukfrånvarons längd minska när ersättningsgraden sänks.

Det kan tänkas att utrikes födda reagerar starkare på ersättningssänkningar jämfört med infödda, eftersom utrikes födda har en svagare ställning på arbetsmarknaden.

5 Vad som anses påverka sjukskrivingar

Det finns många faktorer som anses påverka en individs sannolikhet att vara sjukskriven en given dag på året. Två av de allra viktigaste faktorerna anses vara ålder och kön. Till exempel kan nämnas att sjukfrånvaron var omkring femtio procent högre hos kvinnor än hos män i Sverige från 1987 fram till 2001. Samtidigt som åldersgrupperna 51-59 år och 60-64 år har en högre sjukfrånvaro än vad 20-29-åringar har. Här kan nämnas att Sverige har en högre andel äldre kvar i arbetskraften, jämfört med andra europeiska länder vilket kan vara en förklaring varför just Sverige har en högre sjukfrånvaro.

Vidare kan utbildningsnivå förklara sjukskrivningar. Ju högre utbildning en individ har desto färre dagar är en person i snitt sjukskriven. De högsta sjukskrivningstalen hittar man hos de individer som enbart har grundskoleutbildning.

Det har tidigare påvisats att sjukskrivningsnivåerna skiljer sig åt mellan länen. Norrlandslänen har de allra högsta sjukskrivningstalen och arbetslöshet medan storstadslänen de lägsta.

27 Palmer m.fl (2002) s. 50

28 Ekonomistyrningsverket (2005:4) s. 75

29 Integrationsverket (2005) s 228

30 Marklund m. fl (2005) s. 339

31 Integrationsverket (2005) s 222

Vidare har andra studier visat att norrlandslänen använder sjukskrivningar som en arbetsmarknadsåtgärd.

5.1 Allmänhälsa

Andra möjliga orsaker till sjukskrivning kan vara personliga vanor såsom bristande motion, rökning, dåliga matvanor och alkoholkonsumtion, men också det allmänna hälsoläget i Sverige. Omkring 20 procent av de svenska männen och kvinnorna röker dagligen vilket är betydligt lägre än hos många andra länder som har lägre sjukskrivningstal. Även när det gäller alkoholkonsumtion och övervikt är dessa tal lägre i Sverige (dock har dessa ökat de senaste åren) än i andra europeiska länder. Som indikator på det allmänna hälsoläget kan man använda medellivslängden. Svenska kvinnor har en av de allra högsta förväntade

livslängderna i hela världen (82,2 år). Medan de svenska männen har en något lägre förväntad livslängd än i andra västländer (77,2 år). Sammanfattningsvis kan man hävda att det svenska hälsoläget är relativt bra, åtminstone jämfört med andra länder.

5.2 Arbetsmiljö

En annan faktor som antas påverka antalet sjukfall är arbetsmiljön. I undersökningar som gjorts där arbetsmiljön jämförts mellan olika länder ser man att den svenska arbetsmiljön allt som oftast hamnar i toppen. Detta kan härledas till en stor satsning mellan 1990-1995 som gjordes med hjälp av 10 miljarder ifrån Arbetsmiljöfonden samt 20 miljarder ifrån

arbetsgivarna. Men pengarna satsades till största delen, nämligen 75 procent på privata mansdominerade arbetsplatser medan endast 25 procent satsades på den offentliga

kvinnodominerade sektorn. Den psykiska pressen samt många tunga lyft inom offentlig sektor framförallt inom vården skulle kunna förklara varför det är så stor andel sjukskrivna inom denna sektor. Detta bekräftas till en del av nämnda satsning.

För kvinnor nämns ofta som förklaring att de jobbar i högre utsträckning inom den offentliga sektorn, som har högre sjuktal än den privata. I Sverige är runt 74 procent av kvinnorna

32 Riksförsäkringsverket (2002) s.4

33 SOU (2006:86) s. 50

34 Palmer m.fl (2002) s. 29

35 Palmer m.fl (2002) s. 29

anställda inom offentlig sektor. Men kvinnors höga sjukskrivningstal kan inte bara förklaras med vilken sektor de arbetar inom.

Man kan också se att de anställda som har säkra anställningar av typen tillsvidare anställning har högre sjukfrånvaro än ”osäkert” anställda, speciellt för gruppen över 60 år.

I svenska undersökningar som genomförts av SCB i de så kallade ULF-undersökningarna

, som funnits sedan 1975 kan man se att den subjektivt upplevda fysiska arbetsmiljön

förbättrats över tid. Men man kan dock se att unga kvinnor tycker att deras fysiska arbetsmiljö blivit sämre. Kvinnor upplever dessutom att deras psykiska arbetsmiljö försämrats. I en undersökning som redovisas i SOU 2002:62

visas resultat som tyder på att den svenska psykosociala arbetsmiljön kan ha försämrats snabbare än i övriga jämförda europeiska länder.

Man kan bland annat se att de svenska anställdas rapportering utav huvudvärk, stress samt problem med sömnen dels ligger över andra länders men också förändras (till det sämre) i en snabbare takt. Dessa resultat är särskilt tydliga inom tjänstesektorer såsom vård, skola och omsorg.

Vidare har det skett en strukturell förändring på arbetsmarknaden de senaste åren. Vilket innebär att organisationerna blir mer slimmade och därmed ökar kraven på de anställda. En stor grupp anställda har fått mindre inflytande och kontroll över sin arbetssituation, vilket leder till försämring av den psykosociala arbetsmiljön.

