AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Musikens betydelse för barns kommunikation och språkutveckling
En studie om musiken som hjälpmedel för barns språkliga och kommunikativa utveckling
Fadilah Abdi och Matilda Dannberg
2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Didaktik
Förskollärarprogrammet Handledare: Annie Hammarberg
Examinator: Kerstin Bäckman
Abdi, F.& Dannberg, M. (2020). Musikens betydelse för barns kommunikation och språkutveckling. Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.
Sammanfattning
Forskning visar att musik och musikstunder kan användas för att främja barns
språkutveckling. I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att uttrycka och kommunicera sina upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som till exempel musik.
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på och använder sig av musik som ett stöd för barns kommunikation och språkutveckling. Studien utgår från två teoretiska perspektiv. Det första är Holmbergs fyra lärande perspektiv som handlar om lärande om, med, i och genom musik samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv har vi valt att utgå från två olika grundsyner, imitation och interaktion. Tio förskollärare från sju olika förskolor inom fyra olika kommuner intervjuades. Studien visade att förskollärarna använder sig av musik och musikundervisning för att främja barns språkutveckling. Sånger och ramsor var vanligt förekommande i musikundervisningen och dessa aktiviteter ansågs bidra till barnens språkutveckling. Förskollärarna använde sig av flera olika redskap inom musikundervisning för att utveckla språket, bland annat sångkort, sångpåse och sångsagor. Musik användes främst som ett sätt att lära sig något annat, det vill säga lärande med musik där musiken hade ett utommusikaliskt mål. Musik förekom under dagen, både som planerade musikstunder och som en spontan aktivitet i olika situationer eller sammanhang där både förskollärare och barnen initierade musikstunden. Förutom att musik användes som ett sätt att utveckla barnens språk lyfte förskollärarna även fram musik som ett sätt att bygga gemenskap och som en inkluderande aktivitet i förskolan.
Nyckelord: Förskollärare, kommunikation, musik, språkutveckling
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Litteraturgenomgång ... 1
2.1 Musik i förskolan ur ett historiskt perspektiv ... 1
2.2 Musik som stöd för kommunikation och språk ... 2
3. Tidigare forskning ... 4
3.1 Språk ... 4
3.2 Musik ... 5
4. Syfte och frågeställningar ... 6
5. Teoretiska utgångspunkter ... 7
5.1 Holmbergs fyra lärande perspektiv ... 7
5.2 Sociokulturellt perspektiv ... 8
5.2.1 Imitation och interaktion ... 9
6. Metod ... 9
6.1 Metodval ... 10
6.2 Urval ... 10
6.3 Genomförande ... 11
6.4 Deltagande ... 11
6.5 Bearbetning av material ... 12
6.6 Trovärdighet och tillförlitlighet ... 13
7. Resultat ... 13
7.1 Språk och kommunikation ... 14
7.2 Musikundervisningens mål och innehåll ... 17
7.3 Förskollärares musikkunskaper ... 18
8. Diskussion ... 19
8.1 Metoddiskussion ... 19
8.2 Resultatdiskussion ... 20
8.3 Slutsats ... 23
8.4 Avslutande reflektioner ... 24 Referenslista ...
Bilaga 1 ...
Bilaga 2 ...
1
1. Inledning
Utifrån de erfarenheter vi fick genom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och från en tidigare kurs inom programmet, som handlade om barns skapande och estetiskt lärande, väcktes vårt intresse för de estetiska ämnena och då främst musik. Vi noterade under våra respektive VFU perioder att förskolebarn utvecklar språket sent och att flera musikaliska sammanhang saknas i förskolorna. När vi diskuterade detta uppkom vår idé kring examensarbetet. Med hjälp av de erfarenheter och kunskaper vi har fått under vår utbildning, både från VFU och kurser inom förskollärarprogrammet har vi insett att musik är ett ämne som kan användas för flera olika syften. Det som är intressant att veta är om alla barn erbjuds den möjligheten och i vilken utsträckning förskollärare lever upp till att tillgodose de särskilda målen som läroplanen strävar efter. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) anges att förskolläraren ska se till att barnen får det stöd och den stimulans de behöver för att deras språk och kommunikation ska utvecklas.
Förskolan ska därför lägga stor vikt vid barnens utveckling i svenska genom att ta tillvara och uppmuntra barnens intresse för att kommunicera på olika sätt. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. I FN:s barnkonvention, artikel 13, fastslås att barn har rätt att ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.
2. Litteraturgenomgång
I detta avsnitt redogörs för vilken inverkan musiken har på barns lärande när det
kommer till språkutvecklingen. Vi kommer att undersöka musikens betydelse för språk, musiken som hjälpmedel och kommunikationsform.
2.1 Musik i förskolan ur ett historiskt perspektiv
Vallberg Roth (2002) menar att musiken har varit en del av förskolans kultur redan sedan 1850-talet. Oftast sjöng fröknarna för barnen i belöningssyfte, för att belöna att barnen hade skött sig bra. Fröknarna sjöng också för barnen eftersom de ansåg att det var passande och sångerna handlade då ofta om Gud och fosterland. Vallberg Roth menar att musiken tidigare användes för fostran för att sedan bli frivillig och som ett sätt
2
att underhålla barnen när barnen så önskade. Uddén (2004) tar upp att musik blev ett ämne i svensk folkskola under 1950-talet. Den tidigare benämningen var sång. Musik som ämnesbegrepp hade funnits redan tidigare i högre utbildningar och inom
lärarutbildningen. Under 1930-talet infördes även musik i den tidens
förskollärarutbildningar. Fagius (2007) menar att grunden för sång måste läggas tidigt hos barnen och att sången behövs för att skapa gemenskap. I och med läroplanens uppkomst 1998 förändrades synen på musiken och musik blev en del av de estetiska ämnena i förskolan. I läroplanen från 2018 fastställs att barnen ska ges möjlighet att kommunicera med olika estetiska uttrycksformer som till exempel genom musik.
2.2 Musik som stöd för kommunikation och språk
Jederlund (2011) menar att människor redan från födseln är begåvade med en förmåga att kommunicera med hjälp av musikaliska uttryck. Vidare menar författaren att musikaliteten har stor betydelse för vår tidiga anknytning samt för vår känslomässiga kommunikation och därtill vår förmåga att lära oss språk. Författaren beskriver även att språk kan vara ett ”kodsystem” som kan bestå av andra språk eller svenska. Samtidigt som språk även kan vara en kommunikationsform som exempelvis kroppsspråk, talspråk, tonspråk eller bildspråk. Begreppet kommunikationen kommer från det latinska ordet communicare som innebär att göra något gemensamt, att dela samma upplevelser. Jederlund tar upp att talspråket utvecklas i två olika nivåer, först den prosodiska nivån och sedan den segmentella nivån. Den prosodiska nivån avser musikaliska delar av språk som rytm, form och melodi, den segmentella handlar om språkljud. Jederlund anser att man med utgångspunkt från detta kan utgå från att
musikaliska lekar och övningar utgör ett stöd i barnets utveckling av språkljud. Eriksson (2013) beskriver att alla sinnesuttryck som kroppsliga är uppbyggda av ljud vilket kan vara rytmer och rörelser. Tillsammans skapar dessa minnen kommunikationsfärdigheter som är viktiga för människor. När barnen ska utveckla sin kommunikativa förmåga är sång och musik viktiga delar. Spontansången hos barn är ofta social och
kontaktskapande. Uddén (2004) beskriver musisk kommunikation som ett samlat begrepp för sång och rytmisk rörelse. Uddén menar att musikens funktioner kan vara aktiverande eller sövande, motoriskt stimulerande, känslomässigt kontaktskapande och minnesbärande. Enligt Uddén kan musik också ses som språk och meningsbärande och att musik därmed blir ett stöd för språkutvecklingen. Uddén påpekar att för att stimulera barn till språkutveckling måste till exempel visans språk och begrepp förtydligas för
3
barnen. Uddén lyfter också fram att det finns många tillfällen under dagen när
förskolläraren kan sjunga med barnen som till exempel vid promenader och påklädning.