5.3 Regelsystem

Hur regelsystemet kring sjukersättning ser ut är ytterligare en faktor som anses påverka hur många som är sjukskrivna. Dels bestämmer regelverket vilka individer och av vilka skäl man kan få ersättning samt ersättningsgraden. I Sverige ligger ersättningsnivån kring 80 procent med en karensdag. Det som framförallt särskiljer Sverige jämfört med andra europeiska länder är att det inte finns någon bortre gräns för hur lång en sjukskrivning kan vara. Detta kan vara en av orsakerna till att Sverige har relativt många som är långtidssjukskrivna. En

36 Ibid s. 22-23

37 Ibid s. 23

38 Levnadsnivåundersökning

39 European Foundation for the Improvment of Living and Working Conditions third European Survey

40 Palmer m.fl (2002) s. 29-30

41Marklund m.fl (2005), s. 335ff,

individ som är långtidssjukskriven saknar ibland ekonomiska incitament till att återgå i arbete eftersom kostnaden att stanna kvar i långtidssjukskrivning är låg.

I Sverige är det

försäkringskassan som avgör om en individ saknar helt eller delvis arbetsförmåga och därmed har rätt till sjukersättning. En förändring har skett och det är att försäkringskassan ställer hårdare krav på den sjukskrivne att denna ska återgå i arbete, antigen genom

deltidssjukskrivning och/eller omplacering.

Detta för att kunna minska kostnaderna för sjukskrivningarna.

5.4 Arbetsmarknad

Ytterligare en faktor som påverkar om en individ är sjukskriven eller inte är arbetsmarknaden.

Enligt flera tidigare studier

anges konjunkturen som en förklaring till sjuktalen. När

arbetslösheten är hög har sjukskrivningarna minskat, detta samband gäller även det omvända.

En förklaring till detta samband kan vara att det uppstår både en selektions- och

disciplineringseffekt i tider med hög arbetslöshet. Selektionseffekten innebär att det är de

”friska” som har arbete i lågkonjunktur och när det sedan blir högkonjunktur får även de med sämre hälsa arbete.

Medan disciplineringseffekten innebär att anställda under en

lågkonjunktur sjukskriver sig i lägre grad på grund av rädsla över att bli uppsagda.

Dock bör det påpekas att det bara är Sverige, Norge och Nederländerna i Europa som uppvisar ett starkt samband mellan sjukskrivningar och arbetslöshet.

Enligt ekonomistyrningsverket kommer dock konjunktursambandet bli svagare de kommande åren. Detta på grund av

försäkringskassans hårdare regeltillämpning samt verkningarna av medfinansieringen.

Personer som är arbetslösa och/eller har en svag koppling till arbetsmarknaden är sjukskrivna i högre grad än de som har arbete.

Som tabell 1 visar har utrikes födda en lägre

sysselsättningsgrad än inrikes födda. Detta tyder på att utrikes födda har en svagare koppling till arbetsmarknaden och deras högre sjukskrivningstal kan bero på detta.

42 Ekonomistyrningsverket, (2005:4) s. 74

43 Ibid s. 74

44 Ekonomistyrningsverket (2005:4) och Nilsson (2006)

45 Palmer (2002) s. 50

46 Ekonomistyrningsverket (2005:4) ss. 74-75

47 Ibid s.76

48 Ekonomistyrningsverket, (2005:4) s. 75

49 SOU (2006:86) s. 50

Tabell 1 Andel sysselsatta i befolkningen 20-64 år, 2000-2005, procent Män Kvinnor År Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes

2000 82,5 69,0 78,2 58,7

2001 82,4 68,9 78,9 59,7

2002 81,9 67,7 78,8 60,1

2003 81,7 66,1 78,1 59,0

2004 81,3 65,5 77,7 57,8

2005 83,3 67,5 78,1 61,0

Källa: Integrationsverket, Fickfakta 2006

6 Data

Vårt datamaterial består utav 5 186 392 individer som ingick i den svenska arbetsföra

befolkningen det första halvåret år 2000. Datamaterialet är aggregerat halvårsvis där vi följer individer under hela vår tidsperiod, det vill säga 2000-2005. För dessa har vi uppgift om antalet sjukdagar som är längre än sjuklöneperioden. Vi har data för prevalens och incidens för både antalet sjukpenningdagar samt antalet förtidspensionsdagar.

Dessutom har vi uppgifter om i vilken kohort en person är född i. De kohorterna vi har är om individen är 19-29 år, 30-39 år, 40-50 år, 51-59 år samt om man är 60 år eller äldre. Dessa gjorde vi sedan om till tre grupper. Den första gruppen kallade vi ung som då består av dem som är 29 år eller yngre. Nästa grupp kallade vi för medel och den består av dem som är mellan 30-50 år. Den sista gruppen kallade vi för äldre och den består då av dem som är 51 år och äldre. Dessa variabler är så kallade dummyvariabler, de kan ta värdet ett eller noll. Vi har valt att använda medel som referensgrupp.

Vi kan även se om individen i fråga är född i Sverige eller om han/hon har invandrat till Sverige. Vi har också en variabel som beskriver vilket kön individen har och om han eller hon har minst ett hemmaboende barn under 18 år. Även dessa variabler är dummyvariabler, där utrikes född, kvinna och hemmaboende barn representeras av ett.

Vidare finns det uppgifter om en persons civilstånd. Denna är uppdelat i sju olika kategorier.

Dessa är: Gift, registrerad partner, skild, separerad partner, efterlevandepartner, änka/änkling,

samt ogift. Dessa har vi sedan gjort om till en dummyvariabel som antar värdet ett om en individ är gift eller har ingått registrerat partnerskap annars antar den värdet noll.

Vidare har vi uppgift om i vilket län en person är bosatt. Den består helt enkelt av Sveriges alla län. Den har vi sedan gjort om till tre olika kategorier. Dessa är: norr, storstad samt syd.

Variabeln norr består utav länen: Norrbottens-, Västerbottens-, Jämtlands-, Västernorrlands-, Gävleborgs-, Dalarnas och Värmlands län. Storstad består av Stockholms-, Västra Götalands- samt Skånes län. I syd ”hamnar” då Sveriges övriga län. Variabeln syd kommer vi i våra regressioner att använda som referensgrupp. Även dessa variabler har vi gjort om till dummy- variabler.

Vi kan även utläsa den högsta utbildningsnivån en individ har. Den är uppdelad i kategorierna grundskola, gymnasium, eftergymnasial utbildning max två år, samt eftergymnasial

utbildning tre år eller längre. Eftergymnasial utbildning max två år och eftergymnasial utbildning tre år eller längre har vi slagit ihop till en variabel. Denna kallar vi enbart för eftergymnasial utbildning. I våra regressioner kommer vi att använda gymnasialutbildning som referensgrupp.

Vi har slutligen en variabel som kallas n, den visar hur många som uppfyller vissa specifika villkor

Vi skapade dessutom tre reformvariabler. Dessa är dummyvariabler som antar värdet ett om observationerna sker under den tidsperiod som reformen gällde. De aktuella reformerna är;

2003 1:a halvåret är att man ändrar namn på förtidspension till sjuk och aktivitetsersättning samt att sjuk och aktivitetsersättning numer är en del av sjukförsäkringssystemet. 2003 2:a halvåret är införandet av den tredje sjuklöneveckan samt sänkning av ersättningsnivån. 2005 1:a halvåret är medfinansieringsreformen.

Som vi nämnt tidigare har vi inte individdata utan ”kategoridata” över hur många individer som uppfyller de olika ”villkoren”. Det vi kan se är t.ex. hur många utrikes födda kvinnor som har gymnasieutbildning och minst ett hemmaboende barn, hur många dagar (medelvärde)

50 Se appendix A Fiktivt dataexempel

51 Se avsnitt 4.2 Regelförändringar för mer ingående genomgång

dessa har varit sjukskrivna under ett specifikt halvår o.s.v. för alla möjliga utfall.

För att kunna använda datamaterialet är vi tvungna att vikta datamaterialet när vi beräknar något.

Detta för att vi inte hade klarat av att ha individdata då det datamaterialet hade blivit allt för stort och därmed omöjliggjort analys av processorkraftsskäl.

6.1 Brister i vårt datamaterial

Det vi saknar uppgift på är individernas lön men framförallt om de överhuvudtaget har en anställning. Vi kan heller inte se hur individernas arbetsmiljö är. Men dessa faktorer är bra att ha i bakhuvudet då dessa kan förklara en stor del av sjukskrivningstalen. När det gäller födelselandsvariabeln har vi ingen möjlighet att se hur länge någon varit bosatt i Sverige.

Detta skulle man kunna använda som ett mått på hur väl integrerad individer är i samhället.

Men vi har ganska mycket information som är av intresse för oss. Vi kan se var någon bor, familjesituationen, utbildningsnivån samt ålder, kön och härkomst. Alla dessa faktorer antas påverka sjukskrivningsfrekvensen på ettdera sättet.

6.2 Deskriptiv statistik

I vårt datamaterial är det cirka 16 procent som är födda utomlands. Tabell 2 visar deskriptiv statistik över personliga karaktäristika; antal, ursprung, könsfördelning, andelen gifta samt om individen har minst ett hemmavarande barn som är under 18 år. Till synes verkar grupperna inrikes respektive utrikes födda tämligen lika, dock finns det små skillnader mellan de två grupperna. Utrikes födda är i något högre grad gifta samt att de har en högre andel som har hemmavarande barn.

Tabell 2 Deskriptiv statistik för grupperna inrikes respektive utrikes födda

Grupp Antal Andel ursprung Könsfördelning Andel gifta Andel med barn under 18 år

Inrikes födda Totalt 4 351 403 83,90 46,11 36,37

Män 2 218 902 50,99

Kvinnor 2 132 501 49,01

Utrikes födda Totalt 834 989 16,10 48,74 38,96

Män 411 184 49,24

Kvinnor 423 805 50,76

Källa: Egna beräkningar

52 Se appendix för ett exempel

53 Se avsnitt 1.1 Metod

Något som är intressant är hur åldersfördelningen ser ut mellan grupperna, eftersom ålder har en förklarande effekt av hur många som är sjukskrivna. Tabell 3 visar åldersgrupper för inrikes respektive utrikes födda. Här kan vi se betydande skillnader mellan grupperna. Inrikes födda har en högre andel äldre medan utrikes födda har en högre andel yngre. Dock är

åldersgruppen ”medel” relativt jämnstor för de olika grupperna.

Tabell 3 Åldersfördelning i procent

Grupp Yngre Medel Äldre

Totalt för både inrikes och utrikes födda 19,37 46,82 33,81

Inrikes födda Totalt 18,05 46,85 35,10

Män 18,27 47,06 34,67

Kvinnor 17,83 46,63 35,54

Utrikes födda Totalt 26,23 46,65 27,13

Män 25,75 47,08 27,13

Kvinnor 26,70 46,23 27,05

Not: I yngre ingår åldersgruppen 19-29 år, i medel 30-50 år och äldre representeras av 51 år och uppåt Källa: Egna beräkningar

Vidare ser vi i tabell 4 fördelningen för utbildning. Kvinnor är generellt högre utbildade än män. Men vi ser också att utrikes födda har högre utbildning än inrikes födda. Utbildning är en viktig faktor för sannolikheten att vara sjukskriven. Ju högre utbildning desto lägre sannolikhet att vara sjukskriven.

Tabell 4 Utbildningsnivå i procent

Grupp Grundskola Gymnasium Eftergymnasial utbildning Totalt för både inrikes och utrikes födda 20,38 48,65 30,97

Inrikes födda Totalt 19,73 49,69 30,57

Män 21,95 49,84 28,21

Kvinnor 17,43 49,54 33,03

Utrikes födda Totalt 23,76 43,20 33,04

Män 23,18 44,80 32,02

Kvinnor 24,31 41,64 34,04

Källa: Egna beräkningar

Eftersom sjukskrivningarna är högre i norrlandslänen jämfört med storstadslänen och de övriga länen

är det viktigt att veta i vilket län individerna bor. I figur 2 visas fördelningen i

54 Bengtsson – Scott, (2005), s. 1

55 Riksförsäkringsverket (2002:1) s. 7

vilken länsgrupp inrikes respektive utrikes födda bor i. Det vi ser i figur 2 är att utrikes födda främst bor i storstadsregioner och ganska få bor i norrlandslänen. Medan det är något mer jämt fördelat för inrikes födda, dock bor flest i storstadslänen.