Nivbrandt Wedin (2013) tar upp att vi föds in i två ljudsystem, det språkliga och det musikaliska där språk och musik har många gemensamma parametrar som till exempel tempo och tonhöjd. Genom att arbeta med betoningar i musik som till exempel taktarter blir det lättare för barn att förstå betoningen av en stavelse i ett ord eller av ett ord i en mening. Ehrlin (2015) menar att musikaliska upplevelser som att känna tempo, klang, puls och vibration kan liknas med språkliga uttryck som barn och vuxna kan dela även innan barnet har utvecklat språket. Genom musiken kan barn och vuxna kommunicera med varandra. Sång, rim och ramsor är redskap som ger barnen en möjlighet att uppfatta språkets uppbyggnad och melodi. I sin studie visar Ehrlin att förskollärarna använder musik som ett redskap för språklig utveckling och för social delaktighet. När nya sånger introduceras så illustrerades sångerna med bilder och med kroppsspråk. Genom
sångtexter anser förskollärarna att barnen befäster ord och begrepp samt att de utvidgar sitt ordförråd. När barnen deltar i sångövningar så tränas de också i att förstå
instruktioner. Ehrlin beskriver att det huvudsakliga målet med musiklekarna är att barnen blir delaktiga i det kommunikativa uttrycket och att musiken på så sätt både skapar en språklig och social gemenskap. Kultti (2014) tar upp att kreativa aktiviteter i grupp ger möjligheter för barn att delta i språkliga aktiviteter oavsett vilka
språkkunskaper barnen har. Rörelsesånger i förskolan fyller en viktig funktion för språkundervisning i och med att aktivitetens innehåll förmedlar vad som ska göras. Fast (2007) beskriver att barn kan träna sitt språk i både tal och skrift med hjälp av olika strategier. Genom att barnen till exempel lyssnar på berättelser tränar barnen språket omedvetet. Barnen kan då få mer kunskap om språkets uppbyggnad samt hur de olika orden låter. Att lyssna på sagor ökar också barnens ordkunskap och gynnar barnens egna berättelser och underlättar när de ska lära sig att skriva eller läsa. Fast menar att barnen genom rytm och sånger kan få en kroppslig uppfattning av språket.
4
3. Tidigare forskning
I det här avsnittet kommer tidigare forskning behandlas som är relevant för studiens syfte och frågeställningar. Det som behandlas är hur språket kan utvecklas med hjälp av musiken och hur musiken som ämne kan användas för att lära barn nya ord och
begrepp. Vidare redogörs vad begreppen språk och musik är. Databassökningen gjordes via ERIC. Sökord: kindergarten, preschool, language, music, language development, music education, singing, elementary school. Denna sökning gav 471 träffar. Sökningen begränsades utifrån sökorden kindergarten, preschool, song, langauage development vilket gav 153 träffar. Urvalet begränsades ytterligare genom att söka på preschool, songs, langauage developement, elementary school, music education och musical training i olika kombinationer.
3.1 Språk
Språket anses vara en viss färdighet och fungerar som en kod som kan relateras till tankar om omvärlden enligt avhandling skriven av Andersson (2002). Vidare menar Andersson att detta händer med hjälp av lingvistiska signaler som tillämpas i
kommunikation med andra människor. Kommunikationen beskrivs om en social process som bygger på relationen mellan två individer eller mellan flera individer. I språklig kontext handlar det om att personer med stöd av ett system eller genom en viss kanal (vokal, grafisk, motorisk) växlar budskap med varandra. Vidare beskriver författaren att det finns olika typer av kommunikation där språket tillsammans med symboler är en form. Förutom detta ingår musik, bild och dans som ytterligare sätt att föra vidare ett kommunikativt innehåll. Författaren menar även att utvecklingen av språk och kommunikation fullbordas i samspel med andra. Det som kännetecknar en god kommunikation enligt Andersson är att båda parterna använder sig av ett
kommunikationssätt som är gemensamt, där utbyte av samtal sker på samma villkor från båda sidorna. Författaren beskriver formella kommunikationssituationer som innebär att det är situationer som är planerade och inleds av en vuxen person. Det handlar om den kommunikationsform som förekommer i situationer där undervisningen äger rum.
Still (2011) beskriver att språket är centralt för tänkandet och det är därför viktigt att barnen får stöd med språkträning. Stödet kan exempelvis ske genom att erbjuda barnen möjligheten att kunna uttrycka sig och diskutera. Detta leder till att barnen kan uttrycka
5
sig verbalt och visuellt. Still visade i sin studie att pedagogerna förmedlade ett kulturarv med traditionella sånger men att de även sjöng nyare sånger med barnen. Pedagogerna fokuserade på textinnehållet tillsammans med barnen men de diskuterade inte texternas innebörd. De använde sig av musik för att barnen skulle utveckla sin språkförståelse och sin sociala förmåga men inte för att utveckla barnens musikaliska kunnande. Cevikbas, Yumurtaci och Mede (2018) visade i sin studie att barnen utvecklade sitt ordförråd i ett främmande språk med hjälp av sång.
3.2 Musik
Moritz, Yampolsky Papadelis, Thomson och Wolf (2013) undersökte i sin studie om musikaliska aktiviteter kan förbättra barns möjligheter att lära sig läsa. Studien visade att barns färdigheter i att använda sig av rytmer i musiken hade positiv påverkan på deras fonologiska utveckling. Därtill visade studien att barn som fick mer av musikaliska aktiviteter under förskoleåldern hade bättre utbud av fonologiska
medvetenhetsfärdigheter än barn som fick mindre musikaktiviteter under förskoleåren.
Författarna menar att barns känslighet för rytm är en markör för hur barnen förvärvar språket. En annan studie skriven av Moreno, Marques, Santos, Santos, Castro och Besson (2009) visade också hur musikaliska aktiviteter kunde ge barnen utvecklad läs- och talförmåga. Darrow (2010) beskriver att musik kan användas som hjälpmedel för att stödja utvecklingen av olika språkliga begrepp som talföljd, former samt prepositioner.