För att få en blick över hur fördelningen är mellan grupperna när det gäller medelvärdet för sjukpenningdagar samt förtidspension visar vi i tabell 5 detta. Observera att dessa

medelvärden gäller för prevalensen under hela perioden 2000-2005, halvårsvis.

Tabell 5 Medelvärde för sjukpenningdagar och förtidspension för inrikes respektive utrikes födda, halvårsprevalens

Grupp Sjukpenningdagar Förtidspension Totalt för både inrikes och utrikes födda 8,12 14,14

Inrikes födda Totalt 8,06 14,25

Män 5,9 10,94

Kvinnor 10,3 15,65

Utrikes födda Totalt 8,68 18,77

Män 7,41 16,55

Kvinnor 9,91 20,92

Källa: Egna beräkningar

Det vi ser i tabell 5 är att utrikes födda har i snitt fler sjukpenning- och förtidspensionsdagar jämfört med inrikes födda samt att kvinnor har ett högre snitt än männen, oavsett ursprung.

Dessa resultat stämmer väl överens med vad tidigare rapporter har kommit fram till.

Det som är intressant är att se hur dessa varierar över tid. I figur 3 ser vi hur medelvärdet på sjukpenningdagarna (prevalens) varierar över 2000-2005, uppdelat för kön och ursprung.

0 1 2 3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Halvår

Procent

Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor

Källa: Egna beräkningar

Figur 3 Sjukpenningdagar 2000-2005, procent

Det som är anmärkningsvärt i figur 3 är att utrikes födda kvinnor har färre sjukpenningdagar fram till andra halvåret 2004 (10) än vad inrikes födda kvinnor har. Dock har utrikes födda kvinnor högre robusta standardfel

jämfört med inrikes födda kvinnor, vilket tyder på att utrikes födda kvinnor har en större variation inom gruppen. Om vi jämför figur 3 med figur 1 (Integrationsverket, Andel sjukfall i den sysselsatta befolkningen) får vi fram att utrikes födda kvinnor har fler sjukfall än infödda kvinnor, dock visar figur 3 att utrikes födda kvinnor är sjukskrivna färre dagar i snitt. Det kan finnas fler förklaringar till detta. En utav dessa är att utrikes födda kvinnor överförs snabbare till förtidspension än infödda kvinnor.

En annan förklaring kan vara att kvinnor födda utomlands har en sämre ekonomisk situation än infödda,

56 Försäkringskassan (2005:24)

57 Se appendix tabell A och B

58 Försäkringskassan (2005:24) s. 26

och därmed inte ”har råd” att vara sjukskriven i samma utsträckning. En tredje förklaring är att utrikes födda i högre grad är aktiva i sin kontakt med försäkringskassan och tar initiativ till rehabilitering.

Vidare visar figur 3 att sjukpenningdagarna börjar sjunka mer markant andra halvåret 2003 (8), dock sker en liten minskning redan andra halvåret 2002 (6). Minskningen som sker andra halvan av 2002 kan kanske tillföras att det var valår 2002. För att snygga till sjukskrivningssiffrorna överfördes fler till förtidspension samt att fler sjukskrivna arbetslösa överfördes till arbetsmarknadsprogram och vips försvann de ur statistiken.

Eftersom vi antar att en del försäkrade överförs från sjukpenning till förtidspension visar figur 4 förtidspensionsdagar för åren 2000-2005. Som synes har utrikes födda kvinnor väldigt mycket högre förtidspensionsdagar än infödda och utrikes födda män. Dessutom ökar förtidspensionsdagarna mer för utrikes födda kvinnor än de andra. Dock ökar

förtidspensionsdagarna för alla grupper. Ökningen kan ses som att fler överförs till

förtidspension från långvariga sjukskrivningar, men vi kan inte se något tydligt mönster att samma minskning som sker för sjukpenningdagarna återfinns som en ökning i

förtidspensionsdagarna.

0 2 4 6 8 10 12 14

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Halvår

Procent

Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor

Källa: Egna beräkningar

Figur 4 Förtidspensionsdagar 2000-2005, procent

59 Ibid s. 31

De som blir arbetsoförmögna på grund av sjukdom under ett specifikt halvår hamnar i variabeln sjukpenningsincidens. I figur 5 nedan visas sjukpenningsincidensen för inrikes och utrikes födda (män och kvinnor) under åren 2000-2005 uppdelat per halvår.

0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Halvår

Incidens

Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor

Källa: Egna beräkningar

Figur 5 Sjukpenningdagar 2000-2005, Incidens

Sjukpenningincidensen sjunker kraftigt för båda grupperna andra halvåret 2003 (8). Detta kan ha flera förklaringar. En förklaring är att försäkringskassan börjat tillämpa hårdare regler och ger således avslag i fler fall.

En andra förklaring är att de nya ersättningsreglerna ger

incitament till att vara mindre sjukskriven, eftersom det blir mer kännbart ekonomiskt att vara sjuk. En tredje förklaring är helt enkelt att den tredje sjuklöneveckan införs. Vilket innebär att sjukskrivningar som är längre än 21 dagar är de som syns i statistiken jämfört med 14 dagar som det var innan andra halvåret 2003. Det vill säga de korta sjukskrivningarna minskar.

Noterbart är att det inte verkar finnas någon större skillnad mellan utrikes och inrikes föddas incidens. Däremot framträder en skillnad mellan könen i sjukpenningsincidensen. Kvinnor har något högre sjukpenningsincidens.

60 SOU 2006:86, s.51

Som när det gällde prevalensen tittar vi på om vi kan se någon koppling mellan sjukpenningdagarna och förtidspensionen över tid. I figur 6 ser vi medelvärdet för

förtidspensionsincidensen för åren 2000-2005 uppdelat på inrikes och utrikes födda och kön.

Det som är intressant i figur 6 är att en kraftig minskning i förtidspensionsincidensen inträffar första halvåret 2003 (7). Vilket kan bero på de regelförändringar som äger rum 2003. Första januari 2003 ändrades förtidspensionen till sjuk- och aktivitetsersättning, vilket innebar att lägsta åldern för att kunna få förtidspension höjdes samt att den blev tidsbegränsad i flera fall.

Uppgången av förtidspensionsdagarna under andra halvåret 2002 kan tyda på att fler överfördes till förtidspension innan regelförändringarna trädde i kraft, och därmed finns det inte lika många individer att överföra 2003. Efter 2003 ökar förtidspensionsincidenserna igen.

Vidare kan vi se att gruppen utrikes födda kvinnor har högre förtidspensionsincidens, sett över alla halvåren.

0 0,001 0,002 0,003 0,004 0,005 0,006 0,007

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Halvår

Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor

Figur 6 Förtidspensionsdagar 2000-2005, Incidens

Källa: Egna beräkningar

Incidens

61 Försäkringskassan, Sammanställning (2005) s.82

7 Analys

För att analysera våra variablers påverkan på antalet sjukdagar har vi utfört några

regressioner. För den första regressionen ser den ekonometriska modellen ut som följande:

i it it

i

i i

i i

i i

i i

i

ref D ref D barn D

gift D storstad D

norr D äldre D

ung D egym D

grund D

kön D Sjpp

ε α

+ +

+ +

+ +

+ +

+ +

+ +

+

=

3

* 2

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

11 10

9

8 7

6 5

4 3

2 1

Den beroende variabeln sjpp är medeltalet för antalet sjukpenningdagar. Vidare är grund och egym representerade av grundskola respektive eftergymnasial utbildning. Vidare står ung för 19-29 år, medan äldre representeras av 51-64 år. Reformerna 2003 andra halvåret och 2005 första halvåret representeras av ref2 och ref3 i den ekonometriska modellen.

Tabell 6 Regression av sjukpenning, halvårsprevalens

Inrikes Utrikes Koefficient Robusta standardfel Koefficient Robusta standardfel

Kön 4,5798 0,0508 2,5196 0,0741

Grundskola 0,6430 0,0741 -0,0777 0,0998

Eftergymnasial utbildning -2,9449 0,0527 -4,3751 0,0822

19-29 år -3,9481 0,0634 -5,4575 0,0804

51-64 år 0,9876 0,0539 0,1525 0,0965

Norr 1,7704 0,0544 0,4152 0,0689

Storstad -0,3639 0,0540 0,0849 0,0682

Gift -1,1697 0,0542 -0,3971 0,0808

Barn 0,5198 0,0473 1,4505 0,0759

Reform 2003 2:a halvåret -0,7621 0,0588 -0,2098 0,0844 Reform 2005 1:a halvåret -2,2041 0,0690 -1,6828 0,0926 Konstant 3,0768 0,0945 7,4702 0,1418

R² 0,5092 0,4032

Källa: Egna beräkningar

I tabell 6 ser vi hur de olika egenskaperna påverkar antalet sjukpenningdagar. Om individen är

en inrikes född kvinna ökar antalet sjukpenningdagar med cirka 4,5 dagar per halvår jämfört

med en inrikes född man. Medan en kvinna född utomlands ökar antalet sjukpenningdagar

med bara 2,5 dagar jämfört med en utrikes född man. Detta kan bero på att det finns mycket

färre individer i gruppen utrikes född kvinna. Man ska dock komma ihåg att utrikes födda har

generellt fler sjukdagar. Vidare visar tabell 6 en minskning av antalet dagar per halvår för en

individ som är mellan 19-29 år jämfört med individer som är mellan 30-50. Detta gäller för

båda grupperna. Sjukpenningreformen som infördes andra halvåret 2003 verkar ha mest effekt på inrikes födda, som synes minskar antalet dagar mer för inrikes födda jämfört med utrikes födda. Notera att inrikes födda har en högre förklaringsgrad, trots samma modell för de båda grupperna. Detta kan tyda på att det finns något ytterligare hos gruppen utrikes födda vilket påverkar sjukpenningdagarna som modellen inte fångar upp.

När vi kör en regression för förtidspensionerna är den ekonometriska modellen nästan likadan som för sjukpenningdagarna. Det som skiljer dem åt är reformerna samt den beroende

variabeln.

i it i

i i

i i

i i

i i

i

ref D barn D

gift D storstad D

norr D äldre D

ung D egym D

grund D

kön D Ftpp

ε α

+ +

+

+ +

+ +

+ +

+ +

+

=

1

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

10 9

8 7

6 5

4 3

2 1

Här är den beroende variabeln medelvärdet för antalet förtidspensionsdagar.

Tabell 7 Regression av förtidspension, prevalens

Inrikes Utrikes Koefficient Robusta standardfel Koefficient Robusta standardfel

Kön 6,1365 0,1408 5,3319 0,2527

Grundskola 11,5474 0,2259 13,6796 0,3869

Eftergymnasial utbildning -5,3994 0,1345 -8,5393 0,2384 19-29 år -10,2558 0,1641 -13,6204 0,2424

51-64 år 10,5689 0,1668 24,0202 0,3419

Norr 2,8760 0,1415 -1,3612 0,1974

Storstad -0,6005 0,1486 -0,3660 0,2267

Gift -6,5749 0,1510 -3,9478 0,2710

Barn -6,8041 0,1315 -6,1962 0,2425

Reform 2003 1:a halvåret 0,0744 0,2040 0,2836 0,3842 Konstant 6,8159 0,2468 12,0464 0,4574

R² 0,6544 0,6648

Källa: Egna beräkningar

I tabell 7 ser vi att förtidspensionerna påverkas mest av åldern, detta gäller främst för utrikes födda, medan inrikes födda som bara har grundskoleutbildning ökar sannolikheten för fler antal dagar. Medan familjeliv (gift och barn) minskar risken att förtidspensioneras. Denna effekt är störst för inrikes födda. Detta kan bero på att utrikes födda inte har samma nätverk runt familjen som infödda har.