Moyeda, Gomez och Flores (2006) beskriver att tidigare forskning påvisat ett samband mellan barnens fonologiska medvetenhet och barnens förmåga att uppfatta musikaliska delar som rytm och melodier. Författarnas studie visar att barn som får
musikundervisning på ett mer traditionellt sätt med sånger och rytm inte utvecklar sitt ordförråd i samma utsträckning som barn som får mer anpassade övningar med upprepning av rytmiska mönster och identifiering av ljudsekvenser och grafiska
presentationer. Förutom samband med ordförråd hittades även en korrelation med tidiga läsfärdigheter som relaterades till barns musikaliska färdigheter.
Dahlbäck (2011) beskriver att språket medierar musiken och musiken medierar språket.
Med det menar Dahlbäck att musik underlättar barns språklärande genom att läraren använder sig av bilder, texter, sånger och ramsor under musikaktiviteter. Genom sång och ramsor ökar barnens möjlighet att repetera språket. Författaren menar också att
6
musiken underlättar för barn att kunna uppfatta och urskilja olika ljud samt deras förmåga att uppmärksamma saker. Vidare beskriver författaren musikstunderna som redskap när kommer till barns språklärande. Därefter anses barngruppens deltagande i musikaliska sammanhang vara något som gynnar barns språkträning. Framför allt när det kommer till ord, bokstavsalfabet eller skriftspråk där barnen tar hjälp av olika sinnen för att lära sig. Lagerlöf och Wallerstedt (2018) tar upp att förskollärarna ser musik som en känsla där förskolläraren ska inspirera barnen att uppleva och delta i musikaliska aktiviteter. Musik ses också som ett ämnesinnehåll där förskolläraren tillför barnen begrepp. Malmström (2013) beskriver den estetiska läroprocessens betydelse i sin artikel och menar att olika uttrycksformer som bild, dans och musik kan ge barn meningsskapande undervisning. Suthers (2001) beskriver i sin studie att yngre barn utvecklade fysiska, sociala och språkliga färdigheter som en del av musikupplevelsen.
En stor del av lärandet skedde genom att barnen interagerade och imiterade vuxna och andra barn. Barnen visade också att en positiv inställning till att delta i
musikupplevelser och en positiv inställning till musik när de fick möjligheter att delta och engagera sig i egenvalda musikaktiviteter.
4. Syfte
Syftet med studien är att undersöka musikens betydelse för barns kommunikation och språkutveckling i förskolan. Detta genom att undersöka hur förskollärarna arbetar med musik samt när de använder musiken som hjälpmedel för kommunikation och för att utveckla barns språk. För att undersöka musikens betydelse för kommunikation och språkutveckling valde vi att besvara två frågeställningar.
Forskningsfrågor
- Vilka verktyg använder förskollärare för att kommunicera och utveckla barns språk med hjälp av musik?
- I vilka sammanhang använder förskollärare musiken för att främja barns språkutveckling?
7
5. Teoretiska utgångspunkter
Studien utgår från två teoretiska perspektiv. Det första är Holmbergs fyra lärande perspektiv som handlar om lärande om, med, i och genom musik samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv har vi valt att utgå från två olika grundsyner, imitation och interaktion. Dessa teorier anser vi kan bidra till förståelsen för hur förskollärare kan använda musik som redskap för att utveckla barns språk.
5.1 Holmbergs fyra lärande perspektiv i musik
Holmberg (2017) tar upp att synen på musik i förskolan förändrades i samband med att musiken började ses som ett sätt att kommunicera med barn. Holmberg refererar till förskolans första läroplan, Lpfö 1998, där förskolan fick ett pedagogiskt uppdrag och där musik legitimerades. Musikstunderna fokuserade inte enbart på utommusikaliska mål som socialisation eller språkutveckling utan musikstunder handlade också om inommusikaliska mål som exempelvis puls och dynamik. Holmberg lyfter tre olika synsätt på musik relaterat till förskoleverksamhet, musik som objekt, musik som process och handling och musik som korrespondens. Musik som objekt, musikstunden handlar om musikens grundelement som till exempel rytm, klang och melodi. Musik som process och handling, där handlar musikstunden om det som barnen och förskolläraren gör, det vill säga att de till exempel sjunger eller spelar. Aktiviteter som innebär att de skapar musik. Musik som korrespondens, där är fokus på mötet mellan barnen och förskolläraren där musiken är objektet genom till exempel olika rytmer och melodier.
Holmberg lyfter att musikstundens innehåll kan beskrivas som linjärt eller icke linjärt, där det linjära är det som förskolläraren planerar för musikstundens innehåll och det icke linjära är det som spontant uppkommer och där innehållet i musikstunden kan komma från annat håll än från förskolläraren.
Holmberg tar upp fyra lärandeperspektiv, lärande i musik, lärande om musik, lärande med musik och lärande genom musik. Lärande i musik handlar om det som är musikens grundelement som dynamik, tempo, taktart, puls, rytm, tonhöjd, notkunskap och harmoni. Det kan handla om att barnen ska spela starkt eller svagt, att sjunga sånger
8
med olika tempoväxlingar. Lärande om musik innebär att barnen lär sig om det som läraren riktar barnens intresse mot. Det kan handla om musikens grundelement, som tempo, rytm och noter. Det kan också handla om att spela på instrument och att också lära sig namnet på de olika instrumenten. Lärande om musik och i musik, där har
musiken inommusikaliska mål. Lärande med musik innebär att musiken används som ett medel för att lära sig något annat som exempelvis språk eller matematik. Musikstunden kan vara ett socialt samspel som exempelvis att vänta på sin tur eller identitetsskapande övningar. Musiken blir då ett medel för socialisation. Förskolläraren drar nytta av musikstunderna när möjligheten finns, syftet är då att gestalta, stimulera eller
visualisera. Musikens mål är utommusikaliska. Holmberg tar upp att kopplingen mellan musik och språkutveckling är vanligare än kopplingen mellan musik och matematisk utveckling. Lärande genom musik kan handla om att arbeta med musiken på ett
utforskande sätt, genom att uppleva musiken. Det kan exempelvis handla om dynamik eller hård/mjuk musik. Genom ljudskapande aktiviteter kan barnen höra skillnader på olika ljud som att gå på en grusgång jämfört med att gå på en gräsmatta. En annan del kan handla om rörelse där barnen lyssnar på musiken och bestämmer hur de vill röra sig till musiken.
5.2 Sociokulturellt perspektiv
Jederlund (2011) beskriver att Vygotskijs teori främst fokuserar på barnets sociala och kulturella natur och att barnet utvecklas i samspel med andra. I Vygotskijs
sociokulturella språkutvecklingsteori finns en koppling mellan barnets tidiga icke verbala kommunikation och talspråksutveckling. Vygotskij menar att det är barnets fysiska, psykiska och sociala behov som är grunden till barnets behov av att
kommunicera. Wallerstedt, Lagerlöf och Pramling (2014) tar upp Vygotskij resonemang kring kulturella redskap. Det som utmärker människan är användandet av kulturella redskap för att bevara och förmedla kunskaper och insikter. Ett exempel på ett kulturellt redskap är språket. Ett annat exempel på redskap är instrument. Genom redskap är det möjligt att skapa något nytt som inte tidigare är skapat. Människors kunskaper anses vara beroende av redskap och det som anses avgöra ett barns utveckling av kunskaper och förmågor är vilka redskap som barnet får tillgång till. Ur ett sociokulturellt perspektiv innebär lärandet att ta över redskap.