Eftersom vi misstänker att vissa grupper av sjukskrivna överförs till förtidspension oftare än andra grupper anser vi det relevant att slå ihop sjukpenning- och förtidspensionsdagar till en

62 Nilsson (2006) ss. 22-23

variabel. På något sätt kan sjukpenning- och förtidspensionsdagarna också ses som substitut till varandra. När vi slagit ihop dessa ser vi att kön påverkar antalet dagar mer för inrikes än utrikes födda. En annan intressant variabel är huruvida individen bor i Norrland eller inte. En inrikes född som bor i Norrland ökar antalet dagar per halvår med cirka 4,6 dagar jämfört om man skulle ha bott i länsgruppen syd medan en individ som är född utomlands minskar antalet dagar med nästan en dag om denne är bosatt i Norrland. Detta kan bero på att personer som är födda utomlands gör ett aktivt val att flytta till Norrland, på grund av jobb eller andra orsaker.

Detta till trots att Norrland har högre arbetslöshet och fler är sjukskrivna.

Flera rapporter har visat på att sjukskrivningar används som en arbetsmarkandsåtgärd i Norrland.

I den ekonometriska modellen för både sjukpenning och förtidspension har vi lagt ihop medelvärdet för både sjukpenning och förtidspension till en beroende variabel. Denna kallar vi för total, för övrigt är modellen liknande som de två ovan.

i it it

it i

i i

i i

i i

i i

i

ref D ref D ref D barn D

gift D storstad D

norr D äldre D

ung D egym D

grund D

kön D Total

ε α

+ +

+ +

+

+ +

+ +

+ +

+ +

+

=

3

* 2

* 1

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

12 11

10 9

8 7

6 5

4 3

2 1

Tabell 8 Sjukpenning och förtidspension, halvårsprevalens

Inrikes Utrikes Koefficient Robusta standardfel Koefficient Robusta standardfel

Kön 10,7163 0,1592 7,8515 0,2790

Grundskola 12,1904 0,2521 13,6019 0,4193

Eftergymnasial utbildning -8,3444 0,1499 -12,9144 0,2685

19-29 år -14,2038 0,1981 -19,0779 0,2769

50-64 år 11,5565 0,1830 24,1727 0,3745

Norr 4,6464 0,1634 -0,9460 0,2201

Storstad -0,9644 0,1670 -0,2812 0,2506

Gift -7,7446 0,1685 -4,3449 0,2999

Barn -6,2843 0,1492 -4,7457 0,2680

Reform 2003 1:a halvåret 1,5628 0,2480 2,7217 0,4540 Reform 2003 2:a halvåret 1,1764 0,1870 2,9801 0,3361 Reform 2005 1:a halvåret 0,3428 0,2725 2,5301 0,4734 Konstant 8,8595 0,3072 17,8138 0,5367

R² 0,6775 0,6669

Källa: Egna beräkningar

63 Riksförsäkringsverket (2002) s.4

64 SOU (2006:86) s. 50

7.1 Utrikes födda med inföddas karaktäristiska

För att kontrollera om demografiska faktorer kan förklara skillnaderna mellan inrikes och utrikes föddas sjukfrånvaro har vi ersatt utrikes föddas egenskaper med inföddas. Efter att vi gett utrikes födda inrikes egenskaper ser vi i figur 7 att dagarna skulle ha blivit fler om utrikes födda skulle ha samma demografiska sammansättning som inrikes födda. Detta gäller för både män och kvinnor. När vi jämför de olika variablerna i tabell 9 och tabell 10 ser vi att

koefficienterna ändras. Variabeln grundskola ökar antalet dagar för både män och kvinnor när de får inrikes egenskaper. Detsamma gäller för åldersgruppen 19-29 år. Dock ska man komma ihåg att ökningen till största delen beror på den demografiska sammansättningen och kan inte hittas i enskilda variabler.

0 5 10 15 20 25

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Halvår

Procent

Inrikes födda Män Utrikes födda Män

Utrikes födda Män med inrikes egenskaper Inrikes födda kvinnor

Utrikes födda Kvinnor

Utrikes födda Kvinnor med inrikes egenskaper

Källa: Egna beräkningar

Sjukpenning- och förtidspensionsdagar för inrikes och utrikes födda samt utrikes födda med inrikes egenskaper. Halvårvis 2000-2005. Procent

För regressionsresultaten i tabell 9 och 10 ser den ekonometriska formeln ut som följande:

i it it

it i

i i

i i

i i

i i

ref D ref D ref D barn D

gift D storstad D

norr D äldre D

ung D egym D

grund D

Total

ε α

+ +

+ +

+

+ +

+ +

+ +

+ +

=

3

* 2

* 1

*

*

*

*

*

*

*

*

*

11 10

9 8

7 6

5 4

3 2

1

Det som skiljer den ekonometriska modellen åt är att tabell 10 är viktad så att utrikes födda har fått inrikes demografiska egenskaper.

Tabell 9 Utrikes födda. Sjukpenning och förtidspension, halvårsprevalens.

Män Kvinnor Koefficient Robusta Standardfel Koefficient Robusta Standardfel

Grundskola 10,4692 0,4681 16,5281 0,6695 Eftergymnasial utbildning -11,0843 0,3487 -14,5341 0,3854 19-29 år -16,2539 0,3565 -21,5507 0,4151

51-64 år 24,5743 0,4348 23,4689 0,6109

Norr -0,9512 0,2552 -0,9392 0,3427

Storstad 0,4245 0,2928 -0,9057 0,3935

Gift -4,3605 0,3769 -4,4521 0,4405

Barn -3,1138 0,3235 -6,2263 0,3972

Reform2003:1 2,2573 0,5244 3,1723 0,7081 Reform2003:2 2,3617 0,3963 3,5802 0,5215 Reform2005:1 1,7541 0,5733 3,2830 0,7317

Konstant 24,2810 0,4150 35,0024 0,5737

R² 0,6830 0,6601

Källa: Egna beräkningar

Tabell 10 Utrikes födda med inrikes egenskaper. Sjukpenning och förtidspension, halvårsprevalens.