9 5.2.1 Imitation och interaktion
Vygotskij (2005) beskriver imitation som ett centralt begrepp inom inlärningspsykologi.
Vygotskij menar att imitation är en viktig lärandeform som kan påverka barnets utveckling positivt. Han ger exempel på hur djur lär sig genom skolning och menar att det är lika viktigt hos barn att lärandet sker genom samarbete och med stöd av imitation.
Imitation är grunden till mänskliga egenskaper hos medvetandet där lärandet samt utvecklingen fullbordas genom inlärning. Kulti (2014) beskriver imitation utifrån Vygotskijs teori om att barn har skickligheten att imitera andras språkbruk och handlingar. Upprepning är enligt Kulti ett grundläggande drag i små barns
språkutveckling och en viktig faktor i samtal mellan barnen. Kulti påpekar att barn lär sig och utvecklas i samspel med andra. Håkansson (2014) menar att barn
uppmärksammar språket i samband med sociala situationer och interaktion med andra eftersom barn är beroende av vuxnas hjälp för deras språkutveckling. Utan den vuxnas stöd blir det utmanande för barnet att utveckla språket självständigt. Smidt (2010) beskriver att imitation spelar roll för lärandet men att det inte kan förklara hur den som lär sig konstruerar sin egen förståelse. Smidt påpekar att enligt Vygotskijs sociala inlärningsmodell är interaktionen central för lärande. Barn lär sig språk, tecken och symbolers betydelse genom att interagera med andra. Barnen hör språkljuden och försöker att härma dessa.
6. Metod
I avsnittet presenteras val av metod, urval, tillvägagångssätt i urvalsprocess,
genomförande, studiens tillförlitlighet och bearbetning av material. Bryman (2018) tar upp att kvantitativ forskning är deduktiv, det vill säga att teorier prövas. Den utgår från naturvetenskaplig modell och objektivism. En kvalitativ forskning är ofta induktiv, det vill säga den ska åstadkomma en teori. Som studenter har vi i vårt examensarbete inte haft för avsikt att åstadkomma en teori men vår förhoppning är att vi genom vår studie och vår tolkning av studiens resultat kan bidra till ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar musikens betydelse för språkutveckling hos barn.
10
6.1 Metodval
Den kvalitativa datainsamlingsmetoden som valdes är intervju. Bryman (2018) beskriver två huvudsakliga typer av kvalitativa intervjuer, ostrukturerade och
semistrukturerade intervjuer. Den ostrukturerade intervjun har karaktären av ett vanligt samtal med utgångspunkt i ett tema medan den semistrukturerade intervjun beskrivs som en intervju där frågeställaren har ett antal teman med frågor där frågornas
ordningsföljd kan variera och där frågorna är mer allmänt formulerade. I genomförande av en semistrukturerad intervju har den person som intervjuas möjlighet att utforma svaren på det sätt som personen önskar. Tonvikten ligger på hur den som intervjuas uppfattar och tolkar frågorna och vad den personen upplever är viktigt att förmedla. Vi intervjuade separat och valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att följa samma struktur i intervjun och för att lättare kunna jämföra svaren mellan de olika respondenterna. Tillsammans skapade vi med utgångspunkt från frågeställningen en intervjuguide med sju öppna frågor samt 3 bakgrundsfrågor, se bilaga 1. Bryman beskriver att fördelen med öppna frågor är att respondenterna kan svara med egna ord.
Öppna frågor lämnar utrymme för svar som inte förväntas av forskaren. I utformningen av frågorna beaktades att frågorna inte skulle uppfattas som ledande och att språket skulle vara begripligt. Bakgrundsfakta är viktigt för att kunna sätta den intervjuades svar i ett sammanhang Bryman (ibid.).
6.2 Urval
En förfrågan om att delta i studien skickades ut via mejl till rektorer inom fyra
kommuner. Bifogat i mejlet fanns en bilaga med information om studiens syfte, bilaga 2. Fyra rektorer svarade ja till att delta. Respektive förskolor kontaktades och totalt deltog tio förskollärare från sju olika förskolor. På grund av den rådande pandemin var möjligheten att intervjua begränsad och urvalet bestod av de förskollärare som hade möjlighet och tid att delta. Urvalet kan därför definieras som ett bekvämlighetsurval.
Bekvämlighetsurval definieras av Bryman (2018) som ett urval där respondenterna utgörs av de personer som är tillgängliga för forskaren. Bryman påpekar att nackdelen med bekvämlighetsurval är att det är svårare att generalisera resultaten eftersom det inte är säkert att urvalet är representativt för gruppen.
11
6.3 Genomförande
Efter att ha fått rektorernas godkännande kontaktades förskolorna via telefon. De förskollärare som tackade ja till att medverka fick information via mejl om avsikten med undersökningen. Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska forskaren informera om att deltagandet är frivilligt och att den som deltar kan välja att avbryta sitt deltagande. Den som utför undersökningen ska informera deltagarna om hur materialet kommer att användas, förvaras och redovisas. Information- och samtyckesblankett skickades till förskollärarna innan intervjutillfället med information om att de kunde avbryta sitt deltagande och hur materialet förvaras och redovisas, se bilaga 2. Den undertecknade samtyckesblanketten skickade förskollärarna tillbaka innan intervjun eller i samband med intervjun. Tidpunkten för intervjun anpassades efter förskollärarnas möjligheter utifrån deras rådande arbetssituation. På grund av den pågående pandemin var det inte möjligt att genomföra intervjuer på förskolorna. Vid den första kontakten med
förskollärarna diskuterades om intervjun skulle ske via Zoom eller via telefon. Flertalet förskollärarna föredrog att intervjuas via telefon och därför skedde intervjuer via telefon förutom en intervju som skedde via zoom. Förskollärarna informerades om att
intervjuerna skulle spelas in. I samband med intervjun fick förskollärarna tillgång till frågorna och de informerades om att de hade möjlighet att komplettera sina svar efter intervjun om de ansåg att de hade glömt att ta upp något. Vi valde att dela upp
intervjuerna mellan oss. Intervjuerna genomfördes enskilt och tog mellan 25 och 50 minuter. Intervjun skedde via högtalarfunktion på telefonen och spelades in via Ipad, ljudinspelningsapp AVRX. Innan intervjun startade påmindes förskollärarna på nytt om att intervjun spelades in.
6.4 Deltagare
Totalt intervjuades tio förskollärare från sju olika förskolor. Fem av förskollärarna arbetade på två olika förskolor, tre på den ena förskolan och två på den andra förskolan.
Övriga förskollärare arbetade på olika förskolor. Hälften av förskollärarna var relativt nyutbildade och hade arbetat mellan ett och fem år. Fyra av förskollärarna hade arbetat över tjugo år och en mellan elva och tjugo år (se Fig. 1).
12
Figur 1. Diagrammet beskriver deltagarnas yrkeserfarenhet.
Diagrammet nedan (Figur 2) visar hur förskollärare skattar sin kunskapsnivå inom musik.
Hälften ansåg sig ha viss kunskap, tre ansåg sig ha god kunskap och två mycket god kunskap. Tre av förskollärarna hade vidareutbildat sig inom musik. Övriga hade fått sin kunskap genom förskollärarutbildningen och genom praktisk erfarenhet.
Figur 2. Diagrammet visar hur förskollärare skattar sin kunskapsnivå inom musik.
6.5 Bearbetning av material
Efter genomförd intervju så lyssnade vi igenom de inspelade intervjuerna. Intervjuerna transkriberades sedan till text. Ljud som paus, suckar och liknande har inte
transkriberats. Texterna lästes igenom ett flertal gånger. Efter genomläsning
0 1 2 3 4 5 6
Antal år 1-5 Antal år 6-10 Antal år 11-20 Antal år > 20
antal förskollärare
Antal år i yrket
Deltagare
0 2 4 6 8 10 12
antal Viss kunskap God kunskap Mycket god kunskap
Kunskapsnivå
Kunskapsnivå enligt deltagarnas uppfattning Kolumn2 Kolumn3
13
sammanställdes förskollärarnas svar under respektive fråga. Svaren jämfördes för att hitta likheter och olikheter. I nästa steg sorterades svaren under rubriker,
musikundervisningens innehåll, musikens olika användningsområden, förskollärarens uppfattning om musik, musik och barns språkutveckling, musik som ett sätt att
kommunicera. Bryman (2018) beskriver tematisk analys som ett tillvägagångssätt vid en kvalitativ analys av data. Ett tema kan vara en kategori som identifieras utifrån den data som finns. Temat är kopplat till forskningsfrågorna och bygger på koder som
identifierats i utskrifterna. Temat ska ge en grund för en teoretisk förståelse av datainsamlingen. För att besvara våra forskningsfrågor och mot bakgrund av våra teoretiska utgångspunkter har följande kategorier utarbetats, språk och kommunikation, musikundervisningens mål och innehåll och förskollärarens musikkunskaper.
6.6 Trovärdighet och tillförlitlighet
Löfdal, Hjalmarsson och Franzén (2014) tar upp begreppen trovärdighet och giltighet.
Trovärdighet i en studie handlar om att forskaren samlat sin data på ett noggrant sätt och att det finns tillräcklig mängd data för att det ska gå att dra slutsatser. Giltighet betyder att forskaren mäter det som är avsetts att mäta. Bryman (2018) tar upp begreppet
tillförlitlighet som består av fyra delkriterier, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdighet, hur troligt eller sannolikt är
resultatet. Trovärdighet kan vara jämförbar med intern validitet. Överförbarhet, kan resultatet användas i andra sammanhang, extern validitet. Pålitlighet, blir resultaten liknande vid en annan tidpunkt. Möjlighet att styrka och att konfirmera, handlar om objektivitet. Har forskarens egna värderingar påverkat undersökningen på ett felaktigt sätt.
7. Resultat
I denna del presenteras resultatet av intervjuerna. Genom den kategorisering som vi har gjort av det insamlade data presenteras resultatet under följande rubriker, språk och kommunikation, musikundervisningens mål och innehåll samt förskollärarnas
musikkunskaper. Vi har valt att kalla förskollärarna för A, B, C, D, E, F, G, H, I, J för att garantera deras anonymitet.
14
7.1 Språk och kommunikation
Resultatet visar att nio av tio förskollärare anser att musik är ett bra redskap för att utveckla barnens språk och att musik underlättar kommunikationen mellan barn och vuxna. En av förskollärarna ansåg att musik främst används för andra syften. Förskolan fokuserade inte på den kombinationen utan använde musik främst för andra syften som till exempel avslappning, dans och rörelse. Sju av förskollärarna lyfte fram att de har flerspråkiga barn och använder sig av musiken för att utveckla barnens språk men också för att skapa en gemenskap och för att bekräfta barnen. Musik beskrivs som något som är enkelt att använda. Flera av barnvisorna finns på olika språk och genom att barnen känner igen melodierna så får barnen möjlighet att öva på nya ord. Barnen har då sin kunskap om vad sången handlar om som grund. Förskollärare H tog upp att i en större sångsamling så känner sig barnet inte utpekat utan kan delta på samma sätt som de andra barnen. Sånger på olika språk ger också möjlighet för barn som har svenska som modersmål att lära sig ord på andra språk. Flera av förskollärarna lyfter fram sånger och ramsor som ett sätt att utveckla språket. Genom att repetera ett fåtal sånger och samma ramsor så nöts orden in, upprepningen gör att orden fastnar. Förskollärarna tar upp att barnen imiterar det som de lyssnar på och att barnen har lättare att uppfatta rytmen i sångerna och ramsorna än i språket. Sången är ett sätt för barnen att träna att artikulera, ljuda och uttala. De tar också upp att barnen sjunger innan de utvecklat sin talförmåga.
Sång och musik är ett sätt för barnen att utveckla sitt språk. En av förskollärarna utrycker på följande sätt:
Jag tycker att musiken kan fungera som ett redskap för att stimulera barns
språkutveckling eftersom barnen imiterar det de lyssnar på. Samtidigt är det för barnen lättare att uppfatta rytmen i sångerna och därmed sjunger barnen innan de har utvecklat talförmågan. (Förskollärare F)
Flera förskollärare tar upp att sången ökar barnens ordförråd. Ett exempel som gavs var när de sjunger Luciasånger så finns i sångtexterna en del ord som barnen inte känner igen och då diskuterar förskollärarens tillsammans med barnen vad ordet kan
betyda och också vad sången handlar om. Förskollärare E använde sig av sagor med musik där barnen får lära sig nya ord och får öva sig i att återberätta sagorna. Ett annat exempel på diskussion kring vad sångtexter kan betyda gavs av förskollärare G.
15
Vi kan lyssna på en sång och försöka att tolka vad sången handlar om. Då kan en textrad från Laleh där hon sjunger om att vara en sten i havet som sedan kan leda till diskussion kring vad det innebär och betyder att vara en sten i havet.
Förskollärare D gav som exempel att det kan vara svårt att förklara samspel med
turtagning för ett litet barn men, genom sång eller musikövning så kan barnet härma och samspela med andra barn och på så sätt förstå vad turtagning innebär. Förskollärarna använder sig också av musiken i flera sammanhang än för att utveckla barns språk. Det kunde vara för att lugna barnen och för att underlätta vid olika situationer. Förskollärare B och D beskrev att de använde sig av musik när barnen ska klä på sig eller tvätta händerna. Sången uppkom spontant för att förklara för barnen eller för att lugna eller distrahera barnen. Förskollärare D använde sig av musik för avslappningsövningar men även för andra rörelseövningar. Musik användes också i situationer där barnen hade svårt att koncentrera sig eller som ett sätt att förmedla instruktioner till barnen. Att lära genom musik innebär enligt Holmberg (2017) utforskandet av musikens grundelement vilket kan handla om musikinstrument eller att göra rörelser med kroppen. Med det menas att musiken kan användas för olika syften. Vilket även framgår i förskollärarnas utsagor att kommunikationen mellan vuxna och barn kunde ske utan att använda det verbala. Förutom språket kan musiken nyttjas för bland andra aktiviteter till exempel för grovmotoriska aktiviteter där barnen kan utveckla sin motorik samtidigt som musiken användas även för avslappning.