Män Kvinnor Koefficient Robusta Standardfel Koefficient Robusta Standardfel

Grundskola 11,8471 0,4570 18,3408 0,7456 Eftergymnasial utbildning -11,9001 0,3043 -15,5690 0,3482 19-29 år -15,6258 0,3302 -19,7527 0,3744

51-64 år 23,6020 0,3460 23,4464 0,4658

Norr -0,6582 0,2949 -1,1897 0,3650

Storstad 0,7212 0,3355 -1,0970 0,4402

Gift -2,7983 0,3498 -2,4770 0,4112

Barn -5,1270 0,2948 -7,0917 0,3304

Reform2003:1 1,9680 0,4642 2,7240 0,6345 Reform2003:2 1,9133 0,3638 2,9265 0,4843 Reform2005:1 1,0122 0,5478 2,2593 0,7150

Konstant 24,1062 0,3839 34,1876 0,5171

R² 0,6472 0,6414

Källa: Egna beräkningar

8 Sammanfattande diskussion

När vi undersökt demografiska faktorer och personliga egenskaper har vi sett att det skiljer sig åt en hel del för många av dessa faktorer, både mellan inrikes och utrikes födda och mellan könen. Vi har även sett att utrikes födda i högre utsträckning jämfört med inrikes födda är gifta och har barn under 18 år. När det gäller åldersfördelning finns det många intressanta skillnader mellan inrikes och utrikes födda. Framförallt är det att bland utrikes födda finns betydligt fler unga, men också färre äldre än vad som är fallet bland inrikes födda. Detta är intressant då unga antas ha lägre sjukfrånvaro som grupp, dessutom har äldre en högre sjukfrånvaro som grupp. Detta skulle kunna betyda att utrikes födda borde ha en lägre sjukfrånvaro men det är ju som bekant inte fallet.

Utbildningsnivån skiljer sig åt mellan utrikes och inrikes födda. Det vi har sett är att en större andel utrikes födda har enbart grundskola som sin högsta avklarade examen. Emellertid finns det något fler utrikes födda med eftergymnasial utbildning. En förklaring till detta skulle kunna vara att de individer med hög utbildning har större möjligheter att fly/flytta till ett annat land än personer som har lägre utbildning. Men detta innebär ju inte att individer väl i Sverige får ett arbete som motsvarar deras utbildning. Ett välkänt faktum är att högutbildade med utländsk härkomst har svårare att hitta ett jobb som motsvarar deras utbildningsnivå.

Vi har också sett att det bor relativt sätt färre utrikes födda i Norrlandslänen jämfört med inrikes födda. Individer som har fått jobb/stor chans till anställning gör ett aktivt val att flytta till län med hög arbetslöshet. Detta kan förklara varför det inte är negativt för utrikes födda att bo i Norrland medan det är negativt för svenskar.

En huvudförklaring vi ser till den allmänna minskningen när det gäller sjukfrånvarotalen anser vi vara införandet av den tredje sjuklöneveckan. Den innebar helt enkelt att

arbetsgivaren fick betalningsansvaret för ytterligare en vecka vid sjukdom. Men det finns ingen säker statistik kring de dagar arbetsgivaren har utbetalningsansvar för, därmed uppstår en minskning av antalet dagar i vårt material. En annan intressant tendens är den kontinuerliga ökningen av förtidspensioneringar. Den är särskilt tydlig för utrikes födda kvinnor. Men även inrikes födda kvinnors förtidspensioneringar har ökat mer än för männen. Kan det vara så att framförallt utrikes födda kvinnor överförs snabbare från sjukskrivningar till

65 Integrationsverket (2005) s.48ff

förtidspensionering än vad andra grupper gör? Skulle ett skäl till detta kunna vara att deras situation på arbetsmarknaden ser hopplös ut och därmed förtidspensioneras ”bort” från statistiken? Försäkringskassan har i en undersökning genomförd i december 2005

visat att

”risken” att beviljas förtidspensionering är högre för utrikes födda än för inrikes födda. En viktig sak när det gäller att återvända till arbetslivet är möjligheten att byta arbete eller i alla fall arbetsuppgift. Det har visat sig betydligt svårare för utrikes födda än för infödda.

Genom att ge utrikes födda inrikes karaktäristika har vi kunnat se om det är demografiska faktorer som gör att de två gruppernas sjukskrivningar skiljer sig åt. Resultatet blev dock inte det vi hade förväntat oss. Vi förväntade oss att utrikes föddas sjukskrivningsdagar skulle minska om de hade samma demografiska sammansättning som inrikes födda. Dock blev resultatet det omvända, utrikes födda skulle få fler sjukskrivnings- och förtidspensionsdagar om de hade samma demografiska sammansättning som inrikes födda. Detta torde kunna förklaras framförallt av tre demografiska faktorer i vår modell. För det första har inrikes födda en annan åldersammansättning än utrikes födda, färre unga och fler äldre. Detta kan förklara en del utav ökningen. Den andra förklaringen är att inrikes födda har en lägre andel

högutbildade än vad utrikes födda har. Även detta kan förklara en del av ökningen vi fick fram. Den tredje faktorn som påverkar att utrikes födda får fler antal dagar med inrikes egenskaper är var individen bor. Det bor procentuellt fler infödda än utrikes födda i

norrlandslänen. Som vi tidigare nämnt har norrland ett högre sjuktal än de övriga länen. Dessa tre ovanstående faktorer kan förklara en hel del av skillnaden men inte hela. Vi misstänker att det finns faktorer utanför vår modell som påverkar utrikes föddas sjukskrivningsdagar mer än inrikes födda. Dessa skulle framförallt kunna vara att utrikes födda har en lägre

sysselsättningsgrad samt att de har en annan position på arbetsmarknaden.