Förskollärare H beskrev att musik var något som automatisk lockade barn och när förskolläraren sätter på musik så tar det inte lång tid innan alla barnen kommer. Musik kan också vara ett sätt för de yngre barnen att förmedla känslor. Det barnen inte kan utrycka i ord uttrycker de med hjälp av musiken. Förskollärarna H och I tog upp att de genom musiken för traditioner vidare. Det kan vara genom sånger som sjungs vid högtider men också genom att lära barnen mer traditionella barnvisor som Blinka lilla stjärna. Vid sådana tillfällen tar de hjälp av bilder eller figurer för att barnen lättare skulle förstå sångens innehåll och också förstå vilken sång det handlade om. Barnen får då möjlighet att gissa vilken sång som det handlar om genom att förskolläraren visar en bild eller föremål/leksak. Förskollärare I beskrev även att en del kan vara att välja sånger med budskap som till exempel hur man är en bra kompis och anpassa budskapet och språket i sången efter barnens behov. Musik beskrivs också som inkluderande vilket förskollärare H förklarar:
16
Musik har betydelse på så sätt att det blir ett inkluderande sätt att arbeta. Alla har möjlighet att delta och musik är något som lockar oss. Det händer olika saker inom oss när vi hör musik. Musik framkallar alltid en reaktion hos barnen och genom musik förmedlar vi känslor och sången blir informativ på ett lustfyllt sätt.
Vygotskijs sociokulturella perspektiv har två olika grundsyner, imitation och
interaktion. Enligt Vygotskij är interaktion en grund för lärande. Utifrån våra intervjuer framkom ett flertal exempel från när förskollärare interagerar med barnen. Med hjälp av musiken upplevde förskollärarna att de fångar barnen samt väcker deras intresse för att lära sig nya saker. De diskuterar sångtexter tillsammans med barnen och försöker att förstå vad sånger handlade om. Musiken underlättar också kommunikationen mellan förskollärare och barn som har ett annat modersmål. Genom musiken kan barnen med ett annat språk interagera med barngruppen och förskolläraren via sången.
Förskollärarna arbetar även med att barnen skulle lära sig genom imitation och
upprepning. Flera av förskollärarna tar upp att de sjunger samma sånger och ramsor till dess att barnen lärt sig dessa. Förskollärarna upplever också att barn som ännu inte lärt sig prata deltar i sångaktiviteter, de ”pratsjunger”. Musik används också för att ge barnen instruktioner utan att använda ord. När barnen inte förstår instruktioner så lär de sig att förstå genom att genom att imitera andra barn.
Ett av Holmbergs fyra perspektiv för lärande är lärande med musik, att lärarens mål då är utommusikaliska. Med det menar författaren att läraren använder musik för att ge barnen möjlighet att till att exempelvis utveckla sitt språk och lära sig nya ord och begrepp. I förskollärarnas utsagor ovan framgår att förutom att utveckla barns språk så kan musik även användas till att lära sig matematik, öva rörelser samt skapa
samhörighet och delaktighet. Ett annat av Holmbergs perspektiv är lärande om musik där musiken är ett inommusikaliskt mål. Även om flertalet förskollärare använde musik för utommusikaliska mål så gav en av förskollärarna ett exempel på lärande om musik som ett inommusikaliskt mål.
Syftet med musikundervisningen för mig är att ge barnen möjlighet att lära sig om musik. Det är långt ifrån alla vårdnadshavare som musicerar alltså som spelar instrument eller sjunger och det hamnar nästan lite under allmänbildningen att någon gång i sitt liv fått testa på att sjunga eller få uppleva musik. (Förskollärare H)
17
7.2 Musikundervisningens mål och innehåll
Alla förskolor har både planerade och spontana musikstunder. Vissa förskolor har planerade musikstunder varje dag och några förskolor hade musikstunder mellan en och tre gånger per vecka. De spontana musikstunderna uppstod vid olika tillfällen under dagen. Förskollärarna beskrev hur de fångade upp initiativ från barnen. En av förskollärarna berättar:
Musik är underbart på det viset att det kan ske spontat men även planerat. Det spontana är oftast när man får en impuls från barnen till exempel att man hör barnen gå och nynna på en speciell låt och fångar upp det och drar igång en sångstund. (Förskollärare H)
Alla förskollärare menar att musik är förenat med glädje och genom att barnen upplever musik som lustfyllt så underlättas också inlärningen. Målet med musikundervisningen är att musik ska upplevas som lustfyllt och inspirerande. Musik bygger också på igenkänning där barnen känner igen sånger och melodier. Det är också en aktivitet där alla kan delta, alla inkluderas, även om barnet inte har språket. Musikundervisningens mål blir därmed att skapa en samhörighet bland barnen och där barnen känner sig inkluderade. Språkutvecklingen som del av musikundervisningen och också som ett av målen för musikundervisningen lyftes fram av nio av tio förskollärare.
Musikundervisningens innehåll varierade mellan olika förskolor. Alla förskollärare lyfter fram att de arbetar med sång, ramsor, takt och dynamik. Förskollärare B, C och I beskriver att de fokuserade på teman i den planerade musikundervisningen. Teman kunde vara att sjunga om årstider eller att sjunga om fåglar för att lära sig namnen på olika fågelarter. Musik användes även för att öva matematiska begrepp, för rörelser men även för att öva sig att vänta på sin tur. Förskollärare G tar upp att barnen får välja önskesånger vilket ger barnen möjlighet till delaktighet och att de kan påverka
aktiviteterna. Detta menar förskolläraren leder till att barnen lyssnar bättre på varandra och visar hänsyn. Förskollärare H talar om att de använder sig av Ipad för att lära barnen att lyssna på olika instrument och olika typer av musik, olika genrer.
Förskolläraren D beskriver att barnen får pröva på instrument:
Vi övar rytm med instrument och genom att till exempel trumma.
18
Ett av Holmbergs (2017) fyra lärande perspektiv är lärande i musik och innebär framförallt att lärandet sker med hjälp av musikens grundelement som dynamik, takt, tempo, rytm eller tonhöjd. Med detta menar författaren att det är lärande i musik som förskolläraren ska utgå från om målet är att barnen ska få uppleva musiken. I
förskollärarnas utsagor ovan framgår att barnen ska få känna musiken genom att använda kroppen till exempel genom att dansa eller sjunga. Här kan målet vara att barnen utvecklar förståelse för dynamik som att sjunga svagt eller starkt.
7.3 Förskollärarnas musikkunskaper
Alla förskollärarna har en utbildning inom musik. För åtta av tio av förskollärarna ingick estetiska kurser som bild, drama och musik i deras förskollärarutbildning. Två av förskollärarna hade inte dessa ämnen i sin grundutbildning utan läste in dessa ämnen separat. Förskollärare B, E och H har vidareutbildat sig inom musik efter sin
förskollärarutbildning. En av dessa har vidareutbildat sig internt via sin förskola och de två övriga har vidareutbildat sig på eget initiativ. Förskollärare I hade på egen hand efter utbildningen utbildat sig på så sätt att hen sökt och fått kunskap om ett instrument via internet.
Hälften av förskollärare hade synpunkter på innehållet i estetiska kursen inom musik på förskollärarutbildningen. De uttryckte önskemål om att musikdelen skulle varit mer omfattande och att det skulle ha funnits en möjlighet att lära sig flera instrument.
Förskollärare A:
Vi sjunger sånger varje dag och det blir ofta det vi enbart gör på våra sångstunder.
Det skulle vara roligt att kunna använda sig av ett instrument och även kunna utveckla arbetet inom musik.
Två av förskollärarna upplevde sig inte sakna något ytterligare kring musik i sina respektive förskollärarutbildningar. Förskollärare I:
För att följa läroplanen och arbeta som man ska så tycker jag inte att jag saknar något. Det är fullt möjligt med den musik jag har fått att uppnå målen i läroplanen och arbeta som vi gör.
Förskollärare E och F beskriver hur de riktade musikstundernas fokus beroende på vad de ville lära barnen i stunden. Det kunde exempelvis handla om att målet med
musikundervisningen skulle leda till att lära sig matematik eller att lära sig språk. Om
19
språket var i fokus så fick barnen sjunga samma sånger upprepade gånger för att lära sig nya ord. Ett av Holmbergs (2017) lärande perspektiv handlar om lärande om musik vilket kan förklaras som det förskolläraren med handling och ord riktar barnens uppmärksamhet och intresse mot. Det kan röra sig om musikens föränderlighet, genre, noter eller grundelement. I förskollärarnas utsagor framgår det att förskollärarna
använder sångstunder främst för att exempelvis träna på språk genom att sjunga samma sånger och upprepa men även till viss del för att ge barnen inblick i musikens
grundelement.
Förskollärare H ansåg att den vetenskapliga delen kring vad musik gör för människan, för hjärnan och kroppen, och även kopplingen till språkutvecklingen saknades på utbildningen. En av förskollärarna uttryckte ett önskemål om att vidareutbilda sig inom musik men uttryckte inget specifikt önskemål om ett tänkt innehåll. Hälften av
förskollärarna ansåg att det individuella intresset för musik påverkar hur mycket musik förskolläraren använder i sin undervisning. De menande att det märks tydligt vilka förskollärare som är intresserade av att tillämpa musik i sin undervisning och vilka som är mindre intresserade av ämnet. Förskollärare D uttryckte att hen skulle vilja göra mer med sin musikundervisning men att förskolans ekonomi och även hur barngruppen såg ut påverkade möjligheterna.
8. Diskussion
I avsnittet presenteras resultaten av studien i relation till tidigare forskning. Syftet med vår studie var att undersöka musikens betydelse för barns kommunikation och
språkutveckling i förskolan. Diskussionen inleds med metoddiskussion och därefter en resultatdiskussion.
8.1 Metoddiskussion
Vi har i vår kvalitativa studie intervjuat tio förskollärare på sju olika förskolor. Vårt urval var ett så kallat bekvämlighetsurval. Nackdelen med bekvämlighetsurval är enligt Bryman (2018) att det är omöjligt att generalisera resultaten eftersom forskaren inte vet vilken population urvalet är representativt för. Vi har i vårt urval förskollärare från olika kommuner och från olika förskolor. Förskollärarna hade med sig olika erfarenheter och
20
olika antal år i yrket. På grund av att endast 10 förskollärare intervjuades så är det svårt att veta om förskollärarnas svar kan generaliseras och om svaren är representativa för en större population.
Vi valde att använda oss av semistrukturerande intervjuer. Detta mot bakgrund av att vi var två som skulle intervjua och att ha förutbestämda frågor i en viss följd skulle underlätta vårt arbete med att gemensamt tolka och jämföra svaren. Förskollärarna fick tillgång till frågorna innan intervjun så att de skulle ha tid att förbereda sig. En möjlig nackdel med att förskollärarna fick frågorna i förväg skulle kunna vara att förskollärarna anpassar sina svar på ett annat sätt än om de hade hört frågan för första gången vid intervjun. Förskollärarna fick ett val att intervjuas via Zoom, telefon eller via besök. På grund av de rådande omständigheterna valde nio av förskollärarna att intervjuas via telefon, en av förskollärarna intervjuades via ett Zoom samtal. Enligt Bryman (2018) är fördelen med telefonintervjuer att respondenten i högre grad är opåverkad av den som intervjuar. När en intervju sker på plats kan respondentens svar bli påverkad av faktorer som intervjuarens ålder, kön eller etnisk bakgrund. Den nackdel som Bryman tar upp kring telefonintervjuer är att den som intervjuar missar respondentens kroppsspråk och ansiktsuttryck i och med att parterna inte ser varandra. Vi tror att för vår del så hade det varit en fördel att genomföra intervjuerna på förskolorna eftersom vi då hade haft möjlighet att ta del av de miljöer som förskollärarna verkade i.
Vi valde att spela in intervjuerna för att sedan transkribera det inspelade materialet.
Genom att spela in kan undersökningen få en ökad tillförlitlighet på så sätt att det är möjligt att gå tillbaka och lyssna på intervjuerna flera gånger. Vi kunde även fokusera på intervjuerna på ett annat sätt än om vi skulle ha antecknat samtidigt. Det gav också en möjlighet att ta del av varandras intervjuer. En nackdel med inspelning som verktyg kan vara att den som intervjuas upplever obehag över att bli inspelad. Ingen av
förskollärarna uttryckte någon tveksamhet kring att bli inspelad.
8.2 Resultatdiskussion
Förskollärarna anser att musikstunder är viktiga delar i förskolans verksamhet. De uttrycker att musikstunderna kan användas för att utveckla barns språk samtidigt som det bidrar till att skapa gemenskap och delaktighet i barngrupperna. Flera av
21
förskollärarna var eniga om att språket kan utvecklas genom musikundervisning då barnen får möjligheten att genom musiken uttrycka sig både verbalt och icke verbalt.
Att sjunga olika sånger, ramsor, träna på takt, dynamik eller rytm anser förskollärarna bidrar till språkutveckling. Förskollärarna lyfte fram att barnen upplever lärandet som något roligt när musiken används som ett redskap. Några av förskollärarna nämnde att de använde musiken för olika syften. Musikundervisningen användes som ett sätt att rikta fokus på ett eller flera ämnen för att främja barns lärande i språk eller i annat lärande. Dahlbäck (2011) beskriver estetiska ämnena som redskap för att utveckla innehåll i andra ämnen, där möjligheten för kommunikation, reflektion och gestaltning öppnas upp. Författaren menar att musiken bjuder in barnen till samtal och att
gemenskapen som musiken skapar ger barnen möjligheten att samspela med varandra.
Flera förskollärare uttrycker i intervjuerna att musik underlättar kommunikationen samtidigt som den är en inkluderande aktivitet som bidrar till gemenskap och
delaktighet mellan och inom barngrupperna. Förskollärarna menar att barnen sjunger tillsammans, reflekterar och har dialog med varandra vilket utvecklar deras
språkkunskaper. Vidare menar förskollärarna att barns delaktighet i musikaktiviteter kan påverka barns utveckling. Förskollärarna menar att barnen gynnas av att inkluderas i lärandet och att barnen då visar intresse för innehållet i musiken på ett annat sätt.