Vidare kan en annan faktor vara diskriminering. Detta skulle vara intressant att studera vidare.

Orsaken till minskningen av antalet sjukfall/sjukpenningdagar 2003 beror främst på

regelförändringarna som trädde i kraft första juli. Lägre sjukpenningsersättning ger incitament till korta sjukskrivningar,

dessutom infördes tredje sjuklöneveckan. Vilket innebar att försäkringskassan betalar ut färre dagar än tidigare. Både inrikes och utrikes födda minskade andelen sjukpenningdagar efter det att reformen infördes. Sjukpenningdagar minskade under

66 Försäkringskassan (2005:24)

67 Ibid s. 25-26

68 Försäkringskassan (2005:24) s. 35

69 Ekonomistyrningsverket (2005:4) s.74

2003, medan förtidspensionsdagarna ökade under hela perioden. Detta kan tyda på att personer som har varit sjukskrivna en längre tid och/eller har en tuff situation på

arbetsmarknaden överförs till förtidspensionssystemet och lämnar därmed arbetsmarknaden.

Minskningen kan även delvis bero på försäkringskassans striktare bedömningar angående individens arbetsförmåga.

Att andelen sjukfall i den sysselsatta befolkningen (20-64 år) verkade ha minskat mer för utrikes än inrikes födda i integrationsverkets rapport

har vi inte funnit något stöd för när det gäller andelen sjukpenningdagar för den arbetsföra befolkningen (19-64 år). Att

sjukpenningdagarna skiljer sig åt beror inte bara på demografiska faktorer utan andra faktorer spelar en stor roll i sammanhanget såsom sysselsättning, arbetsmiljö och arbetssituation.

70 Försäkringskassan (2005:24) s. 26

71 Larsson (2005) ss.24-28

72 Integrationsverket (2005), s. 221

Källförteckning

Bengtsson, Tommy – Scott, Kirk (2005), Ursprungsland och sjukskrivning, Lund Ekonomistyrningsverket (2005), Budgetprognos 2005:4, Analys,

Försäkringskassan, (2006), ”Pressmeddelande 2006-11-02”

www.forsakringskassan.se/press/pressmed/pm2006/pm38_06/ (2006-11-22)

Försäkringskassan (2005), Sammanställning: Förändringar inom socialförsäkrings- och bidragsområdena 1968-01-01- 2005-01-01,

http://forsakringskassan.se/omfk/socialforsakringen/historik/forandringar/dokument/forandrin gar2005_01.pdf (2006-11-12)

Försäkringskassan (2006), Statistikrapport – försäkringsstatistik, Sjuklöneperioden åren 2002- 2004

Försäkringskassan (2005), Utrikesfödd och sjukskriven – en framtid med förhinder.

Stockholm

Integrationsverket (2006), Rapport integration 2005. Malmö

Larsson, Tor- Marklund, Staffan- Westerholm, Staffan (2005), Den galopperande sjukfrånvaron – Sken, fenomen och väsen. Stockholm

Marklund, Staffan m.fl. (2005), Den höga sjukfrånvaron – problem och lösningar. Kalmar Nilsson, Maria, (2005), Differences and similarities in work absence behavior - Empirical evidence from micro data. Växjö

Nilsson, Maria, (2006), ”Sjukfrånvaro bland invandrare i Sverige – utvecklingen under perioden 1981-91”, Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg. 12, nr 1,

Nyman, Kjell – Palmer, Edward – Bergendorff, Sisko (2002), Den svenska sjukan.

Prevalens (2007), Nationalencyklopedin

http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=false&t _word=prevalens (2007-01-05)

Riksförsäkringsverket (2002), Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa http://www.fk.se/filer/publikationer/pdf/red0201.pdf

Riksförsäkringsverket (2002), Regionala skillnader i sjukskrivningsmönster.

SOU (2006), Mera försäkring och mera arbete 2006:86. Stockholm

Appendix

A Fiktivt dataexempel

Detta fiktiva dataexempel har vi med för att visa hur vårt datamaterial ser ut. Det vi har ändrat är värdena på variablerna.

inv kön ålder civilstånd barn n sjpp_mean ftp_mean 0 1 19-29 0 0 5 11,5894 0,0000 0 1 30-50 1 1 578 2,5698 7,4646 0 1 51-64 0 1 3569 13,5240 10,4540 0 2 19-29 0 0 3198 20,5657 22,5478 0 2 30-50 0 1 2342 9,5680 14,3284 0 2 51-64 1 0 8963 36,2547 8,5694 1 1 19-29 1 0 422 10,5682 9,4659 1 1 30-50 1 1 6214 16,9824 3,4668 1 1 51-64 0 0 3258 20,6583 48,2458 1 2 19-29 0 1 6589 12,3684 4,1471 1 2 30-50 0 1 2314 36,5780 19,4558 1 2 51-64 1 0 894 15,5740 3,1456

B Regressionsresultat

Tabell A Regressionsresultat över sjukpenning för inrikes födda kvinnor, prevalens Koefficient Robusta standardfel

95 % Konfidensintervall

P- värde

Grundskola 0,0874 0,1306 -0,1686 0,3433 0,5040 Eftergymnasial utbildning -2,9502 0,0916 -3,1297 -2,7708 0,0000

19-29 år -4,7268 0,1032 -4,9291 -4,5245 0,0000 51-64 år 0,4257 0,0985 0,2325 0,6188 0,0000

Norr 2,3081 0,0917 2,1284 2,4878 0,0000

Storstad -0,4899 0,0924 -0,6711 -0,3088 0,0000

Gift -1,3903 0,0881 -1,5630 -1,2175 0,0000

Barn 1,3934 0,0773 1,2420 1,5449 0,0000

Reform 2003 2:a halvåret -0,9404 0,0990 -1,1344 -0,7463 0,0000 Reform 2005 1:a halvåret -2,8143 0,1115 -3,0327 -2,5958 0,0000

Konstant 12,5303 0,1052 12,3240 12,7365 0,0000

R² 0,3486

Källa: Egna beräkningar