Enligt Still (2011) menar Vygotskij med utgångspunkt i den sociokulturella synen på miljöns betydelse för lärande, att lärande och utveckling hänger samman. Därtill är barnets utveckling beroende av miljön runt omkring eftersom lärandet sker genom att personen ingår och är delaktig i ett sammanhang som till exempel genom musikaliska aktiviteter. Vygotskij menar att lärandet är nytt och okänt från början men barnen vänjer sig mer med tiden vilket leder till att lärandet går från periferin mot centrum. Författaren menar att den kognitiva utvecklingen kan i detta avseende avskiljas från andra sociala processer. Vilket innebär att lärandemiljöer är som en cirkel där handlingen och tänkandet har ett samband med varandra (Still, 2011).
Utifrån resultatet kan vi se likheter och skillnader när det kommet till förskollärarnas användning av musik som undervisningsmetod för att lära barn olika ämnen framförallt språk. Hälften av förskollärarna menade att det personliga intresset för musik påverkade hur mycket musik man involverade i undervisningen. Vi uppfattade att detta har att göra med vilka kunskaper eller vilket intresse förskolläraren har för musiken. De
22
förskollärare som har intresse för musiken valde oftast att använda musiken som
redskap för att undervisa bland annat i språk och andra ämnen som matematik. Däremot visade sig i resultatet att förskollärare som hade mindre intresse för musik inte valde att undervisa genom musiken i första hand utan använde bild, drama eller något annat som stöd. De som valde att undervisa genom musik använde sig av sånger, rim, ramsor, takt och dynamik.
Förskollärarna i studien beskriver att musikundervisningen förekommer både planerat och spontant och att i den spontana musikstunden fångade förskolläraren upp barnen.
Det framgår inte lika tydligt i vilka situationer barnen på egen hand initierade
musikstunder. Även Holmberg (2017) tar upp att musiken kan både vara linjär och icke linjär. I den linjära undervisningen ansvarar förskolläraren för innehållet och i den icke linjära uppkommer musiken spontant och kan komma från annat håll än från
förskolläraren. Enligt resultatet ser vi att de planerade musikaktiviteterna som leds av förskollärare tog större plats än den spontana. Still (2011) tar upp betydelsen av
musikaliskt stimulerande miljö. Författaren menar att det skapar möjligheter för lärande och utveckling för förskolebarn. Även kvaliteten på musikaktiviteten kan ha betydelse för barnets utveckling och lärande genom musiken. Eftersom de yngre barnen påverkas av sin omgivning och utifrån det sammanhang de ingår i försöker de skapa förståelse.
Kopplingen vi kunde se mellan de flesta förskollärarnas utsagor kring musikens betydelse för barns språk i jämförelse med litteraturen är att musiken fungerar som ett stöd för barns språklärande. Oavsett vilket lärande det handlar om bland annat
matematik, språk eller motorikutveckling så har användningen av musik för
undervisningssyfte stor påverkan på barns lärande och utveckling. Musiken anses även underlätta kommunikationen mellan vuxen och barn samt mellan barnen. För att man ska kunna kommunicera med barn är det viktigt att barnen känner sig trygga och
delaktiga i det sammanhang de ingår i Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling och Wallerstedt (2008). Det kom även fram att förskollärarna tycker att
musiken är nödvändig i barns lärande och utveckling och bidrar till ett roligt lärande vilket även Jederlund (2011) skriver om. Jederlund lyfter fram att musik är en stor del av människors vardagliga liv och att musik kan forma en atmosfär som främjar barns lärande och utveckling. Vidare beskriver Uddén (2004) att använda sig av musikaliska aktiviteter som rytmik eller att sjunga olika ramsor och sånger är ett lekfullt sätt för barn
23
att uttrycka sig, lära sig samt samspela med varandra och känna tillhörighet. Gillespie och Glider (2010) visar att fonologisk bearbetning och tidig läsförmåga är relaterad med förskolebarns förmåga att uppfatta musik. Lärarna använde främst musiken för att bygga barnens akademiska och sociala färdigheter. Det andra användningsområdet var att musik användes som en omställningsaktivitet, som en del i att barnen skulle övergå till andra aktiviteter.
8.3 Slutsats
Målet med studien var att undersöka musikens betydelse för barns kommunikation och språkutveckling med utgångspunkt från följande forskningsfrågor:
- Vilka verktyg använder förskollärare för att kommunicera och utveckla barns språk med hjälp av musik
- I vilka sammanhang använder förskollärare musiken för att främja barns språkutveckling.
Studien visade på att musik används i flera olika sammanhang. Det sker både som planerad undervisning och även spontant i många situationer under dagen.
Musikens mål är enligt förskollärarna oftast utommusikaliska. Musik som ett sätt att utveckla barnens språk är ett ofta förekommande mål för musikundervisningen. Ett annat mål som lyftes fram var att genom musik skapa en gemenskap och tillhörighet i gruppen. Musiken möjliggör för förskolläraren att kommunicera med barnen på olika sätt. Det kan vara att genom musiken ge instruktioner, att avleda barnen eller att skapa trygghet och ge tröst. Den vanligaste aktiviteten inom musik är att sjunga eller arbeta med ramsor. Sång och ramsor sågs som en bra aktivitet för att utveckla barnens språk.
Med hjälp av sång och ramsor repeterades ord och barnen fick därmed ett större ordförråd. Genom att använda sig av sånger och ramsor kom barnen i kontakt med nya ord som de kanske inte använder i vardagen. De verktyg som förskollärarna tar hjälp av för att utveckla barnens språk är sångkort, sångpåse och olika typer av instrument.
Förskollärarna använder också sig själv som ett redskap genom till exempel
kroppsrörelse. Instrumenten användes av både barn och vuxna men främst under den planerade musikundervisningen. Det som förskollärarna lyfte fram är att ett av målen med musik är att skapa glädje och engagemang hos barnen och genom detta så skapas också sammanhang och tillfällen för lärande.
24
9. Avslutande reflektion
Musik som ämne är något som uppskattas av både förskollärare och barn.
Förskollärarna arbetar alla med musik men anpassat efter olika mål och sammanhang.
Musik används för att utveckla barnens förmågor, inom språk och matematik men även för att utveckla barnens sociala kompetens och som ett sätt att underhålla och avleda barnen. Förskollärarnas intresse för musik och utbildning inom musik styrde i viss mån innehållet i musikundervisning. Några lyfte fram att de skulle vilja ha ytterligare utbildning inom ämnet och som ett exempel lyftes att kunna spela ett instrument. Vi anser att det hade varit intressant att kunna jämföra synen på musik och hur musik används i förskolan genom att ha en bredare urvalsgrupp med förskollärare som gått utbildning med musikprofil och förskollärare som gått utbildningen utan musikprofil.
Det hade också varit intressant att komplettera intervjuer med observationer av musikstunder för att kunna mer ta del av innehållet på plats och se hur förskollärarna använder sig av musiken i olika sammanhang. Vi hade även önskat att vi kunde följa ett barns språkutveckling över tid kopplat till musikundervisning. Detta är något som vi förhoppningsvis får möjlighet att göra när vi kommer ut i arbetslivet.
